Trafficking i Europa. Sofia Jonsson

Transkript

1 Trafficking i Europa Sofia Jonsson

2 2

3 3 Trafficking i Europa Sofia Jonsson Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

4 4 Författarna svarar själva för framlagda uppfattningar och slutsatser i Tankeverksamhetens skrifter. Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson redaktion@tankeverksamheten.se ISBN Göteborg 2012

5 5 Förord Var dag slås människoliv sönder i små små bitar som det tar alldeles för lång tid att foga samman igen. Människohandel är ett brott som inte känner några gränser. I Europa transporteras kvinnor och flickor från främst öst till väst, som vore de varor på en marknad. Slutligen utnyttjas de sexuellt om och om igen. Det är det som gör denna bransch så lukrativ, till skillnad från vanliga produkter på en marknad så kan kvinnorna och barnen säljas och användas vid upprepade tillfällen. Idag är det bara drog- och vapenhandeln som inbringar mer pengar i den organiserade brottsligheten. Människohandel för sexuellt utnyttjande (hädanefter trafficking) utgör cirka 79 % av all människohandel, och oftast är offren kvinnor och barn (UN.GIFT., 2009). Många policys och direktiv har tagits fram och signerats av flertalet europeiska länder för att motverka trafficking, trots detta fortgår utnyttjandet. I Europa finns både destinations- och ursprungsländer och enligt UN.GIFT. (2009) så är den största delen av trafficking gränsöverskridande men pågår också inom länder. Informationen kring hur många det är som faller offer för trafficking varje år i Europa är fortfarande svårbedömt på grund av det stora mörkertal som råder. UNODC uppskattade antalet människohandelsoffer till 2,5 miljoner per år i världen år I den här rapporten presenterar jag slutsatserna från masteruppsatsen Trafficking in persons in Europe, som jag mottog Ernst Wigforss stipendium för år Syftet med studien var att förstå hur prostitutionslagstiftningen och nivån på kvalitet i samhällsstyrning i ett land, påverkar flödet av människohandelsoffer för sexuellt utnyttjande i Europa. Studien bygger på kvantitativ och kvalitativ analys och inkluderar både ursprungs- och destinationsländer för trafficking som beroende variabler i analysen.

6 6 Trafficking i Europa I The Law and Economics of International Sex Slavery (2010) drar Jakobsson och Kotsadam slutsatsen att en kriminalisering av prostitution leder till en minskning av trafficking. Deras argument är att efterfrågan på sexköp också hänger ihop med efterfrågan på utnyttjandet av traffickingoffer. Genom att förbjuda prostitution menar författarna att en attitydförändring sker hos befolkningen och att efterfrågan därmed är elastisk, den minskar med lagstiftningen. I länder där prostitution istället är lagligt fungerar bordeller som gömställen för den organiserade brottsligheten, och risken att bli upptäckt är mindre för trafikanterna i dessa länder än i länder där prostitution är olagligt. Lagstiftningen har alltså också inverkan på trafikanternas beteende, och får dem att undvika länder som Norge där prostitution är olagligt, eftersom att kostnaderna att åka fast där är större än i länder som exempelvis Tyskland. Ett argument mot en kriminalisering av sexköp är idén att prostitution alltid har existerat och alltid kommer att fortsätta existera. En kriminalisering leder därmed till att offren transporteras någon annanstans, dit prostitution är lagligt, och att efterfrågan och utbudet alltid är detsamma. Ett sätt att undersöka detta är att mäta förändringen i synen på sexköp i ett land där prostitution har gått från laglig till olaglig eller tvärtom. Sådana enkätinsamlingar har gjorts i både Sverige och Norge och trenden är att man i dessa länder har förändrat attityderna i hur man ser på utnyttjandet av flickor och kvinnor för sex. Färre män i både Sverige och Norge, säger att de tycker att det är ok att köpa sex idag än då prostitution var lagligt (Jakobsson och Kotsadam, 2009). Skulle en sexköpslag egentligen kunna vara uttryck för något annat? Idag har många europeiska länder en lag som delvis förbjuder prostitution samtidigt som prostitution är vanligt förekommande och till och med sker öppet. Om vi antar att lagen från början kom till för att prostitution sågs som något förkastligt oavsett vilka argumenten var, så kan vi fråga oss, men varför genomsyrar då inte denna syn samhället? Liksom många andra lagar och förordningar som från början var tänkta att följas så kan lagen om prostitution på samma sätt ha blivit dåligt implementerad och efterlevd i flertalet länder. En av anledningarna kan vara att någon tjänar på att prostitution och trafficking ändå förekommer. Det kan gälla eskortfirmor där också politiker är inblandade i köpet av en människa, eller på gränsen mellan två länder där polisen tar en muta för att se mellan fingrarna. En lag i sig är därmed inte tillräckligt för att en förändring ska ske i ett

7 7 samhälle, det krävs också institutioner som verkar för att lagen också efterlevs, på så sätt kan en förändring ske i lagens riktning. Cacho (2010), Studnicka (2010) och Pearson (2005) presenterar flertalet fall av trafficking där korruption har varit närvarande i någon form. Oavsett om det gäller rekryteringen, transporten eller själva utnyttjandet av offret, så är korruptionen det som låter brottet pågå. Få studier har dock presenterat ett samband mellan korruption och trafficking. Korruption kan definieras som låg kvalitet i samhällsstyrning. Istället för att använda korruption för att förstå trafficking i länder i Europa, kan vi mäta hur väl styrningen sker i dessa länder. I alla delar av traffickingkedjan så hade en välfungerande institution kunnat förhindra brottet. Styrningen kan beskrivas med måtten styrningens effektivitet, kontroll av korruption, fungerande rättsväsende och möjlighet att hålla sina politiker ansvariga (hädanefter, Quality of Government, QoG) enligt Charron, Dijkstra & Lapuente (2010). Nivån på QoG hjälper oss att förstå till vilken grad en lag blir implementerad och följd. Tidigare forskning har inte visat effekterna en god samhällsstyrning kan ha på trafficking. Jag sammanfattar nu resultaten av studien. Vad sker då teori möter empiri? Holland och Sverige - Destinationsländer Sverige och Holland är bägge välfärdsstater med hög QoG och god ekonomi. Holland rankas som ett destinationsland med ett stort inflöde av antal människohandelsoffer, medan Sverige är ett destinationsland med ett lågt inflöde av antal offer (UNODC, 2006). Det som är intressant är att det enda som verkar skilja länderna åt är den tydliga olikheten i prostitutionslagstiftning. I samma veva som Sverige förbjöd sexköp (1999) så legaliserade Holland bordellverksamhet (2002). Sverige och Holland har gjort stora insatser för att motverka trafficking. Bland annat så har de båda länderna rapportörer på människohandelsområdet. Detta innebär att man har inrättat en institution som granskar och rapporterar människohandelssituationen. Länderna har också har initierat samarbeten ute i Europa för att motverka handeln, och stärkt de potentiella ursprungsländer varifrån offer har kommit tidigare så att utbudet ska minska. Flera olika upplysningskampanjer genomförs i länderna för att öka medvetenheten om brottet, men dessa kampanjer upplyser på olika sätt. Medan Sverige alltid poängterar vikten av att motverka prostitution för att minska trafficking så separerar Holland dessa två genom att fokusera insatserna mot trafficking enbart på trafficking. Legaliseringen av prostitutionen ses istället som ett i raden av försök att minska trafficking, då man enligt rapportören menar att staten på sådant sätt kan kontrollera marknaden och upptäcka trafficking lättare. Antal människohandelsoffer och förövare i Holland och Sverige skiljer sig avsevärt. Under åren 2007, 2008 och 2009 så har endast en person fällts för människohandel i Sverige. Resterande brott har varit koppleri och grovt koppleri, ibland med människohandelsliknande karaktär. Flera av de senare nämnda brotten var från början anmälda

8 8 som människohandelsbrott. Holland är ett land med många fler invånare än i Sverige, (16 miljoner jämfört mot Sveriges 9 miljoner), men även efter en kontroll av befolkning så har Holland fler människohandelsoffer (totalt 1230) än Sverige under perioden, samt fler dömda förövare (över 200). Offer för trafficking och koppleri Total Holland Sverige Albanien och Bulgarien - Ursprungsländer Medan Holland och Sverige kan visa på mekanismerna bakom varför ett land har ett stort inflöde av traffickingoffer kan Albanien och Bulgarien exemplifiera två ursprungsländer. Albanien och Bulgarien är två länder med ett stort utflöde av traffickingoffer, men de är också intressanta utifrån det som skiljer dem. I Albanien var prostitution olagligt 2006 medan det var lagligt i Bulgarien. Båda länderna har stora problem med prostitution. Bulgarien är medlem i EU och Albanien står utanför medlemskapet. Länderna är sargade av korruption och ineffektiva statsskick. År 2006 låg de på samma plats på Transparency Internationals lista över länder där befolkningens uppfattningar om korruption mäts (Transparency International, 2006). Den organiserade brottsligheten är utbredd. Enligt Surtees (2005) var cirka 621 bulgarer and 1750 albaner offer för trafficking mellan åren 2000 och Offret hade medelklassbakgrund eller var fattig och kände ofta smugglaren. Korruption på olika nivåer var nästan alltid inblandad i traffickingfall i de bägge länderna perioden 2007 till I samtliga fall så förekom korruption i någon form (Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor, ). Oavsett om det gällde rekryteringen, transporten eller själva utnyttjandet av offret, så var korruptionen det som lät brottet pågå. Människohandelsoffer utnyttjades sexuellt redan i ursprungslandet innan de transporterades till destinationen (Surtees, 2005). I Albanien och Bulgarien finns lagar mot trafficking, men trots detta sker det första utnyttjandet av offren här. Poliser mutas för att inte anmäla, juridiska processer dröjer med att fälla domar, och även politiker har varit inblandade i trafficking. Det som enar Albanien och Bulgarien är bristen på god implementering och samhällsstyrning. Lagar är därmed inte ett tillräckligt starkt medel i kampen mot trafficking även om prostitutionslagstiftning utgör en viktig del i länder med ett fungerande rättsväsende. En korrupt poliskår, med utdragna rättsprocesser och även inblandade politiker har bidragit till Bulgarien och Albaniens karaktär som ursprungsländer av trafficking. I varje del av traffickingkedjan möjliggör korruption brottets fullbordan.

9 9 Genom en regressionsanalys av flertalet europeiska länder tillsammans med de två mer djupgående jämförelser når jag slutsatserna om vad som karaktäriserar ursprungssamt destinationsländer för trafficking. Uppdelningen av länderna möjliggör en förståelse av vad som ligger bakom både utflöde samt inflöde av traffickingoffer, och att Ursprung inkludera bägge är oundvikligt för att utforma hållbara rekommendationer för att minska trafficking i Europa. Utav de fem länder som klassas ha en väldigt låg grad av QoG i Europa är alla ursprungsländer (Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina.). Länder med lägre nivå av QoG karaktäriseras av ett stort utflöde av trafficking och ländernas befolkning löper alltså en större risk för att bli traffickingoffer. Dessa är också ofta fattiga länder. När det gäller prostitutionslagstiftning så syns ingen tydlig koppling mellan karaktären ursprungsland och laglig prostitution. Länder med laglig prostitution är istället mer utsatta för att bli destinationsländer för trafficking. Alla länder med högt inflöde av traffickingoffer utom två har laglig prostitution. De länder som anses vara destinationsländer där prostitution är olagligt har en grad av medium till låg QoG, vi kan därmed anta att deras prostitutionslag förmodligen inte har stor inverkan på den rådande prostitutionssituationen. Genom jämförelsen av Sverige-Holland samt Bulgarien- Albanien och analysen av 42 europeiska länder kan slutsatsen dras att graden av god samhällsstyrning påverkar huruvida ett land är ett ursprungsland för trafficking eller ej. Vad gäller prostitutionslagstiftning så är det likaså tydligt att en lag som förbjuder sexköp kommer att leda till en minskning av inflödet av människohandelsoffer. Destination Samtidigt som harmoniseringen av traffickinglagstiftning står högt på dagordning i EU för att motverka brottet ökar antal människohandelsoffer i Europa. Att förbjuda prostitution i länder med en icke fungerande samhällsstyrning leder inte till mindre trafficking, men om QoG är relativt högt i ett land så kommer prostitutionslagstiftningen ha stor inverkan på traffickingflödet. Det är därför av största vikt att arbeta med korruptionsbekämpning samt verka för lagar som förbjuder prostitution för att minska trafficking i Europa. Idag står flera länder inför utmaningen att välja väg vad gäller prostitutionslagstiftning. Beslutet står mellan den svenska modellen där sexköp är förbjudet och det holländska tillvägagångssättet; en avkriminalisering av prostitution. Frankrike har diskuterat att följa det svenska exemplet, likaså Rumänien och England, medan man i bland annat Spanien, Italien och Tyskland förespråkar en avkriminalisering där också

10 10 bordellverksamhet och annan form av koppleri utöver prostitution görs lagligt. I Kanada höjdes röster för en avkriminalisering av prostitution 2010 och Australien har gått i Hollands fotspår och ska nästa år revidera delar av prostitutionslagstiftningen. Då prostitution byts ut mot sexarbete, hallickar blir affärsmän och prostitution är ett fritt val, är Sverige, Norge och Island ganska ensamma kvar trots bevisligen det mest framgångsrika sättet att motverka trafficking, nämligen att eliminera efterfrågan. Sverige spelar en oerhört viktig roll i kampen mot trafficking också utanför landets gränser. Det krävs ett utåtriktat arbete för att förändra synen på prostitution så att trafficking en gång för alla ses för vad det är, ett brott mot mänskliga rättigheter som upprätthålls av mäns efterfråga och utnyttjande av kvinnors kroppar.

11 11 Källor Cacho, L., Esclavas del poder: Un viaje al corazón de la trata sexual de mujeres y niñas en el mundo. D.R. Mexico: Charron, N. Dijkstra, L. & Lapuente, V., Mapping Quality of Government in the European Union: A Study of National and Sub-National Variation. Working paper series 2010:22 The Quality of Government Institute, Department of Political Science, University of Gothenburg, December Country Reports on Human Rights Practices. Bulgaria and Albania. Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor 2004, Gounev, P. & Bezlov, T., Examining the links between organised crime and corruption. Commissioned by the Directorate General Justice, Freedom, and Security. Center for the Study of Democracy Gramegna, M., Human Trafficking in Europe. Counter-Trafficking Service Area, UNHCR & IOM, Refugee Survey Quarterly, VoL 20, No. 2, Jakobsson, N. & Kotsadam, A., The Law and Economics of International Sex Slavery: Prostitution laws and trafficking for sexual exploitation. Department of Economics School of Business, Economics and Law at University of Gothenburg Jakobsson, N. & Kotsadam, A., What explains attitudes toward prostitution? Working paper. Department of Economics School of Business, Economics and Law at University of Gothenburg Mahmoud, O, T. & Trebesch C., The Economics of Human Trafficking and Labour Migration: Micro-Evidence from Eastern Europe Pearson, E., Mekong Sub-regional Project to Combat Trafficking in Children and Women. The Mekong Challenge Human Trafficking: Redefining Demand. Destination factors in the trafficking of children and young women in the Mekong sub-region. Bangkok, International Labour Office 2005.

12 12 Surtees, R., Second Annual report on victims of trafficking in South-Eastern Europe. Regional Clearing Point, IOM Transparency International UN.GIFT., Global report on trafficking in persons, human trafficking a crime that shames us all. Global Initiative to Fight Human Trafficking UNODC Trafficking in Persons to Europe for sexual exploitation. UNODC., Trafficking in Persons: Global Patterns (Appendices finns på: