STUDIEHANDLEDNING Vt GANDHI, GREENPEACE, GÖTEBORG - det civila samhället och världens överlevnadsfrågor.

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING Vt 2007 GANDHI, GREENPEACE, GÖTEBORG - det civila samhället och världens överlevnadsfrågor

2 Innehållsförteckning för studiehandledningen Välkommen 3 Om kursen 3 Kursens mål 3 Examination 3 Kurshemsidan & mail 4 Kurslitteratur 4 Studentinflytande 4 Kursledning & arbetsgrupp 5 Om Cemus 7 Anvisningar för projekten 8 Att dela upp sig i projektgrupper 8 Material 9 Redovisningsformer 9 Viktiga datum 9 Projektbeskrivningen 10 Den skriftliga projektrapporten 11 Den praktiska redovisningen 11 Anvisningar för Reflektionsdagboken 12 Schema 13 2

3 Välkommen! Det är sjätte gången som denna kurs går av stapeln. Många har sökt kursen och vi är förstås väldigt glada över det stora intresset eftersom vi tror att detta visar på att de frågor kursen tar upp är relevanta och intresseväckande. Kursen riktar sig till studenter och yrkesverksamma som söker en tvärvetenskaplig och vidgad förståelse för vilken betydelse det civila samhället, främst miljö- och sociala rörelser, har och har haft för samhällsutvecklingen. Ni som ska gå kursen kommer från många olika fakulteter och institutioner vid Uppsala universitet, SLU och andra universitet och högskolor. Vi är övertygade om att denna rika blandning av erfarenheter och kunskaper kommer att vara en stor tillgång under kursen, inte minst vid diskussioner och grupparbeten. Om kursen Precis som alla andra Cemus-kurser så bygger kursen på aktiv medverkan från studenterna själva. Kursen har skapats av studenter, för studenter och vi hoppas att ni utnyttjar alla möjligheter till aktivt deltagande i gruppdiskussioner, frågestunder och grupparbeten. Vår ambition har varit att utforma en kurs som erbjuder både teoretiska och akademiska perspektiv såväl som möjligheten att direkt möta aktörer från det civila samhället. Till varje föreläsning har vi därför bjudit in en eller flera intressanta personer som kommer från olika vetenskapliga discipliner och/eller företräder olika rörelser och frivilligorganisationer. Kursens mål är att: 1. erbjuda teoretisk förståelse för det civila samhällets roll och påverkansmetoder i samhällsutvecklingen, särskild vad gäller miljö- och utvecklingsfrågor 2. ge en god överblick av hur aktörer inom det civila samhället arbetar med aktuella och kontroversiella frågor inom befintliga samhällsstrukturer, såväl på lokal nivå och i Sverige som på global nivå 3. utveckla studenternas förståelse för folkligt deltagande och uppmuntra individuellt engagemang och personligt ställningstagande Examination För att få godkänt (betyget väl godkänt används ej) på kursen krävs att följande moment uppfylls: 1. 75% närvaro vid föreläsningar, filmvisningar, debatter osv. (av 10 tillfällen krävs närvaro vid minst 7) samt obligatorisk närvaro på seminarierna. 2. Genomförande och redovisning av ett gruppgemensamt projekt. 3. Minst tre reflektionsdagböcker inlämnade. 3

4 Kurshemsidan & mail Vi vill uppmana Dig att gå in på kursens hemsida regelbundet då den under terminens gång kommer att uppdateras löpande med aktuell information om kursen (inlämningsuppgifter, sammanfattningar av föreläsningar, meddelanden m.m.) samt elektroniska artiklar. Hemsidans adress är: Det är också viktigt att Du lämnar korrekt mailadress till oss, då alla eventuella ändringar under kursen också kommer att mejlas ut. Kurslitteratur Artikelkompendium Texter på hemsidan Dielmans, J & Quistbergh,F.; Motstånd (2002) Artikelkompendierna trycks upp av kursledningen och innehåller relevanta texter som ska läsas inför de olika kurstillfällena. Kostnaden för kompendierna beräknas ligga på 200 kr. Boken Motstånd är slut på förlaget men i projektgruppen kommer ni att få låna ett exemplar av boken, dessutom kommer ett par exemplar att finnas i CEMUS bibliotek. Boken kan ge inspiration till projektarbetena. Texter på hemsidan kommer att läggas upp löpande under kursens gång. Detta för att vi ska kunna få med relevanta nya artiklar samt att vi ska kunna ta in litteratur till det valbara tillfället. Studentinflytande Vi i kursledningen jobbar för att detta ska bli en så bra kurs som möjligt, men det är i hög grad ni som är studenter som avgör hur bra kursen blir. Dels vill vi ha konstruktiv kritik och kommer att ha löpande utvärderingar, men vi vill också att du säger till så fort du kommer på något som kan förbättras. Vi vill också att ni ska ha stort inflytande i kursarbetet så ni ska välja två studentrepresentanter att delta i kursarbetssgruppens möten under terminen. Detta tänkte vi göra på kursintroduktionen den 22/1 så fundera över om du vill vara en av dessa representanter. Den största skillnaden mot en vanlig kurs är att ni som studenter kommer att ha möjlighet att välja föreläsare till ett kurstillfälle den 2/4. Den 5/3 kommer vi att diskutera vad som kommer att göras på detta tillfälle. Så det är bara att börja fundera på vad du vill ta upp! Som student vid Cemus kurser så har Du också möjlighet att vara med och påverka Cemus pågående och framtida arbete genom att engagera dig i Cemus studieråd Cemus Rötter. Om Du är intresserad av att bli studentpresentant eller delta i Cemus rötters verksamhet, så hör av dig till dem. De fyra ordinarie och biträdande studentrepresentanterna väljs löpande under året. 4

5 Kursledning & arbetsgrupp består av Teresea Miranda Maureira och Anna Sehlin. Du når oss säkrast och snabbast genom att maila oss på Tfn nr I utformandet av kursen har vi i kursledningen fått hjälp av kursens arbetsgrupp. Arbetsgruppens uppgift är att garantera den vetenskapliga kvalitén samt att ansvara för examineringen. Det här är arbetsgruppen: Teresa Miranda Maureira är kursamanuens för andra året på kursen och har tidigare läst på SLU. Har läst kurser i U-landskunskap men för närvarande läser jag pedagogik samt arbetar även som amanuens på SLU, på kursen i allmän och organisk kemi. Har framför allt varit engagerad i vänsterrörelsen och miljörörelsen. Min stora passion i livet är att dreja och att resa runt i världen. Teresa.Miranda.Maureira@cemus.uu.se. Anna Sehlin är kursamanuens på kursen för första året och har tidigare läst idéhistoria, konsthistoria, ekonomisk historia samt flera kurser på Cemus. Är framförallt engagerad i miljörörelsen men har även arbetat för Vänsterpartiet och jobbar som informatör på en biståndsorgsanisation och som layoutare för Rättviseakademin och Taiga Rescue Network. Anna.Sehlin@cemus.uu.se Matilda Hald är studierektor vid Cemus och har sedan hösten 2002 arbetat som kursledare för flera av Cemus kurser. Hon har kandidatexamen i freds- och konfliktkunskap och engelska, och håller på att avsluta sin magisteruppsats i utvecklingsstudier. Brian Palmer Amerikansk antropolog och religionsvetare, tidigare verksam vid Harvarduniversitetet i Cambridge i USA. År 2002 prisbelönades han som Harvards bästa lärare och 612 studenter gick hans kurs om civilkurage och personligt ställningstagande. Han är också föreläsare och debattör kring frågor om global etik, amerikansk utrikespolitik och solidaritetsidealet i Sverige. Han är idag anställd som gästlärare vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Eva Lena Volk är folkhögskollärare med mångårig erfarenhet av kursledning kring globala frågor och fältstudier i framför allt Afrika. Hon har på senare tid också arbetat som projektledare för Den Globala Skolan och ledare för kurser i mänskliga rättigheter på 5

6 Lärarutbildningen vid Uppsala universitet. I det förflutna finns också flera års arbete vid Statsvetenskapliga institutionens avdelning för u-landsfrågor och vid Nordiska afrikainstitutet. Eva Lenas aktivistiska engagemang har de senaste åren framför allt tagit sig uttryck i engagemang inom världsbutiksrörelsen, Svenska Amnesty samt Vänskapsgruppen för afrikansk film. Karin Bradley Har doktorerar på temat miljörättvisa på KTH, Institutionen för Samhällsplanering och miljö. Hon har tidigare arbetat på forskningsinstitutet Nordregio med studier om planering för hållbar utveckling samt undervisat magisterstudenter i kurser om hållbar stadsutveckling. Karin är en av redaktörerna för boken "Bor vi i samma stad? Om stadsutveckling, mångfald och rättvisa" (2005), Pocky förlag. Hon är också engagerad i frågor om företagsansvar i frivilligorganisationerna Fair Trade Center och SwedWatch. Herman Geijer är föredetta kursamanuens på kursen. Han har läst ulandskunskap och sociologi. Är aktiv i olika vänsterrörelser framför allt i Uppsalabor mot rasism och genusrelaterade frågor. Hans bowlingrekord är

7 Om Cemus, Centrum för miljö- och utvecklingsstudier Vid Cemus kan du läsa tvärvetenskapliga kurser och engagera dig i studentdrivna projekt. Cemus är en mötesplats för dig med intresse för miljöfrågor, utvecklingsfrågor och andra globala framtidsfrågor. Cemus tillkom på ett studentinitiativ, drivs av studenter i samarbete med forskare och vänder sig till studenter från alla ämnesområden. Verksamheten är ett samarbete mellan Uppsala universitet och SLU, Ultuna. Våra kurser handlar bl.a. om global ekonomi, miljöhistoria och Östersjöregionen. Besök oss på Geocentrum, Villavägen 16 Cemus är en centrumbildning vid Uppsala universitet och SLU. Administrativt ligger Cemus under Uppsala universitet och Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Cemus leds av en nämnd som består av representanter från SLU, Uppsala universitets fakulteter och studenter (se nedan). För den praktiska ledningen av verksamheten ansvarar en föreståndare och två studierektorer. Cemus har ca 20 anställda, de flesta är studenter som är anställda som amanuenser. De utformar och driver Cemus kurser och annat praktiskt arbete på Cemus. Cemus har även en administratör som håller i det praktiska ekonomiska arbetet samt registrering av studenter och viss personaladministration. Cemus historia Många studenter vill genom sina studier och sin forskning verka för en positiv framtid. Studenter reagerade 1990 på att de inte hittade någon kurs som på allvar konfronterade de globala överlevnadsfrågorna. Var fanns den heta, kunniga och inspirerande diskussionen om vår framtid? En idé till en ny kurs växte fram, Människan & Naturen. Hösten 1992 hölls kursen för första gången. Sedan dess har många studenter och forskare mötts och engagerat sig i olika projekt och verksamheten har vuxit. Fler tvärvetenskapliga kurser har initierats, studenter har skapat en guide till miljö- och utvecklingsstudier i Uppsala och ett flertal konferenser har hållits. Hösten 1996 flyttade verksamheten in i Celsiushuset och Centrum för miljö- och utvecklingsstudier i Uppsala bildades gemensamt av Uppsala universitet och SLU startade Cemus forskarskola (Cefo) sin första doktorandkurs och hösten 2004 hade Cefo 17 anknutna doktorander. Många studenter har varit engagerade eller arbetat vid Cemus och de har nu spännande arbeten inom företag, myndigheter, organisationer och utbildning inom området miljö- och utvecklingsfrågor. Vilken institution tillhör Cemus? Cemus är en fristående centrumbildning, dvs. ingen institution. Cemus hör till både Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Kurserna är mång- eller tvärvetenskapliga, vilken innebär att kursinnehållet utgår från problemställningar snarare än klassiska ämnesområden. Organisationsmässigt betyder tvärvetenskap för Cemus att kursamanuenserna kommer från alla discipliner, att kursarbetsgrupperna består av forskare från alla ämnen och att kurserna är öppna för studenter från alla vetenskaper. Vi tror att miljöoch utvecklingsfrågor bäst diskuteras med en tvärvetenskapligt ansats. 7

8 Anvisningar för projekten Kursens största examinerande moment är ett projektarbete som genomförs i grupp (2-6 pers). Syftet med att ha en annan typ av examination än det traditionella (som hemtenta, vanlig tenta eller PM) är att vi utgår från att kunskap växer lika mycket ur praktiska erfarenheter som av inläsning. För att nå en förståelse för arbete i det civila samhället vill vi att alla ska ha provat på någon typ av förändringsarbete eftersom kunskap fördjupas när den praktiseras. På seminarierna kommer vi att diskutera era projekt tillsammans och hjälpa er med det ni behöver men även diskutera reflektionsdagböckerna. Seminarierna kommer att utformas olika beroende på hur långt ni har kommit i era projekt. På det första seminariet kommer ni att få bestämma en föreläsning som kan komma att hjälpa er i era projekt. Börja tidigt att tänka på vad ni skulle vilja höra eller vem ni tror har information som kan hjälpa er framåt i arbetet med projektet. Detta tillfälle står som valbart tillfälle i schemat. Det valbara tillfället kan ta upp fakta kring ett specifikt ämne, handla om metodologiska eller etiska överväganden vid aktivism. Vi rekommenderar framförallt tre olika typer av projekt: - Påverka makthavare, konsumenter, näringsliv, olika samhällsgrupper. Utifrån vald aktionsmetod planera och genomföra någon typ av aktion. Det kan handla om att göra en kampanj för att få en butik att ta in mer rättvisemärkta/krav-märkta produkter eller att få bort biltrafiken från innerstan. - Engagera/informera: Arrangera en studiecirkel/föreläsning/debatt/demonstration eller lägg upp en interaktiv hemsida kring något miljö/utvecklingsämne för att skapa opinion kring ett specifikt ämne eller bara föra upp en fråga på agendan. - Stödjande arrangemang: Till exempel ordna en stödfest/konsert och ge pengarna till Afrikagrupperna eller Kvinnojouren. Att dela upp sig i projektgrupper På kursintroduktionen den 22/1 kommer ni att dela in er i grupper. Det finns olika teman som ni kan välja att tillhöra, dessa är: Genus, konsumtion, energi och klimat, rasism, demokrati, utvecklingsfrågor och mänskliga rättigheter. Många av frågorna går in i varandra och tematiseringarna är inte särskilt specifika men det är ändå något att utgå ifrån. Ni kan också hitta på egna teman och diskutera dem med oss. Börja tänk direkt på vad ni vill göra eller vilket tema som ni skulle vilja arbeta med. Inom gruppen ska ni sedan diskutera vad ni tycker är viktigt och engagerande och hitta ett projekt som ni vill arbeta med och i vilken form. Diskutera er fram till innehåll och form för ert projekt. 8

9 Material Det är viktigt att ni använder er av kurslitteraturen! Dessutom kommer ni att få välja egen litteratur som passar bra till just ert projekt. Även intervjuer kan vara värdefullt material att använda. Ni kan få stöd och hjälp att leta litteratur av amanuenserna om det behövs. Redovisningsformer Innan ni sätter igång vill vi att ni skriver en projektbeskrivning på 1-2 sidor. Den ska vara kursamanuenserna tillhanda 19/2 för att godkännas av examinatorerna. Ni har stor valfrihet i vad ni vill göra och uppnå, men vi kommer inte att godkänna förslag som innebär att ni bryter mot lagar eller på annat sätt bedöms som olämpliga. Vi kommer därefter i grupper diskutera era projekt på seminariet den 5/3. Projekten ska redovisas på två sätt: en skriftlig rapport på ca 10 sidor som lämnas in till examinatorerna senast 23/4, och en praktisk redovisning som genomförs på slutseminariet den 7/5. Formen för den praktiska redovisningen är valfri det kan vara i form av en videofilm, ett rollspel, ett radioprogram, en foto-/skärmutställning, en dramatisering eller som en rockopera endast er fantasi (och förstås materiella resurser och tiden) sätter gränserna. Det går att söka pengar från CEMUS om ni behöver något till kursprojekten. För detta kontakta mötesplatsansvarig på info@cemus.uu.se. Viktiga datum 22/1 Ni bildar grupper utifrån vilka teman ni vill arbeta med. 12/2 Inlämning av första reflektionsdagboken. 19/2 Inlämningsdatum av er projektbeskrivning (ca 1-2 sidor) maila in till civilasamhallet@cemus.uu.se. 5/3 Projektbeskrivningarna återlämnas till grupperna. Det praktiska projektarbetet kan påbörjas på allvar! 12/3 Inlämning av andra reflektionsdagboken. 16/4 Inlämning av tredje reflektionsdagboken. 23/4 Inlämning av färdig projektrapport. 7/5 Kursavslutning med presentation/redovisning av vad ni har gjort. Film, skärmutställning/fotoutställning, radioprogram, teater, rockopera v. 20 Vi träffas i grupperna för återlämning och feedback på de skriftliga rapporterna. v. 22 Deadline inlämning av ev. restuppgift 9

10 Projektbeskrivningen (deadline 19/2) ska innehålla: Mål och syfte: Vad är problemet ni vill fokusera på? För vem/vilka är det ett problem och hur förhåller ni er till denna målgrupp? Vad vill ni uppnå och varför? Försök placera målsättningen i ett större sammanhang. Vilka teorier kan ni använda och hur kopplas de till vad ni gör i praktiken. Relatera till kurslitteraturen och annan litteratur som ni väljer. Metod: Hur ska ni gå till väga för att uppfylla er målsättning? Beskriv så tydligt ni kan hur hela projektet skall genomföras. Riktar ni er till en viss målgrupp? Vad karakteriserar denna (kön/klass/etnicitet/ålder etc.)? Kommer ni att kontakta myndigheter eller media och i så fall hur/varför? I denna del vill vi också se referenser och en teoretiserad reflektion över varför just det ni ska göra kommer att leda till ert mål. Använd er av föreläsningar och kurslitteraturen och er valda litteratur. Fundera också över vilka eventuella andra faktorer som skulle kunna påverka projektet och hur ni kan hantera dem. Tidsplan/organisering: Presentera en preliminär tidsplanering (ovärderligt för alla typer av projekt och grupparbeten). Diskutera arbetsfördelning och ansvarsområden i gruppen. Vilka ingår i projektgruppen? Hur kan ni samarbeta på ett så demokratiskt sätt som möjligt? Hur vill ni arbeta så att ni fördelar arbetet rättvist? Behov Ange eventuella behov för projektets olika aktiviteter som tex. material, tillgång till teknisk utrustning, etc. Tänk på att ha realistiska ambitioner. Om målet är att uppnå ett jämställt samhälle så kanske man ska fundera på huruvida en 5p kurs verkligen räcker till. Försök gå uppifrån och ned, exempelvis om det är attityder ni vill åt så ta ned frågan en nivå, kanske till sexualiseringen av det offentliga rummet. Men även detta är ett jätteämne, så ni kanske får rikta in er på en specifik reklamkampanj. Att stoppa reklam är ju heller inte helt enkelt. Vad ni kan göra är att bestämma er för vad ni vill göra åt detta, i det här fallet kanske skapa opinion eller att informera passar bäst. Sedan kan ni diskutera hur ni bäst går tillväga (utifrån litteraturen och föreläsningar). Är det genom att dela ut flygblad? Lobba på politiker som har hand om frågan? Ordna en demonstration? Skriva insändare? Anmäla till Etniska rådet etc? Samla namnunderskrifter och skicka till företaget som hyr ut reklamplatsen? Det finns mängder av sätt att arbeta på. 10

11 Den skriftliga projektrapporten (deadline 23/4) ska innehålla: Mål och syfte: Vad var problemet ni ville fokusera på? Vad ville ni uppnå? Hur har ni reviderat målsättningen under projektets gång? Metod: Vad tänkte ni göra? Vad gjorde ni? Vi vill se hur ni resonerade under arbetets gång. Analys av ert genomförande: Fungerade er idé om hur ni skulle gå till väga? Vad gick bra och mindre bra? Stämde teorierna som ni satte upp med verkligheten? Det är mycket viktigt att ni kopplar detta till kurslitteratur och föreläsningar och er valda litteratur. Hur fungerade teorierna i förhållande till er praktik? Reflektion: Uppstod bieffekter under arbetets gång eller som ett resultat av målsättningen? Var dessa i så fall positiva eller negativa? Var det ett bra sätt att arbeta på? Vad skulle ni ha gjort annorlunda om ni fick göra det igen? Hur kan projektet fortsätta? Hur har projektet påverkat er syn på förändringsarbete i det civila samhället? Källförteckning: Ta med alla källor som ni använder och refererar till. Det viktiga är inte vilket system ni använder utan att det är konsekvent och gör det lätt att hitta informationen (namn, år, titel, tryckort). Omfånget: Ca 10 sidor inklusive tabeller, bilder etc. Den skriftliga projektrapporten ska vara kursledningen tillhanda (via mail eller i postfacken) senast 23/4. Den praktiska redovisningen 7/5 Formen för hur ni redovisar ert projekt på slutseminariet den 7/5 är väldigt fri. Alternativa redovisningsformer uppmuntras (dvs helst inte kort föreläsning med OH). Vi kommer gärna med idéer och tips på hur detta kan göras. Mer information kring de praktiska detaljerna kommer längre fram. Kom ihåg att ni inte har obegränsat med tid för er redovisning - den bör inte ta längre tid är minuter. För ett exempel på projekt från förra årets kurs se kurshemsidan: 11

12 Anvisningar för reflektionsdagboken Reflektionsdagboken syftar till att formulera funderingar, tankar, insikter, erfarenheter och upplevelser i anslutning till kursen. Eftersom kursen täcker ett stort ämnesområde och ofta behandlar abstrakta, idéartade företeelser finns det en risk att man inte lyckas fånga alla de aha-upplevelser, kopplingar, insikter och frustrationer man möter i kursen. Ofta är dessa erfarenheter minst lika viktiga för utvecklingen av den egna förmågan till kritiskt tänkande och övergripande förståelse, som den konkreta, faktamässiga kunskaper man tar till sig i litteraturen och på föreläsningar. Genom reflektionsdagboken får du en konkret anledning att skriva ner tankar kring kursen och dess innehåll. De kan handla om att diskutera olika citat ur texter eller en text i sin helhet. Utgångspunkter Du skriver reflektionsdagboken i första hand för din egen skull. Du väljer vad du tycker är mest relevant att skriva ner. Se reflektionsdagboken som hjälp och förberedelse inför seminariediskussioner under kursen. Utförande Mellan en och två sidor (12 punkter, 1,5 radavstånd) per gång/inlämning. Hänvisa till minst tre artiklar ur kurslitteraturen. Koppla och relatera till projekt, litteratur och föreläsning. Relatera gärna till olika erfarenheter från kursen och andra aktuella händelser. Bedömning Arbetet med reflektionsdagboken är obligatoriskt och skall lämnas in vid tre tillfällen under kursen För godkänt krävs att ni kopplar samman litteratur, föreläsning och egna tankar/reflektioner. Inlämning av reflektionsdagboken mån. den 12/2 mån. den 12/3 mån. den 16/4 Texterna skickas till: civilasamhallet@cemus.uu.se eller lämna in på papper efter föreläsningen. Om det skickas in måste dokumentet heta inlämningsdatumet och ert namn. Schema 12

13 Datum Tid och sal Kurstillfälle Föreläsare Ons. 17/1 18:15-21:00 Registrering och gemensam introduktion för alla CEMUS kurser Mån. 22/1 19:15-21:00 Mån. 29/1 19:15-21:00 Mån. 5/2 19:15-21:00 Mån. 12/2 18:15-21:00 Mån. 19/2 19:15-21:00 Mån. 26/2 19:15-21:00 OBS!! Sal IX, Universitets huset Mån. 5/3 18:15-21:00 Mån. 12/3 19:15-21:00 Mån. 19/3 19:15-21:00 Mån. 26/3 18:15-21:00 Mån. 2/4 19:15-21:00 Mån. 9/4 Mån. 16/4 18:15-21:00 Mån. 23/4 19:15-21:00 Kursintroduktion Historisk tillbakablick Engagemangens pris Filmvisning och diskussion, tema: våld och civil olydnad. Inlämning av första reflektionsdagboken Kyrkorna som salt i samhället och demokratibärare Inlämning av projektbeskrivning Jämställdhet som mål och medel i den globala utvecklingen Seminarium I, projektfeedback Civila samhället globalt med fokus på Syd - exempel från World Social Forum 2007 Inlämning av andra reflektionsdagboken Miljörörelsen som förändrings bärareeffektivare än både staten och marknaden? Seminarium II, filmvisning och projektarbete Valbart tillfälle Påsklov Seminarium III, projektarbete Inlämning av tredje reflektionsdagboken Makt och media var och hur finns politiken i media? Inlämning av färdig projektrapport Bengt Gustafsson Henrik Lång, Umeå Universitet Brian Palmer, Uppsala Universitet Magnus Walan, Diakonia Gudrun Schyman Matilda Hald, Niclas Hällström, Dag Hammarsköldfonden Lars Igeland, Miljöförbundet Jordens Vänner Maria-Pia Boëthius, ETC 13

14 Datum Tid och sal Kurstillfälle Föreläsare Mån. 30/4 Mån. 7 maj 17:00- CEMUS Sista april, ledigt Avslutning, redovisning och fest Vecka 20 CEMUS Enskilda träffar med grupperna för återlämning av projektrapport och feedback. Vecka 22 Deadline för restuppgifter 14