Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling

Transkript

1 Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling Karin Dessne Inledning Biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) spänner över många forskningsområden och har en tvärvetenskaplig karaktär. Det finns bland annat av den anledningen ingen överenskommen definition av BoI. Den del jag identifierar mig med är informationsvetenskapen och mer specifikt; hur man i organisationer använder information för lärande. Det finns de som försöker föra en diskussion kring vad hållbar information är se t ex Nolin (2010). Han menar att hållbar information hänför sig till de resurser som either facilitates integration and participation according to the three constitutive parts of sustainable development (social, economic and environmental protection) Att alls formulera ett sådant koncept som hållbar information är problematiskt på många sätt, bland annat eftersom det inte är enkelt att definiera begreppet information i sig. Inom BoI finns enligt Case (2012) ingen överenskommen definition av begreppet, och detta gäller sannolikt oavsett vilken disciplin som försöker sig på en definiton, såsom t ex informationsteknologi och organisationsvetenskap m fl. Ordet hållbar är i sin tur också problematiskt, eftersom det inte finns någon allmänt vedertagen och accepterad definition av det heller. Brundtlandkommissionens definition på hållbar utveckling sägs utgöra grunden till den modell som Nolin (2010) hänvisar till och som innehåller de tre dimensionerna: social, ekonomisk och ekologisk. Ursprunget till modellen har jag inte lyckats hitta, men det är en modell som har stora brister, vilket jag strax återkommer till. I stället för att diskutera lämpligheten eller användbarheten av ett begrepp som hållbar information vill jag vad gäller min inriktning av BoI i stället integrera eller snarare förankra ämnet i ett större sammanhang, nämligen en hållbar planetär utveckling. Ett sådant förhållningssätt kräver att man i ämnet förhåller sig till helheten och inte en dimension som frigörs från helheten. Det är detta frigörande som är en av riskerna med dimensionsmodellen

2 att i stället för att bibehålla en dimension som en del av en helhet så lösgör man den från helheten. En lösgjord del har förlorat sammanhanget och kan därmed missbrukas. Vad gäller information och lärande i organisationer är det oerhört viktigt att arbeta med hållbarhet i ett helhetsperspektiv, dvs hur en organisation med t ex formulering och spridande av information grundar riktningen och innehållet för lärande. Detta arbete påverkar och styr i sin tur vårt beteende i våra roller som deltagare i organisationer och som organisationers kunder. Här är det alltså informations- och lärande processer som är direkt eller indirekt kopplade till hållbart beteende i både organisation och omvärld. Hållbarhet i kursen Informationsprodukter Översikt Kursen Informationsprodukter 7,5 hp ingår i magisterprogrammet Strategisk information och kommunikation på Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Kursen är HU-diplomerad en av ett fåtal HU-diplomerade kurser vid högskolan. Det är ett program som helt och hållet drivs på distans. I programmet finns ett starkt praktiskt inslag i och med att varje student har en så kallad kontaktorganisation som studenten ska knyta många inlämningsuppgifter till. Jag och en kollega är kursansvariga för kursen och jag kan därför påverka till viss del. Kursen innehåller tre teman: 1) Informationsprodukters roll i organisationer 2) Målgruppsanpassade texter och 3) Hållbar utveckling. Det första temat examineras genom ett seminarium där informationsprodukten bland annat utvärderas med fokus på hållbar utveckling. Det andra temat examineras genom att skriva en text där studenten fritt kan välja originaltext att utgå ifrån. Det tredje temat är det som jag håller i och som jag kommer att presentera och diskutera i denna text. Upplägget för det hållbara momentet Det tredje temat i kursen Informationsprodukter är ett kursmoment som ger 2,5 hp. I temat ingår tre föreläsningar där en ger en översikt inom hållbar utveckling, en om hållbarhet relaterat i organisationer och en specifikt om corporate social responsiblity (CSR). Jag höll de två första föreläsningarna, vilka jag spelade in och lade upp tillsammans med en föreläsnings-pdf. Momentet examineras delvis genom ett online seminarium värt 0,5 hp. Studenterna anmäler sig i olika grupper om 4-6 personer och ska till detta seminarium ha läst en egen utsökt vetenskaplig artikel som de tar till hjälp för att diskutera hållbarhet i sin egen kontaktorganisation. Den andra examinationsuppgiften värd 2 hp är att skriva en akademisk essä på ca 2500 ord där studenten ska resonera kring hur hon/han själv i sin yrkesroll som informatör/kommunikatör samt kontaktorganisationen kan arbeta med hållbar utveckling. De två lärandemålen knutna till dessa två uppgifter är: kritiskt och självständigt reflektera och problematisera hur informations- och kommunikationsansvariga kan bidra till hållbarhet i sin yrkesutövning i olika perspektiv (ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella).

3 Analysera och diskutera hur organisationer kan arbeta med problematiken kring hållbarhet och CSR samt hur denna kunskap kan göra organisationer mer resilienta, dvs såväl stabila som anpassningsbara. Momentet innehåller alltså föreläsningar och litteratur som studenten förväntas ta till sig och använda för att sedan kunna delta aktivt i seminarium och skriva sin essä. Inriktningen för momentet är hållbarhet i organisationer och studenten förväntas koppla litteratur och föreläsningar till något sorts hållbarhetsarbete eller perspektiv hos respektive kontaktorganisation. Hållbarhetsarbetet kan t ex handla om hur organisationen hanterar och utformar sin information till omvärld och/eller internt. Det är viktigt att studenterna förstår både vad man kan göra i rollen som informatör/kommunikatör och hur detta förhåller sig till en organisatorisk helhet. Programmet som kursen ingår i handlar om strategisk information och kommunikation, i vilken hållbarhet bör ingå som en naturlig del lika naturligt som en hållbar värld bör vara. Kursen en av de första studenterna läser på programmet bidrar till att skapa en utgångspunkt i hållbarhet för studenternas fortsatta arbete inom programmet. Reflektioner kring upplägget Ramarna för de två första föreläsningarna var inte fast satta vid höstterminens start och jag kunde därför bestämma inriktning och upplägg av dem. Jag beslutade mig för att den första föreläsningen skulle innehålla mycket patos, etos och logos för att bygga ett värdebaserat fundament för studenternas uppfattning om hållbarhet, särskilt kopplat till organisationer. Syftet var också att förmedla den helhet som organisationer måste relatera sitt arbete till. Därför presenterar jag hållbarhet i den första föreläsningen på ett övergripande sätt. Föreläsningen ger en introduktion till begreppet och till alternativa synsätt på det. Olika modeller tas upp, bland annat den traditionella begränsade och till stor del missvisande eller missförstådda tredelade modellen med de tre dimensionerna, samt munk-modellen som Raworth (2012) argumenterar för (och som bygger på planetära begränsningar). Jag tar även upp en enligt mig bortglömd och negligerad del av hållbarhet och det är hanteringen av och synen på våra tam- och husdjur. Visst talas och skrivs det en del om koldioxidutsläpp i förhållande till köttproduktion för mat, men nästan aldrig om djurens välfärd och välmående som definitivt också hör till hållbarhet om målet är att skapa en hållbar värld för alla planetens invånare. I den andra föreläsningen tar jag upp hållbarhetsaspekter relaterade till organisationer, som t ex hur organisationer kan marknadsföra och profilera sig på ett hållbart sätt och även vinna konkurrensfördelar med hållbarhet i fokus. Föreläsningen tar också upp sådana saker som hur information kan förleda folk att tro att en organisation tar hållbarhet på allvar och hur information kan skapas för att vara trovärdig. Examinationen i form av seminarier var mycket uppskattat av studenterna och givande för oss lärare Vid dessa seminarier var jag inspirerad också från det jag läst i den här kursen, alltså lärande för hållbar utveckling. Det var lite kort om tid (pga kursbudget som vanligt) och flera studenter hade önskat mer tid då de tyckte att det var roligt och intressant att diskutera. Vi var två lärare som närvarade vid varje seminarium, jag och den lärare som höll i CSRföreläsningen. Flera av studenterna var inriktade på att tala om just CSR och på ett sådant sätt

4 att det framgick att de ibland frikopplade begreppet från det helhetsperspektiv jag försökt skapa genom föreläsning ett och två. Examinationen i form av att skriva en akademisk essä visade sig vara svår för studenterna. Inte bara var det svårt för dem att greppa själva formatet en akademisk essä utan det var också svårt för många att föra ett avgränsat resonemang kring hållbarhet. Det är ett brett begrepp som dels är diffust på gott och ont och dels inbegriper många olika aspekter och angreppssätt. De hade ändå försökt att resonera och det märktes att de tyckte att hållbarhet är viktigt och intressant, även om de kanske inte till fullo alla gånger insett graden av dess vikt för vår framtida värld. Båda dessa saker att förmedla och lära sig ett helhetsperspektiv samt att förmedla och lära sig vikten av hållbarhetsarbetet i organisationer vill jag försöka förbättra till nästa gång kursen ges. Plan för uppdaterad integration/förankring Min plan för att förbättra undervisningen är att till att börja med att se över litteraturen. Jag har funderat på att använda en annan bok som jag tycker har mer betoning på helhetsperspektivet. Den heter Från ekonomiskt till hållbart: en bok om att tänka om från exploatering till samexistens, 2012, av Karl Johan Bonnedahl. Den boken reflekterar redan i titeln en helhetssyn där ekonomiskt inte är hållbart till skillnad från titeln i kursens nuvarande bok som lyder: Hållbar marknadsföring: hur sociala, miljömässiga och ekonomiska hänsynstaganden kan bidra till hållbara företag och marknader av Ottosson and Parment (2013). Jag funderar också på om seminariet i stället för att bygga på en egen utsökt artikel ska baseras på essäerna som studenterna skrivit. På så sätt får de en mer stabil och genomtänkt grund att stå på vid diskussionerna. I syfte att fokusera på helheten och att inte förlora det ekologiska som inte är en dimension utan fundamentet för hållbarhet vill jag också rikta in seminariet på detta genom att specificera ett par frågor som utgångspunkt för diskussionerna. Med detta hoppas jag att studenterna ska få insikt i hur organisationer kan arbeta med hållbarhet på ett mer genomgripande plan och inte bara utifrån en frikopplad dimension ett arbete som i ett ekologiskt perspektiv riskerar att inte alls bli hållbart. Föreläsningarna är jag nöjd med som de är, möjligen kanske inte en hel föreläsning bör ägnas åt CSR, eftersom det är ett begrepp som kan vara missvisande och ge upphov till att just helhetsperspektivet suddas ut. Möjligen kan jag i föreläsning 2 ta upp lite problematik kring CSR så att studenterna har det med sig inför CSR-föreläsningen. Samtidigt är det så att även om man skulle ta upp detta riskerar den informationen att bli en liten passus som passerar relativt obemärkt. Slutligen skulle jag vilja se över formuleringen av lärandemål, informationstexten kring kursen samt texterna till de olika uppgifterna. Formuleringen av det ena av lärandemålen som nämnts ovan tar upp de gängse benämnda dimensionerna av hållbarhet, vilket riskerar helhetsperspektivet av vad hållbarhet är. Dimensionsmodellen är i sig otydlig och används

5 ofta felaktigt för att beskriva all möjlig sorts godhets -strävan som hållbar utveckling. Den har också använts för att bejaka och anamma så kallad svag hållbarhet (Bonnedahl, 2012). Ny formulering av lärandemålet: kritiskt och självständigt reflektera och problematisera hur informations- och kommunikationsansvariga i sin yrkesutövning kan bidra till hållbarhet i olika sammanhang (en hållbarhet som har utgångspunkt i munk-modellen). Avslutande kommentarer Jag ser två stora utmaningar i undervisningen när det gäller hållbarhet. Den ena är att dimensionsmodellen är så utbredd i Sverige och att den används mer eller mindre medvetet för att förminska de ekologiska fundamentala överlevnadsparametrarna till att utgöra en dimension av tre. Därmed kan många organisationer och företag fortsätta som vanligt genom att ge sken av att hålla på med hållbarhet som har socialt eller ekonomiskt fokus. Även våra lärosäten använder sig av denna modell i sitt hållbarhetsarbete och Högskolan i Borås är inget undantag. Detta innebär att jag måste utmana modellen som kanske i viss mån redan är känd hos studenterna. Det blir alltså två steg i undervisningen; att frångå den gängse modellen och att undervisa för att uppfylla lärandemålen för den specifika kursen. Den andra utmaningen ligger i att undervisa själva helhetsperspektivet, vilket också är kopplat till den första utmaningen. Om studenterna sedan tidigare är vana att det i samhället talas om de olika dimensionerna kan det vara svårt att förstå det helhetsperspektiv som jag skulle vilja förmedla. Jag hoppas att mitt reviderade upplägg kan bidra till att uppnå helhetsperspektivet bättre. Annars är det bara luftslott som byggs och det finns det ingen tid till för vår framtids skull. Det är nödvändigt att hela tiden relatera sitt arbete till helheten det ekologiska fundamentet för att organisationer ska arbeta med hållbarhet på ett sätt som verkligen är hållbart. Referenser Bonnedahl, K.J. (2012). Från ekonomiskt till hållbart: en bok om att tänka om från exploatering till samexistens. Lund: Studentlitteratur. Case, D.O. (Ed.). (2012). Looking for information: a survey of resarch on information seeking, needs, and behavior (Vol. 3). Bingley: Emerald. Nolin, J. (2010). Sustainable Information and Information Science. Information Research, 15(2), 20. Hämtad från Ottosson, M., & Parment, A. (2013). Hållbar marknadsföring: hur sociala, miljömässiga och ekonomiska hänsynstaganden kan bidra till hållbara företag och marknader. Stockholm: Studentlitteratur. Raworth, K. (2012). A safe and just space for humanity: Can we live within the doughnut? Oxfam Discussion Papers(February).