Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län

Transkript

1 SÄRSKILT UTLÅTANDE Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län Upprättad , reviderad Inledning Simrishamns kommuns översiktsplan Framtiden har varit föremål för utställning i två månader under perioden 22 maj 17 juli 2014, i syfte att få in synpunkter från allmänhet och myndigheter på de upprättade planhandlingarna. Inkomna synpunkter redovisas i denna handling och bemöts med samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar, som besvarar hur varje yttrande behandlas. Hur utställningen har bedrivits Kommunstyrelsen beslutade att låta översiktsplanen ställas ut för allmän beskådan. Utställningen har pågått under tiden till Kommunen har informerat om utställningen på kommunens hemsida samt genom kungörelse i dagspressen. Förslaget har under utställningen funnits tillgängligt på biblioteket i Simrishamn, stadshusets foajé samt på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Planförslaget har i sin helhet också redovisats på kommunens hemsida. Läsanvisningar De inkomna synpunkterna är av olika karaktär och behandlar såväl stora som små frågor. Det särskilda utlåtandet (denna handling) fokuserar på frågor av mer principiell betydelse för planens utformning. Övriga frågor som t ex berör faktaredovisningen och redaktionella ändringar behandlas vid bearbetningen av planhandlingarna, utan att detta särskilt anges i utlåtandet. Översiktsplanen förkortas nedan som ÖP. Övergripande sammanfattning av inkomna yttranden under utställningen Totalt har 41 yttranden inkommit, samtliga yttranden i ärendet finns redogjorda i denna handling, förlängd svarstid har beviljats. Riksantikvarieämbetet, samt Myndighetsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden och Socialförvaltningen i Simrishamns kommun har inget att erinra. Utvecklingen av kommunen enligt Vision 2040 och det föreslagna planförslaget, får stöd i remissvaren. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen genom sin inriktning kan bidra till en hållbar utveckling genom bebyggelsestrategin och att den stärker möjligheten att kollektivtrafikförsörja bostäder och verksamheter. I remissvaren kan urskiljas ett antal frågor av grundläggande strategisk karaktär där översiktsplanens nuvarande planförslag ifrågasätts. Bland dessa frågor kan följande nämnas:

2 - Länsstyrelsen efterfrågar aktuell va-plan och menar att framtida detaljplaner inom områden med brist på dricksvatten får vänta tills vattenförsörjningsfrågan är löst. Länsstyrelsen påtalar att kommunen anger utbyggnadsområden som står konflikt med kommunens dricksvattenförsörjning i ett antal basorter, samt att: - Utbyggnadsstrategin inte anses följas. - Behovsbedömningar och konsekvensbeskrivningar för flera utbyggnadsområden brister, samt att: - Kulturmiljövärdena anses inte vara tillräckligt beaktade. - Trafikverket emotsätter sig att planer på en flytt av järnvägsstationen i Simrishamn anges i ÖP:n, eftersom det befaras strida mot riksintresse för persontrafik via järnväg. - Va-enheten i Simrishamns kommun framför att kapaciteten för Kiviks reningsverk är så låg att ingen ytterligare belastning inom detta verksamhetsområde bör tillkomma förrän problemet är åtgärdat, vilket uppskattas till år 2016/2017. Va-försörjningen i den norra delen av kommun bedöms vara åtgärdad inom samma tidsintervall. - Markreservat för förbifart Simrishamn från väg 11 med anslutning till väg 9 norrut (trafikled för farligt gods samt led för tung trafik) bör inte anges utan åtgärdsvalsstudie med Trafikverket. - Flera yttranden från allmänheten ifrågasätter förtätningsförslag i centralorten Simrishamn. Kommunens ställningstagande - revideringar inför utställning 2 I utställningshandling 2 har översiktplanen bemött de kommentarer som redovisats ovan. Redaktionella ändringar har genomförts, samt förtydligande och utvecklande av texter och avsnitt i enlighet med översiktsplanens inriktning. Bland större ändringar kan nämnas: - Markanvändningskartan revideras genom att utredningsområden särskiljs från utbyggnadsområdena. - Kulturmiljövärdena för befintliga bebyggelsemiljöer värnas genom att de värdefulla bebyggelsemiljöer som angetts i den föregående utställningshandlingen kompletteras med ställningstagande att dessa utgör sådana områdena där bygglovsplikt ska råda i enlighet med den lagändring som trädde i kraft 2 juli Ställningstagande görs att vid framtagande av detaljplaner i dessa områden ska kulturmiljövärdena beaktas. Områdenas gränsdragning har reviderats. - Antalet utbyggnadsområde har minskats. Flera utbyggnadsområden med kvarstående frågor att utreda har ändrats till utredningsområde. I följande orter har dessa ändringar gjorts: Brantevik, Rörum, Simrishamn, Vik, Kivik och Vitemölla. I Brantevik har ett utbyggnadsområde som redovisats under samrådet, men ej under utställningen, åter tagits tillbaka som ett utredningsområde. I Rörum har ett utbyggnadsområde tagits bort. - Konsekvensbeskrivningar för utbyggnadsområden utvecklas i avsnitten om ortsfördjupningar. - En flytt av järnvägsstationen i Simrishamn ska utredas i dialog med Trafikverket. 2

3 - Gällande sträckning för Förbifart Simrishamn förtydligas att åtgärdsvalsstudie ska föregå fastställande av slutlig vägsträckning. - Planförslaget i översiktsplanen har samstämts med va-enheten. Ställningstagande har tillkommit att samtliga områden inom vattenskyddsområden ska utredas utifrån platsens geologiska förutsättningar och sårbarhet. Ställningstagande tas att grundvattentäkterna ska prioriteras om utredning visar på att föreslagen bebyggelse inte kan samköras med berörd grundvattentäkt, och utbyggnaden innebär påtaglig risk för vattentäktens kvalité. - Förutsättningarna gällande vattenfrågorna i Kivik innebär att dricksvattenförsörjningen inom området och kapaciteten för Kiviks reningsverk behöver vara åtgärdat innan ny bebyggelse i berört verksamhetsområde kan tillkomma. - Komplettering med värdebeskrivningar för riksintresseområde för kulturmiljö, friluftsliv samt naturvård görs. Kvarstående synpunkter Myndigheter, statliga verk Inga myndigheter eller statliga verk bedöms ha kvarstående synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i samband med framtagande av den nya utställningshandlingen. Kommunala och regionala organ Inga kommunala eller regionala organ bedöms ha kvarstående synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i samband med framtagande av den nya utställningshandlingen. Övriga Synpunkter kvarstår gällande privata intressen och synpunkter angående utbyggnadsförslag i Simrishamn, Kyhl, Vitemölla, Brantevik, Vik och Kivik. Ställningstagande Kommunledningskontorer anser att en samlad bedömning har gjorts där hänsyn tagits till inkomna yttranden och att sammanvägning har gjorts av dessa i en helhetsbedömning mellan olika allmänna intressen. Inkomna yttranden under utställningstiden Nedan redogörs för samtliga skriftligt inkomna yttranden tillsammans med kommentar från kommunen. Omfattande yttrande bemöts med delkommentar. Samtliga yttranden finns i sin helhet att tillgå på Samhällsbyggnadsförvaltningen. 3

4 Myndigheter och statliga verk Länsstyrelsen Simrishamns kommun har översänt förslag till ny kommunomfattande översiktsplan till Länsstyrelsen för utställning enligt 3 kap 7 plan- och bygglagen (SFS 2010:900, här hänvisad till som PBL). Under utställningstiden ska länsstyrelsen enligt 3 kap 16 PBL avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet ska det framgå om: förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap Miljöbalken (MB) förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm (MKN) enligt 5 kap MB inte följs, redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap 18 e första stycket MB (strandskyddsområde), sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Granskningsyttrandet ska i enlighet med bestämmelserna i PBL redovisas tillsammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska detta anmärkas i planen. Den antagna översiktsplanen skall sedan spridas till sådana myndigheter och övriga som har väsentligt intresse av översiktsplanen (ÖP) och som använder den som beslutsunderlag. Sammanfattning Länsstyrelsen finner att rubricerad översiktsplan har ett mycket ambitiöst angreppssätt och visar på ett gediget arbete hittills. Detaljeringsgraden i planens underlagsdel där grundläggande förutsättningar och problem presenteras är mycket hög. Helhetsintrycket av översiktsplanen är dock att den inte är färdigbearbetad eftersom planförslaget inte baseras på en sammanvägning av dessa förutsättningar. I översiktsplanen anges en bebyggelsestrategi med satsning på huvudorten och starka kollektivtrafikpunkter. Strategin pekar tydligt på prioritering som ger förutsättningar för en hållbar utveckling. Länsstyrelsen finner samtidigt stora motstridigheter mellan strategin och utbyggnadsförslaget. I handlingarna hänvisas till flera befintliga och kommande dokument vilka anges kommer att utföras i efterhand som tillägg till översiktsplanen; bostadsförsörjningsprogram, VA-plan, arkitektur- och kulturmiljöprogram, policyn för handläggning av bebyggelsefrågor inom influensområde för Ravlunda skjutfält, vindkraftsplan, naturvårdsprogram. Länsstyrelsen vill göra kommunen uppmärksam på att tillägg till översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp tidigare eller behandlats tillräckligt i kommunens översiktsplan. Länsstyrelsen erinrar att tematiska tillägg räknas som "ändring av översiktsplanen", gäller hela kommunen och innebär att man gör avvägningar mellan olika allmänna intressen. (Jfr. prop. 2009/10:170 sid 188). Tematiska tillägg tas fram och beslutas på samma sätt som översiktsplanen. I tillägget ska konsekvenserna för och sambanden med översiktsplanen som helhet tydligt framgå. Länsstyrelsen erinrar vidare att ett tillägg bara kan göras till en i övrigt aktuell översiktsplan. När tilläggen blivit så många att det blir svårt att få en samlad bild av kommunens utveckling finns det skäl att göra en ny översiktsplan. (Jfr. prop. 2006/07:122 sid. 40). Länsstyrelsen förutsätter att ett omtag av översiktsplanen kommer att göras efter det att ovan nämnda tillägg är gjorda. I översiktsplanen redovisas på ett föredömligt sätt förutsättningarna för exempelvis de allmänna intressena vatten- och avloppsförsörjning, risken för översvämning och erosion samt miljökvalitetsnormer för vatten i de orter där utbyggnadsområden föreslås. I handlingarna anges att föreslagna utbyggnadsområden ska samordnas med VA -planen, och att vid uppförande av ny bebyggelse ska denna synkroniseras med kommunens plan för VA-utbyggnad. Länsstyrelsen anser att förutsättningen för ny bebyggelse i ett helhetsperspektiv beror av VA-planen, och att 4

5 utan denna går lämplighetsbedömningen ej att göra. Länsstyrelsen anser dock att föreliggande material utgör ett utmärkt underlag att gå vidare med då ytterligare arbete med att göra en helhetsbedömning med sammanvägning av behov och lämplighet krävs för att leva upp till kraven i kap 2 PBL. Länsstyrelsen anser att översiktsplanens ställningstagande för kustzonens åtta stycken "gröna paus" säkerställer riksintresse kustzon enligt 4 kapitlet miljöbalken på ett bra sätt. Det är för området mycket värdefullt att ingen ny bebyggelse får tillkomma. En av översiktsplanens viktigaste uppgifter är att ge vägledning för utvecklingen av den befintliga bebyggelsen. Länsstyrelsen finner att översiktsplanen har en tydlig ambition att säkerställa kommunens, inte minst kustens, unika landskap och bevara natur- och kulturvärden. Kommunen har i översiktsplanens strategier och ställningstaganden även tagit ställning till exempelvis att: "ny bebyggelse ska lokaliseras till befintliga orter i enlighet med bebyggelsestrategikartan för att uppfylla de överordnade målen hållbarhet och långsiktigt hållbar kommunal service och ekonomi" samt att "Kommunen är restriktiv framförallt mot ingrepp på odlingsmark, skogsmark och ängs- och betesmark" samt att "ny bebyggelse inom dikningsföretag, båtnadsområden och vattenskyddsområden inte bör tillåtas". jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Nybyggnation som avser näringsverksamhet, landsbygdsutveckling och besöksnäringen prövas för varje tillfälle" "Skogsområden som är särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden eller viktiga som spridningskorridorer och genetiskt utbyte mellan delpopulationer bör skyddas mot exploatering" Områden i större sammanhängande lövsskogsområden bör inte bebyggas" Dessa ställningstaganden anser Länsstyrelsen är föredömliga och visar på en inriktning mot en hållbar utveckling. Bebyggelsestrategin har också en restriktiv ansats till ny bebyggelse inom kustzonen och i de riksintressanta fiskelägena. Ur ett hållbarhetsperspektiv är även detta positivt, inte minst för kulturmiljövärdena inom kustzonen. Dock frångås strategin i ett fler tal av utbyggnadsorterna, och ett stort antal bebyggelseområden pekas ut inom olika riksintressen, på jordburksmark, inom Natura 2000, landskapsbildsskydd och strandskydd utan att det finns en relevant behovsbedömning eller konsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen finner sammantaget att avgörande frågor kvarstår att lösa för flertalet föreslagna bebyggelseområden. Med tanke på de tillägg som enligt handlingarna ska göras framöver och som därmed i dagsläget inte är sammanvägda, så menar Länsstyrelsen att det tycks vara fråga om utredningsområden snarare än bebyggelseförslag och för sådana saknar Länsstyrelsen möjlighet att ta en sammanvägd ställning till om lämpligheten och avstår därmed att kommentera varje enskilt område. Länsstyrelsen konstaterar att det i kommunen finns en stor befintlig planreserv och att denna kommer att täcka behovet av bostadsutbyggnad tills vidare, till kommunen har genomfört en ändring av översiktsplanen. Dessutom konstaterar länsstyrelsen utifrån kommunens planeringsunderlag att det kan finnas behov av att se över lämpligheten inom redan planlagda områden utifrån den rådande VA-situationen. Om ändring av gällande planer genomförs vill länsstyrelsen erinra om att det i många fall kan komma att krävas miljökonsekvensbeskrivningar utifrån befintliga höga värden och rådande förutsättningar. Länsstyrelsen anser att kommunen bör överväga att upphäva vissa detaljplaner inom befintlig planreserv eftersom det redan idag saknas förutsättningar att genomföra dessa detaljplaner utifrån rådande VA-situation. 5

6 Länsstyrelsen anser att ny bebyggelse i Simrishamns kommun i första hand ska tillkomma genom prövning via detaljplan och inte genom enstaka bygglov eller förhandsbesked utifrån att det finns många konkurerande intressen och stora värden och därmed behov av miljökonsekvensbeskrivningar tillhörande detaljplaneprövningen. Dessa detaljplaner behöver stöd i en väl genomarbetad översiktsplan. Länsstyrelsen anser att det saknas sådan vägledning i föreliggande översiktsplan. Länsstyrelsens tolkning blir därmed att kommande detaljplaneprövningar får avvakta en genomarbetad översiktsplan. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen behöver utvecklas vidare och den behöver gå från att vara en handling som redovisar förutsättningar och visioner till att bli en planhandling där det finns sammanvägda och konsekvensbeskrivna alternativ och väl avvägda förslag. Det är lämpligt att efter genomförda program och utredningar avseende främst VA, bostadsförsörjning och kulturmiljö gå på en ny granskning och därefter anta planen. Kapitlet "Bebyggelseutveckling" behöver kompletteras med information från kapitlet "Planeringsunderlag". Konsekvensbeskringarna behöver utvecklas inom respektive delområde med alternativresonemang. 1) Bebyggelsestrategin har reviderats genom att utbyggnadsområden har tagits bort och justerats. Utbyggnadsområden särskiljs så att områden som har frågeställningar som behöver utredas vidare utpekas som utredningsområden. 2) Tematiska tillägg: Förutsättningarna för framtida vatten- och avloppsförsörjning i kommunen arbetas in i översiktsplanen liksom naturvårdsprogrammet. Va-planen och naturvårdsprogrammet avses därmed inte hanteras som tematiska tillägg. Tillägg till Policyn för bebyggelse inom Ravlunda skjutfälts influensområde har antagits ) Planförfarande: Omtag av översiktsplanen kommer lämpligen att göras om 4 år i samband med att det är dags att aktualitetsförklara ÖP:n inför nästa mandatperiod. Framtagna tillägg kommer då att arbetas in i ÖP:n. 4) Va-plan: Va-förutsättningarna och varje utbyggnadsområde har stämts av med vaenheten på Samhällsbyggnadsförvaltningen, som bedömer att områdena ligger i anslutning till befintlig infrastruktur och att va-försörjningen kommer att säkerställas inom kort (se va-enhetens yttrande samt utförligare svar under rubrik va nedan). Vaplanen bedöms antas innan översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen menar att tillräckliga förutsättningar redovisas i ÖP:n. 5) Revidering av formulering gällande ställningstagande för vattenskyddsområde kommer att göras. Formuleringen utökas med Ny bebyggelse inom vattenskyddsområde bör inte tillåtas om det innebär att grundvattnets kvalité inte kan säkras. 6) Utbyggnadsområdena särskiljs så att de områden som är i behov av framtid utredningar klassificeras som utredningsområde. 7) Planreserv: Samhällsbyggnadsförvaltningen avser inte föreslå fler områden för upphävande än vad som gjorts till utställning 1. 8) Bebyggelsetillskott genom prövning via detaljplan istället för bygglov/förhandsbesked: Samhällsbyggnadsförvaltningen avser följa de riktlinjer som anges i plan- och bygglagen för de fall när detaljplanering förespråkas. 9) Genomarbetning av översiktsplanen: ÖP:n har genomarbetas ytterligare genom att sammanvägda och konsekvensbeskrivna alternativ och väl avvägda förslag har gjorts. 10) Kapitlet om bebyggelseutveckling kompletteras med information från kapitlet planeringsunderlag. 11) Kulturmiljö: ÖP:n utvecklas med kartbilaga med utpekade område med kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö, där bygglovsplikt för befintlig bebyggelse ska råda, samt vid framtagande av nya detaljplaner ska kulturmiljön beaktas. 6

7 Markanvändningskarta Länsstyrelsen anser att översiktsplanen brister i tydlighet då handlingarna saknar heltäckande markanvändningskarta där det framgår vad som gäller för varje plats. I handlingen finns en stor mängd kartor som var för sig redovisar olika saker. Det mycket svårt att samläsa dessa för att få en entydig bild av vad som gäller. När det t ex gäller kustområdet, så framgår det inte vid beskrivningen av pauserna vilka riksintressen som gäller vid dessa, se vidare nedan under riksintresse kustzon. Länsstyrelsen finner att havsområdet saknas på markanvändningskartan vilket innebär att grundläggande krav på översiktsplanens tydlighet för att ge vägledning inför kommande prövningar och beslut inte uppfylls. Sedan samrådet har texter och en karta som berör havsområdet tillkommit. Av översiktsplanen framgår att en havsplan föreslås tas fram. Översiktsplanen anger att kommunen i nuläget inte har några exploateringsanspråk i havsområdet. Kommunens ställningstaganden innebär därmed att all ny användning inom havsområdet inte är förenlig med översiktsplanen. Länsstyrelsen anser dock att planhandlingar innehåller många instruktiva kartor över alla områden som går att redovisa geografiskt. Vissa är dock i så små format att det är svårt att få kunskap om respektive plats. 12) Kartmaterialet kompletteras med kartutsnitt som redovisar samtliga riksintressen och deras förhållande till utbyggnads- och utredningsområden samt befintliga bebyggelseområden. 13) Kartmaterialet ovan kommer att komplettera avsnittet om de gröna pauserna i kustzonen. 14) Markanvändningskartan utvecklas, en heltäckande markanvändningskarta i A1 har tagits fram, där territorialgränsen för havsområdet är utmarkerat, området innanför anges som havsområde. 15) Kartmaterialet tydliggörs. Va-planen Hälsa och säkerhet- tillgång till dricksvatten Länsstyrelsen finner att stora delar av planförslaget hänskjuts till va-planen, vilket innebär att länsstyrelsen saknar förutsättningar att ta ställning till markens lämplighet. Länsstyrelsen anser att grundförutsättningen för utbyggnadsområdena är att dricksvattenförsörjningen är säkerställd, och att reningsverkens kapacitet är tillräcklig. I PBL 2 kap 3 anges att "Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, Av PBL 2 kap 5 framgår: Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt". Då va-hanteringen inte är säkerställd för flertalet av föreslagna utbyggnadsområdena (utredningsområden enligt länsstyrelsens tolkning) bedömer Länsstyrelsen med stöd av bestämmelserna ovan och utifrån planhandlingarna att det för en stor del av utbyggnadsområdena saknas förutsättningar att släppa fram ny bebyggelse. Det finns risk för bristsituationer avseende dricksvattenförsörjningen i Borrby och Hammenhög i vilka det finns en planreserv. Då översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras anser länsstyrelsen att kommunen bör överväga att upphäva vissa detaljplaner inom befintlig planreserv eftersom det redan idag saknas förutsättningar att genomföra dessa detaljplaner. Av beskrivningarna i översiktsplanen framgår att 7

8 det idag finns begränsningar vad gäller vattenförsörjning i delar av kommunen. De orter där det i handlingarna anges att bristen på dricksvatten är i konflikt med bebyggelseutvecklingen eller där det anges att det finns behov av att förse orten med vatten från annat håll anser länsstyrelsen vara olämpliga för ny bebyggelse innan åtgärder vidtas. De orter med utbyggnadsområden som främst berörs är: Simrishamn, Kivik, Vitemölla, Gärsnäs, och Södra Mellby/Svinaberga/Svabesholm. 16) Samhällsbyggnadsförvaltningen vill förtydliga att va-planen kommer att vara ett strategiskt dokument som belyser åtgärdsbehov och prioriterade åtgärder att vidta. Vaplanen är inte antagen, men kunskap om gällande förutsättningar finns och dessa har samstämts och inarbetats i översiktsplanen. 17) Avstämning om varje utbyggnadsområde och va-förutsättningarna för ny bebyggelse har gjorts med va-enheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen menar att inom utbyggnadsområdena är dessa förutsättningar tillräckligt utredda för att lämplighetsprövning enligt PBL ska kunna ske. De utbyggnadsområden som ligger inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt, särskiljs som utredningsområde, vilket innebär att de ska utredas individuellt med lämplighetsprövning i varje fall utifrån områdets förutsättningar och specifika förhållande. 18) Gällande vattenuttaget försörjs Simrishamn från närområdet och Rörum där nya provborrningar görs. Vattentäkten i Simrishamns västra del kommer att prövas för att återgå som vattenskyddsområde, Simrishamns vattenförsörjning löses inom kommunen. Ett utredningsområde i västra industriområdet i Simrishamn har reviderats pga. detta så att det inte längre ligger inom ett brunnsområde för grundvattenuttag, området omfattas inte av vattenskyddsområde i nuläget. Med största sannolikhet kommer området att bli vattenskyddsområde för grundvattentäkt, detta har bidragit till att utbyggnadsområdet har ändrats till ett utredningsområde, där ställningstagande för områdets utveckling och lämplighet ska utredas. 19) Gällande vattenförsörjningen för kommunen kommer denna att lösas. Begränsningarna utgörs av tid, ekonomi och tekniska lösningar. Gällande tidsaspekten kommer detta att lösas inom en snar framtid, dvs. med god marginal inom översiktsplanens genomförandetid. För utbyggnadstrycket i Simrishamns kommun föranleder detta till att Kivik kommer att vara en prioriterad ort att lösa vattenförsörjningen för. 20) Avtal med Tomelilla kommun gällande köp av råvatten är på gång. 21) Simrishamns kommun ansöker om vattendom tillsammans med Kristianstad kommun avseende vattenuttag utanför Brösarp. Miljökvalitetsnormer för vatten I planen redovisas områden där det kan finnas konflikter mellan miljökvalitetsnormerna för vatten och exploateringsintressen. Av översiktsplanen framgår att ställningstaganden om lämplighet för ny bebyggelse i vissa fall ska tas i va-planen. Översiktsplanen redovisar också riktlinjer som anger att vissa förutsättningar måste finnas för att utbyggnad ska kunna ske. Planen anger samtidigt att den kommande va-planen kommer att innehålla en prioriterad åtgärdslista för kommunens behov av utbyggnadsområden. Av beskrivningarna i översiktsplanen framgår att det idag finns begränsningar i avloppsförsörjningen (spill- och dagvatten) i delar av kommunen. Reningsverket i Kivik har kapacitetsproblem på grund av tillskottsvatten vilket i nuläget innebär att utbyggnadsmöjligheterna är begränsade i Kivik och Vitemölla och övriga områden som leds till detta verk. Då reningsverket i Östra Vemmerlöv är fullt utnyttjat är det inte heller lämpligt med ny bebyggelse här. Av ovanstående framgår att det för vissa av utbyggnadsområdena krävs utredningar, beslut och/ eller MKB för att visa att marken är lämplig för bebyggelse och verksamheter med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten. Länsstyrelsen anser inte att det är möjligt att gå fram med detaljplaner förrän va-frågorna fått en allsidig belysning i ett helhetsperspektiv i va-planen. 8

9 22) Frågan om lämplighet av bebyggelseområden hanteras i översiktsplanen. Utredningsområden urskiljs från utbyggnadsområdena för de områden som ligger inom vattenskyddsområde eller har kvarstående frågor att utreda såsom exempelvis områdets slutgiltiga storlek. 23) Reningsverket i Kivik har utvärderats gällande kapacitet och översvämningsrisk: Slutsatsen är att kapacitetshöjandeåtgärder måste och kommer att göras inom en snar framtid. Översvämningsrisken är så pass avlägsen i tid att nyetablering först är aktuell när verkets livslängd är uttjänt. Eventuell invallning kan komma att bli aktuell innan dess. Kapaciteten för reningsverket i Kivik bedöms vara åtgärdad 2016/ ) Se yttrande från va-enheten Risk för översvämning och erosion - klimatanpassning Den vägledning som kommunen redovisar vad gäller bebyggelsens anpassning i förhållande till områden med risk för översvämning, framtida havsnivåer och erosion ger en god vägledning inför kommande planering, prövningar och beslut. De flesta av utbyggnadsområdena som föreslås i översiktsplanen följer denna vägledning. Länsstyrelsen saknas en utvecklad redovisning av hur eventuella skyddsåtgärder stämmer överens med övriga riktlinjer i planhandlingen. Dessa frågor behöver få ett helhetsperspektiv. Med hänsyn till kommunens riktlinjer kan det dock finnas tveksamheter avseende markens lämplighet för bebyggelse avseende översvämning alternativt behov av skyddsåtgärder. Reningsverket i Kivik är en befintlig verksamhet med risk för översvämning och som dessutom har kapacitetsproblem på grund av tillskottsvatten. Med hänsyn till reningsverkets betydelse för såväl utbyggnadsområden som befintlig bebyggelse finns det anledning att överväga skyddsåtgärder eller omlokalisering för att kunna säkerställa bebyggelsens lämplighet. 25) Gällande Kiviks reningsverk utvecklas text om att skyddsåtgärder med invallning av verket kan bli aktuellt. Riksintressen Sådana områden som bedöms vara av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden eller påtagligt försvåra möjligheterna att använda dem för avsett innehåll eller ändamål. Riksintressena regleras i 3 och 4 kap. Miljöbalken. Det är de centrala myndigheterna som pekar ut anspråk och beslutar om riksintressebeskrivningar för de riksintressen som anges i 3 kap. De riksintressen som regleras i 4 kap. Miljöbalken har beslutats av riksdagen. Dessa områden utgör riksintresse i sin helhet med hänsyn till områdenas natur- och kulturvärden. För dessa riksintressen anger lagen särskilt vilka värden och förutsättningar som ska beaktas vid olika beslut om ändrad markanvändning. För beslut om lov utanför detaljplanelagt område ska avvägningar göras enligt vad som redovisas i 3 och 4 kap. Miljöbalken. Översiktsplanen bör ge översiktlig vägledning för sådana beslut. Länsstyrelsen finner att föreliggande översiktsplan brister i tydlighet kring riksintressen och därmed i att vara vägledande för kommande prövningar. 26) Översiktlig vägledning för prövningar inom riksintressen: Kartmaterial och information tillkommer som tydliggör avvägningarna för bedömning. Riksintresse kulturmiljövård Flertalet av de föreslagna utbyggnadsområdena ligger inom eller i anslutning till riksintresse för kulturmiljövården. Kommunen redovisar i handlingarna att man godtar riksintressenas avgränsningar och att man avser att undvika sådana åtgärder som riskerar att påtagligt försvåra utnyttjandet av kulturmiljön. Länsstyrelsen vill dock förtydliga att det för kulturmiljövårdens 9

10 riksintressen är åtgärder som påtagligt skadar värdena som ska undvikas, inte utnyttjandet. Att göra avvägningar utifrån om en skada uppstår eller ett utnyttjande försvåras innebär väsentliga skillnader i hur ställningstaganden görs om hur riksintressena ska tillgodoses. Det är positivt att kommunen har en restriktiv syn på utbyggnad inom riksintresseområdena. Kommunen har inte i den utsträckning som krävs, redovisat hur man avser att tillgodose riksintressena för kulturmiljövården. Länsstyrelsen anser inte att det är möjligt att gå fram med detaljplaner inom riksintresse kulturmiljö förrän kulturmiljöfrågorna och då särskilt riksintresse kulturmiljövård fått en allsidig belysning i ett helhetsperspektiv i Kulturmiljöprogrammet. 27) Planhandlingen kompletteras med ställningstagande att inom kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö ska bygglovsplikt råda samt att vid detaljplaneläggning inom dessa områden ska hänsyn till bebyggelsemiljön tas och eventuella skydds- och varsamhetsbestämmelser arbetas fram. 28) Ortsbeskrivningarna utvecklas med avsnitt om hur riksintressena för kulturmiljövården ska beaktas i nya bebyggelseområden. 29) För nya detaljplaner inom riksintresseområden för kulturmiljö ska eventuella skydds- /varsamhetsåtgärder för värdefull befintlig bebyggelse tillkomma. Simrishamns kommun menar därmed att nya detaljplaner inom riksintresseområde för kulturmiljö kan utarbetas och lämplighet om värdefulla bebyggelsemiljöer kan tas i detaljplaneprocessen innan kulturmiljöprogrammet antagits. Riksintresse naturvård mm. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen brister när det gäller redovisningen av hur kommunen avser säkerställa berörda riksintresse naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken (MB). För två av kommunens fyra riksintresseområden saknas beskrivning av förutsättningar för bevarande. Dessa finns beskrivna i registerbladen tillhörande varje riksintresse. För riksintresset N 73 Norra Hörupsåsen saknas beskrivningen helt, och området finns enbart redovisat på kartan. Naturvårdsprogrammet kan enligt länsstyrelsen inte utgöra ett tematiskt tillägg till ÖP:n eftersom det inte har tagits fram i detta syfte och i enlighet med plan- och bygglagens krav på ändring av översiktsplan. För att programmet ska kunna ha någon status inom fysisk planering behöver det arbetas in i och bli en del av den kommunomfattande översiktsplanen eller tas fram som en ändring av översiktsplanen. Kommunen har inte genomfört samråd och granskning enligt PBL och därför kan naturvårdsprogrammet inte utgöra ett tematiskt tillägg. Av planhandlingarna framgår det som att kommunen önskar att programmet ska väga tyngre än riksintresset vid en avvägning mellan konkurrenade intressen. Av ställningstagande avseende Naturvård framgår "Områden med höga naturvärden ska inte exploateras så att möjligheterna att bevara och utveckla värdefull natur försämras. Särskilt värdefulla naturområden lämpliga för reservatsbildning föreslås". Länsstyrelsen vill erinra om att riksintressen inte kan vägas mot andra allmänna intressen. Länsstyrelsen kan sammanfattningsvis konstatera att översiktsplanen inte lever upp till plan- och bygglagens krav på att det ska framgå hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena vad gäller riksintresse för naturvård. Länsstyrelsen anser inte att det är möjligt att gå fram med detaljplaner inom riksintresse naturvård förrän naturvårdsfrågorna och då särskilt riksintresse naturvård fått en allsidig belysning i ett helhetsperspektiv genom att arbeta in Naturvårdsprogrammet i översiktsplanen. 30) Redovisningen av hur kommunen avser säkerställa berörda riksintresseområden för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken (MB) tillkommer. 10

11 31) De två riksintresseområdena för naturvård som saknar beskrivning av förutsättningarna för bevarande kompletteras med detta. 32) Beskrivning av Norra Hörupsåsen tillkommer. 33) Naturvårdsprogrammets arbetas in i ÖP:n och avser inte utgöra ett tematiskt tillägg. Programmets områdesgränser utökas i översiktsplanen, ÖP:n kommer att innehålla de utpekade områdesgränserna och ställningstagande om att områdena ska skyddas mot åtgärder som kan skada deras naturvärden. 34) Ställningstagande om naturvårdsområdenas status revideras, områdena avser inte stå i samma hierarki som riksintresset då det kan leda till begreppsförvirring och inflation i naturområdenas status och värde. Riksintresse friluftsliv I översiktsplanen tar kommunen ställning för att man godtar de gällande riksintressena för friluftslivet enligt 3 kap 6 MB samt för det rörliga friluftslivet och turismen enlig 4 kap l och 2 MB. Genom de gröna pauserna i kustzonen säkerställs riksintressena, enligt handlingarna. Länsstyrelsen ser positivt på detta men vill påpeka vissa felaktigheter. Det som i kartan (sid 164) anges som "riskintresse för friluftslivet (kustlinjen) enligt 4 kap MB" hör till riksintresseområdena enligt 3 kap MB. För riksintresseområdet "Kuststräckan Sandhammaren-Mälarhusen- Simrishamn" har den gällande värdebeskrivningen kompletterats med texter från det förslag på nya/reviderade riksintresseområden för friluftslivet som Länsstyrelsen har arbetet med under år De reviderade områdena är ännu inte fastställda av naturvårdsverket och gäller således inte. 35) Revidering i texten gös för riksintresse för friluftslivet (kustlinjen) till rätt kapitelhänvisning i miljöbalken. 36) Värdetext förtydligas så att det framgår att den information som hänvisar till förslag på nya/reviderade riksintresseområden för friluftslivet inte är fastställd av naturvårdsverket. Riksintresse kustzon - gröna pauser i kustzonen Kommunen har pekat ut åtta gröna pauser i kustzonen där: 'ny bebyggelse anses skada riksintressenas värden. Tillsynes små ingrepp riskerar förstöra upplevelsen av ett relativt orört uråldrigt landskap med unika skönhetsvärden" samt "Området bör inte fragmenteras ytterligare med ny bebyggelse. Då ny bebyggelse anses få betydande påverkan på omgivingen ska det finnas särskilda skäl till prövning av PBL-ärenden". Länsstyrelsen bedömer att detta på ett bra sätt att säkerställer riksintresse kustzon enligt 4 kap miljöbalken. Det är för området mycket värdefullt att ingen ny bebyggelse får tillkomma. Planhandlingarna behöver tydligare redovisa vad som är "grön paus" och vad som är "tätort". Det kan även finnas behov av en redovisning av vilka övriga skydd och riksintressen som gäller inom riksintresse kustzon. När det gäller t ex landskapsbildsskydd, naturreservat och nationalpark så omfattar den prövningen mer än enbart nytillkommande bebyggelse. Länsstyrelsen tolkar strategin så som att de särskilda skälen som finns redovisad (s 22) alltid gäller inom kustzonens gröna pauser. Detta innebär att inga nya bostadshus får tillkomma inom de utpekade kustavsnitten, inte heller i anslutning till samlad bebyggelse. 37) Kustzonen förtydligas genom att gräns för tätort framgår. 38) Det är Samhällsbyggnadsförvaltningens avsikt att kunna utveckla befintliga tätorter i enlighet med bestämmelserna i 4 kap miljöbalken som anger att bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 inte utgör hinder för befintliga tätorter, det lokala 11

12 näringslivet och totalförsvaret. Vilket innebär att tätortsutveckling föregår natur- och kulturvärdena angivna i 4 kapitlet miljöbalken, dvs. riksintresse för det rörliga friluftslivet och turismen samt riksintresse för kustzon. 39) Behov av att visa övriga skydd som ligger inom riksintresse kustzon: landskapsbildsskydd, naturreservat och nationalpark förtydligas. Övrigt Artskydd Simrishamns kommun har en rik biologisk mångfald med många arter som skyddas enligt artskyddsförordningen. I planhandlingarna pekas några av dessa arter ut som kommunens ansvarsarter. Länsstyrelsen erinrar om att artskyddet även omfattar fler arter utöver dessa och konstaterar att artskyddsfrågan inte är tillräckligt utredd i planhandlingarna. 40) Förtydligande om artskyddet. Informationen kompletteras. Kulturmiljö Länsstyrelsen anser att översiktsplanen i sin nuvarande utformning inte ger tydlig vägledning för prövningar enligt plan- och bygglagen för den befintliga bebyggelsen. Det kan ur ett kulturmiljöperspektiv få negativa konsekvenser. Konsekvenserna för kulturmiljön beskrivs översiktligt under varje utbyggnadsort och paus, men dessa beskrivs i generella och lika termer för de olika orterna. Konsekvenserna framgår därmed inte i den utsträckning som behövs för att kunna ta ställning till översiktsplanen hur de föreslagna utbyggnadsområdena kommer att påverka kulturmiljöintressena. De områden som i det regionala kulturmiljöprogrammet är utpekade som särskilt värdefulla kulturmiljöer kan sägas precisera de allmänna intressena vad avser kulturmiljövärden. Sådana allmänna intressen ska enligt 3 kap Miljöbalken så långt möjligt skyddas från att påtagligt skadas. 41) Planhandlingarna kompletteras med ställningstagande och karta som visar kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö med bygglovsplikt. Detta ställningstagande bedöms ge utökat skydd för den befintliga bebyggelsens kulturmiljövärde. 42) Konsekvenserna för utbyggnadsområdena utvecklas. Ställningstagande tillkommer att vid framtagande av detaljplaner inom område angivet som värdefull bebyggelsemiljö ska kulturmiljövärdena beaktas. Infrastruktur Länsstyrelsen noterar att reservat för nya vägsträckningar i kartmaterialet. Länsstyrelsen erinrar att all ny infrastruktur ska prövas med åtgärdsvalsstudie. I övrigt bifaller Länsstyrelsen kommunens höga ambition vad gäller utvecklingen av cykelvägnätet. I översiktsplanen finns förslag en cykelväg genom Vitemölla strandbackar med på flera kartor. Länsstyrelsen vill med hänvisning till tidigare handläggning informera om att denna dragning inte är möjlig. 43) Utritade vägdragningar förtydligas med information att den slutgiltiga vägdragningen ska föregås med åtgärdsvalsstudie. 44) Cykelvägens sträckning revideras. 12

13 Försvarsmakten Försvarsmakten noterar att Simrishamns kommun önskar anta policyn for handläggning av bebyggelsefrågor inom influensområdet for Ravlunda skjutfält som ett tillägg till översiktsplanen, istället för att arbeta in frågan i den översiktsplan som nu är utställd. Försvarsmakten accepterar detta ställningstagande, men bedömer då att detta bör göras inom en snar framtid. Det är också viktigt att policyn ändå nämns i översiktsplanen. Det bör för alla berörda områden och aktuella planer framgå att det finns en policy och att den gäller. Det är idag mycket svårt att från översiktsplanen utläsa vilka områden som berörs av buller från Ravlunda skjutfält samt att särskilda restriktioner gäller för dessa områden. Det är inte acceptabelt att policyn antas som ett tillägg utan att denna information framgår i den kommuntäckande översiktsplanen. Försvarsmakten utgår från att tillägget kommer att hanteras på samma sätt som översiktsplanen, det vill säga att myndigheten erbjuds möjlighet till samråd. Då kan vidare diskussioner ske kring de synpunkter som Försvarsmakten framförde kring förändringar som behöver ske i samrådsyttrandet (daterat ). Vid revideringen av policyn (tillägget) bör kommunen också ta ställning till hur den kommuntäckande ÖP:n relaterar till policyn i frågor kring exempelvis bebyggelse på landsbygden. I samrådsredogörelsen skrivs att ett tillägg föreslås till vindkraftsplanen där delar av område 5 utgår. Försvarsmakten vill poängtera att myndigheten i sitt samrådsyttrande identifierar konflikt med område 5 och 6. Försvarsmakten önskar ta del av information kring hur område 6 kommer hanteras. 1) Planhandlingarna kompletteras med de influensområden som berörs av buller från skjutfältet samt vilka restriktioner som gäller. 2) Tillägg till Policyn antogs av Kommunfullmäktige ) Ställningstagande görs att vid aktualitetsförklaring av vindkraftsplanen kommer också vindkraftsområde 6 att revideras tillsammans med område 5. Trafikverket Trafikverket framför att texten under rubrikerna "Konsekvenser" och "Påverkan på riksintresse" på s är något missvisande då planens påverkan på de utpekade riksintressena för transportinfrastruktur inte redovisas. Ett nytt förslag i översiktsplanen som tillkommit sedan samrådet är en flytt av järnvägsstationen. Ett sådant förslag kan innebära en skada på riksintresset och därför behöver detta diskuteras med Trafikverket innan det fastställs i översiktsplanen. I övrigt har Trafikverket inga ytterligare synpunkter utöver de som framförts i samrådsskedet 1) Planer på en framtida flytt av järnvägsstationen ska utredas, det är inte ett fastställt förslag i ÖP:n. Skogsstyrelsen Sammanfattning Skogsstyrelsen anser att det är av stor vikt att bevara de större sammanhängande skogsområden som finns i Simrishamns kommun utan påverkan genom till exempel bebyggelse. En fragmentering av skogsmarken är till nackdel för de biologiska värdena som är knutna till träd och skogsmark. Norra delarna av Simrishamns kommun ingår i värdetrakten "Österlens lövmarker" 13

14 enligt "Strategi för formellt skydd av skog i Skåne län" med höga naturvärden kopplade till ädellövskog. Det är angeläget att verka för att arealen ädellövskog bevaras eller ökar. Det är även viktigt för allmänhetens upplevelse och folkhälsan att det finns så stora skogsområden att tystnad kan upplevas. Mindre skogsområden i direkt anslutning till samhälle har stor betydelse för daglig rekreation, barn och äldre personer. Skogens sociala värden i närmiljön och med en tillgänglighet för alla bör få en framträdande roll i planeringsarbetet. Synpunkter Teman; Naturvård I den översända handlingen redovisas olika skydd och restriktioner för nyttjande av landskapet. Skogsstyrelsen saknar de två skyddsformerna biotopskydd och naturvårdsavtal som kan tecknas/beslutas av skogsstyrelsen. Naturvårdsavtal är ett tidsbegränsat civilrättsligt avtal mellan Skogsstyrelsen och markägaren med syfte att ge ett formellt skydd till skogsbiotoper med höga natur- och kulturvärden. Biotopskyddsområden är värdefulla skogsbiotoper som efter beslut enligt 7 kap. 11 i miljöbalken har ett lika starkt skydd som naturreservat. I regel utgår intrångsersättning till markägaren. Under "skyddade områden och partier" bör det även nämnas naturvårdsavtal som en av de skyddsformer som finns i kommunen. "Våtmarker och sumpskogar" - sumpskogar med höga naturvärden kan skyddas av skogsstyrelsen genom biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. "Skogslandet" - skogsmark kan även skyddas av skogsstyrelsen genom biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal. 1) Texterna utvecklas med tillägg om biotopskydd för skogsområden och naturvårdsavtal. 2) Biotopskyddsområde anges på regleringskarta natur i avsnittet natur- och kulturvärden. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har inbjudits att delta i granskningen av översikts, men lämnar inga synpunkter på planen utan hänvisar till länsstyrelsen i Skåne län som företrädare för det statliga kulturmiljöintresset. Samhällsbyggnadsförvaltningen har noterat synpunkterna. 1) Länsstyrelsen har lämnat synpunkter gällande kulturmiljövård som Simrishamns kommun bemöter ovan. Kommunala och regionala organ Region Skåne Region Skåne har mottagit rubricerad granskningshandling för synpunkter. Region Skåne har tidigare lämnat yttrande i samrådsskedet, yttrande daterat Region Skåne har ansvar för det regionala tillväxtarbetet och transportinfrastrukturplaneringen i Skåne samt är regional kollektivtrafikmyndighet och beställare av den skånska kollektivtrafiken. Utifrån detta ansvar tar Region Skåne fram den regionala utvecklingsstrategin, näringslivsprogram, den regionala trafikinfrastrukturplanen samt trafikförsörjningsprogram. Genom strukturbild för Skåne arbetar Region Skåne med att tydligare koppla samman det regionala utvecklingsansvaret och kommunernas översiktsplanering. Region Skåne yttrar sig utifrån ovanstående ansvar. Simrishamns regionala roll Region Skåne ser positivt på att översiktsplanen har haft det regionala utvecklingsprogrammet som vägledande i översiktsplanearbetet Region Skåne vill informera om att Skånes 14

15 regionfullmäktige i juni 2014 antog den nya regionala utvecklingsstrategin för Skåne "Det öppna Skåne 2030". Den 15 augusti släpps "Det öppna Skåne 2030" på Mötesplats Skåne. Region Skånes synpunkter från samrådet kvarstår dock avseende de regionala perspektiven. Region Skåne ser att översiktplanen skulle vinna på att lyfta det regionala perspektivet ytterligare. Simrishamns kommun har ett omfattande samspel med omvärlden som utpräglad turistkommun med en stor mängd sommarboende och som en kommun med mycket höga boende och naturkvalitéer, men inte så många arbetsplatser. Översiktsplanen saknar till stora delar ett regionalt sammanhang och resonemang då utvecklingsperspektivet koncentreras till Simrishamns kommun. Det finns stora möjligheter att i översiktsplanen analysera Simrishamns roll i Öresundsregionen, kopplingarna till övriga Skåne, Bornholm, Köpenhamn och södra Östersjön gällande turism, pendling, boende, arbete, studier etc. Region Skåne önskar att översiktsplanen kompletteras med kartbilder som visar på Simrishamns roll i regionen. 1) Det regionala perspektivet utvecklas i dokumentet Översiktsplanens tidshorisont Översiktsplanens tyngdpunkt ligger fortsatt på år 2020 med utblickar mot år Region Skånes synpunkter kvartstår gällande att år 2020 ligger nära i tiden och hade uppskattat en fortsatt utveckling av visionen för år 2035 för att bättre kunna ta del av de strategiska ståndpunkterna i översiktsplanen. 2) Tidsperspektivet utvecklas Infrastruktur Region Skåne ser positivt på kommunens engagemang i SÖSK. Det är av största vikt med samverkan, dialog och enighet for att kunna realisera önskade projekt och för att kunna få en större tilldelning av nationella medel. SÖSK är en av flera kommunövergripande samverkansgrupper och är ett gott föredöme. Simrishamnsbanan och regionalt superbusskoncept Region Skåne vill åter lyfta vikten av att Simrishamn i sin långsiktiga planering planerar och agerar för ett tungt kollektivtrafikstråk i Simrishamnsbanans sträckning. En restid på under en timme till Lund och Malmö skapar en ökad attraktionskraft som kan medföra flera möjligheter för kommunen. Region Skåne anser att detta är en av de viktigaste frågeställningarna för Simrishamns utveckling och borde få större utrymme i översiktsplanen. Region Skåne önskar en utveckling av busstrafiken i de tyngsta busstråken, däribland mellan Simrishamn och Lund/Malmö, enligt strategin tänk "spår - kör buss". Konceptet kallas i Skåne för regionalt superbusskoncept och innebär huvudsakligen anpassning och utbyggnad av infrastrukturen. För sträckan mellan Simrishamn och Lund/Malmö är syftet att kunna införa ett regionalt superbusskoncept som ett första steg på vägen mot en kommande järnvägsutbyggnad, Simrishamnsbanan. Region Skåne menar att det är av största vikt att stationslägena utformas och anpassas for att i ett första skede kunna ta emot superbusskonceptet och i ett senare skede kunna möjliggöra för tågtrafik. För att ett regionalt superbusskoncept ska bli lyckosamt krävs engagemang och en strategisk fysisk planering kopplat till stationerna. Det är viktigt att stationerna och kopplingarna till dessa blir trygga och säkra, så att de bli tillräckligt attraktiva for att användas. Avsikten är att öka förutsättningarna för att skapa långsiktigt hållbara strukturer. Arbete fortgår med att få till en Simrishamnsbana mot Lund/Malmö. I dagsläget finns det ingen finansiering för anläggandet av järnvägen. Region Skåne har prioriterat och kommer att prioritera Simrishamnsbanan via 15

16 samfinansiering i den regionala transportinfrastrukturplanen, om delar av satsningen finns med i den nationella planen. Det är Region Skånes långsiktiga strategi att trafikera en kommande Simrishamnsbana med Pågatågtrafik. Region Skåne vill påpeka att det är av största vikt att arbetet med att realisera Simrishamnsbanan pågår och drivs fram engagerat för att öka möjligheterna att satsningen kommer med i nationell plan. Frågan om finansiering är central för att visa på en enad hållning gentemot nationell nivå. Trafikverket har stämplat om järnvägsutredning till järnvägsplan, vilket innebär att utredningen ligger i Trafikverkets nya aktuella planläggningsprocess. 3) Simrishamns kommun är mycket positivt inställd till superbusskonceptet och Simrishamnsbanan. Behovet av förbättrade restider och kommunikationer utvecklas i dokumentet. Österlenbanan Österlenbanan kommer att få fler mötesspår (samfinansiering från den regionala planen till nationell plan). Fler mötesspår mellan Ystad och Simrishamn bidrar till att minska störningskänsligheten för tågen som trafikerar rutten Helsingborg-Malmö-Y stad-simrishamn. satsningen innebär också att tätare trafik mellan Ystad och Simrishamn kan vara möjligt. Cykelplanering Region Skåne ser positivt på att Simrishamns kommun avser att ta fram en cykelstrategi. En utredning av sydostleden mellan Växjö och Simrishamn har genomförts. Större delen av sträckningen går idag på bilfria leder eller mindre vägar, med ett par större felande länkar. Kvarvarande investeringsbehov i Skåne uppskattas till ca 20 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor satsas i den regionala planen för Skåne. En utredning pågår för att hitta en lämplig koppling på sträckan mellan Kivik och Brösarp. Målet är att kunna öppna och skylta upp leden till sommaren 2016, se "Regional transportinfrastrukturplan för Skåne ". Förutom Kattegattleden och Sydostleden finns det ett behov av att utveckla cykelvägnätet för rekreation och turism i Skåne. En inventering av befintliga cykelleder har gjorts inom projektet Öresund som cykelregion som pekar ut felande länkar och behov av förbättringar. Region Skåne vill tipsa om kommande arbete med ett nytt TemaPM som handlar om den fysiska planeringens roll för ett ökat cyklande med fokus på mindre kommuner och orter. Förbifart Simrishamn Generellt innebär en ny förbifart att ny värdefull mark behöver tas i anspråk och att biltrafiken ökar, eftersom framkomligheten bilarna ökar, vilket får effekter som ökat buller och belastning på miljön. Region Skåne vill därför påpeka vikten av att utreda, gärna förutsättningslöst och brett genom en åtgärdsvalstudie, varifrån trafiken alstras, vilka målpunkter som drar till sig trafik, samt alternativa körvägar och hur man kan lösa detta på ett sätt som är resurseffektivt enligt Trafikverkets fyrstegsprincip innan övervägandet att bygga ny väg. 4) Samtliga föreslagna vägdragningar kompletteras med text om att de ska föregås av åtgärdsvalsstudie innan slutgiltigt beslut fattas. Bredband Region Skåne ser positivt på att Simrishamns kommun arbetar aktivt kring bredbandsfrågan. Bredband är viktigt för utvecklingen och frågan behöver lyftas för att få ökad status, precis så som kommunen beskriver, som en viktig del av infrastrukturen. En bredbandsstrategi är ett kraftfullt verktyg för att uppnå målen i nationell och regional bredbandstrategi. Region Skåne ser glädjande på att kommunen har antagit målen i Skånes bredbandsstrategi som har högre ambitioner än den nationella bredbandsstrategin. Region Skåne arbetar för närvarande med upprättandet av ett 16

17 regionalt bredbandsforum som ska syfta till att ytterligare lyfta bredbandsfrågan och verka för en ökad bredbandsutbyggnad genom samverkan och utbyte av kompetens och erfarenheter. Bebyggelsestrategi och kollektivtrafik Synpunkter kring bebyggelsestrategin samt förslag om nya busstråk kvarstår sedan samrådet. Simrishamns tätort och Gärsnäs är de orter som har de i särklass bästa förutsättningarna att kunna erbjuda invånarna god kollektivtrafikservice. För att i framtiden kunna öka andelen som får tillgång till denna service är det viktigt att verka för att en stor andel av nyexploateringen sker på dessa platser. Bland kommunens övriga tätorter finns ett antal där utbyggnad är godtagbar ur kollektivtrafikhänseende. De är Östra Tommarp, Kivik, Borrby, Hammenhög, Vik samt även Baskemölla, även om befolkningen där ligger just under tätortsgränsen. Region Skåne efterlyser en ambition i bebyggelsestrategin att tydligare lyfta fram dessa tätorter som prioriterade för utbyggnad. Orter som S:t Olof, Vitaby, Skillinge och Brantevik är mindre lämpade för nyexploatering ur kollektivtrafikhänseende. I planen föreslås ett nytt busstråk genom kommunens inlandstätorter. Detta stråk finns emellertid inte med i Region Skånes befintliga planer. Även om stråket skulle förbättra tillgängligheten till Pågatågstationen i Gärsnäs så saknar de aktuella orterna för närvarande underlag för ytterligare kollektivtrafik. Därmed skulle förslaget i nuläget innebära att resurser behöver tas från befintliga linjer genom kommunen. Gärsnäs har vidare ett läge längs järnvägssträckningen som innebär att tågmöte de närmaste åren inte är möjligt på denna station p.g.a. avsaknad av mötesspår. Detta innebär att matande bussar endast skulle ge goda anslutningar till pågatågtrafik i ena riktningen. Aktuell trafikering prioriterar tillgänglighet till Simrishamn samt större tätorter utanför kommunen. Utöver detta ges tillgänglighet till mindre orter längs stråken. Framtida komplettering eller justering av trafikupplägget skall fokuseras i samma riktning. Därmed ser Region Skåne ingen anledning att vidare utreda frågan om det föreslagna inlandsstråket. Region Skåne ser positivt på att hela järnvägsstråket västerut från Simrishamn har pekats ut som järnvägsreservat för utvecklingsmöjligheter. Mötesspår mellan Tomelilla och Simrishamn utreds i Trafikverkets funktionsutredning samt åtgärdsvalsstudie, men om Gärsnäs är bästa placeringen är ännu inte utrett. 5) Samhällsbyggnadsförvaltningen noterar synpunkterna om att höja orterna Östra Tommarp, Kivik, Borrby, Hammenhög, Vik samt även Baskemölla i bebyggelsestrategin som lämpliga för bebyggelseutveckling ur kollektivtrafiksynpunkt. Simrishamns kommuns bebyggelsestrategi bygger på att samtliga större orter ska vara försörjda med kollektivtrafik och att underlaget i de större orterna ska öka. Kommunen finner också förtätning i ovan nämnda orter lämpliga utifrån dess goda kollektivtrafikförsörjning. 6) Simrishamns framförda behov av en busslänk till Smedstorp avses kvarstå som en viljeyttring i dokumentet. Folkhälsa Region Skåne ställer sig positiv till en kommande föreslagen policy för medborgardialog. Det finns höga ambitioner i planen för en god medborgardialog i framtiden, där man också sätter in medborgardialogen i ett folkhälsoperspektiv. När det gäller funktionshinderperspektivet kvarstår Region Skånes synpunkt att frågan saknas i planförslaget. I översiktsplanen konstateras att målen för hur bostadsförsörjningen kommer att uppnås ska beskrivas i kommande bostadsförsörjningsprogram. Region Skåne vill uppmärksamma att detta innebär att bostadsförsörjningsförslaget inte blir komplett förrän denna del är färdigställd. Näringsliv Region Skåne ser positivt på att Simrishamns kommun beskriver utvecklingen av en handelspolicy i samverkan med grannkommuner. När det gäller beskrivningen av byarna skulle de tjäna på att konsekvent också beskriva näringsliv och dess utvecklingspotential. Det skulle bidra till en helhet både i de enskilda delarna, men också får helheten i Översiktsplanen. 17

18 7) Synpunkterna noteras, ortsfördjupningarnas omfattning är avgränsad och har av resursskäl inte utvecklats mer ingående än vad som har gjorts. Kultur Simrishamns kommun har redan idag ett levande kulturliv och en äldre kulturmiljö av högsta klass. Region Skåne noterar därför med tillfredsställelse att översiktsplanen fokuserar på ett bevarandevärt kulturarv såväl som på en levande kulturverksamhet, inte minst för barn och unga. Programmets utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen bäddar för en god överensstämmelse även med Skånes regionala kulturplan. Att fokusera på ett strategiskt och processuellt arbetssätt är också enligt Region Skånes mening en framgångsrik hållning. Ett centrum för hällristningar är likaså en regional angelägenhet och utvecklingen av kulturella och kreativa näringar utgör redan idag ett fokusområde för Region Skåne. Med ett förverkligande av översiktsplanen kan flera möjligheter till en utökad kulturell fördjupning skönjas, en fördjupning som väl linjerar både med nationella och regionala ambitioner. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ingen ytterligare kommentar. Ystads kommun Ystads kommun yttrade sig även under samrådsskedet synpunkterna har till stor del tillgodosetts. Ystads kommun och Simrishamns kommun har mycket gemensamt, till exempel turism, demografi och infrastrukturutmaningar. Det vore värdefullt om översiktsplanen kan lyfta på vilket vis kommunerna och orterna kan stärka varandra och ge varandra draghjälp, genom att beskriva vilken betydelse genomförandet av översiktsplanen får inte bara för Simrishamns kommun utan även för sydöstra Skåne. Det är positivt att mellankommunala intressen redovisas på en karta. Ystads kommun önskar mer information om punkten Aktualisering av vindkraftsplaner som pekas ut på kartan över mellankommunala intressen. Syftar detta på att Simrishamn önskar en aktualisering även av Ystads kommuns vindkraftsplan och i så fall i vilket avseende? Det är också positivt att samarbetet inom SÖSK:s infrastrukturgrupp lyfts fram, bland annat lyfts att en viktig del av arbetet är framtagandet av en plan för cykelvägarnas utveckling. Ystads kommuns vill lyfta fram det gemensamma intresset av en sammanhängande cykelväg längs kusten, en fråga som bland annat är viktig för turismen, detta kan poängteras än mer i dokumentet. Ystads kommun vill även lyfta att kust- och havsplanering är ett område där mellankommunalt samarbete, liksom med Region Skåne som anges, är viktigt, med tanke på de utmaningar kommunerna står inför i framtiden, till exempel när det gäller skyddsåtgärder med hänsyn till en höjd havsnivå. 1) Förtydligande av vilken betydelse genomförandet av översiktsplanen får för grannkommunerna tillkommer. 2) Texten på den mellankommunala kartan om aktualisering av vindkraftsplaner syftar på generellt samarbete, Simrishamns kommun har inga anspråk på att Ystads kommun aktualiserar sin vindkraftsplan i nuläget. 3) Vikten av en sammanhängande cykelväg utmed kusten utvecklas i dokumentet 18

19 4) Samhällsbyggnadsförvaltningen ser positivt på ett framtida samarbete gällande kustoch havsplanering. VA-enheten, Simrishamns kommun Yttrande till ÖP-förslaget gällande va-enhetens arbete I Simrishamns kommuns förslag till översiktsplan finns en vision om att kommunen ska växa till invånarantal och fler verksamheter. Detta medför att det måste finns tillräckligt med dricksvatten av god kvalitet samt tillräcklig kapacitet för att rena avloppsvatten. Va-enheten har tagit del av de utbyggnadsplaner som föreslås i översiktplaneförslaget. För att möta det ökade behovet av dricksvatten och avloppsvattenhantering har va-enheten redan påbörjat vissa åtgärder. Framtida åtgärder kommer att presenteras i en så kallad va-plan. Då va-planen ej är klar vill va-enheten med detta yttrande informera om vilka arbeten som pågår samt vad enheten planerar i framtiden för att möta de behov som ÖP:n kan komma att skapa. Pågående projekt: - Järnvägsborran i Simrishamn; skapa vattenskyddsområde. - Kiviks avloppsreningsverk; besiktning på gång och sedan om-/utbyggnad för att kunna ta emot mer avloppsvatten, tillståndsprocess är påbörjad. Kiviks avloppsreningsverk är redan idag så hårt belastat att i princip ingen ytterligare belastning kan påkopplas. Verket är i dåligt skick och underdimensionerat för dagens belastning. Tillståndsprocessen som startats ska sedan leda till förfrågningsunderlag, upphandling och om-/utbyggnad av verket. Uppskattning av idrifttagande efter ombyggnad bör vara någon gång under beroende på omfattning. - Stengårdens avloppsreningsverk; besiktning på gång för att klargöra om och i så fall vad som behöver byggas ut eller byggas om för att kunna ta hand om mer avloppsvatten. - Nya vattenborror i Rörum; utredning om att ev. ta i bruk två befintliga äldre borror. - Inköp av vatten från Tomelilla och Kristianstad kommun; upprättande av köpeavtal samt inväntande av ny dom för Brösarpstäkten. Köpeavtal för Smedstorp förväntas vara underskrivet under hösten 2014 och för Brösarp kommer avtal att slutas när vattendom finns. Brösarpstäktens vattendom förväntas vara klar runt årsskiftet 2014/2015. Projektering och byggande av ny överföringsledning Brösarp-Kivik planeras vara i drift ca 2016/2017. I Smedstorp gäller det förstärkning utöver bef. ledningar vilka troligtvis kan vara klara runt 2016/2017 och när det gäller Kristianstad så behövs även där projektering och byggande av överföringsledning vilket totalt ger oss en ganska lång tidplan framöver. Kristianstadprojektet är för nytt och har inte analyserats ordentligt än för att ge en tidplan på. - Utöka vattenreningen i Borrby vattenverk för att förbättra kvalitén. Tilltänkta framtida projekt: - Öppna upp äldre borra/täkt i Hammenhög som ej är i drift idag. - Öppna upp äldre borra/täkt i Brantevik som ej är i drift idag. - Ta fram vattenskyddsområden för oskyddade vattentäkter. - Söka vattendom på vattentäkter som ej har dom idag. - Revidera gamla vattenskyddsområden och tillhörande vattenskyddsföreskrifter. - Avhärda hårt vatten i de södra delarna av kommunen. 1) Planförslaget i översiktsplanen har samstämts med va-enheten. Samtliga utredningsområden inom vattenskyddsområden ska utredas utifrån platsens geologiska förutsättningar och sårbarhet. Ställningstagande tas att grundvattentäkterna ska prioriteras om utredningarna visar på att föreslagen bebyggelse inte kan samköras med berörd grundvattentäkt, och innebär påtaglig risk för vattentäktens kvalité. 19

20 2) Angiven detaljerad information ovan innebär att ingen ny bebyggelse i berört verksamhetsområde kan tillkomma innan vattenförsörjningen och reningsverket i Kivik har åtgärdats. Kultur- och fritidsförvaltningen, Simrishamns kommun Kultur- och fritidsnämnden har valt att enbart gå igenom och kommentera de delar av planen som direkt berör nämndens ansvarsområde. Österlens Museum yttrande: Österlens museum har återigen tittat igenom ÖP:n samt den tillhörande samrådsredogörelsen och kan konstatera att många av de synpunkter Österlens museum framförde i den första remissomgången har hörsammats, men inte alla. Många av de synpunkter som framhållits i remisserna hade kunnat undvikas om man redan innan ÖP:n formulerades hade tagit fram ett Arkitektur- och kulturmiljöprogram, vilket även Albo Härads hembygdsförening påpekar under punkt 102 i samrådsredogörelsen. Det är glädjande att alla byar nu har kompletterats med konsekvenskartor för fornlämningar och kulturmiljö, något som saknades i förra remissen. Östelens museum är fortsatt kritiska till vägdragningarna genom Bäckhalladalen och ned till Kiviks musteri. 1) Samtliga föreslagna vägdragningar kommer att föregås av en åtgärdsvalsstudie (se Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar till Länsstyrelsens yttrande.) När det gäller Brantevik, s42, konstateras att man i ÖP fortfarande har området vid Broby- Johansens hällristningar kvar som utbyggnadsområde, dock har man på sidan 44 markerat de nyupptäckta hällristningarna söder om särskilt. Österlens museum hoppas att det nu tydligt har framgått från vårt håll att de anser att det inte är lämpligt att bygga alls inom det markerade området, då fornlämningen med stor sannolikhet sträcker sig utanför området som markerats på sidan 44. Även länsstyrelsen omnämner detta skyddsområde i samrådsredogörelsen, sista punkten (punkt 146), och så gör även ett antal privatpersoner i Brantevik. 2) Framtida detaljplaneprocess syftar till att pröva markens lämplighet för bebyggelse. Under detaljplaneprocessen kommer samråd med Länsstyrelsen hållas om behovet av en inledande arkeologisk förundersökning av området finns. Om så är fallet kommer området att utredas vidare innan planförslag tas fram. S 46. Här undrar Österlens museum om det inte är inom detta område Paus 3 som de planerade stora laxodlingarna ska ligga? 3) Planer och lokalisering för framtida laxodling har inte presenterats. S 83. När det gäller Kivik är Österlens museum fortsatt kritiska till planerad bebyggelse i Kiviksgravens närområde och inom det stora fornlämningsområde som omger Kiviksgraven (RAÄ Södra Mellby 65:1), området är markerad med nr 6 på bebyggelsekartan på sid 82. Österlens museum menar att fornlämningsområdet runt Kiviksgraven ska hållas fri från bebyggelse för att värna hela kulturminnesområdet. Där anser Österlens museum att de har medhåll från länsstyrelsen, som under punkt 146 i samrådsredogörelsen särskilt omnämner detta 20

21 skyddsområde. I området har man sedan förra remissomgången dessutom genomfört en arkeologisk förundersökning som visade på rika fornlämningar under mark, vilket visar att fornlämningen Kiviksgraven och dess omgivande gravfält och föregångare är betydligt mer komplexa än man tidigare vetat om. Detta menar Österlens museum är något att värna om och lyfta fram, både ur bevarandesynpunkt men också som nationellt och internationellt sett redan välkänt besöksmål. På sidan 83 under kartan skriver man att i kulturmiljöområdet ska varshet beaktas. Ska det stå varsamhet? 4) Av Länsstyrelsen fastställt kulturminnesområde ska respekteras 5) Redaktionell ändring görs på s.83 till varsamhet S 138. När det gäller Simrishamn är Österlens museum fortsatt skeptiska till att man bebygger området vid Gjuteriplan och Lasarettet utan arkeologiska insatser, kanske är det också detta område länsstyrelsen menar då man under punkt 146 i samrådsredogörelsen skriver att det finns en känslig lokal i Simrishamn där skyddsområdet ännu inte är fastställt. Länsstyrelsen har även tidigare medgivit att man i ett tidigare stadie i beslutsprocessen borde ha kompletterat den arkeologiska bedömningen med provschakt på plats (se vårt förra remissvar). Österlens museum är dessutom fortsatt kritiska till bebyggelse framför kyrkogården (som ännu är i bruk) samt att detta delvis motsägs av intentionen att skydda omgivningarna kring våra kyrkor och kyrkogårdar. 6) För kvarteret Lasarettet har arkeologisk förundersökning gjorts. 7) Under kommande detaljplaneprövningar kommer markens lämplighet att utredas. För utbyggnadsområdena i Simrishamn inom riksintresse för kulturmiljö kommer arkeologisk förundersökning troligen behöva göras. 8) Området intill kyrkogården avser att innefatta respektavstånd till kyrkogården samt öppna parkstråk. S 142. Till sist undrar Österlens museum fortfarande vad som kommer att hända med Norra koloniområdet, och hur man kan lyfta fram den som en viktig kulturmiljö i rekreationsstråket kring Åbackarna på ett tydligt sätt. I samrådsredogörelsen under punkt 139 svarar kommunen att man tänker ta upp koloniområdet som konfliktpunkt till förtätning, men som Österlens museum uppfattar det har man där (på sid ) enbart tagit upp Södra koloniområdet som konfliktpunkt. 9) Endast södra koloniområdet presenteras som framtida område för förtätning. Fritidsverksamhetens yttrande: Skrivningarna och förslagen kring fritid och rekreation i Översiktsplanen är allmänt mycket positiva. Förslagen kring utbyggnaden av cykelvägar, och om möjligt i kombination med ridvägar, bedöms speciellt väsentligt. Tidigare framförda synpunkter kring samrådshandlingarna har i stort beaktats, dock kvarstår några kartor (sid 59, 81, 89 och 130) med en något felaktigt inritad Skåneled. 10) Inritad linjedragning för Skåneleden hanteras övergripande och informativt i sin helhet i ÖP:n, redovisad sträckning går inte in på detaljnivå. 21

22 På sidan: 107 saknas fortfarande befintlig ridanläggning utmärkt som idrottsanläggning, 113 är utomhusbadet felaktigt markerat som simhall, 119 saknas utomhusbadet som utmärkt, 130 borde Bäckhalladalens motionsspår framgå. 11) Föreslagna revideringar korrigeras förutom Bäckhalladalen, eftersom ÖP:n inte går in mer i detalj på området. Enligt fritidsverksamhetens bedömning används felaktigt fortsatt begreppet Hjärtats stig som istället borde vara Hälsans stig, vilket är de av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund initierade begreppet. Definition av Hälsans stig: En trygg och promenadvänlig slinga utan given start- eller slutpunkt. Slingan är vanligen 3-6 kilometer lång och löper där människor normalt brukar promenera. På Hälsans stig är varje kilometer utmärkt med en kilometerskylt som gör att du kan räkna ut hur långt du har gått. Eftersom slingan saknar given start eller slutpunkt väljer du själv var du vill ansluta dig och hur långt du vill gå. I vissa fall finns även tvärvägar som gör att du kan korta promenaden vid behov. Detta gör också att den generella kopplingen i Översiktsplanen mellan Skåneleden och Hjärtats stig bedöms olämplig. Texten kring Hjärtats stig på sid 163 talar också emot kopplingen till Skåneleden, som i många delar är svårframkomlig. 12) Synpunkterna noteras. Benämningen korrigeras till Hälsans stig. Miljöförbundet Miljöförbundet framför att områden i ÖP:n har klassats som förorenade utifrån en inventering som gjordes men sedan dess har en hel del av dessa sanerats och att uppdaterade uppgifter borde komma med i den slutliga versionen. 1) Majoriteten av de angivna områdena klassade som förorenade utgörs av bensinmackar, dessa har stämts av mot senaste material från Spimfab. Ledningsägare Telia Sonera Bakgrund TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) har tagit del av förslag till detaljplan enligt ovan, och låter framföra följande: Yttrande Skanova är den ledande leverantören av nätkapacitet till teleoperatörer för dagens och framtidens slutkundstjänster i Sverige. Skanovas målbild är en effektiv telekommarknad, präglad av öppenhet, konkurrens och minsta möjliga detaljreglering. Telia Sonera vill att så många som möjligt ska få ta del av de möjligheter - i form av tjänster - som en modern infrastruktur ger. En sådan marknad gynnar alla parter - grossister, operatörer och slutkunder. Simrishamn tillhör en av de kommuner i landet som Skanova ser som intressant att prioritera vid en satsning med fiberinfrastruktur, som möjliggör bredband till medborgare och näringsliv. 22

23 Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på planeringsunderlaget. Kontakta För utbyggnad och ledningssamordning kontakta Skanovas förvaltare Lena Jönsson på telefon eller via mail: lena.m.jonsson@skanova.se. 1) Simrishamns kommun ser mycket positivt på att företaget prioriterar utbyggnad av fiberinfrastruktur i Simrishamns kommun. Samhällsbyggandsförvaltningen samråder gärna tidigt i detaljplaneprocessen i frågan. E.ON Elnät Sverige AB På uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB (fortsättningsvis E.ON Elnät eller bolaget) framförs följande synpunkter på planförslaget. E.ON Elnät noterar att bolagets regionnätsluftledningar finns med i kartan över miljö- och riskfaktorer, vilket bolaget uppskattar. E.ON Elnät önskar dock fortfarande att angivna regionnätsledningar även omnämns i planens verbala del eftersom de utgör en viktig komponent att ta hänsyn till vid planering av markanvändningen i kommunen. Detta dels för att det följer vissa restriktioner beträffande markanvändning i närheten av ledningarna men även för att de utgör viktiga stråk för elförsörjning av befintlig och planerad bebyggelse. E.ON Elnät observerar även att bolagets fördelningsstationer i S:t Olof, Östra Herrestad, Borrby samt Järrestad saknas helt i redovisningen, karta bifogas. E.ON Elnät hänvisar till tidigare samrådsyttrande och vidhåller att även bolagets fördelningsstationer har stor betydelse för regionen varför även de bör redovisas såväl i planens verbala del som i dess kartdel. E.ON Elnät har för avsikt att bibehålla bolagets regionala ledningsnät samt fördelningsstationer i huvudsak i befintlig sträckning och utförande. Kostnader för eventuella åtgärder eller flyttkostnader får bäras av den som begär att åtgärderna skall vidtas. I övrigt har E.ON Elnät inget mer att erinra utöver vad som tidigare sagts i Samrådsyttrandet. 1) Planen utvecklas med textavsnitt om E.ONs regionnätsledningar och fördelningsstationer. Bolagets fördelningsstationer i S:t Olof, Östra Herrestad, Borrby samt Järrestad ritas ut på karta. Övriga Inkomna synpunkter från allmänheten redovisas områdesvis, från kommunens södra till norra del, nedan. Yttrandena är förkortade och sammanfattade, de finns i sin helhet att tillgå på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Simrishamn. 23

24 Kyhl - En önskan om en levande landsbygd. Bebyggelseförslag i Kyhl I yttrandet framförs en önskan att satsa på landsbygden. En landsbygd med attraktiva boendemöjligheter ger vinst åt både stad och samhälle. Detta medför möjligheten att hålla i gång skolor, sjukvård kommunikationer och övriga affärsverksamheter. Undertecknade yrkar att deras planförslag tas med i översiktsplanen för Simrishamns kommun. Ansökan avser bebyggelse på fastigheten Hoby 103:1 i Kyhl där ett planprogram är vilande sedan Planen som är ritad av Landskapsarkitekt Kerstin Torseke Hulthen i samråd med Stadsarkitektkontoret i Simrishamns kommun var utställt 2009 och därefter godkänt av samhällsbyggnadsnämnden. Planen består av fyra ha åkermark som är delad av en utfartsväg för de sommarboende. En ny utfartsväg som kommunen fastställde 2006, genom en separat planändring, har drastiskt försvårat brukningsmöjligheterna av marken. En långdragen historia Under de här 30 åren som undertecknade har velat genomföra en bebyggelse har jordbruket förändrats. Kraven har blivit större åkerfält som passar det moderna jordbruket. Djurskötseln som tidigare höll landskapet öppet har nästan helt försvunnet, vilket har gjort att de små tegarna idag växer igen med buskar och sly. Därför anses att detta område söder om väg 1500 är mycket lämpligt för bebyggelse. Det mindre området, enligt planförslaget, nära väg 1500, som då ej kommer att odlas, blir lättare att hålla öppet samtidigt som konflikten försvinner mellan ett intensivt jordbruk och de sommarboende. Samtidigt kan utvecklingen av området tillse att allmänheten får en bättre tillgång till stranden och havet. Kronologi På 1980-talet ansöktes om tre tomter för fritidsbebyggelse med avseende på generationsskifte var ärendet uppe i Kommunfullmäktige där beslutet blev att man skulle studeras möjligheterna närmre vid detaljplanläggningen har stadsarkitektkontoret arbetat med olika förslag till ändring av detaljplanen, bl.a. små hästgårdar. Vilket ej var ekonomiskt genomförbart gjordes en geoteknisk undersökning av de fyra ha som planändamålet avsåg för kommande bebyggelse 2005 Byggnadsnämnden har till Kommunfullmäktige överlämnat förslag till ändring av detaljplan för del av Hoby 103:l har undersökningar pågått en ny tillfartsväg till bebyggelsen vid Tångtäcktsvägen har säkerställts med planändring genom Hoby 103:1 åkermark en ny ansökan om planmedgivande planprogrammet godkänt för samråd planprogrammet utställt Kommunstyrelsens beslut: Detaljärendet vilande tills vidare Översiktsplanen detaljstuderad och utställd under sommaren. Bilaga: Utdrag ur planprogram Hoby 103:1 i Kyhl. 24

25 Bilaga: Utdrag ur planprogram Hoby 103:1 i Kyhl. 1) Bebyggelseförslaget kommer inte att bejakas i översiktsplanen eftersom det strider emot bebyggelsestrategin som anger områdets som en grön paus som ska värnas. Kyhl - Mälarhusen - Utbyggnad vid Hemvärnsgården - Skyttepaviljongen Översiktsplanen Kyhl-Mälarhusen. Gällande Borrby 62:1 (Hemvärnsgården-Skyttepaviljongen) och Sandby 21:26 Undertecknad hemställer, utöver tidigare inlagor i ärendet att kommunen nogsamt överväger de positiva effekterna av mina tankar och avsikter med området. Detta då dessa mina ambitioner ligger helt i paritet med kommunens egna mål och vilja vad avser att främja företagandet och skapa fler arbetstillfällen. Till detta kommer den vikt företagsamhet och näringsliv har även för infrastrukturen och då inte minst för en kommun som Simrishamn. Viljan att satsa på landsbygden 25

26 måste också vara en tydlig målsättning för en så utpräglad och långtgående landsbygdskommun som just Simrishamn är. Detta harmoniserar även väl även de nationella mål som finns. Ytterligare en parameter som i sin helhet sammanfaller, vad avser mina och kommunens ambitioner, är att förlänga turistsäsongen och därmed också tillskapandet av liv, rörelse, arbetstillfällen, ekonomisk stimulans och tillväxt under mer än bara sommarmånaderna. Den rent kulturella aspekten av min tilltänka verksamhet får inte förringar och måste också beaktas i en kulturkommun som just Simrishamn. Här handlar det även om matkultur och skånska traditioner. Jag vill även betona att jag givetvis också själv har ett intresse för och av att beakta naturen och allmänhetens tillträde till det natursköna området. 1) Området ligger inom ett område som anges som en grön paus i ÖP:n, utveckling som strider emot bebyggelsestrategin kommer inte att beviljas. Brantevik utbyggnadsområde 1 i Brantevik, Simris 16:153 Fastighetsägarna till Simris 16:153 som berör utbyggnadsområde 1 i Brantevik framför att de är emot föreslagen placering av återvinningsstation och laddningsstation av el-fordon inom deras fastighet och menar att denna bör ändras till en mer central placering på allmän mark eller förläggas till hamnområdet. Det framförs att antalet tomter i öp:n inte stämmer med de faktiska utredningsområdena och behöver ökas i dokumentet. Det triangelformade området mellan Styrmansgata och Nytorpsvägen bör återingå i ÖP:n som tomtmark för bostadsmark i enlighet med förtätningsplanen för Brantevik som tidigare nämnts. Under mitten av 1990-talet byggdes väg 1500 och samtidigt ändrades sträckningen av gamla Simrisvägen med en ny infart till norra Brantevik. Vilket ledde till att nya vägar och fördröjningsmagasin/vattenmagasin splittrade upp sammanhängande jordbruksområde som är av samma ej odlingsbara jordmån, vilket medförde oanvändbara markområden. Fastighetsägarna framför också att trafiksäkerheten kommer att påverkas negativt med en infart till en återvinningsstation, samt att besökande till det idylliska Brantevik kommer att mötas av en miljöstation vid huvudinfarten, vilket inte kan upplevas positivt. Fastighetsägarna menar att en inventering av behovet och lämplig plats för miljöstation bör utredas vidare. 1) Placeringen visar på behov av en miljöstation i Brantevik, den slutgiltiga placeringen kommer att studeras vidare av driftenheten som innefattar ansvar för gata - park - trafik. Det ska nämnas ett en miljöstation är skrymmande och behöver vara lättillgänglig för större transporter. Utpekad placering kan erbjuda detta, området har också en lättillgänglig placering för bilburna. Pågående detaljplaneläggning i området föranleder till att placeringen studeras vidare i kommande detaljplaneläggning, där enheten för Gata - park - trafik i detalj kan kopplas in. 2) Utbyggnadsområdet i triangeln som togs bort inför utställningen pga. att den föreslagna bebyggelsegraden i Brantevik var för hög, återinförs som ett utredningsområde eftersom marken har bättre förutsättningar för byggnation än intilliggande utredningsområde som ligger inom båtnadsområde. Skillinge - Cykelväg söderifrån till Skillinge Den planerade cykelvägen söderifrån till Skillinge, löper parallellt med Skåneleden, oftast med ett avstånd av cirka 50 meter, vilket innebär att förslaget i allt väsentligt ligger inom strandskyddat område. Om och när strandskyddet utökas till 300 meter är definitivt dragningen helt och hållet inom strandskyddet. Den tänkta dragningen är till större delen inom privatägd mark och ett eventuellt fastställande av detta läge, skulle innebära ett starkt fördröjande 26

27 exproprieringsförfarande. Förslaget är det dyrast tänkbara, eftersom mark skall inköpas, skog skall avverkas och betydande planeringsåtgärder måste vidtagas. Skåneleden, som redan användes av den cyklande lokalbefolkningen, är ett vida bättre alternativ. Här ges möjlighet till strandnära naturupplevelser och spontancamping för våra betydelsefulla sommargäster. Med en, på korta avsnitt, marginell förbättring av ytlagret blir skåneleden en fantastisk cykelväg. Med nerfart från Spraggehusvägen, behövs endast sedvanlig vägvisning och en av Sveriges vackraste cykelvägar är ett faktum. Samma sorts skyltning skall naturligtvis utföras från Skillingehållet för färd i sydlig riktning. 1) Översiktsplanen anger en viljeinriktning att det ska skapas en sammanhängande cykelväg mellan Ystad och Simrishamn. Exakt sträckning hanteras i kommunens kommande cykelplan. Skillinge - Skillinge Leje I ett yttrande daterat 28 november 2013 uttalade sig Skillinge Leje positivt till det förslag som ligger till grund för den utställda versionen. Skillinge Lejes styrelse vill dock framföra följande synpunkter: Genomfartsleden Planförslaget visar inte var eller hur den föreslagna genomfarten längs Borrbyvägen planeras att anslutas till kustvägen. Detta måste framgå med stor tydlighet eftersom en ny trafikled kommer att innebära ingrepp i värdefulla miljöer. Det kan dessutom ifrågasättas om den tidsbegränsade trafiktätheten längs Strandgatan motiverar en så stor trafikomläggning som planförslaget innebär. Snarare är det så att samhället och dess näringsidkare behöver den attraktionskraft som den nuvarande genomfarten har. Förslagets effekter måste värderas samtidigt som alternativa dragningar av cykel- och vandringsleder bör utredas. Avvikelser Planförslaget innebär en avvikelse från den antagna detaljplanen för hamnområdet avseende anvisningsplats för husbilar och placering av sopstation. Detta utan föregående samråd eller kommunikation med Skillinge Leje i egenskap av remissinstans och skapar en otydlighet beträffande giltighet. Skillinge Leje anser att den förslagna översiktsplanen är ett utmärkt arbetsredskap för en framtida utveckling av kommunen och innehåller många grundläggande värderingar men ställer samtidigt krav på viktiga ställningstaganden. För att planen skall bli trovärdig måste kommunens politiker och tjänstemän genom beslut och handling visa att man avser att utveckla kommunen enligt planens ambitioner. Skillinge Leje deltar gärna i en fortsatt dialog kring den framtida utvecklingen av Simrishamns kommun och då speciellt i frågor som berör Skillinge. 1) Föreslagen genomfartsväg som presenteras i utställningshandlingen revideras så att endast den nya vägen som redogörs i antagen detaljplan föreslås. 2) Gällande placering av miljöstation och anvisningsplats för husbilar är det detaljplanens utformning som gäller, planförslaget i ÖP:n revideras. Simrishamn Södra koloniområdet Undertecknad vill härmed överklaga ett planerat antagandebeslut för del av Översiktsplan för Simrishamns kommun avseende markanvändningsförslag för Södra Koloniområdet. 27

28 Behovet är stort av kolonilotter som inte ligger i en bullrig stadsmiljö, men ändå på ett kort gångavstånd från våra bostadsområden. Det är beklagansvärt att se hur man i det nya förslaget för översiktsplan avser lägga koloniområdet som markreserv för bostäder. Vi är flera personer som deltidsbott i Simrishamn, men som nu under våren 2014 valt att skriva oss här delvis för möjligheten att köpa en kolonilott på Södra området. Detta komplement till boendet här var det som till slut avgjorde vårt val. Valet stod mellan Simrishamn och Åhus för vår del. Södra koloniområdet har en perfekt balans mellan stad, hav och frihet, ett underbart läge för rekreation. Norra området är fint och är en idyll men det ligger mer inklämt i en bullrigare stadsmiljö och i en helt annan prisnivå. Hamnabro ligger alldeles för långt ut för många att gå till och lite av tanken med att ha trädgården i form av en koloni är ju att inte behöva ta bilen dit. Man ser en ökad efterfrågan på kolonilotter över stora delar av landet, en ny generation vill odla sina egna grönsaker och vi som är 55+ behöver den rekreation som det innebär att ha hand om en liten trädgård även om vi valt att bo i lägenhet eller centralt i staden men utan odlingsmöjligheter. Gör det attraktivt att bo centralt med odling och hav inpå knuten! Min förhoppning är att i översiktsplanen för Simrishamn ändra markanvändningsplanen för Södra koloniområdet till koloni och rekreation inte reservmark för framtida bostäder. Den plan som nu ligger ute skapar stor oro för de som har såväl som de som köper sig en lott på södra, att planen ligger på lång sikt gör det inte så mycket lättare, man sätter inte äppelträd för att skörda kortsiktigt. Undertecknad önskar återkoppling i ärendet, med förhoppning hänsyn tas till framförda önskemål och den underbara rekreationsplatsen i stadens utkant som ökar stadens attraktionskraft. 1) En översiktsplan är endast vägledande för framtida prövningar och kan inte överklagas på sakinnehåll, era synpunkter noteras och bemöts nedan. Simrishamn utgör huvudort i kommunen med goda kollektivtrafikförbindelser och serviceunderlag. Samtidigt har orten ett lågt boendetal och det finns ett behov av att utreda nya boendemöjligheter på orten. En utbyggnad av Simrishamn begränsas i norr och söder av höga naturvärden och i väster av brunnar för grundvattenuttag. Flera utbyggnadsalternativ anges också inom orten men det finns förutsättningar som kan hindra en prövning av markens lämplighet under kommande detaljplaneprocess. För Simrishamns del är Södra koloniområdet ett strategiskt viktigt markinnehav som man på lång sikt bör studera för framtida bostadsbebyggelse. Området ligger nära järnvägsstation och service och kan binda samman Simrislund med Bruksområdet och centrum för att överbrygga de barriäreffekter som delar av områdena idag. Simrishamn - kvarteret Lasarettet och Gjuteriplan, samt övriga parkytor i centrum Tre yttrande har inkommit som är emot bebyggelse på kvarteret Lasarettet och Gjuteriplan i Simrishamns centrum, varav ett yttrande utgörs av en namninsamling med 29 underskrifter. Även motstånd mot att därutöver också förtäta på Östra planteringen och Södra planteringen framförs i ytterligare tre inkomna yttranden. Synpunkterna sammanfattas nedan. Följande synpunkter framförs: Gjuteriplan och kvarteret Lasarettet är inte lämpliga som utbyggnadsområde för bostäder, kontor eller annan småskalig verksamhet utifrån översvämningsrisk. Området ligger under den lägsta marknivå som anges som riktlinje i ÖP:n (3,0 meter). 28

29 Det finns andra ytor i Simrishamn som lämpar sig väl för flerbostadshus och äldreboende utan att förstöra den känsliga park- och kustmiljön. Istället bör kvarteret Skansen intill stationen utvecklas för bostadsändamål som integreras med befintlig bebyggelse i staden. Småbåtshamnen med gästbåtsverksamheten bör utvecklas till ett marin centrum med avsatta markområden för båtservice, miljöstation, sjömack, vinterförvaring av båtar mm. Områdets funktion som mötesplats bör stärkas. Den äldre bebyggelsen med ett fåtal öppna platserna/parkmiljöerna (inklusive Gjuteriplan) i Simrishamns "gamla stad" är en del av en månghundraårig utvecklad specifik stads/kulturmiljö som inte får förstöras. Planerna på en ombyggd strandpromenad inkräktar på konventionell natur. Framförd bedömning är att den nuvarande strandpromenaden motsvarar Simrishamnsbornas önskemål idag. Varför bygga nytt på parkmark och förtäta gammal befintlig miljö i Simrishamn överhuvudtaget? Det är betydligt viktigare att slå vakt om den befintliga unika miljön för de som valt att bo i den gamla delen av staden. Det finns inte något tryck, som i storstadsregionerna, att bygga bostäder för en snabbt växande befolkning. Simrishamns befolkning minskar. Sannolikt skulle en stor del av nyproducerade dyra hus på bl.a. Gjuteriplan komma att köpas för fritidsändamål av personer som endast bor där en kortare tid på året och inte medverka till en ökande fast befolkning vilket väl måste vara avsikten med nybyggnation i attraktiva lägen. En nybyggnation enligt förslaget skulle istället i huvudsak att bidra till att ytterligare tränga undan den fasta befolkning som finns idag och som ger staden dess levande karaktär. Turistsäsongen på Österlen är kort, i praktiken 2,5-3 månader vilket inte försvarar bebyggelse för detta ändamål. Det är synnerligen tveksamt om dyr nyproduktion i Simrishamn överhuvudtaget är möjlig att sälja inom sådan tid att investeringen blir lönsam (flera hus i närheten har varit svårsålda och sålts under begärt pris). Det är viktigt att ej bebygga Gjuteriplan som är ett av de få gröna områdena/parkerna i Simrishamns gamla stad. Samma skäl finns mot bebyggelse av kvarteret Lasarettet. Simrishamns grönytor ska värnas, bebyggelse på Gjuteriplan, Östra planteringen Södra planteringen och Lasarettsparken bör inte tillåtas, stranden vid hamninloppet bör värnas vid utbyggnad av Sjöfartsstråket. Det är viktigt att slå vakt om och behålla Gjuteriplan som en viktig del av den gamla stadens silhuett mot havet. Miljön kring det gamla gjuteriet/" Rosa längan" (till stor del en renoverad industribyggnad från förra sekelskiftet med specifik arkitektur) har ett kulturhistoriskt värde och borde därför omfattas av kommunens listning av värdefulla industrimiljöer från industrialismens genombrottstid. Byggnaden ingår som en betydelsefull del i stadens silhuett mot sjösidan och bör inte skymmas av ny bebyggelse. Det är viktigt att spara Gjuteriplan som parkområde särskilt om Lasarettet skulle bebyggs, annars återstår endast Sjöfartsplatsen. Gjuteriplan kan med fördel framöver liksom tidigare 29

30 användas för t ex tivoli, utomhusgymnastik (Friskis och Svettis) och andra större utomhusaktiviteter som är olämpliga att förlägga till Sjöfartsplatsen beroende bl.a. på att det där passerar en större mängd gående, cyklister och motorfordon. Det behövs öppna ytor för olika ändamål i närheten till småbåtshamnen. Behov att anlägga en stor och bra lekplats för barn på Gjuteriplan (en sådan saknas i denna del av staden och skulle på Gjuteriplan få ett både centralt och skyddat läge). Ett bibehållande av Gjuteriplan som park erbjuder både en havskontakt och möjlighet att förlägga större utomhusaktiviteter. Om förslaget att utveckla området kring småbåtshamnen till en viktig mötesplats och landmärke blir verklighet är det särskilt viktigt att behålla Gjuteriplan som en obebyggd park för att t.ex. under högsäsong kunna genomföra olika aktiviteter kopplade till småbåtshamnen. Gjuteriplan består idag enbart av gräsyta, området har utvecklingspotential för plantering av träd och häckar mm. Det finns inte något större grönområde i nära anslutning till centrum som ligger nära havet. Närboende till kvarteret Lasarettet, vars bostad ligger inom område som utgör översvämningsrisk undrar vilka skyddsåtgärder kommunen kommer att vidta. De undrar också vad som kommer ske om marken inom kvarteret Lasarettet fylls upp till +3,0 meter gällande avrinning i rädsla att deras fastighet blir mottagare av dagvattnet. Befintlig bebyggelse inom kvarteret Lasarettet är inte rivningsmogen utan kan fräschas upp. Den befintligt svåra parkeringssituationen i Simrishamn gör ny bebyggelse, med 100 nya bostäder, olämplig eftersom det inte ryms mer parkering. Ny högre bebyggelse på kvarteret Lasarettet kommer att skugga intilliggande bebyggelse samt inkräkta på deras integritet, vilket kommer att leda till värdeminskning för de drabbade fastigheterna. Stadens centrala gröna stråk eller lunga är det enda sammanhängande område som skulle kunna klassas som park dvs. Östra Planteringen vid gamla kyrkogården, Suckarnas Gång, Lasaretts Parken (kv Lasarettet 1) och Gjuteriplanen. Planera för grönområden och parker i centrala områden istället för att bebygga de få gröna stråk som finns kvar för liv, aktivitet, rekreation, motion och vila. Dessa små grönområden blir ännu mer värdefulla för varje år som går. Försköna i stället de få grönområden som finns så de blir mer attraktiva och tillgängliga för oss boende och alla besökare. Simrishamns unika särprägel kräver att det finns öppna ytor intill centrum, den gamla stadskärnan, havet och småbåtshamnen som tillhör den kulturella och historiska miljön, där småskalighet, ljus, öppenhet och atmosfär är stadens största tillgång. Kopiera inte den kommersiella exploateringen som skett i exempelvis Lomma, eller Malmös Bo01. Här på Österlen har vi ett helt annat kulturarv och en unik historisk och mänsklig miljö. Behåll Simrishamns unika karaktär. Bygg framtidens funktionella bostäder med service och parkeringar (typ Joneberg) utanför centrala stadskärnan. Ta fasta på Översiktsplanens förord "Vi skall inte bygga bort det folk flyttar hit för". 30

31 1) Översvämningsrisk: Skyddsåtgärder genom att bygga en förstärkt kajkant mot Tommarpsån kan bli aktuellt i samband med ett framtida detaljplanerbete för kvarteret Lasarettet, en bostadsutbyggnad kan ge ekonomiska förutsättningar för projektet. Arbetet skulle kunna omfatta en större del av Tommarpsån, vilket skulle kunna gynna befintlig bebyggelse. Utfyllnad av marknivån är en förutsättning för projektet, som varsamt terrasseras ned mot ett möjligt parkstråk vid Tommarpsån. 2) Området för Skansens industriområde studeras. 3) Kommunen avser att stärka småbåtshamnen som mötesplats. 4) Kulturmiljövärdena ska säkerställas och hanteras i kommande planprocesser. I planprogram för kvarteret Lasarettet, Sjöfartsstråket, Gjuteriplan och Östra planteringen föreslås att ny bebyggelse ska ansluta till den befintliga bebyggelsen i staden, att stråk mot havet och naturområdet i norr säkras samt att området intill ån öppnas upp och att ett parkstråk skapas intill ån medan området ovanför utvecklas för bostadsändamål. 5) Samhällsbyggnadsförvaltningen menar att det finns gott om parkområden i centrala Simrishamn och att gränserna för ny bebyggelse och nya fickparker/parkområden kommer att utredas mer ingående i kommande planprocesser, grönytor och stråk avses ingå i området. 6) Planerna på det nya Sjöfartsstråket avser att bevara stranden. Sjöfartsstråket kommer att fortsätta att utgöra ett grönt parkstråk utmed havet och den befintliga promenaden avses förbättras för att höja kvalitén och tillgängligheten. 7) Simrishamn är kommunens huvudort och pekas i bebyggelsestrategin ut som den ort i kommunen där nybyggnation ska främjas. Invånarantalet är lågt och befolkningsunderlaget behöver stärkas för att förbättra underlaget för service- skola och kulturutbudet i staden. Utbyggnadsmöjligheterna i Simrishamn är begränsade (se svar ovan), samtliga utpekade utredningsområden har olika problemställningar som behöver utredas innan markens lämplighet kan fastställas, vilket kommande detaljplanearbeten slutligen syftar till. 8) Om det inte finns ett bebyggelsetryck kommer inte områdena att bebyggas. Aktuella planprocesser möjliggör endast för nybyggnation. 9) Risk för fritidsboende kan undvikas genom bebyggelse för hyresrätter. 10) Simrishamns kommun har som mål att förlänga turistsäsongen. 11) Nyproduktion kostar i stort detsamma oavsett läge. 12) Industribyggnaden Rosa längan är ombyggd och inredd till bostadsändamål, därmed har dess utseende förändrats och byggnaden visar inte längre på industribyggnadens ursprungliga utseende eller användning. 13) Lekplats föreslås i utställningsförslaget av öp:n utmed Sjöfartsstråket 14) Behov av öppna områden för evenemang inryms utmed Sjöfartsstråket, Sjöfartsståket innefattar ett stort öppet grönområde utmed havet. 15) Övriga synpunkter noteras. Simrishamn - Yttrande emot bebyggelse på Skansens industriområde Ett yttrande framför följande skäl emot att omvandla Skansens industriområde till bostadsområde: - Närheten till Appelkvists Fryseri AB och Simrishamns Fryshus AB innebär risker för framtida ammoniakutsläpp som Hälsovårdsmyndigheten knappast kan ignorera. 31

32 - På skansens industriområde finns idag 9 företag med ett 100-tal anställda som på sikt måste flytta sin verksamhet. - Kommunen måste därför lösa in fastigheter med byggytor på kvm inklusive kvm tomtmark till ett värde av minst 100 Mkr då man måste betala marknadsvärden. - Härtill kommer oöverskådliga kostnader för rivning och saneringsåtgärder därför att Ehrnbergs Läderfabrik har dumpat giftigt material enligt länsstyrelsen som måste saneras innan bostäder kan etableras på denna mark. - Enligt översiktsplanen skulle skansenområdet kunna ge ca 185 lägenheter vilket innebär att varje lägenhet kommer att belastas med ca 1 Mkr/lägenhet enbart för markinlösen m.m. - Planen innebär således att man prioriterar bostäder framför behovet av arbetstillfällen som är grunden för en bra demografi och tillväxt. - Enligt Plan och Bygglagen ska en översiktsplans konsekvenser tydligt kunna utläsas i planhandlingarna. Ovanstående plankonsekvenser har över huvud tagit inte berörts i översiktsplanen. - I översiktsplanen har andra områden för bostadsbebyggelse anvisats för ca 700 lägenheter utöver skansen-området således finns det många bättre alternativ för bostadsbebyggelse i Simrishamns tätort. - I Simrishamns kommun har man under de senaste 5 åren i snitt byggt ca 50 lägenheter varav mindre än hälften i Simrishamns tätort. Således täcker de övriga anvisade bostadsområdena med 700 lägenheter behovet för ca 30 år framåt. - Det är intressant med visioner- men en viss grad av realism måste också finnas med i en översiktsplan. 1) Det framförs i öp:n att för området så ska riskerna utredas genom riskanalys, det nämns vilka risker intilliggande verksamheter har idag för hela staden. Närmst hamnområdet bör ett verksamhetsområde med icke-störande verksamheter kvarstå som buffertavstånd vilket kan bidra till att skapa en blandad stad som integrerar verksamheter och bostäder. Planen innebär en ambition att skapa ett blandat område med både bostäder och befintliga verksamheter. Frågan om saneringsansvar har inletts, när det finns bolag kvar som är ansvariga för tidigare föroreningar är dessa saneringsskyldiga. Simrishamn - Yttrande emot höghus, köpcentra och förbifart igenom Bäckhalladalen I yttrandet framförs vikten av att inte bygga bort de värden som folk flyttar till Simrishamn för. Simrishamn är en småstad med närhet både inom staden och till naturområden. Den relativt låga bebyggelseskalan med kulturhistoriska värden är trivsam. Nackdelar med småstäder kan vara; sämre utbud av kulturella och sociala aktiviteter, samt brist på arbetstillfällen. Att bygga bort småstadskaraktären och bara behålla nackdelarna är inte smart. Kommunen bör satsa på det som kan få barnfamiljer att flytta till kommunen; skola, kulturella och sociala verksamheter istället för asfalt och betong. Bygg inte fler höghus i Simrishamn. Det bör förtydligas i dokumentet vilken höjd kommande bebyggelse ska ha, avsnitt om att ny bebyggelse ska anpassas till befintlig bebyggelse behöver utvecklas. Den nya bebyggelsen på Joneberg har blivit för hög och förstör landskapsbilden. Det framförs att fyra våningar är en skala som bör kunna inrymma kommunens bebyggelsebehov. Bygg inga köpcentra i Simrishamns tätort: En fördel med Simrishamn som tätort är att man tillfots kan ta sig mellan butikerna i centrum. Troligen upplever turister också det positivt att kunna flanera i en levande stadskärna mellan butiker istället för att köra till anonyma köpcentra utanför centrum för att handla. Ett köpcentrum vid infarten befaras konkurrera ut butiker i 32

33 centrum, där många lokaler och butiker redan har slagit igen. Ett köpcentrum på en åker kommer inte att locka folk att flytta till Simrishamn och bidra till ett ökat kundunderlag. I dokumentet nämns det att bebyggelse vid infarten skulle försköna infarten till staden, undertecknad är skeptisk till att ett köpcentrum kan bidra till detta. Marken mittemot Järn och Fritid bör sparas för framtida behov för sysselsättningsskapande verksamheter. Att flytta butiker från centrum till periferin skapar inga nya jobb. Industriområdena bör förtätas med fortsatt låg bebyggelse, istället för att breda ut sig över jordbruksmark. Förbifart genom Bäckhalladalen är mycket olämplig. Bäckhalladalen är Simrishamns mesta naturområde, en väg igenom området skulle förstöra natur- och rekreationsvärden nära tätorten. Förståelse finns att trafikbelastningen för de boende i Tobisborg är hög, men detta bör lösas genom hastighetssänkande åtgärder. 1) Simrishamns skala: Ställningstagande i översiktsplanen anger som nämnts ovan att ny bebyggelse ska anpassas till stadens befintliga skala. 2) Utpekat utbyggnadsområde för industri, handel och verksamheter ligger i stadens utkant i väster, intill ett större bostadsområde. Området ligger ca 2 km från stadskärnan och kan inte räknas som externt. Utbyggnadsområdet innebär att stadens gräns förflyttas västerut. Det är inte lämpligt eller aktuellt att förlägga klädesbutiker i detta område utan området ska omfatta skrymmande handel, industri och verksamheter. 3) Industrimarken i Simrishamn föreslås förtätas. 4) I öp:n lyder formuleringen att bebyggelse intill Christian VI:s väg kan bidra till att förstärka stadens entréstråk rumsligt. När stadens bebyggelsegräns förskjuts innebär det också att vägens karaktär behöver anpassas från landsväg till en stadsgata med utbyggd cykelväg. 5) Ett vägförslag igenom Bäckhalladalen står bl.a. i konflikt med höga naturvärden. Samtliga för- och nackdelar ska sammanvägas och en åtgärdsvalsstudie genomföras innan en ny väg fastställs. Vinningen av en ny vägdragning är att transporter av farligt gods kan undvikas igenom tätorten och därmed kan riskerna för människors hälsa och säkerhet minskas. Vik - Viks Fiskeläge 1:32 Ägaren av fastigheten Viks Fiskeläge 1:32 i Vik framför en oro till de utökade bebyggelseplanerna i Vik. För fastighetsägarens fastighet gäller sedan en detaljplan för bostäder samt en begränsad del för centrumändamål. Markägaren menar att de utökade bebyggelseplanerna på Viks Fiskeläge 4:1 kommer att förringa värdet på dennes fastighet genom att en ny infart till golfbanan kommer att gå över dennes fastighet. Undertecknad konstaterar att Vik redan har ett mycket stort antal bostadstomter i beredskap och att ytterligare utbyggnad av orten förutsätter satsningar på förbättrad infrastruktur, förskola, närservice såsom livsmedelsaffär, vårdcentral och dylikt, som saknas i byn idag. Undertecknad menar att det är orimligt att godkänna en så stor bebyggelseutbyggnad när de själva under sex års tid har fått omarbeta sitt planförslag i flera omgångar. Den i utställningsförslaget föreslagna utbyggnadsreserven för Vik är störst i förhållande till kommunens olika orter och står långt ifrån i proportion till byns storlek och förutsättningar. 33

34 Fastighetsägaren lyfter fram att Vi ska inte bygga bort det folk flyttar hit för och syftar på att Vik är en riksintressant bebyggelsemiljö under hårt exploateringstryck. Utvecklingen under de senaste 30 åren har varit mycket stor. Vid en alltför stor utbyggnad riskerar det som är attraktivt med orten att försvinna; den intima skalan, närheten till natur och rekreation, den samlade kulturmiljö som fiskeläget utgör. Vik lyfts fram både av kommunen och Länsstyrelsen som en särskilt värdefull kulturmiljö och beskrivs som ett fiskeläge där kombinationen fiske och jordbruk framträder i bebyggelsen. En miljö med ett oregelbundet gatunät som ofta kantas av låga stenmurar, korsvirke och tegelhus från 1800-talet samt hamnanläggning med bodar och torkplats för garn. Av kommunens översiktliga bebyggelsestrategi framgår att stor hänsyn alltid ska tas till kulturmiljöerna, vid förändringar eller nybyggnad. En sådan sammanhängande kulturmiljö bör utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. I aktuellt utställningsförslag till översiktsplan anges en total beredskap i Vik för ca 170 friliggande enbostadshus eller 360 lägenheter. Orten består idag av 292 hushåll varav endast ca hälften är skrivna på orten. En bebyggelseberedskap på fler bostäder än vad finns i byn idag kan knappast anses förenligt med ambitionen att värna Viks kulturmiljö. Fastighetsägaren hänvisar till en långsiktig användning av mark och vatten, och lyfter fram att utbyggnadsplanerna i Vik delvis i står i konflikt med skyddsområde för grundvattentäkt. Golfbanans södra delligger inom skyddsområde för Viks vattentäkt. Miljökvalitetsnormerna för vatten är redan överskridna i området. Dricksvattnet riskerar att inte räcka till och kustvatten samt grundvatten att förorenas och menar att skyddsområdet för grundvattentäkten kan komma att behöva utökas inom området. 1) Det är kommunens vilja att utveckla Vik. Vik har goda kollektivtrafikförbindelser och förespråkas ur den aspekten som en utbyggnadsort. På sikt kan det bli aktuellt att utveckla servicenivån på orten. Vik ligger idag nära Rörum som har skolverksamhet. Mark utmed väg 9 är med tanke på sitt läge, lämplig för centrumändamål, vilket i stort omfattar all sådan verksamhet som ska finnas centralt i en ort. 2) Nya bebyggelsetillskott ska ta hänsyn till den befintliga miljön och kulturmiljön. Även kommande detaljplaneprocesser kan komma att ta tid innan en lämplig utformning har presenterats. I föregående översiktsplan anges bebyggelse västerut inåt landet som en lämplig utbyggnadsriktning, vilket den gör även i denna öp. 3) Omnämnt utbyggnadsområde minskas något och kommer ej att ligga inom vattenskyddsområde, det ändras också till ett utredningsområde, dess storlek och utformning kommer att utredas vidare. Vik - ny bostadsbebyggelse på Viks Fiskeläge 16:6 Brunnsäpplet AB, ägare till fastigheten Viks Fiskeläge 16:6, har följande invändningar mot och synpunkter på hur "område 6" i Vik redovisas i det utställda förslaget till översiktsplan. Brunnsäpplet AB yrkar på att redovisningen förändras och förtydligas i flera väsentliga avseenden. Bakgrund Detaljplanearbete för ny bostadsbebyggelse på fastigheten Viks Fiskeläge 16:6 har pågått kontinuerligt sedan 2006, men vilar för närvarande i avvaktan på översiktsplanen. Detaljplanen omfattade området mellan befintlig villabebyggelse i norr och befintlig markväg i söder. Detaljplanen upprättades med stöd av den av kommunfullmäktige antagna fördjupade översiktsplanen för Vik, som anger området som utbyggnadsområde får bostadsändamål 34

35 Detaljplanearbetet resulterade i program 2006, samrådsförslag 2007 och två utställningsförslag 2007 resp samt antagandehandlingar Kommunfullmäktige antog ett exploateringsavtal med 22 nya bostadstomter inom planområdet, men återremitterade vid samma sammanträde planärendet får omarbetning av planförslaget till minskad exploateringsgrad (minoritetsåterremiss). Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen oförändrad med 22 bostadstomter och överlämnade den till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstyrelsen beslutade dock att återremittera ärendet för omarbetning till minskad exploateringsgrad. Utställningsförslag med 19 bostadstomter upprättades 2011, men kommunstyrelsen beslutade att arbetet med detaljplanen inväntas till dess att arbetet med översiktsplanen är klart. Underhand meddelades att planområdet borde halveras och gränsen gå vid befintlig stenmur med trädridå mitt på fastigheten Viks Fiskeläge 16:6. Detaljplaneområdet Som motiv får avgränsningen av "område 6" anges på sid 60 i det utställda översiktsplaneförslaget att "delområdet har ett lokalt krön vid väg 9, varifrån marken sluttar in mot befintligt samhälle. Härigenom kan eventuell tillkommande bebyggelse upplevas som tillhörande orten." Utställningsförslaget redovisar ett mindre utbyggnadsområde än det som redovisades i samrådsförslaget, se tolkningen av de båda förslagen i bifogad kartbilaga. I översiktsplanens samrådsförslag från 2013 utgör befintlig stenmur utbyggnadsområdets gräns i söder. I utställningsförslaget, dat , är gränsen för utbyggnadsområdet dragen m norr om stenmuren. Bifogad kartbilaga visar att stenmuren utgör krönet, från vilket marken sluttar in mot befintligt villaområde. Brunnsäpplet AB yrkar att utbyggnadsområdet utökas till samma omfattning som i samrådsförslaget Hela markområdet norr om stenmuren sluttar mot villaområdet i norr och upplevs som tillhörande orten. Längs stenmuren växer träd, som utgör en naturlig ridå och kommer att inrama nybebyggelsen. Riksintresse för kulturmiljö På sid 61 anges att området ingår i riksintresse för kulturmiljö, vilket är felaktigt. Området gränsar i norr till riksintresset. Brunnsäpplet AB anser att den angränsande villabebyggelsen är av trivial karaktär och har inga gemensamma drag med den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen i fiskeläget. Det kan därför ifrågasättas om villaområdet ska ingå i riksintresset för kulturmiljö. Kärnområdet i riksintresset motsvaras av den avgränsning som länsstyrelsen i Kristianstad gjorde Brunnsäpplet AB yrkar att texten ändras. Särskilt värdefullt kulturområde På sid 61 anges att området ingår i särskilt värdefullt kulturområde, vilket inte stämmer. Brunnsäpplet AB har låtit utföra en arkeologisk utredning för Viks Fiskeläge 16:6 och länsstyrelsen meddelade att Vikboplatsens fornlämning inte berör området utan är avgränsad söderut längs med fastighetens norra gräns. Brunnsäpplet AB yrkar att texten ändras. Naturvärden På sid 63 redovisas att området har höga naturvärden. Brunnsäpplet AB vill framhålla att delområde 13 i gällande naturvårdsprogram inte omfattar aktuellt utbyggnadsområde. Gällande 35

36 gräns för delområde 13 är tolkad på kartbilagan. På sid 182 redovisas förslag på en utökning av naturvårdsprogrammet. Någon motivering lämnas inte. Brunnsäpplet AB ifrågasätter starkt utökningen och yrkar att gränsen för delområde 13 i gällande naturvårdsprogram ska fortsätta att gälla. Kartorna på sid 63 och 182 ska ändras, så att förslaget på en utökning av Naturvårdsprogrammet slopas. Underlag för bedömning av tätortsutveckling av Viks Fiskeläge Brunnsäpplet AB har i arbetet med detaljplanen anlitat Peggy Lerman, Lagtolken AB, för att klarlägga förutsättningarna för planeringen av Viks Fiskeläge 16:6. Hennes PM, dat , bifogas denna skrivelse. Brunnsäpplet AB yrkar att innehållet i skrivelsen beaktas som ytterligare motivering till det ovan anförda. Av Peggy Lermans PM framgår dessutom att det går att tolka bestämmelserna i 4 kap miljöbalken (MB) på ett annat, för kommunen gynnsammare sätt. Bestämmelserna i 4 kap MB hindrar inte utvecklingen av befintliga tätorter och det lokala näringslivet. Det är det kommunala planmonopolet som är styrande för denna utveckling. Den skada, som länsstyrelsen anser kan komma att tillfogas natur- och kulturvärdena inom områden av riksintresse för kustzon, turism och friluftsliv enligt 4 kap, är lagligen tillåten. Det bör ligga i Simrishamns kommuns intresse att i översiktsplanen utveckla ett resonemang kring detta förhållande. Bestämmelserna i 3 och 4 kap MB har helt olika tyngd när det gäller kommunens möjlighet att utveckla befintliga tätorter och lokalt näringsliv. Denna skillnad och kommunens planmonopol att utveckla tätorter och näringsliv inom områden av riksintresse enligt 4 kap miljöbalken bör tydligt framgå av det slutliga översiktsplanedokumentet. Bilagor 1. Kartbilaga över del av Viks Fiskeläge 16:6, upprättad av Britta Dahlquist, ArkitektBolaget Dahlquist-Larsson 2. Underlag för formell bedömning av tätortsutveckling av Viks Fiskeläge, upprättad av Peggy Lerman, Lagtolken AB 1) Angiven uppgift att utbyggnadsområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljö är ett redaktionellt fel, denna uppgift avser område som angavs som utbyggnadsområde 7 i utställningshandlingen. Synpunkten har reviderats. 2) Samhällbyggnadsförvaltningen noterar påpekad information och reviderar text gällande särskilt värdefull kulturmiljö. 3) Motivering till gränsdragning för naturvårdsprogrammet tillkommer. Anledningen att området utökas är p.g.a. förekomst av hasselmöss. 4) Samhällsbyggnadsförvaltningen instämmer i vad som framförts gällande 4 kapitlet miljöbalken: För de riksintresseområden som anges i detta kapitel (ri kustzon och ri rörligt friluftsliv och turism) har kommunen lagligen rätt till tätorts- och näringslivsutveckling. Baserat på kommunens planmonopol har Samhällsbyggnadsförvaltningen valt att minska utbyggnadsområdets storlek utifrån den samlade föreslagna bebyggelsemängden i Vik, där förvaltningen har valt att minska bebyggelseriktningen som sträcker sig parallellt med kusten istället för på djupet inåt land. Ställningstagandet baseras också på att området tangerar nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Bilagd promemoria av Peggy Lerman har beaktats, bilagan finns att tillgå på Samhällsbyggnadsförvaltningen. 36

37 Bilaga 1 Södra Mellby - Förslag på utökning av område angett som värdefull kulturmiljö Generellt slår den förslagna översiktsplanen vakt om viktiga kultur- och naturvärden vilket undertecknade menar är angeläget. För basorterna av typ C, där Södra Mellby ingår, föreslås begränsad utbyggnad. På kartor på sid 76 och 77 har ett område utmed Mellby backe upp mot kyrkan markerats som "värdefull kulturmiljö" med motiveringen: "Hela orten är utpekad som särskilt värdefull kulturmiljö då södra Mellby är representativ för 1800-talets skiftande bymiljö, där bebyggelsen till övervägande del består av gathus. Av kulturhistoriskt intresse är framför allt bebyggelsens struktur och det äldre byggnadsbeståndet." Undertecknande önskar att även bebyggelsen utmed Mellby Strädde omfattas av markeringen "värdefull kulturmiljö" Som framgår av Enskifteskartan från 1811 fanns det redan då gathus där. (kartkopia bifogas, mer finns att läsa i Bygd i förvandling S Mellby, Svinaberga och Åkarp, ett studiecirkelmaterial tryckt 1989) Utmed Mellby backe är det egentligen bara husen på östra sidan som kan betecknas som gathus. Husen utmed Mellby Strädde, om än inte de ursprungliga husen, är väl också de hus som genomgått minst förändringar under efterkrigstiden. Den terrasserade norrsluttningen ned mot Mellby Strädde med ett flertal stödmurar bör också vara av kulturhistoriskt värde. När gällande plan för Mellby 6:68 m.fl. togs fram var just anslutningen till befintlig bebyggelse utmed Mellby Strädde en viktig fråga och det blev många omarbetningar innan planen kunde fastställas. Den fastställda planen omfattar 5 tomter för friliggande hus, alltså ett större område än vad kartan anger. En är bebyggd, för ytterligare en tomt har bygglov beviljats. Att beskriva detta planområde som att det finns en reserv på " 1 enbostadshus (friliggande) alternativt 10 mindre lägenheter" måste bygga på ett missförstånd, kanske på ett planförslag som togs fram i ett tidigt skede. Tio lägenheter här skulle kräva en ny detaljplan. 37

38 Vi önskar att karta och text revideras i enligt med gällande detaljplan så att inga onödiga missförstånd uppstår Ytterligare några saker som bör justeras. Den nya kyrkan blev inte klar 1830 utan "Någon samhällsfunktion" finns inte utmed väg 9, förskolan är inte kvar. Inte heller kan man väl säga att ortens mötesplats finns här (karta sid 75). Byalaget har en festplats uppe i samhället vid Mellby byväg och församlingshemmet vid kyrkan är väl den naturliga mötesplasten. Där har byalaget möten och t.ex. kommunen har informerat om planer där. Väg 9 i dalgången mellan Södra Mellby och Svinaberga är inte från tidigt 1800-tal utan en 1900-talskonstuktion. Fram till dess gick "stora landsvägen" från Tångdala vid Kiviks Handelsträdgård till Skogsdala på höjdryggen via Svabesholm (se sid i Bygd i förvandling). Planen förslår för Södra Mellby att en cykelväg till Kivik via Stenshuvud ska utredas". En sådan väg innebär många upp- och nerförsbackar om man vill cykla till Kivik för att handla eller bada. En cykelväg med t ex start i Maria Strädde borde kanske undersökas som alternativ. 1) Föreslagna revideringar på värdefull kulturmiljö och formulering kring planreserv görs. 2) Övriga synpunkter som framförs gällande; datum för kyrkans färdigställande, mötesplats och omdragningen av väg 9, revideras i avsnittet. 3) Dragning av cykelväg kommer i detalj att utredas i kommande cykelplan. Södra Mellby - dragning av cykelväg och utbyggnadsförslag I yttrandet presenterar en delägare till Mellby 6:56 förslag på dragning av cykelväg och utbyggnadsförslag på tre gårdar (bilaga 1 och 2). Det framförs även att hastigheten på väg 9 mellan Södra Mellby och Kivik bör sänkas från 70 km/h till 50 km/h. I yttrandet framförs att markägare är villiga att erbjuda mark för anläggande av cykelväg enligt bifogat förslag. Bilaga 1 Bilaga 2 Samhällsbyggnadsförvaltningens 38