Redovisning av regeringsuppdrag Strandskydd vid små sjöar och vattendrag (M2014/1093/Nm)

Transkript

1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE Ärendenr: NV Strandskydd vid små sjöar och vattendrag (M2014/1093/Nm) 31 oktober 2014

2 Innehåll 1 SAMMANFATTNING Regeringens uppdrag Författningsändringar Är det lämpligt att ta bort strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag? Strandskyddets syfte Myndighetsutövning Enskilda Bostadsbyggande Alternativ till ett generellt upphävande Några av slutsatserna i redovisningen 9 2 HUR VI HAR ARBETAT MED UPPDRAGET Samråd och dialog Underlagsrapporter mm Arbetet på Naturvårdsverket 14 3 ANTALET MINDRE SJÖAR OCH VATTENDRAG Bakgrund och förutsättningar Antalet mindre sjöar Antalet mindre vattendrag Analys Slutsatser 17 4 FÖRFATTNINGSÄNDRINGAR Mindre sjöar och vattendrag Författningskommentarer Artificiella sjöar och vattendrag Författningskommentarer 28 5 VAD SOM BEHÖVER REGLERAS Bakgrund och förutsättningar Små sjöar och vattendrag Artificiella sjöar och vattendrag Analys Mindre sjöar och vattendrag Artificiella sjöar och vattendrag 38 2

3 5.3 Slutsatser Mindre sjöar och vattendrag Artificiella sjöar och vattendrag 41 6 KARTSTÖD OCH GRÄNSDRAGNINGSPROBLEM Förutsättningar Definitioner saknas Storlek och bredd varierar Befintligt kartmaterial Analys Hur långt är det möjligt att nå med utgångspunkt från befintliga kartmaterial? Hantering av avsaknaden av definitioner Kostnadsuppskattning Slutsatser 49 7 REGLER FÖR ARTIFICIELLA SJÖAR OCH VATTENDRAG Förutsättningar Strandskydd gäller även vid artificiella vatten Artificiella vattens värden för strandskyddets syften Analys Ny huvudregel förutsätts gälla även små artificiella vatten Befintliga större artificiella sjöar och vattendrag Nya mindre respektive större artificiella sjöar och vattendrag Slutsatser 52 8 ERSÄTTNINGSSKYDD Förutsättningar Analys Kriterier och principer för ett ersättningsskydd Istället för generellt strandskydd alternativa former för ett lämpligt skydd Skillnader mellan alternativen Särskilda medel till inventering Slutsatser 58 9 INSATSER FRÅN MYNDIGHETER ELLER KOMMUNER VID EN REGELÄNDRING Bakgrund och förutsättningar 59 3

4 9.2 Analys Kommunerna Länsstyrelserna Naturvårdsverket Lantmäteriet Övriga myndigheter Slutsatser KONSEKVENSER FÖR VÄXT-, DJUR- OCH FRILUFTSLIV Konsekvenser för biologisk mångfald och miljön i övrigt Bakgrund och förutsättningar Analys Slutsatser Konsekvenser och effekter för friluftslivet Bakgrund och förutsättningar Analys Slutsatser Övriga konsekvenser Bakgrund och förutsättningar Analys Slutsatser EKONOMISKA KONSEKVENSER Problembeskrivning Metod och avgränsningar Alternativa lösningar Nollalternativet Generellt upphävande av strandskydd vid mindre sjöar och vattendrag Identifierade konsekvenser För privatpersoner Konsekvenser för fastighetsägare Konsekvenser för verksamhetsutövare Konsekvenser för organisationer Konsekvenser för kommuner (ej myndighetsutövning) Konsekvenser för myndigheter 97 4

5 11.5 En samhällsekonomisk bedömning Kostnader och nyttor avseende strandskyddets syften, bostadsbyggande och acceptans Sammanfattning av samhällsekonomiska effekter ÖVRIGA BEDÖMNINGAR Överensstämmelser med Sveriges internationella och EUrättsliga åttaganden Naturtyper Fridlysta arter Invasiva främmande arter Tidpunkt för ikraftträdande Enhetlig tillämpning Slutsats KÄLLFÖRTECKNING 111 Bilaga 1 Synpunkter som framförts av myndigheter och organisationer vid samråd eller dialog Bilaga 2 Fråga till länsstyrelserna om effekter av tillämpning av strandskydd - Sammanställning av svar Bilaga 3 Andel byggnader av alla strandnära byggnader som ligger intill små sjöar och vattendrag Bilaga 4 Uppskattning av administrativa kostnader 5

6 1 Sammanfattning 1.1 Regeringens uppdrag Naturvårdsverket har fått regeringsuppdraget Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag från Miljödepartementet i april Regeringen, april 2014, anser att det är rimligt att mindre sjöar och vattendrag inte bör ha samma skydd för stränderna som kuster eller större sjöar. Det är ett viktigt mål för regeringen att åstadkomma ett mer ändamålsenligt strandskydd som tar hänsyn till behovet av utveckling i hela Sverige, särskilt på landsbygden, bl.a. utifrån möjligheten att skapa mer attraktiva boendemiljöer samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. Regeringen anser att upprätthållandet av och förståelsen och acceptansen för en lagstiftning är beroende dels av att den är ändamålsenlig för att uppfylla sina syften, dels av att den inte går längre än vad som behövs för att uppfylla dessa syften. Uppdraget syftar till att ge regeringen underlag för en eventuell författningsändring om att områden vid mindre sjöar som inte har en större yta än omkring en hektar och mindre vattendrag som inte är bredare än omkring två meter, endast underkastas ett formellt skydd i de fall där det klarlagts att det finns skäl för ett sådant skydd. Uppdraget syftar även till att få fram underlag för en tydligare och mera ändamålsenlig tillämpning av strandskyddet vid artificiella sjöar och vattendrag. I uppdraget ingår att analysera och beskriva konsekvenser och effekter av ett upphävande av strandskyddet vid dessa sjöar och vattendrag. 1.2 Författningsändringar Om regeringen vill förändra strandskyddet i enlighet med det uppdrag som har getts Naturvårdsverket, april 2014, kan den lydelse av författningen som presenteras i redovisningens avsnitt 4 vara möjlig. I författningsändringen har vi valt att behålla strandskyddet för mindre sjöar och vattendrag i den utsträckning de är skyddade av vissa områdesskydd enligt miljöbalken (MB) eller ligger inom område som är av riksintresse för naturvården och friluftslivet. Detsamma gäller de vattendrag som räknas upp i 4 kap. 6 första stycket MB, dvs. nationalälvarna samt andra värdefulla vattendrag av nationellt intresse. En annan författningsändring är att strandskyddet upphävs för vattendrag som under hela sin sträckning, eller för del av vattendraget under en sammanhängande sträcka av minst 500 meter, är två meter eller smalare. Artificiella sjöar och vattendrag som inte är större än 1 hektar eller är bredare än 2 meter kommer att omfattas av det generella upphävandet av strandskyddet för 1 Miljödepartementet dnr M2014/1093/Nm. 6

7 mindre sjöar och vattendrag om regeringen genomför lagändringen. För större artificiella sjöar och vattendrag kan den restriktion för åtgärder som strandskyddet trots allt innebär, medföra att den som skulle vilja anlägga t.ex. en större artificiell sjö, istället avstår från det. Eftersom dessa vatten, åtminstone på sikt, i sig kan skapa höga värden för miljö, växt- och djurliv samt friluftsliv, kan strandskyddet i dessa fall vara kontraproduktivt. Därför kan det vara rimligt, genom en ändring i 11 kap. MB, att prövningsmyndigheten vid tillståndsprövning av t.ex. en ny sjö, kan göra undantag från strandskyddet om det finns skäl för det. 1.3 Är det lämpligt att ta bort strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag? Strandskyddet utgör en av hörnpelarna för att bevara natur i Sverige. Regeringens intention i uppdraget till Naturvårdsverket, april 2014, att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag skulle innebära en försämring i skyddet för naturmiljön och friluftslivet. År 2013 hade Naturvårdsverket tillsammans med Boverket regeringsuppdraget att bland annat se över reglerna för mindre sjöar och vattendrag. I Naturvårdsverkets och Boverkets gemensamma redovisning bedömde vi att skyddet för biologiska värden, värden för friluftslivet och ekosystemtjänster blir allt för svagt om strandskyddet generellt upphävs för mindre insjöar och mindre vattendrag. Därför gav vi ett förslag där strandskyddet efter utredning och prövning kan upphävas i de fall området har liten betydelse för strandskyddets syften. Vi konstaterade att om strandskyddet tas bort generellt, behöver man sedan i många fall återinföra det på grund av t.ex. höga naturvärden. Det är mer logiskt att behålla det generella strandskyddet och att upphäva det områdesvis. På det sättet kan strandskyddets syften beaktas på bästa sätt. Även de utredningar som genomförts i detta regeringsuppdrag visar att det inte är lämpligt att generellt i lag upphäva strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag. Den samhällsekonomiska kostnaden av den generella lättnaden i strandskyddet blir troligen avsevärt högre än dess nytta Strandskyddets syfte Vi bedömer att ett generellt upphävande av strandskyddet i lag medför en betydande negativ effekt för strandskyddets måluppfyllelse, dvs. att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten och trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden. Effekten beror främst på en allmän försvagning av strandskyddets ambitionsnivå där möjligheten att inrätta ersättningsskydd i praktiken, på grund av höga kostnader och brist på resurser, begränsas till områden med höga värden för friluftsliv och natur Myndighetsutövning En fördel med ett upphävande av strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag är att antalet dispensärende totalt sett minskar. Särskilt kommunerna, men även till viss del länsstyrelserna, skulle därigenom få minskade administrativa kostnader för 7

8 just denna handläggning. Ett upphävt strandskydd för mindre sjöar och vattendrag och ett fortsatt strandskydd för större leder dock till väsentliga problem för myndigheterna i den praktiska tillämpningen. Detta gäller oavsett val av alternativ för att i författning reglera hur storlekskriterierna, 1 hektar och 2 meter, ska tillämpas. Kostnader för myndighetsutövning dvs. både prövning och tillsyn, och att ge besked till enskilda som vill veta om det är strandskydd eller inte, kommer i denna del att bli avsevärt högre. Även om ett nytt kartmaterial tas fram med betydande kostnader för utveckling och förvaltning, kommer behovet av myndigheternas kvalitetssäkring, stöd och analys att kvarstå i de fall där kartmaterialet inte är tillräckligt Enskilda Ett upphävande av strandskyddet medför att enskilda, fastighetsägare, näringsidkare och exploatörer inte behöver söka strandskyddsdispens vid mindre sjöar och vattendrag. Det medför en regelförenkling och kostnadsbesparing. Ett upphävande kan också öka acceptansen för strandskyddsreglerna hos enskilda främst på landsbygden och i glesbygd. Men även motsatsen är möjlig. Regelverket blir otydligt eftersom det i praktiken blir svårt att avgöra vilka områden som omfattas av strandskydd. Därmed finns en risk för att tillämpningen blir mer olikvärdig och att rättsäkerheten ifrågasätts vilket kan leda till att acceptansen för reglerna minskar. Det som skulle kunna göra reglerna tydligare är ett kartmaterial som visar, utifrån de nu aktuella storlekskriterierna, var strandskydd gäller. Vårt förslag att prövningsmyndigheten, vid tillståndsprövning av större artificiella sjöar och vattendrag, kan göra undantag från strandskyddet om det finns skäl för det, innebär en fördel för den som vill anlägga en sådan vattenförekomst (se avsnitt 1.2). Om strandskyddet undantas slipper sökanden, efter att vattenförekomsten har färdigställts, söka om strandskyddsdispens för åtgärder, eller ansöka om ett upphävande av strandskyddet Bostadsbyggande I områden med exploateringstryck kan det frigöras mark för åtgärder vilket exempelvis möjliggör ett ökat bostadsbyggande. Troligtvis kommer bostadsbyggande ske i mindre grad på landsbygden. Ökat bostadsbyggande i glesbygd var, enligt uppdraget till Naturvårdsverket april 2014, ett av regeringens syften med lättnaden ( utveckling i hela Sverige, särskilt på landsbygden ) Alternativ till ett generellt upphävande Det har inte ingått i Naturvårdsverkets uppdrag att utreda alternativ till regeringens intention, april 2014, att generellt upphäva strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag. Men i det samråd som Naturvårdsverket har haft med statliga myndigheter och i dialogen med kommuner, aktörer med regionalt utvecklingsansvar och miljöorganisationer, har det framkommit synpunkter om att det kan finnas lämpligare lösningar än den författningsändring som regeringen, 8

9 enligt uppdraget till Naturvårdsverket april 2014, vill ha utredd. Lösningar som på ett bättre sätt tar hänsyn till strandskyddets syften samtidigt som de kan leda till utveckling i hela Sverige särskilt på landsbygden, samt ge goda förutsättningar för en rättsaker och likvärdig tillämpning med rimligt höga administrativa kostnader. Ett intressant alternativ som har lyfts fram är införande av ett nytt särskilt skäl i 7 kap. 18 c miljöbalken (MB). Vid prövning om upphävande eller dispenser skulle en mindre sjö om maximalt 1 hektar eller ett vattendrag vars bredd är maximalt 2 meter kunna utgöra ett nytt särskilt skäl under förutsättning att området har liten betydelse för strandskyddets syften. Fördelen med det alternativet är att det sker en prövning i varje enskilt fall. Dessutom beaktas kravet om fri passage. Att strandskyddets syften ska beaktas vid prövning av dispens bör ge ett ökat utrymme för dispens i icke högexploaterade områden jämfört med högexploaterade områden eftersom områdets exploateringsgrad ska vägas in vid tillämpningen. Mindre sjöars och vattendrags betydelse för strandskyddets syften är i de flesta fall större ju högre exploateringsgrad eller exploateringstryck ett område har. 1.4 Några av slutsatserna i redovisningen Konsekvenser och effekter för den biologiska mångfalden av ett slopat strandskydd vid mindre sjöar och vattendrag Effekterna av exploatering på vattenmiljöerna och deras ekosystem blir särskilt stora i små vattenmiljöer då påverkansområdet blir stort i förhållande till sjöns eller vattendragets storlek. Mindre sjöar och vattendrag hyser en stor andel av sötvattensstränderna i landet. Stora naturvärden är knutna till dessa miljöer både som livsmiljöer och som strukturer i landskapet. De mindre sjöarna och vattendragen är känsligare för påverkan än större vatten. Utan strandskydd försvagas skyddet för dessa miljöer, risken för påverkan ökar och möjligheterna att motverka detta är små. Enstaka fall av oaktsamhet kan leda till stora skador på vattnen. Effekterna på biologisk mångfald är svåröverskådliga men kan bli betydande. Även smärre ingrepp i strandzonen kan lokalt leda till kraftig påverkan på vattnen och de organismer som lever där. Inom vattenområdet kan kumulativa effekter uppstå, vilket innebär att flera lokala störningar, som var och en inte behöver vara så allvarlig, tillsammans kan få betydligt större konsekvenser nedströms. Den sammanlagda effekten på den biologiska mångfalden bedöms bli större än effekten på enskilda artgrupper. Ett ökat byggande i anslutning till mindre sjöar och vattendrag kommer troligen i första hand att ske i tätbefolkade regioner. Då många av de mest tätbefolkade områdena, som främst finns i södra Sverige, hyser en rikare biologisk mångfald än genomsnittet (t.ex. artantalet och andelen rödlistade arter är större i söder) kan effekten på naturmiljön i realiteten bli större än vad de faktiska siffrorna över exploaterad areal på riksnivå visar. 9

10 Ökande svårigheter att nå ett antal miljömål, i första hand Levande sjöar och vattendrag. Ett flertal av de preciseringar som finns till det miljömålet hotas av den föreslagna regeländringen. Även miljömålen Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv påverkas troligen negativt. Ökande svårigheter att nå internationella åtaganden om skydd av biologisk mångfald, hänsyn i samband med mark- och vattenanvändning samt bevarande av grön infrastruktur. Konsekvenser och effekter för friluftslivet av ett slopat strandskydd vid mindre sjöar och vattendrag Storleken på sjöar och vattendrag är inte direkt kopplad till värdet för friluftslivet. Små objekt kan ha stora värden. I delar av landet är tillgången till allemansrättsligt tillgänglig mark och strandsträcka per invånare starkt begränsad. I sådana regioner och landskapstyper blir värdet av stränder längs mindre vattendrag och sjöar stort oavsett storlek på vattendraget eller sjön. Friluftslivet riskerar att bli den stora förloraren om strandskyddet tas bort vid mindre sjöar och vattendrag vilket hänger samman med friluftslivets generellt svagare ställning i den fysiska planeringen. Det kommer att bli svårare att nå de av riksdagen antagna målen för friluftspolitiken vid en ökad exploatering. Gränsdragningsproblem om strandskyddet upphävs vid mindre sjöar och vattendrag För att underlätta tillämpningen och för att reglerna ska bli tydligare, skulle det behövas ett nationellt kartmaterial som visar sjöar större än 1 hektar och vattendrag bredare än 2 meter. Kartmaterialet skulle avsevärt underlätta bedömningen när ansökan om en strandskyddsdispens eller upphävande i en detaljplan krävs, samt bidra till att myndigheterna i de flesta fall kan göra prövningen utan fältarbete. Ett nationellt kartmaterial skulle leda till en mer rättssäker och mer förutsebar tillämpning av strandskyddsreglerna, men är mycket dyrt att ta fram och ajourhålla. Definitioner och gränsdragningsfrågor för mindre sjöar och vattendrag kan behöva regleras i en föreskrift. Artificiella sjöar och vattendrag Artificiella sjöar och vattendrag, både större och mindre, har värden för strandskyddets syften. Det biologiska värdet kan förväntas öka med stigande ålder. För friluftslivet kan värdet finnas direkt från det att sjön eller vattendraget har anlagts. Länsstyrelsen bör ha samma möjlighet att införa ersättningsskydd för artificiella mindre vattenförekomster som för mindre sjöar och vattendrag generellt. 10

11 Befintliga artificiella sjöar och vattendrag som är större än 1 hektar respektive bredare än 2 meter bör även fortsättningsvis omfattas av strandskydd. Återinföra skydd i de fall det finns behov av skydd efter att strandskyddet upphävts (ersättningsskydd) Ett återinförande av strandskydd är att föredra som ersättningsskydd. Ett återinfört strandskydd bedöms vara mest kostnadseffektivt. Länsstyrelsen bör ges möjlighet att återinföra strandskydd för att säkerställa strandskyddets syften i sådana områden där behov finns. Ett återinfört strandskydd bör kunna utgöras av land- och vattenområde från minst 30 till högst 300 meter från strandlinjen. Skyddsformer som biotopskyddsområden och naturreservat är kostsamma och långsamma processer jämfört med ett återinfört strandskydd. Dessutom omfattar biotopskyddsområden endast naturvärden. Återinförandet behöver föregås av inventering av natur- och friluftsvärden i de fall underlag inte finns tillgängligt. För detta arbete bör länsstyrelserna få särskilda medel. 11

12 2 Hur vi har arbetat med uppdraget 2.1 Samråd och dialog Enligt regeringsens beslut april 2014 ska uppdraget genomföras efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Lantmäteriet, Statens meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), länsstyrelserna och andra berörda myndigheter. Utöver de i uppdraget specificerade myndigheterna har SGU, SGI, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, Södra Östersjöns vattendistrikt, samt Norra Östersjöns vattendistrikt medverkat i samrådet. I samrådet har myndigheterna i juni 2014 givits tillfälle att inkomma med synpunkter och underlagsmaterial till Naturvårdsverkets arbete. Den 8 september 2014 hölls ett samrådsmöte med 16 deltagande myndigheter. Enligt regeringens beslut april 2014 ska Naturvårdsverket i arbetet med uppdraget föra en dialog med kommuner, aktörer med regionalt utvecklingsansvar och miljöorganisationer. I juni 2014 fick åtta miljö- eller friluftsorganisationer, 16 aktörer med regionalt utvecklingsansvar, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt De små kommunernas samverkan (Småkom) möjlighet att lämna synpunkter eller underlag till Naturvårdsverket. Den 30 september 2014 hölls ett dialogmöte där tre miljöorganisationer, tre regionförbund, två kommuner, Småkom och SKL deltog SYNPUNKTER FRAMFÖRDA VID SAMRÅD OCH DIALOG Naturvårdsverket konstaterar att synen på regeringens avsikt, enligt regeringens uppdrag april 2014, att upphäva strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag kraftigt skiljer sig åt. Kommunföreträdare är i allmänhet mycket positiva medan de företrädare för statliga myndigheter som medverkat i samrådet, med ett par undantag, har invändningar eller är negativa. De miljöorganisationer som medverkat i dialogen är starkt negativa. Här följer några exempel på alla de synpunkter som lämnats vid samråd och dialog. Det är positivt att strandskyddet tas bort för mindre sjöar och vattendrag samt att det efterstävas en mer ändamålsenlig ordning för strandskyddet vid artificiella sjöar och vattendrag. Legitimiteten för strandskyddet skulle öka och att tillämpningen och efterlevnaden av regelverket skulle stärkas. Det generella strandskyddet måste nyanseras. Små vattendrag och diken med lågt skyddsvärde ska undantas från det generella strandskyddet. Samma regler ska gälla över hela landet. Ett dike är ett dike var det än är. Idag är det i princip byggstopp i många kommuner, vilket är ett problem. Ett borttaget strandskydd vid mindre sjöar och vattendrag kommer inte att leda till att människor väller ut i landsbygden för att bygga. Det sätter inte fart på 12

13 glesbygdsutvecklingen. De små vattnen ger i sig inte så mycket attraktivitet för bebyggelse, utan de är mer i vägen för ny bebyggelse/nya anläggningar. Resultatet blir enbart enstaka nya hus som möjliggörs av att ett hinder tas bort. Men för en glesbygdkommun är även enstaka nya fastboende eller möjlighet att behålla boende i kommunen mycket viktigt. Ett slopat strandskydd vid mindre sjöar och vattendrag kommer antagligen att leda till exploatering där skyddet behövs som mest. Det är tänkbart med lättnader i glesbygden om man samtidigt skärper det i tätort där skyddet verkligen behövs. Det kommer att bli stora problem med att definiera för vilka vatten strandskydd inte ska gälla utifrån de föreslagna storlekskriterierna. Risken finns att fokus och resurser flyttas till att utreda och tvista om vilken storlek ett vatten har istället för klargöra värdet av vattnet ett slöseri med samhällets resurser, som inte heller leder till att uppnå strandskyddets syften. Det finns många gränsdragningsproblem som behöver lösas om föreslagen lagändring ska bli möjlig att tillämpa. Om en lämplig kartskala fastställs där de sjöar och vattendrag som omfattas av strandskyddet finns utmärkta skulle man kunna uppnå en likvärdig, tydlig och praktisk tillämpning i hela landet. Mindre sjöar och vattendrag och deras strandzoner utgör ofta miljöer med särskilt höga naturvärden och har ett särskilt värde för den biologiska mångfalden. Effekterna av exploatering på vattenmiljöerna och deras ekosystem blir särskilt stora i små vatten då påverkansområdet blir stort i förhållande till sjöns eller vattendragets storlek. Ett borttaget strandskydd vid mindre sjöar och vattendrag skulle få konsekvenser för genomförandet av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och de preciseringar som regeringen har fastställt. Av elva fastställda preciseringar skulle minst tio påverkas negativt om det generella strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag tas bort. Ersättningsskydd kan komma att behövas i många områden. Strandskyddet kompletterar idag de formella skyddsformerna för skydd av vattendrag genom att minska exploateringen i strandområdena. Formellt skydd av vattenmiljöer är kostsamt eftersom ett fullgott skydd även kräver skydd av omgivande marker. Om det generella undantaget även ska gälla biotopskyddade vattenområden behövs förstärkt skydd för mark runt dessa eftersom vattenmiljöerna kan komma att ta stor skada om närområdet exploateras. Fler synpunkter som lämnats vid samråd eller dialog har sammanställt i redovisningens bilaga Underlagsrapporter mm. För att få underlag till denna redovisning har Naturvårdsverket anskaffat följande underlagsrapporter. 13

14 Konsekvenser och effekter för den biologiska mångfalden (CBM, 2014) (Artdatabanken, 2014). Konsekvenser och effekter för friluftslivet (Stockholms Universitet, 2014). Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag (IVL, 2014). Kartstöd för identifiering av små sjöar och vattendrag (Metria AB, 2014a, 2014b och 2014c). Naturvårdsverket har tillfrågat länsstyrelserna för att ta del av deras kunskap/bedömning/uppfattning om tillämpningen av strandskyddsreglerna vid mindre sjöar och vattendrag i deras län, med eller utan generella undantag, har haft positiva eller negativa effekter på bostadsbyggande, glesbygdsutveckling, friluftsliv samt djur- och växtliv. En sammanställning av länsstyrelsernas svar samt Naturvårdsverkets slutsats, se bilaga Arbetet på Naturvårdsverket Arbetet med uppdraget har letts av en styrgrupp bestående av Gunilla Sallhed, enhetschef och ordförande i styrgruppen, Gunilla Skotnicka Ewing, sektionschef, Mark Marissink, enhetschef, Johanna Farelius, enhetschef, och Anette Andersson, sektionschef. Den arbetsgrupp som har arbetat med redovisningen har bestått av Per Nilsson, handläggare, Yvonne Lundell, handläggare, Olof Ekström, jurist, Anna Lindhagen, handläggare, Hannah Östergård, handläggare, Per Strömberg, handläggare, och Björn Pettersson, handläggare och projektledare för uppdraget. Fler handläggare på Naturvårdsverket har bidragit med underlag, synpunkter och texter till redovisningen. 14

15 3 Antalet mindre sjöar och vattendrag 3.1 Bakgrund och förutsättningar I 7 kap 13 miljöbalken anges att Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Det finns ingen definition i lagtexten om vilken storlek en sjö eller ett vattendrag ska ha för att omfattas av strandskyddslagstiftningen. Det finns inte heller några formuleringar i förarbeten eller författningskommentarer till miljöbalken (prop. 97/98:45) eller till den reformerade strandskyddslagen från 2009 (prop. 2009/10:119) som indikerar vilken storlek som sjö bör ha för att omfattas av strandskydd. Frågan har varit uppe till prövning i Mark och miljööverdomstolen vid ett tillfälle (ref: MÖD F ). I det fallet bedömdes ett anlagt vattenområde med en öppen vattenspegel på ca 1000 m 2 som under gränsen för en insjö som genererar ett strandskydd. I ett yttrande till MÖD i det aktuella fallet bedömde Naturvårdsverket att en sjö bör ha en vattenspegel på ca 0,5 hektar för att den ska omfattas av strandskyddsbestämmelserna. Det saknas också formuleringar i förarbetena eller författningskommentarerna till miljöbalken (prop. 97/98:45) eller till den reformerade strandskyddslagen från 2009 (prop. 2008/09:119) som indikerar vilken storlek ett vattendrag ska ha för att omfattas av strandskydd. Frågan har varit uppe till prövning i Mark och miljööverdomstolen vid två tillfällen (ref: MÖD 2008:36, 2012:4). I båda fallen konstaterade MÖD att de aktuella vattendragen var mycket små och det konstaterades att det var ett vattendrag i den meningen att de omfattades av strandskyddslagstiftningen även om de två bäckarna tidvis hade en mycket liten vattenföring. I MÖD 208:36 konstaterade domstolen att eftersom bäcken var markerad med ett blått streck på Lantmäteriets karta (Topografiska Kartan, Terrängkartan, Gröna Kartan i skala 1:50 000) så var det ett vattendrag Antalet mindre sjöar Det finns inga säkra uppgifter om hur många mindre sjöar som finns i Sverige, bland annat beroende på att det saknas en tydlig definition av vad som avses med en sjö. I en beräkning från 1994 uppges antalet sjöar större än 1 hektar vara ca (Håkansson, 1994). Det totala antalet sjöar större än 100 m 2 uppskattas till ca Antalet sjöar mindre än 1000 m 2 uppskattas till ca SMHI uppger i ett faktablad (SVAR Rapport 2010) om databasen Svenskt Vattenarkiv (SVAR) att de har ca sjöar registrerade i databasen. Av dessa är större än 1 hektar. 15

16 I en tolkning av satellitbildsdata uppskattades antalet småsjöar på 0,2-1 hektar i Sverige uppgå till med en total areal ca km 2 (Verpoorter C., Kutser T., & Tranvik L., 2012). I en GIS-analys återfanns svenska småsjöar som är mindre än en hektar (Nisell J., Lindsjö A., & Temnerud J., 2007). För antalet riktigt små vattnen (<0,5 hektar) är osäkerheten stor och det är där dessa båda undersökningar främst skiljer sig åt. Baserat på de två ovanstående studierna, går det rimligen att anta att antalet småvatten mindre än 1 hektar är till , där ca sjöar finns i intervallet 0,5 till 1 hektar Antalet mindre vattendrag Det finns inte några säkra uppgifter på hur många vattendrag som finns i Sverige eller hur långa dessa är. SMHI har i SVAR registrerat vattendrag med en sammanlagd längd av km (SMHI, 2010). Utgångspunkten för registreringen är kartor i skala 1: men det pågår en uppdatering så att vattendrag på kartor i skala 1: ska registreras. Det finns dock inte uppgifter i SVAR om mängden vattendrag i landet som är 2 meter eller smalare. SCB har i ett statistiskt meddelande beräknat längden av landets vattendrag i storleksklassen 1-6 meter bredd (SCB, 2005b). SCB har som underlag använt enkelstreckade vattendrag från Fastighetskartan och Vägkartan. Dessa kartor bygger på flygbilder och det är troligt att vattendrag som är smalare än 1 meter inte syns på flygbilder, åtminstone i skogsterräng, och därför är den undre gränsen för vattendragen satt till 1 meter. Enligt SCB finns km vattendrag i landet som är mellan 1 och 6 meter breda. Det finns dock inga uppgifter i SCBs rapport om mängden, eller längden av, vattendrag i landet som är 2 meter eller smalare. SLU har i en rapport skattat mängden vattendrag smalare än 6 meter inom ramen för NILS-projektet (Essen P-A., Glimskär A & Ståhl G. 2007). Den undre gränsen för vattendrag sattas vid inventeringen till vatten med 2 dm bredd. Rapporten bygger på linjekorsningsinventering i 127 stycken 1 km 2 rutor fördelade över landet. Resultaten har sedan extrapolerats för att få rikstäckande uppskattningar. Enligt SLUs uppskattningar finns km vattendrag i landet som är i storleksklassen 2 dm till 6 meter bredd, 62 procent av dessa vattendrag utgörs av diken, kanaler eller rätade vattendrag. Av dessa är km diken bredare än 2 meter. De naturliga vattendragens längd i landet uppskattas till km, av dessa är km bredare än 2 meter, km är alltså smalare än 2 meter. Sammantaget uppskattas längden i landet av diken, kanaler, rätade vattendrag och naturliga vattendrag 2 meter eller smalare till km. 16

17 3.2 Analys Även om det saknas exakta uppgifter om hur många sjöar det finns i landet som är mindre än 1 hektar och hur många km vattendrag det finns i landet som är smalare än 2 meter, så kan det konstateras att det troligen finns hundratusentals sjöar i landet som är mindre än 1 hektar och att det troligen finns över en miljon km vattendrag, naturliga eller anlagda, som är smalare än 2 meter. Det är svårt att beräkna hur stor del av landytan i landet som i praktiken omfattas av strandskydd från mindre sjöar och vattendrag då ca hälften av länen har förordnanden som i tillämpningen på ett eller annat sätt reducerar det strandskydd som är föreskrivet i 7 kap 13 miljöbalken. SLU uppskattar längden av naturliga vattendrag till km. En mycket grov uppskattning som utgår från att strandskyddet är 100 meter från alla sjöar och vattendrag i landet, oberoende av länsvisa förordnanden om undantag, skulle då ge vid handen att ca 20 procent av landets yta är strandskyddad vid vattendrag upp till 2 meters bredd. En del av dessa vattendrag ligger dock nära varandra eller nära större vattendrag eller större sjöar. Strandskyddsområdena kommer då att överlappa varandra varför den verkliga ytan är mindre. För att korrekt beräkna omfattningen av det strandskydd som skulle försvinna vid ett generellt upphävande av strandskyddet vid sjöar mindre än 1 hektar och vattendrag smalare än 2 meter krävs först en tydlig definition av vilka sjöar och vattendrag som ska ingå i analysen och även en definition av sjö, var strandlinjen är belägen, var en sjö övergår i ett vattendrag och var ett vattendrag övergår i en sjö. Därefter krävs en noggrann analys av de olika länens förordnanden om undantag för att se vid vilka vatten som strandskydd idag tillämpas. Till sist behövs en GIS-analys där överlappande strandskydd från två närliggande vatten räknas bort. Inom ramen för detta uppdrag har det inte varit möjligt att genomföra en sådan omfattande analys. I praktiken saknas dock strandskydd vid många av de mindre sjöarna och vattendragen på grund av de förordnanden om undantag från strandskyddet som finns i ca hälften av länen. Dessa förordnanden undantar i de flesta fall de allra minsta sjöarna och vattendragen. En mycket grov uppskattning är att ett generellt upphävande av strandskyddet vid sjöar mindre än 1 hektar och vattendrag smalare än 2 meter skulle beröra i storleksordningen 10 procent av landarealen i landet. 3.3 Slutsatser Det saknas exakt information om hur många sjöar som är mindre än 1 hektar och hur många km vattendrag som är smalare än 2 meter. Det finns hundratusentals sjöar i landet som är mindre än 1 hektar och över en miljon km vattendrag, naturliga eller anlagda, som är smalare än 2 meter. Inom ramen för detta uppdrag har det inte varit möjligt att genomföra en analys som mer exakt visar hur stor del av landytan i landet som omfattas av 17

18 strandskydd vid mindre sjöar och vattendrag. En mycket grov uppskattning är att ett generellt upphävande av strandskyddet vid sjöar mindre än 1 hektar och vattendrag smalare än 2 meter skulle beröra i storleksordningen 10 procent av landets areal. 18

19 4 Författningsändringar För det fall regeringen vill förändra strandskyddet i enlighet med det uppdrag som har getts Naturvårdsverket bedömer vi att det kan göras på följande sätt. 4.1 Mindre sjöar och vattendrag Nuvarande lydelse 7 kap. 13 miljöbalken Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 1.trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2.bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Möjlig lydelse 7 kap. 13 miljöbalken Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag förutom vid mindre sjöar och vattendrag. Med mindre sjöar och vattendrag avses 1.sjöar vars storlek uppgår till en hektar eller mindre, 2.vattendrag vars bredd längs hela vattendragets sträckning är två meter eller smalare, och 3.sådana delar av andra vattendrag än som avses i 2, där vattendraget är två meter eller smalare under en sammanhängande sträcka av minst 500 meter. Trots vad som framgår av första stycket ska strandskydd gälla vid vattendrag som omfattas av 4 kap. 6 första stycket samt i övrigt vid sjöar och vattendrag i den utsträckning dessa ligger inom område som 1.skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde, eller 2. är av riksintresse för naturvården eller friluftslivet enligt 3 kap. 6, eller för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 1.trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2.bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. 7 kap. 13 a miljöbalken Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter för avgränsning av tillämpningen av 13 första 19

20 stycket. I detta syfte får i föreskrifterna regleras gränsdragnings- och definitionsfrågor för mindre sjöar och vattendrag. 7 kap. 14 miljöbalken Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Ett beslut om att utvidga strandskyddsområdet ska gälla omedelbart även om det överklagas. 7 kap. 14 miljöbalken Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Länsstyrelsen får i det enskilda fallet, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften, 1. besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen. 2. besluta att strandskydd ska gälla vid en sjö eller ett vattendrag som avses i 13 första stycket 1-3. Detta skydd ska omfatta land- och vattenområdet intill minst 30 och högst 300 meter från strandlinjen. Ett beslut enligt andra stycket ska gälla omedelbart även om det överklagas. 7 kap. 18 miljöbalken Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att upphäva strandskyddet i ett område, om 1. det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, 2. strandskyddet gäller vid en liten sjö eller ett litet vattendrag och områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten, eller 3. området enligt plan- och bygglagen (2010:900) avses att omfattas av en detaljplan och a) behövs för byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller b) skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. Ett upphävande enligt första stycket 2 får göras endast om sjöns vattenyta har en storlek som uppgår till omkring en hektar eller mindre eller om vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Ett upphävande enligt första stycket 3 får göras endast om det finns särskilda skäl och 7 kap. 18 miljöbalken Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att upphäva strandskyddet i ett område, om 1. det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, eller 2. området enligt plan- och bygglagen (2010:900) avses att omfattas av en detaljplan och a) behövs för byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller b) skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. Ett upphävande enligt första stycket 2 får göras endast om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Bestämmelser om kommunens möjligheter att upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i en detaljplan finns i 4 kap. 17 plan- och 20

21 intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Bestämmelser om kommunens möjligheter att upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i en detaljplan finns i 4 kap. 17 plan- och bygglagen. bygglagen. 4 kap. 17 plan- och bygglagen (2010:900) I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. En bestämmelse om upphävande får dock inte avse ett sådant område som enligt 7 kap. 18 första stycket 3 miljöbalken omfattas av länsstyrelsens beslutanderätt. Bestämmelserna i 7 kap. 18 c 18 g miljöbalken ska tillämpas på detaljplanebestämmelser om upphävande av strandskydd. 4 kap. 17 plan- och bygglagen (2010:900) I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. En bestämmelse om upphävande får dock inte avse ett sådant område som enligt 7 kap. 18 första stycket 2 miljöbalken omfattas av länsstyrelsens beslutanderätt. Bestämmelserna i 7 kap. 18 c 18 g miljöbalken ska tillämpas på detaljplanebestämmelser om upphävande av strandskydd. 12 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 13 a miljöbalken. Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten samråda med Havs- och vattenmyndigheten Författningskommentarer 7 kap. 13 miljöbalken I paragrafen anges de grundläggande förutsättningarna för vid vilka vattenförekomster som strandskydd gäller. Första stycket 1 och 2 anger att sjöar vars storlek uppgår till en hektar eller mindre, samt vattendrag som längs hela sin sträckning är två meter eller smalare, ska vara undantagna från strandskydd. En hektar respektive två meter ska bedömas utifrån vad som är sjöns eller vattendragets medelvattenvattenstånd, då detta är den utgångspunkt som även i övrigt används för strandskyddet. Vad som är det normala medelvattenståndet kommer att få avgöras från fall till fall. De uppsatta gränserna på en hektar respektive två meter är dock exakta. Sjöar vars storlek överstiger en hektar omfattas därmed inte av det generella undantaget enligt första punkten. Det är sjöns yttre gränser som ska bedömas. Eventuella öar räknas därmed in i ytan en 21

22 hektar, och inte enbart själva vattenspegeln. Om ett vattendrag vid någon punkt kan anses ha en bredd på mer än två meter, med utgångspunkt från medelvattenståndet, kan punkten två inte tillämpas. Första stycket 3 innebär att segment av ett vattendrag som är två meter eller smalare under en sammanhängande sträcka av minst 500 meter undantas från strandskyddet. Metergränserna är även här exakta, och segmentets längd bedöms utifrån vattendragets egen sträckning. Avståndet fågelvägen ska inte läggas till grund för bedömningen för de fall vattendraget har en annan än en helt rak sträckning. Strandskyddet gäller fortfarande för alla delar av vattendraget som inte uppfyller rekvisiten i tredje punkten. Delar av ett större vattensystem, t.ex. källoch biflöden, ska mot bakgrund av punkten 3 kunna anses utgöra egna vattendrag i strandskyddets mening. Av andra stycket följer att samtliga vattendrag som räknas upp i 4 kap. 6 första stycket, dvs. nationalälvarna samt andra värdefulla vattendrag av nationellt intresse, ska omfattas av strandskydd trots vad som sägs i 7 kap. 13 första stycket. Källflöden eller biflöden till dessa vattendrag ska därmed omfattas av strandskydd även om de är smalare än två meter. Värt att notera är att den prövning av miljöpåverkan som enligt 4 kap. 6 tredje stycket görs i samband med tillståndsprövning av vattenverksamhet i de uppräknade vattendragen saknar betydelse här, då det är enbart själva uppräkningen i första stycket som ligger till grund för strandskyddet. Vidare ska undantagen från det generella strandskyddet inte tillämpas för sjöar och vattendrag i den utsträckning de är skyddade av vissa andra områdesskydd enligt miljöbalken eller ligger inom område som är av riksintresse för naturvården och friluftslivet. För dessa sjöar och vattendrag gäller alltså strandskyddet fullt ut, om inget annat beslutas i det enskilda fallet med stöd av andra bestämmelser. I den mån en mindre vattenförekomst endast delvis ligger inom ett sådant område som omnämns i andra stycket ska de generella undantagen från strandskyddet enligt första stycket fortfarande gälla för de delar av sjön eller vattendraget som ligger utanför området för riksintresse eller annat relevant områdesskydd. De områdesskydd som kan bli aktuella är bl.a. nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde eller ett naturområde som förtecknats enligt 27 (Natura 2000-område m.fl.). Det saknar betydelse om det rör sig om ett område som omfattas av ett generellt skydd med stöd direkt i lag eller förordning, eller om ett område som har pekats ut i ett enskilt fall. Det saknar också betydelse för tillämpningen om det är en kommun eller en statlig myndighet som i ett enskilt fall har pekat ut skyddet. Såvitt avser punkten om områden av riksintresse ska utgångspunkten för tillämpningen vara de riksintresseområden som har pekats ut av den förvaltningsmyndighet som ansvarar för riksintresset. De riksintressen för friluftsliv som bestämmelsen tar sikte på omfattar alla områden som pekats ut som riksintresse för friluftslivet med stöd av 3 kap. 6. Omfattas gör även de områden 22

23 som listats i 4 kap. 2, och som är av riksintresse med hänsyn till sin betydelse för det rörliga friluftslivet. Bestämmelsen innebär att om ett område vid ett senare tillfälle blir eller pekas ut som något av de relevanta områdesskydden eller riksintressena, kommer strandskydd automatiskt att gälla vid sjöar och vattendrag i området även om så inte var fallet tidigare. Det omvända gäller naturligtvis också. Om t.ex. ett naturreservat upphävs, eller om gränserna för reservatet ändras, kan detta påverka var strandskydd gäller någonstans avseende de sjöar och vattendrag som hamnar utanför det skyddade området. Detta är en faktor som bör beaktas när en kommun eller en statlig myndighet beslutar om ändringar i områdeskydd eller i utpekanden av riksintresseområden. De undantag från det generella strandskyddet som följer av första stycket kan inte minska storleken av ett strandskyddsområde som gäller för andra vattenförekomster än sådana som omfattas av första stycket 1-3. Ett område som ligger vid en sjö eller ett vattendrag som undantagits från strandskyddet, utgör därmed ändå strandskyddsområde om området även ligger inom 100 meter från en vattenförekomst där strandskydd gäller. För det fall strandskyddet med stöd av 14 är utvidgat vid den större vattenförekomsten gäller istället det avstånd som har beslutats särskilt. Andra stycket medför inte att strandskydd kan återinträda i ett område som i och för sig träffas av rekvisiten i stycket, men där skyddet har upphört att gälla genom ett beslut i det enskilda fallet. I sådana fall gäller att det särskilda beslutet har företräde. Om åtgärder utförs på en plats som är undantagen från strandskyddet med anledning av 13 får åtgärder inte utföras på platsen om de påverkar närliggande strandskyddsområde på ett sådant sätt att de är förbjudna enligt 7 kap. 15. I sådana fall krävs fortfarande strandskyddsdispens för åtgärden. 7 kap. 13 a miljöbalken För att säkerställa en god och rättssäker tillämpning av strandskyddslagstiftningen ges regeringen, eller den myndighet som regeringen väljer att delegera denna uppgift till, möjlighet att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av 13 första stycket. Föreskrifterna ska utgöra ett komplement till vad som är reglerat i 13 första stycket och ska möjliggöra en tydligare reglering. Därför kan det inte bli aktuellt att med stöd av bemyndigandet föreskriva att sjöar större än en hektar eller vattendrag bredare än två meter ska vara undantagna från strandskyddet. Tänkbara frågor att reglera genom föreskrifterna inkluderar definitioner av vad som ska avses med begreppen en sjö respektive ett vattendrag, hur ytan på en sjö respektive bredden på ett vattendrag ska definieras, samt var en sjö eller ett vattendrag börjar respektive slutar. 23

24 7 kap. 14 miljöbalken Liksom tidigare gäller strandskyddet enligt huvudregeln 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsens möjlighet att utvidga strandskyddsområde upp till 300 meter från strandlinjen kvarstår oförändrad. Som komplement till detta införs i andra stycket 2 en möjlighet för länsstyrelsen att besluta om att inrätta strandskyddsområde för en sjö eller ett vattendrag som är undantaget från strandskyddet enligt 13. Denna möjlighet kan användas för samtliga undantag enligt 13, där det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften; friluftslivet eller djur- och växtlivet. Det är inte nödvändigt att båda syftena är uppfyllda i ett visst område för att bestämmelsen ska kunna utnyttjas. Principerna för hur myndigheterna ska välja ut vilka områden som kan vara lämpliga för inrättande av strandskyddsområde får anses vara huvudsakligen desamma som vid en bedömning av var strandskyddsområdet bör utvidgas. Följande skillnader mellan processerna bör dock understrykas. Ifråga om utvidgning av strandskyddsområde finns redan ett skydd om 100 meter. Det krävs därför oftast, för att det ska finnas behov av att utvidga skyddet, att området har ett skyddsvärde som är något högre än normalt. Med detta kan avses t.ex. att området är av riksintresse för naturvården och friluftslivet, omfattas av annat områdesskydd som inte i tillräcklig utsträckning tar sikte på strandskyddets syften eller är ett ekologiskt känsligt område som inte omfattas av annat områdesskydd. Utvidgning kan också vara av stor vikt i närheten av tätorter samt i kust- och skärgårdsområden som inte redan förlorat i betydelse pga. exploatering, och där tillgången till återstående fria strandområden är begränsad. 2 Om ingen utvigning sker finns dock alltid ett skydd om 100 meter från strandlinjen. Ifråga om återinförande av strandskyddsområde finns i utgångsläget inget strandskydd, eftersom detta är upphävt genom lag. När områden som ska skyddas väljs ut ska det även här vara fråga om sådana områden som behövs skyddas för att strandskyddets syften ska säkerställas. För områden som har en obetydlig till liten betydelse för syftena bör strandskyddsområde inte återinföras. Däremot finns anledning att inte tillämpa lika högt ställda krav för vilka områden som väljs ut som ifråga om utvidgning av strandskyddsområde. Området närmast stranden, som redan är skyddat i utvidgningsfallen, är oftast de områden som har störst betydelse för strandskyddets syften i vart fall för djur- och växtlivet. Många platser som inte ligger inom t.ex. riksintresse för naturvården eller friluftslivet kan ändå ha tillräckliga värden av sådant slag, för att på den grunden vara aktuella att ingå i ett återinfört strandskyddsområde. 2 Jfr. prop. 1997/98:45 del 2 s. 83, prop. 2008/09:119 s