Anvisning för tillämpning av bruksvillkor för understöd

Transkript

1 Anvisning för tillämpning av bruksvillkor för understöd Innehåll Anvisning för tillämpning av bruksvillkor för understöd (allmänt understöd, riktat verksamhetsunderstöd och projektunderstöd)... 1 Allmänt Maximibeloppet av statsunderstöd Understödstagarens skyldighet att lämna uppgifter Godtagbar användning av understöd Överföring av understöd Förbud för att använda understöd för verksamhet som utövas på marknadsvillkor och som tillhör kommunens, statens eller ett religiöst samfunds organiseringsansvar Användningstid och utgång av bidraget Godtagbara kostnader Godtagbarhet av allmänna kostnader Anläggningstillgångar Kostnader som inte godtas Begränsningar för allmänna kostnader Avskrivningar och kalkylerade poster Finansieringskostnader, kostnader för kapitalanskaffning och serviceverksamhet Förbud att kombinera understödsobjekt Begränsningar för lokalkostnader Begränsningar för personalkostnader Övriga kostnader som inte godtas Uppgifter om understödstagaren 9.1 Konkurrensutsättning av upphandlingar enligt upphandlingslagstiftningen Skyldighet till övrig konkurrensutsättning Ordnande av arbetstidskontroll Val av kund (AvA 14 )

2 9.5 Bokföringsskyldighet Revision Utredningar som ska lämnas in Spridning av verksamhetsmodellerna Skyldighet att återbetala understöd Ränta STEA:s granskningsrätt Allmänt Denna anvisning tillämpas på STEA:s understöd som beviljas från och med den 1 januari. På penningautomatunderstöd som beviljats före tillämpas de bestämmelser och anvisningar som gällde vid tidpunkten för beviljandet. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) är en självständig statsbidragsmyndighet som är verksam i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. STEA ansvarar för beredning, utbetalning och övervakning av användningen av understöd som beviljas social- och hälsovårdsorganisationer med medel från Veikkaus Oy:s spelintäkter samt för utvärderingen av understödens effekter. Vid beviljande, användning och övervakning av statsunderstöd tillämpas statsunderstödslagen (688/2001). Mer detaljerade föreskrifter om tillämpningen av statsunderstödslagen för användningen av STEA-understöd framgår av statsrådets förordning om statsunderstöd till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (1552/2016) (härefter Understödsförordningen). I denna tillämpningsanvisning ges preciserande anvisningar för tillämpning av allmänna villkor och begränsningar av STEA-understöd för rapportering och övervakning av allmänt understöd (Ay) riktade verksamhetsunderstöd (Ak) och projektunderstöd. Det har bearbetats separata anvisningar för betalning av understöd, redogörelse för allmänna kostnader, revisorns rapport, bokföring av understöd samt ansökning av ändring som finns på STEAs hemsida. Denna anvisning åsidosätter inte den gällande lagstiftningen, beslut eller anvisningar som har utfärdats av en myndighet eller beslut eller anvisningar som STEA eller social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat i enskilda fall. 2

3 1. Maximibeloppet av statsunderstöd Statsunderstödet får inte tillsammans med andra offentliga understöd överstiga det i Europeiska gemenskapen eller finsk lagstiftning föreskrivna maximibeloppet av statsunderstöd eller annat offentligt stöd (6.3 i statsunderstödslagen). Detta innebär att om det i Finlands nationella lagstiftning eller i Europeiska gemenskapens författning har föreskrivits om ett maximibelopp för ett understöd som beviljas av en offentlig finansiär till exempel en maximiprocent får det totala beloppet av de officiella understöd som beviljas ur olika källor inte ens sammanlagt överstiga detta maximibelopp. STEA-understöd kan under vissa förutsättningar kombineras med projekt som finansieras av Europeiska socialfonden, ESF samt asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Detta förutsätter dock alltid att informationen i fråga presenteras i understödsbeslutets text om användningsändamål eller i specialvillkor. 2. Understödstagarens skyldighet att lämna uppgifter Statsunderstödstagaren ska lämna statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter för att övervaka villkoren i statsunderstödsbeslutet (14.1 i statsunderstödslagen). Statsunderstödstagaren ska utan dröjsmål underrätta statsbidragsmyndigheten om en ändring påverkar att ändamålet med statsunderstödet uppnås eller om andra ändringar som påverkar användningen av statsunderstödet (14.2 i statsunderstödslagen) Understödstagaren ska ge rätta och tillräckliga uppgifter till STEA för att övervakning av understödsbeslutets villkor kan uppföljs. Inlämnande av felaktig eller vilseledande information kan leda till att understödet återkrävs. För att ge en riktig och tillräcklig bild ska organisationen uppge all sådan information som påverkar eller kan påverka godtagbarheten av användningen av understödet. Med ändring avses särskilt ändringar som påverkar genomförandet av de villkor och begränsningar som ställts för användningssättet för statsunderstödet. Ändringar som styr användningen av statsunderstödet är också väsentliga ändringar i kvaliteten eller omfattningen på genomförandet av det understödda projektet eller den understödda verksamheten eller i verksamhetens övriga finansiering i förhållande till informationen som uppgivits i ansökan om statsunderstöd och som använts som grund för statsunderstödsbeslutet. Statsunderstödstagaren ska sträva efter att meddela om ändringar omedelbart eller senast så snart det är möjligt efter att denne själv fått kännedom om en sådan ändring som avses i momentet. 3

4 Det rekommenderas att anmälan postas skriftligt till exempel med e-post till understödstagarens ansvariga inspektör eller understödsberedaren av understödsobjekt i STEA så att det efteråt kan konstateras att anmälningsskyldigheten uppfyllts. Anmälningsplikten uppfylls inte om ändringarna rapporteras till STEA först i årsredovisningen och informationen skulle ha påverkat beviljandet av understöden eller användningens godtagbarhet om den hade rapporterats tidigare. Till STEA ska utan dröjsmål lämnas riktiga uppgifter om ändringar som sker i organisationens ekonomiska ställning. Detta gäller i synnerhet situationer där kontinuiteten i hela verksamheten är hotad eller där organisationens ekonomiska ställning har förändrats på ett så betydande sätt att det kan inverka på betalningen av understöd. Exempel om betydliga ändringar i den ekonomiska ställningen och faktorer som hotar fortsättningen av verksamheten är bland annat framkomna förskingringar, om understödstagaren blir (eller hotas att bli) objekt för utsökningsåtgärder, eller ställs i likvidation, konkurs eller skuldsanering. Faktorer som hotar kontinuiteten i verksamheten kan också vara uppsägning av nyckelpersoner, interna konflikter och understödstagarens delaktighet i en rättegång som den klagande, den misstänkte eller den målsägande i ett tvistemål eller brottsmål. 4

5 3. Godtagbar användning av understöd Statsunderstöd får användas endast för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet (13.1 i statsunderstödslagen). Statsunderstödstagaren ska vid användningen av statsunderstödet för det projekt eller den verksamhet som understöds iaktta de villkor och begränsningar som ställts i statsunderstödsbeslutet (13.2 i statsunderstödslagen). Med villkor och begränsningar som har tagits med i understödsbeslutet avses både specificerade specialvillkor för varje understödsobjekt som presenterats i understödsbeslutet och allmänna villkor och begränsningar enligt understödsslagen. I understödsbeslutets villkor kan till exempel användningen av understödet begränsas till en viss verksamhet som presenteras i understödsansökan eller till en kostnadspost som presenterats i understödsansökans budget. Ifall det finns en konflikt mellan understödsbeslutet och dess bilaga följs följande tolkningsordning: 1) understödsbeslut och dess specialvillkor 2) allmänna villkor och begränsningar 3) Budgetspecifikation 4) understödsansökan och dess kompletterande dokument samt 5) eventuella övriga dokument som är väsentliga för understödsbeslut Vad följer om understöd används mot understödsbeslutet? Återkrav enligt prövning av understöd Social- och hälsovårdsministeriet kan bestämma att utbetalningen av STEAs understöd ska upphöra samt att det understöd som redan betalts ut, eller en del av det, ska återkrävas om understödstagaren har använt understödet för andra ändamål än som bestäms i understödsbeslutet eller om understödstagaren inte har följt villkor och begränsningar som finns i beslutet om statsunderstöd. Skyldighet för återkrav Om understödstagaren har använt statsunderstöd för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för eller angivit statsunderstödsmyndigheten en felaktig eller vilseledande uppgift om någon omständighet som har varit ägnad att väsentligt inverka på erhållandet av STEA-understöd, dess belopp eller villkor eller hemlighållit en sådan omständighet; eller väsentligt brutit mot förordningar för användning av statsunderstöd eller villkor angående det, är social- och hälsovårdsministeriet skyldig för att återkräva statsunderstöd. 5

6 4. Överföring av understöd Statsunderstödet kan användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än understödstagaren och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet endast om det har beviljats för det. Vid överföringar av understöd är det ofta fråga om samarbetsprojekt eller understöd (understöd för medlemsorganisationer) som överförs till medlemsorganisationer. Överföring av understöd är möjligt endast för aktörer som presenterats i understödsbeslutet och i utsträckning enligt understödsbeslutet. Denna överföring av understöd i samarbetsprojekt och till medlemsorganisationer (understöd för medlemsorganisationer) ska inte blandas ihop med den överföringen av understöd enligt 20.2 i lotterilagen (1047/2001) där STEA har fattat beslut om överföring av understöd för ett särskilt skäl till en annan allmännyttig organisation eller stiftelse med rättsförmåga. Om investeringsunderstödet beviljas till att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än investeringsunderstödstagaren och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet, ska investeringsunderstödstagaren ingå ett avtal om understödets användning, övervakningen av dess användning och villkoren för dessa med den som utför verksamheten eller projektet (7.2 i statsunderstödslagen). Avtalet säkerställer att den som tar emot understödet till exempel en medlemsförening använder understödet på ett behörigt sätt och är medveten om finansieringens natur. Avtalet är en privaträttslig, fritt formulerad men skriftlig rättshandling. Att understödet används för att stödja annan verksamhet än den som idkas av understödstagaren ändrar inte de rättsliga förpliktelser som är anknutna till understödsbeslutet, utan mottagaren av understödet ansvarar fullständigt för användningen av understödet. STEA har utarbetat en avtalsmodell för överföring av ett understöd. Modellen finns i materialbanken på STEAs hemsida. Avtalet görs upp i två likvärdiga exemplar, ett till understödstagaren och ett till understödsanvändaren. Avtalet om överföring av understöd behöver inte lämnas in till STEA men det ska förvaras så att dess existens kan bevisas på begäran. STEA är berättigad för att granska understödstagarens samt understödsmottagarens verksamhet. Även en revisor enligt 17 i understödsförordningen har granskningsrätt vid upprättning av en revisorsrapport. STEA förutsätter att det i samarbetsprojekt där understöd överförs enligt 7.2 ska vara fråga om genuint samarbete eller partnerskap. Om man däremot har som avsikt att köpa tjänster från en annan allmännyttig organisation för ett projekt eller en verksamhet, är det fråga om en tjänsteupphandling på vilken man ska tillämpa upphandlingslagstiftningen. 6

7 I understödstagarens bokföring ska överföring av understöd enligt 7.2 i understödslagen hanteras som en rättelse av ett intäktskonto så att kostnaderna som motsvarar användningen av understödet endast anges i den organisations bokföring till vilken understödet har överförts. Den ursprungliga understödstagaren bokför således inte överföring av understöd som en kostnad även om överföringen ska presenteras som en del av kostnaderna på STEAs årsredovisningsrapport. Understödets användare, det vill säga organisationen till vilken understöd överförs, är skyldig att förete riktiga och tillräckliga uppgifter om användningen av understödet till understödstagaren som svarar för rapporteringen av användningen av understödet vidare till STEA. Understödsanvändaren ska bokföra den del av det överförda och utbetalade understödet som erhållet understödsförskott mot vilket det inte har uppstått godtagbara nettokostnader. På motsvarande sätt ska understödsanvändaren bokföra det överförda understödet som inte har betalats ut som resultatregleringar såvida beloppet på de godtagbara nettoutgifterna som uppstått motsvarar beloppet på det obetalade understödet. 5. Förbud för att använda understöd för verksamhet som utövas på marknadsvillkor och som tillhör kommunens, statens eller ett religiöst samfunds organiseringsansvar. Projektunderstödet får inte användas till verksamheter som lagstadgat eller på annat sätt uppenbarligen tillkommer statens, en kommuns eller ett religiöst samfunds organiseringsansvar. Understödet får inte användas till förverkligande av serviceverksamhet på marknadsvillkor. STEAs understöd beviljas och kan användas endast för allmännyttig verksamhet. För att STEAs understöd ska kunna beviljas förutsätts att understödet inte bedöms orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Organisationens tjänsteproduktion eller affärsverksamhet samt understödd medborgarorganisationsverksamhet ska åtskiljas både verksamhetsmässigt och bokföringsmässigt. Om man har samma anställda i den verksamhet som beviljats STEAs understöd och i serviceverksamheten ska allokeringen av arbetsinsatser till olika funktioner anges med hjälp av arbetstidskontroll. Om den STEA-understödda verksamheten och tjänsteverksamheten har övriga gemensamma resurser, såsom verksamhetslokaler, och om det inte är möjligt att åtskilja verksamheten på alla delar, kan kostnaderna som har presenterats för den STEA-understödda verksamheten godkännas i det fallet då understödstagaren kan bevisa allokering av kostnaderna för olika funktioner enligt upphovsprincipen. Till exempel lokalkostnader som har fördelats för olika funktioner kan godkännas i förhållande till lokalernas användningstider med den förutsättningen att lokalernas användningstider uppföljs på ett pålitligt sätt. 7

8 Om understödstagaren har tjänste- eller affärsverksamhet och det inte är möjligt att åtskilja verksamheten för alla delar ska godtagbarhet av allokeringsprinciperna kontrolleras av den inspektör på STEA som är ansvarig för övervakningen av organisationen. 6. Användningstid och utgång av bidraget Projektunderstöd får användas till kostnader eller utgifter som uppkommer under det år då understödet beviljas och följande kalenderår. Understödet får användas till kostnader eller utgifter som uppstått före det år understödet beviljades, om kostnaderna eller utgifterna har förorsakats av det projekt som avses i understödsbeslutet (AvA 15.3 ). Riktat verksamhetsunderstöd får användas till kostnader eller utgifter som uppstår under det år understödet beviljas och det därpå följande kalenderåret, om det inte av understödsbeslutet framgår att understödet också får användas till kostnader, utgifter eller underskott som uppstått före det år understödet beviljades (AvA 15.2 ). Som godtagbara kostnader för respektive år betraktas de utgifter som i enlighet med bokföringslagens (1336/1997) 3 kapitel 3 1 mom. 6 punkt ska inkluderas i bokslutet för räkenskapsperioden i fråga (Understödsförordningen 15.1 ). Rätten att få utbetalning av ett beviljat understöd förfaller, om understödstagaren inte har företett en för utbetalningen av understödet nödvändig, godtagbar utredning före utgången av det kalenderår som följer på det år då understödet beviljades eller inom den förlängda användningstid som beviljats på understödstagarens ansökan. Användningstiden för ett understöd är två år: det år då understödet beviljas och året därpå. För understöd med utbetalningsbegäran som betalningssätt ska man lämna in en utbetalningsansökan till STEA senast före utgången av det år (senast den 31 december) som följer på året då understödet beviljades, annars förfaller understödet (se 34 i understödslagen). Exempel: Ett understöd som har beviljats år kan användas endast till sådana kostnader och utgifter som enligt god bokföringssed ska bokföras som kostnader senast för år Om de inköp och arbetsprestation som har gjorts och de köpta tjänsterna och övriga arbetsprestationerna har tagits emot före årsskiftet 2018, bokförs de kostnader som dessa har gett upphov till på prestationsbasis för år 2018, trots att förfallodagen på fakturan kanske infaller först året därpå. Understöd som beviljats för kan inte längre betalas ut under 2019, även om man skulle ansöka om utbetalning av understödet mot kostnaderna för Utbetalningsansökan för understödsförskott som tas ut för kostnader som hör till räkenskapsperioden 2018 men som först betalas ut under nästa räkenskapsperiod ska därför lämnas in i tid, dvs. senast före utgången av. 8

9 7. Godtagbara kostnader Som godtagbara kostnader betraktas nödvändiga och rimliga kostnader som föranleds av den verksamhet eller de projekt som anges i understödsbeslutet (AvA 10.1 ). Nödvändigheten av kostnaderna bedöms utifrån hur nödvändig kostnaden är för förverkligandet av verksamheten eller projektet. Även om en kostnad anses vara absolut nödvändig, kan det hända att den är orimlig i förhållande till de totala kostnaderna för projektet. Sådana kostnader är till exempel icke-budgeterade upphandlingar och sådana kostnadsrater som inte har budgeterats i budgeten och som inte har beviljats understöd för i understödsbeslutet (begränsningar som har presenterats i allmänna och specialvillkor). För personalkostnaderna anses som godkända kostnader de kostnader som baserar sig på arbetsinsats av arbetstagare och som har presenterats och beskrivits i understödsansökan och som inte har avgränsats i understödsbeslutet. (Inom understödstagarens allmänna administration kan personalkostnaderna dock godkännas som en del av allmänna kostnader om de har presenterats enligt STEA:s anvisningar om allmänna omkostnader). Därtill för arbetarresurser som delats upp för olika verksamheter förutsätter STEA uppföljning av arbetstiden på behörigt sätt. Dessa förutsättningar har närmare beskrivits i denna anvisning i punkten Ordnande av arbetstidsuppföljning. Ta kontakt med organisationens inspektör vid STEAs understödsavdelning i frågor med utrymme för tolkningar. Det är i sista hand inspektören som godkänner kostnaderna för verksamheten och projekten. Från de godtagbara kostnaderna avdras de övriga offentliga understöd som har beviljats för samma ändamål. Om understödets andel av de godtagbara kostnaderna finns angiven i understödsbeslutet, kan penningautomatunderstödet tillsammans med andra offentliga understöd vara högst så stort som den angivna understödsdelen, om inte något annat framgår av understödsbeslutet (AvA 10.2). Riktat verksamhetsunderstöd får användas endast till kostnader för den verksamhet som understöds, minskade med avkastningen från verksamheten (AvA 12 ). Projektunderstödet får endast användas till kostnader för det projekt som understöds, minskade med avkastningen från projektet (AvA 13.1 ). Typiska intäkter från en verksamhet eller ett projekt är klientavgifter och olika slags deltagaravgifter samt offentliga och andra understöd. Exempel: Kostnaderna för projektet är sammanlagt euro och som intäkter för projekt blir deltagandeavgifter euro och privata understöd euro. Därtill har projektet beviljats offentligt stöd stöd av kommunen. Således godkänns euro som 9

10 understödskostnader. Organisationen ska i sin rapport per kostnadsställe alltid specificera både intäkterna från och utgifterna för respektive verksamhet eller projekt. För försäljning av material och publikationer, uthyrning av utrymmen och utbildningsverksamhet eller jämförbar verksamhet, betraktas enbart det underskott som uppstår vid verksamheten som godtagbar kostnad (AvA 11.3 ). För kostnadsrater som vidarefaktureras godtas endast verkliga, slutliga kostnader som understödstagaren ska betala. En organisation som beviljats allmänt understöd ska tydligt ange STEA tidigare nämnda intäktsrater samt motsvarande kostnader i det allmänna understödets objektsenliga årsredovisning. STEA godkänner inte kostnader som understödstagaren vidare debiterar från annat håll. Med andra ord godkänns andelen som verkligen blir betalad av understödstagaren som kostnad. Mervärdesskatt godtas som en kostnad som kan få STEAs understöd endast om den utgör en slutgiltig kostnad för organisationen. Nästan utan undantag blir mervärdesskatt i den STEA-understödda verksamheten understödstagarens kostnad till slut. Om organisationen är delvis eller fullständigt mervärdesskattepliktig för sin STEA-understödda verksamhet och använder de mervärdesskatter som den har betalat som ett avdrag i sin mervärdesbeskattning, är mervärdesskatten inte en godtagbar utgift utan anses utgöra ett kostnadsavdrag. 7.1 Godtagbarhet av allmänna kostnader För dem som inte beviljats STEAs allmänna understöd, kan man som kostnader för riktade verksamhetsunderstöd godta allmänna kostnader i enlighet med anvisningen Principerna för allokering av allmänna kostnader och tillämpningsföreskrifter till högst 15 procent av de totala kostnaderna per kalenderår för det understödda projektet (=summan av direkta kostnader och allmänna kostnader), såvida inget annat framgår av understödsbeslutet. Organisationer som har beviljats STEAs allmänna understöd ska täcka allmänna kostnader med hjälp av sitt allmänna understöd och allmänna kostnader godkänns inte som kostnader av riktade verksamhetsunderstöd eller projektunderstöd. Kolla övriga exempel på rätt tillämpning av allmänna kostnader från den tidigare nämnda anvisningen för allmänna kostnader. 7.2 Anläggningstillgångar Allmänt understöd får användas till kostnader som uppstår från den understödda verksamheten och till anskaffningsutgifter av lösa anläggningstillgångar från den understödda verksamheten (AvA 11.1 ). Anskaffningar av möbler och anordningar som finansieras med projektunderstöd ska genomföras under projektets första år, eller om projektet räcker över 3 år, kan anskaffning av möbler och anordningar inte ske under projektets två sista år. Om verksamheten som understöds i form av ett 10

11 projekt inte blir organisationens ordinarie verksamhet efter projektets slutförande, ska lösöret som köpts i projektet betjäna annat allmännyttigt bruk i organisationen. För riktat verksamhetsunderstöd kan understöd enligt understödsbeslutet användas till anskaffningskostnader av lös egendom av den understödda verksamheten. Som godtagbara kostnader för respektive år betraktas de utgifter som i enlighet med bokföringslagens (1336/1997) 3 kapitel 3 1 mom. 6 punkt ska inkluderas i bokslutet för räkenskapsperioden i fråga (AvA 15.1 ). Om understödet används till att anskaffa lösa anläggningstillgångar och anläggningsutgifterna aktiveras i bokföringen, kan anläggningsutgifterna ändå i sin helhet bokföras i bokföringen som godtagbara utgifter för anskaffningsåret. STEA rekommenderar bokföring av upphandlingarna som kostnader för räkenskapsperioden för att de framkommer tydligt från den kostnadsställsenliga resultaträkningen. Orsaken till detta är att när upphandlingar bokförs i balansräkningen blir de avdragna som avskrivningar som enligt understödslagen inte är godtagbara kostnader. 8. Kostnader som inte godtas 8.1 Begränsningar för allmänna kostnader Organisationer som beviljats STEAs allmänna understöd får inte täcka allmänna kostnader i enlighet med anvisningen Principerna för allokering av allmänna kostnader och tillämpningsföreskrifter med projektunderstödet. 8.2 Avskrivningar och kalkylerade poster Till de godtagbara kostnaderna räknas inte avskrivningar eller kalkylmässiga poster som inte baserar sig på kostnader eller förluster som redan har uppstått (AvA 10.3 ). Endast faktiska kostnader är godtagbara, vilket innebär att endast kostnader som har betalats med pengar eller kostnader som det har uppstått en förpliktelse att betala godkänns. Beloppet av kostnaderna ska kunna påvisas på ett tillförlitligt sätt. Avskrivningar, värdeminskningar, hyresvärden och sådana reserver eller kalkylerade poster som inte bygger på faktiska kostnader eller förluster är således inte godtagbara kostnader. De kostnader och semesterlöneskulder som ska bokföras som personalkostnader (löner och lönebikostnader) i bokslutet godkänns som kostnader för det bokföringsår då de enligt bokföringslagen bokförs, även om de betalas ut först nästa räkenskapsperiod, eftersom en lagenlig skyldighet att betala dem har uppkommit. Däremot är olika reserver som nämns i bokföringslagen inte godtagbara kostnader, eftersom det exakta beloppet av dessa eller tidpunkten då de realiseras 11

12 inte kan fastställas. Inte heller reserver med vilka man förbereder sig för kommande utgifter är godtagbara kostnader. 8.3 Finansieringskostnader, kostnader för kapitalanskaffning och serviceverksamhet Avkortningar på lån, finansiella kostnader eller räntor och kostnader för kapitalanskaffning eller affärs- och placeringsverksamhet räknas inte heller som godtagbara kostnader. Med finansieringskostnaderna avses till exempel kostnaderna för skötsel och räntor av lån samt kursförluster. I finansieringskostnaderna ska det inte bokföras bankavgifter förorsakade av administration av STEA-understöd, utan de kan presenteras på understödet som godtagbara kostnader om egentlig verksamhet. Begreppet kapitalanskaffning definieras inte i bokföringslagen. Med kapitalanskaffning avses enligt etablerad praxis de åtgärder med hjälp av vilka man strävar efter att skaffa en sammanslutning de medel som behövs för att finansiera den egentliga verksamheten. Typiska kapitalanskaffningsposter är intäkter från medlemsavgifter och olika insamlingar, donationer, annons- och reklamkostnader samt intäkter och kostnader från affärs- och serviceverksamhet. Till kostnader för kapitalanskaffning bokförs kostnaderna för kapitalanskaffning. Understödstagaren ska ange de kostnader som kapitalanskaffningen har gett upphov till som kostnader för kapitalanskaffningen och se till att alla kostnader som motsvarar intäkterna för kapitalanskaffningen har lagts fram som en del av kapitalanskaffningen. Varken löneutgifter för de anställda som huvudsakligen sköter kapitalanskaffningen, affärsverksamheten eller serviceverksamheten eller andra kostnader som uppstår som en följd av kapitalanskaffningen och annan dylik inkomstanskaffning är sådana godtagbara kostnader som täcks med STEA-understöd. 8.4 Förbud att kombinera understödsobjekt Understödet får inte användas till verksamhet som har beviljats separat riktat verksamhetsunderstöd (Ak, B eller C). Med detta avses att underskott av ett annat understödsobjekt inte kan täckas med understöd för ett annat understödsobjekt. Särskilt ska observeras att det inte heller är möjligt att täcka underskott av ett annat understödsobjekt med hjälp av STEAs allmänna understöd. 8.5 Begränsningar för lokalkostnader Allmänt understöd får inte användas till sådana utgifter för upphandling av lösa anläggningstillgångar som föranleds av inrättande, utvidgning, omorganisering eller ombyggnad av en verksamhetsenhet (AvA 11.2 ). 12

13 Riktat verksamhetsunderstöd får inte användas för kostnader för grundandet av verksamhetsenheter eller verksamhet som hänför sig till byggande, utbyggnad eller grundrenovering. De ovan nämnda villkoren hänvisar till sådana upphandlingskostnader för vilka man ska söka STEAs investeringsunderstöd. Om den understödda verksamheten äger rum i lokaler som organisationen eller någon av dess parallellorganisationer äger, godkänns endast driftsvederlaget för lokalerna samt kostnader för bruk och underhåll av lokalerna som lokalkostnader, såvida dessa inte ingår i det ovannämnda driftsvederlaget. Kostnader för reparationer och finansieringsvederlag kan inte täckas med STEAunderstöd. Då organisationen får flera understöd av STEA, kan hyran eller driftsvederlaget och underhållskostnaderna för lokalerna fördelas på olika verksamheter enligt antalet utnyttjade kvadratmeter. Om samma lokaler används av flera projekt, kan lokalkostnaderna delas för de olika projekten i förhållande till hur mycket respektive projekt använder lokalerna. Ifall organisationen ändå får allmänt understöd från STEA ska lokalerna som är i allmän användning täckas med allmänt understöd. Om hyrorna eller driftsvederlagen för lokaler täcks med allmänt understöd, ska en organisation som har beviljats allmänt understöd rapportera till STEA intäkterna om vidare hyrning av lokalerna i objektsenlig årsredovisning av det allmänna understödet, för gällande allmänt understöd godkänns det endast underskott av verksamheten som beror på hyrning av lokalerna. Självfinansieringsandelen för investeringsbidrag kan inte täckas med bidragsmedel som STEA beviljat. Såvida understödstagaren äger lokaler som finansierats med investeringsunderstöd från STEA eller RAY, och i enlighet med användningsändamålet för investeringsunderstödet hyr ut dessa lokaler till en aktör som betalar hyran med bidragsmedel beviljade av STEA, kan understödstagaren under 20 år från beviljandet av investeringsunderstödet maximalt uppbära en hyra som motsvarar förvaltningskostnaderna för lokalen samt sådana kostnader som direkt föranleds av uthyrningen i enlighet med 9 i understödsförordningen. 8.6 Begränsningar för personalkostnader Understödet får inte användas till betalning av icke-lagstadgade tilläggspensioner eller bonusar. Personalkostnader föranleds av löner samt av lagstadgade och frivilliga lönebikostnader för den fast- eller visstidsanställda hel- eller deltidsanställda personalen. Lagstadgade lönebikostnader är socialförsäkringspremier som fastställs årligen, såsom ArPL, arbetslöshetsförsäkringspremier, socialförsäkringspremier m.m. Av frivilliga personalkostnader kan bland annat kostnader för personalens företagshälsovård, utbildnings- och arbetshandledningskostnader samt kostnader för lunchsedlar godkännas som kostnader som understöds. 13

14 Därtill är det bra att observera att hyrda eller inköpta experttjänster inte ingår i personalkostnaderna, utan utgör utomstående tjänster. Det är tillåtet att köpa in en arbetsinsats utifrån om organisationen har meddelat detta i understödsansökan och budgeten för projektet. Vid inköp av arbetsinsats ska även upphandlingslagstiftningen beaktas. Om organisationen tvingas säga upp sin personal av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker, kan understödet endast användas för att täcka lönekostnader förenade med arbetsskyldighet, det vill säga gentemot vilka faktiska arbetsprestationer utförs för det understödda projektet. STEA-understöd kan inte användas till ersättning av flitpenning eller annan därmed jämförbar ersättning (arbetsverksamhetspenning eller arbetsandelspenning). Principen för stödet för frivilligverksamhet är att den inte utförs mot ekonomisk ersättning, det vill säga att det inte betalas någon lön eller annan ersättning för den. Således är betalning av flitpenningar, arbetsverksamhetspenning eller arbetsandelspenning för de som deltar i organisationsverksamheten grundlös. 8.7 Övriga kostnader som inte godtas Med STEA-understöd kan man inte täcka rättegångskostnader eller ersättningar som har utdömts av en domstol, eller andra betalningar av straffkaraktär, såsom obetalda skyldigheter, böter eller dröjsmålsräntor som STEA återkräver. STEAs understöd kan inte användas till att täcka kostnader för årsfester/jubileumsfiranden. Understödstagaren kan täcka de tidigare nämnda kostnaderna med hjälp av övriga intäkter från sin verksamhet, till exempel med sin egen kapitalanskaffning. Kostnadsraten i fråga ska tydligt separeras i bokföringen från verksamheten med STEA-understöd. 9. Uppgifter om understödstagaren 9.1 Konkurrensutsättning av upphandlingar enligt upphandlingslagstiftningen Understödstagaren ska utöver skyldigheten att iaktta den allmänna nationella och EUlagstiftningen särskilt utreda och i sin verksamhet beakta eventuell skyldighet att iaktta gällande upphandlingslagstiftning (lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016). Utöver offentlig förvaltning är understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller religiösa samfund upphandlande enhet, såsom avses i lagen om upphandling, och därmed skyldig att konkurrensutsätta upphandlingen med beaktande av förfaringssätt i enlighet med lagen om upphandling, såvida understödstagaren uppfyller kriterierna för ett offentligrättsligt organ i enlighet 14

15 med upphandlingslagen eller får understöd för en särskild upphandling till mer än 50 procent av upphandlingsvärdet. Med upphandling avses bland annat köp av varor och tjänster, hyra och därmed jämförbar verksamhet samt utläggning på entreprenad mot ekonomiskt vederlag. En upphandling är inte till exempel utförande av eget arbete, anställning i anställningsförhållande eller anskaffning eller hyrande av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom. Understödstagaren blir en upphandlande enhet enligt lagen (5 i lagen) som är skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar med beaktande av förfaranden enligt upphandlingslagen bland annat om 1. understödstagaren uppfyller kriterierna för ett offentligrättsligt organ som fastställs i upphandlingslagen: Understödstagaren har inrättats särskilt för att tillgodose sådana behov i det allmännas intresse som inte har industriell eller kommersiell karaktär, och a) som till största delen finansieras av en annan upphandlande enhet som avses i upphandlingslagen (t.ex. STEA); eller b) vars ledning står under kontroll av en annan upphandlande enhet som avses i upphandlingslagen; eller c) i vars förvaltnings-, styrelse- eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöterna utses av en annan upphandlande enhet som avses i upphandlingslagen. eller 2. understödstagaren har fått understöd av en annan upphandlande enhet som avses i upphandlingslagen (t.ex. STEA) till ett belopp som överstiger hälften (50 %) av upphandlingens värde. Ovan nämnda finansiering och understöd innefattar bland annat understöden, lånen, ränteunderstöden och låneborgen. Enligt definieringen i upphandlingslagen är STEAs understödsslag som har beviljats för upphandlingar såsom riktade verksamhetsunderstöd och specialunderstöd (investerings- och projektunderstöd) då de används för upphandlingar enligt understödsbeslutet. Om understödstagaren uppfyller kriterierna för ett offentligrättsligt organ enligt punkt 1, ska även upphandlingar som överstiger tröskelvärdena och som görs med allmänt understöd konkurrensutsättas enligt upphandlingslagen. 15

16 Upphandlingar ska konkurrensutsättas som offentliga upphandlingar när deras uppskattade totalvärde utan mervärdesskatt uppfyller det eurobelopp som fastställs i lagstiftningen. De vanligaste tröskelvärden utan mervärdesskatt som används i upphandlingar med STEAunderstöds är: Nationella tröskelvärden: euro i varu-, tjänste- och projekttävlingsupphandlingar euro vid byggnadsentreprenader EU tröskelvärden: euro i varu-, tjänste- och projekttävlingsupphandlingar euro vid byggnadsentreprenader Lagen innehåller även detaljerade bestämmelser om beräkning av det uppskattade värdet. Utgångspunkten är att vid kalkylering av upphandlingens uppskattade värde ska det användas den största möjliga utbetalade helhetsersättningen utan mervärdesskatt som grund. Bedömningen ska basera sig på värdet för anmälningstidpunkten eller värdet för inledningstidpunkten av övrigt upphandlingsförfarande. Vid kalkylering av värdet ska man observera även eventuella genomföringsmetoder för upphandlingen och options- och förlängningsvillkor som anknyter sig till upphandlingsavtalet samt arvode och avgifter som betalas för kandidaterna och leverantörerna. Om upphandlingen realiseras samtidigt i separata delar ska det uppskattade värdet observeras vid kalkylering av det uppskattade totalvärdet av upphandlingsavtalet. Upphandlingen får inte spjälkas upp i rater eller kalkylera dess värde på avvikande metoder för att undvika tillämpning av bestämmelserna i upphandlingslagen. Uppdelningen av en upphandling ska bygga på faktiska ekonomiska eller tekniska faktorer som den upphandlande enheten vid behov ska kunna styrka. På ett naturligt sätt ska likartade upphandlingar som konkurrensutsättas samtidigt anses tillhöra samma upphandlingshelhet. STEA har rätt att som ett villkor för utbetalningen av understöd och även vid ett senare skede förutsätta att understödstagaren företer en redogörelse för iakttagande av de ovan nämnda bestämmelserna. Detta innebär att man företer bland annat upphandlingsdokument, såsom en publicerad upphandlingsannons, upphandlingsbeslutet och upphandlingskontraktet. Om upphandlingen har gjorts som direktupphandling, ska användningen av direktupphandling motiveras och ett dokumenterat beslut om direktupphandling presenteras. Ansvarig för korrekt tillämpning av upphandlingslagen är understödstagaren. STEAs behörighet i ärendet begränsas enligt förordningarna i understödslagen och lotterilagen. Därför kan STEA inte utföra någon bindande förhandsgranskning av upphandlingar eller godkänna upphandlingsdokument eller det valda tillvägagångssättet i förväg. Soste rf:s upphandlingsjurist ger råd till organisationerna i upphandlingsfrågor. 16

17 9.2 Skyldighet till övrig konkurrensutsättning Även om en upphandling inte skulle omfattas av tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling, förutsätter STEA att samtliga större upphandlingar (upphandlingsvärdet euro + moms eller mer) konkurrensutsätts för att hålla kostnaderna på en rimlig nivå. Konkurrensutsättningen ska genomföras genom att be om anbud från flera varu- eller tjänsteleverantörer. De begärda anbuden ska inkluderas som bilaga till det organs protokoll som hanterar upphandlingsbeslutet. Alla upphandlingar som görs med STEA-understöd ska bygga på användningsändamålsvillkoret i understödsbeslutet och på de uppgifter i understödsansökan som kompletterar det. Upphandlingarna ska utföras på ett totalekonomiskt förnuftigt sätt. STEA rekommenderar organisationerna att utarbeta anvisningar för upphandlingsförfarandet som inte tillhör tillämpningsområdet för lagen om offentliga upphandlingar. Om understödstagaren själv producerar en för denne nödvändig tjänst beaktas som godtagbara kostnader endast tjänstens eller varans verkliga produktionskostnader. 9.3 Ordnande av arbetstidskontroll Om STEA-understödda verksamheter och projekt inte har delade personalresurser, det vill säga de anställda arbetar till 100 procent vid ett och samma understödsobjekt, är en timbaserad arbetstidskontroll per kostnadsställe onödig. Då räcker det att understödstagaren ser till en arbetstidsbokföring enligt 37 i arbetstidslagen (605/1996). Om en person som anställts för ett projekt eller en verksamhet tillfälligt använder en del av sin arbetstid till att utföra andra uppgifter inom organisationen, allokeras hens lönekostnader för denna del till den aktuella verksamheten. Understödstagaren ska i dessa situationer se till att ordna timbaserad arbetstidsuppföljning per kostnadsställe, så att lönekostnader som riktats till understödsobjekten kan fastställas tillförlitligt. Om arbetstagaren permanent eller under längre perioder samtidigt arbetar med andra uppgifter inom organisationen, och om arbetstagarens arbetsinsats för ett understödsobjekt är mindre än 100 % av hennes arbetstid, förutsätter allokeringen av personalkostnaderna för arbetstagaren till STEAs understödsobjekt, utöver ovan nämnda arbetstidsuppföljning, att den faktiska arbetsinsatsen motsvarar behovet, innehållet och uppskattningen av den direkta nyttan med arbetsprestationen i fråga om innehållsligt kunnande vilka framförts i ansökningen om understödet. Det godkänns dock inte personalkostnader som föranleds av arbetsinsatser som inte har presenterats i understödansökan och dess budget eller som har nämnts i understödsbeslutets villkor. Undantag till detta utgör personalkostnader av förvaltningspersonal som presenteras som allmänna kostnader. Anvisningarna och principerna för redogörelse och bokföring av de allmänna kostnaderna har beskrivits i STEAs anvisning Principer för allokering av allmänna kostnader som finns på STEAs hemsida i materialbank. 17

18 En timbaserad arbetstidskontroll per kostnadsställe kan genomföras på olika sätt, men den ska vara kontinuerlig. Uppgifterna från arbetstidskontrollen ska sparas tillförlitligt och vid begäran företes för STEA. Personalkostnaderna av arbetare kan bokföras under räkenskapsperioden på olika kostnadsställen och enligt utfall vid slutet av räkenskapsperioden. STEA förutsätter således att arbetstidsuppföljning och personalkostnaderna som har bokförts på kostnadsställen allokeras i bokföring minst en gång om året (vid bokslutsfasen). Det rekommenderas emellertid att avstämningen görs oftare för att de faktiska personalkostnaderna ska kunna bedömas under räkenskapsperioden. Till olika verksamheter utdelade lagstadgade personalresurser och på grund av denna anvisning godkännbara frivilliga personalkostnader samt kostnaderna för sjukfrånvaro kan också allokeras till olika kostnadsställen i förhållande till faktiska arbetstimmar. Exempel på arbetstidsuppföljning som STEA förutsätter: En modell för arbetstidskontroll Totalt % Kostnadställe STEA_AK1 2 1, ,5 29 % STEA_AK % STEA_AK ,5 2, % Serviceverksamhet % Annat än av STEA finansierade projektet % Totalt 7 9,5 8,5 0 7,5 32,5 100 % 18

19 9.4 Val av kund (AvA 14 ) Om det i ett understödsbeslut eller i specialvillkor som fogats till det förutsätts att kunderna ska väljas på basis av ansökan, ska understödstagaren: 1) vid valet av kunder fästa avseende vid sociala faktorer och hälsofaktorer som visar behovet av service eller stöd eller inkomsterna för kunden och en person som lever med kunden i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållande samt tidigare deltagande i motsvarande understödd verksamhet, 2) informera om ansökningsförfarandet och urvalskriterierna i så stor utsträckning som möjligt med beaktande av det understödsbelopp som står till förfogande, 3) ordna uppföljning och statistikföring av valet av kunder så att det utan svårigheter går att övervaka att villkoren för användningen av understödet följs 4) bevara dokumenten som gäller val av kund på samma sätt som verifikaten bevaras. Kriterier för kundval ska definieras skriftligt och även natur, målsättningar och innehåll av den understödda verksamheten ska beaktas. Den verksamhet som stöds med understödet får inte vara en medlemsförmån eller en förmån för en annan inre krets, utan alla som uppfyller urvalskriterierna ska ha möjlighet att få del av servicen eller stödet. Av den anledningen ska även informationen vara tillräckligt omfattande. Alla dokument (urvalskriterier, ansökningar, beslut, statistik osv) som anknyter sig till kundval ska dokumenteras och bevaras på samma sätt som verifikat, det vill säga sex år från redovisningsperiodens slut. Eftersom kunduppgifterna är konfidentiella ska förvaringsplatsen för handlingarna väljas med omsorg. 9.5 Bokföringsskyldighet Understödstagaren ska ordna bokföringen så som föreskrivs i bokföringslagen. Understödstagarens bokföring ska ordnas så att det är möjligt att i bokföringen tillförlitligt kontrollera hur understödet används (AvA 16 ). Konfidentiell uppföljning av användningen av understöd förutsätter att det grundas ett eget kostnadsställe separat för övriga funktioner för bokföring av kostnaderna för STEAs understödsobjekt. Eftersom allmänt understöd inte beviljas för en viss verksamhet, är det ofta förnuftigt att grunda flera kostnadsställen för uppföljning av användningen av det allmänna understödet. Konton och förklaringarna av transaktionerna i bokföringen ska nämnas noggrant så att de är tillräckligt informativa och ger rätt information om användning av understöd. 19

20 Bokföring ska arrangeras så att förhållandet mellan affärstransaktionerna, verifikaten och bokföringar till huvudbokföring via eventuella delbokföringar utan svårigheter kan konstateras till båda riktningar. Samma gäller anmälning till en myndighet om beskattning eller något annat ändamål såsom STEAs årsredovisning. Verifikat, bokföringar samt övrigt bokföringsmaterial ska behandlas och bevaras så att deras innehåll kan granskas utan svårigheter och vid behov printas ut i en tydlig form. Bokslut, bokföringar, verifikat och övrigt bokföringsmaterial ska förvaras noggrant så att granskning av dem från Finland är möjligt för myndigheterna och revisorn utan onödig fördröjning. Bokföringsböckerna och kontoförteckningen med anteckningar om tillämpningsperiod ska bevaras i minst tio år efter räkenskapsperiodens utgång, ordnade så att det utan svårighet kan konstateras på vilket sätt databehandlingen har utförts. Räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondensen om affärshändelserna, lönebokföringen och avstämningarna vid maskinell bokföring samt annat bokföringsmaterial än det som nämns i stycket ovan ska bevaras minst sex år efter utgången av det år under vilket räkenskapsperioden har avslutats. För förvaringen av bokföringen ansvarar understödstagaren, i allmänhet organisationens styrelse, och förvaringsplatsen ska vara ändamålsenlig. Skyldigheten att bevara bokföringen upphör inte då föreningens verksamhet upphör, utan bokföringsböckerna och verifikationerna ska alltid förvaras den tid som bokföringslagen förutsätter. För understödstagarens del kan det vara förnuftigt att bevara bokföringsmaterialet längre tid än lagen förutsätter. Administrativa dokument (mötesprotokoll m.m.) ska förvaras på ett tillförlitligt sätt. 9.6 Revision Understödstagaren ska ordna revisionen så som föreskrivs i revisionslagen (1141/2015). Om understöd under räkenskapsperioden har använts till ett belopp av minst euro till ett enskilt understödsobjekt, ska understödsmottagaren dessutom lämna revisorns rapport om användningen av understöden under räkenskapsperioden, om inget annat följer av understödsbeslutet. (AvA 17.3 ) 20

21 9.7 Utredningar som ska lämnas in 1) Understödstagaren ska för varje år, före utgången av maj följande år, upprätta en redovisning över användningen av understödet (årsredovisning) (AvA 17.1). I e-tjänsterna ska man till årsredovisningen bifoga: verksamhetsberättelse och/eller årsberättelse undertecknat bokslut balansspecifikationer koncernbokslut samt koncernens verksamhetsberättelse (om en sådan utarbetas frivilligt eller på grund av förpliktelser i lagen). undertecknad revisionsberättelse (och/eller verksamhetsgranskningsberättelse) och revisorns (och/eller verksamhetsgranskarens) promemorior. om understöd har använts enligt prestationsprincipen under räkenskapsperioden till ett belopp om minst euro, ska understödstagaren dessutom lämna in revisorns rapport om användningen av understöden under räkenskapsperioden, såvida inget annat föranleds av understödsbeslutet. En årsredovisning om användningen av understöd ska lämnas till STEA i e-tjänsterna före utgången av april följande år efter året då understödet användes. Årsredovisningsförpliktelsen gäller understödstagare som har lyft STEA-understöd året innan eller som har använt understöd som har lyfts redan tidigare. Understödstagaren får årsredovisningen som uppgift i e-tjänsterna. Understödstagaren ska fylla i uppgifter om organisationen, intern övervakning och understödsobjekt i e-tjänsterna. Detaljerade anvisningar om utarbetande av årsredovisning samt uppgifterna och bilagorna som förutsätts vara i med i årsredovisningen finns på STEAs ärendehantering. Årsredovisning behöver inte lämnas in om organisationen inte har lyft understöd på det granskade året och om det inte har överförts oanvänt understöd från året före granskningsåret. En årsredovisning behöver inte heller lämnas in om organisationen redan tidigare har ådragit sig kostnader som är godtagbara för understöd och organisationen har lyft understöd för dessa kostnader först under det år som följer på redovisningsåret. STEA rekommenderar att revisionen genomförs och bokslutet fastställs innan årsredovisningen ska lämnas in till STEA, dvs. före utgången av maj. Det möte som fastställer bokslutet och fattar beslut om ansvarsfrihet kan dock ordnas senare, om detta anges i organisationens stadgar. Understödstagaren ska ta kontakt med sin organisations inspektör på understödsavdelningen om något nytt framkommer vid behandlingen av bokslutet under mötet. STEA har publicerat en modell för och anvisningar om revisorns rapport som revisorn ska använda. Anvisningarna finns tillgängliga på STEAs hemsida. 21

22 2) För allmänna understöd ska understödstagaren på begäran lämna in en utredning om resultat och effekter. 3) För riktade verksamhetsunderstöd ska understödstagaren på begäran lämna in en utredning om resultat och effekter om understödsobjekt. Som utgångspunkt lämnas in en resultat- och effektuppföljning av verksamheten vart annat år. 4) Understödstagaren ska på begäran lämna in mellan- och slutrapporter om projektet. I regel lämnas en mellanrapport om projektet in på våren efter slutet av det andra verksamhetsåret. Slutrapport lämnas in när projektet har slutförts. 5)Understödstagaren ska på begäran även lämna in andra utredningar som är viktiga för övervakningen av understöden. STEA skickar en uppgift till understödstagaren i ärendehantering om ovan nämnda utredningar. De detaljerade instruktionerna för resultat- och effektuppföljning samt utarbetande av mellan- och slutrapporterna finns på STEAs ärendehantering. 9.8 Spridning av verksamhetsmodellerna Understödstagaren ska i Innokylä beskriva den centrala verksamhetsmodellen och/eller avkastningen som skapades under projektet. Resultaten av utvecklingsarbetet inom hela socialoch hälsovårdsbranschen samlas på en plats i Innokylä, som erbjuder en kanal för att sprida verksamhetsmodellerna. Innokyläs nättjänst är en gemensam plattform för utveckling och idéproduktion, som är öppen och avgiftsfri för alla. Innokyläs webbplats finns på adressen STEA rekommenderar även rapportering av verksamhetsmodeller och resultat som har utvecklats med hjälp av allmänna understöd och riktade verksamhetsunderstöd till Innokylä för att de skulle vara möjliga att utnyttjas och spridas vidare i stor utsträckning. 9.9 Skyldighet att återbetala understöd Understödstagaren av statsunderstöd ska utan dröjsmål återbetala ett statsunderstöd eller en del av det som denne fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Understödstagaren av statsunderstöd ska också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet. Om det belopp som ska återbetalas är högst 10 euro, behöver det inte betalas tillbaka (statsunderstödslagen 20.1 ). Understödslagen förutsätter att en understödstagare som har fått obehörig vinst, på eget initiativ och utan dröjsmål vidtar åtgärder för att betala tillbaka en förmån som denne har fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Ett understöd som har fåtts på felaktiga grunder eller till för stort belopp är en prestation som på grund av ett tekniskt fel har betalats ut utan grund eller som en för stor summa. Ett understöd som har betalats ut trots att 22