Transkript

1 Yttrande och beställning av handlingar Sida 1 av Från: Yttrande och beställning av handlingar Datum: :59 Till: <kommun@morbylanga.se> Kopia: "Maria Almstedt"<Maria.Almstedt@morbylanga.se> Bifogade yttrande_ pdf (1.3 MB) filer: Mörbylånga kommun Jag översänder härmed yttrande med anledning av förslag till beslut i trafikbullerärendet med er beteckning Observera att yttrandet innehåller flera beställningar av handlingar. Med vänlig hälsning Gunnar Österdahl

2 Mörbylånga kommun Mörbylånga Mörbylånga kommuns beteckning: Yttrande beträffande förslag till beslut Med anledning av Mörbylånga kommuns förslag till beslut daterat den 4 februari 2013 beträffande bulleråtgärder vid Möllstorpsläge har jag i egenskap av företrädare för mig själv och övriga boende i området ombetts att inkomma med synpunkter. Jag väljer att framföra följande. Angående samrådsmötet 2007 och mötesanteckningar Det skedde ett samrådsmöte mellan Mörbylånga kommun och oss fastighetsägare i Möllstorpsläge den 13 september På mötet valdes jag att föra anteckningar och jag utsågs även till kontaktman mellan oss fastighetsägare i området och kommunen. Samrådsmötet initierades av kommunen och mötesanteckningarna översändes dit dagen efter mötet. Med anledning av de upprättade mötesanteckningarna fick alla fastighetsägare i området ett klarläggande från kommunen. Klarläggandet upprättades den 21 september 2007 av Mörbylånga kommuns företrädare, det vill säga miljö- och byggnadschefen Mats Lindahl och utvecklingsledaren Bengt Johansson. Därefter har anteckningarna från samrådsmötet inte vidare avhandlats vilket vi naturligtvis har tolkat som att kommunen inte har haft några ytterligare invändningar och därmed godkänt dokumentationen. Varför kommunen nu tycker att dokumentationen i formell mening inte är godkänd har vi svårt att förstå. Vi vill gärna veta grunderna till det ställningstagandet och varför det i så fall inte långt tidigare har framförts till oss. 1

3 Angående kommunens utlovade åtagande I kommunens klarläggande skrivelse från den 21 september 2007 framgår följande vilket citeras ur dokumentet. I anledning av vårt besök så vill vi härmed förtydliga kommunens engagemang i eventuella bullervallar i anslutning till Ert bostadsområde. Kommunen har ingen formell skyldighet att utföra bullerdämpande åtgärder vid bebyggelsen utan normalt åligger det väghållaren. Denna fråga har dock prövats och lett till att Vägverket i nuläget ej kan åläggas att utföra dessa åtgärder. Kommunen har dock erbjudit sig att anordna bullervallar som ej ligger inom vägområdet genom att lägga upp vallar i anslutning till tomterna. Att utföra vallarna intill vägen är ej möjligt då kommunen ej avsett pengar för åtgärden utan avser att lägga upp massor som blir över i samband med närliggande byggnationer. Detta innebär att kommunen ej har för avsikt att flytta på befintliga vägar för att kunna placera vallen närmare väg 137 även om det ur bullerdämpningssynpunkt vore bättre. Möjligen kan infarten till Möllstorp 1:16 att justeras för att få ett bättre skydd. Utmed den befintliga vägen finns va-ledningar och elledningar som också innebär kostnader att flytta vilket är ytterligare ett skäl till att ej lägga val-len närmare väg 137. Kommunen kommer att ta kontakt med ägarna till fastigheten Möllstorp 1:2 väster om kommunens fastighet för att undersöka möjligheterna att även uppföra en vall där. Vid utförandet kommer befintlig vegetation till största delen att tas bort även om ambitionen är att spara större träd om så är möjligt. Arbetena kommer att ske under en längre tidsperiod varför området under en längre tid kommer att se sargat ut. Det kan även innebära att vegetation tas bort utanför vallområdet för att underlätta tillgängligheten. Observera att arbetena kommer att utföras på kommunal mark eller, om tillstånd erhålls, på Möllstorp 1:2 För att kommunen skall engagera sig krävs att de boende i Möllstorpsläge unisont ställer sig bakom kommunen och att enskilda fastighetsägare ej under arbetets gång eller rörande kommunens åtgärder ifrågasätter arbetet eller utformningen av vallarna. Kommunen kommer om Ni är positiva att ta fram ett förslag på hur vallarna skall utformas och vilken bullerdämpning man kan uppnå innan arbetena eventuellt startas upp. Samråd kommer att ske med Er när detta underlag tagits fram. 2

4 Till skrivelsen bifogades en lista där samtliga fastighetsägare ombads av Mörbylånga kommun att skriftligen godkänna byggplanerna vilket också skedde. I april 2008 påbörjades byggnation av en vall öster om området. En vall som vi naturligtvis endast godkände som en del i ett större projekt i enlighet med överenskommelsen med kommunen. Notera 1. Det framgår tydligt i Mörbylånga kommuns dokument från den 21 september 2007 att kommunen erbjuder sig att bygga vallar. Därefter har vi fastighetsägare skriftligen godkänt planerna i dess helhet och i april 2008 inleddes bygget. Att kommunen därefter inte har fullföljt sitt åtagande torde vara helt klarlagt. Jag har mycket svårt att förstå varför kommunen tror att vi skulle godkänna enbart en vall öster om området. En vall som utan kompletterande åtgärder inte har någon som helst bullerdämpande effekt. Notera 2. Mörbylånga kommun skriver: Kommunen kommer om Ni är positiva att ta fram ett förslag på hur vallarna skall utformas och vilken bullerdämpning man kan uppnå innan arbetena eventuellt startas upp. Det kan enligt min mening inte tolkas på annat sätt än att då arbetena inleddes våren 2008 har alla förarbeten noga genomförts och analyserats av kommunen. Jag tar för övrigt gärna del av de handlingar som upprättades innan bygget påbörjades och där det framgår hur vallarna ska utformas samt vilken bullerdämpning som kan uppnås. 1 Notera 3. Vi boende i området uppmanas tydligt av Mörbylånga kommun att inte ifrågasätta arbetet med eller utformningen av vallarna. En mycket udda och kanske till och med unik form av myndighetsutövning i Sverige men något som vi i vår utsatta position accepterade. Angående kommunens skyldighet och likabehandlingsprincipen Jag vill påpeka att vi aldrig har haft uppfattningen att kommunen har någon skyldighet att uppföra bullervallar utmed det statliga vägnätet utan vi tog tacksamt emot kommunens erbjudande vid samrådsmötet den 13 september Dock påpekade vi kort tid innan mötet att kommunen nyligen dessförinnan uppfört bullervallar i befintliga miljöer på annat håll utmed det statliga vägnätet. Det har skett på platser med betydligt lägre bullernivåer än hos oss. Exempel på sådan plats är Brovägen mellan Ölandsleden och Färjestaden där en dryg kilometer vall har anlagts av kommunen. I samband med det påpekade vi att vi tycker att kommunen har skyldighet att behandla boende inom kommunen lika i enlighet med den så kallade likabehandlingsprincipen. En ståndpunkt som vi i samband med mötet 2007 trodde att kommunen tagit fasta på med anledning av erbjudandet om bullervallar hos oss. 1 Det här ska ses som en beställning av allmänna handlingar med stöd av grundlagsskyddade bestämmelser kring allmänna handlingars offentlighet. 3

5 Angående vallarnas placering Beträffande de föreslagna vallarnas placering framkom det på samrådsmötet 2007 att en vall på privatägd mark väster (sydväst) om vårt område inte är realistisk eftersom vallen på grund av de geografiska förhållandena där skulle bli orimligt hög. Det resonemanget framgår tydligt av mötesanteckningarna och ingen hade någon erinran beträffande det. Därmed var det även klart för alla inblandade att kommunens åtagande inte skulle kunna minska bullerproblemet för alla boende i området men för en stor del. Det som därefter i huvudsak diskuterades, och som även det framgår av anteckningarna, var byggnation av vallar på kommunens mark söder om vårt område och en kompletterande vall på kommunens mark öster om området. Angående befintligt plank Beträffande det plank som omnämns i Mörbylånga kommuns förslag till beslut kan jag påpeka att det byggdes av Vägverket 2 i mitten på 1980-talet. Det uppfördes i den sydöstra delen av området som en form av skydd mot trafiken på den mindre väg som då anlades avsedd för arbetesfordon till brofästet. Observera alltså att planket fanns på plats och togs hänsyn till då företaget ÅF-Ingemansson genomförde sin bulleranalys i området En analys som därefter låg till grund för Mörbylånga kommuns ställningstagande att anmoda Vägverket att genomföra bullerdämpande åtgärder. Analysen utgjorde vidare naturligtvis även grund i kommunens argumentation i den efterföljande rättsprocessen. Planket var således även på plats vid den gemensamma rundvandringen i samband med samrådsmötet 2007 och då bygget av vall inleddes Jag har mycket svårt att förstå varför Mörbylånga kommun nu betonar att det finns ett plank på platsen och jag vill gärna ha en förklaring till varför kommunen framhäver just det förhållandet. 2 Vägverket ersattes den 1 april 2010 av Trafikverket. 3 I sammanhanget kan det poängteras att representanter för företaget ÅF-Ingemansson i samband med deras analysarbete påpekade att planket inte har någon eller bara mycket ringa bullerdämpande effekt. 4

6 Angående information om beslut Beträffande information om tidigare beslut i ärendet framgår i Mörbylånga kommuns kommunicering att jag har informerats om att ytterligare bullervall på kommunens mark öster om området inte är lämpligt. Troligtvis har kommunen blandat ihop väderstrecken här eftersom kommunen faktiskt har anlagt en vall just öster om området. En vall som i sammanhanget måste anses som gigantisk men, som sagt, inte har någon bullerdämpande effekt med mindre än att den kompletteras med vall söder om området. Om kommunen istället menar väster om området så framgår det ju redan av anteckningarna från samrådsmötet 2007 att vi är överens om att det inte är realistiskt med vall där. Troligtvis menar kommunen alltså söder om området. Inte heller jag är ofelbar men jag är ganska säker på att jag, oavsett vilket väderstreck som kommunen avser, inte har blivit informerad om något beslut i sammanhanget. Översänd gärna aktuella handlingar kring det beslut som avses och där det framgår på vilket sätt jag har blivit informerad. 4 Angående debitering Slutligen väljer Mörbylånga kommun i sin kommunicering att informera om att en avgift kommer att tas ut för handläggningen av det här ärendet och att avgiftens storlek meddelas i ett särskilt beslut. För att jag ska kunna godkänna det vill jag naturligtvis veta på vilka grunder kommunen väljer att ta ut den avgiften och gärna information kring om det är vanligt förekommande att kommunen debiterar en handläggningsavgift i ärenden som kommunen själv initierar. Översänd adekvata handlingar där det framgår att kommunen har rätt att debitera för sådan handläggning och gärna även dokumentation om att regelverket gällde år 2004 då det här ärendet enligt kommunens diarieföring inleddes. 5 Intill dess motsätter jag mig att en avgift debiteras för kommunens handläggning. 4 Det här ska ses som en beställning av allmänna handlingar med stöd av grundlagsskyddade bestämmelser kring allmänna handlingars offentlighet. 5 Det här ska ses som en beställning av allmänna handlingar med stöd av grundlagsskyddade bestämmelser kring allmänna handlingars offentlighet. Om kommunen ändrar sin inställning i frågan beträffande debitering kan den här beställningen bortses ifrån. 5

7 Jag kan i sammanhanget inte låta bli att berätta att då vi år 2003 bad Mörbylånga kommun att genomföra en bullerutredning i vårt bostadsområde avslogs vår begäran av kostnadsskäl. Det resulterade i att vi boende i området själva tog den kostnaden och anlitade företaget ÅF- Ingemansson att genomföra bulleranalysen. En analys som Mörbylånga kommun därefter har använt sig av i många olika sammanhang och inte minst i argumentationen i den av kommunen initierade rättsliga processen gentemot Vägverket. Angående Mörbylånga kommuns ambition Slutligen kan jag påpeka att Mörbylånga kommun genom åren ett flertal gånger i olika sammanhang har framfört att bullersituationen i vårt bostadsområde måste förbättras. Kommunen bad år 2004 Vägverket att vidta åtgärder och kommunen var därefter engagerad i den rättsliga prövningen tillsammans med oss sakägare. Mörbylånga kommun grundade sin uppfattning på bullersituationen som rådde enligt utredningen som genomfördes år 2004 och som i sin tur grundades på 2003 års trafiksituation. Enligt den utredningen, som alltså genomfördes för snart ett decennium sedan, har hela området bullernivåer väsentligt överstigande det riktvärde som gäller vid nybyggnation. Stora delar av området har bullernivåer nära det högre riktvärde som gäller för så kallad befintlig miljö då bullerdämpande åtgärder måste vidtas omgående. Idag skriver vi år 2013 och trafikintensiteten över Ölandsbron har ökat med närmare 20 % jämfört med Trafikökningen har naturligtvis bidragit till ännu högre bullernivåer hos oss. Då väljer plötsligt Mörbylånga kommun i sitt förslag till beslut att inte göra någonting alls och det anser jag är ytterst anmärkningsvärt. Jag menar att Mörbylånga kommun år efter år inte kan vänta på att någon annan löser problemet samtidigt som situationen förvärras ytterligare. Att förbättra miljön inom kommunen måste naturligtvis även få kosta pengar. I vårt fall ville Mörbylånga kommun inte ens ta kostnaden för den inledande bulleranalysen utan överlät det till oss boende i området. Nu sticker man dessutom huvudet i sanden och avvaktar att någon annan eventuellt åtgärdar problemet. Den ringa konkreta insats Mörbylånga kommun faktiskt har gjort är att dumpa överblivna schaktmassor intill vårt bostadsområde men det på en plats där någon bullerdämpande effekt inte erhålls. Kommunen kallar den uppkomna högen av någon anledning för bullervall. 6 Trafikstatistik finns publicerad på vår hemsida 6

8 I ett svagt ögonblick har Mörbylånga kommun lovat att fortsätta bygga ytterligare vall och naturligtvis även det bara under förutsättning att det inte genererar någon kostnad för kommunen jämfört med att sprida massorna på en avfallsanläggning. 7 Inte ens det löftet vill dock kommunen numera uppfylla. Däremot påpekar kommunen gärna att det finns ett plank utmed en del av området. Att det planket har stått där sedan mitten på 1980-talet och av en helt annan anledning än bullerdämpning från Ölandsleden tycks inte vara så viktigt i sammanhanget. Men viktigt är det att vi inte på något sätt ifrågasätter arbetet med eller utformningen av de eventuella vallarna. 8 Lika viktigt tycks det vara att vi betalar en handläggningsavgift för besväret det innebär för kommunen att bortse från vårt önskemål om en dräglig boendemiljö. Jag kan bara hålla med forskningschefen Kjell Spång som uttrycker 9 sig så här: "Det går nästan alltid att göra ett antal saker för att få en bra ljudmiljö. Det handlar inte i första hand om brist på metoder och möjligheter, utan brist på politisk vilja och kanske framför allt brist på kunskaper hos dem som fattar beslut..." Möllstorpsläge söndagen den 10 februari 2013 Gunnar Österdahl Representant för samtliga boende i Möllstorpsläge 7 Se Mörbylånga kommuns klarläggande daterat den 21 september Se Mörbylånga kommuns klarläggande daterat den 21 september Tidningen Forskning & Framsteg, nr 2,

9 Läst: Yttrande och beställning av handlingar Sida 1 av Läst: Yttrande och beställning av handlingar Från: Mörbylånga kommun [kommun@morbylanga.se] Datum: :37 Till: Kopia: Bifogade Läst: Yttrande och beställning av handlingar (310 B) filer: Ditt meddelande lästes (GMT+01:00) Amsterdam, Berlin, Bern, Rom, Stockholm, Wien den den 11 februari :37:35.