Utblick. Om verksamheten på IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut 2011

Transkript

1 Utblick Om verksamheten på IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut 2011

2 Uppdrag 2 IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut Internationella Institutet har ansvar för att leda och utveckla IOGT-NTO-rörelsens internationella verksamhet. Huvudmän är IOGT-NTO-rörelsens fyra förbund; IOGT-NTO, Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, Junis och Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF. Verksamheten sträcker sig från förebyggande hälsoarbete, utbildning och fattigdomsbekämpning till organisationsutveckling och policyarbete. Fokus på arbetet är alkohol och andra droger som hinder för såväl individens som samhällets utveckling. Arbetet sker på global, nationell och lokal nivå, både utomlands och i Sverige. Under 2011 hade vi 22 lokala partners Insamling Uppdrag Intäkterna till vårt utvecklingsarbete kommer i första 67% hand från Sida via ramorganisationen Forum Syd. Under 2011 fick vi ca 12 miljoner kronor i bidrag. Intäkterna kommer även från insamlade medel från Radiohjälpen och insamlingskampanjen Världens Barn, våra 5% 6% givare i Vänner i Världen, IOGT-NTO-rörelsen och privatpersoner. Våra uppdragsgivare och ägare, IOGT-NTO-rörelsen, bidrar också till vår administration. varav 12 i Sydostasien, där vi arbetar i Burma/Myanmar, Kambodja, Laos och Thailand, åtta i Östafrika, där vi arbetar i Burundi, Kenya och Tanzania, en på Sri Lanka och en i Bosnien. I Sydostasien arbetar vi även med det globala programmet, med fokus på policyarbete. 12% 21% Ekonomi % I diagrammen till höger redovisas intäkter och kostnader. Ändamålskostnaderna går till att genomföra projekt i våra olika regioner. Hur mycket av pengarna som går till 3%1% de olika regionerna redovisas i diagrammet längst ner 13% till höger. 38% Siffrorna i diagrammen är preliminära och den slutliga årsredovisningen är klar i juni 2012 och kommer att läggas upp på vår hemsida vårt uppdrag och ansvar är att ge stöd till relevanta aktörer för minskat bruk av alkohol och andra droger i utvecklingsländer och därigenom bidra till en demokratisk utveckling och minskad fattigdom. Intäkter Kostnader 89% 67% Regioner 3% 1% Regioner 13% 45% 38% 45% Det operativa arbetet drivs av lokala samarbetspartners genom drogförebyggande och fattigdomsbekämpande projekt. I Sydostasien och Östafrika har vi även regionala kontor som administrerar och utvecklar våra samarbeten. Från kansliet i Sverige sköts IOGT- NTO-rörelsens Internationella Instituts administrativa arbete. 12% Intäkter Insamlade medel 89% Vision Insamlade medel Projektbidrag intäkter Övriga intäkter Totalt 5%6% Kostnader Ändamålskostnader vårt vision är en värld som präglas av demokrati, tolerans, rättvis resursfördelning och jämlikhet. En värld där alkohol, narkotika och andra droger inte hindrar mänsklig välfärd och trygghet. Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administration Administration Totalt Östafrika Östafrika Sydostasien Sri Lanka Sri Global Lanka alkoholpolitik Bosnien Global alkoholpolitik Bosnien Totalt Takes two to tango Krönika Under årens lopp har man ofta frågat vad vi på IOGT- NTO-rörelsens Internationella Institut, III, egentligen gör. Jag brukar börja med att vi i huvudsak arbetar med Alkohol som utvecklingshinder. Med partners på lokalplanet, med nationella organisationer, med internationella nätverk och slutligen med beslutsfattare. De flesta förstår alkoholens roll som ett utvecklingsproblem, som i många fall cementerar fattigdom och är en dominerande faktor i våld mot kvinnor. Hur III och våra partners jobbar med det kan du se i reportagen i Att majoriteten av jordens Utblick. Det är inte heller svårt att få förståelse befolkning för att den allestädesnärvarande alkoholindustrin genom öppen eller dold marknadsföring försöker öka försäljning och nå alkohol är dä- inte dricker nya marknader, såväl bland befolkningsgrupper som geografiskt. Att majoriteten remot relativt okänt.... av jordens befolkning inte dricker alkohol är däremot relativt okänt, vi kan tala om nykterhetens radioskugga. Inom IOGT-NTO-rörelsen har vi sedan lång tid varit på det klara med lagstiftningens betydelse, att majoriteten av alkoholkonsumenter mycket väl tar restriktioner för egen del för att begränsa de totala skadorna. Den kunskapen och förståelsen finns tyvärr inte lika utbredd i våra projektländer. Här behövs långsiktigt påverkansarbete. Inom III har vi ett program som berör just påverkansarbete med fokus på Sydostasien. En region där alkoholindustrin gör stora framstötar med kraftig konsumtionsökning som resultat. I regionen pågår också ett arbete att skapa en ekonomisk frihandelszon Detta gör vårt påverkansarbete extra viktigt. De lagstiftande församlingarna i tre av våra projektländer, Kambodja, Laos och Vietnam, har under ett par års tid träffats och utbytt erfarenheter kring hur en bra alkoholpolitik ska utformas. Vi har använt expertis både från Sri Lanka och Thailand för att beskriva hur de framgångsrikt arbetat. Och hela tiden har det funnits krav på evidens. Frivilligorganisationerna Därför var det fantastiskt att uppleva den stora konferensen Global Alcohol måste påverka Policy Conference, GAPC, som hölls i politiken. Bangkok i mitten av februari Civila samhället, världshälsoorganisationen och forskarvärlden samlades och enades om ett gemensamt budskap, byggt på evidens. Det är dags att genomföra den globala alkoholstrategi som världshälsomötet beslutade om Alkoholskatter, begränsningar av försäljningstider, åldersgränser, reklamförbud med mera är hörnpelare i det bygget. Frivilligorganisationerna måste påverka politiken. Från vår sida kändes det som att vara på ett dansgolv där forskare från WHO och universitet stiger fram och säger takes two to tango och ljuv musik uppstår. Generalsekreterare, Esbjörn Hörnberg Innehåll Uppdrag 2 Insamling 2 Globalt 4 Sri Lanka 5 Sydostasien 7 Thailand 8 Laos 10 Kambodja 11 Östafrika 12 Tanzania 12 Kenya 13 Burundi 14 Östeuropa 15 Kontakt Bosnien 15 IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut, III Tom 30 juni 2012 Granviksliden Mölnlycke Tel: From 1 juli 2012 IOGT-NTO Box Stockholm Tel: info.global@iogt.se, twitter.se/iogtglobal Pg Bg Utblick 2011 Redaktör: Camilla Thulin Omslagsbild: Flickscout, Tanzania Girl Guides, Morogoro, Tanzania, foto: Camilla Thulin

3 Globalt 4 Sri Lanka 5 Det globala arbetet Lasantha arbetar som volontär på ADIC Globalt Inom det globala programmet arbetar vi strategiskt och långsiktigt med alkoholpolitik för att påverka alkohollagstiftningen i ett antal länder. Ett land i Sydostasien som vi arbetar mycket med av strategiska skäl är Malaysia. Landet är bland annat en viktig regional bas för internationella alkoholföretag, trots eller kanske på grund av en muslimsk majoritet. I Malaysia har även International Federation of Non Governmental Organizations, IFNGO, sitt huvudsäte. IFNGO har under 30 år varit den samlande antidrogorganisationen i Sydostasien. Vi har samarbetat med dem sedan mitten av 1990-talet och har hela tiden fört fram alkoholfrågan som central i drogdebatten genomfördes en gemensam konferens i Kuching, Malaysia. Att samarbeta med den kinesiska minoriteten är också strategiskt viktigt då det framöver kan bidra till kontakter med Singapore, Taiwan, Hong Kong och naturligtvis Kina. Tillsammans med regionala kinesiska paraplyorganisationer har vi genomfört Bibiana, Esbjörn, So Teck Kee och Linda Ting på seminariet i Sibu, Malaysia. Foto: David Ong två seminarier i Malaysia under 2011, ganisation, också har ett relativt starkt ett i Kuala Lumpur i maj och ett i Sibu, inflytande. Sarawak i oktober. Under 2011 har vi översatt våra faktahäften om Alkohol & våld, Alkohol & HIV samt I samband med seminarierna har vi också byggt relationer med ministeriet Alcohol culture in gender zoomr till Mandarin. Dessa har även översatts till Thai, för kvinnor, familjer och samhällsutveckling. Detta är en väg in till Bahasa Malaysia och Tamil. regeringskoalitionen där Pemadam, som är IFNGO:s nationella medlemsor- Adic Lasantha Shammika är 22 år och arbetar sedan 2009 som volontär på Alcohol and Drug Information Centre, ADIC, på Sri Lanka. Han arbetar bland annat med barngrupper i skolan, på barnhem eller med barn som har en eller båda sina föräldrar i fängelse. Arbetet går ut på att utbilda barnen i deras rättigheter och att göra dem medvetna om de negativa konsekvenser alkohol och tobak för med sig. Lasantha ser att arbetet på ADIC ständigt utvecklas och bidrar till förändringar i samhället. - Jag tror framgången beror på att vi håller oss uppdaterade på senaste tekniken och använder oss av nya och kreativa metoder, säger han. Lasantha arbetar till exempel med reklamvärldens och medias bild av alkohol- och tobak. Han arbetar med barngrupperna kring frågorna men också direkt med media och olika organisationer. Han försöker att få media och organisationerna att agera genom att göra dem medvetna om budskapen i TV-program och reklam och hur det i sin tur kan påverka barnen. - Vi har blivit duktiga på att motivera individer och även få organisationer att ta till sig de metoder som vi arbetar med, säger han. Lasantha tycker att frågorna han arbetar med är viktiga och vill gärna arbeta mer med dem i framtiden. - Den erfarenhet och den tillfredsställelse jag får av att arbeta med samhällsfrågor har inspirerat mig att vilja fortsätta arbeta inom det här området, säger Lasantha. Även på ett personligt plan har det gett Lasantha mycket. Lasantha är volontär på ADIC. Foto: ADIC - Genom att arbeta på ADIC har jag lärt mig att arbeta med människor och grupper och att kommunicera bättre, avslutar Lasantha. Det globala arbetet Det globala programmet arbetar med alkoholpolitik och har till syfte att stödja alkohollagstiftningsarbetet under programperioden , främst i Sydostasien, där alkoholindustrin är mycket aktiv. Genom att verka som en katalysator mellan partnerorganisationer inom vårt övriga arbete i Sydostasien (det civila samhället), nationella organisationer (myndigheter) och internationella organisationer, som till exempel WHO, arbetar vi för att utveckla nationella restriktiva alkohollagstiftningar byggda på vetenskaplig evidens kompletterade med ramverk för att minska alkoholens skadeverkningar. Samarbetsländerna inom det globala programmet är Kambodja, Laos, Malaysia, Mongoliet och Vietnam. Arbetet leds från Internationella Institutets huvudkontor i Sverige. Sri Lanka Alcohol and Drug Information Center, ADIC, är ett internationellt erkänt resurscenter inom området alkohol, tobak och andra droger. ADIC:s syfte är att minska användning av alkohol och andra droger på Sri Lanka med hjälp av vetenskapligt baserad fakta och innovativa metoder. ADIC arbetar med informationsarbete, forskning och utveckling, alkoholpolitik och utbildningsinsatser riktade mot specifika samhällsgrupper där insatser på till exempel teplantager gett påtagliga resultat. ADIC samarbetar med myndigheter och ministerier och olika fattigdomsbekämpande program för att få dem att integrera drogprevention i deras arbete. ADIC har fungerat som rådgivare åt regeringen för den nationella alkohol- och tobakspolicy som antogs för något år sedan och fungerar som watchdog för att den ska genomföras. Organisationen har 25 anställda och cirka 20 volontärer på huvudkontoret i Colombo och mer än tretusen volontärer i sitt kontaktnät över hela landet. Personal på ADIC medverkar regelbundet som experter och föredragshållare i Asien, Europa och Afrika.

4 Sri Lanka 6 Bypåverkan stängde alkoholbutikerna Sydostasien 7 Voffor gör di på detta viset? adic I den lilla byn Kimmanthudawa, strax söder om Colombo på Sri Lanka bor knappt 300 familjer. De flesta av dem livnär sig på att tillverka bambugardiner. Drygt hälften av familjerna lever under fattigdomsgränsen och man hade tidigare hade man stora problem med bråk inom familjerna, undernäring och dåliga bostäder. Stora delar av bybornas inkomster gick åt till att köpa alkohol och tobak. I maj 2009 började ADIC arbeta med ett projekt i byn. Syftet med projektet var att minska alkohol- och tobaksanvändningen och få byborna att spara pengar till andra ändamål. Ett 60-tal ungdomar i byn fick utbildning och engagerades av ADIC för att informera och diskutera med byborna om alkoholens och tobakens skadeverkningar. I projektet arbetade man med flera olika målgrupper. En av dessa var 20 män, som levde under fattigdomsgränsen och lade huvudelen av sin inkomst på alkohol och tobak. Männen fick utmaningen att minska sina utgifter på alkohol och tobak under en period och spara denna summa istället. Samtliga 20 antog utmaningen och tack vare uppmuntran från sina familjer och de utbildade ungdomarna kunde man redan efter några månader se en märkbar skillnad. 3 av 20 hade helt upphört att dricka alkohol och de övriga hade minskat sin konsumtion markant. Det våld som tidigare hade förekommit i flera av familjerna hade helt upphört i slutet av programmet och familjerna mådde nu bättre och var lyckligare än förut. Även samhörigheten i byn jerna mådde...och famil- hade förbättrats och nu bättre och var lyckligare pengarna än förut... som tidigare I Kimmanthudawa arbetade ADIC med ett byprojekt. Foto: ADIC lagts på alkohol användes nu till reparation av bostäder istället. Tidigare fanns det tre affärer som sålde kassippu, illegal alkohol. När projektet var slut hade affärerna stängt till följd av att byborna bett dem om det och diskuterat med ägarna om problematiken kring alkohol. Gravida utbildas om alkoholreklam Krönika De flesta av oss har nog upplevt det, en resa till en ny plats, ett nytt land och fascinerats av allt det som är annorlunda, husen, maten och kulturen. Är man på semester eller kortare resa kan man befinna sig i ett konstant tillstånd av wow inför allt nytt. Men stannar man längre eller flyttar till landet brukar det komma till en punkt då man går från att vara en kulturupptäckare till att bli en rumpnisse. För mig skedde det ca 3 månader efter att jag flyttat till Hanoi. Nyhetens behag började avta och jag ville börja förstå lite mer...jag ville på djupet varför människor i börja förstå lite Sydostasien gjorde som de gjorde mer på djupet till exempel thailändarnas wai varför människor i Sydosta- (uttalas ungerfär som why på engelska) där man håller handflatorna sien gjorde som mot varandra framför sig. För mig var det som när vi skakar hand i de gjorde... Sverige och kunde användas på samma sätt. Men se där hade jag fel. Efter att ha blivit tillsagd att inte starta en wai mot yngre, inte hålla händerna så högt och många andra saker som jag tygligen gjorde fel ville jag förstås veta mer och började fråga. Tyvärr var jag inte något vidare smidig i frågandet så det blev ofta, har jag förstått senare, i en sydostasiatisk kontext plumpa frågor i stil med rumpnissarnas Voffor gör di på detta viset? och Voffor då då?. Svaren jag fick ledde till mer nyfikenhet och en anledning för rumpnissen att dyka upp igen. Till slut tog svaren slut, vilket ledde till en ny erfarenhet, att många här inte så gärna säger att de inte vet. Och när man inte vet kan det bli genant. Man tappar ansiktet och då skrattar man. För mig kändes det som att de skrattade åt och förlöjligade mina försök att förstå och göra rätt. Att jag då blev arg och en ännu Flickan gör en Wai mot Johan. Foto: Jeffrey Warner värre rumpnisse gjorde inte saken bättre eftersom jag inte bara fick dem att tappa ansiktet, jag själv gjorde det genom att visa öppet att jag var arg, vilket gjorde att de skrattade ännu mer. Komplicerat? Ja, och värre blev det innan jag lärde mig. Så idag, 9 år senare, är jag en lika stor rumpnisse som fortfarande vill...rumpnissen veta mer, eftersom det alltid finns har fått lära sig nytt att upptäcka och lära. lite sydostasiatiskt hyfs... Men rumpnissen har fått lära sig lite sydostasiatisk hyfs och fason. När det gäller kultur och etikett finns det inte alltid svar på frågorna man ställer. Istället är det många gånger bättre att hålla rumpnissen i schack och bara vara tyst för att kunna lyssna och uppleva på riktigt. Johan Bengtsson, regionkontoret i Thailand ADIC i samband med sina besök på adic Sedan 2008 arbetar ADIC med att uppmärksamma kvinnor på alkoholreklam i barnprogram på TV. Ramani är gravid och bor i Piliyandala och har sedan tidigare en son. - Våra barn tittar på tecknad film på kvällarna. Vi tyckte inte att det var något konstigt med det, berättar Ramani. Men när Ramani kom i kontakt med kliniken när hon var gravid förstod hon att det fanns ett problem. Personalen från ADIC förklarade hur alkoholindustrin marknadsför sig genom reklamen i barnprogrammen. - Vi blev väldigt oroade. Nu tittar vi på TV tillsammans med våra barn. När det kommer reklam förklarar vi för dem hur alkoholindustrin försöker påverka dem, berättar hon. När föräldrarna inte hinner titta tillsammans med barnen brukar barnen säga till när det kommer alkoholreklam. - Jag har också pratat med min man och våra grannar om det ADIC lärt mig. Jag försöker dela med mig av all den kunskap jag fått om det här, avslutar Ramani. Sydostasien Under 2011 arbetade vi med 12 partnerorganisationer i Sydostasien; fem i Thailand, tre i Kambodja, tre i Laos och en i Burma/Myanmar. Arbetet i Sydostasien leds från regionkontoret i Chiang Mai, Thailand. Målet för verksamheten i regionen är att bygga starka civila samhällen och nätverk för att minska alkohol- och drogrelaterade problem, särskilt bland unga. Flera av partnerorganisationerna arbetar med den så kalllade CBDAC-modellen, Community-Based Drug and Alcohol Control. Det innebär att byborna själva får definiera sina alkohol- och drogproblem och utifrån det arbeta tillsammans i nätverk med lösningarna. Man stärker därigenom både byn och människorna som bor där. Frågorna man arbetar med kan sträcka sig från mediaprojekt till byprojekt som syftar till att förankra nya generationer i den lokala kulturen.

5 Sydostasien 8 Sydostasien 9 Mukae lär sig läsa och spara pengar Thailand, kbc Mukae Musher är 62 år och bor i Sa-ngin Nuer i Chiang Mai i Thailand tillsammans med sin man Miduay Charoonchumpee och deras tre barn. Mukae och Miduay dricker båda mycket och det mesta av deras inkomst gick tidigare åt till att köpa alkohol. När de var berusade kunde de varken arbeta på åkrarna eller delta i aktiviteten i byn. De bråkade också högljutt och störde sina grannar. Ibland lånade de till och med pengar av grannarna för att kunna köpa alkohol. I efterhand fick de arbeta av skulden. En dag fick Mukae höra talas om the Spirited Women Group och bestämde sig för att gå med. En dag fick Mukae höra talas om The Spirited Women Group och bestämde sig för att gå med. Gruppens syfte är att utveckla livslångt lärande genom aktiviteter som att spara pengar och språkundervisning. Varje månad den 25:e sparar medlemmarna pengar och Mukae har inte missat ett enda tillfälle, trots att hon varit berusad. Även om hon inte skulle ha pengar på spardagen lånar hon av en I gruppen The Spirited Women Group får medlemmarna bland annat lära sig läsa och skriva. Foto: KBC granne och arbetar sedan av skulden. Mukae har inte heller missat ett enda undervisningstillfälle. Mukae har inte heller missat ett enda undervisningstillfälle. Hon är alltid engagerad på lektionerna och trots att hon riskerar att hennes kurskamrater skrattar åt henne om hon uttalar orden fel, så försöker hon och gör så gott hon kan. Hon försöker också alltid att göra sina hemuppgifter efter bästa förmåga trots att hon inte kan läsa instruktionerna och anstränger sig att skriva genom att följa de prickade linjerna i boken. Ledaren för the Spirited Women Group tycker Mukae gjort stora framsteg och hoppas också på att Mukae och hennes man i framtiden kan avstå från alkohol och bli en förebild för andra i samhället. Snart får nioårige Ah-Mur börja skolan Thailand, vcdf I Mae Sai, en livlig marknad i Thailand på gränsen mot Myanmar/Burma är Ah-Mur ett välkänt ansikte. Där tigger han pengar på bron som förbinder de två länderna. Ah-Mur är nio år och bor tillsammans med sin familj i en fattig liten by. Familjen överlever tack vare produktionen och försäljningen av narkotika i form av opium, heroin och ya-ba, som är en blandning mellan metamfetamin och koffein. Pengarna från tiggandet används för att försörja båda föräldrarnas missbruk Ah-Murs mamma säljer ya-ba och är själv beroende. När hon saknar pengar tar hon med sig Ah-Mur och tigger från turister. Under tiden är Ah-Murs pappa hemma och dricker alkohol och röker opium. Pengarna från tiggandet används för att försörja båda föräldrarnas missbruk. Om pengarna inte räcker till blir Ah-Mur slagen av både sin mamma och pappa. En dag börjar Ah-Mur sniffa lim med några äldre pojkar. Vid ett tillfälle blir han hög efter att ha sniffat lim och ramlar han av en lastbil i farten. Trots att han verkar vara OK har han skadat huvudet och svullnar upp. Vid ett tillfälle blir han hög efter att ha sniffat lim och ramlar av en lastbil i farten... Personal från The Volunteer for Children s Development Foundation, VCDF, ser till så att Ah-Mur kommer till sjukhus för att kolla upp så att han inte har fått hjärnskakning. Läkarna håller kvar honom på sjukhuset för observation några dagar eftersom de Ah-Mur misstänker att han har flyttar in på fått inre VCDF:s barnhem där han blödningar. Läkarna nu har börjat hittar också lära sig läsa lim i hans och skriva... näsa och i bihålorna. VCDF tar kontakt med Ah-Murs mamma och förklarar att de är oroliga för Ah-Mur. Då Ah-Murs mamma tidigare har förlorat en son är hon rädd Ah-Mur väntar på att få börja skolan. Foto: Johan BengtssonIII för att förlora en till. Hon vill att Ah-Mur ska komma bort från de andra barnen som sniffar lim och komma till en trygg plats. Ah-Mur flyttar in på VCDF:s barnhem där han nu har börjat lära sig läsa och skriva och förbereder sig för att börja skolan nästa termin. Pojken på bilden är av anonymitetsskäl inte Ah-Mur. KBC, Thailand The Spirited Women Group arbetar med vår partnerorganisation Karen Baptist Convention, KBC. KBC har som syfte att arbeta med drogrehabilitering och stärka byar genom nätverkande enligt den så kallade CB DAC-modellen. CB DAC-modellen står för Community Based Drug Abuse Control och de har som mål att få bybor att hantera sina egna problem genom olika nätverk och därmed stärka samhället och människorna som bor där. VCDF, Thailand The Volunteers for Children s Development Foundation,VCDF, i Thailand arbetar med utsatta barn som hamnat i eller riskerar att hamna i trafficking och kvinnor som lever illegalt vid den nordligaste delen av gränsen mellan Thailand och Myanmar/ Burma. VCDF driver ett drop-in center i Mae Sai och ett barnhem i Chiang Saen provinsen. De ser till så att gatubarn får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda, såsom skolgång och en trygg uppväxtmiljö. De hjälper också kvinnorna och barnen att hitta alternativa inkomstkällor till drogförsäljning och tiggeri. Vissa kvinnor genomgår rehabilitering från sitt drogberoende i samarbete med sjukhuset i Mae Sai och får möjlighet att lära sig tillverka olika produkter, som de kan sälja och få en inkomst från.

6 Sydostasien 10 Sydostasien 11 Phanouwat slutade med droger Mon slutade dricka alkohol laos, Lsda Phantouwat och två av hans vänner brukar gå till en lokal bar i byn Dong Naxok Tay i Vientiane i Laos för att dricka alkohol och flirta med tjejer. En dag föreslår en tjej på baren att de ska testa en energidryck, som ska göra dem gladare. De dricker drycken i flera månader och får så småningom reda på att drycken innehåller en amfetaminliknande substans, ATS. De har då redan hunnit bli beroende av drogen. Phanouwat får problem och hans fysiska hälsa påverkas. - Jag kunde inte sova ordentligt på nätterna. Men samtidigt kände jag mig dåsig och föll hela tiden i sömn under dagen. Jag hade ingen energi, berättar han. Till slut orkar han inte gå till skolan utan sover under skoldagen hemma hos sina vänner. Phanouwat lägger ner mycket pengar på ATS-tabletterna och börjar stjäla pengar från sin mamma. När hon förstår det och får reda på att han har stor frånvaro i skolan blir hon väldigt upprörd och kör ut honom hemifrån. Han flyttade då hem till en vän. En vecka senare söker en volontär från Life Skills Development Association, LSDA, upp Phanouwat. Volontären övertalar honom att gå på avgiftning och lovar att stötta honom. Phanouwat går med på det och hans mamma och volontären tar med honom till Somsanga rehabiliteringscenter. - Det första jag fick göra var att sluta använda drogen. Det var väldigt jobbigt. Men tack vare den empati och det tålamod personalen visade kunde jag stå emot begäret, berättar han. Två veckor efter att Phanouwat kommit till rehabiliteringscentret deltar han i gruppterapi för första gången. Där delar alla med sig av sina erfarenheter och pratar om hur man kan hålla sig borta från droger. - Vi diskuterade de negativa effekterna av drogmissbruk som drabbar både en själv, familjen och samhället, säger Phanouwat. Phanouwat gör tillsammans med sin läkare upp en plan för hur han ska bli fri från sitt drogberoende. Han följer centrets regler och deltar i de olika aktiviteter som han kommit överens med läkaren om. Hans syster brukar komma på besök till centret och har ofta med sig en väninna. De uppmuntrar honom båda två att verkligen anstränga sig för att sluta använda droger. Tack vare centrets regler och stödet från hans nära och kära lyckas han. Idag ser Phanouwats liv väldigt annorlunda ut. Han är nu 22 år och drogfri sedan två år tillbaka. - Numera försöker jag undvika personer som använder droger, säger han. Han får ett stort stöd från sin mamma, sina släktingar och grannarna i byn. Han har ett nytt jobb och trots att det är hårt jobb och inte så bra betalt, försöker han sköta det så bra han kan. Han är nu också gift sig med sin systers väninna. - Hon bryr sig mycket om mig och vi väntar vårt första barn tillsammans, avslutar Phanouwat. Kambodja, pdp Mon Saruon är 36 år och bor i byn Thna i Svay Rieng i Kambodja tillsammans med sin man och deras två söner. Tidigare lade de hälften av sin inkomst på alkohol. Mons man hade med sig alkohol hem varje dag och ibland drack hon sig också full och kunde inte laga mat till familjen. De fick svårt att försörja sig och bråkade och slogs när de hade druckit. De blev olyckliga och barnen var ofta rädda när föräldrarna drack och den äldste sonen fick hoppa av skolan. - Vi kunde inte betala för hans skolgång och han led av vad som hände i familjen, berättar Mon. Under 2008 fick Mon och hennes man kontakt med People s Centre for Development and Peace, PDP, och började delta i aktiviteter som de anordnade. Där fick de kunskap om hur alkohol påverkar allt från hälsa, familjeförhållande, våld i hemmet till trafikolyckor och även Drygt ett år senare hade Mon helt slutat dricka alkohol... Mon Saruon och hennes man får sin inkomst från risproduktion och mannens arbete som byggnadsarbetare. Foto: CLANPO verktyg för att kunna hantera sin situation. Drygt ett år senare hade Mon helt slutat dricka alkohol och hennes man hade minskat sin alkoholkonsumtion. De slutade bråka, Mon kände sig starkare och inkomsten, som tidigare hade gått till alkohol, kunde nu användas till barnens skolgång och till familjens försörjning. De fick också råd att köpa en motorcykel och en pump. - Jag hoppas att PDP-Centret fortsätter utbilda människor i samhället om alkohol, säger Mon. Det var tack vare kunskapen och hjälpen från PDP-centret och stödet från barnen och alla i byn som Mon kunde förändra livet för sig och sin familj. - Jag är mycket lycklig och jag trodde aldrig att jag skulle kunna sluta dricka. Nu är jag fri från alkoholen, säger Mon. LSDA, Laos Life Skills Development Association, LSDA, har som mål att minska alkoholanvändandet framförallt bland unga. Genom skolbaserade insatser och aktiviteter och nätverkande i samhället försöker man minska drog- och alkoholproblem. LSDA är ett oberoende center med två enheter The Life Skills Unit och the Media Unit. LSDA samarbetar med utbildningsministeriet, FN-organisationer och andra frivilligorganisationer med frågor om resursfördelning och jämlikhet. Foto: LSDA PDP, Kambodja People s Centre for Development and Peace, PDP, har som mål att minska alkoholrelaterade skadeverkningar i det kambodjanska samhället genom att bland annat skapa medvetenhet kring de skadeverkningar alkoholen har på samhället. PDP arbetar med utbildningar, workshops, radioprogram, kampanjer och lobbyverksamhet. PDP är också en partner inom vårt globala program, där de bland annat varit framgångsrika i arbetet vad gäller alkohollagstiftning med parlamentet och olika organisationer, som till exempel Asia-Pacific Alcohol Policy Alliance, APAPA.

7 Östafrika 12 Östafrika 13 Mormor lärde Musa bry sig om andra SCAD engagerar unga, föräldrar & lärare Tanzania, idydc - Mormor lärde mig vad kärlek och tålamod är samt att se till andra människor före mig själv, berättar Musa. Musa tror att det är tack vare att hans mormor var så sträng i sin uppfostran som han är den han är idag. Kenya, Scad I Nairobi arbetar SCAD med ungdomar i skolor och på universitetet och har klubbar på ett 30-tal skolor. Musa Ndunguru arbetar med ekonomi på Iringa Development of Youth, Disabled & Children Care, IDYDC. Musas mamma blev lämnad av hans pappa när hon var gravid. När Musa var två år gammal gifte hans mamma sig med en ny man och Musas mormor tog då hand om honom. - Mormor är den lyckligaste och mest älskvärda person jag någonsin träffat, berättar han. IDYDC arbetar med att rehabilitera gatubarn på Upendo Center i Iringa. Foto: Camilla Thulin - Annars hade jag kanske varit ett gatubarn, utan hopp för framtiden, säger han. Östafrika Under 2011 arbetade vi med åtta partnerorganisationer i Östafrika; en i Burundi, två i Kenya och fem i Tanzania. Verksamheten i Östafrika leds från regionkontoret i Dar es Salaam, Tanzania. Målet med verksamheten i regionen är att minska alkoholkonsumtionen utifrån insikten om alkohol som utvecklingshinder. Med Musas bakgrund, med en mormor som engagerade sig i hans uppväxt och såg till att han fick en utbildning växte en passion att hjälpa andra. - Jag ville starta en egen organisation. Där skulle jag hjälpa barn och ungdomar att få en bra framtid och kunna förverkliga sina drömmar, berättar han. Men Musa behövde inte starta en egen organisation. Han fick höra talas om organisationen IDYDC och blev imponerad av deras arbete. Organisationens vision att hjälpa barn och andra i samhället sammanföll med hans egen livshistoria och den vision han hade för framtiden. Direkt efter sin examen i ekonomi 2009 fick han jobb på IDYDC. Musa ser att hans bakgrund hjälper honom i det arbete han gör för barn och ungdomar idag. Musa Ndunguru arbetar på organisationen IDYDC. Foto: Camilla Thulin - Jag är stolt över mig själv. Tack vare mitt förflutna har jag blivit den jag är. Det är en stor hjälp för mig, säger han. Musa är idag själv gift och har en son men försörjer även sina två yngre halvsystrar, som fortfarande går i skolan. Han har kontakt med sin mamma och väldigt bra kontakt med sin mormor. - Jag hoppas att mormor kommer att leva länge, så att jag kan få ta hand om henne lite, avslutar Musa. Partnerorganisationerna i Östafrika arbetar framförallt med barn, ungdomar och kvinnor. Iringa Development of Youth, Disabled & Children Care, IDYDC, arbetar bland annat med ett rehabiliteringsprojekt av gatubarn. Projektet är ett Världens Barnprojekt där gatubarnen får ett tillfälligt hem, mat och teoretisk och/eller praktisk utbildning på ett center. Syftet är att återförena barnen med sina familjer. Med hjälp av utbildning och påverkansarbete försöker de få unga att avstå från att dricka alkohol eller få dem att börja dricka alkohol senare. SCAD anordnar bland annat varje år olika tävlingar. I Art beat får ungdomarna genom teater eller sång framträda med ett budskap kring alkohol. I sitt arbete engagerar SCAD även föräldrar, lärare, rektorer och myndigheter. Varje år arrangeras en årlig workshop med lärare från ett tiotal skolor i Nairobiområdet. Idén med workshopen är att klubbledare och andra engagerade ska dela med sig av erfarenheter till varandra om hur man kan arbeta med alkoholfrågan. De årliga mötena har arrangerats sedan 2004 och har varit mycket framgångsrika och bidragit till Med hjälp av urtbildning och påverkansarbete försöker de få unga att avstå från att dricka... Idén med workshopen är att klubbledare och andra ska dela med sig av erfarenheter till varandra om hur man kan arbeta med alkoholfrågan... På SCAD Kenya arbetar man med unga, deras föräldrar, lärare, rektorer och myndigheter. Foto: Camilla Thulin att klubbaktiviteterna har kunnat utvecklats. Under mötena presenteras de framsteg som gjorts på SCADskolorna och man I sitt arbete engagerar SCAD även föräldrar, lärare, rektorer och myndigheter... informerar om kommande aktiviteter. Man har även engagerat föräldrarna i arbetet med ungdomarna. I slutet av 2011 hölls en workshop för dem med fokus på att identifiera och hantera utmaningar i att vara en god förälder och förebild.

8 Östafrika 14 Östeuropa 15 Tävlingar i sång, poesi och sketcher Selena för kunskapen vidare Burundi, Bgga Vad har sång, poesi och sketcher med alkohol att göra? Det kan drygt 400 scouter i Burundi svara på. I november 2011 deltog de i tävlingar som hölls runt om i fem provinser i Burundi. Tävlingarna arrangeras för att medvetandegöra samhället om problem med alkohol och är en del av Burundi Girl Guides Associations, BGGA:s, arbete med lokala klubbar. Förberedelserna för tävlingarna började redan i mars förra året och det har gjort scouterna extra engagerade i alkoholfrågan. - När vi spelade upp våra sketcher för andra elever kände jag mig delaktig i att förändra När vi spelade upp våra sketcher för andra elever kände jag mig delaktig i att förändras attityder och beteenden och att jag kan göra skillnad... Ett sång och dansnummer från en av grupperna som deltog i tävlingarna BGGA anordnade. Foto: BGGA attityder och beteenden och att jag kan göra skillnad, berättar Elysée GAHIM- BARE, en av vinnarna i tävlingarna. Tävlingen var också en möjlighet att föra samman ungdomar från olika samhällen. - De fick lära sig olika sätt som man kan skapa medvetenhet på, berättar en av jurymedlemmarna som också är lokalpolitiker. I tävlingen utsågs 25 vinnare. Vinnarbidragen kommer att användas i BGGA:s fortsatta alkoholarbetet. Bosnien, cem Selena Grizi går på gymnasiet i Travnik i Bosnien och förra året fick hennes skola besök av volontärer från Center for youth education, CEM. Volontärerna höll i några workshops och tog upp problem som alkohol kan orsaka, såväl fysiskt som psykiskt. - De lyckades otroligt nog fånga min uppmärksamhet. Jag var förundrad över hur de arbetade med oss både som grupp och som individer, berättar Selena. Hon fick lära sig en massa saker om alkohol. - Jag blev skrämd av information. Jag fick lära mig mer än jag någonsin trodde var möjligt, berättar Selena. Hon började sedan på egen hand ta reda på mer om alkoholproblemen i sitt samhälle. - Allt såg ju inte perfekt ut. Det fanns så mycket jag skulle vilja ändra på, berättar Selena. Hon gick med i CEM och började lära sig mer om alkohol och ungdomar i Selena arbetar numera själv med att lära andra om alkoholens negativa konsekvenser. Foto: CEM Bosnien. Hon kunde nu föra kunskapen - Det finns så många ungdomar som vidare. inte får tillräckligt med information om det här problemet, säger hon. - Jag intalade mig själv att jag kunde arbeta för en positiv förändring. Jag Men Selena informerar inte bara om ville det, säger Selena. problemen. Hon agerar också personligen utifrån en hälsosam och trygg Hon insåg att alkoholproblemen var livsstil. värda att få större uppmärksamhet i samhället. - Jag har börjat leva efter det jag har lärt mig. Jag är tacksam över det, avslutar Selena. BGGA, Burundi BGGA, Burundi Girl Guides Association är en scoutorganisation för flickor som arbetar med att minska alkoholkonsumtionen bland unga mellan 6 och 20 år. BGGA arbetar tillsammans med Burundi Scout Association, BSA, som arbetar både med flick- och pojkscouter. Tillsammans arbetar de i fem provinser med 68 klubbar och ca 30 barn och ungdomar i varje klubb. De arbetar med att stärka barn och ungdomar genom utbildning och aktiviteter i klubbverksamhet om bland annat alkoholens negativa konsekvenser. I arbetet engageras även föräldrar, lokala ledare, lärare och media och med en uppförandekod för den egna organisationen. BGGA arbetar även med alkohollagstiftning och lobbar för en nationell alkoholpolicy. Bland annat har de arrangerat flera workshops för såväl lokala ledare och barägare som för föräldrar och rektorer. Östeuropa Center for youth education, CEM arbetar huvudsakligen med att utbilda och stärka unga volontärer om alkoholens negativa konsekvenser för såväl individer som samhällen samt med lagstiftning kring alkohol. Volontärerna utbildar i sin tur andra unga i dessa frågor. CEM arbetar ofta med icke-konventionella metoder och samarbetar med nationella institutioner för att skapa en alkoholpolicy för hela Bosnien & Hercegovina.De arbetar med att stärka unga människor så att de kan bli medvetna och ansvarstagande samhällsmedborgare. Foto: CEM

9 Vårt nya Gåvobrev, ring