MINEralrIKET NOrrBOTTEN röster Och fakta OM gruvnäringen

Transkript

1 MINEralRIKET NORRBOTTEN Röster och fakta om gruvnäringen

2 skriften Denna broschyr är en inledning och ett komplement till rapporten Mineralriket - tillväxtmotor för Norrbotten. Rapporten finns att läsa och kan laddas ner på mineralriket.se. RÖSTERNA Niklas Nordström, kommunalråd Erik Höglund, prorektor Monica Lind, företagare per-erik lindvall, direktör Zebastian Hansson, gruvarbetare Josefina Nordmark, arkitekt Patrik Söderholm, professor Annika Fredriksson, turistchef fakta Faktauppgifterna är hämtade ur rapporten samt från gruvindustrins branschorganisation SveMin. Mineralriket» Malmfälten är ett av de mest intressanta mineralområdena i Europa. Luleå är ett metallurgiskt centrum med industri, utbildning och forskning i världsklass. Mineralindustrin är basen för näringslivet och motorn för samhällsutvecklingen i både Malmfälten och Luleå. Tillsammans bildar vi en av Sveriges starkaste tillväxtregioner.«

3 Mineralerna är motor för utveckling och tillväxt Med Mineralriket vill vi sätta fokus på gruvnäringens stora betydelse för den positiva utvecklingen i Norrbotten, och inte minst för Luleå som på många sätt har starka gemensamma intressen med Malmfälten. Därför har vi tagit initiativ till en utökad samverkan mellan kommunerna och näringslivsbolagen i Kiruna, Gällivare och Luleå. Norrbottens och Stockholms län har landets i särklass högsta bruttoregionalprodukt, BRP per invånare. I Norrbotten är BRP koncentrerad till Kiruna, Gällivare och Jokkmokk, det vill säga en produkt av gruvnäringen och vattenkraften. Gruvindustrin står för 25% av länets BRP. Norrbotten har också haft den högsta tillväxten i industrins investeringar investerade industrin i snitt 32 3 kr per invånare, vilket är tre-fyra gånger mer än i de län som kom närmast efter; Gävleborg, Dalarna och Västerbotten. Under kommande år beräknas över 2 miljarder investeras i Norrbotten, i industrin, infrastruktur och samhällsbyggnad. Fram till 215 planerar LKAB att öka sin produktion med 35% till 37 miljoner ton malm har produktionen potential att nå 5 miljoner ton. Boliden har närapå dubblerat produktionen vid Aitik sedan 29 och beslutat investera 6 miljoner kronor för att säkra produktionen till 24. Gruvindustrin är inte bara en tillväxtmotor utan genererar massor av jobb; 5 direkta och 15 indirekta arbetstillfällen. Dessutom har gruvnäringen en stark påverkan på samhällsekonomin, i form av köpkraft och konsumtion, att den totalt sett beräknas försörja 6 norrbottningar. LKAB var 213 Sveriges åttonde största exportföretag med en export på 19 miljarder. Gruvnäringen är även en viktig skattekälla och LKAB var landets femte största skattebetalare. Allt detta framgår av rapporten Mineralriket en tillväxtmotor för Norrbotten, som visar hur den positiva utvecklingen av länets näringsliv och arbetsmarknad hänger intimt samman med den kraft som basindustrin ger. Luleå tekniska universitet startades en gång för att få högre utbildning och forskning i närheten basindustrierna. Mest intensivt har samarbetet med gruvindustrin varit, särskilt med LKAB som tillsammans med universitetets forskare utvecklat nya tekniker och metoder för att klara konkurrensen på världsmarknaden. Sambandet mellan universitetet och gruvindustrin är så starkt att man skulle kunna säga att; utan gruvnäring inget universitet och utan universitetet nästan ingen gruvnäring. Forskningen och teknikutvecklingen har också genererat många nya företag, till exempel inom informationsteknik, som i sin tur gjort Luleå och Norrbotten till en stark it-region. Utan basindustrins krav på stabil energiförsörjning och hög it-kompetens hade Norrbotten inte varit på kartan för de nationella och internationella dataföretag som nu investerar i vår region The Node Pole. Mineraler och metaller har haft en avgörande betydelse för Norrbottens utveckling på många områden. Järnvägen byggdes ursprungligen för att kunna frakta malmen till hamnarna och vattenkraften för att få elenergi till gruvorna och malmbanan. Men det intressanta är att se framåt. Vad kan mineralerna betyda för framtiden? Enligt branschorganisationen SveMin har gruvnäringen möjlighet att trefaldiga sin produktion till 225. Finns det då plats för fler gruvor i Norrbotten? Befintliga gruvområden utgör,1% av länets yta. Det är en fjärdedel av den mark som upptas av vägar och då är Norrbotten inget vägtätt län. Men markanvändning är en viktig fråga och kräver en övergripande plan för hur olika intressen ska tillgodoses; som rennäring, skogsnäring, turism och testverksamhet, de näringar som kräver mark och utrymme. Andra utmaningar är infrastrukturen, främst investeringar i hamnar, vägar och järnvägar för att öka kapaciteten och säkerheten. Dessutom behöver vi arbetskraft. Efter decennier av utflyttning har pendeln svängt 18 grader. Nu behöver Norrbotten inflyttning av både människor och företag som vill vara med och bygga det nya. Niklas Nordström, kommunalråd (s) Luleå Mineralriket niklas nordström 3

4 Sverige är en av Europas ledande gruvnationer Mineraler och metaller är några av jordens och mänsklighetens viktigaste resurser. Den globala utvecklingen 1. och urbaniseringen skapar efterfrågan på metaller till infrastruktur, till broar, byggnader och maskiner, till den mest avancerade tekniska apparaturen. 1.5 Utveckling av järnmalmsproduktion Index 1975=1 (ton järnmalm) Kina Som exempel är din mobiltelefon uppbyggd av ett tiotal olika metaller; guld, silver, koppar, platina, wolfram, palladium, gallium, arsenik och magnesium. Under vår livstid använder vi mer än 1 7 ton mineraler och metaller per person. Metaller är dessutom genuina kretsloppsmaterial som kan återvinnas och återanvändas. Över 8% av allt stål återvinns, men det återvunna skrotet räcker ändå bara till 3% av världens stålproduktion. När 3 miljarder människor i Asiens tillväxtländer ska lyfta sig till vår standard krävs mängder av stål och järnmalm. Sverige är en viktig gruvnation för Europa och bidrar starkt till EU:s självförsörjning av mineraler. Sverige står för 9% av Europas järnmalmsproduktion, för 2 3% av Europaproduktionen av guld, silver, bly och zink samt för 1% av kopparproduktionen. EU-ländernas behov av metaller motsvarar 25 3% av den globala produktionen, medan självförsörjningsgraden ligger under 5%. När det gäller järnmalm svarar Europa endast för någon procent av världsproduktionen. 213 stod svensk gruvnäring och ståltillverkning för 1% av Sveriges bruttoexport och omkring 6% av nettoexporten. Järn och stål utgjorde ungefär 4% av gruvnäringens exportvärde, varav järnmalmen stod för hälften. Men Sverige har inte expanderat i samma takt som andra gruvnationer i världen och därför minskat sin andel av den globala marknaden. Australien har på tio år ökat sin produktion med 1% per år och antalet sysselsatta har tredubblats. Den svenska tillväxten har stannat vid 2% per år och antalet sysselsatta är ungefär detsamma. Sverige kan växa som gruvnation och bidra till att Europas självförsörjningsgrad ökar. I den svenska berggrunden finns stora mineralreserver. Sverige har 6% av Europas järnmalmstillgångar Utveckling av järnmalmsproduktion Index 1975=1 (ton järnmalm) 8 Produktionspotential järnmalm (Mt) x NOT: Endast Kinas kurva korrigerad för lågt järninnehåll Sverige Befintlig produktion I bolagens tillväxtplaner 197Ytterligare 8potential Global medelklass driver efterfrågan på stål (Mt) Produktionspotential järnmalm (Mt) 9 8 CAGR 3,3% x E 221E Befintlig produktion I bolagens tillväxtplaner Ytterligare potential 9 4 NOT: Endast Kinas kurva korrigerad för lågt järninnehåll Indien Sydafrika Australien Brasilien Sverige 21Kina Indien Sydafrika Australien Brasilien 4 Mineralriket

5 NOT: Endast Kinas kurva korrigerad för lågt järninnehåll NORRBOTTEN VÄSTERBOTTEN 5 Sveriges tre mineralregioner 2 15 Produktionspotential järnmalm (Mt) 25 x Befintlig produktion I bolagens tillväxtplaner Ytterligare potential Global medelklass driver efterfrågan på stål (Mt) CAGR 3,3% Produktion Tillståndet erhållet eller under process Järnmalm 216E 221E Sulfidmalm (t.ex zink eller koppar) Guld Kalksten FAKTA 9% ÄR SVERIGES andel AV EUROPAS* JÄRNMALMSPRODUKTION. *EU + NORGE, SCHWEIZ, ISLAND 1,6% ÄR EUROPAS DEL AV DEN GLOBALA JÄRNMALMSPRODUKTIONEN. 25-3% ÄR EU-LÄNDERNAS BEHOV AV VÄRLDENS METALLER, MEDAN PRODUKTIONEN LIGGER UNDER 5%. 1% AV SVERIGES BRUTTOEXPORT 213 KOM FRÅN GRUVNÄRINGEN, INKLUSIVE STÅL och 6% av nettoexporten = bytesbalansen. BERGSLAGEN GOTLAND 1% bruttoexport 6% nettoexport Mineralriket 5

6 erik höglund Prorektor, Luleå tekniska universitet Universitetet och gruvnäringen lever i symbios med ett stort kunskaps- och personalflöde mellan oss. Det finns en korsbefruktning mellan industrin, utbildningen och forskningen, som utvecklar både universitetet och gruvindustrin. Det är en stark branschkänsla i gruvnäringen; det är några få företag, några få orter och ett begränsat antal människor. Det smittar av sig även på LTU, på de som arbetar här och studenterna som väljer gruvrelaterade utbildningar. Det blir bra personliga relationer som stärker samverkan mellan industrin och universitetet. Vi har samverkansforum och styrgrupper med Boliden och LKAB. Omfattningen av samverkan går upp och ner, beroende på konjunkturen. Idag ser många möjligheterna, med de goda framtidsutsikter som råder. Att LKAB är statligt ägt har nog också betydelse. Det finns ett samhällsintresse i grunden. Och det underlättar naturligtvis att vi finns nära varandra. Utmaningen för LKAB är konkurrensen med de stora gruvbolagen i Australien och Brasilien, som bryter malm i dagbrott. LKAB måste allt längre ner under jord, hämta upp och förädla produkterna. Därför behövs hela tiden ny kunskap och ny teknik för att utveckla metoderna, att få ner kostnaderna och öka produktiviteten. Det är en av de starka drivkrafterna för samarbetet inom forskning och utbildning. Svenska gruvor har också haft ett tryck på sig att förbättra arbetsmiljön och säkerheten. Det är ett starkt säkerhetstänk som genomsyrar företagen, vilket också har varit en av drivkrafterna för automatiseringen och den tekniska utvecklingen. Facebooks etablering i Luleå har fått stor uppmärksamhet. Det har stärkt bilden av Luleå och LTU och höjt universitets status bland studenterna. Det är bra för regionen med fler branscher så att det blir olika konjunkturer. Det finns också en stark koppling mellan it och gruvindustrin. Automatiseringen och effektiviseringen innehåller många system och applikationer som utvecklats i samspelet mellan industrin, forskningen och konsultbranschen. Det handlar t ex om system för energistyrning och olika former av spårning i processerna. Gruvindustrins behov av effektivisering har bidragit till it-branschens utveckling och kommit hela näringslivet och samhället till godo. Det finns ett antal centrumbildningar vid LTU, där universitet samverkar med näringsliv och samhälle, t ex järnvägar och verkstadsindustrin. Där sker också utvecklingsinsatser som har koppling till gruvnäringen. Samverkan handlar inte enbart om den tekniska utvecklingen av gruvindustrin. Projekten omfattar arbetsvetenskap, hälsovetenskap, samhällsvetenskap, arkitektur och byggande mm. Inom arbetsvetenskapen handlar det t ex om att bryta könsmönster och göra gruvföretagen mera jämställda. Inom samhällsvetenskapen om nationalekonomiska aspekter på gruvindustrin och avvägningen mot rennäring 6 Mineralriket Erik Höglund

7 » Gruvindustrins behov av effektivisering har bidragit till it-branschens utveckling och kommit hela näringslivet och samhället till godo.«och besöksnäring. När det gäller stadsomvandlingarna är vår avdelning för arkitektur och byggande mycket involverad i hur man ska bygga en modern stad. Under de senaste tio åren har kunskapsbasen utvecklats till en ny nivå, med europeiska satsningar och forskningsmedel från EU. Det innebär också att den akademiska nivån har höjts, med fler publicerade rapporter. Inriktningen är att bli ett av världens ledande universitet inom mineraler. < FAKTA 1,6 MIljarder ltu omsätter 1,6 miljarder kr. 949 Mkr på forskning och 7 mkr på grundutbildning. 42% grundutbildning 68 58% forskning Mellan 2 och 21 doktorerade 68 personer inom forskningsämnen kopplade till Gruv och Metallurgi vid LTU Prioriterade forskningsområden Gruvteknik och metallurgi Hållbar resursanvändning Kundanpassat byggande Materialvetenskap Process-SSIT Produktutveckling Andel gruvrelaterat vid LTU Gruvstudenter av totalt antal studenter på program 4% ForskningsäMNEN 21% Professorer 16% Doktorander 12% Disputationer 1% Total omsättning forskning 2% Publikationer 7% Mineralriket 7

8 Monica lind Ägare Camp Ripan, spa- och boendeanläggning i Kiruna Camp Ripan är ett familjeföretag som vi köpte för tolv år sedan. Förra ägarna hade en bra sommarsäsong och elitskidåkare som fyllde anläggningen under sin försäsongsträning i november. Under vintern var det mer eller mindre stängt. Vi köpte anläggningen för att vi såg en utvecklingspotential för vintersäsongen. Idag är Camp Ripan en året-runt-anläggning och vintern är vår högsäsong. Vi har gått från sju heltidsanställda till att idag vara 42 personer. Vi jobbar mot olika kundgrupper under olika delar av året, campinggäster under sommaren, elitskidåkare i november och vinterturister december till april. Mellan säsongerna fyller vi på med gästarbetare och affärsresenärer. Våra gäster kommer från ett femtiotal länder och bland de utländska vintergästerna är Japan den största marknaden. Den största utmaningen har varit att anpassa anläggningen så att den attraherar alla olika kundgrupper. Innan vi köpte Camp Ripan hade jag och min man drivit restaurang i Kiruna i 18 år och det har varit tryggt att ha den erfarenheten i ryggen. Mellan 27 och 28 investerade vi totalt 32 miljoner i renoveringar av stugor och nybyggnationer. Sedan kom bankkraschen med lågkonjunktur och vi hade två tuffa år då våra intäkter minskade. Vi klarade det bra eftersom vi hade en långsiktig plan och kunde göra åtstramningar i verksamheten utan att behöva säga upp personal. 211 vände det uppåt igen och vi kände att det var rätt läge att fortsätta på vår investeringsplan. I december 213 invigdes vårt Aurora Spa. Intresset för Kiruna har ökat stadigt de senaste åren. Det beror till stor del på de gemensamma och internationella marknadsföringsinsatserna som gjorts tillsammans med Kiruna Lappland och Swedish Lapland. Det gästerna vill uppleva är de höga fjällen, vintern, den orörda naturen, norrskenet och utomhusaktiviteter. Till det kan vi också erbjuda en kulturell stadsmiljö med världens största underjordiska järnmalmsgruva, vilket gör oss helt unika. Stadsflytten har också ytterligare satt fokus på Kiruna. Det positiva med att verka i ett gruvsamhälle är att skatten finns i marken. Det går inte att flytta verksamheten som man kan med andra industrier. Det är tryggt att veta som företagare. Under lågsäsong kan vi fylla våra bäddar med gästarbetare och affärsresenärer. Detta är en mindre del av vår verksamhet men leder till en jämnare året-runt-beläggning, vilket är positivt för lönsamheten. Nackdelen är att gruvnäringen är så dominerande att andra näringar kan glömmas bort, till exempel besöksnäringen som också är en betydande verksamhet i länet. Vi har också svårare, i dag än tidigare, att hitta kompetent personal till vår verksamhet, vilket är en konsekvens av gruvans expansion. Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är det viktigt att alla näringar får plats och möjlighet att växa. Samtidigt måste vi också värna om vår vackra natur så att Kiruna förblir en plats där man trivs och vill leva och bo. De flesta av oss som 8 Mineralriket monica lind

9 » Staden på ena sidan och den orörda naturen på den andra det är Camp Ripans signum. Till oss kommer människor av 53 olika nationaliteter för att få uppleva orörd natur, norrsken, midnattssol och våra tre kulturer, den samiska, tornedalska och den svenska gruvkulturen.«fakta >9 KR kiruna, gällivare och jokkmokk har högst bruttonationalprodukt per invånare i sverige. en produkt av gruvnäring och vattenkraft. 25% kiruna, gällivare och jokkmokk har 25% högre brp/capita än övriga norrbotten 4,2% bor här gör ju det för att vi älskar natur och friluftsliv. I och med samhällsomvandlingen i Kiruna kommer E1:an att dras om, och enligt Trafikverkets plan kommer den att gå väldigt nära Camp Ripan. Det är en oro för oss då ljus och ljud från en Europaväg stör upplevelsen av orörd natur och norrsken som våra gäster efterfrågar. Förhoppningen är att den nya planen för vägdragningen, som Kiruna kommun och LKAB håller på att ta fram, blir ett alternativ som har mindre påverkan på vår verksamhet. < PER ÅR ÖKADE ANTALET BÄDDAR I NORRBOTTEN tkr norrbottens och Stockholms län har landets högsta BRP per capita BRP per sysselsatt, löpande priser Stockholms län Norrbottens län Västernorrlands län Dalarnas län Södermanlands län Västmanlands län Västra Götalands Örebro län Uppsala län Jämtlands län Värmlands län Kronobergs län Kalmar län Skåne län Hallands län Västerbottens län Östergötlands län Gävleborgs län Jönköpings län Blekinge län Gotlands län Övertorneå Haparanda Överkalix Pajala Boden Älvsbyn Arvidsjaur Kalix Piteå Arjeplog Riket Luleå Norrbottens län Gällivare Kiruna Jokkmokk BRP per invånare 211, tkr Mineralriket 9

10 Per-erik lindvall Direktör LKAB, teknik och affärsutvekling Det gäller att hitta balansen mellan idag och effekten på framtiden, så att vi inte omöjliggör framtida produktion. Våra förtidsinvesteringar ligger 1 15 år innan produktionen kan komma igång. Det innebär att vi måste ha en förutsägbarhet om vilka regler och system som kommer att gälla. Nu tänker vi ta ett stort volymsteg, öka produktionen och leveranserna till 37 miljoner ton. Det är i linje med strategin att expandera svensk gruvproduktion med 5%, vilket är en optimistisk prognos men fullt realistisk. Världen behöver metaller. Det största problemet för oss är oförutsägbarheten, det vill säga att vi inte kan säga till våra tänkta framtida kunder när vi kan börja leverera. Vi har ett behov av att växa tillsammans med våra kunder. Vi har bra gruvprojekt i vår projektportfölj. Vi har egen finansiering som gör att vi kan genomföra detta. Men vi har också en oförutsägbarhet när det kommer till miljötillstånd så att vi inte riktigt vet när vi kommer igång. Osäkerheten innebär att vi måste hålla en väldigt öppen tidsplan till kunderna och då är det svårt att binda upp kunder till våra nya verksamheter. Vi har aldrig fått nej på en ansökan, däremot har det tagit tid att få tillstånd. En ny verksamhet ska prövas utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Men idag är det en väldigt tyngdpunkt på de miljömässiga faktorerna. Det är inte fel, men däremot kanske de andra perspektiven saknas i tillståndsprövningen. Det gäller till exempel alla de positiva effekterna som kommer till gagn för samhället i stort, regionalt, nationellt och till och med på global nivå. De kommer aldrig riktigt fram i den här prövningen och det är en brist, tycker vi. Myndighetsvärlden har ett stort intresse för bevarande och hållbarhet, men kanske inte lika stort för utveckling och tillväxt. Det är en trend i samhället att man inte vågar styra. Däremot blir det fler och fler som ska pröva det som görs. Av debatten i media får man intrycket att det pågår många gruvprojekt runt om i norra Sverige. Men det mesta är prospektering och långt ifrån alla uppslag blir gruvor. Men jag tror inte att det spelar någon roll om det är en gruva eller annan verksamhet som undersöks. Det är samma slags frågor och oro som kommer upp och ska hanteras. Att vara människa är att vara fundersam. Nu kommer det att dra igång ett forskningsprogram med inriktning på hållbar utveckling för gruvindustrin där alla olika aspekter kommer att belysas utifrån ett samhällsperspektiv. Det skulle kunna leda fram till att man kan få kravmärkt gruvindustri. Vi ska vara världens mest innovation och resurseffektiva gruvföretag. 95% av världens järnmalmsgruvor är dagbrott. Våra underjordsgruvor innebär högre kostnader och därför måste vi vara både effektivare och leverera produkter av högre kvalitet. Det är bakgrunden till vårt nära samarbete med Luleå tekniska universitet och satsningen på forskning och utveckling. Men det finns också en växande insikt, inte minst hos oss själva, att det inte räcker med tekniska lösningar. Vi måste verka i miljöer som är attraktiva att både bo i och flytta till. Vi vill undvika fly in-fly out-samhällen, det är 1 Mineralriket per-erik lindvall

11 » Det är hela tiden en balansgång mellan att driva gruvorna så effektivt som möjligt och att vara den gode samhällsmedborgaren.«varken bra för oss som företag eller för de orter där vi verkar. En av de stora frågorna, när man har tagit sig igenom nyckelhålet och fått tillstånd, är utmaningen att hitta kompetenta människor till alla befattningar vi behöver besätta för vår expansion. Den rekryteringsbas vi har i regionen kommer inte att räcka. Vi måste få en inflyttning. Vi har haft ett bra konjunkturläge under en längre tid. När vi nu behöver hitta människor för vår tillväxt måste vi titta utanför vårt närområde. Det betyder att om de ska komma hit och jobba åt oss måste det finnas bostäder och ett samhälle runt omkring oss som upplevs som ett attraktivt alternativ för människor. I detta finns en företagsutmaning men också en stor samhällsutmaning. < SEXTON gruvor ÄR PRODUCERANDE I SVERIGE. fem AV DESSA ÄR AKTIVA I NORRBOTTEN: JÄRNMALMSGRUVORNA KIRUNAVAARA, MALMBERGET, GRUVBERGET I SVAPPAVAARA, TAPULI PAJALA SAMT BASMETALLGRUVAN AITIK I GÄLLIVARE. 19 FAKTA MIljarder EXPORTERADE LKAB FÖR 213 OCH VAR SVERIGES ÅTTONDE STÖRSTA EXPORTFÖRETAG. 3 miljoner PER PERSON VAR FÖRÄDLINGSVÄRDET I LKAB 213. BOLIDEN UPPSKATTAS HA ETT LIKA ELLER HÖGRE VÄRDE FÖR AITIK. 2 PERSONER ÄR DIREKT ELLER INDIREKT SYSSELSATTA I DEN NORRBOTTNISKA GRUV- INDUSTRIN 6 NORRBOTTNINGAR HAR SIN FÖRSÖRJNING AV GRUVNÄRINGEN. Mineralriket 11

12 Zebastian hansson Driftoperatör, LKAB Hur hamnar man i Kiruna om man är född och uppvuxen i Varberg på Västkusten? Det är en fråga som jag ofta får. Det började med att jag träffade en tjej som kom från Kiruna och hon tipsade mig om att söka sommarjobb i gruvan. Då tänkte jag att det var en bra idé och att en sommar i Kiruna skulle jag väl klara. En sommar blev tre år. Kiruna har börjat kännas som hemma, och jag hoppas på många fler år i gruvan. Jag har köpt en skoter och åker ofta på fisketurer och fjällutflykter. När jag började jobba på LKAB kom jag direkt från gymnasiet. Till en början fick jag gå många utbildningar allt från travers till att köra gaffeltruck. Det har bara fortsatt och nu jobbar jag som driftoperatör i ett av anrikningsverken. Jag jobbar skift och natt, vilket innebär att jag är ledig två veckor av fem. Det är klart att jobbet är tungt ibland. Det kan vara fysiskt krävande och ibland påfrestande att jobba natt. Fast det är alltid kul att gå till jobbet. Jag har fantastiska kollegor och LKAB är en bra arbetsgivare. Innan jag började jobba inom gruvan hade jag ingen bild av hur det skulle vara. Jag visste inte ens vad LKAB var. Det känns konstigt idag då jag vet att gruvan är vad hela Norrbotten lever på. Jag skulle utan tvekan rekommendera andra att börja arbeta inom gruvan. Kiruna är en ganska liten stad, människorna är roliga, lugna och väldigt hjälpsamma. Staden utvecklas hela tiden och det byggs mycket. Hela staden är ett framtidsprojekt. Det finns också många bra fiskeställen, fast jag kommer inte berätta var de ligger. < Arbetsolyckor per miljon arbetade timmar M&P Gruvor Sågverk Stål&Metall Mineralriket zebastian hansson

13 » Det är klart att jobbet är tungt ibland. Det kan vara fysiskt krävande och ibland påfrestande att jobba natt. Fast det är alltid kul att gå till jobbet. Jag har fantastiska kollegor och LKAB är en bra arbetsgivare.«fakta 41 PERSONER ÄR rekryteringsbehovet till 225 var tredje ARBETANDE NORRBOTTNING GÅR I PENSION TILL 225. Norrbottens största arbetsgivare Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna Tillväxt Pensionsavgångar Norrbottens läns landsting Luleå kommun Piteå kommun LKAB Bodens kommun Försvaret 22% Kiruna kommun Gällivare kommun Kalix kommun Luleå tekniska universitet Beräknat rekryteringsbehov i Norrbotten Tillväxt Pensionsavgångar Mineralriket 13

14 josefina nordmark Arkitekt och vd i egna företaget Nordmark & Nordmark arkitekter i Luleå Jag hade ingen direkt förebild för mitt yrkesval. Det fanns inget arkitektkontor i Kalix där jag växte upp och inte så mycket nyskapande arkitektur att ta intryck av. Men å andra sidan handlar yrket om så mycket mer än byggnader. Man hämtar inspiration från många olika håll, från naturen, från människor och det sociala livet. Det är ett kreativt yrke där man får ägna sig åt problemlösning, det gillar jag. Det är många parametrar att väga in för att det ska bli bra och hållbara miljöer. Det handlar om estetiska, tekniska, sociala och ekonomiska faktorer som ska sammanfogas till en helhet. Det är ju inte för vår egen skull som vi utformar byggnader och boendemiljöer, utan för de människor som ska bo, jobba eller vistas där. Det vi gör påverkar många, man drabbas av arkitektur vare sig man vill det eller inte. Jag utbildade mig till arkitekt på Chalmers och arbetade på arkitektbyråer i både Göteborg och Stockholm innan jag återvände norrut för jobb på ett av Luleås arkitektkontor. För några år sedan valde jag att bli min egen. En av anledningarna till att jag bestämde mig för att starta eget var att jag såg att det kommer att hända mycket i Norrbotten framöver och att det kommer att finnas jobb för mig. Nu har det börjat röra på sig på allvar och det är mycket på gång. Jag tror på en fortsatt bra utveckling i både Luleåregionen och Malmfälten. Nordmark & Nordmark består i dagsläget av fyra personer. Tre av oss arbetar i Luleå och den fjärde i Stockholm. Det är min syster Jenny, som också är arkitekt och som varit med från start, men är bosatt där nere. Vi har alltså en fot i Stockholm, basen i Luleå och uppdrag över hela landet. Vi deltar i tävlingar och utställningar för att konkurrera och höja vår egen kompetens. För vår del har Luleå ett strategiskt läge. Mitt i en växande region och med bra kommunikationer till övriga Sverige. Däremot måste det bli bättre förbindelser med Malmfälten, det gäller särskilt tågen som inte känns stabila. Det är ofta stopp eller förseningar när man ska åka på möten. Järnvägen kommer att vara ännu viktigare när samhällsomvandlingen går in i nästa fas. Det är många människor som är inblandade och som kommer att pendla mellan Luleå, Gällivare och Kiruna. Dessutom är tåget ett både miljövänligt och säkert sätt att öka samverkan mellan orterna. En av de stora utmaningarna är att bygga alla de nya bostäder som behövs och att det blir bra miljöer. Det finns alltid en risk när läget är akut och man samtidigt måste jaga kostnader, att man genar i kurvorna och prutar på kvalitén. Ska vi kunna locka människor att flytta hit måste vi erbjuda riktigt bra boendemiljöer. Det räcker inte med vacker natur och att bostäderna är lagom bra. Vi måste helt enkelt vara bäst och bygga intressanta och levande stadsmiljöer. Alla vi som är engagerade i samhällsbyggandet måste anstränga oss för att åstadkomma något alldeles extra. Det gäller kommuner, arkitekter, exploatörer, konsulter, entre- 14 Mineralriket josefina nordmark

15 » Ska vi kunna locka människor att flytta hit måste vi erbjuda levande städer och riktigt bra boendemiljöer. Det räcker inte med vacker natur. «prenörer och alla andra som är involverade. Vi har en jättechans och möjlighet att göra något riktigt bra. Jag tycker att det finns sådana ambitioner hos många och jag hoppas att vi tillsammans kan skapa nya värden. < FAKTA 32 3 per invånare var industrins investeringar i norrbotten i snitt det var tre fyra gånger högre än i de län som kom närmast efter 9% av industrins investeringar i norrbotten gjordes av gruvindustrin (91% 212 och 87% 213). LKABs och Bolidens investeringar i Norrbotten LKAB Boliden (Aitik) Totalt Regionalt BNP (BRP) per capita, tkr Regionalt BNP och antal sysselsatta i Norrbotten Stockholm Norrbotten Riket REGIONALT BRP, MKR BRP Norrbotten Sysselsatta Norrbotten Mineralriket ANTAL SYSSELSATTA, 1-TAL

16 patrik söderholm Professor LTU, nationalekonomiska enheten När det gäller avvägningen mellan olika näringar och intressen ger vår lagstiftning ingen bra vägledning. Det framgår inte vilket intresse som går före det andra. Man talar om riksintressen, men de har ingen legal status och ibland kan två riksintressen stå mot varandra. Det kan finnas olika sätt att göra sådana avvägningar. En modell är nyttjanderätt, att man bestämmer vilket intresse som har rätt till ett område. En annan modell är samråd, som ofta fungerar bra. En tredje väg är att mäta olika intressen i samhällsekonomiska eller andra värden. Vi håller just nu på med en förstudie om gruvor och hållbar utveckling som ett komplement till den tekniska forskningen. Studien involverar en bred uppsättning av samhällsvetenskapliga discipliner från universiteten i Luleå och Umeå samt miljöforskare. Vi ska ta fram ett slagkraftigt forskningsprogram med bred finansiering. Hållbar utveckling är att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. För gruvindustrin innebär det; att producera produkter som kommer till nytta, betala fullt ut för de miljökostnader som uppstår och säkerställa att det görs investeringar för framtiden, t ex genom utbildning och forskning med inriktning mot en mera återvinningsbaserad ekonomi. Under de senaste tio åren har antalet nyöppnade gruvor ökat i världen och då framför allt i de industrialiserade länderna. Den bakomliggande orsaken är den ekonomiska tillväxten i Asien, inte minst i Kina, som drivit på prisutvecklingen på alla slags mineraler. Även återvinningen av stål har ökat kraftigt. Sverige är ett underprospekterat land. Går man tio år bakåt hade inte ens LKAB någon nämnvärd prospekteringsverksamhet. Många av de företag som bedriver prospektering är ekonomiskt svaga och har svårt att hitta finansiering. Det är ingen lätt uppgift och ingen som täljer guld i den branschen. Synen på gruvnäringen har förändrats över åren, både globalt och i Sverige. Efter andra världskriget var det fokus på ekonomiska utveckling och gruvorna var injektioner för samhällsbyggen och ökat välstånd. Gruvorna var ofta statligt ägda och tillstånden var formalia. Sedan dess har det hänt mycket: Produktiviteten i gruvorna har höjts. Fraktkostnaderna i sjöfarten har sänkts och gjort konkurrensen global. Det är starkare fokus på miljöfrågor och mänskliga rättigheter, inklusive minoriteters intressen. Dessutom är det ökade krav på delaktighet i beslutsprocesserna. I samhällsdebatten finns det två sätt att se på gruvindustrin. Den ena sida säger att gruvor inte är hållbar ekonomi, att miljöeffekterna och kostnaderna är för stora, att vinsterna försvinner ut ur landet etc. Den andra sidan menar att hållbarheten kräver gruvor, att miljarder människor i världen ska lyftas ur fattigdom, att det är viktiga att säkra tillgången på mineraler, att metaller är återvinningsbara etc. Hållbar utveckling har tre dimensioner; ekologisk, social och ekonomisk. För att kunna formulera en strategi för framtiden är det några huvudfrågor vi måste studera? Vilka är gruvbranschens ekonomiska, ekologiska och sociala avtryck på samhället? Vilka vägval finns för att säkerställa hållbar gruvdrift och vilka är konsekvenserna? Vilken roll har branschen och vilka roller har staten och berörda myndigheter för att säkerställa hållbarhet? 16 Mineralriket patrik söderholm

17 » Synen på gruvindustrins samhällseffekter har förändrats. Numera är det fokus på regionala och sociala frågor samt på fördelning av vinsterna.«forskningsprogrammet ska ha tre målgrupper; gruvbranschen, det offentliga/samhället och allmänheten/intressegrupper. För gruvbranschen gäller att man måste förhålla sig till kraven, man kan inte ignorera omvärldsrelationerna och måste hitta vägarna att jobba med hållbarhet i praktiken. För det offentliga gäller att utforma och implementera lagstiftning och styrmedel samt hur man ska hantera intressekonflikter och göra avvägningar. För allmänheten och intressegrupper handlar det om att öka kunskapen och få underlag till debatt och vägval som ska göras. < Ekologisk FAKTA 6% AV SVERIGES GRUVområden FINNS I NORRBOTTEN; 9 4 HEKTAR OCH 4 6 HEKTAR I ÖVRIGA LANDET. 98% AV NORRBOTTENS YTA ÄR SKOGSMARK, MYRMARK OCH ANNAN NATURMARK.,7% AV NORRBOTTEN ÄR BEBYGGT, ATT JÄMFÖRA MED 14% AV STOCKHOLMS LÄN.,1% AV norrbottens YTA ÄR GRUVOMRÅDEN OCH,4% ÄR VÄGOMRÅDEN. Hållbar utveckling i tre dimensioner Arealen för golfbanor och skidpister är mer än dubbelt så stor som arealen för gruvor Social Ekonomisk Gruvområden Golfbanor och skidpistar Mineralriket 17

18 ANnika fredriksson Vd Swedish Lapland Tourism Det är det vackra och rena naturen, landskapets vida vidder och känslan av det oexploaterade gästerna är ute efter. De kommer från storstadsområden ute i världen och söker motsatsen. Därför är det känsligt med industriella etableringar i områden som vi säljer till dessa besökare. Besöksnäringen växer globalt med 3% per år. I destinationen Swedish Lapland omsätter näringen 5,6 miljarder kronor, vilket är nästan en fördubbling på tio år. Det är privatresandet vintertid som ökar mest. Det finns en tydlig global trend där ekoturismen ökar. Man kan se intresset för hållbar utveckling speglat på flera plan, både fysiskt och mentalt. Det handlar om hälsosam livsstil, fysisk aktivitet och lokalproducerad ekologisk mat. I detta ingår även att möta nya kulturer för att lära nytt och bli transformerad upplevelsen att vara en ny och rikare person med nya insikter och erfarenheter när man kommer tillbaka till sin egen vardag. Det är gäster som är beredda att spendera stora pengar på att vistas avskilt i ett naturnära boende med hög internationell standard, äta gourmetmåltider och samtidigt ha full digital access. Därför är det känsligt med etableringar i områden som vi säljer idag och har möjlighet att sälja imorgon till dessa besökare. De kommer ofta från urbana tätt befolkade miljöer och söker motsatsen där man kan lämna sin egen vardag. Därför kan vindsnurror, industriella byggnationer, vattenkraftverk och andra ingrepp i turistiska områden försvaga regionens konkurrenskraft. Utifrån besökarens förväntade upplevelser är det naturligt att det kan det uppstå konflikter om markanvändning mellan olika typer av näringar. Det kan vara vattenkraften, vindkraften, gruvindustrin, rennäringen eller besöksnäringen. De areellt krävande näringarna kan komma i konflikt med varandra. Rennäringen och den samiska kulturens olika uttryckssätt som hantverk, mat, konst, musik är internationellt en av regionens unika resurser i konkurrensen om den globala resenären. Regionens världsledande övriga industrier är även en viktig resurs för utvecklandet av Technical Visits (fördjupade studiebesök som görs i tjänsten) samt för affärsrese- nären som bidrar stort till besöksnäringens omsättning. När det gäller förhållandet gruvnäring besöksnäring upplever jag att det fungerar bra på de orter där det finns gruvor idag. Där jobbar man tillsammans eller sida vid sida och har en konstruktiv dialog. Däremot är det oroligare i områden där man prospekterar eller provbryter. Prospekteringstillstånd kan ha en hämmande effekt på andra investeringar, inte bara inom besöksnäringen utan även inom andra näringar. Osäkerheter om framtida nyttjande lägger en våt filt över området. Det är väldigt oklart vilken näring som har företräde, vilket intresse som går före och vem som har rätt att bruka marken där det finns en intressekonflikt. Denna osäkerhet kan skapa oro i samhällen och inom olika näringar. Hur ska vi i regionen kunna utveckla ett brett, attraktivt och hållbart näringsliv? Hur ska vi prioritera mellan till exempel gruvnäring, energinäring, rennäring och besöksnäring? Kan man göra bedömningar där alla intressen vägs in, ekologiska, sociala och ekonomiska? Kan man avsätta områden för olika typer av näringar? Här är det avgörande att kommunerna har väl genomarbetade och förankrade fördjupade översiktsplaner (FÖP) som visar vägen för den strategiska näringslivsutvecklingen. 18 Mineralriket annika fredriksson

19 Antal bäddar Antal bäddar årlig tillväxt årlig tillväxt Norrbotten Gotland Stor-Malmö Stor-Stockholm Stockholm Stor-Göteborg Halland Västa Götaland Gävleborg Riket Kronoberg Västmanland Skåne Uppsala Södermanland Västernorrland Östergötland Värmland Västerbotten Jämtland Kalmar Jönköping Blekinge Dalarna Örebro» Basen för besöksnäringen är upplevelser som är kopplade till vår unika subarktiska natur och kultur. «Besöksnäringen har ingen stark ställning i näringsliv och samhälle. I de andra näringarna finns stora företag som LKAB, Sveaskog och Vattenfall representerade. Besöksnäringen består av en myriad av småföretag som tillsammans blir en betydande näring i regionen, men det finns inte några stora företag som har den tyngden och kan vara en motpart till de stora företagen. Jag önskar att man i frågor där olika intressen ställs mot varandra kunde synliggöra besöksnäringens potential och värde för nya jobb i glesbygd för unga, kvinnor och nysvenskar. Man pratar om den lite diffust och perifert som en näring, men jag ser sällan några ekonomiska beräkningar på vad den betyder för attraktionskraften eller arbetsmarknaden och näringslivet i stort. Investeringar i turistisk verksamhet bidrar direkt till nya arbetstillfällen. Inför framtiden skulle jag önska att det fanns ett bredare perspektiv på samhällsekonomi och hållbarhet. < -1,% 1,% 3,% 5,% FAKTA 63% AV turistföretagarna ser positivt på den ekonomiska utvecklingen. företagarna i norrbotten och västerbotten har högst framtidstro i landet. 2,5% per år ökade antalet gästnätter intäkterna ökade med 5%, vilket innebär att strategin att vara en destination i premiumsegmentet varit framgångsrik. 74% var tillväxten i besöksnäringen 2 21 och antalet årsverken fördubblades. branschens målsättning är att fördubbla omsättningen till % av gästnätterna är utländska besökare. de viktigaste utlandsmarknaderna är tyskland, danmark, nederländerna och norge. Mineralriket 19

20 » Gruvnäringen har en enorm betydelse för Norrbotten och är basen för flera av länets orter och kommuner. Gruvföretagen skapa många arbetstillfällen, men är också grund för en rad andra företag som utvecklas positivt. Jag skulle vilja säga att gruvnäringen är en av de viktigaste motorerna i Norrbottens län, men också för hela Sverige. En av våra stora utmaningar är hur vi ska hantera markfrågorna för de olika näringar som kräver mark och utrymme. Jag tror att framtidens lösning för Norrbotten är att vi tillsammans kan skapa bra forum där vi diskuterar och på ett bra sätt kan lösa markfrågorna så att alla får plats. En annan stor fråga är arbetskrafts- och kompetensförsörjningen. Universitetet och länsstyrelsen gjorde en analys av stort arbetskraftsbehovet är till 225. Analysen visar att det behöver anställas 4 personer utan att vi har någon särskilt stor tillväxt. Den är en stor utmaning för vårt län, att vi har kompetent personal på plats när näringslivet och andra verksamheter söker personal.«sven-erik Österberg Landshövding Norrbottens län