Vägverkets rapport med underlag till den fördjupade utvärderingen av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen (FU08)

Transkript

1 Miljömålsrådet Stockholm Näringsdepartementet Stockholm Vägverket Generaldirektören BORLÄNGE Växel: Texttelefon: Kjell Avergren Sektion miljö Direkt: Mobil: Datum: Beteckning: SA80A 2007:4268 Vägverkets rapport med underlag till den fördjupade utvärderingen av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen (FU08) Vägverket skall, enligt regleringsbrevet, redovisa sitt miljömålsarbete till det Miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar. I rådets riktlinjer för underlag till den fördjupade utvärderingen (FU08) anges att Enligt prop. 2004/05:150 ska myndigheter med särskilt sektorsansvar för miljömålsfrågor rapportera till regeringen vart fjärde år om miljömålsarbetet inom sektorn. Rapporteringen ska ske enligt riktlinjer från Miljömålsrådet. Vägverkets preliminära avrapportering ska ske senast den 28 februari 2007, med möjlighet till komplettering. Härmed översändes Vägverkets rapport. Ingemar Skogö

2 Vägverket Generaldirektören BORLÄNGE Växel: Texttelefon: Kjell Avergren Sektion miljö Direkt: Mobil: Datum: Beteckning: SA80A 2007:4268 Vägverkets rapport med underlag till den fördjupade utvärderingen av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen (FU08) 1(68)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Läsanvisning Uppdrag Rapportens innehåll och disposition Vägverkets ansvar och roll Vägtransportsektorns miljöpåverkan Påverkan på miljö och miljökvalitetsmål Mål, mått och nyckeltal för att följa miljöutvecklingen i vägtransportsektorn Vägverkets miljöarbete När ska Vägverket in på planen? Några goda exempel Vägverkets planerade miljöarbete Vägverkets strategiers koppling till riksdagens miljökvalitetsmål och åtgärdsstrategier Genomförda och planerade åtgärder i vägtransportsektorn Pågående och planerades åtgärders påverkan på riksdagens åtgärdsstrategier Konsekvensbeskrivning Förslag på ytterligare åtgärder Konsumentupplysning/Bilval Utökad sparsam körning Hållbar transportplanering Kollektivtrafiksatsning i tätort Temporärt höjd skrotningspremie Nationell bränslestrategi ITS-baserad Fordonskontroll Bullerakuten Progressiv koldioxidbaserad fordonsskatt och km-skatt för tunga fordon Målkonflikter och synergieffekter Internationellt samarbete Internationella mål och samarbetsgrupper Prioriteringar i EU-samarbetet Underlag (68)

4 1 Inledning 1.1 LÄSANVISNING Denna rapport är uppdelad i sju kapitel med följande innehåll: 1. Inledning: En beskrivning av uppdraget, rapportens innehåll och disposition samt Vägverkets ansvar och roll. 2. Vägtransportsektorns miljöpåverkan: En översiktlig beskrivning av vägtransportsektorns miljöpåverkan inklusive mål, mått och nyckeltal som används för att följa utvecklingen. 3. Vägverkets miljöarbete: En redovisning av Vägverkets miljöarbete och hur Vägverket ser på kopplingen mellan verkets arbete och miljökvalitetsmålen respektive riksdagens åtgärdsstrategier. 4. Genomförda och planerade åtgärder i vägtransportsektorn: En beskrivning av aktuella åtgärder och styrmedel i Vägverket och vägtransportsektorn. De konsekvensbeskrivningar som tagits fram i arbetet med Vägverkets fem preliminära miljöstrategier redovisas. Notera att här finns även utkast som kan utvecklas till konkreta åtgärdsförslag i ett senare skede. 5. Förslag på ytterligare åtgärder: En redogörelse med de åtgärder som Vägverket bedömer är särskilt angelägna att lyfta fram i Miljömålsrådets fortsatta arbete eftersom de inte kan genomföras av Vägverket på egen hand, de bedöms ha stor potential och de bör bli föremål för politisk behandling. I kapitlet förs även ett resonemang om målkonflikter och synergieffekter. Detta är verkets direkta inspel i FU Internationellt samarbete: En redovisning med exempel på mål och överenskommelser som är viktiga för Vägtransportsektorn. Vidare beskrivs vilka miljöfrågor inom vägtransportsektorn som Vägverket bedömer bör prioriteras i det internationella arbetet fram till Även i detta kapitel finns således förslag som kan vara värda att utvecklas vidare för att ev. ingå i FU Underlag: En redovisning av källor som använts vid framtagandet av Vägverkets sektoriella rapport. 3(68)

5 1.2 UPPDRAG Arbetet med de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen kräver omfattande samordning mellan en mängd aktörer. För att bidra till detta har regeringen inrättat Miljömålsrådet, som har i uppgift att samordna arbetet mellan myndigheterna och se till att myndigheternas resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Vart fjärde år gör Miljömålsrådet en samlad utvärdering av miljömålsarbetet i Sverige. År 2004 gjordes den första, Miljömålen allas vårt ansvar! Den andra fördjupade utvärderingen ska lämnas till regeringen år 2008 och kommer att vara ett underlag för en kommande miljöpolitiskt proposition. En viktig del i den fördjupade utvärderingen är att ge förslag på åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen. Avsikten är att åtgärderna ska vara konsekvensbedömda utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syftet är att det ska gå att se var det finns vinster eller konflikter i förhållande till andra politiska mål. I januari 2006 beslutade Miljömålsrådet om riktlinjer till ett antal myndigheter om hur de ska arbeta med underlaget till den fördjupade utvärderingen och vilka frågor som utvärderingen ska svara på. Direktivet benämns Miljömålsrådets riktlinjer för underlag till den fördjupade utvärderingen av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen (Beslut MMR ). Sommaren 2006 utgav miljömålsrådet Förtydliganden av innebörden i Miljömålsrådets riktlinjer för arbetet med den fördjupade utvärderingen 2008 i några avseenden (PM ), som komplement till de tidigare riktlinjerna. Miljömålsarbetet innefattar tre åtgärdsstrategier. Åtgärder i det underlag som nu begärs in ska, för att underlätta gemensam diskussion, grupperas i enlighet med dessa tre åtgärdsstrategier. De tre åtgärdsstrategierna är: - Effektivare användning av energi och transporter, EET - Giftfria och resurssnåla kretslopp, GRK - Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö, HUM Myndigheter med särskilt sektorsansvar för miljömålsfrågor, till exempel Vägverket och Banverket, ska rapportera sitt arbete inom sektorn till Miljömålsrådet i en så kallad sektoriell rapport. Avsikten var ursprungligen att den sektoriella rapporten skulle vara Miljömålsrådet tillhanda senast den 28 februari (68)

6 Översiktligt är det sex områden som den sektoriella rapporten ska behandla: 1. Analysera sektorns miljöpåverkan 2. Redogöra för genomförda och planerade styrmedel och åtgärder 3. Identifiera angelägna styrmedel och åtgärder inom sektorn som syftar till att nå miljökvalitetsmålen 4. Identifiera och beskriva målkonflikter och synergieffekter mellan miljökvalitetsmålen och andra mål såväl inom sektorn som gentemot andra sektorer 5. Redogöra för hur sektorn ser på kopplingen mellan sitt arbete med särskilt sektorsansvar och miljökvalitetsmålen 6. Redogöra för hur sektorn arbetar gentemot EU och hur sektorn påverkas av beslut inom EU och andra internationella beslut 1.3 RAPPORTENS INNEHÅLL OCH DISPOSITION I denna rapport besvarar Vägverket utifrån sitt ansvarsområde Miljömålsrådets frågeställningar. Disposition och innehåll grundas på de sex krav på vad som ska behandlas i den sektoriella rapporten, se avsnitt 1.1 och 1.2. Vägverkets sektoriella rapport är huvudsakligen framtagen utifrån befintliga utredningar, rapporter, strategier etc. Inget riktat utvecklingsarbete för att ta fram beskrivningar, åtgärder, konsekvensbeskrivningar med mera har således bedrivits. Merparten av underlaget har hämtats från Vägverkets fem miljöstrategier 1. Dessa är under framtagande för att verket på ett samordnat sätt ska kunna sträva mot de för Vägverket och vägtransportsektorn mest relevanta miljökvalitetsmålen. De fem strategierna behandlar områdena: Klimat Frisk luft Buller Vatten och material Landskap 1 Miljöstrategierna är under framarbetande. Denna rapport baseras därför på preliminära strategier. 5(68)

7 1.3.1 Avgränsningar Konsekvensbeskrivningar i den mån de tagits fram tidigare eller låtit sig göras med kort varsel. Mer omfattande konsekvensbeskrivningar, i linje med Miljömålsrådets riktlinjer för konsekvensbeskrivningar, kan presenteras senare skede. Vägverket redovisar endast aktiviteter där verket är engagerat utifrån sitt ansvar och verkets fem preliminära miljöstrategier. Det kan således pågå intressanta aktiviteter inom vägtransportsektorn som inte ingår i denna sektoriella rapport. I Vägverkets årliga Sektorsredovisning ( aspx), som beskriver utvecklingen i vägtransportsektorn och redovisar viktiga aktiviteter och åtgärder inom hela sektorn, finns en närmare beskrivning. 1.4 VÄGVERKETS ANSVAR OCH ROLL Vägverket uppgift är att i samverkan med andra aktörer och transportslag ge medborgare och näringsliv bra förutsättningar att göra resor och genomföra transporter. Vägverket är förvisso en av myndigheterna med ett särskilt sektorsansvar för miljömålsfrågor. Vägverket är emellertid också en av de sektorsmyndigheter som i sin instruktion fått ett speciellt ansvar för att en specificerad samhällssektor utvecklas i enlighet med satta mål i ett betydligt vidare perspektiv. För Vägverkets vidkommande innebär detta att vägtransportsystemet utvecklas mot god standard, är samhällsekonomiskt effektivt och tillgängligt för alla människor samt att det är säkert, miljöanpassat, jämställt och bidrar till regional utveckling. Vägverket ser därmed sitt sektorsansvar för miljömålsfrågor som en delmängd av detta vidare sektorsansvar. Vägverket ser en stor fördel, minst för miljöarbetet, i detta förhållningssätt. Målkonflikter kan tacklas på ett effektivt sätt och synergier med andra samhällsmål kan utnyttjas bättre. Vägverkets verksamhet är omfattande och mångfacetterad men kan grovt delas in i fyra huvuduppgifter. Dessa huvuduppgifter ska alla bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Miljöarbete ingår i alla fyra rollerna men utifrån lite olika förutsättningar och med olika kopplingar till de nationella miljökvalitetsmålen och de tre åtgärdsstrategierna Statlig väghållning - att utveckla och förvalta det statliga vägnätet. 6(68)

8 Miljö i statlig väghållning I denna roll handlar det om att hantera miljöfrågor som är kopplade till planering och genomförande av nyproduktion, underhåll och drift av det statliga vägnätet, exempelvis: - Miljö i nationell vägplanering - Planerings- och projekteringsmetodik som säkerställer miljöfrågornas hantering dvs miljökonsekvensbeskrivningar och dessas integrerande i övergripande processer. - Metodutveckling för minskad oönskad miljöpåverkan. - Miljöhänsyn i tekniska regelverk, beskrivningar och handböcker - Miljökrav vid upphandling av entreprenadarbeten, såväl generella som platsspecifika. - Miljöledningsfrågor kopplade till förvaltande och utvecklande av det statliga vägnätet. Miljöarbetet inom statlig väghållning har koppling till alla tre åtgärdsstrategierna dvs. kopplingen till EET är inte starkare här än kopplingen till GRK och HUM. Däremot finn en tendens till att kopplingen till EET är starkare på de övergripande planeringsnivåerna medan de platsspecifika miljöfrågorna har en starkare koppling till GRK och HUM. I en vägutredning är det t o m ofta så att de frågor som har koppling till HUM är de miljöfrågor som har störst inflytande vid val av alternativ sträckning och utformning Myndighetsutövning - att ta fram och tillämpa regler för fordon, körkort, trafikmiljö och yrkestrafik samt handlägga statsbidrag och fastställa arbetsplaner. Miljö i myndighetsutövandet Här handlar det om att hantera miljöfrågor som är kopplade till myndighetsutövandet, exempelvis: - Att verkets myndighetsutövning stödjer utvecklandet av ett hållbart vägtransportsystem. - Att analysera i vad mån lagar och regler inom vägtrafikområdet underlättar och inte försvårar vägtransportsektorns miljöanpassning. - Att miljöaspekterna beaktas i Vägverkets svar på remisser Miljöarbetet inom myndighetsutövningen har ungefärligen jämnstarka kopplingar till alla tre åtgärdsstrategierna. 7(68)

9 1.4.3 Produktion med mera - att utföra projektering, byggande, drift och underhåll på beställning av Vägverket eller andra. I produktionen ingår även övrig uppdragsverksamhet, till exempel försäljning av information ur vägtrafikregistret. Miljö i produktionsuppgifterna Flertalet av dessa uppgifter ligger på så kallade resultatenheter. Vägverket Produktion, Vägverket Konsult och Vägverkets färjerederi är alla självständiga enheter på marknaden och hanterar sitt miljöarbete inom ramen för egna miljöledningssystem Sektorsuppgiften (Vägverkets samhällsarbete) - att samverka och samordna insatser med berörda aktörer, och att på ett offensivt och resultatorienterat sätt driva på utvecklingen av vägtransportsystemet bland annat genom att träffa överenskommelser, ge stöd, upphandla tjänster, tillhandahålla grunddata samt initiera forskning och utveckling. Ansvaret som sektorsmyndighet har Vägverket i samtliga sina fyra roller men vissa av dessa uppgifter är svåra att tackla inom ramen för de tre tidigare nämnda. För att kompensera detta har ett antal sektorsuppgifter pekats ut. Dessutom har ett antal speciellt viktiga områden identifierats. Exempel på sådana områden är det övergripande ansvaret för trafiksäkerhets- och miljöfrågor samt handikappanpassning av väg- och kollektivtrafiken samt för utvecklingen av kollektivtrafiken. - Detta innebär inte att Vägverket med automatik har ett genomförandeansvar för dessa frågor. Beslutsrätt och finansiering ligger på ett antal olika instanser och organisationer, såväl offentliga som privata. - Säkerställa grunddata - Årligen presenterar en Sektorsrapport som beskriver utvecklingen i vägtransportsektorn och redovisar viktiga aktiviteter och åtgärda inom hela sektorn. Miljö i sektorsuppgiften - Följa upp och analysera sektorns utveckling och miljöpåverkan - Utarbeta strategier för sektorns utveckling. - Initiera samarbete med och mellan andra aktörer inom sektorn. - Stödja de aktörer som behöver stöd. - Initiera verksamheter och aktiviteter som behövs för att nå satta mål och som inte kommit igång för att naturlig huvudman saknas eller av andra skäl. 8(68)

10 Även bland sektorsuppgifterna finns koppling till samtliga tre åtgärdsstrategier. Dock är det störst efterfrågan på samarbete med och stöd från Vägverket i frågor som är kopplade till EET Vägverkets samlade miljöarbete Även om Vägverkets miljöarbete bedrivs i fyra olika roller finns en stark inbördes koppling. Dels verkar genomförda åtgärder mot samma mål dels är det omöjligt för verket att vara en effektiv och trovärdig sektorsmyndighet om man inte samtidigt strävar efter att vara något av ett föredöme i den egna verksamheten. Dessutom finns det miljöåtgärder som gäller verkets samtliga roller. Det bästa exemplet på detta är kanske verkets resepolicy. 2 Vägtransportsektorns miljöpåverkan I föreliggande kapitel redovisas vägtransportsektorns påverkan på miljö och miljökvalitetsmål. Vidare presenteras de mål, mått och nyckeltal som används för att följa utvecklingen inom vägtransportsektorn. 2.1 PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MILJÖKVALITETSMÅL Vägtransportsektorns miljöpåverkan och miljöaspekter har utretts ett stort antal gånger Miljöanpassat transportsystem (MaTs), Kommunikationskommittén (KomKom), Klimatkommittén, Miljömålskommittén etc. Dessutom redovisas årligen utförliga rapporter om miljöpåverkan och vidtagna åtgärder i Vägverkets årsredovisning och sektorsredovisningen för vägtransportsektorn. Slutsatsen är att vägtransportsystemet påverkar miljön på många sätt. Nedan presenteras översiktligt de fyra viktigaste problemområdena. Hur Vägverket miljöstrategier kopplar mot de 16 miljökvalitetsmålen redovisas i avsnitt Påverkan på klimatet och energianvändning Utsläppen från vägtrafiken är den största enskilda källan till koldioxidutsläpp i Sverige. Det är bara från vägtrafiken som utsläppen ökar och där handlar det om utsläpp från de tunga fordonen. Nya bilar i Sverige har den högsta genomsnittliga bränsleförbrukningen inom EU. 9(68)

11 Transportsektorn svarar för cirka en fjärdedel av landets energianvändning. Fyra femtedelar av energianvändningen kommer från oljeprodukter. Den höga och stigande energiförbrukningen är inte långsiktigt hållbar Påverkan på människors hälsa Partiklar är ett av de allvarligaste miljöproblemen i svenska tätorter. De ger upphov till bland annat hjärt-kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar. Dessa kommer från bilavgaser, bromsar men frigörs också när bildäck nöter mot vägbanan Bilavgaserna innehåller stora mängder hälsovådliga ämnen. Olika kolväten orsakar cancer och kan påverka arvsanlagen. Kolmonoxid minskar blodets syreupptagande förmåga och kväveoxider ger andningssvårigheter för känsliga personer. Buller från vägtrafiken stör nattsömnen för tiotusentals människor och medverkar till stressrelaterade sjukdomar. Till detta kommer att vägtrafikolyckor är ett av de stora folkhälsoproblemen. I Sverige dödas varje år drygt 400 personer och tusentals skadas så svårt att de får bestående men till följd av olyckor på gator och vägar Påverkan på natur- och kulturvärden Vägar skapar ofta barriärer som fragmenterar landskapet. Växt- och djurliv störs av avgaser, salt och buller. För vissa arter kan vägtrafiken utgöra ett dödligt hot, medan andra drar fördel av den miljö som vägen skapar. Vägar kan vara vackra delar i kulturlandskapet eller brutala styckningar av fungerande miljöer Mark och vatten Från bilavgaserna kommer stora mängder kväveoxider som ger övergödning av sjöar, kustområden och hav. Kväveoxiderna medverkar också till försurning av mark och vatten. Vägtrafiken är en klart dominerade orsak till att det bildas marknära ozon som i höga halter skadar biologisk vävnad, framför allt hos växter. Vägsalt påverkar växtligheten utmed vägarna och kan i värsta fall skada vattentäkter. Från däck och asfalt sprids stora mängder stoft som innehåller en rad farliga ämnen. 10(68)

12 2.2 MÅL, MÅTT OCH NYCKELTAL FÖR ATT FÖLJA MILJÖUTVECKLINGEN I VÄGTRANSPORTSEKTORN Transportpolitiskt delmål och etappmål för god miljö Genom den, av riksdagen antagna, transportpolitiska propositionen Moderna transporter (2005/06:160) har det transportpolitiska delmålet för en god miljö knutits närmare till de miljöpolitiska målen (de 16 miljökvalitetsmålen och dess delmål): Delmålet för en god miljö ändras till: Transportsystemets utformning och funktion skall bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås. Som transportpolitiska etappmål för delmålet God miljö gäller numera: - Transportsektorn bör bidra till att miljöpolitikens delmål nås. - Utsläppen av koldioxid från transporter i Sverige bör 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. - Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till 2010 jämfört med Inriktningen för att nå bullermålet bör vara effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna prioriteras Krav i regleringsbrevet Vägverket regleringsbrev, som styr kommande års verksamhet, tillhör politikområdet Transportpolitik och Verksamhetsområde Vägar. Målen för verksamhetsområdet är uppdelat i verksamhetsgrenar som motsvaras av de sex transportpolitiska delmålen. För respektive verksamhetsgren anges mål och återapporteringskrav. I regeringens regleringsbrev 2 till Vägverket för år 2007 anges nedanstående mål och återrapporteringskrav. Långsiktiga mål Långsiktigt mål 1 2 Regeringen, Näringsdepartementet, Regeringsbeslut (N2006/10971/IR och N2006/11614/BS) daterat , Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Vägverket m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (rskr 2006/07:35). 11(68)

13 Utsläppen av koldioxid från vägtransporter i Sverige bör 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Långsiktigt mål 2 Halter av kvävedioxid och partiklar längs det statliga vägnätet skall inte överskrida fastställda miljökvalitetsnormer (MKN). Återrapportering 2 Redovisa beräknade överskridanden av fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid och partiklar längs det statliga vägnätet (antal km). Långsiktigt mål 3 Antalet människor som utsätts för bullernivåer från vägtrafiken som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till 2010 jämfört med Inriktningen för att nå bullermålet bör vara effektivaste reduktion av störningar och prioritering av de mest bullerutsatta människorna. Långsiktigt mål 4 Senast år 2010 skall alla stora vattentäkter (mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år) längs det statliga vägnätet, vilka används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten, uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av vägar och vägtrafik. Långsiktigt mål 5 Infrastrukturen bör planeras utifrån en helhetssyn som inkluderar en strävan att bevara och utveckla ekologiska funktioner, kulturella värden och friluftslivets tillgänglighet samtidigt som intrången minimeras. Mål för verksamhetsåret 2007 Mål 1 Vägverket skall genomföra åtgärder som leder till en minskning av utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn med minst ton under Återrapportering 1 Redovisa åtgärder och beräknad effekt av Vägverkets åtgärder på koldioxidutsläpp (ton). 12(68)

14 Mål 2 Vägverket skall under 2007 åtgärda vägtrafikbullret för boende som utsätts för ljudnivåer överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder. Genom vägverkets åtgärder skall antalet bullerutsatta boende skall minska såväl längs det statliga vägnätet som utmed kommunernas vägnät där åtgärder utförs med hjälp av statliga bidrag. Återrapportering 2 Redovisa beräknad effekt av Vägverkets åtgärder såvitt avser antal boende vars bullermiljö åtgärdats och som inte längre har bullernivåer över riktvärdena inomhus samt kostnaderna för dessa åtgärder. Mål 3 Antalet konsumenter med skyddad dricksvattentäkt skall öka. Återrapportering 3 Redovisa antal konsumenter vars dricksvattentäktsskydd har tryggats samt antal åtgärdade stora vattentäkter. Nyckeltal och statistikuppgifter I enlighet med regleringsbrevet ska Vägverket redovisa nedanstående statistikuppgifter och nyckeltal. Redovisningen skall ske i form av tidsserier på fem eller om möjligt tio år som möjliggör analys av utvecklingstrender. I tabellen redovisas de statistikuppgifter och nyckeltal i regleringsbrevet som har en koppling till delmålet God miljö. Figur 1: Nyckeltal och statistikuppgifter som Vägverket ska redovisa enligt regleringsbrevet för verksamhetsåret 2007 Trafikarbete (fordonskm) på väg, även särredovisat för personbil, lätt lastbil, tung lastbil, buss och motorcykel/moped. Vägtrafikens energieffektivitet (MJ/personkm och MJ/tonkm). Utveckling av andelen trafikarbete över gällande hastighetsgräns. Vägtrafikens utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och kolväten (ton), även särredovisat för personbil, lätt lastbil, tung lastbil, buss och motorcykel/moped. Bränsleförbrukning (l/100 km) och koldioxidutsläpp (g/km) för nya bensin- och dieseldrivna personbilar, även uppdelat per bränsle. 13(68)

15 Andelen (procent) förnybara bränslen inom vägtransportsektorn. Andel nya bilar fördelade efter drivmedlen bensin, diesel, el, alkohol/etanol, gas samt hybriddrift Antal boende som utsätts för vägtrafikbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller inomhus i bostäder längs statliga vägar, även särredovisat för maxbuller respektive ekvivalent buller. Användning av vägsalt totalt samt för statliga vägar även i relation till väderlek och saltvägnätets längd Antal projekt där gestaltningsprogram upprättats Indikatorer som Vägverket utvecklat Vägverket följer inte bara de mått och nyckeltal som anges i regleringsbrevet. I en databas över indikatorer som är väsentliga för Vägverkets och vägtransportsektorns utveckling samlas uppgifter som är intressanta för miljöns utveckling. Indikatorerna är valda för att kunna passa in i internationell rapportering och för att övervaka utvecklingen på såväl kort som lång sikt. Urvalet av indikatorer är för närvarande föremål för översyn. Figur 2: Indikatorer som Vägverket utvecklat - Bensindrivna personbilar utan katalysator i trafik, andel (procent) av trafikarbete - Projekt över 10 miljoner där gestaltningsprogram upprättats, andel av kostnad (procent) - Faunapassager för groddjur, hjortdjur, utter och andra mindre djur, antal - Faunapassager för hjortdjur, antal - Faunapassager för utter och andra mindre djur, antal - Färre boende, som har buller överskridande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom, till följd av Vägverkets insatser, antal längst statliga vägar längst statliga vägar - Minskade koldioxidutsläpp CO 2 till följd av Vägverkets insatser, antal ton - Natur & Kultur; Genomförd bristanalys, antal - Nya transportköpare som systematiskt förbättrar sin upphandling i enlighet med QIII:s bedömningskriterier, antal - Områden där miljökvalitetsnormerna för bensen förväntas överskridas längs statliga vägar, antal km - Områden där miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid förväntas överskridas längs statliga vägar, antal km - Områden där miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10) förväntas överskridas längs statliga vägar, antal km - Redovisning av restaurerade alléer och kulturobjekt, antal - Riktade åtgärder för att undanröja vandringshinder för fisk och andra vattendjur, antal - Utsläpp av koldioxid orsakade av Vägverkets tjänsteresor, antal kg - Driksvattentäkter - åtgärdade konfliktpunkter under året, antal - Antal konsumenter/boende med skyddad dricksvatten - Driftområden upphandlade med tillämpade kriterier för natur- och kulturmiljövärden, andel (procent) - Mindre CO 2 -utsläpp pga hastighetsgränsöversyner, antal (ton) - Projekt över 10 miljoner där gestaltningsprogram upprättats, andel av antal (procent) - Mindre CO 2 -utsläpp genom sänkt medelhastighet på statliga vägar utan mitträcke pga ATK och förstärkt övervakning; antal (ton) - Kommuner som har beslutat och påbörjat installation av ISA i sin fordonsflotta och/eller upphandlade transporter, andel (procent) - Bensindrivna personbilar utan katalysator i trafik, andel (procent) av antalet bilar - Boende utsatta för vägtrafikbuller längs det icke statliga vägnätet, antal 14(68)

16 - Bullerutsatta över 30 dba inomhus vid en ljudnivå över 65 dba utomhus längs statliga vägar, med vissa undantag, antal - Antal boende som utsätts för vägtrafikbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller inomhus i bostäder längs statliga vägar, även särredovisat för maxbuller respektive ekvivalent buller. - Andelen (procent) förnybara bränslen inom vägtransportsektorn. - Förbrukad mängd bränsle - bensin, kubikmeter - Förbrukad mängd bränsle - diesel, kubikmeter - Hållbara Resor och Transporter, antal aktörer - Hållbara Resor och Transporter, antal anställda hos aktörerna - Hållbara Resor och Transporter, antal beslut - Hållbara Resor och Transporter, antal uppföljda åtgärder - Hållbara Resor och Transporter, antal upprättade handlingsplaner - Inrapporterade stora vattentäkter som är påverkade av vägsalt, antal - Kvalitetssäkrade (natur- och kulturmiljö) projekt på statlig väg, andel (procent) - Lätta fordon i trafik som kan drivas med ickefossila bränslen, el eller hybriddrift, antal - Ny väg inom Natura 2000-områden, antal km - Ny väg inom skyddsvärda områden exkl. Natura 2000, antal km - Nya lätta bilar med drivmedel bensin, andel (procent) av totalt antal nya lätta bilar - Nya lätta bilar med drivmedel diesel, andel (procent) av totalt antal lätta bilar - Nya lätta bilar med drivmedel etanol, andel (procent) av totalt antal nya lätta bilar - Nya lätta bilar med drivmedel metangas, andel (procent) av totala antalet nya lätta bilar - Nya lätta bilar med el- eller hybriddrift, andel (procent) av totala antalet nya lätta bilar - Nya lätta bilar som drivs med el, andel (procent) av totalt antal nya lätta bilar - Nya tunga bilar med drivmedel bensin, andel (procent) av totala antalet nya tunga bilar - Nya tunga bilar med drivmedel diesel, andel (procent) av totala antalet nya tunga bilar - Nya tunga bilar med drivmedel etanol, andel (procent) av totala antalet nya tunga bilar - Nya tunga bilar med drivmedel metangas, andel (procent) av totala antalet nya tunga bilar - Nya tunga bilar med el- eller hybriddrift, andel (procent) av totala antalet nya tunga bilar - Nya tunga bilar som drivs med el, andel (procent) av totala antalet nya tunga bilar - Saltindex (>, < eller =1) - Användning av vägsalt totalt samt för statliga vägar - Specifik bränsleförbrukning för nya personbilar - bensin, liter per 100 km - Specifik bränsleförbrukning för nya personbilar - diesel, liter per 100 km - Specifik bränsleförbrukning för nya personbilar - totalt, liter per 100 km - Tunga fordon i trafik som kan drivas med ickefossila bränslen, el eller hybriddrift, antal - Utsläpp av cancerframkallande ämnen från vägtrafiken i Sverige, index - Utsläpp av kolväten från vägtrafiken i Sverige, antal tusen ton - Utsläpp av kväveoxider från vägtrafiken i Sverige, antal tusen ton - Utsläpp av svavel från vägtrafiken i Sverige, antal tusen ton - Vägtransportsektorns utsläpp av koldioxid, antal ton - Överskridanden av gränsvärdet för sot i utomhusluft i tätorter, antal mätpunkter - Överskridanden av miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i utomhusluft i tätorter, antal mätpunkter - Överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i utomhusluft i tätorter, antal mätpunkter - Överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar i tätorter, antal mätpunkter - Överskridanden av miljökvalitetsnormen för svaveldioxid i utomhusluft i tätorter, antal mätpunkter - Nytt mått på trafiksäkerhetstillstånd för kommunal infrastruktur definierat; (ja/nej) - Framtagen utvärdering av pågående försök Variabla hastigheter, (ja/nej) - Framtagna råd/stöd för val av beläggning med hänsyn till buller och partiklar utifrån senaste forskningsrön; (Ja/Nej). - Trafikarbete (fordonskm) på väg, även särredovisat för personbil, lätt lastbil, tung lastbil, buss och motorcykel/moped. - Vägtrafikens energieffektivitet (MJ/personkm och MJ/tonkm). - Förändring av andelen trafikarbete över gällande hastighetsgräns. 15(68)

17 16(68)

18 3 Vägverkets miljöarbete I kapitlet presenteras Vägverkets miljöarbete och hur Vägverket ser på kopplingen mellan verkets fem preliminära miljöstrategier och miljökvalitetsmålen respektive riksdagens åtgärdsstrategier. 3.1 NÄR SKA VÄGVERKET IN PÅ PLANEN? Som beskrevs i kapitel 1 är Vägverkets miljöarbete mångfacetterat och bedrivs i verkets samtliga fyra huvuduppgifter. I de tre förstnämnda är Vägverket suverän att besluta om och genomföra åtgärder. I den fjärde, sektorsuppgiften, förhåller det sig inte på detta sätt. Här ligger fokus på hela sektorns miljöpåverkan, en påverkan som inte minst sker från trafikerandet av systemet. Här måste beslut om åtgärder och styrmedel fattas av andra aktörer, vilket också sker i betydande omfattning. Dock sker inte allt som borde ske och alla beslut som borde tas, tas inte. Att så är fallet beror ofta på att på att ingen äger frågan, att ansvaret är oklart eller på att incitament saknas för sådana beslut. Vägverkets sektorsuppgift kan sägas vara att skapa underlag, hjälpmedel och infrastruktur för att möjliggöra ett sådant beslutsfattande. Vägverket kan och bör inte engagera sig lika starkt i alla sektorns miljöfrågor utan måste prioritera såväl problemområden som bland tänkbara åtgärder och styrmedel. Inte minst gäller detta inom sektorsuppgiften. Ju fler av nedanstående punkter som en åtgärd uppfyller desto större engagemang från Vägverkets sida: - Finns det en tydlig koppling till och effekt i riktning mot ett utpekat miljömål? - Är åtgärden kostnadseffektiv jämfört med andra sätt att nå målet? (I detta ingår en bedömning av acceptansen för åtgärden) - Finns synergi (eller åtminstone ringa konflikt) med andra transportpolitiska mål? - Kommer Vägverkets insats att innebära en påtaglig skillnad i framgång? 3.2 NÅGRA GODA EXEMPEL Vägtrafik och vägar är och har länge varit en högst uppenbar miljöpåverkare. Vägverkets verksamhet har ifrågasatts och kritiserats sedan lång tid utifrån ett miljöperspektiv. Detta har inneburit att verket relativt tidigt anpassat sig till tydliggjorda krav och förväntningar inom miljöområdet. Under slutet av 80-talet startade den så kallade Miljösatsningen som bland annat resulterade i: - Ett miljösekretariat som samlade verkets då rekryterade miljökompetens. 17(68)

19 - Utveckling av miljökonsekvensbeskrivning, MKB, till ett operativt hjälpmedel i vägplaneringen. - Framtagande av samhällsekonomiska kalkylvärden för miljöaspekter - Förbud mot freonblåst tjälisolering och kemisk ogräsbekämpning - Inventeringar och program för buller, avgashalter, biologisk mångfald, vattenskydd mm. Under 90-talet och framåt växte sektorsfrågorna, det vill säga fokus vidgades till att även omfatta storskaliga miljöeffekter från inte bara vägen och trafiken utan från vägtransportsystemet som helhet. Detta resulterade bland annat i följande: - Miljökrav vid upphandling av entreprenader - Miljöutbildning av hela personalen - Framtagande av Vägverkets resepolicy - Större externa projekt som Sparsam körning, Kvalitetssäkring av transporter, Hållbart resande mm. - Framtagande av den så kallade fyrstegsprincipen som stöd för att välja rätt åtgärd vid brister i vägtransportsystemet. 3.3 VÄGVERKETS PLANERADE MILJÖARBETE Vägverket har sammanfattat verkets strategiska inriktning i ett enda dokument. Detta dokument, Strategisk plan, ska vara utgångspunkt för den årliga verksamhetsplaneringen. Planen har ett tidsperspektiv upp till tio år men tyngdpunkten ligger på de fem första åren. Den strategiska planen innehåller överordnade och långsiktiga mål, strategier, kritiska framgångsfaktorer och indikatorer (mått) som ska prägla verkets arbete de kommande åren. Den strategiska planen bygger på regeringens styrdokument, verkets befintliga inriktningsdokument, planer, program och policies samt den kunskap som samlats in om de behov som Vägverkets strategiska kundgrupper har. Den strategiska inriktningen, uttryckt som målen i den strategiska planen, fastställs av styrelsen. Däremot beslutar generaldirektören om strategier, kritiska framgångsfaktorer och indikatorer. Som ett underlag för miljöfrågornas beaktande i den strategiska planen håller Vägverket på att ta fram fem strategier för hur verket kan arbeta för vägtransportsektorns miljöanpassning och därmed bidra till miljökvalitetsmålens uppfyllande. Strategierna, som är fördjupningar av den strategiska planen, är än så 18(68)

20 länge preliminära vilket beror på att den strategiska planen är under omarbetning och miljöstrategierna formellt inte är antagna ännu. De fem strategierna behandlar områdena: - Klimat - Frisk luft - Buller - Vatten och material - Landskap Dessa strategier harmonierar såväl med de nationella miljökvalitetsmålen som med de treåtgärdsstrategierna inom miljömålsarbetet. Att Vägverkets strategier inte är identiska med de tre åtgärdsstrategierna beror på att de anpassats dels till att vara operativa i den verksamhet verket bedriver, dels till de direktiv verket fått i sin instruktion och årligen får i sitt regleringsbrev Strategierna behandlar dock inte allt som kan eller ens allt som behöver göras inom området. Strategierna har fokus på det som Vägverket anser bör prioriteras i verkets verksamhet de kommande åren. Principen för denna prioritering är den som nämndes under avsnitt 3.1 ovan Klimat Under 2004 tog Vägverket på regeringens uppdrag fram en klimatstrategi för vägtransportsektorn. Klimatstrategin lyfter fram tre insatsområden för att minska utsläppen, energieffektivisering på kort och lång sikt, långsiktig satsning på förnyelsebara bränslen samt påverka transportefterfrågan och transportslagsfördelning. Klimatstrategin betonar även vikten av en tydlig och långsiktig klimat- och transportpolitik samt kraftfull internationell samverkan. Vägverket beslutade under samma år att utifrån denna strategi ta fram en strategi och handlingsplan för Vägverkets egen verksamhet, miljöstrategi klimat. Med utgångspunkt från klimatstrategin för vägtransportsektorn kan miljöstrategi klimat delas upp i fyra insatsområden: - Arbetssätt och organisation - Energieffektivisering med underindelningen Energieffektiva fordon Energieffektiv användning av fordon Energieffektiv väghållning - Förnyelsebara bränslen. 19(68)

21 - Transportefterfrågan och transportsätt mer underindelningen Transportsnål bebyggelse och produktionsstruktur Val av energieffektiva transportsätt Alternativ till resor och transporter Frisk luft Syftet med denna strategi är att peka ut de viktigaste områdena där Vägverket kan bidra till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft (MKN) klaras och att miljökvalitetsmålen för luftkvalitet på sikt kan uppnås. Viktiga utgångspunkter är de nationella miljömålen, EU:s luftdirektiv och miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Inom området finns många olika aktörer och myndigheter som är verksamma och på olika sätt påverkar måluppfyllelsen. Vägverket måste arbeta på flera olika arenor och samarbeta brett med alla dessa aktörer för att bidra till bättre luftkvalitet. Fyra insatsområden prioriteras: - Renare fordon och arbetsmaskiner - Minskad mängd slitagepartiklar - Minskad exponering - Ett transportsnålt samhälle Mindre buller Strategi för mindre buller syftar till att på kostnadseffektivt sätt nå krav och förväntningar från medborgare och näringsliv inom ramen för lagstiftning samt etappmål och långsiktiga mål för trafikbuller beslutade av riksdag och regering. Strategin omfattar inte industri- eller byggbuller orsakad av väghållningen, inte heller terräng- och snöskotrar samt arbetsmaskiner för utomhusbruk. Strategin bygger på fyra insatsområden med samverkande åtgärder som tillsammans leder mot bästa måluppfyllelse och störningsminskning enligt följande: - Fler och bättre ljuddämpande fasader för de mest utsatta - Tystare beläggningar vid bullerkänsliga miljöer - Tystare fordon och däck som kommer alla till del - Bättre stöd för aktörer som utvecklar samhället 20(68)

22 3.3.4 Vatten och material Strategiområdet vatten och material täcker in miljöaspekter kring hantering av vattenfrågor och material inklusive kemikalier och avfall. Yt- och grundvatten omfattas både som naturresurs för dricksvattenförsörjning och som förutsättning för organismer i naturen. Avseende vatten formuleras verksamhetsmål med huvudinriktning på skydd av grundvatten, skydd av ytvatten och fysiska hinder i vattendrag. Delen som betecknas material omfattar ett brett område där det, liksom för vatten, till viss del handlar om förändrade arbetssätt för att nå uppsatta mål. Målen går inte alltid att uttrycka i siffror då exempelvis Vägverkets materialförbrukning är direkt avhängig av volymen på investerings- och underhållsverksamheten och inte på trafikvolym eller väglängd. Verksamhetsmålen har fokuserats till resurshushållning, återvinning av material och en kontrollerad kemikalieanvändning. Strategins insatsområden är: - Vatten - Material Landskap Vägtransportsektorn är en mycket stor omdanare av landskapet, kanske den största efter inlandsisen och jordbruksnäringen. I en sådan verksamhet krävs att det nya skapas med utgångspunkt i kunskap om landskapet. Det handlar om att förstå hur landskapet fungerar och utvecklas över tid. Det handlar även om att förstå hur människor uppfattar och värderar landskapskvaliteter. Syftet med utveckling av vägtransportsystemet är att möjliggöra ett bra liv. Genom att tydligare utveckla en helhetssyn på landskapet och medvetet använda denna kunskap i processen, kan många förändringar göras till positiva upplevelser, stärka landskapet kvaliteter och bidra till ett hållbart brukande. Strategins insatsområden är: - Utvecklade processer/arbetssätt (ett vägverk med helhetssyn på landskapet) - Bättre resultat produkter (vägar i samklang med landskapet) Insatsområden inom den preliminära miljöstrategin för landskap är fortfarande under utveckling. Detta gäller bland annat faunapassager och skötsel av vägkanter. I kapitel 4 redovisas delar av detta utvecklingsarbete. 21(68)

23 3.4 VÄGVERKETS STRATEGIERS KOPPLING TILL RIKSDAGENS MILJÖKVALITETSMÅL OCH ÅTGÄRDSSTRATEGIER Ett fåtal aktiviteter - transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor med mera - orsakar flera av dagens miljöproblem. Därför kan vissa åtgärder leda till att mer än ett miljömål nås. Som en följd av detta har riksdagen fastställt att arbetet med miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre strategier: 1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter - för främst att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna. (EET) 2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp för att minska användningen av naturresurser, minska de diffusa utsläppen av miljögifter och för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp. (GRK) 3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa, samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. (HUM) Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. I november 2005 lades miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv" till de 15 som man antagit redan i april Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, naturoch kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljömålsrådet, som har inrättats av regeringen, ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. De 16 miljökvalitetsmålen: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 22(68)

24 I matrisen nedan, Figur 3, sker en schematisk koppling mellan Vägverkets fem preliminära miljöstrategier och åtgärdsstrategierna respektive miljökvalitetsmålen. För åtgärdsstrategierna anges huvudmotivet för strategin med X och synergier med (X). De av miljökvalitetsmål som är mest relevanta för vägtransportsektorn har i matrisen nedan kopplats mot Vägverkets preliminära miljöstrategier genom att miljökvalitetsmålets nummer från tabellen ovan skrivits in. Figur 3: Koppling mellan åtgärdsstrategier respektive miljökvalitetsmål och Vägverkets miljöstrategier Vägverkets preliminära miljöstrategier Åtgärdsstrategier och miljökvalitetsmål Klimat Frisk luft Mindre buller Vatten och material Landskap Effektivare energianvändning och transporter, EET X X X Giftfria och resurssnåla kretslopp, GRK (X) (X) X (X) Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö, HUM (X) (X) (X) (X) X Berör miljökvalitetsmål (nr) 1, 15 2, 3, 7, 15 14, 15 3, 4, 7-9, (68)

25 4 Genomförda och planerade åtgärder i vägtransportsektorn I följande avsnitt beskrivs påverkan på de av riksdagen beslutade åtgärdsstrategierna av pågående och planerade åtgärder, enligt verkets fem preliminära miljöstrategier. Dessa Vägverkets fem miljöstrategier är tänkta som stöd för miljöfrågors behandling i verkets operativa arbete och är inte primärt framtagna för att harmoniera med de tre åtgärdsstrategierna inom miljömålsarbetet. Överensstämmelsen dem emellan är dock likväl mycket god. På det hela taget är det endast frågorna som rör vatten där strukturen skär sig en smula. Vägverket har valt att lägga alla frågor som rör vatten på ett ställe (i miljöstrategi Vatten och material), medan vatten som naturresurs respektive ekosystem ligger i två olika åtgärdsstrategier i miljömålsarbetet (GRK och HUM). Även de konsekvensbeskrivningar som tagits fram i arbetet med miljöstrategierna redovisas. Förtydliganden om samverkan och vilka beslut som krävs på grund av de åtgärder Vägverket planerar att genomföra har börjat föras in i sammanställningen, men kan utvecklas i senare skede. Verkets fem miljöstrategier är som nämnts preliminära och arbetet med att utveckla dem pågår. Under detta arbete kommer såväl åtgärder som konsekvensbeskrivningar att tas fram och förfinas. 4.1 PÅGÅENDE OCH PLANERADES ÅTGÄRDERS PÅVERKAN PÅ RIKSDAGENS ÅTGÄRDSSTRATEGIER I kolumnerna nedan listas Vägverkets aktiviteter i mittenkolumnen och det problem de avser tackla beskrivs till vänster. I den högra kolumnen anges behov av fortsatt eller utökat arbete. Såväl sådant som verket själv bör ta tag i som sådant som andra aktörer behöver engagera sig i för att få ökad miljömålsuppfyllelse. Dessa förslag är inte så långt utvecklade att de är att se som ett direkt inspel i arbetet med FU08. Likväl finns det här uppslag som det kan vara intressanta att utveckla vidare för såväl Vägverket som för andra aktörer. Några av dessa uppslag har också utvecklats vidare och lagts in i kapitel 5 som är Vägverkets direkta inspel i FU08. 24(68)

26 4.1.1 Påverkan på Effektivare energianvändning och transporter, EET Behov/problem inom vägtransportsektorn Vägverket gör / kommer att göra Potential, behov av beslut, samverkan, etc KLIMAT KLIMAT - INSATSOMRÅDE ENERGIEFFEKTIVISERING 1. Energikrävande personbilsflotta. Sverige har den mest energikrävande personbilsflottan inom EU. 1. Vägverket skall på kort och lång sikt verka för mer bränsleeffektiva fordon genom att tillsammans med våra samarbetsparter skapa debatt, verka för god information om fordons CO 2 - och bränsleeffektivitet, utveckla provmetoder, utvärdera, utveckla och kommunicera resepolicy och upphandlingskrav samt ta fram bra underlag för ekonomiska styrmedel. 1.1 Vägverket ska bidra med beslutsunderlag för förmånsbeskattning och andra styrmedel som stimulerar efterfrågan på fordon och bränslen med god energieffektivitet och säkerhet. 1.2 Vägverket skall verka för att Sverige senast till 2010 tillsammans med andra länder driver fram en inom EU eller UNECE beslutad metod för att kunna redovisa bränsleförbrukningen för tunga fordon. 1.3 Vägverket ska bidra med beslutsunderlag för förändring av regelverken för fordon, med syfte att underlätta utveckling av säkra ochenergieffektiva fordon 1.4 Genom att påverka branschföreningar och transportköpare ska Vägverket skapa efterfrågan på säkra och miljöanpassade fordon samt stödja inköpare av fordonsflottor och förmånsbilar med faktaunderlag om 1. Informationen om fordonens bränsleeffektivitet behöver utvecklas tillsammans med Konsumentverket, Naturvårdsverket och andra aktörer. 1.3 Vägverket bör verka för att en internationell provmetod för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för tunga fordon tas fram och beslutas inom EU eller UNECE. 25(68)

27 Behov/problem inom vägtransportsektorn Vägverket gör / kommer att göra Potential, behov av beslut, samverkan, etc bilars miljöegenskaper, säkerhet och ekonomi. 2. Personbilarnas kapacitet utnyttjas dåligt Medelbeläggningen är i genomsnitt 1,5 personer per bil 3. Körsättet ger stor merförbrukning. Generellt kan en sänkning på ca 10 procent åstadkommas med utbildning och vilja. 3. Vägverket bör även verka för att detta på sikt förs in som en del i EU:s körkortsdirektiv. 4. Dålig efterlevnad av gällande hastighetsgränser. Det är viktigt för energieffektiviteten på både kort och lång sikt med lägre tempo i vägtransportsystemet. 5. Vägutformningens betydelse för energiförbrukningen har inte utnyttjats systematiskt 6. Gällande hastighetsgränser är inte satta med hänsyn till energiförbrukning. 5.Vägverket skall verka för effektiv vägutformning, byggande och drift av infrastruktur genom att sammanställa och ta fram ny kunskap samt implementera denna i styrande och vägledande dokument. KLIMAT - INSATSOMRÅDE LÅNGSIKTIG SATSNING PÅ FÖRNYELSEBARA BRÄNSLEN KLIMAT - INSATSOMRÅDE ARBETSSÄTT OCH ORGANISATION 1. Bristande information för den/de som vill bidra på ett bra sätt. Diskussionen om klimathotet är livlig och medvetenheten ökar ständigt. Så även viljan att göra något för att minska hotet. Den person eller organisation som vill bidra har dock än så länge dåligt stöd för detta. 1.1 Vägverket skall vara en nationellt betydelsefull kunskapskälla och inspiratör för medborgare och organisationer som vill bidra till vägtrafikens minskade klimatpåverkan. 1.2 Vägverket skall förse den politiska ledningen i landet (nationellt, regionalt och lokalt) med relevant underlag så att de kan föra en långsiktigt hållbar klimatpolitik. 1. Svensk kunskap skall inte stanna inom landet utan ge betydelsefulla avtryck i det internationella klimatarbetet. Vägverket bör fortsätta att utveckla, följa, utvärdera och kommunicera resepolicy och upphandlingskrav, t.ex. 105:an, internt och externt. 26(68)

28 Behov/problem inom vägtransportsektorn Vägverket gör / kommer att göra Potential, behov av beslut, samverkan, etc FRISK LUFT FRISK LUFT - INSATSOMRÅDE FORDON OCH ARBETSMASKINER Inom detta område har mycket stora framgångar gjorts under de senaste decennierna, framför allt när det gäller personbilar. I takt med att personbilarna blivit allt renare har den tunga trafikens och arbetsmaskinernas utsläpp kommit mer i fokus. 1. Arbetet med nya avgaskrav för främst tunga fordon och arbetsmaskiner, men även personbilar får inte stanna av. 2. Snabbare utbyte i fordonsparken 3 Brister i efterkontroll av avgasrening 4.Utnyttja möjligheten till lokala styrmedel 5.Utnyttja möjligheten i upphandlingskrav och resepolicy. 1. Vägverket ska ta fram underlag och verka för att de gemensamma avgaskraven inom EU utvecklas och att kravnivåerna anpassas till de olika fordonsslagens förutsättningar. 2 Vägverket samarbetar med de tre storstadskommunerna om gemensamma krav vid upphandling av entreprenadmaskiner och tunga fordon. Arbetet har lett till en påtaglig föryngring av flottorna och kommer att fortsätta att göra så 3. Vägverket har inlett en dialog med Svensk bilprovning angående möjligheterna till förändringar i den årliga kontrollbesiktningen. 4. Vägverkets och storstadskommunernas upphandlingskrav innebär att skärpta krav gäller för miljözoner och andra ställen där MKN äventyras. 5.1 Vägverket välkomnar andra att använda befintliga och framtida upphandlingskrav. 5.2 Vägverket utvecklar stöd för offentliga och privata upphandlare som önskar ställa miljökrav på upphandlade transporter. 6. Brister i konsumentinformation 6. Vägverket samarbetar med konsumentverket (och andra) för att få fram bättre konsumentinformation. 27(68)