Återkoppling och analys av arbetet med Årstaskogen 10 punkter

Transkript

1 Skrivelse Kopia Nätverket Ny Grön Stad Naturskyddsföreningens rikskansli / avd. Skog och naturvård Naturskyddsföreningen i Stockholms län Till Borgarråd m.fl. politiker Stadsbyggnadskontoret Exploateringskontoret Miljöförvaltningen/Ekolog EÅV-Stadsdelsförvaltning Återkoppling och analys av arbetet med Årstaskogen 10 punkter Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening följer naturreservatsprocessen för Årstaskogen Årsta holmar och det parallella arbetet med kommunens inriktning att bygga lägenheter i Årstaskogen. Vi har identifierat en hel del omständigeter som behöver belysas och vi har nu samlat detta i 10 synpunkter. Våra 10 punkter kan sammanfattas med: 1. Bilda naturreservat i Årstaskogen 2. Miljöförvaltningens mandat 3. Ekologiska kartunderlag i samband med gränsdragning 4. Om att tillgängliggöra Årstaskogen 5. Flera identifierade myter 6. Ekologisk kompensation 7. Årstaskogen som attraktivt besöksmål 8. Webbenkät 9. Konceptet Kajer mot det gröna 10. Kommunens tal om en framsida mot naturreservatet 1. Mycket viktigt att Stadshuset bildar naturreservatet i Årstaskogen av många skäl Vi vill uttrycka att det är avgörande för Årstaskogens och Årstas holmars framtid att Stadshuset hinner inrätta naturreservatet innan mandatperiodens utgång. Det är glädjande att naturreservatet är på god väg att realiseras. Vi kan dock konstatera att ca 15 hektar av ekologiskt och socialt mycket värdefulla skogsmiljöer hamnar utanför reservatsgränsen i nuläget. Vår hållning kvarstår sedan remissomgången att hela Årstaskogen bör skyddas som naturreservat. Att naturreservatet klubbas våren 2018 är dock viktigare än optimala gränser. Vi vill stötta Stadshusets arbete med att inrätta naturreservat i en växande stad genom att här starkt betona att det finns väldigt många goda skäl att inrätta naturreservat eller kulturreservat i Stockholms stad. Exempelvis finns följande viktiga skäl: - Följa grundstenarna i miljöbalken, nämligen att skydda och vårda värdefulla naturoch kulturmiljöer samt skydda mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt - Bidra till uppfyllandet av EU:s vattendirektiv om god ekologisk status i sjöar - Långsiktigt säkra invånarnas närhet till friluftsområden inom kommunen för att gynna motion, vandring, bär- och svampplockning, skidåkning m.m. 1

2 - Långsiktigt säkra en produktion av ekosystemtjänster 1 som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till välfärd och livskvalitet i kommunen - Bidra till uppfyllandet av länsstyrelsens program för skydd tätortsnära natur Aldrig långt till naturen 2. - Långsiktigt säkra naturmark för skolor/försklor där de kan utöva orientering, motion, naturpedagogik, biologilektioner utomhus, skidåkning etc. - Långsiktigt säkra kärnområden för biologisk mångfald 3 och ekologisk infrastruktur - Långsiktigt säkra tillgågen på närhet till grönområden inom 300m från bostaden - Långsiktigt säkra att hotade arter 4, naturvårdsarter 5 och fridlysta arter kan fortleva i kommunen - Långsiktigt säkra ekosystem av olika biotoper (naturtyper) - Långsiktigt säkra akvatiska (vatten) ekosystem och vårda reproduktionslokaler för fisk - Långsiktigt säkra upplevelsevärden (t.ex. skogskänsla och äldre odlingslandskap) - Följa konventionen för biologisk mångfald som Sverige förbundit sig att följa - Bidra till Sveriges uppfyllande av den strategiska plan antogs i Nagoya 2010 och som innehåller 20 övergripande delmål, de s.k. Aichimålen för biologisk mångfald 6 - Bidra till uppfyllandet av miljömålen om Hållbar användning av mark och vatten i Stockholms stads Miljöprogram - Bidra till uppfyllandet av de nationella miljömålen: Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och vattendrag, En god bebyggd miljö, Minskad klimatpåverkan, Ren luft, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker - Bidra till Sveriges uppfyllande av de globala målen inom Agenda : Rent vatten och sanitet (Mål 6:6), Hållbara städer och samhällen (Mål 11:7), Bekämpa klimatförändringen (Mål 13:1), Hav och marina resurser (Mål 14:5) och Ekosystemtjänster och biologisk mångfald (Mål 15). - Bidra till uppfyllandet av det nationella folkhälsomålet Ökad fysisk aktivitet (Mål 9) - Bidra till uppfyllandet av Sveriges 10 friluftsmål 8 - Långsiktigt säkra förekomst av skyddsvärda träd 9 - Långsiktigt säkra geologiska värden och objekt i kommunen med vetenskapligt värde 1 Exempel på ekosystemtjänster (som vi människor får gratis av naturen) är: temperaturutjämning i städer, vattenrening, luftrening, erosionskontroll, pollinering, upptag av koldioxid, infiltration i mark, produktion av livsmedel, naturupplevelser m.m. Läs mer på 2 Länsstyrelsen. Program för tätortsnära natur, rapport 2003: Begreppet kärnområde används för ett område vars kvaliteter gör det särskilt värdefullt för växt- och djurlivet. Kvaliteterna innebär att området inrymmer en mångfald av ekologiska funktioner som är grunden för fungerande ekosystem och biologisk mångfald. Utgångspunkten är ett flertal arters krav på sin livsmiljö och/eller områdets betydelse för den biologiska mångfalden i stort. Kärnområden innehåller vanligtvis flera olika biotoper. (Miljöförvaltningen 2014). 4 Hotade arter är upptagna i den s.k. Rödlistan 5 Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för arter som behöver uppmärksammas inom naturvården. Läs mer på 6 Läs mer om Regeringsbeslut: Ettappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 7 Läs om FN:s 17 globala mål på 8 De 10 friluftsmålen finns omnämnda här: 9 Skyddsvärda träd finns utmarkerade vid Årsta gård. Länsstyrelsen har rivit en rapport och samlat uppgifter 2

3 2. Ge Miljöförvaltningen ett större mandat Vi bedömer att Miljöförvaltningen inte har fått en sådan framskjuten position gällande nuvarande inriktningar för Årstaskogen som är rimligt att utkräva. Årstaskogen är ett kärnområde för biologisk mångfald och den förvaltning som har bäst kunskap om skogsområdet är Miljöförvaltningen. Vi anser att Miljöförvaltningen bör få en nyckelroll i att lyfta fram och resonera kring hur miljöbalken, plan- och bygglagen, EU:s vattendirektiv och miljömål korresponderar med de uttalade inriktningarna för Årstaskogen, d.v.s. inriktningen att göra naturreservat och exploatera för bostäder, samhällservice, vägar etc. Huvuddelen av den mark som nu hamnar utanför naturreservatsgränsen i Årstaskogen, handlar om drygt 15 hektar, överväger kommunen att bebygga. Vi vet att Miljförvaltningen kommer att ingå i arbetet med Årstaskogen, men vi bedömer att Miljförvaltningen dels behöver ges ett större mandat för att minimera miljöskador i kärnområdet, och dels ges större möjlighet att ta helt egna initiativ för att utvärdera och bedöma lämplighet i valda byggalternativ. 3. Allvarligt med avsaknad av ekologiska kartunderlag i samband med gränsdragning Valet av gränsdragning i Årstaskogen för naturreservat har vi granskat och vi har då kunnat se att det inte funnits några ekologiska kartunderlag i samband med att naturreservatets nya gränser ritats ut och vi har heller inte sett någonstans att tjänsteutlåtanden refererat till ekologiska kartunderlag. Att detta, av allt döma saknas, är mycket anmärkningsvärt. Reservatsgränsen bör definitivt markeras även på ett ekologiskt kartunderlag där det tydligt går att se vilka områden som fått hög respektive låg naturvärdesklassning 10 och var någonstans rödlistade/fridlysta arter observerats. Vi bedömer att det fortfarande går att få in bra ekologiska kartunderlag utan att det hotar själva naturreservatsprocessen för denna mandatperiod. Även om naturreservatet inte tillåts bli större bör det gå att justera naturreservatsgränsen baserat på vilka särskilda värden som finns i skogen för att därigenom skapa den optimala gränsen med hänsyn till biologisk mångfald, rekreation och skogsdjup. Med nuvarande förslag hotas platser med stort skogsdjup, men det står att de ska bevaras Kommunens tal om att tillgängliggöra Årstaskogen har inte alls landat rätt Vi har kunnat konstatera att vi är långt ifrån ensamma om att starkt reagera på kommunens utläggningar om att tillgängliggöra Årstaskogen i samband med utlovad byggnation. Vi ifrågasätter definitivt kommunens kommunikation här då utläggningarna om att tillgängliggöra Årstaskogen dels krockar med hur det ser ut på plats, dels det kommunen formulerat tidigare om tillgängligheten i Årstaskogen. Läget idag är att det är lätt att röra sig i Årstaskogen samt att ta sig in i skogen. I kommunens egna dokument framgår det sedan tidigare att Årstaskogen har mycket god tillgänglighet 12. Vidare nämns att tillgängligheten gör Årstaskogen unik då många människor kan nå skogen och få tillgång till både skog, stränder och vattenkontakt 13. Mot denna bakgrund blir det svårt att förstå motivet till kommunens utläggningar om att tillgängligöra Årstaskogen. Om kommunen menar något annat än fysisk framkomlighet (t.ex. fler faciliteter) bör det framgå glasklart då behov av ökad tillgänglighet oftast brukar användas för att påvisa att ett naturområde har dålig fysisk framkomlighet. 10 Naturvärdesklass 1 är bäst, naturvärdesklass 4 är sämst. Klassningen bestäms enligt en SIS-standard. 11 Se tjänsteutlåtande Projektdirektiv Årstaskogen, sid. 6. Exploateringskontoret, Se även bilaga Se Förslag till beslut för Årstaskogen-Årsta holmar, sid. 4. Stadsbyggnadskontoret, Se Förslag till beslut om bildandet av Årstaskogen Årsta holmar naturreservat, sid

4 Exempel på skogsmiljöer som hotas i Årstaskogen och inte ingår i naturreservatet. Barnvänligt Stigar som tillgängliggör Soliga ytor Samlingsplatser på hällar Skogskänsla Biologisk mångfald Bär- och svampplockning Vackra slingrande stigar, skärgårdsnatur med hällar, senvuxna tallar, grova tallar och kärr. 4 Samtliga foton: Anders Tranberg

5 5. Påträffade myter om Årstaskogen skrivna i rött nedan Tyvärr förekommer uppgifter 14 om Årstaskogen i samband med markanvisningar som kan avfärdas som myter. Vi hoppas att myterna inte tas upp av kommunen med flera. 1. Årstaskogen med bostäder blir ett bättre naturreservat Vårt svar: Årstaskogens med bostäder blir inte ett bättre naturreservat, inte på något sätt. Ja det blir fler bostäder, men på bekostnad av stora förluster i naturvärden, rekreationsvärden, upplevelsevärden och skönhetsvärden. 2. Att inrätta hela Årstaskogen som naturreservat (ett naturreservat i Årstaskogen som sträcker sig från Årstaviken ända upp mot de idag bebyggda fastigheterna i Årsta) skulle permanenta bristande tillgänglighet i Årstaskogen. Vårt svar: Årstaskogen har inte alls bristande tillgänglighet och kommunen själv skriver även att Årstaskogen redan har mycket god tillgänglighet Marken norr om befintlig bebyggelse är svårtillgänglig. Vårt svar: Ingen rättvisande bild alls, flera ställen är flacka och ofta lättgångna norr om befintlig bebyggelse. Exempelvis Trollparken utgör en attraktiv del av Årstaskogen liggandes strax norr om det runda huset vid Orrfjärdsgränd. 4. Idag är Årstaskogen någorlunda lättillgänglig för allmänheten endast på två punkter 16 Vårt svar: Detta stämmer definitivt inte, det finns många fler platser än så som innebär lättillgängliga entréer in i Årstaskogen. 5. Årstaskogen saknar en tydlig gräns mot bebyggelse. Vårt svar: Det är ingen korrekt beskrivning, Årstaskogen är en avlång men sammanhållen skog, där bebyggelsen intill skogen i hög grad format sig efter naturlandskapet. Gränserna är inte svåra att uppfatta för besökaren. 6. Årstaskogen minskar i yta men den blir lättare att nå för många fler. Vårt svar: Finns ingen logik i detta, fler hus i Årstaskogen skymmer ännu mer av skogen och blockerar inpassage söder ifrån. Den breda målgruppen minskar snarare än ökar då t.ex. skogskänsla nästintill försvinner helt. 7. Minskad kvantitet skulle mer än väl kunna kompenseras genom en motsvarande höjning av områdets kvaliteter Vårt svar: Detta stämmer inte, kvaliteterna i Årstaskogen gällande biologisk mångfald och skogskänsla är i hög grad knutna till arealen. Att minska arealen men öka kvaliteten fungerar inte i äldre, naturligt uppvuxen, skog. 14 Markanvisningarna finns samlade här: 15 Se Förslag till beslut för Årstaskogen-Årsta holmar, sid. 4. Stadsbyggnadskontoret, De två punkterna preciseras enligt följande: Dels genom parken norr om Bränningevägen i västra Årsta, dels i Vättersvägens förlängning i östra Årsta. 5

6 6. Kommunen riskerar att hamna helt fel gällande ekologisk kompensation Vi bedömer att tjänsteutlåtandena 17 om Årstaskogen gällande kompensationsåtgärder är mycket bristfälliga. Den som läser tjänsteutlåtandena invaggas i en väldigt optimistisk syn där lösningen på kompensationen domineras av att kommunen har nära kontakt med invånarna och fångar upp idéer från allmänheten om hur värdena bäst kan utvecklas i Årstaskogen. Avsaknaden av en saklig och neutral information, även i detta tidiga skede, är mycket problematisk. Neutral information är t.ex. att med nuvarande inriktning hamnar drygt 15 hektar av ett kärnområde för biologisk mångfald utanför reservatsgränsen. Denna yta består av skog som klassas som ekologiskt särskilt betydelsefull 18. Skador i denna skogsmiljö med riktigt gamla träd blir oersättliga och kan inte kompenseras likvärdigt. Förslaget med en storskalig exploatering i Årstaskogen innebär otvivelaktigt ett krav på en synnerligen stor ekologisk kompensation. Kompensation för förlorade sociala/rekreativa värden skiljer sig från kompensation för förlorade ekologiska värden. Vi anser att kommunen nu kraftigt underskattar vilken ekologisk profession som krävs för att ta fram förslag som i alla fall kan komma i närheten av de ekologiska kompensationsåtgärder som krävs i det här fallet. 7. Årstaskogen som attraktivt besöksmål kan skapas utan byggnation i skogen Vi har noterat att kommunen kommunicerat ut att bostadsbyggnationen i Årstaskogen ger finansiella resurser som möjliggör investeringar i att göra Årstaskogen mer attraktiv som besöksmål. Att knyta själva bostadsbyggandet i Årstaskogen till Årstaskogen som besöksmål får till följd att en exploatering ser ut att vara oundviklig för att ha råd med att göra Årstaskogen mer attraktiv som besöksmål. Vi efterfrågar betydligt mer transparens av kommunen här. Kommunen bör hålla isär bostadsbyggnation i Årstaskogen och det som kommunen vill göra med naturreservatet Årstaskogen. En mer transperant bild av läget är att det går utmärkt att göra Årstaskogen mer attraktiv som besöksmål helt utan bostadsbyggnation i skogen. Stockholms stad är en rik kommun och det är vanligt ute i landet att naturreservat görs mer attraktiva utan att byggnationer i naturområdet finansierar naturreservatet. 8. Utförd webbenkät förvånar Vi har reagerat på att webbenkäten om Årstaskogen var utformad främst till privatpersoner. T.ex. miljöföreningars eventuellt nya bidrag till naturreservatsprocessen verkar inte ha prioriterats, vilket är märkligt och förvånar oss. Naturskyddsföreningen besitter kunskap och ger gärna synpunkter även framöver. Webbenkäter kan man alltid diskutera men denna tog knappt något avstamp i naturreservatet, vilket också förvånar oss. Kommunen ställde däremot en fråga som automatiskt satte enkätdeltagaren i en färdig sits (omvärldsfaktorn bestämd), där hen indirekt godkände byggnation i Årstaskogen, och där själva frågan löd: Vad önskar du att den nya bebyggda miljön ska tillföra. De som inte vill ha byggnation i Årstaskogen kunde inte hitta ett bra svarsalternativ. Se enkätfrågan i bilaga Se bl.a. Områdesplanering för Årstaskogen, sid 8. Exploateringskontoret, Miljöförvaltningen. Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta

7 9. Tillämpningen av konceptet Kajer mot det gröna urholkas kraftigt Vi anser att Stockholms stad kraftigt urholkar idén med Kajer mot det gröna i samband med presenterat förslag om byggnation i Årstaskogen. Det finns alltså starka skäl att ifrågasätta kommunens utläggningar om Kajer mot det gröna i Årstaskogen. Följande omständigheter kan nämnas som gör det synnerligen svårt med en kaj i Årstaskogen: Natur- och rekreationsvärdena intill befintlig bebyggelse är höga eller t.o.m. mycket höga, vilket gör att nya exploateringar inte kan smälta in lätt Avståndet mellan befintlig bebyggelse och Årstaviken är redan kort, vilket gör att skogen och dess upplevelsevärden mycket sårbara för ytterligare intrång norrifrån Konceptet med Kajer mot det gröna är inte så beprövat än men där det har testats har förutsättningarna varit helt andra än i Årstaskogen. I Barkabystaden har Kajer mot det gröna applicerats när en kraftledning grävts ner och när Barkaby flygfält delvis tagits i anspråk. Marken som ianspråktagits i Barkaby har i flera fall varit tämligen okontroversiell och det har funnits mycket mark kvar av grönområdet i de fall där naturmark har exploaterats. Mot bakgrund av att Kajer mot det gröna spontant låter bra i mångas öron och har blivit omskrivet i en bok är det mycket olyckligt om konceptet nu ska börja klistras ihop med väldigt kontroversiella byggprojekt. Om Kajer mot det gröna blir tillämpbart i princip överallt riskerar konceptet att tappa stora delar av sin potential där vinnvinnlösningar är en framgångsfaktor. Konceptet Kajer mot det gröna riskerar också med detta att inte bli trovärdigt och en viktig brygga mellan exempelvis miljöintressen och fysisk planering fallerar. 10. Kommunens tal om en framsida mot naturreservatet är högst tveksamt Att de nya husen beskrivs som en framsida mot reservatet låter bra i kommunens kommunikation men innehållet bakom utrycket är väldigt tolkningsbart och det finns risk att en framsida presenteras som problemfri. Det bör klargöras från kommunen att en framsida mot reservatet, med en gång- och cykelbana nedanför husens framsida, innebär en än mer omfattande utjämning av det naturligt kuperade skogslandskapet. Får framsidan en privat karaktär utestängs folk tyvärr. En obebyggd övergångsyta mellan husen och reservatet blir då också oflexibel i sin nyttjandegrad till skillnad från idag då inget hindrar allmänheten från att leka och beträda marken strax norr om husen närmast Årstaskogen. En stor arkitektonisk tonvikt på en framsida får med största sannolikhet även följdeffekter in i naturreservatet. Kanten mot naturreservatet riskerar att bli för tvärt om de flesta träd avverkas utanför naturreservatet, vilket ger nya kanteffekter utmed naturreservatet 19. Ju större kanteffekt desto mer negativt påverkas lokalklimatet i skogen och desto fler livsmiljöer för olika arter påverkas negativt. Inte minst skogslevande fåglars häckning påverakas negativt. Följdeffekter i form av ljusföroreningar in i naturreservatet kan också väntas från flera olika ljuskällor på och intill framsidan mot naturreservatet. Belysning genom stora fönster ut mot skogen är troligt, liksom förekomst av flera ljuskällor mellan husfasaden och skogen som delvis lär reflekteras tillbaka mot skogen i de många fönsterglasen. 19 S.k. kanteffekter innebär att en skog skiljer sig på olika sätt vid kanten jämfört inne i kärnan. Kanteffekter kan variera från några tiotal meter till mer än hundra meter beroende på art, fågelarter är särskilt känsliga. 7

8 Anders Tranberg Ordförande, Stockholms Naturskyddsförening Staffan Winter Ordförande, Söderorts Naturskyddsförening Referenser som berör Årstaskogen Exploateringskontoret. Projektdirektiv Årstaskogen Exploateringskontoret. Områdesplanering för Årstaskogen. Utredningsbeslut Pressmedelande Socialdemokraterna, Stockholm Direktpress, 3 juni Stockholms stad. Förslag till beslut för Årstaskogen-Årsta holmar Stockholms stad. Förslag till beslut om bildandet av Årstaskogen Årsta holmar naturreservat

9 Bilaga 1. Utsnitt ur webbenkät september Fråga 7 i enkäten. Skärmdump från Stockholms stads utformade enkät. 9

10 Bilaga 2. Projektdirektiv Årstaskogen. Projektspecifika mål, sid 5-6. Se särskilt Bevara platser med stort skogsdjup. Skärmdump från Stockholms stads tjänsteutlåtande Projektdirektiv Årstaskogen. 10