Slaskiga vintrar och längre somrar.. Klimatförändringar i Norra Sverige Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

Transkript

1 Slaskiga vintrar och längre somrar.. Klimatförändringar i Norra Sverige Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

2

3 Umeå - Perfekt väder för gräsklippning, konstaterar Tomten i Ersmark, Umeå.

4 Rekordväder

5

6

7

8 Är det verkligen sant att det pågår klimatförändringar och är de orsakade av människan? En av 100 forskare menar att klimatförändringarna bara handlar om naturliga variationer eller att de är ett påhitt Kjälla: climate-science-consensus-reality/

9 Väder eller klimat? Väder: Dagar och månader (t.o.m. år..) Klimat: Långa perioder.serier med flera på varandra följande år SMHI (30 års intervall) Det är enormt viktigt att inte plocka ut enskilda år som inteckning för vad som händer med klimatet

10 Klimatdata och prognoser

11

12 Scenarier Mest kända: IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) Det är enligt till minst 99 procent klarlagt att jordens klimat håller på att värmas Det är till minst 95 procent klarlagt att merparten av uppvärmningen sedan 1950 orsakats av mänsklig påverkan, främst utsläpp av koldioxid.

13 IPCC rapport 5 (27 september 2013) Vart och ett av de tre senaste årtiondena på jordytan har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan Källa: Naturvårdsverket

14 IPCCs fyra scenarier Några parametrar: Koldioxidutsläppens storlek Landanvändning (åkerareal/ betsareal/skog) Jordens befolkningsutveckling Teknikutveckling Beroende av fossila bränslen Politiska överenskommelser

15 RCP 8,5 RCP=Representative Concentration Pathways 1. Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens. 2. Jordens befolkning ökar till 12 miljarder 3. Stor ökning av betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion. 4. Långsam teknikutveckling 5. Stort beroende av fossila bränslen. 6. Inga klimatöverenskommelser Källa naturvårdsverket

16 RCP 4,5 koldioxidutsläppen ökar fram till 2040 Kraftfulla politiska åtgärder Omfattande skogsplanteringsprogram. Lägre arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster. Befolkningsmängd: något under 9 miljarder. Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring 2040.

17 Vi påverkas mer i Norrland än på de flesta andra platser i världen

18 Varför påverkas de nordligaste delarna av jorden mest? 1. Då snö och is smälter, marken bar och mörkare, på detta sätt absorberas mer av solens energi.

19 2. Det finns nästan ingen växtlighet som kan ta upp instrålningen och omvandla den till avdunstning

20 3. Djupet av det atmosfäriska skiktet är mycket grundare i Arktis än i tropikerna, vilket resulterar i en större ökning av arktiska temperaturer.

21 Klimatrapport Orsaker Verkan Konsekvenser Angripande av orsaker Anpassning Vad våra elever ska ha med sig i livet

22 Vi har en pågående klimatförändring här och nu, hos oss. Den förändringen måste vi förhålla oss till! Klimatrapporten baseras på en prognos som mellan prognos 4,5 och prognos 6 Faktagranskad av Gunn Persson SMHI, Norrköping

23 Uppskattad temperaturökning i Piteå fram till år 2100 Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

24 Vad rapporten inte tar upp Till sin karaktär är den återhållsam och tar inte med vissa fenomen som vi redan nu har kunnat observera som förändringar

25 En tumregel Med varje grad som temperaturen stiger, så flyttas klimatet 15 mil söderut. Umeås klimat idag 87 års klimatförändringar och en uppvärmning på 6 grader, ger Umeå Ungefär samma klimat som Helsingborg år Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

26 Temperaturförändringarnas konsekvenser på våra årstider Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

27 TEMPERATURFÖRÄNDRINGAR Förändring i årsmedeltemperatur Norra norrlandskusten har haft de största temperaturökningarna i landet de senaste 50 åren

28

29

30 Vinter Den årstid som påverkas mest. Mildare och kortare vintrar (Upp till 80 färre dagar med snötäcke 2100) Mer slask (nollgenomgångar) Något mer nederbörd, förmodligen ofta som regn

31 Minst 30 dagar till utan snö till år 2050 och nästan 80 dagar till år Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

32 Vår VÅR Kommer tidigare Störst förändring vid kusten Tidig tjällossning

33 Sommar Den årstid som påverkas minst när det gäller temperatur. SOMMAR Längre somrar Fler värmeböljor

34 Kommunikationer Mindre tjäle Perioder med långvarig nederbörd Fler nollgenomgångar Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

35 Konsekvenser kommunikationer Landbygd och glesbygd kommer att drabbas hårdast. Fler störningar i trafiken. Blixthalka, snökaos Mycket dyrt att se över alla vägar och broar. Sannolikt drabbas landbygden betydligt hårdare. Ökat behov av saltning leder till mera rost. Norrlandbilar inte så mycket bättre än Stockholmsbilar Varmare vintrar, mjukare vägar (höst/vår) svårare för skogsbruket

36 Fritid och friluftsliv Kalfjället försvinner i snabb takt År 2000 Längre säsong för aktiviteter på barmark Hur många vintrar med naturis för skolornas skridskoundervisning? År 2100 Källa Länsstyrelsens klimatrapport

37 Röding och öring temperaturkänsliga Ingen vet hur länge dessa arter kommer att kunna fiskas

38 Fritid och friluftsliv Hot mot kustnära skidbackar Krympande säsong skoteråkning vid kusten Varför inte låta eleverna fundera

39 Hälsa och sjukdomar Nya bakterier och smittbärare p.g.a. varmare klimat. Ökad dödlighet bland äldre vid värmeböljor. Ökat antal skador p.g.a halka och trafiksvårigheter Bättre klimat för astmatiker Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

40 Ekosystem, växter och djur Förflyttning av växtzoner pågår Möjligt att odla mindre vinterhärdiga träd, buskar och perenner Vissa djurarter hotas (ex. fjällräv och på sikt röding och öring i våra fjällsjöar) Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

41 Bebyggelse Nya byggnormer Rötskador Kortare underhållsintervall mera måla Ej nära vattendrag/ havet Viktigt med markförhållanden

42 Tekniska försörjningssystem Allt viktigare att skydda och rena dricksvattnet. Risk för blandning med avloppsvatten vid långvarig nederbörd. Föroreningar som ligger bundna i jorden börjar röra på sig om grundvattennivån stiger Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

43 Elnät, nergrävda ledningar klarar sig bäst. Kan dras med vid skred. Dagvattensystem och avloppssystem i städer ofta mycket gamla och underdimensionerade. Risk för översvämningar och skador på fastigheter vid intensiva regn. Extra känsligt vid kombinerat spillvatten och dagvattenssystem.

44 Jordbruk & skogsbruk Jordbruk Längre växtsäsong Bättre skördar Dubbla skördar i vissa fall Problem med intensiva regnperioder Piteå 2012

45

46 Hur vi påverkas av de klimatförändringar som sker globalt Resor Försäkringar Migration Konkurrensfördelar Cleantec Vatten Konflikter Hälsa och katastrofer Källa: Klimatförändringar I Norrbottens Län, Länsstyrelsen

47 ..det var konsekvenserna men hur är det med orsakerna och vad kan vi göra åt dem? %

48

49 Visar hur mycket resurser en människa från ett visst land förbrukar. mäts i yta uppodlad åkermark som varje individ behöver. Sverige 5,9 ha/person Jorden klarar ca 1,8 ha/person Källa: wwf.se (21aug2013)

50

51 JA NEJ

52

53

54 Sluta inte konsumera Debatt: Lördag 24 november har utnämnts till köpfri dag av organisationer som vill protestera mot konsumtionssamhället. Men konsumtion är bästa sättet att öka handeln och stimulera ny teknik. Då hittar vi också lösningarna på de stora världsproblemen

55 Väldigt mycket ligger i vår konsumtion..

56

57 Mänskligheten har faktiskt klarat saker förr. Ozonhålet HIV Kärnvapenavtal Kampen mot svälten?... Få av dessa har dock ställt höga krav på livsstilsförändringar hos hela befolkningar

58

59 Hållbart hyckleri Det finns 1000 anledningar att vara cyniska men har vi råd med det och vad förmedlar vi?

60

61 JA NEJ

62 JA NEJ

63 JA NEJ

64 Vem äger problemet??

65 Sluta konsumera! Nöj er med det enklaste, skaffa inga vitvaror. Ät inget kött! Cykla eller gå till jobbet, eller åk tåg på de väl utbygda järnvägarna.. Skövla inte skogen för att kunna odla, ät lite mindre i stället!

66

67 Några svar. Vilken punkt är mest utmanande? diskutera i 3 min 1. Goda baskunskaper och förmåga att orientera sig i en föränderlig värld. 2. Goda värderingar, (Ansvarskännande, demokratiska) 3. Ett förhållningssätt som bygger på aktivt hållbart agerande i vardagen. 4. Kreativitet, kompetens, anpassning och problemlösningsförmåga. 5.

68 Vad är vi kapabla till på egen hand?..samhällsomställning i vår del av världen är omöjlig att genomföra utan ett ramverk med lagstiftning och överenskommelser. Det går inte att lämna allt till individen.

69 Hållbar tillväxt västvärldens melodi? Klimatsmart resande Tid = livskvalitet Tillväxt med låg påverkan på våra naturresurser Kvalité

70 Barn och ungas syn på klimatförändringarna Sju av tio barn mellan år (68%) oroar sig för klimatförändringarna. Tjejer oroar sig mer än killar (70%/56%). Klimatförändringar oroar barnen mer än familjens ekonomi eller att inte ha några kompisar i skolan. Sex av tio barn (61%) och lika många föräldrar svarar att de kommer att delta i Earth Hour Det viktigaste skolan kan göra är att förmedla hopp och visa på möjligheter för barnen/eleverna att själva vara med och påverka. Sammanfattning av Trygg Hansas rapport (2013) och Energimyndighetens forskningsstudie (2011)

71 Hållbar utveckling och energifrågor förskola-åk.9.

72 Några lärdomar 1. Släpp sargen etappvis!, gör om och gör nytt efterhand 2. Synliggör. 3. Våga vara praktiska och kreativa 4. Involvera eleverna och föräldrarna 5. Pressa på hos kommunen förbättringar för skolor och förskolor finns ofta inskrivna i olika planer

73 Vara rädda om varandra Vara rädd om våra saker Vara rädda om djuren och naturen

74

75 Framgångsfaktorer 1. Att tillvarata det arbete som görs i tidigare stadier/ förskola. 2. Ett hållbarhetsarbete som är en naturlig del av skolans/förskolans vardag. 3. Att rektor/ förskolechef prioriterar hållbarhet och synliggör arbetet vid konferenser och medarbetarsamtal, samt i det systematiska kvalitetsarbetet.

76 För att långsiktigt ta vara på barnens erfarenheter krävs en samverkan mellan förskola och skola och mellan skolans olika stadier

77 Gröna trådens innehåll, Förskolan. Förskolans viktigaste uppgift är att använda rutinsituationer En grund för allt fortsatt arbete med hållbarhet är en positiv upplevelse av, och respekt för naturen.

78

79 Hållbar utveckling för oss! Och tänka hållbart kring hur vi använder våra resurser

80 Ekologiskt Alla barn ska ha varit delaktiga i sopsortering. ha erfarenheter av att skrapa av tallriken i kompostkärlet Ha fått tillfällen att uppleva och förstå naturen. experimentera och fundera kring olika fenomen t.ex. energiformer En grundläggande respekt för naturen t.ex. att inte skräpa ner eller skada.

81 Ekonomiskt Alla barn ska ha lärt sig att vara rädda om saker och lokaler. (exempelvis sätta tillbaka korkar på pennor, använda ritpapperet så mycket som det går, inte ta mer hand-torkpapper än nödvändigt. Vi försöker tillsammans att reparera saker som är trasiga (och det kan få ta tid..)

82 Socialt..

83

84 Hållbara lådan

85

86 Några goda exempel! Böleskolan pappershög.. Torkpapper.. Kvarglömda kläder.. Matsvinn.. Reparationsdagar Energispanare Föräldramöten

87 Återvinning i Piteås alla förskolor och skolor Skola/ förskola Fastigheter Renhållningsbolag

88 Barnen/ eleverna aktivt deltagande = en lärandesituation Samma symboler f-9 Samma fraktioner Bort med papperskorgar i klassrum (och delvis korridorer) Samma typ av kärl i förskolan och skolans olika stadier

89 tion=com_sfg&formid=9

90 Reparera eller köpa nytt, inte alltid självklart..

91 Pimp my shoe

92 Ett snäpp.

93 Pappershögen

94 Kvarglömda kläder Fundera på argumenten Kostar pengar.. Jobbigt för personalen Tar plats Fullständigt ohållbart slöseri med resurser Hur förvaras och presenteras kläderna

95 Föräldramöten massor med positiva erfarenheter!!!

96 Näringslivssamarbete kring energi och teknik Vi besökte 10 företag inom verkstads och teknikbranschen. Frågade om de kunde tänka sig att äga en låda som de lånar ut till skolorna. Lådan ordnade vi och företagen fick sätta en liten dekal på lådan.

97 Sju av dem nappade och kunde bidra med material till ett värde av ca kronor Utlåningssystem Den som lånar ska vara utbildad

98 Finns för utlåning till alla skolor som vill Åk 7-9 Lego Energi / Mindstorms Åk 4-6 Vetenskap och teknologi Åk F-3 WeDo För att få låna materialet måste pedagogen ha deltagit i en utbildning på ca 2 timmar

99 Tack för mig och lycka till i ert arbete!