Kunskapsförsörjning av turism och friluftsliv i planeringen av svenska kustlandskap En studie av besökare i Blekinge skärgård.

Transkript

1 Kunskapsförsörjning av turism och friluftsliv i planeringen av svenska kustlandskap En studie av besökare i Blekinge skärgård. Rosemarie Ankre, Blekinge Tekniska Högskola/ETOUR Mittuniversitetet, rosemarie.ankre@etour.se Projektarbetet Kunskapsförsörjning av turism och friluftsliv i planeringen av svenska kustlandskap är finansierad av. Projektet är en del av ett avhandlingsarbete inom fysisk planering och syftet är att analysera om och hur kunskap om besökare och fritidshusägare kan bidra till planeringen av turism och friluftsliv i svenska kustlandskap. Datainsamlingen består av en enkätundersökning riktad till besökare och fritidshusägare i Blekinge skärgård 2007 samt fältresa. Resultaten av studien i Blekinge skärgård påvisar eventuella konflikter, besökarnas geografiska spridning, aktiviteter och attityder, samt deras förhållningssätt till utveckling av området och svenska kustlandskap generellt. Intervjuer med representanter för Blekinge länsstyrelse samt kommunerna i området ingår också i undersökningen. De svenska kustlandskapen och skärgårdarna är attraktiva för besökare vilket skapar intresse för utveckling av turism och friluftsliv (Turistdelegationen, 1998), men dessa områden består också av stora naturvärden, omfattande fågel- och djurliv samt kulturminnen (SOU 1996:153; SOU 2000:67). Att planera för turism och friluftsliv tillsammans med bevarande av natur och kultur samt med hänsyn till annan mark och vattenanvändning är emellertid problematiskt. Dessa natur- och kulturkänsliga områden är arenor för en mångfald av olika aktörer vilkas behov, intressen och upplevelser i vissa fall går i olika riktningar. Detta kan skapa konflikter om exempelvis bevarande, tillgänglighet, användning, utveckling och förvaltning av kustlandskapen (Morf, 2006). Blekinge skärgård består av ett rikt natur- och kulturlandskap med flera riksintressen för natur och friluftsliv, naturreservat samt olika fågel- och sälskyddsområden. Under många år har Blekinge skärgård varit stängt för besökare på grund av militära intressen, men eftersom dessa restriktioner nyligen har lättat så har det skapats en intressant planeringssituation. Området upplever nu ett tryck från olika håll exempelvis turism, friluftsliv och fritidshusboende. Eftersom turism är relativt nytt samt att skärgårdens har en betydelse för friluftsliv och rekreation, så är det intressant att undersöka den nuvarande konfliktsituationen gällande markanvändning. Blekinge skärgård är nu i kandidatfasen för att bli biosfärområde (Man and Biosphere Reserve). Det är i samband med detta angeläget samla in kunskap om besökare, då ingen av de planerande instanserna har någon kunskapsförsörjning om turism och friluftsliv. Ett eventuellt framtida biosfärområde består av olika zoner och i projektet kommer därför zonering i biosfärområden att analyseras i relation till planeringsverktyget ROS (the Recreation Opportunity Spectrum). ROS har främst använts i nordamerikanska vildmarksområden, men har även applicerats i Fulufjället, Sverige. I detta fjällandskap styrs besökarna till olika områden för att kunna balansera markanvändning med bevarande samt för att uppfylla olika besökares önskningar om

2 aktiviteter och upplevelser. ROS är därmed en metod för att minska och hantera konflikter. Genom ökad kunskap om besökares attityder till en geografisk uppdelning av besöksmålet, så kan möjligheten till vidareutveckling och användning av zonering i kustlandskap diskuteras. En stor del av studien består av resultaten från enkätundersökningen som skickades till 828 fritidshusägare och 431 besökare (sammanlagt 1259 utskick). Den totala svarsfrekvensen var 52% (578 respondenter). I studien ingick även en bortfallsanalys för enkätundersökningen. Några av skälen till att inte delta i undersökningen var att man inte hade tid, inte kände för det eller för att enkäten ansågs för lång. Enkätundersökningen bestod av 7 sektioner med frågor gällande: A) När respondenten varit i området, transportmedel och tillgänglighet. Även upplevelser av konflikter och attityder till hantering av konflikter. B) Respondentens aktiviteter och upplevelser samt attityder till möjliga framtida utvecklingar av området. C) Geografisk spridning i området samt boende. D) Upplevelser och attityder till buller, i området och i Sverige generellt. E) Attityder till strandskyddet, restriktioner mot rörelsefrihet. F) Åsikter om svenska kustlandskap i allmänhet. G) Information om respondenten. I studien presenteras resultaten från enkätundersökningen med diagram och procentuell fördelning av respondenternas svar. För att få adresser till tillfälliga besökare i Blekinge skärgård, användes metoden med kontaktkort. Besökare på olika platser i området uppmanades att fylla i kontaktkort med namn och adress samt att besvara några frågor. Detta gjordes i samarbete med vandrarhem, turbåtarna, campingplatser mfl. I studien ingår även en analys och utvärdering av metoden med kontaktkort tillsammans med förslag på hur metoden blir mer effektiv och användbar i kustområden. Ytterligare så genomfördes intervjuer med representanter från Blekinge länsstyrelse samt från Karlskrona och Karlshamn kommuner. De intervjuade fick frågorna i förväg och intervjuerna spelades sedan in. Även lokalmedia (Blekinge Läns Tidning) studerades för att finna olika exempel på konflikter i skärgården. Slutligen genomfördes under några dagar sommaren 2008 en fältresa i skärgården av författaren. Exempel på resultat från studien är: Upplevda konflikter berodde framförallt på utvecklingen av avlopp, fritidshus och buller. Studien visar dock att majoriteten av respondenterna inte hade upplevt några konflikter i hög grad. Gällande medel för att förhindra konflikter i området, så ansågs framförallt information som positivt. Flertalet respondenter var också positiva till att förbjuda tillträde till särskilt känsliga områden och att utöka strandskyddet.

3 Flertalet konflikter i Blekinge skärgård återfanns rapporterade i Blekinge Läns Tidning, bland annat gällande strandskydd, bebyggelse av fritidshus, körning av jet-skies, vindkraft och muddring. De intervjuade var inte helt eniga i sin uppfattning huruvida bullerkonflikter existerade eller inte i området. Exempelvis länsstyrelsen menade att det förekommer buller men att skärgården inte är specifikt utsatt, medan Karlshamn kommun kommenterade att buller är en konflikt i området särskilt på grund av snabba båtar och jet-skies. Respondenternas attityder mot bullerfria områden med restriktioner för motorbåtstrafik skiljde sig åt beroende på om restriktionen skulle appliceras i Sverige generellt, eller i Blekinge skärgård. Respondenterna hade en negativ attityd till bullerfria områden i skärgården, men en mer positiv attityd om man såg till Sverige i det stora hela. Detta kan förklaras med företeelsen Not In My Backyard (NIMBY), som beskriver ett fenomen där individer anser en utveckling som olämplig för deras eget område, men accepterar utvecklingen i andra områden det är således positivt så länge det inte berör en själv. En ändamålsenlig och effektiv skötsel av naturområden för turism och friluftsliv förutsätter goda kunskaper om besökarna (Emmelin et al., 2005). Utvärdering och insikt om vilken sorts kunskap som behövs är nödvändigt för att kunna hantera konflikter; vilka konflikter existerar enligt vem, var, hur, när och varför? Vidare behövs det kunskap som ger ett framtidsperspektiv; vilka reaktioner kan uppstå på grund av utveckling, ingrepp och reglering? Hur ska man kunna förutse effekter och konsekvenser av planering och förvaltning? Olika sorter av konflikter i rekreationsområden som identifieras av Manning (1999) är: inom friluftsaktiviteter, mellan friluftsaktiviteter, med förvaltande organisationer eller myndigheter, samt med annat markutnyttjande. Det uppstår målkonflikter mellan olika individer (Jacob & Schreyer, 1980; Manning, 1999). Det finns dock brister i den svenska kommunala planeringen gällande turism och friluftsliv (Vuorio, 2003; Emmelin et al., 2005). Med kunskap om besökarna skulle turism och friluftsliv kunna bli bättre införlivade i den översiktliga planeringen som därmed baseras på en större förståelse av brukarnas åsikter och mönster. Sammanfattningsvis, så bör det anses som nödvändigt med modeller för att göra det enklare för alla att förstå uppgiften med hållbar utveckling, som till exempel biosfärkonceptet. I denna studie diskuteras det exempelvis hur biosfärkonceptet kan relateras till positiv turismutveckling. I Blekinge skärgård är de olika parterna övertygade om att en framtida eventuell utnämning till biosfärområde innebär att fler besökare kommer att lockas, som exempelvis världsarv. Studiens slutsats är dock att man bör vara försiktig med sådana förhoppningar eftersom det i dagsläget finns för få studier som påvisar ett samband mellan ett områdes biosfärutnämning och ett ökat antal besökare. Frågan är om biosfärkonceptets zonering skulle kunna utvecklas vidare genom att använda ROS? Arnberger et al., (2002) anser att utmaningen för naturförvaltning är att bevara områden där människor inte har gjort avtryck, men också att uppfylla människors behov av friluftsliv genom att etablera zoner. Genom att applicera ROS, så

4 styrs människor geografiskt vilket kan bidra till en kombination av bevarade och använda områden. Kunskap om besökares aktiviteter, antal, behov och motiv är därmed nödvändiga. På så vis skulle ROS bli intressant att införa i ett biosfärområde. Problemet är att ROS i sin tur behöver anpassas efter svenska förhållanden, där exempelvis allemansrätten är en central del. Just i kustlandskap finns det flertalet faktorer som komplicerar en geografisk indelning av området; den geografiska uppdelningen på grund av kust och öar, tillgängligheten, de känsliga natur- och kulturområdena, konkurrerande näringar, fritidshusboende och lokalbefolkningen etc. (Ankre, 2007). Frågan som restes vid MAB-mötet i Gysinge 2008 Har zonering i biosfärområden någon betydelse? kommer att diskuteras vidare på nationell nivå. Även om den svenska MAB-kommittén anser att dagens zonering har stora brister och till och med inte är nödvändig (se Thorell et al, 2005), så är trots allt zonering en stor del av ett biosfärområde och UNESCO s arbete. Hur zoneringen används i praktiken skiljer sig från ett biosfärområde till ett annat. Referenser Ankre, R. (2007). Understanding the visitor. A prerequisite for coastal zone planning. 2007:09. Karlskrona. Blekinge Institute of Technology. Arnberger, A., Brandenburg, C. & Muhar, A. (2002). Preface - the Conference Proceedings Monitoring and Management of Visitor Flows in Recreational and Protected Areas. Vienne, Austria January 30- February 2, Emmelin, L., Fredman, P. & Sandell, K. (2005). Planering och förvaltning för friluftsliv en forskningsöversikt. Rapport Stockholm: Naturvårdsverket. Jacob, G. & Schreyer, R. (1980). Conflict in Outdoor Recreation: A Theoretical Perspective in Journal of Leisure Research. Vol. 12, pp Manning, R. (1999). Studies in Outdoor Recreation. Search and Research for Satisfaction. 2 nd ed. Corvallis: Oregon State University Press. Morf, A. (2006). Participation and Planning in the Management of Coastal Resource Conflicts. Case Studies in West Swedish Municipalities. Doctoral dissertation, Human ecology. Göteborg: Göteborg University. SOU Statens offentliga utredningar. (1996). Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden. 1996:153. Stockholm: Miljödepartementet. SOU Statens offentliga utredningar. (2000). Levande skärgård Utvärdering av de regionala miljö- och hushållsprogrammen. 2000:67. Stockholm: Miljödepartementet. Thorell, M., Cronert, H., Magntorn, K., Magnusson, S., Olsson, O., Jonasson, C., & Krekula, M. (2005). Biosphere reserve development in Sweden in Nordic Biosphere Reserves. Experiences and Co-Operation. Eds., Thorell, M., Undén, U. & Olsson, O. TemaNord 2005:560. Copenhagen: Nordic Council.

5 Turistdelegationen. (1998). Hållbar utveckling i svensk turistnäring. Stockholm: Turistdelegationen. Vuorio, T. (2003). Information on recreation and tourism in spatial planning in the Swedish mountains methods and need for knowledge. Licentiate thesis 2003:03. Department of Spatial Planning. Östersund: Blekinge Inst. of Technology and ETOUR Mid Sweden University. ---