VACCINATION PÅ VILHELMINA KOMMUNS SÄRSKILDA BOENDEN

Transkript

1 VACCINATION PÅ VILHELMINA KOMMUNS SÄRSKILDA BOENDEN 2010

2 Innehållsförteckning 1. INFLUENSA 2. SMITTSPRIDNING 3. SÄSONGENS INFLUENSAVACCIN 4. SKYDDSEFFEKT AV INFLUENSAVACCIN 5. RISKGRUPPER 6. INFLUENSAVACCIN PÅ SÄRSKILT BOENDE 7. INJEKTIONSTEKNIK influensa 8. BIVERKNINGAR-Vaxigrip 9. ÖVERKÄNSLIGHETSREAKTIONER 10. ANTIVIRALA MEDEL 11. LUNGINFLAMMATION 12. SKYDDSEFFEKT AV PENUMOKOCVACCIN 13. RISKGRUPPER 14. INJEKTIONSTEKNIK-Pneumovax 15. BIVERKNINGAR Pneumovax 16. BESTÄLLNING AV VACCINER 17. KOSTNAD 18. DOKUMENTATION-MEDGIVANDE 19. INFLUENSAPANDEMI 20. DEN NYA INFLUENSAN A (H1N1) 21. HYGIENRUTINER. 22. RAPPORT OM BIVERKNINGAR 23. STATISTIK 24. ÖVRIGT 25. KÄLLHÄNVISNING 2

3 1. Influensa Influensa är en smittsam, virusorsakad luftvägsinfektion som i typiska fall ger upphov till sjukdomskänsla, feber, frossa, huvudvärk, muskelvärk och torrhosta. Sjukdomen kommer till Sverige nästan uteslutande under vinterhalvåret. Det finns olika typer och subtyper av influensavirus. Dessutom sker en ständig förändring av viruset. o Influensa A orsakar fruktade världsomfattande epidemier, s.k. pandemier. o Influensa B ger vanligen begränsade epidemier och lokala utbrott. o Influensa C ger endast obetydliga förkylningssymptom. Både typ A och B orsakar den klassiska influensan. Genomgången infektion ger viss immunitet mot den aktuella virustypen, men innebär inte ett säkert skydd mot infektion av nya virustyper. Sjukdomen blir allt allvarligare om influensaviruset eller bakterier angriper lungorna så att man får lunginflammation. Allvarliga komplikationer drabbar framförallt äldre och multisjuka personer. 2. Smittspridning Inkubationstiden vid influensa är kort (1-3 dagar). Smittan är huvudsakligen luftburen och infekterade personer är i regel smittsamma innan diagnosen är ställd. Där många personer vistas tillsammans sprid smittan snabbare. 3. Säsongens influensavaccin Vaxigrip ) Säsongens influensa innehåller tre stammar: A/California/7/2009 (H1N1)-liknande stam, dvs. den nya influensan A/Perth/16/2009 (H3N2)-liknande stam B/Brisbane/60/ Skyddseffekt av Influensavaccination Vaxigrip ) Även om skyddseffekten mot influensavaccination är ofullständig (60-70 % hos personer med normalt immunförsvar) visar ett stort antal studier att vaccination kan minska risken för allvarliga komplikationer och död i samband med influensa. Den totala dödligheten minskar med upp till 20 %. 5. Riskgrupper för personer på särskilt boende Socialstyrelsen rekommenderar influensavaccin till följande grupper: Obs! Utvidgade riskgrupper för rabatterad influensavaccination (Vaxigrip ) 3

4 o Personer över 65 års ålder. Indikationen ökar med stigande ålder och vid kronisk sjukdom o Personer med kronisk hjärt-och/eller lungsjukdom; i synnerhet de med hjärtsvikt och nedsatt lungfunktion. o Personer med kronisk njur- eller leversvikt, instabil diabetes, extrem fetma, neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen. o Personer med nedsatt infektionsförsvar o Personer med astma som har kontinuerlig läkemedelsbehandling de senaste 3 åren och/eller konstaterad lungfunktionsnedsättning. o Övriga riskgrupper och barn under 18 år får inte vaccineras inom särskilt boende utan hänvisas till Sjukstugan i Vilhelmina 6. Influensavaccinering på Vilhelmina kommuns särskilda boenden Det är viktigt att influensavaccinationen sker i god tid, så att ett bra skydd hinner bildas innan influensan uppträder. Ett bra skydd fås dagar efter en dos vaccin. Lämplig tid att vaccinera är oktober-november, eftersom influensan kan nå landet i slutet av november. Skyddet kvarstår ca ett år. De personer som bor på särskilt boende i Vilhelmina kommun ska erbjudas vaccination mot influensa. Samråd skall göras med ansvarig läkare om tidpunkt för vaccination. Lämpligt är att vaccinationerna görs i samband med läkarens hembesök på boendet. Om vaccination görs då inte läkaren är där ska läkaren avgöra om så kan ske. Sjuksköterskan ska då informera områdesansvarig läkare när vaccinationen utförs. Förutsättning för vaccination till personer som bor/vistas på särskilt boende. o Att vaccinationen gör i enlighet med generella vaccinationsprogram. o Att sjuksköterskan har genomgått vidareutbildning till distriktssköterska eller vidareutbildning inom hälso-och sjukvård för barn och ungdom. Om Sjuksköterskan inte har vidareutbildning enligt ovan gäller nedanstående. o Att sjuksköterskan i övrigt bedöms vara lämplig. o Att vaccinationen ges till vuxna. o Att Sjuksköterskan tidigare administrerat vaccin tillsammans med läkare eller distriktssköterska vid influensavaccinering. o Att Sjuksköterskan erhållit delegation av Medicinskt ansvarig sjuksköterska om denne är distriktssköterska, eller av annan distriktssköterska inom Medicinsk enhet. Delegationen ska godkännas av M.a.s. 7. Injektionsteknik för säsongsinfluensan Se bipacksedel till vaccinet. 4

5 8. Biverkningar av vaccination Vaxigrip ) Vanliga (1/10-1/100) Följande biverkningar har observerats under kliniska prövningar med följande frekvenser: Mycket vanlig ( 1/10); vanlig ( 1/100, <1/10); mindre vanlig ( 1/1 000, <1/100); sällsynt ( 1/10 000, <1/1 000); mycket sällsynt (<1/10 000), inklusive enstaka fall. Vanliga (1/10-1/100) Allmänna: Feber, sjukdomskänsla, frossa, trötthet. Lokala reaktioner: rodnad, svullnad, smärta, ekkymos, förhårdnader*. Hud: Svettningar*. Muskuloskel.: Myalgi, artralgi*. Neurol.: Huvudvärk*. *Dessa reaktioner försvinner vanligtvis inom 1 2 dagar utan behandling. Läs mer om BIVERKNINGAR RAPPORTERADE I SAMBAND MED UPPFÖLJNING EFTER GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING FASS Överkänslighetsreaktioner Allvarliga överkänslighetsreaktioner är sällsynta. Influensavaccinet framställs genom odling på hönsägg. Äggallergiker ska därför avstå från vaccination. Därför ska fråga om detta ställas innan vaccinationen. Vid oklarheter rådgör med områdesansvarig läkare. Se åtgärder vid anafylaktisk chock Generella behandlingsanvisningar på Vilhelmina kommuns särskilda boenden Antivirala medel För vissa utsatta patienter, eller i speciella situationer, kan läkare ordinera behandling med antivirala medel. Förebyggande och behandlingsstrategi av antivirala medel bör erbjudas personer med misstänkt eller konstaterad influensa om: 1. De tillhör någon av riskgrupperna o Kronisk sjukdom alla åldrar o Gravida kvinnor o Personer över 65 år 2. Eller alla som är allvarligt sjuka (se PM2009) VLL Profylax övervägs till svårt immunsupprimerade. 5

6 11. Lunginflammation Allvarliga infektioner orsakade av pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) förekommer i alla åldrar, men är vanligast i de yngsta och äldsta åldersgrupperna. Trots att penicillinbehandling finns att tillgå är dödligheten i invasiva pneumokockinfektioner som meningit, septikemi och pneumoni fortfarande hög. Sedan mitten av 1980-talet har det varit möjligt att med ett 23-valent pneumokockvaccin immunisera dem som har ökad risk att insjukna i allvarliga pneumokockinfektioner. 12. Skyddseffekt av vaccin mot Pneumokocker (Pneumovax ) Gjorda studier har visat % skyddseffekt mot bakteriemiska pneumococcinfektioner orsakade i vaccinet ingående pneumococktyper. Materialet i dessa studier utgjordes av friska vuxna över 55 år. 13. Riskgrupper för personer på särskilt boende Även om skyddseffekten mot infektionen är måttlig, även bland dem som löper störst risk, är pneumocockvaccinet säkert och relativt effektivt. Allvarliga biverkningar är mycket ovanliga. Socialstyrelsen mening att vaccination mot pneumokocker är av värde för nedanstående grupper. Samma personer som rekommenderas influensavaccination rekommenderas även pneumocockvaccination.(ej gravida). I de flesta fall räcker det med en vaccination, om man fått vaccinationen efter 65-års ålder. Men har man fått vaccinet före 65 års ålder eller tillhör de personer som har extra stor risk för att drabbas av allvarlig pneumokockinfektion (t ex personer utan mjälte eller av annan anledning gravt nedsatt infektionsförsvar) kan man förnya vaccinationen tidigast efter 5 år o Samma förutsättningar att en Sjuksköterska får vaccinera mot pneumoni gäller som vid influensavaccinering. o Samråd med områdesansvarig läkare gäller som vid influensavaccination. o Ansvarig läkare ordinerar om förnyelsedos är aktuell Injektionsteknik för injektion mot pneumoni (Pneumovax ) Se bipacksedel till vaccinet. 6

7 15. Biverkningar av vaccin (Pneumovax ) Följande biverkningar har rapporterats för Pneumovax i kliniska prövningar och/eller från användning efter registrering. De klassificeras under frekvensrubriker enligt följande konvention: [Mycket vanliga ( 1/10); vanliga ( 1/100, <1/10); mindre vanliga ( 1/1,000, <1/100); sällsynta ( 1/10,000, <1/1,000); mycket sällsynta (<1/10,000), inklusive isolerade rapporter.] Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället Mycket vanliga: Reaktioner på injektionsstället bestående av smärta, ömhet, erytem, värmekänsla, svullnad och lokal induration. Feber ( 38,8ºC). Mycket sällsynta: Cellulit på injektionsstället som bröt ut kort tid efter administrering av vaccinet. Läs mer om biverk BIVERKNINGAR FASS Beställning av Influensa och Pneumokockvaccin Beställning av vaccin görs till sjuksköterska på sjukstugans mottagning. Försök att skatta antalet så att varje enhet gör en sambeställning. 17. Kostnader för vaccination mot Influensa och Pneumokockvaccination 2010 Kostnad för Influensavaccin. 60 kronor Pneumokockvaccin. 210 kronor Vaccinationen är frivillig och den boende får själv stå för kostnaden. Lämpligt är att ni tar betalt av den boende och lämnar pengar samt en lista på namn och födelsenummer till Sjukstugans reception. De skriver kvitto som ni sedan lämnar till dem som vaccinerats. 18. Dokumentation/medgivande av vaccination mot Influensa och Pneumokocker I de fall den boende inte själv kan svara om man önskar bli vaccinerad tas kontakt med närstående för information. I journaltexten skall det då dokumenteras att vaccinationen getts efter samråd med denne. Dokumentation av vaccinationen ska göras i HSL-journalen under sökord, Vaccin. 7

8 19. Influensapandemi Det som utmärker en situation med influensapandemi jämfört med många andra allvarliga störningar är att: o Det är en smittsam sjukdom. Varje fall genererar nya fall, vilket innebär att situationen försvåras gradvis. o Delvis ändrade prioriteringsgrupper/se Socialstyrelsens rekommendationer/ o Ett stort antal människor insjuknar. o Hälso-och- sjukvård inom kommun och landsting samt den kommunala omsorgen utsätts för mycket stor belastning under en längre tid, samtidigt som personalen utsätts för smitta. o Alla arbetsplatser kommer att drabbas av personalbortfall, vilket kommer att ge problem i många verksamheter. o Hela landet kan drabbas samtidigt liksom stora delar av vår omvärld. o Pandemin kan pågå under flera månader samt återkomma i en eller flera vågor. o Om många blir allvarligt sjuka kan stor oro sprida sig i samhället och påverka människors handlingsmönster. o Svårigheter att upprätthålla verksamheter, minskad handel och minskat resande med mera kommer att påverka ekonomin. En pandemi definieras som Extra ordinär händelse. Pandemin kommer att medföra flera problem och det är därför viktigt att samhällets olika aktörer förbereder sig för att möta de påfrestningar som kommer att uppstå. Särskilt viktigt är det för verksamheter som bedriver samhällsviktig verksamhet. 20. Den nya influensan, A (H1N1) Riskgrupp för Pandemrix Till personer med så nedsatt infektionsförsvar att säsongsvaccinet inte förväntas ge tillräckligt skydd (antikroppssvar) ges kostnadsfritt, efter bedömning av specialist, ev. även vaccin mot pandemisk influensa (Pandemrix ) t ex transplanterade patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar och eller pågående cellgiftsbehandling. Pandemivaccin behålls på hälsocentralerna som beredskapslager tv. Områdesansvarig läkare från Sjukstugan ska kontaktas vid efterfrågan om vaccin med Pandemrisk. 21. Hygienrutiner Personalens hygienrutiner för att smittspridning ska förhindras. o Basala hygienrutiner är helt avgörande för att förhindra spridning av influensa. o Händer och underarmar ska desinfekteras med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före och efter all vårdkontakt med den boende. o Gnid in medlet i händerna tills det är torrt. 8

9 o Ha inte ringar eller armbandsur. o Skyddshandskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor. o Handskarna ska tas av direkt efter och bytas mellan olika arbetsmoment o Händerna ska desinfekteras både före skyddshandskar tas på och efter skyddshandskar tagits av. o Handskar ersätter aldrig handhygien. o Arbetskläder ska vara kortärmade och ska bytas dagligen och vid behov. o Engångs skyddsförkläde av plast eller personbunden skyddsrock ska användas vid allt kroppsnära arbete. o Informera även alla boende om vikten av att de har god hand- och hosthygien. o Hosta i armvecket eller ännu hellre i en näsduk som sedan kastas. o Hos personer med influensasymptom (hosta) ska ytor regelbundet punktdesinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. 22. Rapporter om biverkningar Allvarliga biverkningar ska ofördröjligen rapporteras till områdesansvarig läkare på Vilhelmina Sjukstuga 23. Statistik Sjukstugan ansvarar för att lämna statestik till Smittskyddsenheten på NUS om antalet vaccinationer som gjorts på särskilt boende i Vilhelmina. Underlag för detta är listan ni skickar in för debitering. Uppgift om antal vaccinationer ska också skickas till Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Uppgiften ingår i nyckeltal i Delårsrapport nr 3 för M.a.s och delges Socialnämnden. 24. Övrigt Smittskyddsenheten Umeå Smittskyddsläkare Stephan Stenmark telefonnummer Smittskyddssjuksköterska Lena Skedebrandt Smittskyddsansvarig läkare Smittskyddsansvarig läkare på Vilhelmina sjukstuga är... 9

10 o Om influensa finns på Smittskyddsinstitutets webbplats o Bilagor källhänvisning Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination mot influensa. SOSFS 1997:21 Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination mot influensa. A (H1N1) SOSFS 2009:17 Socialstyrelsens allmänna råd om Vaccination mot pneumokocker SOSFS 1994:26 (M) Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso-och sjukvården SOSFS 2000:1 Socialstyrelsens föreskrift om ändring i föreskrifterna och allmänna råden 2008:29 SOSFS1999: 26 om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. SOSFS 2009:16 Om influensa Framtagen i samarbete med professor Annika Linde, Smittskyddsinstitutet Riktlinjer vid Vaccinationer mot A (H1N1) Vilhelmina kommun Vård och omsorg 2009 Hygienrutiner Vilhelmina kommun Vård och omsorg 2010 Rabatterad influensavaccination Nya rekommendationer - Smittskyddenheten VLL Smittspridaren Informationsblad Smittskyddsenheten Norrlands universitetssjukhus klicka dig vidare till vård och hälsa-smittskydd-säsongsinfluensa FASS Birgitta Jonsson Med.ansvarig sjuksköterska Vilhelmina kommun.. Dennis Hansson Medicinskt ansvarig läkare Vilhelmina sjukstuga 10