Folkhälsoplan Mörbylånga kommuns mål

Transkript

1 1 (24) Folkhälsoplan Mörbylånga kommuns mål Antagen av kommunfullmäktige Hälsan skapas och upplevs av människor inom ramarna för deras vardagsliv; där de lär, arbetar, leker och älskar. Hälsa uppstår när man bryr sig om sig själv och andra, när man kan fatta beslut och ha kontrollen över sina levnadsomständigheter och kan vara säker på att det samhälle man lever i ger förutsättningar för alla att uppnå en god hälsa.

2 2 (24) Riksdagen prioriterar folkhälsoarbetet 2003 satte riksdagen extra ljus på folkhälsoarbetet och antog ett övergripande nationellt mål för folkhälsan, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Riksdagen formulerade 11 nationella mål för att förbättra folkhälsan, mål som gäller fortfarande. Målen utgår från de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för en positiv hälsoutveckling enligt forskningen, istället för att utgå från sjukdomar och hälsoproblem (se bild). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika former av samhällsinsatser. Ett effektivt folkhälsoarbete kräver insatser från de flesta sektorer i samhället. Huvudaktörerna är kommun och landsting men också länsstyrelsen, regionförbundet, näringsliv, föreningsliv och ideella organisationer deltar i folkhälsoarbetet. De elva nationella målen: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexuell och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel De första sex målen handlar om förhållanden/livsvillkor i samhället och påverkas i första hand av politiska beslut och opinionsbildande insatser, sådant som är långt från individens möjlighet att påverka. De resterande fem målen rör livsstil och levnadsvanor som individen själv kan påverka, men där samhällets bör utformas så det ger förutsättningar för stöd och hälsosamma val.

3 3 (24) Mörbylånga kommuns folkhälsoarbete De elva nationella målområdena är vägledande för det lokala folkhälsoarbetet i Mörbylånga kommun. Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet, därför är kommuninvånarnas hälsa ett angeläget politiskt mål. Politikerna har genom sina politiska beslut möjlighet att skapa stödjande miljöer som möjliggör för invånarna i kommunen att leva ett hälsosamt liv. Kommunens folkhälsoråd har särskilt ansvar för att belysa folkhälsofrågorna. Folkhälsorådets organisation Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens folkhälsoarbete. Arbetet samordnas av folkhälsorådet. Folkhälsorådet består av tre förtroendevalda utsedda av kommunstyrelsen och en förtroendevald utsedd av Landstinget i Kalmar län. Sekreterare är folkhälsosamordnaren. Folkhälsorådet sorterar under kommunstyrelsen. Rådet har till sitt förfogande en folkhälsosamordnare på halvtid samt särskilt utsedda arbetsgrupper. Arbetsgrupper utses vid behov och består av tjänstemän, med för uppgiften, särskild kompetens. Sektionscheferna tillsammans med folkhälsosamordnaren har beredningsansvar och ansvar för att rådets beslut genomförs. Folkhälsorådet sammanträder minst 4 gånger per år. Folkhälsorådets roll och uppgift o Kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen. (Folkhälsoprofil) o Formulera mål och inriktning för folkhälsoarbetet. (Folkhälsoplan) o Skapa förutsättningar för att praktiskt kunna genomföra folkhälsoarbete samt samordna tvärsektoriella folkhälsoinsatser. o Verksamheterna ansvarar för val av strategier och genomförandet av folkhälsoinsatser. (Åtgärdsplan) o Kontinuerligt följa upp mål och insatser. o Årligen upprätta verksamhetsberättelse och verksamhetsplan. o Belysa hälsokonsekvenser i planering och beslutsprocesser. o Ansvara för omvärldsbevakning i folkhälsofrågor. o Avge yttranden i ärenden som remitteras till rådet.

4 4 (24) Hälsoläget i Mörbylånga kommun Folkhälsoprofil Vart fjärde år görs en folkhälsoprofil i kommunen som innehåller statistik utifrån de elva nationella målen. Den senaste profilen gjordes Folkhälsoprofilen visar hur invånarna mår fysiskt, psykiskt och socialt. Det finns mer än hundra indikatorer som gör det möjligt att följa hälsoutvecklingen, t.ex. sjukskrivning, arbetslöshet, fallolyckor, våldsbrott, jämställdhetsindex, socialt stöd, stress, alkoholvanor, buller, klamydia och motionsvanor. Kartläggningen av hälsan synliggör vilka hälsobehov kommunen har. Om utvecklingen kring ett område går åt fel håll kan folkhälsoprofilen belysa detta. Folkhälsoprofilen ger ett bra stöd och underlag för politikerna när de fattar beslut i folkhälsofrågor. LUPP Mörbylånga kommun genomförde 2009 ungdomsenkäten LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) för alla elever i åk 8 på Skansenskolan och Ölands friskola. Enkäten innehåller cirka åttio frågor om ungas syn på demokrati, hur unga trivs i skolan, fritidsaktiviteter, arbete, hälsa, framtidsplaner med mera. Syftet med Luppen är att fungera som politiskt beslutsunderlag. Kartläggning om barn och ungdomars psykiska hälsa Statistiska Centralbyrån (SCB) gjorde hösten 2009 en nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa i åk 6 och 9 på samtliga skolor i Mörbylånga kommun. Flera elever i åk 6 uppgav psykosomatiska besvär, nedstämdhet och bristande välbefinnande. Förhållandevis bra hälsa i kommunen Inom flera områden uppvisar invånarna i Mörbylånga kommun den bästa hälsan i hela länet. Medellivslängden är hög. Den upplevda känslan av trygghet är hög. Vi har högt jämställdhetsindex, högt valdeltagande och stor inflyttning. En stor andel grundskoleelever blir behöriga till gymnasiet. Många upplever emotionellt

5 5 (24) stöd. Relativt få ungdomar använder tobak. Mobbning förekommer bland barn och unga men är i genomsnitt mindre än i andra skolor. Det är en bra stämning på skolan. Folkhälsoprofilen, LUPP och Kartläggning om barn och ungdomars psykiska hälsa finns att läsa på Mål som ska vara vägledande för Mörbylånga kommun Folkhälsorådet har utifrån resultatet i Folkhälsoprofilen, Lupp och Kartläggningen om barn och ungdomars psykiska hälsa valt ett antal fokusområden: o Alkohol- och drogfri uppväxt o Tobaksfri uppväxt o Trygghet och säkerhet o Livsstil o Psykisk hälsa och välbefinnande o Kärlek, sex och relationer Längre fram i dokumentet presenteras varje fokusområde med detaljerade mål som Mörbylånga kommun särskilt behöver uppmärksamma. Målen har arbetats fram av folkhälsorådet och berörda tjänstemän och ska gälla fram till år Åtgärder för bättre folkhälsa i Mörbylånga kommun Folkhälsorådet ger berörda chefer i uppdrag att tillsammans med verksamheterna komma med förslag på strategier och åtgärder. Verksamheterna rapporterar tillbaka till folkhälsorådet hur de tänker uppfylla målen. Syftet med folkhälsoarbetet är att utveckla och stärka redan pågående åtgärder i verksamheterna. Ibland behövs också nya initieras för att främja folkhälsan. Nya åtgärder bör integreras i de ordinarier verksamheterna och inte bestå av projekt för sig själv vid sidan om. Arbetet med strategier och åtgärder utifrån målen kommer att ske åren Folkhälsoplanens mål ska vara vägledande. För att folkhälsoarbetet ska ge effekt krävs samverkan, ansvariga samordnare, en välplanerad strategi och delaktighet i diskussionerna om åtgärder. Det finns ingen enskild insats, enstaka verksamhet eller enskild tjänsteman som ensam kan lösa ett folkhälsoproblem därför är ledordet samverkan. Alla medarbetare som varje dag möter invånare är med och bidrar till förändring. Redan idag genomförs en rad viktiga folkhälsoinsatser. Mycket av den kommunala verksamheten är i sig främjande för folkhälsan. Åtgärder utifrån målen kommer kontinuerligt att uppdateras i ett separat dokument. Folkhälsoplanen kommer att bidra till att stärka folkhälsan, öka invånarnas livskvalitet och minska samhällskostnaderna.

6 6 (24) Tobaksfri uppväxt Under de senaste åren har rökningen bland vuxna minskat. Nivån är tyvärr oförändrad bland ungdomar. Barn till rökande och snusande föräldrar börjar med tobak i större utsträckning än barn till dem som inte använder tobak. De flesta ungdomar som börjar använda tobak gör det i årskurs 6-9. Om vi kan få de unga att avstå från tobak vid denna tid är risken att de ska bli tobaksbrukare västenligt mindre. Omkring människor per år dör i vårt land på grund av rökning (i trafiken omkom 270 personer år 2010) och ytterligare 200 om året dör till följd av passiv rökning. Rökare förlorar i genomsnitt 7-10 år av sin förväntade livstid. Rökning ger upphov till ett 40-tal sjukdomar varav de vanligaste är hjärtkärlsjukdomar, lungcancer och andra lungsjukdomar. Tre av fyra vill sluta röka och stödet för dem är mycket viktigt. Att sluta röka ger en mycket snabb och tydlig förbättring på hälsan.

7 7 (24) Indikatorer - Debutålder: Vanligaste debutåldern är 11 år och ibland t.o.m. yngre. - Har aldrig rökt, åk 8: 83 % röker aldrig och 74 % har aldrig provat att röka - Röker dagligen, åk 8: 4,5 % av tjejerna och 1,2 % av killarna röker dagligen. - Har aldrig snusat, åk 8: 95 % av tjejerna och killarna snusar aldrig, - Snusar dagligen, åk 8: cirka 1 % av tjejerna och 1 % av killarna snusar dagligen. - Röker dagligen, åk 2: 5 % tjejer och 12 % killar i gymnasiet röker dagligen. - Snusar dagligen, åk 2: 11 % tjejer och 5 % killar i gymnasiet snusar dagligen. - Röker dagligen, år: 11 % av männen och 13 % av kvinnorna mellan år röker varje dag, vilket är något lägre än riksgenomsnittet. - Snusar dagligen, år: 18 % av männen och 1 % av kvinnorna snusar dagligen, vilket är något lägre än riksgenomsnittet. - Rökande föräldrar: Rökande blivande mödrar och rökande spädbarnsföräldrar är något lägre än läns- och riksgenomsnittet. Källor till Mörbylånga kommuns statistik: Lupp, åk 8, Skansenskolan, Fokus drogvaneundersökning Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, Mål Nationella målområden Mål 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Mål 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Mörbylånga kommuns mål o En tobaksfri livsstart från år o En halvering till 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. o En halvering till 2014 av andelen rökare i de grupper som röker mest. Uppskattningen bygger på jämförelse av statistik från Åtgärder Exempel på befintliga åtgärder i Mörbylånga kommun Föräldrastödjande program; Tobaksfri duo; Tobakskontrakt; Tobaksfri arbetstid för skolpersonal och samtliga medarbetare i kommunen; Uppdatering av handlingsplanen gällande tobak i skolan och på fritidsgårdarna; Utbildning i motiverande samtal/tobaksavvänjning; Tobaksavvänjning på kommunens företagshälsovård samt landstingets hälsocentral; Mödrahälsovården, barnhälsovården och folktandvården samtalar om tobaksvanor.

8 8 (24) Arbetsgrupp ANDT-gruppen; Lärare, skolsköterskor, kurator, rektor, fritidsgårdsansvarig, tandhygienist från folktandvården, hälsokoordinator från hälsocentralen, folkhälsosamordnare. Fler representanter adjungeras vid behov.

9 9 (24) Alkohol- och drogfri uppväxt Alkoholvanor grundläggs ofta i unga år. Berusade ungdomar löper ökad risk för att drabbas av skador, olyckor och brott. Och dessutom skapar alkohol ofta relationsproblem av mer allvarlig karaktär. Undersökningar visar att många tonåringar som har hamnat i gräl med sina kompisar, haft sex fast de egentligen inte ville eller haft sex utan att använda skydd, har gjort detta på grund av att de varit berusade. De allra flesta som testar droger gör det efter att ha druckit alkohol och blivit berusade. Ju tidigare i livet man börjar dricka regelbundet, desto större är risken för ett framtida beroende, eftersom hjärnan inte är färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern. Tonåringar som bjuds på alkohol av sina föräldrar eller andra vuxna dricker mer än andra ungdomar utanför hemmet. Forskningen visar att föräldrar som är tydliga med att alkoholdrickandet inte är okej i tonåren gör sina barn en stor tjänst. Alkoholrelaterade orsaker är den vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män i arbetsför ålder. Dessutom ger det höga kostnader för samhället i form av sjukfrånvaro, förtidspensionering, arbetslöshet och lägre produktivitet. Sniffning av lösningsmedel och boffning av gaser är ett missbruk som kommer och går i vågor. Preparaten är ofta lätta att komma över eftersom många finns att hitta hemma i städskrubben eller förrådet. Sniffning och boffning är vanligast bland unga som har svårt att få tag på alkohol eller narkotika. Att sniffa och boffa innebär att man tar stora risker även om det sker vid enstaka tillfällen. Precis som vid bruk av andra droger ökar risken för olyckor och en berusad person förlorar lätt kontrollen.

10 10 (24) Indikatorer - Har aldrig druckit alkohol, åk 8: 66 % har aldrig druckit alkohol och 78 % har aldrig druckit folköl. - Debutålder: 11 % av tjejerna drack sig berusade första gången när de var tretton år, 13 % av killarna när de var fjorton år. - Har druckit alkohol, åk 8: 20 % har druckit alkohol och 14 % folköl en eller flera gånger per månad. - Får dricka för sina föräldrar, åk 8: 7 % anger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. - Får tag på alkohol, åk 8: 28 % får alkohol av kompisar och kompisars syskon, 28 % får av egna föräldrar med lov, 24 % får från andra vuxna över 18 år, 20 % får från vuxna över 18 år som köper ut, 14 % tar från föräldrarna utan lov. - Riskabla alkoholvanor, år: 8 % kvinnor och 11 % män har riskabla alkoholvanor. Källor till Mörbylånga kommuns statistik: Lupp, åk 8, Skansenskolan, Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, Mål Nationellt målområde Mål 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Mål 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Mörbylånga kommuns mål Åstadkomma en alkohol- och drogfri uppväxt samt skjuta upp alkoholdebuten: o Stärka föräldrarna i deras föräldraroll och förhållningssätt. o Minska föräldrars och andra vuxnas bjudvanor av alkohol. o Andelen som aldrig provat alkohol ska öka och genomsnittsåldern för alkoholdebuten ska höjas. o Inga ungdomar ska testa eller använda droger. o Stärka barn och ungdomars självkänsla så de kan stå emot. Åstadkomma fler alkohol- och drogfri miljöer: o Skapa fler drogfria fritidsaktiviteter och mötesplatser för ungdomar. Tidig upptäckt av alkohol- och drogproblem: o Upptäcka riskbeteende och risksituationer tidigare. o Öka kunskapen hos invånarna om befintligt stöd. o Erbjuda hjälp och behandling så tidigt som möjligt. Upptäcka fler brott mot alkohol- och narkotikalagen: o Stoppa langare och bekämpa den illegala försäljningen av alkohol och droger.

11 11 (24) Åtgärder Exempel på befintliga åtgärder i Mörbylånga kommun Föräldrastödjande program; Social emotionell träning i skolan (SET); ÖPP (föräldramötesmetod); Kronobergsmodellen (polisen beslagtar och förverkar alkohol från minderåriga ungdomar och kontaktar deras föräldrar); Nattvandring; Drogfri skolavslutning; Alkoholkontrakt i skolan. Arbetsgrupp Brottsförebyggande rådet; Polischef; sektionschef för den mjuka sektorn; ordförande i barn- och ungdomsutskottet; teknisk chef; säkerhetssamordnare; arbetsingenjör; folkhälsosamordnare. Fler representanter adjungeras vid behov. ANDT-gruppen; Lärare, skolsköterskor, kurator, rektor, fritidsgårdsansvarig, tandhygienist från folktandvården, hälsokoordinator från hälsocentralen, folkhälsosamordnare. Fler representanter adjungeras vid behov.

12 12 (24) Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet är en grundläggande rättighet för alla. Det är viktigt att känna sig trygg i sitt boende, i familjen, i skolan, på arbetsplatsen och på fritiden. Upplevelsen av trygghet främjas där få brott begås och där det sker få olyckor. Känslan av trygghet kan rubbas om individen själv eller en närstående råkar ut för en kränkande handling. I barnkonventionen står det att alla barn har rätt att växa upp i trygghet och skyddas mot psykiska och fysiska övergrepp. Kommunens brottsförebyggande arbete handlar till stor del om det sociala arbetet.

13 13 (24) Indikatorer - Trygg & säker kommun: Mörbylånga kommun är landets sjunde tryggaste kommun att bo i. I länet har vi bästa placeringen. - Lite brott: I förhållande till befolkningen begås minst antal brott jämfört med länets övriga kommuner. Drygt två tredjedelar av brotten sker i områdena Torslunda och Mörbylånga. - Stöld: Stöld utan inbrott är det vanligaste brottet, därefter kommer skadegörelse. - Fortkörning och buskörning: Andelen fortkörande bilister i kommunen samt buskörningar med moped/mc ligger över riksgenomsnittet - Vågat gå ut: 7 % tjejer och 1 % killar i åk 8 har inte vågat gå ut någon gång under det senaste halvåret - Otrygga platser: Diskon/andra nöjesställen, buss, ute på stan/allmän plats - är de otryggaste platserna anser eleverna i åk 8 - Blivit hotade: 9 % tjejer och 10 % killar i åk 8 har blivit hotade någon gång under det senaste halvåret - Blivit bestulna: 4 % tjejer och 14 % killar i åk 8 har blivit bestulna någon gång under det senaste halvåret - Sexuellt våld/utnyttjande: 3 % tjejer och 1 % killar i åk 8 har utsatts för sexuellt våld/utnyttjande någon gång under det senaste halvåret - Främlingsfientlighet: 7 % av den vuxna befolkningen anser att det förekommer rasistiska/främlingsfientliga problem - Mobbning: Mobbning i skolan är ett mindre problem i Mörbylånga kommun än i länets övriga kommuner, men det förekommer, cirka 15 % i åk 8 uppger att de deltagit i mobbning. Mobbning sker framförallt på raster men även i klassrummen. Källor till Mörbylånga kommuns statistik: Trygghetsundersökning Brottssituationen i Mörbylånga kommun Lupp, åk 8, Skansenskolan, Mål Nationella målområden Mål 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Mål 4: Hälsa i arbetslivet Mål 5: Miljöer och produkter Mörbylånga kommuns mål o Alla barn och ungdomar ska känna sig trygga i skolan och på fritiden. o Öka känslan av trygghet för alla invånare. o Minska andelen stölder och skadegörelser. o En trygg och säker trafik.

14 14 (24) Åtgärder Exempel på befintliga åtgärder i Mörbylånga kommun Trygghetsvandring; Planering av grannsamverkan; Bälteskontroller; Trafiknykterhet. Arbetsgrupp Brottsförebyggande rådet: Polischef, sektionschef för barn & utbildning, vård & omsorg, ordförande i barn- och ungdomsutskottet, teknisk chef, säkerhetssamordnare, arbetsingenjör, folkhälsosamordnare. Fler representanter kan adjungeras vid behov.

15 15 (24) Livsstil Andelen med övervikt har fördubblats de senaste tjugo åren. Vi äter mer och rör oss mindre. Övervikt är ett växande problem och grunden för många av våra vällevnadssjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och ledbesvär. Individen får betala ett högt pris i form av ohälsa och försämrad livskvalitet. Men även hälso- och sjukvården får stadigt ökande kostnader för vård av komplikationer till följd av övervikt. Levnadsvanor grundas redan i barndomen. Att tidigt i livet ha positiva upplevelser av mat, fysisk aktivitet, friluftsliv och idrott samt en tilltro till sin egen förmåga är förutsättningar för att man har en bra livsstil i vuxen ålder. I många fall handlar övervikt om känslor, d.v.s. mer om varför individen äter än om vad. Att problemet är mer omfattande än dåliga vanor är extra tydligt vid olika former av ät- och träningsstörningar. Samhället behöver utformas så att det är enkelt att tillägna sig en bra livsstil och det ska vara enkelt att få hjälp.

16 16 (24) Indikatorer - Överviktiga, 4-åringar: 5% flickor och 5 % pojkar är överviktiga. 0,6 % flickor och 0,6 % pojkar har fetma. - Överviktiga, 10-åringar: 16% flickor och 23% pojkar är överviktiga. 4% flickor och 9% pojkar har fetma. - Överviktiga, år: 27 % kvinnor och 50 % män är överviktiga. 16 % kvinnor och 13 % män har fetma. - Underviktiga, år: 1 % kvinnor och 1 % män är underviktiga. - Motionerar, år: 63 % kvinnor och 70 % män motionerar minst 30 minuter/dag. - Stillasittande fritid, år: 12 % kvinnor och 9 % män har en stillasittande fritid. - Motionerar, åk 8: 57 % tjejer och 56 % killar motionerar flera gånger i veckan. 3 % tjejer och 6 % killar motionerar sällan eller aldrig. - Äter frukost, åk 8: 9 % tjejer och 2 % killar hoppar över frukosten varje dag. 19 % tjejer och 13 % killar gör det flera gånger i veckan. - Äter lunch, åk 8: 3 % tjejer och 5 % killar hoppar över lunchen varje dag. 20 % tjejer och 8 % killar gör det flera gånger i veckan. - Äter frukt och grönsaker, år: 21 % kvinnor och 30 % män äter för lite frukt och grönsaker. Källor till Mörbylånga kommuns statistik: Barnhälsovården, Landstinget i Kalmar län, Skolhälsovården Lupp, åk 8, Skansenskolan, Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, Mål Nationella målområden Mål 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Mål 9: Fysisk aktivitet Mål 10: Matvanor och livsmedel Mörbylånga kommuns mål Främja goda matvanor: o Öka konsumtionen av frukt, grönsaker och nyckelhålsmärkt mat samt minska konsumtionen av sötade livsmedel och drycker. o Öka utbudet och tillgängligheten av hälsosam mat. Verksamheter ska underlätta och uppmuntra till goda matvanor.

17 17 (24) Mål för fysisk aktivitet: o Öka andelen barn och vuxna som är fysiskt aktiva. o Minska andelen barn och vuxna med en stillasittande livsstil. o Öka andelen barn som äter frukost och lunch. Mål för kroppsvikt: o Förebygga viktuppgång från övervikt/fetma till normalvikt hos vuxna. o Främja en normal viktutveckling hos barn. o Öka kunskapen hos invånarna om möjlighet till stöd och rådgivning vid övervikt. o Stärka samverkan mellan de verksamheter som arbetar med barn och övervikt. o Stärka livskvaliteten och den psykiska hälsan. Åtgärder Exempel på befintliga åtgärder i Mörbylånga kommun Studiecirkel i barnmatlagning för nyblivna föräldrar; Kommunens kostpolicy; Öka andelen hälsosamt utbud på fritidsgårdarna; Utbyggnad av cykelvägar, Utbildning i motiverande samtal. Arbetsgrupp Viktig livsstil: hälsocentralens hälsokoordinatör, distriktssköterska på barnhälsovården, skolsköterska på Skansenskolans skolhälsovård, kommunens kostchef, tandläkare från folktandvården i Färjestaden, barnmorska från mödrahälsovården / ungdomsmottagningen, folkhälsosamordnare.

18 18 (24) Psykisk hälsa och välbefinnande Att må bra psykiskt handlar om att ha tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav, kunna förverkliga sina personliga mål, känna sig älskad, sedd och behövd, känna gemenskap, uppleva tillvaron som meningsfull, kunna hantera livets motgångar, kunna använda sina talanger, ha intressen att engagera sig i samt ha självkänsla. Detta gäller för alla, ung som gammal. Flera undersökningar pekar på att den psykiska hälsan i Sverige har försämrats. En av fem drabbas av psykisk ohälsa någon gång i livet. De flesta av oss känner någon som mår psykiskt dåligt. Psykisk ohälsa står idag för en tredjedel av sjukskrivningarna bland kvinnorna och en femtedel bland männen. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för den psykiska hälsan under hela livet. En viktig skyddsfaktor är att ge barn och ungdomar en god mental förmåga. Precis som att kunna läsa, skriva eller räkna är det en grundläggande förmåga att kunna fungera bra tillsammans med andra människor, att känna igen sina egna och andras känslor och att kunna tolka och hantera dessa. En annan viktig förmåga är att tidigt lära sig att planera och lösa problem. Psykisk ohälsa kan leda till skolmisslyckanden, medan goda skolprestationer främja barn och ungas psykiska hälsa. Emotionell och social kompetens minskar risken för oro, ångest, depression, självskadebeteenden, suicidförsök och andra psykiska besvär.

19 19 (24) Indikatorer - Känner sig stressade, åk 8: 26 % känner sig stressade flera gånger i veckan. 9 % av flickorna känner sig stressade varje dag. - Svårt att sova, åk 8: 17 % av eleverna har svårt att somna flera gånger i veckan. 6 % har svårt att somna varje kväll. 7 % av flickorna och 2 % av pojkarna har svårt att sova varje natt. - Huvudvärk, åk 8: 16 % flickor och 9 % pojkar har huvudvärk flera gånger i veckan. 4,5 % flickor och 3,5 % pojkar har huvudvärk varje dag. - Ont i magen, åk 8: 18 % flickor och 2 % pojkar har ont i magen flera gånger i veckan. 4,5 % flickor och 1 % pojkar har ont i magen varje dag - Livsglädje, åk 6: Cirka 5 % av eleverna i år 6 (ht-09) kände sig inte nöjda med sitt liv, inte nöjda med sig själv, ledsna, var inte så glada över att leva, kände sig så nere att de inte hade lust att göra någonting, kände sig ensamma, inte så älskade av sina föräldrar. Dessa 5 % behöver nödvändigtvis inte vara samma elever som svarar negativt på samtliga frågor. - Socialt deltagande, år: 18 % kvinnor och 18 % män har ett lågt socialt deltagande. - Emotionellt stöd, år: 10 % kvinnor och 11 % män år saknar emotionellt stöd, någon de kan dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. - Ängslan, oro och ångest, år: 3 % kvinnor och 2 % män har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. - Nedsatt psykiskt välbefinnande, år: 16 % kvinnor och 11 % män upplever att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. - Ekonomiska förutsättningar: 14 % kvinnor och 12 % män är låginkomsttagare. 6 % av barnen finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Källor till Mörbylånga kommuns statistik: Lupp, åk 8, Skansenskolan, Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, Statistiska centralbyrån Nationella kartläggningen av barn och ungdomars psykiska hälsa, åk 6, Mål Nationella målområden Mål 1: Delaktighet och inflytande i samhället Mål 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Mål 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Mörbylånga kommuns mål Stärka föräldrarollen o Förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet.

20 20 (24) Stärka lärarledarskapet o Utveckla lärarens förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Tidiga insatser o Tidigt känna igen tecken på psykisk ohälsa och barns behov av stöd innan mer omfattande problem utvecklas. o Tidiga insatser för barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Öka samverkan o Stärka samverkan mellan dem som i sitt arbete möter barn och unga med tecken på psykisk ohälsa, samverkan mellan t.ex. hälso- och sjukvård, socialtjänsten, förskola/skola, fritidsgårdar. o Tydliggöra olika verksamheters uppdrag i insatskedjan samt klargöra ansvarsfördelningen. o Öka kunskapen hos invånarna om vart man kan vända sig för att få råd och stöd om man mår psykiskt dåligt. Hjälpen ska vara lättillgänglig. Öka kunskapen om effektiva metoder o Öka kännedomen om verksamma metoder som främjar psykisk hälsa. o Öka kännedomen om orsaker till symtomen sömnbesvär, oro, stress, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och psykosomatiska besvär. Åtgärder Exempel på befintliga åtgärder i Mörbylånga kommun Föräldrastödjande program; Planering av familjecentral; Social emotionell träning (SET) i skolan; Samtalsmottagning för unga vuxna; Livsstilsmottagning och psykolog på hälsocentralen; Frisam socialt stöd till äldre; Mentorskap för elever. Ansvariga Ansvariga för utvecklingsarbetet inom fokusområdet psykisk hälsa och välbefinnande kommer att utses.

21 21 (24) Kärlek, relationer & sex Enligt WHO är sexuell hälsa ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet. Det kräver en positiv och respektfull inställning till sexualitet och sexuella relationer, liksom möjligheten att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter fria från tvång, diskriminering och våld. Goda upplevelser av kärlek, relationer och sex berikar och förstärker individens livskvalitet. Klamydia är i särklass den vanligaste sexuellt överförda infektionen i Sverige. Antalet klamydiafall i Sverige ökade under många år. Drygt fyra av fem som smittas är år. De senaste tre åren har smittskyddsinstitutet sett en svag minskning. Aborterna i Sverige har ökat under många år, men även här är trenden bruten visar färsk statistik från Socialstyrelsen. Den största minskningen har skett bland tonårsaborterna. Aborter är vanligast bland kvinnor år. En fjärdedel av samtliga graviditeter i Sverige slutar med abort, bland tonåringar är det fyra av fem. Trots att vi kan se en ökad medvetenhet hos unga om olika könssjukdomar är det ungefär hälften som använder kondom när de har samlag med en ny eller tillfällig partner. Att så många inte använder kondom visar hur viktigt det är att jobba med attityder och beteende. Kunskapen om att kondom ger ett bra skydd finns redan där. Nedsatt psykiskt välbefinnande såsom stress, oro och ångest är dubbelt så stor bland unga homo-, bi- och transsexuella (HBT) personer i åldern år enligt en undersökning som gjorts av Statens folkhälsoinstitut. Självmordsförsök är dubbelt så vanliga bland homo- och/eller bisexuella personer jämfört med den övriga befolkningen. Unga HBT-personer utsätts oftare för diskriminering, trakasserier, hot och våld än andra jämnåriga. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor.

22 22 (24) Indikatorer - Klamydia: Andelen med klamydia har minskat något de senaste åren, från 35 infektionsfall 2007 till 26 fall Tonårsaborter: Den vanligaste åldergruppen för abort är år, Under perioden gjordes 25 aborter per 1000 kvinnor, under samma period gjordes 20 aborter bland de mellan år. Källor till Mörbylånga kommuns statistik: STI-mottagningen, landstinget Kalmar län. Socialstyrelsen. Mål Nationella målområden Mål 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Mål 8: Sexuell och reproduktiv hälsa Mörbylånga kommuns mål Vision Vi vill arbeta för en positiv syn på kärlek och sex som präglas av respekt och ansvar för sig själv och andra. Vi vill att alla ska känna sig trygga, se positivt på sin sexualitet och samtidigt kunna sätta gränser Minska antalet fall av sexuellt överförda infektioner (STI) och antalet oönskade graviditeter: o Öka användningen och tillgängligheten av kondomer o Öka kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar o Öka självinsikten och förståelsen bland ungdomarna om vilka konsekvenser oskyddat sex innebär o Anpassa kärleks- och sexundervisningen utefter mognad och begåvning o Öka andelen ungdomar som testar sig för sexuellt överförbara sjukdomar o Tydliggöra vilket stöd som finns i samband med abort o Öka samverkan mellan ungdomsmottagningen, skolor och skolhälsovården Utveckla och främja dialogen om kärlek, relationer och sex: o Stärka ungdomars/familjens förmåga att kommunicera, argumentera och resonera kring sexualitet o Utbilda personal inom landstinget och kommunen om sexuell hälsa o Öka kunskapen bland föräldrar om ungdomars vanor som rör sex och samlevnad

23 23 (24) Alla ska uppleva lika värde oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning: o Öka kunskapen, förståelsen och respekten för sexuella olikheter o Våga komma ut, stärka den sexuella identiteten, öppenheten; HBTungdomar ska kunna känna bekräftelse och kunna vara ärliga med vilka de är Åtgärder Exempel på befintliga åtgärder i Mörbylånga kommun Föreläsning om sexuell hälsa för högstadieelever; Fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning; Bella - tjejgrupper på fritidsgården; Högstadieeleverna gör studiebesök på ungdomsmottagningen; Reklam om klamydiaprovtagning på nätet och lättillgängliga kondomer. Ansvariga Ansvariga för utvecklingsarbetet inom fokusområdet kärlek, relationer & sex kommer att utses.

24 24 (24) Kontakt: Folkhälsosamordnare Eva-Marie Adelgren, tfn: E-post: Hemsida: Fotograf: Michael Ingard