Konstruktion av en Telesvarsterminal

Transkript

1 Konstruktion av en Telesvarsterminal Martin Lilja LITH-ISY-EX-ET-09 Linköping

2 Konstruktion av en Telesvarsterminal Examensarbete utfört i Elektroniksystem, Institutionen för Systemteknik, Linköpings Tekniska Högskola Av Martin Lilja LITH-ISY-EX-ET-09 Examinator: Jonny Lindgren Linköping

3 Avdelning, Institution Division, Department Institutionen för Systemteknik 58 8 LINKÖPING Datum Date Språk Language X Svenska/Swedish Engelska/English Rapporttyp Report category Licentiatavhandling X Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport ISBN ISRN LITH-ISY-EX-ET Serietitel och serienummer Title of series, numbering ISSN URL för elektronisk version Titel Title Författare Author Konstruktion av en Telesvarsterminal Design of a terminal for Telesvar Martin Lilja Sammanfattning Abstract Telia Telesvar is an automatic answering machine that is provided in your stationary telephone at home. The drawback of this is that you cannot see if anyone has called you. This report describes how a terminal for Telias Telesvar could be designed. Telesvar terminal will show in a display if anyone called you and show the incoming number. It will also play the spoken message in a built in speaker. The design is based on some key components, LCD (Liquid Crystal Display) and DTMF (Dual Tone Multiple Frequency) and PIC6F877 micro controller. These components are also described in the report. Nyckelord Keyword DTMF, mikrokontroller, Telesvar

4 Förord En utav funktionerna som saknades med Telias Telesvar var att det inte gick att se om någon ringt undertiden användaren varit hemifrån. För att kontrollera detta var användaren tvungen att ringa upp Telesvar och lyssna av eventuella meddelanden. En brist var även att telefonen med dess knappar var det enda gränssnittet mot Telesvar. Idén var då att göra Telesvar mer likt en vanlig telefonsvarare med högtalare och knappar. Komponenterna i konstruktionen medgav även möjlighet till nummerpresentation vilket gav den ett ytterligare mervärde i funktionalitet. När examensarbetet var i sin linda fanns det inte så många nummerpresentatörer som Telias Anita på marknaden och framför allt ingen som hade Telesvarsfunktion. Målet med rapporten är att visa hur konstruktionen kan göras med hårdvara och mjukvara. i

5 Sammanfattning Denna rapport beskriver hur en konstruktion anpassad till Telias Telesvar kan göras. I rapporten ges förslag på hur hårdvaran samt mjukvaran kan konstrueras. Rapporten beskriver också vilka komponenter som ska ingå och hur dessa ska användas för att konstruktionen ska fungera. Den beskriver även hur mikrokontrollerns mjukvara kan vara uppbyggd för att systemet ska fungera. ii

6 Förkortningar ASCII C CS DTMF EEPROM HW ICP kb LCD MHz ms PC PIC RS RTC SPI SDA SCL SW American Standard Code for Information Interchange Ett högnivå språk Chip Select Dual Tone Multiple Frequency Electrical Erasable Programmable Read Only Memory Hardware In Circuit Programming kilo Byte (04 byte) Liquid Crystal Display Mega Hertz ( Hz) milliseconds Personal Computer Programmable Integrated Circuit Register Select Real Time Clock Serial Peripheral Interface Serial Data Serial Clock Software iii

7 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Förkortningar Innehållsförteckning Slutsatser i ii iii iv vi Inledning. Historisk bakgrund. Examensarbetets syfte. Rapporterns uppläggning.4 Avgränsning.5 Tillvägagångssätt Specifikation / Kravspecifikation. Idéfasen. Grundläggande krav Konstruktion 6. Mjukvaruarkitektur 6. Applikationslagret 7. Systemlagret 9.4 Hårdvarulagret.5 Komponentbeskrivning 4 Konstruktion Hårdvara 0 4. Spänningsförsörjning 0 4. Anslutning till det allmänna telenätet 0 4. DTMF-kretsen 4.4 Gränssnitt mot PC:n 4.5 Högtalarförstärkarkretsen 4.6 IC-buss (EEPROM & Realtidsklocka) 4.7 Mikrokontrollern 4 5 Resultat 5 5. Fortsatt arbete 5 6 Referenser 7 6. Litteratur 7 6. Internetartiklar 7 6. Datablad 7 Appendix A 8 Telefonnummermottagning 8 A. Beskrivning 8 A. Protokoll 8 A. Överföring av abonnentnummer 9 A.4 Överföring av informationskoder 9 A.5 Krav på tider och felhantering 9 iv

8 Appendix B 0 Anpassning mot telenätet 0 B. Likströmskrav i vila 0 B. Likströmskrav under drift 0 B. Signalfrekvenser 0 B.4 Tonsignalsnivåer 0 B.5 Impedans i vila 0 B.6 Frekvenstoleranser 0 B.7 Ej önskvärda frekvenskomponenter B.8 Signaltider för automatisk sändning Appendix C Schema v

9 Slutsatser Konstruktionen blev väl avgränsad och modulär. Displayen har sin koppling till processorn och telefonanpassningen sin koppling. På så sätt kan varje modul förbättras och förfinas om så önskas. Att konstruera något som ska anpassas till det allmänna telefonnätet blev en utmaning. Det är många krav som måste tillgodoses innan den lagligt kan kopplas in och användas. Saknaden av ett prototypkort märktes väl under utvecklingen. Många frågor och funderingar hade fått ett snabbare svar och konstruktionen hade säkert sett annorlunda ut. Om någon del av konstruktionen ska ändras är det kommunikationsgränssnittet mellan processorn och realtidsklockan tillsammans med EEPROM. Konstruktionen idag använder sig av IC vilket skulle bytas ut mot SPI. Fördelarna blir snabbare kommunikation och ett mycket enklare protokoll. vi

10 Inledning Det här examensarbetet utfördes i ljuset av en önskan att genomföra en konstruktion från ax till limpa, från idé till fungerande prototyp. I utgångsläget fanns ett flertal idéer kring hur man skulle kunna förenkla användandet av de Plustjänster som Telia erbjuder. Av dessa sållades en idé ut baserat på dess förmodade realiserbarhet, dess praktiska potential och baserat på en uppskattning av omfattningen av arbetet.. Historisk bakgrund 994 lanserade Telia en ny tjänst i form av en automatisk telefonsvarare mot en relativt låg månadskostnad. Tjänsten blev snabbt populär och är idag väl utbredd bland Telias kunder. Fördelen jämfört med en konventionell telefonsvarare består främst i att användaren själv slipper att stå för kostnader i samband med service, t.ex. vid åsknedslag, samt att utgiften fördelas månadsvis istället för i en klump. Det är dessutom lätt att koppla in och ifrån tjänsten efter behag. Utöver denna tjänst lanserades en möjlighet att innan man lyfter på luren se vilket nummer den uppringande telefonen har. Därmed kan man få en förvarning om vad det kommande samtalet kan komma att röra sig om och man kan i extrema fall låta bli att svara. Dessutom kan en nummerpresentatör spara de inkomna numren så att man därigenom kan se vilka samtal som man missat om man inte kunnat svara. En tyst form av telefonsvarare.. Examensarbetets syfte Det primära målet med examensarbetet är att utveckla en hårdvara med tillhörande demonstrationsmjukvara för en telesvarsterminal. Det sekundära målet är att skriva rapporten så att den på ett bra sätt förklarar funktionsblocken i konstruktionen. Syftet blir då att Definiera idén i en genomförbar specifikation Välja lämplig hårdvaruarkitektur Förfina arkitekturen till genomförbara delar Fånga konstruktionen i elektriskt schemaformat Skriva rapport

11 . Rapportens upplägg Rapportens upplägg kommer att vara följande:. Generell beskrivning av enheten, krav etc.. Presentation av funktionsblocken. Presentation av nyckelkomponenter 4. Beskrivning av delar av konstruktionen.4 Avgränsning Det ingår inte i det här arbetet att utveckla den mjukvara som krävs för att uppnå en fullständig funktionalitet, utan det lämnas som ett förslag till förbättringar. Examensarbetet syftar till att ta fram en konstruktion och eventuellt en prototyp, varför en prisoptimering inte kommer att genomföras. Likaså kommer strömförsörjningen att lösas på enklast möjliga vis och inte innehålla någon batteribackup, vilket en färdig produkt förmodligen måste. Konstruktionen kommer inte att få kopplas in på det allmänna telenätet eftersom den inte kommer att vara godkänd. Konstruktionen av telefonnätsanpassningen ska dock uppfylla de krav som ställs, varför ett telegodkännande närmast bör bli en administrativ övning..5 Tillvägagångssätt Först görs en studie av vilka huvudfunktioner som måste finnas för att klara av de krav som finns. Därefter görs funktionsblocken om till mjukvara och hårdvara i form av en mjukvaruarkitektur och ett schema.

12 Specifikation / Kravspecifikation. Idéfasen Arbetet inleddes med instudering av de tekniska möjligheter och begränsningar som finns i dagens telefonnät, se Appendix B. Därefter sonderades marknaden översiktligt efter befintliga konsumentprodukter. Efter en del funderande och testande av idéer framkom att det borde vara möjligt att förbättra telefonsvarartjänsten genom att utveckla en användarterminal som kompenserar för de nackdelar tjänsten är förknippad med, relativt en vanlig telefonsvarare. Nedanstående kravspecifikation är resultatet av arbetet i den här fasen. Det är svårt att i närmare detalj beskriva hur specifikationen uppstått eftersom det är en produkt av en bearbetsprocess som inte nödvändigtvis har följt en röd tråd hela tiden. Den slutliga specifikationen av Telesvarsterminalen har växt fram och förfinats under arbetets gång.. Grundläggande krav Den grundläggande idén om en användarterminal för Telias telefonsvarartjänst har här brutits ned till följande krav:.. Mekanik: Fyra knappar ska användas som användargränssnitt. Modulens yttermått ska inte i sin slutgiltiga form överstiga 90x70 mm. Anslutningar till modulen ska vara: Modularkontakt för telefonlinje Batterikontakt för batterieliminator En LCD-display ska användas för att visa information. En volymknapp ska användas för justering av ljudet från högtalaren. Lysdioder ska användas för att visa funktionsfel... Hårdvara: Konstruktionen ska innehålla en mikroprocessor. Enheten ska anpassas för det allmänna telenätet. Minne och realtidsklocka ska ingå. De ska vara kopplade på samma databuss. Det ska vara möjligt att koppla den till en PC för enklare hantering av inställningar. Konstruktionen ska i första hand vara funktionell. Komponentvalet ska i första hand vara funktion/kortyta och inte funktion/pris.

13 .. Utvecklingsmiljö mjukvara Det ska finnas tre lager i mjukvaran (hårdvarunära, system och applikation) Koden ska vara skriven i C eller assembler. Koden ska kunna skrivas och avlusas med Microchips programmeringsmiljö MPLAB...4 Visuellt användargränssnitt Telesvarsterminalen måste ha ett visuellt gränssnitt mot användaren för att t.ex. indikera att ett samtal har mottagits, vilket/vilka telefonnummer som mottagits, när detta har skett, felrapportering, mm. Denna information kommer att ges via LCDdisplay. Enheten ska kunna visa antingen nummer eller namnet (om det finns inlagt) på den som ringer...5 PC-gränssnitt Enheten ska kunna kopplas ihop med en PC för att enklare justera inställningarna i EEPROM. Den ska även användas för felsökning av mjukvaran...6 Telefonnätsanpassning För att få kopplas in enheten på det allmänna telefonnätet måste terminalens gränssnitt ut mot ledningen uppfylla kraven för ett telegodkännande. Något sådant godkännande har ej erhållits vilken gör att den inte får kopplas in i det allmänna telenätet...7 Ljud För att kunna fungera som en vanlig telefonsvarare måste terminalen kunna förstärka det inkommande ljudet från telenätet. Förstärkningsnivån måste vara tillräcklig för att man ska kunna lyssna på ljudet från ett avstånd av ca -4 m i en normal hemmiljö med visst bakgrundsbrus. Ljudnivån ska justeras efter behov...8 Användargränssnitt Användare måste kunna styra terminalen på följande vis: Uppspelning av inkomma samtal (sedan förra uppspelningen) Radera meddelanden på Telesvar Bläddra bland inkommande nummer Radera inkomna nummer..9 Meddelande väntar/nytt meddelande Idag skickar Telia ut en kod som talar om för nummerpresentatörer att ett nytt meddelande har inkommit. Denna signal kommer att utnyttjas för detektering av nytt meddelande. Indikeringen kommer att signaleras via det visuella gränssnittet. 4

14 ..0 Minne Då detta är en prototyp med tyngdpunkt på funktionalitet tillåts extra mycket programminne. Applikationsprogrammet tillsammans med hårdvarudrivrutinerna kommer troligtvis inte att använda allt minne. Det finns en möjlighet att optimera kod för att minska på behovet av 8 kb programminne. Alla nummer och menytexter ska lagras i EEPROM. I detta projektet måste ett kb EEPROM användas. Allt minne kommer säkert inte behövas, men det ska inte vara en begränsade faktor i utvecklingsarbetet. EEPROM ska ha en skrivcykeltid på under 0ms per block. Varje block ska bestå av bytes eller mer...0. EEPROM I EEPROM ska menytext, mottagna nummer, namn samt konfigurationsinformation vara lagrad. Sammanlagt får menytexterna inte överstiga 56 tecken (56 bytes). Antalet nummer som ska kunna lagras får inte understiga 00 stycken. Namninformation tillsammans med nummer ska lagras i block om bytes...0. Programminne All mjukvara förutom i undantags fall ska skrivas i högnivspråket C. Funktionsblocken ska vara enligt tabell nedan, och dess storlek får inte överstiga det antal rader kod som är bestämt. Nr Funktion Rader kod i C DTMF-mottagning / Sändning 500 Utskrift till LCD-displayen 500 Drivrutiner övrigt EEPROM PC-gränssnitt Applikation / Test 000 Summa:,5 kb tabell.. Felrapportering I modulen kommer det att finnas en diagnostik som kontrollerar vissa externa komponenter (EEPROM, LCD, DTMF-sändare-mottagare). Detta kommer dock inte att finnas i denna prototyp. Den felhantering som kommer att finnas är endast för mjukvarufel. Om det t ex inte går att läsa data från EEPROM så kommer ett felmeddelande att skrivas ut... Pris Konstruktionen ska inte optimeras med avseende på tillverkningspris. 5

15 Konstruktion. Mjukvaruarkitektur Under detta kapitel kommer mjukvaruarkitekturen att beskrivas samt delar av funktionerna... Introduktion Programmet kommer att byggas upp modulärt och med ett lagertänkande. Nedanstående bild, tabell, visar vilka lager som finns. Applikation Telesvar Nummermottagning Display PC System Meny Knappar System Klocka Drivrutiner till hårdvaran EEPROM DTMF LCD PC RTC HW Hårdvara Komponenter tabell Applikationen består av den färdiga mjukvarans funktioner. Beskrivs ej i denna rapport Systemlagret innehåller tjänster som används av applikationen. Till exempel att modifiera pinnar på portar, skriva till EEPROM etc Drivrutinlagret kommunicerar med komponenterna och skapar användbara funktioner åt systemlagret. Hårdvaran består av komponenterna på kretskortet. Moduler i Applikationslagret är: Telesvar (ringer upp och hanterar telesvarsfunktionerna) Nummermottagning (mottager och sparar undan inkommande nummer) Displayhantering (ger användaren information om aktuell aktivitet och data) PC-hantering Moduler i Systemlagret är: Menyhantering Knapphantering Klockhantering System Moduler för hårdvarulagret är: EEPROM (hanterar skrivning och läsning mot EEPROM) DTMF (hanterar läsning och skrivning till DTMF-kretsen) LCD (hanterar all kommunikation med LCD-displayen) PC (hanterar all kommunikation med PC:n) RTC (hanterar all läsning och skrivning til realtidsklockan) HW (hanterar mikrokontrollerns inbyggda funktionsblock) 6

16 . Applikationslagret Applikationen består av tre huvuddelar. Den första är displayhanteringen som uppdaterar aktuell information på displayen. Den andra är hantering för Telesvarsfunktionen och den tredje är hanteringen av nummermottagning. Applikationen blir anropad av systemet då användaren trycker på någon knapp eller att något data är giltigt från DTMF-kretsen och avslutas är tjänsten när avklarad. Applikationen får tillgång till knapparnas status och DTMF-data. Nedan beskrivs moderna som applikationen innehåller... Nummer-Mod När enheten får en indikation på att giltigt data finns att hämta hos DTMF-kretsen, byter enheten mod till Nummer-Mod. Enheten kan ej byta mod förrän antingen hela numret är mottaget eller att en timeout har skett. Om hela numret mottagits korrekt sparas detta i EEPROM. LCD-displayen uppdateras med aktuell information. Se tabell nedan Nuvarande Mod Händelse Nästa Mod Nummer-Mod DTMF-data giltigt Nummer-Mod Nummer-Mod Tecknet för sista data inkommer Normal Mod Nummer-Mod Timeout (sek) Normal Mod tabell.. Display-Mod När enheten får en förfrågan att antingen ringa upp telesvar eller att uppdatera displayen med information om inkommande nummer så går programmet till denna mod. Se tabell 4 nedan. Nuvarande Mod Händelse Nästa Mod Display-Mod Begäran om uppdatering Normal-Mod av displayen tabell 4.. Telesvar-Mod När användaren gör ett val att ringa upp Telesvar genom att trycka på Telesvarsknappen byter enheten mod till Telesvars-Mod. Enheten öppnar då telelinjen och ringer upp Telesvar (nummer *#). Efter att enheten skickat det sista tecknet, #, aktiverar den högtalaren. Se tabell 5 nedan. 7

17 Under tiden som meddelandet presenteras kommer knapparna att scannas av för att kunna avbryta pågående aktivitet. Detta sker dock utan Button-Mod:s inverkan. Om inte någon knapp är nedtryckt under tre minuter kommer linjen att stängas automatiskt. Nuvarande Mod Händelse Nästa Mod Telesvars-Mod Telesvarsknappen Normal Mod nedtrycks Telesvars-Mod Timeout (min) Normal Mod tabell 5..4 PC-Mod Enheten kan enkelt kopplas till en vanlig PC via en s.k. nollmodemskabel. Då enheten har tagit emot koden 0xA5 byter enheten exekveringsmod till PC-Mod Nuvarande Mod Händelse Nästa Mod PC-Mod Timeout ( min) Normal Mod tabell 6 Mikrokontrollern hanterar kommunikationen mellan PC och EEPROM eller RTC. Det måste vara känt av PC-programvaran vilken komponent den ska kommunicera med. Varje överföring börjar med att 0xC sänds till enheten, se Nr i tabell 7 nedan. Enheten svarar (om allt är ok) med 0xC annars med 0xFC. PC:n skickar därefter kommando, adress och data, en byte vardera, i nämnd ordning. Enheten gör överföringen till vald komponent. Om överföringen gick bra skickas 0xC till PC:n annars skickas 0xFC. Då något ska läsas ur komponenten skickas den lästa byten först sedan 0xC annars endast 0xFC. Om ingen kommunikation har förekommit på 60 sekunder efter att PC-mod har aktiverats återgår programmet till Normal-Mod. Nr PC Riktning Enhet Riktning Komponent 0xC OK 0xC NOK 0xFC 4 Kommando 5 Adress 6 Databyte 7 Kommando 8 ACK 9 Adress 0 ACK Databyte ACK Ev Databyte 4 OK 0xC 5 NOK 0xFC tabell 7 8

18 . Systemlagret Systemlagret är kärnan i mjukvarans funktion. Den ser till att rätt applikationsmodul anropas vid rätt tillfälle. Vid spänningssättning kommer enheten att anropa resetvektorn i mikrokontrollern som i sin tur anropar initieringsfunktion i systemmodulen. Där initieras alla mikrokontrollerns interna funktionsblock därefter alla externa komponenter i systemet. Till sist startas applikationen i Normal-mod och enheten är klar att användas. Nedanstående uppräkning förtydligar förloppet.. Spänningspåslag. Mikrokontrollern påbörjar exekvering från resetvektorn. Mikrokontrollern samt externa komponenter initieras 4. Övriga moduler initieras 5. Systemmodulen startar applikationen Det finns en räknare i systemet som tickar med 5ms intervall. När något är tidsbegränsat så används räknare för att hålla reda på tiden. Det är det enda avbrottet som kommer att användas. Systemet kan endast vara i en mod i taget, dvs om någon trycker på knapparna samtidigt som ett nummer är på ingående görs endast det första av dessa klart. Efter att det är färdigt hoppar programmet till nästa om det fortfarande är aktuellt. För att inte programmet ska låsa sig så kommer en tidsövervakning att finnas och kontrollera att programmet inte befinner sig i en mod för länge. Nedan presenteras de tider som ska användas i programmet. Namn Normal-Mod Nummer-Mod Telesvar-Mod PC-Mod Max tid Ingen 000ms eller Till första ringsignalen minuter Ingen. Programmet kommer aldrig att hoppa tillbaka till Normal Mod. Det kommer inte att finnas någon mod där programmet befinner sig i precis innan avslut eftersom det inte ska finnas någon knapp för påslag. Programmet slutar exekvera när strömmen bryts och använder power-on reset för att starta på rätt ställe vid nästa strömpåslag. 9

19 .. Normal-Mod De viktigaste funktionerna i Normal-Mod är: Kontrollera DTMF-kretsen ifall något giltigt data finns att hämta Kontrollera ifall någon av knapparna har blivir nedtryckt Kontrollera ifall något data (0xA5) kommit på UART. Uppdatera klockan (varje minut) Programmet väljer fortsatt exekvering ifall något av ovanstående händelse har inträffat. Nuvarande Mod Händelse Nästa Mod Normal Mod DTMF-data giltigt Nummer-Mod Normal Mod Telesvarsknappen nedtryckt Telesvars Mod Normal Mod 0xA5 på UART PC-Mod Normal Mod Klockan har gått min Normal Mod 0

20 .4 Hårdvarulagret Nedan visas de funktioner som finns i det hårdvarunära lagret. Systemlagret har tillgång till dessa och skapar övergripande funktioner som applikation kan använda..4. EEPROM I EEPROM-modulen finns följande tjänster som systemmodulen kan använda sig av: Initiering Läsa från EEPROM Skriva till EEPROM Skicka kommando till EEPROM.4. DTMF DTMF-modulen ska kunna utföra en initiering och ta emot respektive skicka DTMF toner. Nedanstående funktioner är åtkomliga från systemlagret. Initiering av DTMF-kretsen Skriva till DTMF-kretsen Läsa från DTMF-kretsen Skicka kommando till DTMF-kretsen Läsa inställningar från DTMF-kretsen.4. LCD LCD-modulen utför en initiering samt skickar data respektive kommandon till displayen. Nedanstående funktioner är åtkomliga frånsystemlagret. Initiering Skicka kommandon Skicka tecken Skicka en sträng av tecken..4.4 PC PC-modulen ska kunna utföra en initiering samt ta emot data respektive kommandon från en PC. Nedanstående funktioner är åtkomliga från systemlagret. Initiering Läsa från serieporten Skriva till serieporten.4.5 SYSTEM SYS-modulen ska kunna utföra en initiering samt andra ändra tillstånd enligt applikationens önskemål. Se kapitel 8.. Nedanstående funktioner är åtkomliga från applikationslagret. Initiering Läsa vilken mod systemet befinner sig i.4.6 HW Hårdvarumodulen ska initiera mikrokontrollern och den övriga hårdvaran. Nedanstående funktioner är åtkomliga till systemlagret. Initiering

21 .4.7 RTC RTC-modulen ska kunna utföra en initiering samt läsa och skriva datum respektive tid. Nedanstående funktioner är åtkomliga från systemlagret. Initiering Skriva klockslag Läsa klockslag Skriva datum Läsa datum

22 .5 Komponentbeskrivning I detta kapitel kommer nyckelkomponenterna att beskrivas hur de är tänkt att fungera ihop med mjukvaran..5. EEPROM EEPROM heter 4C6 och är kb stort. Det ska användas till att spara undan inkommande nummer samt innehålla namn till nummer om detta ska visas på displayen. Varje skrivning till EEPROM tar 5ms och då skrivs ett block om bytes in samtidigt. Detta innebär att poster om bytes är att föredra vid skrivning av data. En fjärdedel av minnet består av fördefinierade namn och nummer..5.. Gränssnitt mot Mikrokontrollern EEPROM kommer att vara kopplad till en buss som kallas IC. Klockhastigheten på IC-bussen ska vara snabbast möjligast och enligt databladen är det 400kHz. Mikrokontrollern har ett inbyggt funktionsblock som sköter utklockning av data..5.. Gränssnitt mot mjukvaran I hårdvarulagret kommer EEPROM-modulen att hantera de enkla funktionerna, till exempel läsa och skriva till minnet. Modulen Nummermottagning i applikationslagret sköter hanteringen av fysiska adresser och anropar EEPROM modulen med ett färdigt block innehållande det data som ska skrivas eller läsas. Felhanteringen mot EEPROM blir följande:. Misslyckad skrivning Återläsning upptäcker detta.. Ingen kommunikation med EEPROM Återläsning upptäcker detta.. Felaktig data Återläsning upptäcker detta. Om det inte går att kommunicera med EEPROM skrivs följande meddelande ut på displayen: EEPROM ERROR.5.. Data som sparas i EEPROM Informationen från Applikationen är följande: Startadress Läs/Skriv enskilda byte Läs/Skriv hela poster med data (se nedan). Varje post innehåller följande: Nummer 6 byte Datum 8 byte Klockslag 8 byte Antal poster som kan sparas i EEPROM blir då: (048-5)/ = 48 stycken. Antal namn som kan sparas för att visas istället för nummer är: 56/ = 8 stycken.

23 .5..4 EEPROM Karta Minnet delas in i följande delar enligt beskrivet ovan. Start adress Slutadress Innehåll 0x000 0x0FF Menytexter etc 0x0FF 0xFF Fördefinierade namn och nummer. 0x00 0x7FF Lagrade inkommande nummer. Ett exempel vad EEPROM:s första del kan innehålla kan ses nedan: Startadress Slutadress Innehåll Nummer Namn 0x000 0x0F 07 Kalle Anka 0x00 0x0F 079 Musse Pigg 0x040 0x05F 0884 Pelle Svanslös 0x060 0x7F Jan Långben Etc... Ett exempel vad EEPROM:s andra del kan innehålla kan ses nedan: Startadress Slutadress Innehåll Nummer Datum Klockslag 0x00 0xF x0 0xF x40 0x5F x60 0x7F Etc... 4

24 .5. DTMF-kretsen.5.. Introduktion DTMF-kretsen heter MT8880 och kan både sända och ta emot DTMF-toner. Kretsen kommer att vara aktiv både vid telesvarsuppringning och nummermottagning. Nummermottagningen kan ske utan att telelinjen behöver öppnas..5.. Gränssnitt mot mikrokontroller Gränssnittet mellan mikrokontrollern och DTMF-kretsen är följande: En fyra bitars databuss (D0-D) En klocka Ph, används vid dataöverföring: RS (Register Select), väljer mellan de interna registerna CS (Chip Select), aktiverar kretsen för kommunikation. För att spara I/O-pinnar kommer DTMF-kretsens databuss och RS-signal att parallellkopplas med LCD-displayen. Ph-signalen och CS kommer att behandlas separat. Se schemat i Appendix A..5.. Gränssitt mot mjukvaran De enklaste funktionerna kommer att skötas av DTMF-modulen. Läsning och skrivning av data samt kontroll av kretsens avbrott signal kommer att skötas. IRQ kontrolleras varje 0 ms. Om IRQ signalen är aktiv anropas applikationen som startar nummermottagningen. Det kommer inte att finnas någon felhantering av denna krets..5. LCD-display.5.. Introduktion Displayen är tillverkad av Hitachi och består av två rader med vardera 6 tecken. När uppringning eller när ett nummer inkommit kommer detta att skrivas på displayen. Det går att styra kontrasten med hjälp av en potentiometer.5.. Gränssnitt mot mikrokontroller Displayens databuss (fyra bitar bred) och RS-signal är parallellkopplade med DTMFkretsens databuss. Styrsignalen för inklockning av data kommer dock hanteras separat. Datat som skickas från mikrokontrollern måste delas upp i hög respektive låg nibble i och med att databussen är fyra bitar bred. Först skickas hög nibble och sedan låg nibble. I och med att ingen återläsning kommer att göras måste en säkerhetsmarginal införas för att all text eller kommando ska hinna utföras. Nibble är en bytes fyra översta eller nedersta bitar. 5

25 .5.. Gränssitt mot mjukvaran De enklaste funktionerna kommer att skötas av LCD-modulen i hårdvarulagret. Text som skickas till LCD-displayen är baserad på ASCII tecken. Kommandon är bland annat: Rensa skärmen Sätt markören på plats (rad, kolumn) Skifta texten ett steg åt höger Skifta texten ett steg åt vänster Meny-modulen i applikationen kommer att bestämma vilken text som ska stå på displayen vid vilken tidpunkt. Eftersom ingen återläsning kommer att göras finns det inte så mycket att kontrollera på denna krets..5.4 UART för PC kommunikation.5.4. Introduktion PC-modulen kommer att sköta nedladdning och läsning av data till och från enheten. Detta gör det enklare att konfigurera enheten utan att behöva använda sig av menyerna på modulen Gränssnitt mikrokontroller & PC Hårdvaran kommer i denna modul bestå av en nivåomvandlare som gör om signaler från datorn till spänningsnivåer mellan 0 och 5 V. Dessa signaler kommer att kopplas till enhetens COM-port. Kommunikationen mellan enheten och datorn kommer att ske med 9600 baud, 8 databitar, startbit, stoppbit och ingen paritets bit Gränssnitt mjukvara Mjukvaran kommer att känna av att den är kopplad till en dator via 0xA5-byten. Prioritering kommer då att läggas på att ladda ner de data som kommer via COMporten till EEPROM. Felhanteringen hanterar följande fall:. Misslyckad kommunikation Ej svar från Telesvarsterminalen. Felaktig data Återläsning av data Om ett fel upptäcks skrivs ett felmeddelande ut på LCD-displayen: PC COM ERROR 6

26 .5.5 Realtidsklockan.5.5. Introduktion RTC-kretsen heter PC858 och tillverkas av Phillips. RTC-kretsens funktion är att klockfunktionen. Den ska hålla reda på datum och tid då inkommande nummer mottogs Gränssnitt mikrokontroller RTC kommer att anslutas till samma buss som EEPROM dvs IC-bussen. Adressen till RTC kretsen är 0x Gränssitt mjukvara RTC-modulen läser och skriver data till kretsen. Systemet läser klockan med ca sekunds mellanrum och uppdaterar displayen varje minut. När nummermottagningsmodulen i applikationslagret är klar skrivs datum och tid ner i EEPROM. Felhanteringen kommer att innefatta följande fall: Misslyckad kommunikation läsning kunde ej ske Felaktig data Upptäcks vid återläsning Om kommunikationsfelet består kommer RTC ERROR att skrivas på displayen..5.6 Knapphantering.5.6. Introduktion Det finns fyra knappar som kommer att ha olika funktioner beroende på i vilken mod enheten befinner sig i. Knapparna benämns Kn, Kn, Kn och Kn4 och kommer att ha följande funktioner: Knapp Mod Funktion Kn Normal Mod Bläddra Upp Display Mod Kn Telesvars Mod Repetera meddelande Kn Normal Mod Bläddra Ner Display Mod Kn Telesvars Mod Radera meddelande Kn Normal Mod Radera Nummer Kn Telesvars Mod Ingen funktion Kn4 Normal Mod Ring Telesvar Telesvars Mod Kn4 Telesvars Mod Avbryt Telesvar Normal Mod.5.6. Gränssnitt mikrokontroller Varje knapp är kopplat till en I/O pinne på mikrokontrollern Gränssitt mjukvara I system-modulen kommer knapparna kontrolleras med 0ms mellanrum och ändra mod efter vilken knapp som är vald. 7

27 .5.7 Mikrokontrollern (PIC6F877).5.7. Introduktion Mikrokontrollern kommer från Microchip och är en av de största i PIC-familjen. Anledningen till att denna processor valdes var på grund av att utvecklingsmiljön MPLAB var gratis och tillgänglig på Internet Fakta om PIC6F877 Mikrokontrollern har: En 8-bitars CMOS Flash mikrokontroller. Programminne på 8000*4 ord RAM-minne på 68*8 bytes. Internt EEPROM på 56 bytes. Stackpekare på 8 nivåer Instruktionsuppsättning Processorn har en instruktionsuppsättning av typen RISC (Reduced Instruction Set Computer). Detta gör att den har ett fåtal instruktioner som var för sig har en kort exekveringstid. Totalt finns det 5 instruktioner att tillgå och de flesta utom hoppinstruktioner tar instruktionscykel att exekvera. Nackdelen med denna typ av mikrokontrollers är att flera instruktioner måste användas för att utföra den enklaste funktion. Mikrokontrollern klockas med en extern kristall på 0 MHz och har en instruktionscykel på 00 ns vilket är fyra klockpulser Avbrott Antal maskbara avbrott är 4 med endast en prioritering. Detta gör att vid varje avbrott måste det kontrolleras vad som orsakade avbrottet. I denna applikation kommer endast ett tidsstyrt avbrott att användas för systemklockan Periferienheter Denna mikrokontroller innehåller många användbara periferienheter, exempelvis: En 6 bitars timer Analog till Digitalomvandlare (0 bitars upplösning, 8 ingångar) Serial Peripheral Interface (SPI) Universal Synchronous Asynchronous Receiver Transmitter (USART/SCI) Digitala in och utgångar IC funktionsblock 8

28 Minnesorganisation Programminnet i processorn är organiserat i följande form: Benämning Startadress Slutadress Reset Vector 0x0000 0x000 Avbrotts Vector 0x0004 0x0004 Page0 (minnesbank 0) 0x0005 0x07FF Page (minnesbank ) 0x0800 0x0FFF Page (minnesbank ) 0x000 0x7FF Page (minnesbank ) 0x800 0xFFF I denna area finns de generella register och specialregister som används för att konfigurera processorn och för att komma åt portar etc. 9

29 4 Konstruktion Hårdvara I detta kapitel kommer delar av schemat (se Appendix C) beskrivas. 4. Spänningsförsörjning Spänningsförsörjningen kommer att behöva en stabil 5 V matning via en batterieliminator eller batterier. Vid alla integrerade kretsar ska det sitta en 00 nf kondensator för att ta bort eventuella störningar och bidra med energi vid snabba förändringar. 5V VDD VCC C 00nF C4 00nF C5 00nF C6 00nF C7 00nF C8 00nF C9 00nF C0 00nF 4. Anslutning till det allmänna telenätet Kopplingen mot det allmänna telenätet sker med hjälp av ett relä (LS). Detta relä styrs med en I/O-pinne från processorn. Den anslutande delen består av ett relä, en transformator, en kondensator samt en resistor. När relät är i vila är Telesvarsmodulen ej galvaniskt kopplad till telefonnätet. Anpassningen mot telefonnätet utgörs av R0 och C. När kretsen är ansluten mot telefonnätet drar den ca 6 ma konstantström vilket håller linjen öppen. När överföringen av tal eller nummerdata är slut öppnas relät och resistansen ut mot telefonnätet blir oändlig vilket får till följd att samtalet avslutas. 5V R 600 T : C.uF R LS 6 RELAY DPDT R9 00 RELAY CONNECTOR Tele_In 4 J4 Telelinje 0

30 4. DTMF-kretsen Denna koppling har en ingång för telenätet som alltid är inkopplat vid C. All information från telenätets utskick av toner passerar genom C och delas sedan upp med hjälp av R och R. TONE utgången kopplas med hjälp av en spänningsföljare ut mot transformatorn för att inte belasta kretsen för mycket. Kretsen behöver en extern kristall på.57 MHz för att de interna filtren ska fungera. Kopplingen mot processorn består av en databuss (4 bitars bredd) samt kontrollsignaler och en signal för avbrott. TONE 5V 4 R6 00k UA LM4 - + Tele_In C 00nF R4 k R 00k C 00nF 5V R 00k R5 74k Clock U IN+ IN- GS VRef TONE St/Gt ESt OSC OSC NC DTMF D D D D0 IRQ Ph RS0 CS R/W NC NC NC Styrkrets för tonavkodning Denna del av kretsen används för kontroll om mottagen signal verkligen är en tonvalston. Tiden för hur länge tonen på telefonlinjen måste vara godkänd bestäms av ett RC-filter som är kopplat mellan kretsens pinnar St/Gt, Est och matningsspänningen. Tiden innan en ton anses vara säker ska vara 40 ms. Om kondensatorn väljs till 00 nf ger detta att resistorn ska vara på 74 kohm.

31 4.. Insteg till förstärkaren Ingångssteget till DTMF-kretsen gör att den kan vara inkopplad på telenätet hela tiden. Kondensatorn C blockerar för likströmmen, R och R dämpar ringsignalen på 80 V AC. 4.4 Gränssnitt mot PC:n Kopplingen mot PC:n består av en buffertkrets som anpassar enhetens signalnivåer till RS standard nivåer, -V till + V. Kondensatorerna används för att kretsen ska kunna skapa RS nivåerna. U6 J + C7 uf + C8 uf Tx_uC + C0 uf C uf RIN RIN TIN TIN C+ C- C+ C- V+ V- ROUT ROUT TOUT TOUT MAX Rx_uC DSUB 9Pol 5V

32 4.5 Högtalarförstärkarkretsen Denna koppling är enligt databladet för kretsen. Förstärkningen är ca 6 db. 5V TONE_OUT R4 0k U7 5 LM86/SO C9 + 50uF LS 8 Ohm Speaker 4.6 IC-buss (EEPROM & Realtidsklocka) EEPROM och realtidsklockan är inkopplade på samma IC-buss. En pull-up på både SDA och SCL är behövligt eftersom de är av öppen-kollector typ. Adressen på EEPROM bestäms av A0 A och den är inte skrivskyddad i och med att skrivskyddspinnen är jordad. Realtidsklockan behöver en kristall på.768 khz för att kunna hålla rätt tid. Det finns en avbrottspinne som kan användas för alarm men den kommer inte att användas. 5V 7 U4 A0 A A WP SDA SCL 5 6 R k R k 4C6B SDA C5 pf X,768kHz C6 pf U5 OSC OSC PCF858 A0 INT SDA SCL SCL

33 4.7 Mikrokontrollern Mikrokontrollerna ser ut enligt bilden nedan. Här följer en förklaring till signalerna: PGV Ska vara V då mikrokontrollern programmeras, annars kopplad till VCC RCLK_INT Avbrottssignalen från realtidsklockan kontrolleras regelbundet av mikrokontrollern. SCL IC-bussens klocksignal Kn Knapp Kn Knapp Kn Knapp Kn4 Knapp 4 SDA IC-bussens datasignal Tx_uC Mikrokontrollerns TX signal till RS-kretsen Rx_uC Mikrokontrollerns RX signal från RS-kretsen TONESWITCH Slå av eller på högtalaren RELAY Öppnar eller stänger telelinjen. CS Chipselect på DTMF-kretsen RW ReadWrite, kopplad till LCD och DTMF-kretsen IRQ Avbrottssignalen från DTMF-kretsen Ph DTMF-kretsens klocksignal RS Register select på DTMF-kretsen samt LCD CLK Klockar in data på LCD. PGC Programmerinsklockan PGD Programmerinsdata PGV RCLK_INT SCL Kn Kn U5 MCLR RA0/AN0 RA/AN RA/AN RA/AN RA4 RA5/AN5 RE0/AN5 RE/AN6 RE/AN7 0 RD7 9 RD6 8 4 OSC RD5 7 5 OSC RD4 6 6 RC0 RC7/RX 5 7 RC RC6/TX 4 8 RC RC5/SD0 9 RC/SCL RC4/SDI/SDA 0 RD0 RD RD PIC6F877 RB7/PGD RB6/PGC RB5 RB4 RB/PGM RB RB RB0/INT RD PGD PGC CLK RS Ph IRQ RW CS RELAY TONESWITCH Rx_uC Tx_uC SDA Kn4 Kn 4

34 5 Resultat Konstruktionen kan inte direkt jämföras med någon annan idag känd produkt. Mest lik funktionsmässigt är Telias Respit 5 för 499 kr. Den kan ringa upp Telesvar och presentera meddelandet via en högtalare. Den kan också lagra meddelanden via en mikrofon. Däremot saknas en nummerpresentatör. Produkter med liknande funktioner (Nummerpresentation och Telesvarsknapp) är Dori Afti för 499 kr. Den har däremot ingen högtalare för uppspelning av meddelanden. Telesvarsmodulen beskriven i detta examensarbete skulle kunna tänkas ha ett marknadspris på 99kr. Den största anledningen till att priset ska vara under Telias Respit 5 och Dori Afti är att marknaden kan vara på väg att mättas med dessa funktioner. Enheten skulle i sitt fullständiga utförande ha måtten (LxHxB) 00x0x70 mm med ett mönsterkort på ca 70x50 mm. Antal nummer som skulle kunna sparas i EEPROM klarade inte kravet på 00 stycken. Istället blev det 48 stycken. Ett större EEPROM löser detta krav. 5. Fortsatt arbete 5.. Utveckling av andra användningsområden Denna modul har en intressant möjlighet att modifieras till andra användningsområden. Den har en koppling till telenätet, det finns A/D-kanaler som kan användas för att samla in data, det finns I/O-pinnar för att styra externa reläer eller liknande. Om något ska fjärrstyras så kan modulen lätt byggas om till detta. 5.. SW applikation Det finns idag ingen applikation utvecklad för denna konstruktion. Det skulle vara intressant att se om det skulle fungera och om det är något som skulle behöva justeras i hårdvaran. 5.. Prisoptimering och produktifiering Konstruktionen är inte optimerad med avseende på pris utan i första hand funktion. Om det skulle finnas en affärsmöjlighet för denna modul som föranleder en massproduktion måste en prisoptimering göras för att få bra marginaler och sänkt pris Strömförsörjning Om det skulle finnas en önskan om att få denna modul batteridriven måste en smartare lösning göras för strömförsörjning på denna modul. Till exempel kan mikrokontrollerns vilo-läge användas för att spara energi då modulen endast bevakar telefonlinjen. 5

35 5..5 Tele-godkännande För att modulen ska få kopplas in på det allmänna telefonnätet måste den vara telegodkänd. Här måste det bevisas att alla krav följs vilket är en både administrativ och konstruktionsmässig utmaning. 6

36 6 Referenser De referenser som har används i detta projekt är följande: 6. Litteratur Specifikation: Tekniska krav för anslutning av abonnentutrustning till det allmänna telenätet, Nr: -A, Rev B. Specifikation: Överföring av nummerinformation över analog ledning vid ankommande trafik, Nr: 8-A, Rev B. 6. Artikel om telekommunikation på Internet Datum Länk Datablad Datablad på följande kretsar kan hittas på Internet genom följande länkar: Datum Krets Företag MT8880 Mitel Länk PIC6F877 Microchip Länk LM86 National Semiconductor Länk MAX Maxim Länk PCF858 Phillips Semiconductors Länk C6B SGS-THOMSON Microelectronics Länk LCD Peer s LCD Pages Länk 7

37 Appendix A Telefonnummermottagning A. Beskrivning I dagens telefonsystem av typen AXE skickas den anropandes telefonnummer till den mottagande abonnenten innan ringsignalen aktiveras. Med hjälp av denna information kan den mottagande se vem det är som ringer. A. Protokoll De tecken som används för överföring av information är 0-9 samt A, B, C och D. A- D är inte kända för abonnenten och brukar därför inte visas, se tabell 9... Dessa tecken har följande funktioner i överföringen: A : Starttecken för överföring av den anropandes abonnentnummer B : Starttecken för överföring av informationskoder. C : Stoppsignal för överföring av den anropandes abonnentnummer. D : Startecken för omstyrt nummer. Symbol Hexkod Frekvens 0x x x x x x x x x x0A 94 6 * 0x0B # 0x0C A 0x0D B 0x0E C 0x0F 85 6 D 0x Tabell 9.. 8

38 A. Överföring av abonnentnummer Informationen som skickas innan ringsignalen ser ut på följande sätt: Starttecken ( A ) Nummer (med riktnummer 0 9 ) Sluttecken ( C ) Ex: A, 0,,,,, 7,, 4, 6,, C Om numret är omstyrt dvs AXE-funktionen medflyttning eller vidarekoppling är använd, skickas även det nummer som den anropandes nummer är kopplat till. Denna information visas dock inte i nummerpresentatörer. A.4 Överföring av informationskoder De informationskoder som används i AXE-system är: Nr Förklaring 00: Inget nummer överförs 0-09: reserverat för specifik användning 0: Skyddat nummer -99 reserverat för specifik användning Om inget nummer kommer att överföras skickas detta över telenätet: B, 0,0, C. Om skyddat nummer ska visas överförs detta: B,, 0, C När ett meddelande har inkommit till Telesvar överförs detta: 0780 När abonnenten har fått epost övers följande: xxxx där xxxx är de fyra första tecknen i epostkontots användarnamn A.4 Krav på tider och felhantering Sändningshastigheten är normalt 70ms tecken och 70ms paus men mottagande utrustning ska klara av tider ned till 48ms för tecken/paus. Detta ger en baudrate på 7,5 byte/s. Maximal tid för överföring blir då (på 0 tecken),4s. Om något sluttecken inte mottagits,8 sekunder efter sista mottagna tecknet ska mottagningen anses vara avslutad. 9

39 Appendix B Anpassning mot telenätet Det är inte tillåtet att ansluta något till telenätet om det inte är godkänt av Telia. För att enheten ska kunna bli godkänd att koppla in på telenätet måste den klara vissa krav. Dessa finns angivna i en föreskrift vid namn Tekniska krav för anslutning av abonnentutrustning till det allmänna telenätet och har ett id-nummer: -A. Åtta av dessa krav kommer att beskrivas i denna del av arbetet. B. Likströmskrav i vila Enheten kommer att bryta förbindelsen med telenätet i vila genom ett relä. Det enda som kommer vara konstant anslutet i vila är DTMF-mottagaren. Denna koppling har en kondensator i serie vilket eliminerar likströmmen. B. Likströmskrav under drift Under drift (när enheten är ansluten till telenätet) kommer enheten strömmen genom primärsidan vara ca 0V/600 Ohm = 6 ma. Kravet är att strömförbrukningen ska vara mindre än 50 ma. Spänningen på telenätet när enheten är ansluten kommer att variera mellan 7,5 V 0 V. B. Signalfrekvenser De frekvenser som kommer att sändas ut från enheten begränsas av DTMF-kretsen vilket uppfyller kravet på ett frekvensområde mellan 00 0 Hz. Däremot kommer de frekvenser som mottages att ligga mellan 00 och 400 Hz i och med att det är tal som ska överföras. B.4 Tonsignalsnivåer Signalnivåerna på sändning får ej överstiga 0 dbm motsvarande 0, mw. Enligt databladet för DTMF-kretsen är nivåerna. dbm för de låga bandet och 4,dBm för det höga med en last på 0 kohm. Detta motståndsvärde kommer att användas i konstruktionen. B.5 Impedans i vila I och med att enheten ej kommer att vara ansluten till telenätet i vila kommer impedansen att vara mycket hög. Kravet är 5 kohm B.6 Frekvenstoleranser När enheten sänder får frekvensavvikelsen ej överstiga,5 %. Enligt databladet är det ±0.7% nominellt och max ±.5 %. Kretsen klarar precis kravet för vad som är tillåtet. Om mottagen signal skulle avvika,5 % klarar kretsen att detektera tonen men om signalen avviker mer än,5 % detekteras inte tonen. 0

40 B.7 Ej önskvärda frekvenskomponenter Inom området Hz ska dämpningen på de övriga signalerna förutom tonen från det höga registret och tonen från det låga registret vara minst 0 db. Enligt databladet är distorsionen på en utsänd ton maximalt 5 db. B.8 Signaltider för automatisk sändning Kravet på automatsändning är 70 ms ton och 70 ms paus ±5 ms. DTMF-kretsen har två alternativa sändning/paus längder. Den första är 50 ms sändning och 50 ms paus. Den andra är 00 ms sändning och 00 ms paus. I konstruktionen kommer den andra att användas (00 ms).

41 Appendix C Schema Tele_In D DIODE Kn C6.u R 0k J7 HEADER 5V 5V U9 LM78L05A/SO 8 VOUT VIN R k U5 PIC6F MCLR RA0/AN0 RA/AN RA/AN RA/AN RA4 RA5/AN5 RE0/AN5 RE/AN6 RE/AN7 OSC OSC RC0 RC RC RC/SCL RD0 RD RD RD RC4/SDI/SDA RC5/SD0 RC6/TX RC7/RX RD4 RD5 RD6 RD7 RB0/INT RB RB RB/PGM RB4 RB5 RB6/PGC RB7/PGD D0 Y,58MHz R k C6 00nF CLK P CONNECTOR DB Kn SDA <Doc>. Telesvarsmodul A Sunday, February 4, 00 Title Size Document Number Rev Date: Sheet of LS 8 Ohm Speaker C8 00nF R8 4,7k R5 k D DIODE C 00nF TONESWITCH TONESWITCH R4 0k R 0k Y 0MHz R7 470 R7 00k LCD LCD Display FK D6 D7 D5 D4 VDD RS E VSS VL R/W D0 D D D C.u R6 74k C.uF VSS C4 pf J CON PGC PGC RELAY CONNECTOR C8 pf X,768kHz C5 00nF C6 pf SDA U8A 4066/SO 4 A B VDD C Programmeringsspänning Tele_In Rx_uC D GND SCL Kn D0 D U4 PCF OSC OSC A0 SDA SCL INT 5V U 4C6B A0 A A SDA SCL WP 5V TONE LS RELAY DPDT SM RS PGD Kn4 U7 MAX0E/SO C+ C- C+ C- V+ V- ROUT ROUT TIN TIN RIN RIN TOUT TOUT J4 JUMPER 5V IRQ Kn 5V C4 00nF C5 00nF + - U6 LM86/SO PGD 5V 5V C pf SCL RELAY R8 00 C5 pf Clock D LED Från DTMF-sändaren VCC RCLK_INT R5 0k R4 k + C9 0uF C0 00nF D TONE_OUT R 00k C 00nF C.u 5V Kn 5V Rx_uC R 0k Ph RW C4.u R V TONE_OUT D R0 600 C7 pf J CON Kn4 J6 JUMPER - + U TS J CON5 4 5 Kn VDD C 00nF C7.u CS R6 0k PGV R 0k R0 00 C7 0uF 5V RELAY T TRANSFORMER AIR CORE 4 6 TONE D C 00nF 5V J5 Telelinje 4 PGV RCLK_INT C 00nF C0.u U MT8880 PLCC IN+ IN- GS VRef VSS OSC OSC NC NC TONE R/W CS RS0 Ph IRQ NC NC4 D0 D D D ESt St/Gt VDD NC5 NC6 NC7 NC8 Tx_uC RELAY CONNECTOR R9 00 Q BC547 R 00k D Tx_uC C9 00nF

42 På svenska Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida In English The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: Martin Lilja