påverkar vi miljön REG. NR. S

Transkript

1 så påverkar vi miljön NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2008 REG. NR. S

2 naturvardsverket.se En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets vision Ytterligare exemplar av miljöredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: , fax: , e-post: ISBN TRYCK: CM Gruppen, Stockholm, PRODUKTION: Naturvårdsverket. GRAFISK FORM / ORIGINAL / GRAFIK: Peter Hönig. TEXT / REDIGERING: Ingbritt Kjerner. BILDER: SXC om ej annat anges.

3 Gd har ordet Naturvårdsverkets vision är En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. För att nå dit behöver vår verksamhet hela tiden utvecklas och förbättras, eftersom vår omvärld hela tiden förändras. Ett av flera sätt att utveckla verksamheten är att följa EMAS, EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning. Vi är sedan 2006 registrerade enligt den förordningen. EMAS står för Eco Management and Audit Scheme. Vi är redan tidigare certifierade enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO Att vara EMAS-registrerad innebär också att vi varje år ska göra en miljöredovisning som är tillgänglig för allmänheten. Det är den du nu håller i din hand. Vad vi gör på Naturvårdsverket påverkar miljön både direkt och indirekt. Indirekt påverkar vi genom det uppdrag vi har att värna om vår miljö. När det gäller vår indirekta miljöpåverkan har vi här valt att lyfta fram några exempel på insatser som gjorts på de tre områden vi särskilt prioriterat 2008, det vill säga Klimat, Havsmiljö och Hållbart nyttjande av naturresurser. En mer omfattande redovisning av vår verksamhet finns i vår årsredovisning Direkt påverkar vi miljön genom vår dagliga verksamhet, vår pappersförbrukning, våra tjänsteresor, vår energiförbrukning med mera. Vi har dock inte nått alla våra mål för vår direkta miljöpåverkan Vi har minskat vår pappersförbrukning och nått målet om att ha minst 200 webbmöten eller videokonferenser mellan våra olika kontor. Vårt mål om att 60 procent av de bilar vi hyr ska vara miljöanpassade är också uppnått. Men målet för flygresor och målet för övrigt avfall har vi inte riktigt lyckats nå. Det finns alltså fortfarande utrymme för förbättringar. Maria Ågren Generaldirektör Naturvårdsverket

4 Innehåll 6 Miljöpolicy 8 Klimat i förändring 14 Mer måste göras för att klara havsmiljön 18 Vi mår bra om naturen mår bra 20 Nu är det bråttom om vi ska nå miljömålen! 21 Så granskas vårt miljöarbete 22 Så här påverkar vi miljön genom driften av vår verksamhet 29 UTVÄRDERING STÄNDIG FÖRBÄTTRING UTGÅNGSPUNKTER Systematiskt arbete för en bättre miljö UPPFÖLJNING PRIORITERINGAR GENOMFÖRANDE VERKSAMHETSPLANERING

5 Naturvårdsverkets roll Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten i Sverige. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheten styrs av de miljökvalitetsmål och strategier som fastställts av riksdagen. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för frågor om miljömål och naturmiljön samt ett särskilt ansvar för samordning, uppföljning och rapportering för 10 av de 16 miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverkets huvudsakliga uppgifter är att: Utveckla miljöarbetet genom att föreslå mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken. Genomföra miljöpolitiska beslut med stöd av statliga anslag, lagtillämpning med mera. Följa upp och utvärdera miljösituationen och miljöarbetet. Inspirera till att miljöansvaret stärks och breddas såväl i Sverige som internationellt. Verket har cirka 550 anställda placerade på tre orter, Stockholm, Östersund och Kiruna. Vi är fördelade på fem avdelningar; miljörätt, naturresurs, klimat, miljöanalys samt verksamhetsstöd. Därutöver finns en verksstab och fyra sekretariat för forskning, internationella frågor, personal samt information. Vidare finns elva råd och nämnder för olika frågor knutna till Naturvårdsverket. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

6 Miljöpåverkan från vår verksamhet Den stödjande och pådrivande verksamhet som Naturvårdsverket bedriver har en övervägande positiv inverkan på miljön. I vår årsredovisning redovisar vi de mål som skulle uppnås 2008 och vilka effekter verksamheten har både i miljön och i samhället. Årsredovisningen finns att läsa på De områden som Naturvårdsverket särskilt prioriterat 2008 är Klimat, Havsmiljö och Hållbart nyttjande av naturresurser. Här lyfter vi fram några exempel på vad vi gjort och gör inom dessa områden. Miljöpolicy Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Vi prioriterar särskilt klimat, havsmiljön och hållbart nyttjande av naturresurser. Vi får saker att hända genom att; vara aktiva och tydliga i vår kommunikation med omvärlden. vara kunniga och kompetenta i våra frågor och arbeta resultatinriktat. följa upp och utvärdera resultatet av miljöarbetet i syfte att höja effektivitet och kvalitet. arbeta långsiktigt och förebyggande för en hållbar samhällsutveckling. samarbeta och lära oss av andra. ha ett medborgarperspektiv i vårt arbete. Vi ska minimera och förebygga den negativa miljöpåverkan vår kontorsdrift ger upphov till, framförallt genom att minimera miljöpåverkan från våra transporter samt minska vår energiförbrukning, vår resursanvändning och vårt avfall. Vi ska ständigt utveckla och förbättra vårt sätt att arbeta, både när det gäller vår egen direkta miljöpåverkan och vår indirekta påverkan på miljön via våra leverantörer och andra aktörer i samhället. Vi genomför vårt arbete i enlighet med gällande författningar och andra krav. 6 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

7 Havsmiljö Hållbart nyttjande av naturresurser Klimat n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

8 Klimat i förändring FN.s klimatmöte, som hålls i Köpenhamn 2009, ska förhoppningsvis leda till ett nytt skarpare globalt klimatavtal. Oavsett hur det avtalet kommer att se ut, finns det mycket vi som konsumenter kan göra för att stävja klimatförändringen. Vad och hur vi konsumerar och vad som får oss att handla miljövänligt försöker Naturvårdsverket ta reda på. 8 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

9 Vad vi konsumerar påverkar klimatet Varje svensk ger i genomsnitt årligen upphov till drygt 10 ton växthusgaser bara genom det vi konsumerar. En del av dessa gaser uppstår utanför Sveriges gränser, de uppkommer när det vi konsumerar produceras utomlands. Och eftersom vår import är ungefär dubbelt så stor som vår export måste vi plussa på ungefär 25 procent till vad vi åstadkommer här hemma. Drygt 80 procent av konsumtionen är privat, resten är offentlig konsumtion. För en genomsnittlig svensk behöver utsläppen minska från dagens 10 ton till hälften år 2020 och till en femtedel år 2050 om vi ska nå klimatmålen. Om vi ska lyckas minska utsläppen är det främst fem områden vi kan rikta in oss på, eftersom de står för ungefär hälften av de totala utsläppen från konsumtionen. Hur mycket och vilken bil vi kör Hur vi värmer våra bostäder Hur mycket el som används i bostaden Hur mycket och vilket kött vi äter Hur långt och hur ofta vi flyger En personbil som drivs av bensin kan till exempel släppa ut lika mycket, (2-3 ton växthusgaser) som en persons flygresa tur och retur till Asien. En dåligt isolerad oljeuppvärmd villa släpper ut flera ton mer koldioxid per år jämfört med ett energieffektivt hus med miljömärkt fjärrvärme. Och att äta en köttbit varje dag innebär utsläpp på över ett ton per person och år. Med ny teknik kan mycket åtgärdas, boendet kan bli energisnålare, det dagliga resandet kan ske mer energieffektivt med kollektivtrafik, cykel eller med snålare bilar. Men ska vi åka långt med flyget blir det svårare. Där finns idag inga tekniska lösningar som minskar utsläppen tillräckligt. När det gäller biffen på middagsbordet blir det också svårare. Det går inte att ändra på kossorna, vi måste förändra våra matvanor och äta mindre kött i framtiden. Källa: Konsumtionens klimatpåverkan,natruvårdsverkets rapport n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

10 Vad får oss att handla miljövänligt? Vad får oss att handla miljövänligt och vad hindrar oss? Hur påverkas vi i vår vardag av miljöpolitik och styrmedel? Det har ett femårigt forskningsprogram inom Naturvårdsverket, kallat SHARP, studerat. Forskarna kom fram till att vi vill ha tydliga signaler. Uppmanas vi att använda bilen mindre fungerar det inte om det samtidigt planeras för nya parkeringsplatser i stadskärnan. Det visade sig också att det finns tydliga gränser för hur långt man kan komma med att betona det individuella ansvaret. Förändring måste också ske i samhället, till exempel investeringar i infrastruktur som underlättar att leva miljövänligt. Friheten värderas högt, men vi kan gå med på att den kan begränsas till förmån för miljön. Vi vill göra rätt, det är minst lika viktigt som ekonomiska motiv. Moral och ekonomi styr alltså vårt handlande. Men dessvärre är det också så att ord inte alltid omsätts i handling, att vi är duktiga på källsortering kan ofta ursäkta andra mindre miljövänliga beteenden. Källa: SHARP, Hållbara hushåll, miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen, Naturvårdsverkets rapport Det vi inte äter upp påverkar klimatet Att vi kastar gamla rester eller sånt som har passerat bästföre datum påverkar faktiskt också vårt klimat. När livsmedel produceras och transporteras åtgår både naturresurser och energi. Kastas sedan maten bort har naturresurser och energi använts i onödan och vi får istället avfall som måste tas om hand. Därför är det viktigt, inte minst från klimatsynpunkt, att minska svinnet av mat. Mellan 10 och 20 procent av de livsmedel hushållen köper in kastas dessvärre idag. Då har man ändå räknat bort skal, ben och de delar av råvaran som inte används. Hushållen svarar för det enskilt största svinnet i livsmedelskedjan. Men det är inte bättre i storkök eller lunchrestauranger som faktiskt står för det mesta av svinnet. En studie från 2001 visade att cirka 20 procent av maten från storköken kastades bort, ungefär hälften försvann vid beredningen och hälften vid serveringen. Lika mycket kastades från de lunchrestauranger vi besöker. Vad kan man då göra åt det? I rapporten Svinn i livsmedelskedjan har författarna tittat på möjligheterna att minska de mängder som försvinner. Att satsa på information om sambandet mat-miljö-hälsa-ekonomi till alla i livsmedelskedjan är ett av flera förslag. Ett annat är att planera för bra förvaringsmöjligheter när nya bostäder och

11 livsmedelslokaler byggs. Till exempel kan ett kallskafferi vara ett komplement till kylskåp. Frukt och rotsaker lagras mycket bättre i ett sådant skafferi än i en kyl. Miljömärkning av livsmedel med fokus på klimatpåverkan skulle också kunna underlätta för oss när vi handlar. Källa: Svinn i livsmedelskedjan, möjligheter till minskade mängder, Naturvårdsverkets rapport n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

12 Förbifart Stockholm försvårar klimatmålet Det svenska klimatmålet är att koldioxidutsläppen från transport- och energisektorn ska ha minskat med 40 procent år Naturvårdsverket anser att planerna på Förbifart Stockholm kraftigt skulle försvåra möjligheten att nå det målet. Den planerade sexfiliga motorvägssträckan som ska gå från Sollentuna över Lovön för att sluta vid Kungens kurva fick redan 2007 kritik av Naturvårdsverket. De två vägbyggnadsalternativ som då fanns, Förbifarten och Diagonal Stockholm, var inte förenliga med miljöbalkens bestämmelser. Förbifarten, det alternativ Vägverket förordar, leder bl a till kraftigt ökade utsläpp av koldioxid, ingrepp i Natura 2000 områden och områden av riksintresse, samt bullerstörningar i de välbehövliga grönområden som finns utmed sträckorna. Naturvårdsverket anser att en trafiklösning som svarar både mot transportbehoven och miljökraven inte kan begränsas till att utreda olika vägalternativ. Under 2008 föreslog verket därför att regeringen skulle ge Vägverket, Banverket, SIKA och Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag att i samråd ta fram alternativ som kan klara både miljökvalitetsmålen och de transportpolitiska målen. Hur går det med vindkraften? År 2015 ska 10 TWh el per år komma från vindkraft. Det har riksdagen tidigare beslutat. Nu finns förslag på ett nytt planeringsmål, 30 TWh per år till år Men vi är ännu långt ifrån det målet, för närvarande produceras ungefär 1,5 TWh per år. Men vindkraften är inte okontroversiell, placeringen av snurrorna kan innebära ingrepp i känslig natur, vara störande för närboende och också påverka växter och djur. En av Naturvårdsverkets uppgifter är att främja en hållbar utveckling av vindkraften, det vill säga undersöka möjligheterna att samordna den med naturvård och friluftsliv. Ett sådant exempel är en planerad havsbaserad vindkraftsanläggning vid St Middelgrund utanför Halmstad. Trots att området var på gång att bli Natura-2000 område tillstyrkte verket anläggningen. Undersökningar visade att naturvärdena kan bevaras trots att ett hundratal fundament kommer att ställas på sjöbotten. Däremot bedöms många andra utsjöbankar vara olämpliga för vindkraft, där anser Naturvårdsverket att det inte går att förena de bägge intressena. Nej har Naturvårdsverket också sagt till den planerade anläggningen på Taka 12 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

13 Aapua Rautiorova i Norrbotten. Miljöverdomstolen har sagt ja, men Naturvårdsverket överklagade beslutet till Högsta domstolen. Här kom anläggningen i konflikt med behovet att skydda värdefull skog, och det behovet överväger enligt Naturvårdsverket. I Blaiken-området, som ligger i Västerbotten, planeras också en anläggning. I området som ligger både i Storumans och Sorseles kommun finns ett blivande naturreservat. Domänverket var tidigare ägare till marken, men numera ägs den av Naturvårdsverket. Här fanns tidigare en stor vattenkraftverksanläggning. Större delen är idag inte använd och en kraftledning står idag till största delen outnyttjad. Konflikten mellan naturvårdens och elförsörjningens intressen kan lösas på så sätt att snurrorna placeras så långt österut som möjligt i området, där också naturvärdena är minst. Vindkraftverken hamnar då utanför det planerade naturreservatet. Vi exporterar kunskap När den svenska miljöskyddslagen kom till 1969 revolutionerade det miljövården. När miljöstörande industrier skulle få tillstånd för sin verksamhet kunde man med miljöskyddslagens hjälp granska hela processen inom företaget. Det innebar till exempel att myndigheterna hade möjlighet att kräva att det miljöfarliga kloret i en pappersmassaindustri skulle bytas ut mot miljövänligare alternativ vid pappersblekningen, att så lite vatten som möjligt skulle användas i tvättprocessen, att man skulle använda torrbarkning istället för våtbarkning. Man kunde helt enkelt kräva att så slutna system som möjligt användes för att minimera miljöskadorna. Det svenska systemet exporterades senare till Europa och blev det direktiv som nu kallas IPPC, Integrated Pollution Prevention Control. Naturvårdsverkets samarbetar nu med Indien och Kina om integrerad prövning. De bägge länderna vill lära sig mer och se hur en sådan prövning kan tillämpas på miljöstörande verksamheter. Både Indien och Kina jobbar idag med utsläpps- och miljökvalitetsnormer som instrument. I den indiska delstaten Andhra Pradesh tillämpas till exempel ännu utsläppsstandarder vid miljöprövningarna. Det innebär i korthet att företagen får tillstånd att släppa ut en viss koncentration av föroreningar och de gränserna får inte överskridas. Problemet är bara att lösningen brukar bli att man hänger på en reningsanläggning i slutet av processen och inte ser på vad hur man kan minska hela processens miljöpåverkan. Eller så späder man ut föroreningarna för att klara sig undan. I delstaten Maharashtra arbetar myndigheterna redan delvis med den integrerade prövningen och för en dialog med företagen där. Delstatens miljömyndighet använder sig dock fortfarande av utsläppsstandarder. Universitetet i Mombai och det indiska Industriförbundet är också intresserade av att ha en dialog med Naturvårdsverket om hur IPPC kan användas. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

14 Mer måste göras för att klara havsmiljön Kraftfulla åtgärder måste till om Östersjön ska räddas konstateras i den svenska nationella planen som görs inom ramen för Helsingforskommissionens aktionsplan för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Och att Kattegatt gradvis har försurats, i likhet med hav världen över, gör det än viktigare att komma tillrätta med de ökande koldioxidutsläppen. Försurningen av haven oroar För åren fick Naturvårdsverket 20 miljoner extra av regeringen för att förbättra övervakningen av haven. Med pengarna skulle man också se över möjligheterna att stärka förmågan att slå larm om något oväntat händer i miljön. Ett konkret och oroande resultat av de extra pengarna är att man kunnat konstatera att Kattegatt har försurats, den 40-åriga tidsstudie över ph-värden som finns därifrån visar att det har skett en gradvis försurning under denna tid. Att Kattegatt försurats är tyvärr inte ett enskilt svenskt problem, forskare världen över har nu konstaterat att alla hav blir surare på grund av ökande koldioxidutsläpp. Att haven får allt lägre ph-värde kan i längden innebära att hela näringsväven i haven kollapsar. Kalkbärande organismer får svårt att bygga upp sina kiselskal, och det drabbar allt från mikroskopiska plankton, kiselalger och koraller till kräftdjur. Det finns nu flera exempel på korallrev som dör ut på 14 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

15 grund av försurning och ökad temperatur. En fortskridande försurning kommer att ge oerhörda ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser för oss människor. Mycket återstår att göra om Östersjön ska räddas Baltic Sea Action Plan är Östersjöländernas och EU-kommissionens gemensamma åtgärdsplan för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Enligt den planen ska varje Östersjöland ta fram nationella planer som ska bedömas vid ett ministermöte Den svenska nationella planen tas fram av Naturvårdsverket i samråd med Jordbruksverket och andra myndigheter. En första delrapport lämnades i april 2008 och den andra och sista kommer att lämnas sista juli Rapporten innehåller cirka 150 aktiviteter och har fyra huvudområden: Övergödning, farliga ämnen, biologiska mångfald inklusive fiske samt maritima frågor, det vill säga sjöfart, olyckor, räddningstjänst med mera. Rapporten visar tydligt att mycket måste göras för att rädda Östersjön. Den största utmaningen är att få ner utsläppen av kväve och fosfor till haven. Dessa näringsämnen kommer till största delen från kommunala reningsverk, skogsindustri och jordbruk. Jordbruket står idag för ungefär hälften av de svenska utsläppen av kväve och fosfor trots att mycket redan gjorts. Därför föreslår man nu skyddszoner kring odlingsmark i nitratkänsliga områden och Jordbruket står idag för ungefär hälften av de svenska utsläppen av kväve och fosfor trots att mycket redan gjorts. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

16 Miljögifter kartlagda Under 2008 kartlades också metaller och organiska miljögifter i havsedimenten, tack vare de extra havsmiljonerna. Resultaten av dessa undersökningar blir dock inte färdiga förrän Vi fick också fram ett förbättrat underlag för att beräkna belastningen av miljögifter i havet. Bland annat analyserades Antifoulingämnen, det vill säga båtbottenfärger, för att se vilka giftiga färger som fortfarande florerar i haven trots att de sedan länge är förbjudna. Den förbättrade larmfunktionen innebär i klartext att man satsar på datavärdskap för alla de data som övervakningen genererar. Det blir snabbare tillgång till de data som finns och fler får möjlighet att uppmärksamma avvikelser eller konstiga streck i kurvorna. Allt enligt principen fler ögon ser mer. Datavärdarna som kvalitetssäkrar data ska också rapportera eventuella avvikelser från det normala till Naturvårdsverket. strängare regler för spridning av stallgödsel. För skogsindustrin och de kommunala avloppsreningsverken krävs ytterligare rening. Sjöfarten släpper också ut allt större mängder kväve till luften och därför föreslås bland annat att färjorna ska ha reningsutrustning. För att rädda den biologiska mångfalden föreslår Naturvårdsverket en rad åtgärder. Marina skyddsområden, fiskefria områden, förvaltningsplaner för torsk och ål och förbättrad övervakning är några av dem. Men trots att man i rapporten föreslagit cirka 150 åtgärder kommer det inte att räcka. Mer måste till för att klara målet, en god ekologisk miljöstatus år Kunskapen om spridningen av giftiga ämnen i Östersjön måste till exempel öka. Vi vet idag för lite om hur mycket som släpps ut och vilka effekter de giftiga ämnena har på livet i havet. Det är alltså kraftfulla åtgärder som måste till för att rädda Östersjön som idag är ett av Europas smutsigaste havsområden. Alla länder i området måste samarbeta och ställa egna hårda krav för att få ett friskare hav. 16 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

17 Snart lättare välja minireningsverk Det finns uppemot 1 miljon fastigheter med enskilda avlopp i Sverige. En stor del av dem, uppskattningsvis ca 60 procent har avlopp som idag inte skulle godkännas om fastigheten fick besök av kommunens miljönämnd. Det innebär i sin tur att onödigt mycket kväve och fosfor kommer ut och förorenar vattendragen. Men marknaden för enskilda avloppsanläggningar är idag en djungel. Inga minireningsverk är egentligen kvalitetssäkrade. Det är alltså svårt att som ägare av bostadshus eller fritidshus veta vad man ska välja. Miljönämnden kan tala om vilka krav anläggningen ska uppfylla men inte vilket du ska välja. Dessutom varierar kraven beroende på var du bor, är det ett särskilt skyddsvärt område eller ett område med svåra markförhållanden, blir kraven på rening av kväve och fosfor större. Därför arbetar nu Naturvårdsverket tillsammans med Boverket på att kunna kvalitetssäkra olika typer av minireningsverk. Dessutom vill man få till en frivillig certifiering av de företag som installerar enskilda avloppsanläggningar, eftersom det är viktigt att det görs rätt. Vi arbetar också med att få fram bättre information till fastighetsägarna om vikten av bra anläggningar och hur de bör skötas. Från och med december 2008 ryms också arbetet med att installera enskilda avlopp i skatteavdraget för hushållsnära tjänster, ett avdrag som gäller både för bostadshus och fritidshus. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

18 Vi mår bra om naturen mår bra Naturlandskapet, naturresurserna och den biologiska mångfalden är viktiga för vår livskvalitet och välfärd. Svensk renskötare hjälper ryska nentser Hur kan en svensk same hjälpa Ryssland med integrerad ekosystemsförvaltning? Jo, genom att förmedla den kunskap han har om renskötsel till ursprungsbefolkningen på Kolgujevön. På Kolgujevön finns många viktiga häckningsplatser för fåglar och här finns också många intressanta växter och djur. Där bor också ungefär 100 renskötande nentser som på grund av historiska orsaker nu driver en ineffektiv renskötsel. Bland annat tar de inte tillvara allt som går att få ut av renslakten. Den svenske renskötaren hjälper dem att plocka fram de gamla kunskaperna de en gång hade men nu förlorat. Lyckas nentserna effektivisera renskötseln får de en bättre ekonomi per ren. De kan minska hjordarna och slipper riskera att markerna blir överbetade. De får dessutom en bättre självkänsla och kan vara stolta igen över sitt arbete. Det här projektet är en del i verkets långsiktiga stöd till ett FN-finansierat projekt, ECORA-Kolgujevön. På ön pågår också provborrning efter olja. Visar det sig att borrningen blir kommersiellt intressant hotas emellertid viktiga naturvärden. Därför stöder Naturvårdsverket också ett projekt som går ut på att skydda naturvärdena på ön i samråd med urbefolkningen och industrin. Ålen ska få hjälp Att ålen är starkt utrotningshotad har varit tydligt ett tag. Beståndet av ål har minskat drastiskt de senaste 30 åren och är nu nere på 1-5 procent jämfört med vad som fanns i slutet av 1970-talet. På sin väg till och från Sargassohavet möter ålen många hot och hinder. Ett dödsfälla är vattenkraftsverken i de vattendrag ålar, lax och andra lekvandrande fiskar tar sig upp för i syfte att reproducera sig. Upp kan de vandra med hjälp av laxtrappor, men på vägen ner hittar lax och öring inte ut utan dör. Smolt och ål tvingas gå genom turbinerna och majoriteten av dem blir dessvärre till fiskfärs. Fem rödlistade, vandrande fiskarter, drabbas av detta öde: havs- och flodnejonöga, vimma, öring, ål och vårlekande siklöja. I den halländska ån Ätran planerar man nu att öppna den gamla forsen för att ge både upp- och nervandrande fisk en chans att överleva. Det innebär bland annat att den nuvarande kraftverksdammen öppnas och att torrfåran åter fylls med vatten. Dessutom måste det ena av de två kraftverken, som ägs av Falkenbergs kommun, stängas av för att vattnet ska kunna rinna fritt. Kostnaden för att återställa forsen beräknas bli cirka 21 miljoner kronor, men då är inte förlusten av ett kraftverk mindre medräknat. Diskussioner förs nu om Naturvårdsverket tillsammans med Falkenberg Energi ska finansiera delar av projektet, förutsatt att länsstyrelsen i Halland också söker medel för projektet ur EU:s fiskefond. 18 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

19 fakta Eftersom många av Sveriges miljökvalitetsmål inte går att uppnå utan internationellt samarbete driver Naturvårdsverket med hjälp av SIDApengar ett antal miljöprojekt i tio andra länder, varav Ryssland är ett. Där pågår till exempel två olika projekt för att skydda den värdefulla skogen på den ryska taigan. De skyddsvärda områdena identifieras och inventeras. Och kopplat till Baltic Sea Action Plan, Helcoms plan för att skydda Östersjön, har vi, med hjälp av medel från miljödepartementet, förberett ett projekt för att hjälpa Ryssland att bilda en marin nationalpark, Ingermanlandski, i Finska viken. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

20 Nu är det bråttom om vi ska nå miljömålen! Ska vi nå de miljömål riksdagen beslutat om, att de stora miljöproblemen ska vara lösta till år Ja, då börjar det bli bråttom. Det visar den fördjupade utvärdering av miljömålen som Miljömålsrådet gjorde Mycket pekar åt rätt håll, men det går för långsamt. Nio av sexton mål bedöms som mycket svåra att nå i tid. Särskilt bekymmersamt är läget för klimatmålet, som visserligen inte ska uppnås förrän 2050 men ändå blir svårt att nå. Utvecklingen går åt fel håll trots att de svenska utsläppen minskat. Inte heller situationen i haven ger någon större anledning till glädjeskutt. Därför behövs krafttag, där alla måste engageras i kampen, stat, kommun, näringsliv och konsumenter. Det handlar helt enkelt om en omställning av hela samhället. Rådet har därför lämnat flera hundra förslag på hur målen ska nås. Förslagen kommer att kosta staten 5-10 miljarder kronor extra per år, men bedöms ändå vara samhällsekonomiskt lönsamt. Några av förslagen på energi- och transportområdet: Höjd skatt på bensin och diesel, kilometerskatt för godstransporter på väg, förlängt stöd till solvärme, skatt på nya dubbdäck. För att nå målet en giftfri miljö förslås bland annat ett nytt kunskapscentrum för att påskynda utvecklingen mot hållbar produktion och användning av kemikalier. Dessutom behöver hushållningen med råvaror och energi inom bygg- och fastighetssektorn förbättras. Att det är svårt att nå vissa miljömål beror också på att ekosystem och naturresurser överutnyttjas. Här vill miljömålsrådet bland annat få fram kriterier för ett miljöanpassat byggande och vägledning till kommuner om miljökrav vid byggande. Rådet vill också införa bidrag till fartygsskrotning och miljöcertifiering för att anpassa uttaget av fisk och minska bifångsterna av fåglar och däggdjur inom fisket. Fler behöver göra mer för att vi ska ha en chans att nå våra miljömål! Förslagen behandlas i klimatpropositionen och havsmiljöpropositionen som kommer n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

21 Så granskas vårt miljöarbete Varje år reviderar Riksrevisionen vår verksamhet. I vår årsredovisning som granskas och utvärderas av regeringen och Riksrevisionen beskriver vi hur vi uppfyllt de mål regeringen ålagt oss. Varje år genomförs också en så kallad mål- och resultatdialog med regeringen, där just mål och resultat av verksamheten diskuteras. Slutligen granskas vårt sätt att arbeta också av ackrediterade miljökontrollanter inom ramen för vår EMAS- och ISO-certifiering. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

22 Så här påverkar vi miljön genom driften av vår verksamhet Här beskriver vi hur vår verksamhet direkt påverkar miljön. Direkta miljöaspekter är här detsamma som de aktiviteter, verksamheter, produkter eller tjänster som kan påverka miljön. Vi arbetar med de direkta miljöaspekterna i enlighet med gällande författningar och andra krav, dessutom styrs arbetet via interna policys och rutiner. Uppföljning genomförs genom nyckeltal. De betydande direkta miljöaspekterna bygger på miljöutredningen från 2008, med statistik från Där vi har uppföljningsbara mål, är dessa markerade med vinröd färg. De betydande direkta miljöaspekterna för 2008 är utrikes flygresor, inrikes flygresor längre än 50 mil, inrikes flygresor kortare än 50 mil, el, kyla och ventilation, datorutrustning, batterier och uttjänta batterier samt restavfall. En fullständig miljöutredning med värdering genomförs under våren 2009, statistik från 2008 används. Utifrån denna kommer målen för de viktigaste miljöaspekterna för år 2010 och framåt att ses över. Naturvårdsverkets betydande direkta miljöaspekter Utrikes flygresor Miljöpåverkan Utsläppen från flygtransporter bidrar till den ökande växthuseffekten. Dessutom är bullret från flygplatser ett hälsoproblem. Kommentar Naturvårdsverket medverkar i ett omfattande internationellt arbete, Detta internationella samarbete kan förväntas öka, inte minst i samband med det svenska ordförandeskapet i EU Det innebär att våra utrikes flygresor också kan komma att öka. Men vi bedömer att vårt internationella arbete i ett längre perspektiv ska medföra en positiv miljöpåverkan. Inrikes flygresor längre än 50 mil Miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. Kommentar Antalet inrikes flygresor påverkas av att Naturvårdsverket bedriver verksamhet i Östersund. En konsekvens av den blir att våra inrikes flygresor kommer att ligga på en högre nivå än tidigare. Samtidigt arbetar vi aktivt med distansöverbryggande teknik som ett alternativ till fysiska resor. Inrikes flygresor kortare än 50 mil Miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. Kommentar Vår resepolicy säger att alla resor som görs i tjänsten ska göras på ett kostnadseffektivt sätt samt belasta miljön så lite som möjligt. Tåg och lokal kollektivtrafik bör användas så långt möjligt för att miljöanpassa vårt resande. Innan en resa beställs ska man noga överväga om den går att ersätta med telekommunikation, till exempel telefonmöte eller videokonferens. Naturvårdsverket ska vara föregångare när det gäller att nyttja alternativ till resor. El, värme och kyla Miljöpåverkan Stockholmskontoret Från januari september 2008 har vi haft 17 procent grön el. Därefter 100 procent grön el. Östersundskontoret Den el som vi köper och kan påverka är miljömärkt (vatten, vind och biobränsle). Den el som ingår i hyran och som vi ej kan påverka är inte miljömärkt. Kommentar Vi planerar olika slags fastighets- och 22 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008