Innehåll. Referat...1. Bakgrund...1. Inledning...1. Material & Metoder...3. Resultat...4. Diskussion...6. Summary...7. Referenser...

Transkript

1 Innehåll Referat...1 Bakgrund...1 Inledning...1 Material & Metoder...3 Resultat...4 Diskussion...6 Summary...7 Referenser...7

2 Referat I de senaste årens stora trav lopp i Europa och i USA har fuxfärgade hästar skördat stora framgångar. Fortfarande kan man dock höra nedlåtande tankegångar i auktionshallar och travstallar när det kommer i nya fuxfärgade förmågor. Snurriga, heta och sköra är bara några av uttrycken. Min hypotes inför arbetet var att för hästar med bra fäder spelar färgen ingen roll slumpmässigt utvalda varmblodiga travare ur kullen född 1995 användes. Hästarnas färg, kön och fader noterades samt deras totala mängd insprungna pengar, antal starter och antal placeringar 1-3 fram till och med 4-årssäsongen. Fäderna till de slumpmässigt utvalda hästarna har klassificerats efter årlig hingststatistik ( ) som givits ut av avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen. Hingstarna är rankade efter insprunget i snitt per registrerad avkomma och har delats in i tre klasser. Denna studie visar att vissa färger skiljer sig mot övriga för vissa prestationsmått, men att fuxar inte visade sig vara sämre på någon punkt. Bakgrund I de senaste årens stora trav lopp i Europa och i USA har fuxfärgade hästar skördat stora framgångar. Fortfarande kan man dock höra nedlåtande tankegångar i auktionshallar och travstallar när det kommer i nya fuxfärgade förmågor. Snurriga, heta och sköra är bara några av uttrycken. Historiskt sätt har människan fäst stor vikt vid hästens färg. Många kulturer värdesätter särskilt den vita hästen högt (Furugren, 2000). Den vita hästen står för saker som helighet, renhet, och man kan antyda en beundran och även en viss dyrkan för den. Många hjältar och kungar har en vit häst som sin trotjänare. Solgudar, apollons solvagn (grekisk mytologi) är några exempel som använde vita hästar. I hinduisk kultur så är vishnus (hinduisk gud) sista inkarnation en vit häst. I bibeln nämns hästens färger bla i apokalypsen där den vita hästen står för seger och erövring, den röda för krig och blodbad, de svarta för hungersnöd och den blekgula (blacka) för döden. I våran kultur står den svarta hästen för begravning och att den förebådar döden eller kaos (Furugren, 2000). Beduinfolket består av många olika stammar och de har lite olika tankegångar historiskt sätt på hästens temperament, styrka och snabbhet (Furugren, 2000). De svartfärgade anses ibland vara hästarnas kungar, de röda snabbast och bruna de starkaste eller fuxarna är bäst av alla, de bruna är flyktiga, de svarta uthålliga och de med vit stjärn de mest välsignade. Ett tredje synsätt är: Ta aldrig den röda, sälj den svarta, behåll den vita och sitt upp på den bruna. I en annan historia ur Wrangels bok (1962) beskrivs hästen och dess färger så här: En beduinhövding och hans son förföljdes av fiender och vänd till sin son sa hövdingen: Vilka hästar har ledningen hos våra förföljare? Vita far! Svarade sonen. Det är bra, svarade fadern. Låt oss rida ut i solen, då smälter de som snö i sommaren. Efter en stund frågade fadern igen. Vilka leder nu? Svarta! Skrek sonen. Det är bra, vi rider in på stenig mark så är vi säkra, ty de är som sudanesiska negerflickor som inte kan gå barfota på sten. De ändrade riktning och snart föll den svarta hästen. Hövdingen frågade för tredje gången. Vilka leder nu, min son? Mörkfuxar och bruna far! Tryck in dina hälar, min son och rid, rid för livet! Inledning Den päls som täcker hästens kropp kallas för täckhår. Hos hästen finns det fyra grundfärger, det är brun, fux, svart och svartbrun. Dessa standardfärger kan sedan modifieras av gener som gör täckhåren ljusare eller mörkare. Andra anlag bleker standardfärgerna eller ändrar den t ex 1

3 till skimmel eller skäck, men standardfärgerna finns i botten som en bakgrundsfärg. I färgens benämning ingår standardfärgen som ett led, t ex brunskimmel eller rödskimmel. Hur bestämmer man då en färg vid bedömning? En brun häst har svart man, svart svans, svarta öronbräm och svarta ben. En svartbrun hästs täckhår är nästan svarta medan läpparna, näsan, nedre ögonlocket, flankerna och innersidan av låren är gulbruna och man svans och extremiteter svarta (Wrangel, 1906). De delar som enligt Wrangel kan vara gulbruna kan även vara rödbruna (Furugren, 2000). Den svarta hästen skall enbart ha svarta hår och eventuellt vita tecken (Furugren, 2000). Fuxen har rött täckhår i ljusare eller mörkare nyans. Skyddshåren (man & svans) kan ha samma färg som täckhåren men kan också vara ljusare eller mörkare, dock aldrig svarta. Mörka fuxar och fuxar med nästan svart man och svans har aldrig svarta fötter. Det är den säkraste skillnaden mellan mörka fuxar och bruna enligt (Furugren, 2000). Fuxar finns i olika benämningar men de vanligaste är ljusfux, mörkfux och svettfux. Bildningen av färgpigment regleras och styrs av arvsanlagen, generna. Generna ingår i kromosomerna. Dessa uppträder parvis i alla celler utom i könscellerna, där de är oparade. Hästar har 64 kromosomer som bildar 32 kromosompar. I varje kromosompar finns en kromosom som härstammar från modern och en från fadern. Varje anlag/gen utgörs alltså av ett anlagspar, ett anlag från modern och ett från fadern. Varje kromosom innehåller en mängd olika arvsanlag och alla dessa hör hemma på bestämda platser. Platsen för ett anlag på kromosomerna kallas för locus. I ett locus förekommer ofta olika varianter av att visst anlag. Sådana alternativa gener kallas för alleler. Anlagen i paret kan ha olika stark inverkan på egenskapen. Eftersom kromosomerna förekommer parvis har en individ alltid två alleler (olika varianter av ett visst anlag/gen i ett visst locus). Det ena anlaget är från modern och det andra från fadern. Om båda allelerna i ett locus är likadana (AA eller aa) säger man att individen är homozygot. Om allelerna är olika (Aa) är individen heterozygot i detta locus. Allelerna i ett enskilt locus kan ibland också påverka varandra. Den ena allelen (t ex A) kan vara dominant och den andra (a) recessiv. Den recessiva allelen kommer då inte till uttryck om den dominanta allelen finns närvarande samtidigt. Vid fullständig dominans kommer därför heterozygota individer (Aa) att få samma egenskap som de som är homozygota för den dominanta allelen (AA). En gen i ett locus kan också påverka hur gener i andra loci kommer till uttryck. Exempelvis kan en dominant gen i ett locus undertrycka en dominant gen i ett annat locus. Den genuppsättning en individ har i ett visst locus kallar man individens genotyp. Med två alleler i ett locus kan ett djur ha någon av genotyperna AA, Aa eller aa. Om den ena allelen är dominant över den andra kommer de tre genotyperna inte till uttryck mer än på två olika sätt. Vi får endast två olika fenotyper. Genotypen berättar vilka arvsanlag individen har medan fenotypen talar om slutresultatet. I tabell 1 visas genotypen och fenotypen för de vanligaste färgerna hos häst. Tabell 1. Genotyp och fenotyp för de vanligaste färgerna hos häst Genotyp Fenotyp, Hästfärg A-E- Brun aa E- Svart aa ee Fux A-ee Fux Om en parning sker mellan två heterozygota föräldrar med genuppsättningen Aa Ee, så kan könscellerna från hingst och sto ha fyra olika kombinationer. AE, Ae, ae och ae. Detta resulterar i 16 olika möjliga genkombinationer på avkomman, 9 bruna, 3 svarta och 4 fuxar. Alla som har E men saknar A blir svarta och de som saknar E blir fuxar. 2

4 Man har observerat att vissa egenskaper följs åt t ex att storvuxna kor mjölkar bättre än småvuxna kor, grisar med hög tillväxt har lägre foderförbrukning osv. Det samband man kan observera mellan två egenskaper är ett fenotypiskt samband. Detta kan vara orsakat både av ett genetiskt och/eller ett miljömässigt samband mellan egenskaperna. Ett genetiskt samband kan uppkomma om arvsanlagen som påverkar var och en av de båda egenskaperna till en del ligger nära varandra på samma kromosom och därför är kopplade. Detta leder då till att anlagen, och därmed egenskaperna, åtminstone i viss mån följs åt i nedärvningen. Samma resultat får man om ett och samma anlag påverkar båda egenskaperna. Man får dock ha i åtanke att prestationsförmågan hos en häst är en komplex egenskap och beroende av många olika anlag. Enligt Tafvelin och Magnusson (1990) kan 5-9 % av variationen inom olika prestationsmått hos varmblodig travhäst förklaras av exteriören. Han visade att hästar av lätt, gracil typ med ett inte alltför långt huvud, stor manke, lätt utåtroterade benaxlarna, stora bogoch knävinklar, normala hovar och som inte var knipta under hasen eller knät presterat bättre än andra. Hästarnas färg noterades inte denna studie. Enligt en studie av Singh mfl (2001) på getter så kan djur med mörkare täckhår lättare utnyttja solenergin och kan på så sätt få en bättre tillväxt. Inom svensk varmblodig travsport idag har hästarnas färg inte tilldelats någon särskild vikt - med ett eventuellt undantag för fuxar, och då särskilt ston. En del aktiva bedömer att fuxfärgade hästar har mindre möjligheter att bli framgångsrika än hästar med andra färger. Syftet med den här studien var att se om det finns något samband mellan hästens färg, kön och dess prestation. Min hypotes inför arbetet var att för hästar med bra fäder spelar färgen ingen roll. Material & metoder 1237 slumpmässigt utvalda varmblodiga travare ur kullen född 1995 användes. Fördelningen av dessa var att 614 var bruna, 232 mörkbruna, 146 ljusbruna, 140 svartbruna, 66 fuxar, 35 svarta och 3 skimmlar. Hästarnas färg, kön och fader noterades samt deras totala mängd insprungna pengar, antal starter och antal placeringar 1-3 fram till och med 4-årssäsongen. Fäderna till de slumpmässigt utvalda hästarna har klassificerats efter årlig hingststatistik ( ) som givits ut av avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen. Hingstarna är rankade efter insprunget i snitt per registrerad avkomma och har delats in i tre klasser (tabell 2). I klass 1 finns hingstar som legat bland de 12 första i statistiken minst två gånger av tre. I Klass 3 finns de hingstar som ej slagit sig in bland de 43 främsta mer än en gång, eller vars avkommor i genomsnitt presterat sämre än den sämsta klass 2 hingsten. Endast hingstar med minst 20 avkommor finns med i statistiken varför avkommor efter andra hingstar har sorterats bort. All data presenteras som medelvärdet ± standaravvikelsen. Materialet är bearbetat statistiskt med variansanalys (GLM procedure, SAS). Den statistiska beräkningen går till så att variationen inom en grupp (tex bruna hästar eller hingstar) jämförs med variationen i/mellan andra grupper (andra färger och kön). Om grupperna är slumpmässiga stickprov ur en och samma population kommer storleken på variationen att vara ungefär den samma inom och mellan grupper. Ju större skillnad desto osannolikare är det att värdena kommer från samma population. Variansanalysen ger sedan ett p-värde vilket visar sannolikheten att en eventuell skillnad mellan grupper (två medelvärden) skulle ha uppkommit genom slumpen. I den här studien har den sannolikheten satts till mindre än 5%. Innan den statistiska bearbetningen gjordes transformerades värdena enligt Arnason (1982) för att få materialet normalfördelat. 3

5 Tabell 2. Klassificering av de i studien ingående fadershingstarna Klass 1 (12st) Alf Palema Express Ride Giant Chill Lindy s Crown Mack Lobell Nuclear Kosmos Smokin Yankee Spotlite Lobell Sugarcane Hanover Super Arnie Texas Zoot Suit Klass 2 (31 st) Active Bowler Anders Crown Another Miracle Big Spender Buck Newton Count s Pride Crown Sweep Delvin Kosmos Demilo Hanover Firm Tribute Flying Irishman JR Broline Kosar Little Devil Mack The Knife Moment Of Magic Mr Drew Napoletano Noble Tilly Nordin Hanover Peace On Earth Pershing Piper Cub Probe Rapido Rosalind s Guy Self Confident Songcan Speedy Tomali Västerbo Gracias Why Not Klass 3 (11 st) Allen Hanover Cornstalk Desert Knight Meadow Gallant Mr Moxy Nick Lobell Pale Amber Rebur Super Mon The Big Apple To The Gate Resultat En analys av könets betydelse för prestationen visade att hingstarna hade fler segrar, högre platsprocent och tjänade mer pengar än både ston och valacker men också att de gjorde färre starter än valackerna (tabell 3). Stona gjorde också färre starter än valackerna och hade färre segrar och lägre platsprocent än både hingstar och valacker men skiljde sig inte från valackerna vad det gällde insprungna pengar (tabell 3). Tabell 3. Effekt av kön på prestationen Kön Insprunget Starter Segrar Plac 1-3 (%) Inspr/start Hingst ± ±17# 3,6±3,6 36± ±12992 Sto 58717±168967* 11±13# 1,7±2,4*# 24±18*# 3785±5494* Valack 79900±124853* 16±13 2,2±2,3* 29±18* 4391±4999* * = Signifikant skiljd från hingst, # = Signifikant skiljd från valack 4

6 Analysen av hästarnas färg i förhållande till prestation visar att de svartbruna hästarna haft en högre platsprocent än de ljusbruna (tabell 4) och att de svartbruna sprang in mer pengar per start än de svarta (tabell 4). Tabell 4. Effekt av färg på prestationen Färg Insprunget Starter Segrar Plac 1-3 (%) Inspr/start Brun 82970± ±14 2,3±2,7 28± ±7537 Fux 46574± ±12 1,6±2,9 24± ±3358 Ljusbrun 71048± ±13 1,8±2,3 24±16* 4642±8249 Mörkbrun 93172± ±14 2,3±3 27± ±6273 Svart 53717± ±15 1,9±2,5 21± ±2272* Svartbrun 70614± ±15 2,3±2,4 32± ±6819 * = Signifikant skiljd från svbr. I tabell 5 har hänsyn tagits till hästarnas färg och stam enligt tabell 2. Resultatet visar att bruna hästar efter en klass 1 hingst tjänat mer pengar per start än en mörkbrun individ efter en klass 1 hingst (tabell 5). Den visar också att bruna avkommor efter en klass 2 hingst tagit fler segrar och har en högre platsprocent än ljusbruna avkommor efter en klass 2 hingst. Tabell 5. Effekten av färg och hingst på prestation Färg Hingst Insprunget Starter Segrar Plac 1-3 (%) Inspr/start Brun ± ±1 3,1±0,3 33±2 7696±687 Brun ± ±1 2,0±0,2 26±1 3779±514 Brun ± ±1 1,6±0,4 23±3 2499±1011 Fux ± ±6 1,6±1,2 35±8 4181±3101 Fux ± ±2 1,9±0,6 25±4 3889±1513 Fux ± ±4 1±0,9 15±7 2506±2451 Ljusbrun ± ±2 2,9±0,5 32±4 7788±1310 Ljusbrun ± ±2 1,3±0,4* 20±3* 3227±1022 Ljusbrun ± ±3 1,4±0,8 22±6 2345±2193 Mörkbrun ± ±2 3,2±0,4 30±3 6283±1189# Mörkbrun ± ±1 2,1±0,3 28±2 4408±853 Mörkbrun ± ±2 1,5±0,5 22±4 3219±1446 Svart ± ±7 2±1,3 29±9 4298±3467 Svart ± ±3 2±0,7 21±5 2848±1853 Svart ± ±10 0,5±1,9 11±13 917±4902 Svartbrun ± ±3 3,3±0,6 32±4 4974±1634 Svartbrun ± ±2 2,0±0,4 32±3 5105±1057 Svartbrun ± ±3 1,8±0,9 29±7 3077±2451 Obs! Jämför bara klassvis * = Signifikant skiljd från Brun 2 # = Signifikant skiljd från Brun 1 5

7 Tabell 6 visar att svartbruna ston vunnit fler gånger än de ljusbruna. Svartbruna ston var även oftare bland de tre än ljusbruna, bruna och mörkbruna ston. Tabell 6. Effekten av färg och kön på prestationen Färg Kön Insprunget Starter Segrar Plac 1-3 (%) Inspr/start Brun H ± ±19 3,7±3,7 38± ±14995 Ljusbrun H 78433± ±16 3,9±2,7 39± ±10975 Mörkbrun H ± ±15 4,0±4,5 36± ±12194 Brun S 57014± ±13 1,7±2,4 23±18D 3637±5206 Fux S 46482± ±12 1,9±2,4 27± ±4013 Ljusbrun S 61703± ±12 1,3±2,1D 19±17D 3796±9716 Mörkbrun S 62767± ±13 1,8±2,7 24±19D 3866±4176 Svart S 48085± ±16 1,2±1,8 20± ±2112 Svartbrun S 66969± ±15 2,1±2,6 32± ±4240 Brun V 81373± ±13 2,4±2,4 30± ±4467 Fux V 56487± ±12 1,5±2,4 21± ±2560 Ljusbrun V 80655± ±10 1,7±2,0 26± ±4547 Mörkbrun V 81658± ±14 2,1±2,4 29± ±2625 Svartbrun V 83184± ±15 2,5±2,3 33± ±9356 Obs! Vissa färg/kön kombinationer innehöll för få individer för att kunna göra statistik på. D = Signifikant skiljd från svbr sto. Diskussion Denna studie visar att vissa färger skiljer sig mot en del andra för vissa prestationsmått även om fadershingstarna är likvärdiga. Bruna hästar och svartbruna ston har presterat bättre än en del andra färger men orsaken till detta är oklart. Fuxar visade inte sig vara sämre på någon punkt. En av orsakerna till att fuxfärgade hästar har fått dåligt rykte kan vara att det importerades en del mindre bra avelshingstar från frankrike med fuxfärganlag (Indianiste, Ogorek, Equileo mfl). En förklaring till skillnaderna mellan jämförelser kan vara det lilla antalet individer som finns tillgängligt för vissa grupper. Det fanns 9 hästar i det här materialet som tjänat mer än 1 miljon kr och alla dessa återfanns i de antalsmässigt största färggrupperna (4 bruna, 4 mörkbrun, 1 ljusbrun). Att de svarta hästarna var sämre än de svartbruna i den här studien kan bero på det lilla antalet individer i den gruppen (29 svarta, 106 svartbruna). I jämförelsen stam (klass 1) och färg så fanns det 102 bruna men bara 34 mörkbruna. Det påvisades även en skillnad mellan klass 2 hingstar mellan bruna och ljusbruna hästar vilket kan bero på att det fanns 268 bruna och 67 ljusbruna hästar. De till synes välpresterande svartbruna stona bestod av en liten grupp om 48 individer och enstaka hästar kan ha påverkat genomsnittet mycket. Tyvärr fanns det för få individer som var skimlar för att kunna göra någon rättvis statistik på dessa. Det är också viktigt att påpeka i denna studie har ingen hänsyn tagits till moderstonas kvalitet eller vilken kvalitet stona haft som de olika hingstarna betäckt. Sammanfattningsvis, enligt resultaten som framkommit av denna studie så finns det stora könskillnader i prestationsförmågan vilket tidigare visats (Thavelin och Magnusson 1990). Resultaten understryker därför behovet av att låta ston tävla mot ston och hingstar/valacker 6

8 mot hingstar och valacker. Hästarnas färger har i vissa fall haft ett samband med prestationen men dess orsak är fortfarande oklar. Summary In the recent editions of the big races in Europe and in USA the chestnut horses have been successful. Still, you can hear condescending thinking at the auktions and around the stables whenever a chestnut horse passes by. Confused and hot tempered are just a few statements. My hypothesis before this study was that if a horse has a good pedigree it does not matter which colour it has random picked Standardbreed trotters born in 1995 were used. The horses colour, sex and father were noted and also their total earnings, starts and their positioning between 1-3 until they were 5-years old. The fathers of the random picked horses has been classified after the stallion statistics ( ) given out by the breeding association of the Swedish Standardbreed trotter. The stallions were ranked by the earning/registrated offspring and was classified into 3 levels. The study shows that some colours were significantly different from others in some parameters but the chestnut was not poorer in any way. Litteraturförteckning Arnasson, T., Darenius, A. och Philipsson, J Genetic selection indices for Swedish trotter broodmares. Livest. Prod. Sciences 8, Björnhag, G., Jonsson, E., Lindgren, E. och Malmfors, B., Husdjur ursprung, biologi och avel. LTs förlag, Stockholm. Furugren, B Hästens Färger. LTs förlag, Stockholm. Singh, K., Kumar, P. och Singh, D Coat colour and metabolic rate in Indian desert goats. Energy metabolism in animals. EAAP Publications, 103. Thafvelin, B. och Magnusson, L-E Studies on the conformation and related traits of standardbred trotters in Sweden. Rapport 94. Licentiatavhandling vid Inst f. Husdjurförädling och sjukdomsgenetik, SLU, Uppsala. Wrangel, A The Arabian in Arabia. J.A. Allen & Co. London Wrangel, C G Hippologia Handbok i hästkännedom. C.E. Fritzes Kungliga Hofbokhandel, Stockholm. 7

9 Finns det något samband mellan hästens färg och dess prestationsförmåga? 8