Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2014

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2014 Sammanställt och redigerat av: Tommy Strandberg Verksamhetschef Beroendecentrum i Örebro län

2 2 Innehåll 1. Inledning Rapportering Mål och måluppfyllelse Medborgarperspektivet Produktionsperspektivet Beroendecentrums öppenvård Allmänmottagningen Neuropsykiatrisk mottagning Trafikmedicinsk mottagning Körkorts mottagning SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Opiatmottagningen Kajsamottagningen Beroendecentrum Ungdomsmottagning Dopningsmottagning Psykoterapi och Psykologgrupp Läkarenheten CM team (Case management) Beroendecentrum slutenvård Beroendecentrums vårdavdelning Tillnyktringsenheten (TNE) Övrig produktion Projektbeskrivning för Beroendecentrums samlade vård- och behandlingsprogram mot smittspridning Forsknings- och utvecklingsinsatser i kliniken under året Sammanfattning Slutord Bilaga 1 Forskning, Fides Schückher - Betydelsen av sen debut vid alkoholmissbruk hos kvinnor Bilaga 2 Forskning, Rickard Ahlberg Akupunktur Bilaga 3 Forskning, Kurt Skårberg Kvalitet i psykiatrisk vård Bilaga 4 Forskning, Rickard Ahlberg - Prevalens, utredning och träning av exekutiva funktionsnedsättningar hos vuxna med bred beroendepsykiatrisk samsjuklighet Bilaga 5 Forskning SMADIT - Örebro Bilaga 6 Verksamhetsberättelse för brukarrådet vid Beroendecentrum... 50

3 1 1. Inledning Vid framtagandet av årets verksamhetsberättelse har tillvägagångssättet sett något annorlunda ut än tidigare år. Alla tidigare år, sedan klinikens tillkomst år 1999, har verksamhetschef i huvudsak svarat för sammanställning av innehåll och struktur i den årliga verksamhetsberättelsen. Innevarande år har verksamhetschef uppdragit till respektive programansvarig i öppenvårdsverksamheten, enhetschefer för heldygnsvård, chef för psykolog/psykoterapigrupp samt enhetschef för läkarenheten att själv formulera och ansvara för respektive verksamhets bidrag till klinikens verksamhetsberättelse. Verksamhetschefen har ansvarat för skrivningen av de inledande och avslutande avsnitten/rubrikerna. Beroendecentrums brukarråd kommer att leverera en egen verksamhetsberättelse vilken är planerad att publiceras på Beroendecentrums hemsida vid månadsskiftet januari/februari Rapportering Verksamhetsåret 2014 har inneburit många utmaningar för medarbetarna i Beroendecentrum såväl på det lokala som i det nationella perspektivet. Nationella satsningar inom olika delområden av missbruks- och beroendevården har fokuserats och implementerats i kliniken. Exempel på sådana satsningar är SKL:s framlyftande av barnperspektivet när vårdnadshavare är föremål för vårdinsatser, revideringsarbetet av de nationella riktlinjerna från 2007 avseende missbruks- och beroendevård, regeringens initiativ till att förbättra vårdmöjligheterna för personer som omhändertas av polis enligt lagen om berusade personer (LOB), uppfyllandet av den nationella vårdgarantin för målgruppen, förberedelsearbete inför den nya patient lag som träder i kraft 1 januari 2015 etc. Vidare kan nämnas att under året har ett stort arbete nedlagts på projekt NKD, nationell kunskapsutveckling för dopningsproblematik, som Örebro läns landsting driver genom Beroendecentrum med finansiering från Socialdepartementet. Målsättningen är att genom projektet finna former till ett permanent nationellt kompetenscenter för arbetet med målgruppen. En särskild rapport kring projektarbetet kommer att upprättas innan mars månads utgång En rapport som skall levereras till Socialdepartementet och Kammarkollegiet och som kommer att publiceras på Beroendecentrums hemsida. Inom beroendevården har två nationella kvalitetsregister funnits under året för att följa och medverka till utveckling av det kliniska behandlingsarbetet nämligen SBR (Svenskt beroenderegister) och LAROS (Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende). Det sistnämnda registret har haft sitt administrativa säte och sin registerhållarfunktion i Örebro läns landsting, Beroendecentrum. Redan 2013 fördes diskussioner om möjligheten av att sammanföra de båda registren till ett. Under år 2014 har en arbetsgrupp sammansatt av representanter från de båda registren lyckats finna en gemensam plattform för kvalitetsregistrering av insatser inom beroendevården under paraplyorganisationen SBR med registerhållarfunktionen förlagd till Stockholms läns landsting, Beroendecentrum Stockholmregisterhållare Johan Franck. Således avslutas LAROS som eget kvalitetsregister vid utgången av år På det lokala planet har en samarbetsöverenskommelse träffats mellan Beroendecentrum (psykiatri) och den somatiska specialistvården på Universitetssjukhuset. Överenskommelsen tydliggör hur överlämnande av patienter mellan verksamheterna skall tillgå, hur ömsesidig konsultationsverksamhet skall påkallas och genomföras, uppdragsordning för akuta och planerade vårdinsatser samt klinisk logistik för patienter som innehar en drogrelaterad problematik. Under hela året har arbetet fortgått i syfte att finna en lämplig omhändertagandenivå för patienter med ett iatrogent läkemedelsberoende. Ett nära samarbete i frågan har etablerats mellan medicinkliniken och Beroendecentrum. Ett förslag till en framtida landstingsövergripande läkemedelsmottagning har skrivits fram av verksamhetschefen för Beroendecentrum. Förslaget har överlämnats till landstingsledningen.

4 2 med ett positivt gensvar som resultat och frågan är därefter överlämnad till ledningsgruppen för hälsooch sjukvård för fortsatt hantering. Ett intensivt arbete har under året nedlagts på att finna en ny arbetsform och en mera tidsenlig organisation av Beroendecentrum. En central del i detta arbete har varit att finna möjlighet till att höja den medicinska vårdnivån för patienter som initialt inkommer till kliniken för tillnyktring. Beroendecentrums vårdavdelning är vid året slut uppdelad i två uppdragsområden nämligen intag och toxicomani respektive psykiatri och utredning. Vårdavdelningen är omdöpt till vårdavdelning 4 a och 4 b med utsedd enhetschef för respektive uppdrag. Målsättningen är att all verksamhet dvs. samtliga 21 vårdplatser skall bedrivas enligt principen frivillig vård (HSL) oavsett intagningsorsak. Tillnyktringsuppdraget i entreprenadform gentemot länets kommuner är organiserat i avdelning 4 b. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under större delen av år Ett antal chefs/ledartjänster är nytillsatta under året. Vårdavdelningens två enhetschefstjänster innehas vid årets slut av Annette Rauseus (4 a) och Pernilla Göthlin (4b). Öppenvården har fått ny enhetschef, Anne-Marie Johansen som efterträtt Gunnel Ihrstedt som avgått med pension under året. Kurt Skårberg har fått förordnande som programansvarig för Dopningsmottagningen och Caroline Johansson förordnandet för den Trafikmedicinska mottagningen. En stor utmaning har under året varit att möta det allt ökande problemet med cannabismissbruk och missbruk av Internet drogen Spice bland ungdomar i länet. Ett projektarbete har etablerats mellan Örebro kommun, Beroendecentrum och polismyndigheten i Örebro med PULS-gruppen som bas med syfte att finna en enkel och snabb väg till behandling för ungdomar samt för att ge såväl akut som långsiktigt stöd till anhöriga (insatsen är benämnd en ingång till vård och behandling i Örebro kommun). Insatsen är i sin form och till sitt utförande uppbyggd enligt SMADIT konceptet. Insatsen startades upp 15 december. 3. Mål och måluppfyllelse De övergripande mål som Beroendecentrum haft att arbeta efter är de av landstingets politik beslutade övergripande målområden, de av område psykiatri angivna förvaltningsspecifika målen samt de mål som finns formulerade i den årliga överenskommelsen mellan områdeschef för psykiatri och Hälsokansli. Till detta skall adderas målet att tillnyktringsverksamhet skall erbjudas för länets behov till den volym och kvalitet som anges i entreprenadkontraktet mellan länets kommuner och landstinget. I de mätningar som genomförs månatligen avseende tillgänglighet och väntetid till vård (vårdgarantin) så har Beroendecentrums samtliga enheter uppnått den nivå som eftersträvas. Sammanfattningsvis kan konstateras att Beroendecentrum i sin helhet har svarat väl mot uppställda krav och mål som avser tillgänglighet, gott bemötande och en god och säker vård samt mot de i överenskommelsen med Hälsokansliet specifika uppföljningsmålen. 4. Medborgarperspektivet Under året har ett stort antal personer hört av sig till Beroendecentrum för att få hjälp med sitt eget eller anhörigas spelberoende i den tron att denna fråga ligger inom uppdragsområdet för Beroendecentrum vilket ännu inte är fallet. Frågan har kommunicerats och diskuterats med landstingsrådet Catrin Steen med den konsekvensen att Landstinget har initierat en utredning vars uppdrag är att ta reda på omfattningen av problematiken i länet och om förutsättningar finns till att organisera ett behandlingsmöte för målgruppen i landstingets regi. Frågan har inte fått sin slutgiltiga lösning vid utgången av verksamhetsåret. Den stora ökningen av anhöriga med behov av råd och stöd vid missbruk i närståendekretsen, som konstaterats i Beroendecentrum de två sista åren, har resulterat i en särskild satsning inom ramen för SKL:s insats kunskap till praktik som lokalt administreras av Regionförbundet. Ett uppdrag att

5 inventera vilket stöd som kan erhållas genom länets kommuner och landsting har lämnats till frivilligorganisationen AHA (anhöriga hjälper anhöriga). Resultatet kommer att användas under nästkommande år i syfte att finna former för att täcka gapet mellan vad som efterfrågas och vad som kan erbjudas. Med anledning av att innevarande verksamhetsår även utgör ett valår så har Beroendecentrum frekvent besökts av politiker verksamma såväl inom det nationella som i det lokala/regionala planet. Intresset och nyfikenheten har varit stor för att få kunskap om vilka problemområden inom beroendevården som är under tillväxt och hur resurserna ser ut för att möta de dagliga utmaningarna. Förhoppningsvis kan dessa besök i förlängningen ge ökad medvetenhet om det stora folkhälsoproblem som beroendesjukdomen utgör och kanske inte minst generera ökade, så väl behövda, resurser inom beroendevården. Samarbetet med och inflytandet för brukarorganisationerna i Beroendecentrum har tagit ytterligare steg under året. De omstruktureringar som skett i kliniken har skett i intim samverkan med brukarråd och enskilda organisationer. Representanter från frivilligorganisationerna har under deltagit i rekryteringar av nyckelpersoner och chefer i kliniken helt i enlighet med 10-punktprogrammet. Många ytterligare områden och frågor inom landstingets beroendevård har hanterats i nära samverkan mellan frivilligorganisationerna och landstingets utförarverksamhet vilket intresserad läsare kan ta del av i Brukarrådets egen verksamhetsberättelse år 2014 som publiceras på nätet i januari/februari månad Produktionsperspektivet Verksamhetsåret 2014 ser vid månadsskiftet november/december ut att avseende produktionssiffror uppvisa något lägre utfall än för året Orsaken till detta finns framförallt att finna i en högre grad av vakanser under innevarande år i förhållande till tidigare år. En annan orsak till visst produktionsbortfall utgörs av ett stort nationellt behov/önskemål om att genom studiebesök få ta del av i Beroendecentrums erfarenheter och utvecklingsområden för vilket åtgått både tid och personella resurser. Psykiatriförvaltningen Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Allmänpsykiatrisk öppenvård Psykiatri för barn och unga vuxna Beroendecentrum Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Psyk Utv PsyBeh Totalt Arbetet i Beroendecentrum har genomförts i de olika verksamhetsgrenar som redovisas i nedanstående organisationsskiss. För varje specialistområde finns en vårdprogramansvarig och en medicinskt ledningsansvarig läkare, se översikt nedan:

6 4 Chöl Spyridon Kilaidakis Verksamhetschef Tommy Strandberg Brukarråd* * 12 organisationer Verdandi, AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga), Ria- Dorkas, RSMH, Länkarna, Fenix019, SIMON, X-Cons, QuinnoQulan, NSPH, Attention, Brukarföreningen (vakant), FMN (vakant) Läkarenhet Spyridon Kilaidakis Psykolog/ Psykoterapi Enhetschef Erik Ström Beroendecentrum Vårdavdelning 4 a+b Länsuppdrag Enhetschef Öppenvård Mia Johansen Enhetschef Utredning/rehab Avdelning 4a Annette Rauseus Enhetschef TNE/Intag, tox, SMADIT Avdelning 4b Pernilla Göthlin Programansvar Allmän Kent Karlsson Slottsgatan 8-10 Programansvar NP Erika Gustafsson Programansvar Ungdom Linda Dehlin Programansvar Kajsa Catharina Eriksson USÖ Programansvar Opiat Lena Eriksson Programansvar Trafik Caroline Johansson Programansvar Dopning Kurt Skårberg 5.1. Beroendecentrums öppenvård Beroendecentrums är organiserat i ett antal mottagningsenheter i centrala Örebro. På Slottsgatan 8-10 finns Allmänmottagning, Neuropsykiatriska mottagningen, Kajsamottagningen samt Ungdomsmottagningen. Opiatmottagningen, Trafikmedicinsk mottagningen och Dopingmottagning är lokaliserade till USÖ entré P våning 3. Mottagningarna har tillsammans under året genererat cirka besök fördelat på 1993 individer. Beroendecentrums öppenvård har ett länsuppdrag vilket innebär att mottagningarna i Örebro har ansvar för en uppsökande/konsulterande verksamhet ut till länets kommuners socialtjänst. I uppdraget ingår också samverkan gentemot Primärvården, Allmänpsykiatriska öppenvården samt kliniken för Barn och unga vuxna Allmänmottagningen Allmänmottagningen är den största mottagningen på Beroendecentrum. Uppdraget för mottagningen är att ansvara för utredning och behandling av vuxna personer (från 25 år och uppåt) med dubbeldiagnos/samsjuklighet (samtidigt missbruk/beroende och en psykisk ohälsa som behöver mötas inom den specialiserade psykiatrin). Mottagningen har även ett uppdrag att vara komplement på specialistnivå till allmänpsykiatrin, socialtjänsten och primärvården för målgruppen. Mottagningen erbjuder: Poliklinisk avgiftning Aversionsbehandling Samtalsbehandling Psykiatrisk utredning och behandling Psykiatrisk bedömning Anhörigstöd Assistans till klinikens övriga enheter, medicinska provtagningar och kontrollfunktioner. Konsultinsatser till primärvården och socialtjänsten på plats i de olika länsdelarna.

7 Mottagningen har ett länsövergripande uppdrag för respektive kommun i länet. Det finns en kontaktperson för varje kommun som har till uppgift att på plats ute i kommunen verka på konsultativ nivå gentemot primärvård, socialtjänst samt koordinera behov av andra vårdinsatser mellan socialtjänst och Beroendecentrum. I uppdraget ingår också att bedriva eget behandlingsarbete i det lokala perspektivet. Arbetet ute i länets kommuner kan se olika ut och lokalmässigt ha olika utgångspunkt. I vissa kommuner utgår samarbetet från socialtjänstens lokaler och i andra kommuner utgör vårdcentralen bas för samverkansarbetet. Mottagningen har i det dagliga arbetet ett nära samarbete med socialtjänst, primärvård, försäkringskassa och kriminalvård. Tendenser under året På det underlag som finns januari-november 2014 framkommer att antalet nya sökande till allmänmottagningen har ökat även i år. Antal remisser som inkommer till allmänmottagningen har varit 582 st. under tidsperioden besök. Antal besök hos varje handläggare har också ökat. Den största patientgruppen under 2014 har varit män mellan år. Huvuddrogen har varit alkohol och cannabis. En ökning av patienter med internetdroger har vi även sett detta år. Analyskostnader för internetdrogerna är fortfarande en orsak till de höga labbkostnaderna. Målgruppen som utvecklat ett beroendesyndrom av läkemedel och samtidigt smärtproblematik har fått sitt beroende inom hälso- och sjukvården. Vi har fortfarande ingen klar åtgärdsplan. Det är planerat en läkemedelsmottagning inom Beroendecentrum. Från januari-november har det inkommit cirka 25 remisser som gäller denna problematik. Vi har haft några pilotfall på mottagningen där det har funnits en läkare och en sjuksköterska som har haft några patienter som har fungerat bra med nedtrappning här på mottagningen. Planen är nu att prova flera pilotfall för att se om detta fungerar i öppenvård. En ökande målgrupp som sökt mottagningen och som vi inte har klara åtgärdsplaner för är gruppen opioidmissbrukare där patienterna köper svart. Samarbete Samarbetet med socialtjänsten i Örebro har varit mycket bra under året. Chefer på Beroendecentrum har träffat chefer på socialtjänsten och vi fortsätter nu att ha regelbundna möten. När det gäller samarbetet ute i länets kommuner ser det olika ut och lokalmässigt är det olika utgångspunkter. Kontaktpersoner har varit vakanta under tidsperioden och det finns inte kontaktpersoner tillsatta på alla ställen i länet p.g.a. personalförändring. Målsättningen är att så snart som möjligt ha kontaktpersoner på alla platser i länet. Det har fortsatt varit svårt att remittera över patienter som varit drogfria i mer än 18 månader men som har behov av psykiatrisk behandling, till allmänpsykiatrin. Detta bör tas upp på högre nivå så att patienterna kan få rätt hjälp. Antal ärenden från kriminalvården ökat. Vi har en representant från frivården med på ronden var 14e dag. Genomgång av pågående ärenden samt dömda till vård och behandling av kriminalvården. 5

8 6 Statistik 2014 januari-november Antal besök på allmänmottagningen Antal nya remisser 582 st. Många ärenden till mottagningen kommer också efter att patienten varit intagen på vårdavdelningen och sedan överförd till allmänmottagningen efter utskrivning från vårdavdelningen. Antal patienter som sökt allmänmottagningen januari-september har var 381 unika patienter som har genererat 6226 besök. Fördelat på Örebro som är den största delen. Sedan kommer Kumla, Lindesberg, Ljusnarsberg, Hallsberg, Karlskoga, Askersund, Hällefors, Nora, Lekeberg, Degerfors och Laxå. Dessutom har det varit en del utomlänspatienter. Kön Ålder Antal Besök individer K K K K K K K M M M M M M Total Kategori Besök Antal individer Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog PTP-psykolog Sjuksköterska Skötare Väckarklockan Totalt Personal Allmänmottagningen betjänas av följande yrkeskategorier 1 överläkare 60 % 1 psykiater 50 % 1 programansvarig 100 % 1 sekreterare 100 % 1 psykolog 50 % 2 sjuksköterskor 100 % 3 öppenvårdsassistenter 100 % Tillgång till arbetsterapeut. Även haft tillgång till ST-läkare periodvis som varit en tillgång för mottagningen. Anhörigstöd på Beroendecentrums allmänmottagning På Allmänmottagning planeras vården alltid i samråd med patienten och vid behov med närstående. Därför erbjuder vi individuell rådgivning till anhöriga, 1-5 kostnadsfria samtal. Det förhållningssättet överensstämmer med de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård där kan man läsa att den psykosociala vården av missbrukare bör fokusera på vissa aspekter, bl. a inriktning på behandling av partner eller anhöriga (Socialstyrelsen, 2007).

9 7 Vårt mål är att avlasta de anhöriga och att hjälpa dem att gå vidare. Vi arbetar med att behandla den ilska, sorg och förtvivlan som många anhöriga känner. Arbetssättet är aktivt och konstruktivt och målet med samtalen är även att förbättra den anhöriges livskvalitet, såväl känslomässigt som relationsmässigt. Vi diskuterar och samtalar utifrån teman som: Vad händer med den som fastnar i missbruk och beroende? Vad händer med familjen? Vad kan jag göra som anhörig? Vad säger jag till barnen? Vad kan jag göra för att må bättre? Ett viktigt inslag i våra samtal och diskussioner är faktum att vi utgår utifrån begreppet medberoende. Att lära ut vad som händer med en person som etablerat ett beroende, både fysiskt och emotionellt, ingår också i våra samtal. Det sista året har även karaktären på våra samtal ändrats då många av de anhöriga som vi möter befinner sig i akut kris och i behov av egenterapi. Utifrån den här aspekten bör man diskutera vidare hur i framtiden möter vi den här gruppen. Behovet av individuella samtal under 2014 har varit cirka 30 anhöriga som genererat cirka 100 besök. Kent Karlsson Programansvarig Beroendecentrum Allmänmottagning Neuropsykiatrisk mottagning Neuropsykiatriska mottagningen arbetar i team och betjänas av följande yrkeskategorier; psykiater, sjuksköterska, socionom, psykolog, arbetsterapeut samt läkarsekreterare. Mixen av professionerna är ändamålsenlig för både utrednings och behandlingsarbetet. Uppdraget för mottagningen är att utreda och behandla neuropsykiatriska funktionshinder hos personer med ett missbruk/beroende av alkohol och/eller droger. Arbetet sker företrädesvis i öppenvård men under särskilda omständigheter görs även utredningar i slutenvård som exempelvis vid anstalts- eller behandlingshemsvistelser men också inom Beroendecentrums egen slutenvård. Mottagningen tar sedan sommaren 2013 emot patienter från 16 års ålder, är man under 25 år görs detta arbete i tätt samarbete med Beroendecentrum Ungdom. De största remittenterna under detta år har varit egensökande samt Kriminalvården. Precis som de senaste åren har mottagningen arbetat aktivt för att åstadkomma ett plusnetto mellan inkommande utredningsuppdrag och utförda utredningar vilket innebär att patienter inte har någon väntetid till utredning eller behandling. En fortsatt satsning på breda psykologtestningar har varit viktig eftersom andelen patienter som ligger under normalbegåvningszonen inte är ovanlig, vilket i sig är en betydelsefull faktor att ta hänsyn till vid val av behandlingsmetod och nivåbestämning av behandling. En komplicerande faktor i behandlingsmötet har varit patienternas boendesituation. Mottagningen möter patienter som är bostadslösa och patienter som har haft svårt att orientera sig mellan socialtjänst och LSS när det gäller boendefrågan. En utmaning har under året varit att åstadkomma stabil drogfrihet för patienter under utredningstiden. Ett gott samarbete med kriminalvård och länets kommuners socialtjänst har varit av största vikt för att reducera antalet återfall under pågående insatser. Preferensdrog upplevs fortfarande vara amfetaminliknande preparat för största andelen av inskrivna patienter, inom den yngre patientgruppen är det främst cannabis och Spice som är preferensdrog. Precis som föregående år förekommer användande av internetdroger vilket ytterligare komplicerar utredningsförfarandet. Under året 2013 har mottagningen arbetat fram nytt vårdprogram som styr det kliniska arbetet, intresset har varit stort för detta och flertal landsting har varit på studiebesök för att ta del av det. Enligt

10 8 vårdprogrammet ska tyngdpunkten av behandlingen ligga på icke-farmakologisk behandling. När farmakologisk behandling erbjuds ska förstahands preparatet vara med icke-beroendeframkallande läkemedel. Samtliga patienter kan erbjudas datoriserad arbetsminnesträning samt gruppverksamhet och individuell behandling som har syfte i att öka funktionsnivå. Att arbeta med inriktning på patienters funktionsnivå har framförallt varit viktigt och framgångsrikt för de patienter som innehar en psykisk utvecklingsstörning. Även återfallsprevention och haschprogram erbjuds. Inför året 2015 kommer mottagningen fortsätta arbetet med att även fortsättningsvis kunna erbjuda utredning och behandling utan några väntetider, och fortsatt fokus på icke-farmakologisk behandling samt icke-beroendeframkallande läkemedel. Kön Ålder Besök Antal individer K K K K K K M M M M M M Totalt Kategori Besök Antal individer Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog PTP-psykolog 38 7 Sjuksköterska Skötare 2 2 Totaler Erika Gustafsson Programansvarig Beroendecentrum NP-mottagning Trafikmedicinsk mottagning Trafikmedicinska mottagningen är ett samlingsbegrepp för två insatser som i sig inte utgör traditionell hälso- och sjukvård. Insatserna sker i det ena fallet, körkortsmottagningen, utifrån den s.k. normaliseringsprincipen d.v.s. insatserna utförs som fullföljd av nationell lagstiftning med påföljande regelverk för att få eller behålla körkortstillstånd i samband med alkohol/drogproblematik. Den andra insatsen ingår i ett samarbete mellan polis, kriminalvård och socialtjänst (SMADIT) där syftet är att reducera antalet alkohol/drogpåverkade i trafiken. Beroendecentrums insats består framförallt av akut alkohol/drogrelaterad provtagning på personer i samband med polisingripande samt ett därpå följande motivationsarbete som förhoppningsvis skall leda till behandlingsinsatser som antingen erbjuds i socialtjänst eller i landstingets beroendevård Körkorts mottagning Uppdraget för körkortsmottagningen är att för Transportstyrelsens räkning utföra medicinska lämplighetsprövningar av körkortsinnehavet för personer vilka ådragit sig anmärkningar utifrån alkohol-, narkotika och/eller dopningsproblematik. Insatsen är inte primärt att beakta som hälso- och sjukvårdsuppdrag utan finansieringsgrunden är i huvudsak baserad på patienternas egenavgifter utifrån

11 9 en uträknad differentierad tariff. Verksamheten är klart underfinansierad då egenavgifterna kraftigt understiger självkostnaden. Alkolås Den 1 januari 2012 infördes nya regler avseende alkolås. I det nya systemet är villkorstiden 1 eller 2 år utifrån en indelning i lågrisk- eller högriskgrupp. För att överhuvudtaget få körkort med villkor om alkolås måste personen gjort sig skyldig till eller vara misstänkt för trafiknykterhetsbrott med alkohol. Antal patienter som skrivits in på olika risknivåer under åren Lågrisk 1 år Högrisk 2 år Totalt Bortfall *Med bortfall avses avslag, avhopp eller oplanerat avslut under året. Antal patienter aktuella för alkolås under åren fördelat på män och kvinnor: Kvinnor Män Totalt Utifrån den statistik som har förts på Körkortsmottagningen avseende alkolås var 62 alkolås pågående i september 2013, vilket kan jämföras med 88 alkolås som var pågående i september Det har alltså skett en ökning av patienter som är inskrivna på Körkortsmottagningen gällande alkolås. Under tiden har alkolåsen inneburit cirka 520 besök hos sjuksköterska samt 216 besök hos läkare. Alkohol, drog och dopning intyg De flesta inskrivna körkortsärendena utgörs av intyg som utfärdas efter 6 månader + 6 månader + 12 månader vilka per ärende genererar 18 besök hos sjuksköterska samt minst fyra läkarbesök. Variationer kan tillkomma. Vilka provtagningsintervall som skall tillämpas beslutas av transportstyrelsen. Som tidigare har nämnts är körkortsmottagningen underfinansierad, vilket för året 2014 till och med oktober innebär ett underskott på cirka miljoner kronor (inkl. läkarlöner). Antal patienter men framförallt antal besök har ökat på körkortsmottagningen. När en jämförelse görs mellan års statistik (se tabell nedan) så har det skett en ökning med 148 besök och när det gäller antalet patienter en ökning med 14 patienter. Att besöken har ökat kan inte endast förklaras av ökningen av antal patienter, möjligen kan ökningen vara relaterad till förändringar när det gäller typ av intyg samt provtagningsintervall under intygsperioden. Det är till störst andel män som är aktuella på körkortsmottagningen. Nedan följer en översiktlig redovisning av antalet besök, antal individer, ålder samt vilket kön som har genomströmmat mottagningen under 2013 samt 2014 (januari till och med november).

12 10 Besöksstatistik för januari- oktober 2013 samt januari oktober Kön Antal besök Antal individer Kön Åldersgrupp Åldersgrupp Antal besök Antal individer Kvinna Kvinna Man Man Totaler Totaler Möte med transportstyrelsen Närvarande: Beroendecentrum: Tommy Strandberg verksamhetschef, Ann-Marie Johansen enhetschef, Edy Welander överläkare, Pernilla Göthlin enhetschef, Caroline Johansson programansvarig Transportstyrelsen: Anders Hedåberg processansvarig, Ingemar Sandin utredare. Vi diskuterade frågor som förseningsärenden, hantering av körkortstillstånd minderåriga-utvidgning av SMADIT modellen, missbruk/beroende diagnos, beviljande om anstånd, amfetaminprov. Caroline Johansson Programansvarig Beroendecentrum Trafikmedicinsk mottagning SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Bakgrund SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) Beroendecentrum har sedan insatsen startade 1 april 2006 utgjort det kliniska navet i samarbetet mellan deltagande parter i SMADIT (polis, socialtjänst, kriminalvård, landstingets beroendevård och länsstyrelse). Polisstation för de gemensamma insatserna är lokaliserad i direkt anslutning till Beroendecentrums vårdavdelning 4B. Metodens grundsats är att med en kort ledtid erbjuda vård/behandling i direkt anslutning till polisförhör. SMADIT konceptet har under åren utvecklats från att vid start endast omfatta insatser för personer som uppmärksammas av polis i trafiken med en alkohol/drogrelaterad problematik till i steg två även omfatta personer som misstänks för ett ringa narkotikabrott oavsett om de framför fordon eller inte till att i dagsläget även inkludera dopningsbrott.

13 11 Medborgarperspektivet Centralt i våra möten med personer misstänkta för brott är det viktigt att förmedla känslan av att vilja hjälpa och motivera till vidare insatser. De övergripande målen för verksamheten sett ur ett medborgarperspektiv kan därför definieras i termer som empatiskt förhållningsätt, god tillgänglighet och snabba insatser. Medborgarna i Örebro län ska samma förutsättningar till MI samtal, vård- och behandling oavsett vilken länsdel de bor i. På Karlskoga lasarett, Psykiatriska vårdavdelningen som utgör nav för SMADIT verksamheten har fått nya lokaler på andra våningen där polisen även nu har en mobil evidenzer (blåsvärde vid rattfylleri). I Lindesberg, Psykiatriska vårdavdelningen beräknas liknande verksamhet starta 9 februari Lokalerna är klara och samlokaliserade med psykiatriska vårdavdelningen. Personalperspektivet Programansvarig sjuksköterska på Trafikmedicinska mottagningen hade ett operativt, koordinerande och administrativt ansvar fram till 30 augusti. I samband med Beroendecentrums omorganisation 1 sep placerades ansvaret på enhetschef, Beroendecentrums psykiatriska vårdavdelning 4B. Såväl sjuksköterskor och skötare från både öppenvården och vårdavdelningen medverkar i utförandet av provtagning och/eller MI samtal för av polisen införda misstänkta personer. Utbildningsinsatser Internutbildningar har utförts under v 9 och10 för samtliga personal på Beroendecentrums öppenvård och vårdavdelning. Detta för att uppdatera och informera om SMADIT rutinerna för att öka antalet MI samtal som leder till vidare insatser. Information skedde även för att öka antalet misstänkta att tacka ja till deltagande i projektet utvärdering av SMADIT Örebro. Operativa ledaren har även under året utbildat/informerat polisaspiranter i Örebro, Lindesberg och Karlskoga i samband med deras praktiska utbildning som är förlagd 3 veckor på våren och 3 veckor på hösten. Information och utbildning har även skett för personal i förberedande syfte på Lindesbergs psykiatriska vårdavdelning och polisen Lindesberg, relaterat till uppstarten av SMADIT i februari Som en direkt följd av utvecklingen över tid så har den operativa ledaren tillsammans med polis även medverkat i riktade insatser mot dopningsmissbruk i länet. En lyckad insats har genomförts under året. Projektet utvärdering av SMADIT Örebro I slutet på 2012 påbörjades projektet utvärdering av SMADIT Örebro där beviljade medel från skyltfonden finansierar detta. Forskningsledaren har arbetat 80 % under året med projektet. Ansvarig för detta projekt är Psykiatrisk forskningscentrum, Lars Kjellin. Föreliggande projekt planeras för att utvärdera om det finns indikationer på att arbetssättet i Örebro län ger några påvisbara samhällseffekter. Syftet är att kartlägga alkohol- och drogrelaterade olyckor, brottslighet, återfall i drog/-rattfylleri samt

14 sjukfrånvaro relaterat till SMADIT Örebro. Vilket kommer att ske genom delvis registerstudier från BRÅ och försäkringskassan, vilket är påbörjat. Resterande tid av projektet kommer forskningsledaren fortsätta med uppföljande intervjuer och registerstudien. Arbetet inkluderar även analys av insamlat data och skriva klart slutrapporten vilket även Lars Kjellin kommer medverka i samt skriva slutrapporten. Under 2014 har forskningsledaren intervjuat 172 personer av intervju nummer 1, 70 personer av intervju nummer 2 (efter 6 mån) och 20 personer av intervju nummer 3 (efter 12 mån). Intervjuerna avslutas i juni En ingång Under årets gång har diskussioner förts och besluts tagits i PULS-gruppen avseende en ingång vilket innebär individer mellan år misstänkta för narkotikapåverkan/brott ska provas på polisstationen på Beroendecentrum. Start bestämdes till 15 december. Syftet är för att omgående erbjuda MI samtal och stöd till både minderåriga och dennes föräldrar. Fortlöpande arbete med uppförande av rutiner har gjorts av polis, socialtjänst och landsting. I anslutning till förhörsrummen finns nu tillgång till ett samtalsrum där samtal kan ske i bekvämare miljö för de minderåriga, föräldrar och övriga aktörer i SMADIT. Sammanfattning Det är något färre misstänkta personer (565) i SMADIT verksamheten mot förra året (650). Det blir ca 47 personer/månad eller 1.6 personer/dygn. 419 (av 565) Mi samtal har genomförts. Vid årets slut kan konstateras att verksamheten i Karlskoga har gott samarbete mellan deltagande parter medförande men har något minskande resultat avseende införda misstänkta personer jämfört med föregående år. Anledningen till detta är förmodligen omsättning av sjuksköterskor. Inför 2015 planeras utbildningsinsatser samtliga sjuksköterskor. Nationellt är SMADIT Örebro en gott exempel på samverkan vilket kännetecknas genom att politiker, andra landsting, polismyndigheter och kommuner önskar göra studiebesök för information. Informationsmaterial har även skickats efter förfrågan till ANDT samordnare i Värmland och Sollefteå. Internt på Beroendecentrum har det varit kontinuerliga utvecklingsmöten, APT och utbildningar av ny personal samt semestervikarier. Besök av Västmanläns landsting i januari, politiker (fp) Johan Persson i februari och utredare från Beroendeenheten i Stockholm (hade gjort utredning/statistik 2013 i Sth och vill jämföra med Örebro). Operativ ledare och polis från Örebro har varit i Umeå och föreläst för poliser, beroendevård och socialtjänst under en dag. SMADIT Örebro län upprätthåller ett driftigt och ambitiöst arbete genom kontinuerliga styrgruppsmöten, länsmöten och samverkansmöten där alla parter ingår och deltar. Framtidsperspektiv SMADIT Örebros ambition och mål inför 2015 är att öka antalet Mi samtal, motivera fler personer till socialtjänsten samt se till att hålla hög kunskapsnivå (SMADIT) både gällande landstingets personal men även polis och socialtjänst. Minska eller förhindra att ungdomar hamnar i missbruk eller beroende genom att samverka gemensamt med En ingång. Verka för att ge anhöriga det stöd och kunskap de är i behov av i situationen när deras barn är misstänkta för narkotikapåverkan/brott. 12

15 Avsikten är att i februari 2015 även öppna ett annex för SMADIT insatser i norra länsdelen på Lindesbergs lasarett, psykiatriska vårdavdelningen som kommer utgöra navet. Verksamhetschef för Beroendecentrum har i sitt uppdrag genomfört upptaktsmöte med samarbetspartners för att verkställa beslutet om genomförande. Arbetet är i full gång med polis, landsting och socialtjänst för att finna former för ett samarbete påminnande om det som etablerats i Karlskoga. Produktionsperspektivet Totalt var det 565 antal tillfällen varav 521 på polisstationen på Beroendecentrum. Personal blev i anslutning till polisförhöret kontaktade av polisen gällande provtagning och/eller MI samtal. Utöver ovan nämnda tillfällen var det 14 personer under 25 år fått direktkontakt med Beroendecentrums ungdomsmottagning som förmedlats av polisen Örebro samt 1 person från polisen i länet. 30 personer är förmedlade via mail från polisen i Hallsberg. 13 I samtliga tabeller i verksamhetsberättelsen 2014 redovisar antal tillfällen (antal ifyllda formulär) då polisen varit på polisstationen (521), Beroendecentrum och i direkt anslutning till polisförhör kontaktat vårdpersonal. Bör tilläggas att en person kan generera vid fler än ett tillfälle. Inrapporterade siffror har inte varit helt kompletta varför summorna inte alltid stämmer med totala antalet. Om du som läsare behöver ytterligare upplysningar och/eller tolkningar av siffrorna så kan du med fördel kontakta enhetschef på Beroendecentrums psykiatriska vårdavdelning 4B, Pernilla Göthlin. Enligt tabellerna nedan var ålderskategorierna fördelat enligt följande: Serie år år år år år år år år år år år år år år 2 Enligt tabellerna nedan redovisas antalet MI samtal:

16 Serie Ja MI samtal Nej Ja 375 Nej 136 Enligt tabellerna nedan redovisas fördelningen avseende kommuner: Askersund 6 Degerfors 1 Hallsberg 29 Hällefors 1 Karlskoga 6 Kumla 31 Laxå 3 Lekeberg 8 Lindesberg 4 Nora 3 Örebro 292 Utomlän 34 Enligt tabellerna nedan redovisas genusperspektivet: Serie kvinna 55 kvinna man man 464

17 15 Enligt tabellerna nedan redovisas genusperspektivet fördelat på ålderskategorier: Man Kvinna Man Kvinna år år år år år år år år år år år år år år 2 0 Enligt tabellerna nedan redovisas fördelningen avseende brottskategorier (rattfylleri, ringa narkotika brott, drograttfylleri och dopningsbrott): Serie rattfylleri ringa nb drogratt Dopingbrott rattfylleri 80 ringa na brott 196 drogratt 224 Dopingbrott 8 Enligt tabellerna nedan redovisas hur många blodprovstagningar sjuksköterskorna utfört: (Urinprovstagningen utför polisen själv. Alkohol betyder att den misstänkte blåst i en evidenzer, polisens instrument som ger svar om promillehalt omgående).

18 16 alkohol 50 urinprov 100 blodprov 339 Enligt tabellerna nedan redovisas då mottagnings- eller avdelningspersonal arbetat samt dag/kväll/natt/helg: Serie Mottagning Avd kväll Mottagning Avd kväll Avd natt Helg Avd natt Helg 45 Pernilla Göthlin Enhetschef Beroendecentrum heldygnsvård, avd 4B Opiatmottagningen Det som präglat mottagningen under innevarande år är personalomsättning samt ett ökat sidomissbruk hos en del av patientgruppen. Mycket av det fortlöpande arbetet har fokuserats på att klara det mest viktiga d v s att se till att patienterna har lämnat prover samt fått sin medicin. Väsentlig tid har även ägnats åt bedömningsarbetet gällande patienter som sökt till opiatprogrammet. Det som är uppenbart är att det i Örebro i dagsläget är få patienter som har heroin som huvuddrog utan däremot olika typer av opioider. Man kan se att vissa patienter håller sig nästan uteslutande till opioider men den största gruppen sökande är patienter med omfattande blandmissbruk där amfetamin, bensodiazepiner och olika varianter av internetdroger utgör en stor del av patientens huvudproblem många patienter har också multidiagnoser.

19 17 Personal Liksom de två föregående åren har personalomsättningen varit stor på mottagningen, tre av fyra sjuksköterskor har bytt till andra tjänster i eller utanför kliniken. Nyrekrytering av sjuksköterskor till två av dessa tjänster kunde ordnas relativt snabbt, den tredje tjänsten bemannas av mentalskötare som arbetar på delegation. Tidigare kurator avslutade sin placering på opiatmottagningen på grund av andra uppdrag inom kliniken, den nya kuratorn delade inledningsvis sin tjänst mellan opiat/dopning 50 % vardera. Den fördelningen föll inte väl ut så från april månad flyttades kuratorsfunktionen till opiatmottagningen på 100 %. Anställningen var tidsbegränsad fram till slutet av januari 2015, den anställde har dock på grund av annan anställning av andra skäl valt att sluta i förtid. Från slutet av november står mottagningen därmed utan kurator. Överläkaren på mottagningen fick under våren uppdrag som chefsöverläkare, under maj månad började därför en ny överläkare på mottagningen. Läkarbristen, framför allt inom sluten vården, har påverkat mottagningsarbetet då mottagningens läkare periodvis har fått dela sin tid mellan opiatmottagningen samt vårdavdelningen. Tjänsten som enhetschef för öppenvården tillsattes i september av ny person på grund av pensionsavgång. Schemat för sjuksköterskor har varit ett återkommande problem under flera år. Då det på grund av ledighet på schemat före och efter helgarbete uppstår luckor i bemanningen på vardagar. Beroendecentrums helgmottagning, som haft till uppgift att dela läkemedel till opiatpatienterna samt bedriva polikliniska avgiftningar för alkoholpatienter under helger och röda dagar, har på grund av bristande bemanning fått skära ner verksamheten till att på kortast möjliga öppettid erbjuda läkemedelsdelning till de opiatpatienter som inte kan få hemdoser. Antalet sjuksköterskor som haft ansvar för helgmottagningen har minskat de senaste åren. Då allmänmottagningen hade viss personal placerad på USÖ ingick dessa sjuksköterskor samt de sjuksköterskor som var riktade mot trafik i helgschemat. Det senaste året har verksamheterna separerats mer och mer vilket fått konsekvenser framför allt i bemanningen på helger. Under våren delade totalt fyra sjuksköterskor, tre från opiat samt en från trafik på helgbemanningen. Från första september togs helgerna bort från schemat för opiatmottagningens sjuksköterskor, problemet var dock inte löst tekniskt och fram till mitten på januari kommer helgarbetet lösas med inhopp på övertid opiatmottagningens ordinarie sjuksköterskor eller sjuksköterskor från trafikmottagningen. Liksom föregående år har mottagningen haft ett stort stöd av en pensionerad öppenvårdsassistent som arbetat på timmar. Under flera perioder på heltid, vid sjukskrivningar och luckor i schemat samt under årets samtliga helger med undantag av ett par. För att klara bemanningen på mottagningen under den mest kritiska perioden under våren provade mottagningen att ha drop in tider för de patienter som kommer dagligen eller flera gånger per vecka. Under ett par timmar på förmiddagen samt en timme på eftermiddagen kunde en del av patienterna komma. Övrig tid bokades patienter in på bestämda tider precis som tidigare. Det fanns både för och nackdelar med arbetssättet. Försöket pågick från april månad till slutet på augusti. Det som patienterna klagade mest på, bland dem som kom på drop in var att de inte visste vem av sjuksköterskorna de skulle träffa, de uppgav att de inte visste vem de skulle vända sig till i olika frågor. Kontinuiteten försämrades, de patienter som strulade hittade lättare kryphål att smita igenom. I samband med försöket byttes delar av personalen ut vilket också kan vara en bidragande faktor när det gäller osäkerheten hos patienterna under denna period. Osäkerheten fanns även ibland sjuksköterskorna då man upplevde att det var svårare att ha kontroll och göra bedömningar då man träffade så många olika patienter. Under vissa perioder under sommaren var tillgången på läkare dålig vilket var extra sårbart då även sjuksköterskebemanningen under samma period inte var stabil. Aktuell bemanning Överläkare specialist i psykiatri 100 % 25 % Programansvarig 275 % Sjuksköterska

20 % mentalskötare som arbetar på delegation 50 % kuratortjänst vakant från och med 24/11 75 % Psykolog riktad mot opiatmottagningen 100 % Läkarsekreterare/administratör Tillgång till arbetsterapeut finns inom kliniken Handledning Gruppen har inte haft handledning under 2014, detta efter ett gemensamt beslut inför hösten Behov och önskemål finns och frågan diskuteras för närvarande. Vårdprogram Senaste revideringen gjordes oktober 2013, nästa revidering planeras till Patientperspektivet Första hands preparatet i behandlingen är Suboxone, fortfarande uppkommer diskussioner angående skillnader mellan Suboxone och mono-buprenorfin och önskemål om byte förekommer i delar patientgruppen. Man gör olika i olika delar av landet och patienterna kommunicerar med varandra dels på/utanför mottagningen men också genom sociala medier på nätet. I stort fungerar det hela bra och det har inte heller varit någon större efterfrågan att få byta till metadon. I metadongruppen har trenden varit att flera patienter på egna initiativ sänkt sina doser och beskrivit positiva effekter av detta. Antal patienter med pågående läkemedelsbehandling är 68 av dessa behandlas 45 patienter med Suboxone, 16 patienter med Metadon och övriga 7 med Buprenorfin. 2 av dessa vårdas enligt specialistvårdsavtal med från annat landsting. Ytterligare 6 patienter har beviljats behandling under förutsättning att de inte har ett pågående sidomissbruk, de kommer under en period av minst två månader till mottagningen 3 gånger per vecka och lämnar urinprov. För de flesta i den här gruppen kommer läkemedelsbehandlingen starta i början av Hittills i år har tre patienter på egen begäran avslutat sin behandling. I dessa fall fanns tveksamhet från mottagningens sida om huruvida de skulle klara att vara drogfria, arbete med att motivera dem att fortsätta i programmet gjordes utan framgång. I samtliga fall uppgav patienterna att de var trötta på den ständiga kontrollen och att de upplevde sig ofria att fatta egna avgörande beslut. Grundinställningen på mottagningen är som tidigare att underhållsbehandlingen inte skall ses som ett livslångt alternativ för majoriteten av patienterna. Bedömningen är individuell och utgår från varje enskild individs unika förutsättningar. Det är oerhört viktigt att inte tvinga fram ett avslut lika väl som att motivera någon som bedöms vara stabil att våga satsa på drogfrihet utan medicin. Det finns dock ett antal patienter där underhållsbehandlingen är avgörande för att uppnå livskvalitet och bevara drogfriheten. Huvudmålet är drogfrihet. Läkemedlet anses endast som en del av den totala rehabiliteringen, därför håller mottagningen på kravet att varje patient ska ha någon form av sysselsättning på minst 50 % innan han/hon kan påbörja underhållsbehandling mot opiatberoende. Av det 68 aktuella patienterna har 34 stycken dvs. 50 % eget arbete, ytterligare 25 % är ute i någon form av praktik eller annan daglig sysselsättning, 2 % studerar. Övriga 22 % (15 patienter) saknar för närvarande sysselsättning, hälften av dessa är personer som har pension eller någon form av sjukbidrag. Även i den sistnämnda gruppen görs försök att ordna någon form av daglig aktivitet, de kan dock vara

21 svårare att motivera. Sysselsättningskravet är något de flesta av patienterna reagerar mot då de först får informationen men som de sedan oftast ser som väldigt positivt efter ett tag. Patientgenomströmning under patienter med pågående behandling har avslutats under året fördelat enligt följande 13 stycken på grund av ett omfattande sidomissbruk 2 stycken på grund av fängelsestraff längre än 3 månader 3 stycken som nämnts ovan på grund av egen begäran Av de cirka 50 inkomna remisserna hittills, t o m 20/11, är resultatet följande 16 patienter bedömdes inte uppfylla socialstyrelsens kriterier för underhållsbehandling 15 har av andra anledningar inte blivit aktuella främsta orsaken är att de inte kommit på kallelser, inte gått att få tag på eller att de avbrutit den påbörjade planeringen. Resterande 21 remisserna är under bedömning och fördelas 6 patienter tidigare haft behandling, 3 av dessa har varit med i programmet 3 ggr eller mer. 2 patienter har tidigare bedömts uppfylla gällande kriterier med sedan antingen avbrutit själva eller inte klarat att vara fria från sidomissbruk. 4 har tidigare fått avslag och söker nu på nytt 9 sökande är nya för opiatmottagningen Det som tydligt framgår är att, förutom de patienter som är aktuella i behandling, finns ett betydande antal patienter som under kortare perioder har kontakt med mottagningen, för bedömnings samtal och planeringsmöten. Ofta är flera aktörer såsom socialtjänst, frivård med flera inblandade. Patienten själv är i princip alltid i ett pågående missbruk med tillhörande sociala problem och svårigheter att planera och passa tider mm vilket gör att bedömningsarbetet sträcks ut över tid. Innevarande år har 124 unika patienter haft kontakt med mottagningen. Alltså 56 fler än de som är aktuella för själva behandlingen. Siffrorna för 2013 var likvärdiga. Över tid har mottagningen arbetat med att erbjuda samtliga patienter kontakt med psykolog. Dels för utredningar framför allt har bedömning av patientens funktionsnivå visat sig avgörande bland annat då det gäller att planera för övriga insatser. Speciellt med anledning av kravet på sysselsättning för de patienter som ska ingå i programmet. På kliniken finns ett forskningsprojekt som tittar specifikt på funktionsnivån på alla utredda patienter. Förutom utredningar erbjuder Psykologen även psykoterapi, krissamtal, stödsamtal under begränsade perioder i samplanering med övriga teamet. 19 Besöksstatistik fördelat på ålder, kön även per yrkeskategori