RAPPORT. Grund för handlingsplan om landsbygdsutveckling i Hudiksvalls kommun med utgångspunkt i en workshop den 4 november 2014

Transkript

1 RAPPORT Grund för handlingsplan om landsbygdsutveckling i Hudiksvalls kommun med utgångspunkt i en workshop den 4 november 2014

2 INNEHÅLL 1. Inledning Bakgrund och syfte Deltagarna 3 2. Metod Arbetssätt steg för steg Idéer sorterade under ursprungsrubrikerna Idéer sorterade efter innehåll/ämne 6 3. Resultat Centralt stöd Boende Ung Internettillgång Tåg- och båttrafik Jakt- och fisketurism Cykel- och vandringsleder Skyltning Övrig turism Galet eller genialt 9 4. Diskussion Reflektion Sammanfattning Bilagor 12 Rapporten är sammanställd av Anna-Karin Widehammar, Salticus Hudiksvall

3 1. INLEDNING Landsbygden i Hudiksvalls kommun kännetecknas av möjligheter, förutsättningar och engagemang att utgöra en del av kommunens utveckling. Landsbygden bidrar aktivt till kommunens övergripande Vision 2020 att vara Sveriges bästa kommun att leva och verka i. Citatet är hämtat ur Utvecklingsstrategi för Hudiksvalls landsbygd som antogs av Hudiksvalls kommunfullmäktige den 28 april Utvecklingsstrategin innehåller förutom visionen även strategi, bakgrund, inventering av viktiga utvecklingsområden samt vissa kommunfakta. 1.1 Bakgrund och syfte Strategin innehåller bland annat uppgiften att ta fram en handlingsplan inför 2015 som stödjer strategins genomförande. Därför arrangerade landsbygdsstrateg Olle Persson en workshop den 4 november Uppgiften var att lägga grunden till handlingsplanen för att strategin för landsbygdens utveckling ska kunna realiseras. Rent konkret handlade det om att deltagarna i workshopen skulle producera och processa idéer för hur landsbygdsutvecklingen bäst ska gå till. Strategin bakom utvecklingsplanen har två huvudsakliga målgrupper som båda är involverade i landsbygdsutveckling: Den ena är kommunen med dess tjänstemän och politiker. Kommunen är viktig. Där finns stor erfarenhet av samhällsplanering, där ligger ett formellt ansvar och där finns, dock inte obegränsade, resurser för att förverkliga mycket av det som behöver göras. Den andra målgruppen är de människor som bor och verkar på landsbygden. Dessa människor är viktiga, för de vet vilka värden som finns på landsbygden. De är själva en del av dessa värden. Det är dessa människor som gör landsbygdsutveckling möjlig över huvud taget. 1.2 Deltagarna Workshopen hölls på Klångsta bygdegård i Forsa mellan klockan 18 och 21 en tisdagskväll. Landsbygdsstrateg Olle Persson hälsade välkomna och gav en kort introduktion till kvällen. Två av deltagarna, Anette Spjutsvik (Dellenkultur) och Johan Ringmar (Energirådgivare), fick agera skådespelare och iscensätta de båda målgrupperna och vikten av att dessa båda möts och omfamnar varandra för att landsbygdsutveckling ska vara möjlig. Olle Persson förklarade med ord hur deltagarna i det magiska gemensamma rummet skulle låta tankar befruktas och utvecklas tillsammans. Stå upp-artisten Cecilia Olsson gav genom karaktären Ulla flera tips på hur hon tänker kring det här med landsbygdsutveckling, och hon gav också några konkreta bevis på vad som redan hänt lokalt inom det området. Efter detta bjöds alla på 3

4 fika och därefter satte workshopen igång. Processledare var Anna-Karin Widehammar från företaget Salticus. Totalt 60 deltagare, med representanter ur båda målgrupperna, deltog i workshopen. Av dessa var 24 kvinnor och 36 män. Det var en överrepresentation bland medelålders och äldre. Gruppen unga fanns över huvud taget inte där, däremot några unga föräldrar. 2. METOD Deltagarna fick först en genomgång av vad en workshop är och vad som förväntades av dem. Efter detta följde en uppvärmningsövning då samtliga deltagare gick fram till scenen en och en för att presentera sig med namn och vem eller vad man eventuellt representerade. De fick samtidigt fästa en nål på kommunkartan där de bodde. Därefter gav processledaren exempel ur Utvecklingsstrategi för Hudiksvalls landsbygd på tidigare iakttagelser för att bygga vidare i den processen. (Se bilaga 1.) 2.1 Arbetssättet steg för steg Metoden för processen: Steg 1) Varje deltagare reflekterar individuellt och ocensurerat genom att skriva ner de egna idéerna på post it-lappar. En idé per lapp. Så kortfattat och konkret som möjligt. Fem minuter. Steg 2) Varje person presenterar sina bästa idéer i den grupp man tillhör. Varje grupp sitter vid ett bord med sex platser. De brainstormar tillsammans och vaskar fram de allra bästa idéerna som bordet kommit fram till. Det kan vara delvis nya idéer, eller åtminstone omformuleringar av idéer, eftersom flera deltagare kan ha liknande tankar. Varje bord enas om fem idéer. 20 minuter. Steg 3) En eller flera personer från varje grupp redovisar dessa idéer för den stora gruppen så att alla får del av dem. De placerar respektive post itlappar under den rubrik, som är hämtade ur Utvecklingsstrategi för Hudiksvalls landsbygd, som passar bäst. Fem minuter per grupp. Rubriker: Omställning Se helheten, allt hänger ihop Privat och offentlig lokal service Skola, vård, omsorg, dagligvaror, kollektivtrafik, post, bank etc. Kommunikation Tekniskt, fysiskt och mentalt Infrastruktur Vägar, bredband, tillgänglig skärgård Inställning Attityd, tro på landsbygdens förmåga Besöksnäring Visa helheten och delarna, ge förutsättningar Marknadsföring Vi sticker ut, grannsamarbete, livsmiljö 4

5 Kommunen Sätta ned foten, beakta landsbygden i alla beslut, LISområden, långsiktighet och hållbart Ytterligare (för sådana idéer som inte passade under någon annan rubrik gjordes detta tillägg) Steg 4) Processledaren skriver ner idéerna under tiden de presenteras. I efterhand sammanställs idéerna under rubrikerna. Även de idéer som inte redovisats muntligt, men som deltagarna vill lämna in, tar processledaren hand om och sammanställer. Totalt var det tio bord, med sex personer vid varje, som deltog i workshopen. 2.2 Idéer sorterade under ursprungsrubrikerna Workshopen pågick under knappt två timmar. Deltagarna var väldigt aktiva och kreativa. Processledaren klockade varje del för att ha kontroll på tiden. Alla deltagare respekterade tiden på ett föredömligt sätt. Deltagarna tog uppgiften på allvar. Diskussionerna i det magiska rummet var intensiva och konstruktiva. Några grupper redovisade, på eget initiativ, mer än fem idéer var. Antalet idéer som redovisades muntligt blev därför 63 stycken, inte 60 som planerat (se bilaga 2). Antalet extra idéer som lämnades in var 176 stycken (se bilaga 3). Många grupper kom fram till liknande idéer, vilket innebär att några idéer återkommer i listorna. Antal idéer under respektive rubrik är: Omställning (3) Privat och offentlig lokal service (6) Kommunikation (7) Infrastruktur (8) Inställning (9) Besöksnäring (16) Marknadsföring (4) Kommunen (6) Ytterligare (4) Bakom varje idé finns en grupp med sex personer. Idéer som återkommer flera gånger, om man ser till innehåll/ämne, och som därmed kan sägas ha extra tyngd är: Boende för invånare och turister Ungdomar Tåg- och båttrafik Stöd för finansiering och samverkan Internettillgång Skyltning 5

6 Några idéer kring samma ämne har av olika grupper placerats under olika rubriker. Dit hör exempelvis: Boende Privat och offentlig lokal service, Besöksnäring, Marknadsföring och Kommunen Ungdomar Omställning, Privat och offentlig lokal service samt Inställning Tåg- och båttrafik Kommunikation, Infrastruktur, Besöksnäring Stöd Omställning, Infrastruktur, Inställning, Kommunen och Ytterligare Internettillgång Kommunikation och Infrastruktur Detta tyder på att det inte är helt lätt att avgöra var en idé egentligen hör hemma. Många idéer passar under flera rubriker. För Ungdomar kan det handla om Omställning när man tänker på generationsskiftet och att få unga att flytta ut på landsbygden, men om Inställning när det handlar om att få ungdomarna att trivas för att vilja bo kvar eller flytta tillbaka efter några år på annan ort. För Stöd kan det passa under Omställning när det rör hjälp att ansöka om EU-medel, men också under Infrastruktur när det handlar om att samverka för att påverka statliga instanser, och under Inställning vad gäller samverkan mellan kommunen och olika landsbygdsgrupper. Och så vidare. Därför presenterar rapporten en lista över de vanligaste innehållsområdena som förekommer bland idéerna (se bilaga 4). 2.3 Idéer sorterade efter innehåll/ämne När man bryter ner idéerna till innehåll återkommer några på flera ställen. Därför är den listan något längre (72 idéer) än ursprungslistan (63 idéer). Värt att notera innan vidare fördjupning i den nya listan sker, är att det i den ursprungliga listan finns hela 16 idéer som handlar om Besöksnäring. Här finns enligt deltagarna stor utvecklingspotential för landsbygden, inte minst vad gäller turism av olika slag. Dessa idéer finns under flera egna innehållsrubriker i den nya listan (Boende för turister, Tåg- och båttrafik, Jakt- och fisketurism, Cykel- och vandringsleder, Skyltning, Övrig turism samt Galet eller genialt). 3. RESULTAT De nya rubrikerna är (antal idéer inom parentes): Central hjälp finansieringsstöd (3), stöd för samverkan (10), övrig hjälp (6) Boende för lokalbefolkningen (7), för turister (3) Ung (7) Internettillgång (6) Tåg- och båttrafik (10) Jakt- och fisketurism (3) 6

7 Cykel- och vandringsleder (2) Skyltning (5) Övrig turism (4) Galet eller genialt (6) 3.1 Centralt stöd Behovet av stöd verkar vara mycket stort. Alla grupper tog upp detta bland sina fem viktigaste idéer och det är den i särklass största gruppen idéer som finns här. Man efterlyser Finansieringsstöd av olika slag, främst administrativt stöd såsom kunskap om hur man söker EU-medel och även praktisk hjälp med att formulera en sådan ansökan. Man efterlyser finansieringsstöd för att lösa detta. Man önskar flera former av Stöd för samverkan, både för att sammanföra olika grupper, men också för hjälp att starta landsbygdsgrupper och att ordna lokaler för mötesplatser. Under Övrig hjälp finns idéer om att kommunen bör ha strategier och mål för exempelvis marknadsföring och befolkningsökning. 3.2 Boende I princip alla grupper tog upp boendefrågan i någon form. Dels handlar det om idéer om att utveckla boendet för lokalbefolkningen, och dels för turister. Deltagarna verkar rörande överens om att det i dagsläget finns alldeles för få attraktiva bostäder till vettiga priser. Man har även idéer om hur den äldre befolkningen, som gärna vill flytta till mindre alternativ, men som idag är för kostsamt, skulle kunna göra det och lämna plats i de större bostäderna för barnfamiljer. Man föreslår exempelvis seniorbostäder för att lösa detta. Boendet är också starkt kopplat till att fler invånare ska vilja bo på landsbygden. Där tar deltagarna upp både de flyktingar som kommer till förläggningarna och som sedan ska slussas ut i samhället, men också de forskare som kommer för att arbeta vid företag. Båda dessa grupper behöver också bra boendealternativ. En forskare med familj blir inte långvarig om inte boendet är bra. Boende för turister är också en fråga som många lämnat idéer kring. Det är framför allt enkla övernattningsstugor det handlar om: rastplatser likt Ångersjön med bäddplatser, övernattningsstugor i skärgården, vid Dellensjöarna och vid vandringslederna samt banvaktarstugor och vandrarhemstågvagnar vid Dellenbanan. 3.3 Ung Trots att inga i gruppen barn och ungdomar fanns på plats, tog nästan alla grupper upp frågan om hur landsbygden blir mer attraktiv för unga. Det kom fram en rad idéer om hur detta skulle kunna gå till: Skolor och näringsliv behöver samverka mer för att unga ska se med egna ögon att det går att leva och verka på landsbygden. Det är viktigt att få dem att trivas för att de efter några år på andra orter med utbildning, erfarenheter och gärna entreprenörstänk ska vilja komma tillbaka. Exempelvis genom att erbjuda 7

8 aktiviteter med fritidsledare som lagar mat och ser film ihop med ungdomarna på helgkvällar. 3.4 Internettillgång Många vittnar om hur dålig uppkopplingen är för datorer och mobiler i många delar av kommunen. Det är inte bara till nackdel för företagsutvecklingen, utan också för att locka till sig nya invånare. En ort utan täckning är inte attraktiv att bosätta sig i för den stora majoriteten av befolkningen. Allt fler tjänster finns idag på olika internetsajter. Det är en rättvisefråga att ha samma förutsättningar som de som bor i städer med bredband och fiber. En idé om samåkning presenterades, vilket skulle kunna vara ett bra komplement till kollektivtrafiken, men idén kräver att mobilerna har tillgång till internet. 3.5 Tåg- och båttrafik Flera förslag handlade om Dellenbanan och hur den skulle kunna användas i ännu större turismsatsningar, men också om hur den skulle kunna kopplas samman med annan befintlig järnväg för att få en slinga genom hela landskapet och på så sätt även vara bra för pendlande invånare. Flest idéer här handlade dock om hur båttrafiken skulle kunna utvecklas, både på havet och i sjöarna. Man vill förenkla för turister som kommer med båt, så att det finns fler båtplatser och bensinstationer i skärgården. Man vill ha Äventyrsrodd för barnfamiljer med övernattning på Dellensjöarna. Man vill ha båtturer på Dellensjöarna, andra sjöar och på havet och föreslår att en kanal länkar dem samman. Man vill ha taxibåtar i skärgården. 3.6 Jakt- och fisketurism Tre av grupperna tog upp möjligheten att utveckla jakt- och fisketurismen. Dessa idéer går hand i hand med vad som tidigare nämnts om nytt boende längs vatten och leder. Om detta finns, menar grupperna, kommer turismen att öka av sig själv både bland invånarna själva men också givetvis bland turister utifrån. En idé handlar om att skapa rent vatten och bra fisk i Forsasjön. 3.7 Cykel- och vandringsleder Två av grupperna lämnade idéer om hur cykelleder och vandringsleder kan utvecklas och bli en framgångsfaktor för turismen. Men precis som för jakt och fiske, skulle dessa förbättringar även gynna lokalbefolkningen. Även här handlar det om att ha bra boende längs vägar och leder, och att ha fina rastplatser. En grupp föreslår att lederna kan underhållas med hjälp av skogsbolagen. 8

9 3.8 Skyltning Fem grupper förespråkar bättre skyltning och information till vägar, platser, byggnader, badplatser, skoterleder och andra utflyktsmål. Man vill fånga upp turister som passerar vår kommun genom att ha bra skyltning längs de större vägarna. Att fånga upp förbipasserande fjällturister genom bra skyltning till rastplatser, toaletter och god mat var en annan idé som presenterades. Infopoint Medskog var en plats för skyltning som föreslogs. En annan var så kallade upplevelseorienterade turistcenter med Järvsö som förebild. Där kan allt paketeras snyggt och lockande så det känns enkelt att hitta till olika vinter- och sommarupplevelser. 3.9 Övrig turism Ett par grupper slog ett slag för de turistambassadörer som finns och att det konceptet är värt att utveckla för att göra landsbygden än mer intressant ur ett turistperspektiv. Här finns också idéer om att landsbygden är bra på att skapa exklusiva upplevelser kring natur, kultur och berättande och att detta kan utvecklas mycket mer! Man föreslår att landsbygden ska våga satsa och bygga vidare på bra event som redan finns för specialintresserade, såsom Musik vid Dellen och spelmansstämmorna Galet eller genialt Under den här punkten finns en massa spännande idéer samlade som inte passar under de som redan nämnts. Vad som är galet och vad som är genialt är svårt att avgöra, men det är i alla fall idéer som sticker ut! En idé handlar om att Hudiksvall ska bli den bästa kommunen i landet på flyktingmottagande. Den påtalar vikten av att flyktingarna bidrar till landsbygdens befolkningsökning på ett positivt sätt. Och att de som tagit sig ända hit ofta är entreprenörer, människor som vill ha förändring och som vill göra nytta. Och att det handlar om integration i samhället. En annan idé menar att landsbygden har möjlighet att skapa områden för järnvägsfordon som behöver underhåll. Detta kräver utrymme som kan vara svårt att hitta i städerna, men som det finns gott om på landsbygden. Detta kräver också järnvägsspår som finns! En idé föreslår att Hudiksvall blir testområde för gleshetsmått, så kallat Rurix. En idé vill stimulera reseanledningar. Gruppen som presenterade denna idé tog sjöbodarna i Hudiksvall som exempel. De är mycket välkända men ändå är majoriteten av dem stängda för turisterna. Varför inte öppna dem och exempelvis skapa ett Mulle Meck Land där! 9

10 En grupp som drog spontana applåder var den om en rullande medborgarservice, en slags demokratibuss, ungefär som bokbussen, fast med information av olika slag: bank, arbetsförmedling, försäkringskassa, hemkörning av medicin med mera. Idén som kanske stack ut mest av alla var den om hur man skulle kunna utveckla Avholmsberget, som utsetts till Sveriges nästa vackraste utsiktsplats. Där föreslog en grupp att ett planetarium, ett observatorium och ett stort hotell byggs! 4. DISKUSSION Hur väl uppnåddes mål och syfte med workshopen? Kan rapporten fungera som ett stöd i den fortsatta planeringen för att ta fram en handlingsplan för landsbygdsutvecklingen i Hudiksvalls kommun? Utgångspunkten för workshopen var att kommunen aldrig kan, oavsett hur mycket pengar som används, få de lokala aktörerna på landsbygden att känna delaktighet om kommunen dikterar villkoren. Därför bjöd kommunen in till workshopen. Antalet deltagare i workshopen bevisar att det finns ett stort intresse och engagemang i landsbygdsfrågorna. I det magiska rummet pågick febril aktivitet i alla steg i processen. Diskussionerna var intensiva kring alla bord. Allt gick förhållandevis lugnt och städat till. Förhoppningsvis kände alla deltagare att de fick komma till sin rätt och föra fram sina idéer. Bredden bland deltagarna var stor. Där fanns representanter ur alla målgrupper: kommunpolitiker (framför allt från centerpartiet), tjänstemän inom kommunen, privatpersoner, grupper (hembygdsföreningar, intresseföreningar med flera) och företag (SenseAir, Hälsinglands Sparbank med flera ). Kön: Det var 40 procent kvinnor och 60 procent män. Ålder: Ungdomar och unga vuxna saknades helt, men några unga föräldrar deltog. Majoriteten var medelålders och äldre. Workshopen var upplagd så att de viktigaste idéerna skulle sållas fram gemensamt av grupperna. Bland de drygt 60 idéer som presenterades berörde många samma ämnesområden, vilket ger en tydlig indikation på vad deltagarna anser vara viktigast. Detta har redovisats i rapporten, och kan förhoppningsvis vara en grund för den fortsatta planeringen av handlingsplanen. Dit hör också idélistorna i bilagorna, för där finns många idéer som inte har nämnts i detalj i själva rapporten. När man läser idé för idé får man en tydligare bild av vad som efterfrågas. Därmed kan mål och syfte med workshopen anses vara uppfyllda. 10

11 5. REFEKTION Redovisningen av gruppernas allra bästa idéer är intressant ur många aspekter. Inte minst för att det är kring just dessa idéer man har enats, och att så många av idéerna återkommer i olika varianter från grupp till grupp. Många av idéerna är generella och passar för olika geografiska platser i kommunen. Andra är konkreta men har också ofta formen av önskelista snarare än problemlösare: Vi vill ha bättre leder, bättre mötesplatser, bättre service! Men vem bär ansvaret för att utvecklingen ska ta fart? Vem ska bygga bostäder, dra fiber, starta båttaxi, anlägga campingplatser, göra informationstavlor, bekosta event och så vidare? Vem ska vara katalysator, finansiär och utförare? Vilka möjligheter har kommunen att samordna allt som efterfrågas? Och vem ska bestämma vad som bör prioriteras? Frågorna hopar sig och det finns nog ingen enkel lösning. Men det finns goda exempel runt omkring oss som vi kan titta närmare på, finslipa och testa på vår lokala marknad. Exempelvis båttaxi i Söderhamns skärgård och mobilsamåkningen i Småland. Kanske kan man också kika på hur EU hanterar olika ansökningar. Vilka krav ställs och vilka idéer passar bäst in bland de medel som finns att söka? Innan man fattar beslut om vilka frågor som ska drivas vidare kanske det också är klokt att fråga även de grupper som inte fanns representerade i workshopen om hur de ser på landsbygdsutveckling. Dit hör exempelvis ungdomarna, unga vuxna och personer med andra specialintressen än de som fanns med på workshopen. Å andra sidan kan man inte lägga hur mycket tid som helst till insamling av idéer. Det är viktigare att komma igång, så att några av idéerna blir verklighet inom en inte alltför lång framtid. På så sätt skapas engagemang. Människor ser att det händer saker. Nya idéer föds. Landsbygden utvecklas. Och det skapas en positiv spiral som sätter igång nya krafter! En modell som kanske skulle kunna fungera är att ha ett upprop om vilka aktörer som är intresserade av att delta i olika delprojekt. De kan bidra med arbetstid, finansiering av förstudier eller på annat sätt. Sedan skulle kanske en styrgrupp kunna paketera olika delprojekt med utgångspunkt i de EU-krav som ställs. Paket ett innehåller utveckling av cykelleder. Paket två innehåller utveckling av olika stödfunktioner. Paket tre innehåller utveckling av boendealternativ. Och så vidare. Och sedan ansöker man om EU-medel för att sätta igång projekten. En hel del av idéerna borde gå att starta utan större investeringar. Dit hör exempelvis att bygga kunskap kring hur man ansöker om EU-medel och andra finansieringsmöjligheter. Låt många utbilda sig till låg eller ingen kostnad genom att erbjuda utbildningen lokalt, kanske i samarbete med lokala utbildningsföretag. Då sparar man tid och pengar. Bygg kunskap! Kunskap ger trygghet. Ett tryggt samhälle blir stabilt. Ett stabilt samhälle gör att fler vågar satsa på galna geniala idéer. Vissa kommer att misslyckas. Men andra kommer att få landsbygden att blomstra! Och det kanske inte alls är de idéer man trodde hade störst potential att lyckas, som verkligen gör det! 11

12 Vissa av idéerna är gissningsvis frågor som lokala politiker vill driva för att utveckla hela kommunen. Förutom de rena stödfunktionerna som föreslås, kanske också internettillgång, skyltning och flyktingmottagande är frågor som kommunen skulle kunna driva. Kan kommunen också vara katalysator för att locka till sig entreprenörer som vill testa andra idéer från workshopen? Kan vissa idéer till och med paras ihop för att ge större effekt tillsammans? Exempelvis Sveriges bästa flyktingmottagande + fler entreprenörer till landsbygden + entreprenörer som bygger bostäder. Det finns en kraft i människor som bor och verkar på landsbygden. Det finns ofta ett stort engagemang. Landsbygden i Hudiksvall har stor potential att utvecklas. Det finns goda naturliga förutsättningar i natur och kultur. Men det är människorna som bor och verkar i hela kommunen som måste förvalta detta så att vi alla utvecklas. En viktig nyckel för att lyckas med detta är samverkan och delaktighet. Att våga samarbeta och ge av sina egna kunskaper och idéer för att vinna något tillsammans! 6. SAMMANFATTNING Tisdagen den 4 november 2014 hölls en workshop om landsbygdsutveckling för Hudiksvalls kommun på Klångsta bygdegård i Forsa. 60 personer deltog i workshopen. De fick alla uppgiften att tänka ut så många idéer de kunde för att sedan diskutera dessa i mindre grupper. Grupperna skulle sedan enas om vilka fem idéer som var de allra bästa. Det blev drygt 60 idéer som redovisades inför alla. Idéerna har sedan sorterats in under olika områden. De flesta idéer handlar om centralt stöd för att söka finansiering och för samverkan, om boende, om internettillgång samt om olika turismsatsningar. Det framkom även idéer av det lite mer udda slaget, sådant som skulle få Hudiksvalls landsbygd att sticka ut. Förutom de idéer som redovisades inför alla på workshopen, samlades övriga idéer in från dem som ville. Det blev ytterligare 176 idéer. Många idéer är återkommande eller varianter av varandra. Alla idéer finns presenterade i bilagorna. Tanken är att idéerna ska utgöra grunden för en handlingsplan för vad som ska göras inom landsbygdsutvecklingen under BILAGOR Bilaga 1) Presentationen som visades under workshopen Bilaga 2) Lista: Idéer som redovisades muntligt, 63 stycken Bilaga 3) Lista: Extra idéer som lämnades in, 176 stycken Bilaga 4) Lista: Idéerna sorterade efter innehåll, 72 stycken 12