Regionutvecklingssekretariatet. Djupare uppföljning, oktober Uppföljningsrapport. Företagsakuten

Transkript

1 Regionutvecklingssekretariatet Djupare uppföljning, oktober 2014 Uppföljningsrapport Företagsakuten

2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Regionutvecklingsnämndens medverkan... 6 Organisation... 7 Mål och målgrupp... 9 Genomförande... 9 Aktiviteter... 9 Parter och samverkan Måluppfyllelse/Resultat Resultat av tidigare genomförda uppföljningar Miljö, jämställdhet och integration Kommentarer av enheten för analys och uppföljning Tabell 1: Medfinansiering av Företagsakuten... 6 Tabell 2: Indikatorer såväl förväntat utfall som utfall för perioden Tabell 3: Uppföljning region december Tabell 4: Riskklasser - företag Figur 1: Status i företag 2011 (hjälpsökande )... 14

4

5 Sammanfattning Föreliggande uppföljning av Företagsakutens verksamhet koncentrerar sig på perioden Uppföljningen fokuserar till stor del på utvidgningen regionalt och varför verksamheten fr.o.m. nästa år återgår till sin ursprungliga form. Materialet som använts för uppföljningen består av årligen inskickade rapporter om verksamhet samt intervju med nuvarande verksamhetsledare Sonja Kollberg och föregående verksamhetsledare Susanne Robertsson. Ansvarig för uppföljningen är Åsa Rydin. Syftet med en djupare uppföljning är att få aktuell kunskap om projektet, hur projektet har utvecklats och vad som har skett med anledning av projektet. Rapporten i sin helhet går även att ladda ner från sidan Tyngdpunkten i Företagsakutens verksamhet ligger på att stötta små och medelstora företag med upp till 20 anställda genom att erbjuda 5-10 timmars kostnadsfri rådgivning. Rådgivningen har som syfte att hjälpa företagen ur en svår ekonomisk situation, höja kompetensen hos företagaren och skapa förutsättningar för fortsatt drift av företaget och därmed undvika onödiga konkurser. Generellt sett har uppsatta mål varit högre än måluppfyllelsen under åren Genomgående i rapporterna betonar verksamhetsledaren för Företagsakuten vikten av marknadsföringsinsatser och svårigheten att nå ut till företagen i rätt skede. Trots återkommande informationsevents har det varit en utmaning att få företagen att söka hjälp innan det är för sent och det försvårar möjligheten att rädda företaget från konkurs. Under 2014 har verksamhetsledaren Sonja Kollberg dock sett att företag i allt högre grad söker hjälp i preventivt syfte, i samband med att de t.ex. noterar en nedgång i omsättningen. Marknadsföring och en befästning av Företagsakutens tjänster tror hon är förklaringen till denna utveckling. 5

6 Inledning Föreliggande uppföljning av Företagsakutens verksamhet koncentrerar sig på perioden Organisationen har medfinansierats av Regionutvecklingsnämnden längre tillbaka än så, men det var först 2009 som finansieringen blev ett årligt verksamhetsbidrag. Det var också 2009 som verksamheten utökades från att ha verkat i Göteborgsregionen till att innefatta regionen som helhet. Uppföljningen fokuserar till stor del på denna utvidgning och varför verksamheten fr.o.m. nästa år återgår till sin ursprungliga form. Materialet som använts för uppföljningen består av årligen inskickade rapporter om verksamhet samt intervju med nuvarande verksamhetsledare Sonja Kollberg och föregående verksamhetsledare Susanne Robertsson. Ansvarig för uppföljningen är Åsa Rydin. Syftet med en djupare uppföljning är att få aktuell kunskap om projektet, hur projektet har utvecklats och vad som har skett med anledning av projektet. Rapporten i sin helhet går även att ladda ner från sidan Regionutvecklingsnämndens medverkan Regionutvecklingsnämndens medfinansiering av Företagsakuten har pågått sedan regionens bildande. Det första beslutet om projektbidrag fattades i april år 2000 och omfattade innevarande år. Ytterligare projektmedel beviljades mellan åren och Finansieringen övergick till verksamhetsbidrag 2009 och har fortsatt i samma form sedan dess. År 2009 var det år då Företagsakuten utökade sin verksamhet, från att ha Göteborgsregionen som upptagningsområde till att verka i hela Västra Götalandsregionen. Vid årsskiftet 2002/2003 delades huvudansvaret för Företagsakuten av Business Region Göteborg och Västra Götalandsregionen, med BRG som huvudman. Mot bakgrund av denna omorganisation blev det aktuellt att studera förutsättningarna för en utvidgning av verksamhetsområdet till att innefatta regionen som helhet. Tabell 1: Medfinansiering av Företagsakuten 1 Projektmedel, år Beviljat belopp Organisation RUN:s andel kr Företagsakuten 13 % kr Företagsakuten 21,2 % kr* Företagsakuten 61 % kr Business Region Göteborg 50 % kr Nya företagsakuten Fyrbo med Orust 50 % Verksamhetsbidrag, år kr** Business Region Göteborg 100 % 1 För åren finns ingen uppgift om beslutade medel till Företagsakuten. En trolig förklaring är att detta bidrag har ingått i de årligen tilldelade tillväxtmedlen till Business Region Göteborg (delregionalt tillväxtprogram) som under perioden uppgick till 15 mnkr/år. 6

7 kr Business Region Göteborg 50 % kr Business Region Göteborg 44 % kr Business Region Göteborg 50 % kr Business Region Göteborg 50 % kr Business Region Göteborg 50 % kr Business Region Göteborg Framgår ej Källa: Beslut regionutvecklingsnämnden *Ursprungligt beslut kr + tilläggsbeslut kr **Beslut om verksamhetsbidrag kr + utökning projektmedel kr Från och med år 2010 har det funnits ett särskilt villkor i beslut om verksamhetsbidrag som säger att varje kommunalförbund medfinansierar sin del av kostnaderna, som i stort sett har utgjort 50 %. Av dessa har Business Region Göteborg stått för 2/5, och de övriga kommunalförbunden i Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad för vardera 1/5. Under tidigare perioder då finansieringen utgjordes av projektmedel kom motfinansieringen huvudsakligen från kommunalt håll. I de första två besluten om projektmedel från VGR ingår bidrag från Länsstyrelsen. Från och med 2015 kommer bidraget att minskas ned jämfört med tidigare år med anledning av att verksamheten återgår till att innefatta Göteborg med omnejd (se även avsnittet Organisation). Företagsakutens verksamhet har kunnat kopplas till det regionala tillväxtprogrammet ( ) och området Stimulera nyskapande, med särskilt fokus på insatser för ökat entreprenörskap och nyföretagande. Till vision Västra Götaland anknyter verksamheten genom fokusområdet Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Den ligger väl i linje med Västra Götaland 2020 inom temaområdet En ledande kunskapsregion och området Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande genom att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Organisation Inom Göteborgsregionen har Företagsakuten varit aktiv sedan Drygt 10 år senare fattades beslut om att utvidga verksamheten och föra ut konceptet till övriga delar av regionen. Argumentet var att en spridning av Företagsakutens tjänster skulle innebära färre företag i konkurs och färre uppsägningar. Behov av specialistrådgivning för företag med ekonomiska problem blev aktualiserat på grund av den då rådande lågkonjunkturen. Genom att erbjuda ett samlat koncept för hela regionen skulle företagen i Västra Götaland erbjudas professionell och likvärdig hjälp oavsett geografiskt verksamhetsområde. Diskussioner om utvidgning av Företagsakutens verksamhet fanns i flera år innan den faktiskt ägde rum. Den dåvarande verksamhetsledaren Leif Stålberg hanterade redan då ibland ärenden från kommuner utanför Göteborgsområdet. Det var endast i Fyrbodal som det fanns motsvarande verksamhet och man såg ett behov i hela regionen. I intervju med efterträdande verksamhetsledare framkommer att man i Fyrbodal först var tveksam till en utvidgning och övergång i ett nytt koncept, men att de i efterhand blev nöjda och såg en effektivisering. 7

8 Omorganisationen innebar att Business Region Göteborg (BRG) fick det övergripande ansvaret för projektledning, administration, samordning och kvalitetssäkring av den operativa verksamheten. Förutom projektledaren som stationerades på BRG i Göteborg upphandlades sex konsulter att verka i övriga regionen, två i varje delregion (Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad). Vid sidan av konsultupphandlingen genomfördes en rad marknadsföringsinsatser inför utvidgningen och den nya organisationen kunde starta igång 1 september I upphandlingen av konsulter har strävan varit att de ska ha en lokal förankring i det område som de är verksamma i och allra helst vara bosatta där. Om det hjälpsökande företaget känner att konsulten är för nära kan de bli erbjudna en annan konsult då de kontaktar Företagsakuten. En lokal förankring av konsulten bidrar till ett bättre resultat då de har ett kontaktnät med aktörer i området när de ska hjälpa företagen vidare samt en kännedom om branschklimatet, menar f.d. verksamhetsledare Susanne Robertsson. Organisationen består i nuläget av en styrgrupp med representanter från samtliga delregioner samt från Företagarna och Almi Företagspartner. Därtill hålls kontinuerliga konsultmöten. I rapporten om verksamhet 2012 nämns att det har varit en utmaning att få alla företrädare i styrgruppen att prioritera Företagsakutens arbete. Under hösten 2012 skedde en ny upphandling av rådgivare, samtidigt som dessa utökades till 11 st. Denna omfördelning medförde att projektledaren från och med januari 2013 fick en än mer samordnande funktion och var inte längre lika verksam i det operativa arbetet. Inför 2015 års arbete kommer Företagsakuten att genomgå en omorganisation, som innebär att verksamhetsområdet återgår till att innefatta Göteborgsregionen. Detta beslut grundar sig på att samarbetet med de övriga kommunalförbunden inte fungerat så som det var överenskommet. Därmed finns inte längre något behov av en styrgrupp, utan ersätts med avstämningsmöten med Almi. Konsultgruppen kommer att minskas från 10 till 4 konsulter och en ny upphandling kommer att genomföras. Det är främst Sjuhärads kommunalförbund som varit tveksamma till organisationsstrukturen och under 2014 har de inte deltagit i arbetet. Det som, enligt nuvarande och föregående verksamhetsledare för Företagsakuten, under året försvårade de gemensamma insatserna var att Sjuhärad frångick den överenskomna finansieringsmodellen, där delregionerna utanför Göteborg bidrar med 10 % av total finansiering ( kr för 2014). Redan 2011 kallade den dåvarande verksamhetsledaren Susanne Robertsson till ett möte med kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen, eftersom hon märkte att engagemanget från de olika delregionerna varierade kraftigt. I Fyrbodal fanns det ett gott engagemang, berättar Susanne. Representanter från Skaraborg deltog på styrgruppsmöten men med låg förankring på hemmaplan, dvs. återkoppling till näringslivschefer i kommunerna. Från Sjuhärads håll var uppslutningen och engagemanget bristfälligt. I Sjuhärad var man tveksamma till konceptet från början, men flödet av ärenden i delregionen visar att behovet finns. Därtill har kundnöjdheten varit bra i NKI-mätningen. Ett genomgående problem är, enligt nuvarande och tidigare verksamhetsledare, att det funnits för få medel till marknadsföringsinsatser. Det kräver i sin tur en draghjälp från lokalt håll, något som inte förekommer överallt. Avgörande för resultatet är hur väl representanter i styrgruppen informerar och förankrar på hemmaplan. Bristen på återkoppling i delregionerna har medfört att konsulterna har varit tvungna att lägga mycket tid på marknadsföringsinsatser. Det betyder att organisationen många gånger har lagt pengar på marknadsföring istället för att hantera ärenden. För att möta marknadsföringsbehovet och för att kunna handlägga fler ärenden har de till viss del också varit 8

9 tvungna att dra ner på antalet kompetenshöjande seminarier. Målet är annars att de ska erbjuda kompetensutveckling inom vissa relevanta områden som ofta saknas i mindre företag. Svårigheterna att arbeta tillsammans gjorde att Business Region Göteborg 2013 initierade en överenskommelse med representanter från kommunalförbunden. I den framgick ansvarsområden för och förväntningar på varje aktör. Det fick dessvärre ingen effekt. Verksamhetsledaren Sonja Kollberg förklarar att det finns ett tätare samarbete med kommunerna inom Göteborgsområdet. Där har de möjlighet att också komma med påtryckningar, vilket inte är fallet i de andra delregionerna. Det som, enligt Sonja Kollberg och Susanne Robertsson, avgör graden av framgång är ofta hur aktiv näringslivscheferna i kommunerna är. Det som avgör är hur nära de arbetar sina företag och huruvida de fokuserar på att starta nya företag eller att rädda befintliga. En annan framgångsfaktor är kommunalförbundens kontakt med de lokala näringslivscheferna. Mål och målgrupp Tyngdpunkten i Företagsakutens verksamhet ligger på att stötta små och medelstora företag med upp till 20 anställda genom att erbjuda 5-10 timmars kostnadsfri rådgivning. Rådgivningen har som syfte att hjälpa företagen ur en svår ekonomisk situation, höja kompetensen hos företagaren och skapa förutsättningar för fortsatt drift av företaget och därmed undvika onödiga konkurser. Genomförande Praktiskt går det till så att företagaren och rådgivaren vid ett inledande möte går igenom vad som är problemet i verksamheten och tillsammans skapar en handlingsplan. I en akut fas vidtas åtgärder för att stoppa en överhängande konkurs. Det kan t.ex. handla om att få anstånd hos Skatteverket eller amorteringslättnader hos banken. I vissa fall medverkar rådgivaren på möten med banken eller hjälper till att komma överens med leverantörer om att t.ex. förlänga en avbetalningsplan. Aktiviteter 2009 Som ett led i att öka kunskaperna i ekonomiska frågor arrangerade Företagsakuten i samarbete med Almi seminarier på temat ekonomistyrning. Seminarierna genomfördes i Trollhättan, Skövde och Borås och var enligt verksamhetsrapporten välbesökta och uppmärksammade i media. Konsulterna som var knutna till Företagsakuten deltog och presenterade sig. I övrigt under 2009 var en stor del av Företagsakutens arbete fokuserat på att verkställa den beslutade utvidgningen. Konsulter till respektive delområde rekryterades och marknadsföringsmaterial i form av broschyrer och hemsida togs fram. Organisationens styrgrupp utökades med representanter från delregionerna. 9

10 2010 Under 2010 gjorde Företagsakuten flera insatser för att marknadsföra sin verksamhet. Detta skedde genom annonsering i lokala dagstidningar, näringslivstidningar, informationsmöten med relevanta intressenter (banker, Företagarna och revisorer), massutskick till revisorer och bokföringsbyråer i upptagningsområdet. Under året anordnades fem kompetenshöjande seminarier med sammanlagt 200 åhörare. Temat för dessa seminarier var praktisk ekonomi, vårdad balansräkning och den nya lagen om förändrad revisionsplikt. I anslutning till dessa seminarier har konsulterna presenterat sig och informerat om verksamheten och dess finansiärer. I syfte att säkerställa en enhetlig arbetsmetodik har konsulterna träffats vid fyra tillfällen och diskuterat erfarenheter av arbetet och bemötandet vid företagskontakter. Styrgruppen har haft fyra möten då verksamhetens aktiviteter och ekonomi har avrapporterats Under 2011 fortsatte arbetet med att nå ut med information om Företagsakutens verksamhet. Projektledaren och samtliga rådgivare genomförde särskilda marknadsföringsaktiviteter i 35 av regionens 49 kommuner, ofta i samarbete med kommunernas näringslivsansvariga. Framförallt är det banker som deltagit på mötena, men också revisorer, redovisningsbyråer, industriföreningar och andra företagarorganisationer. Enligt verksamhetsrapporten fick aktiviteterna genomslag i media och därtill hade hemsidan många besökare under året. I övrigt har Företagsakuten arrangerat kompetenshöjande seminarier för småföretagare i Skövde, Borås (Tema Kan jag säga upp min revisor) och Göteborg (Tema alternativ finansiering). Seminarierna anordnades tillsammans med Almi och i verksamhetsrapporten framgår att partnersamverkan är en förutsättning till sådana aktiviteter. Däri ligger en begränsning hur många seminarier som kan genomföras Under 2012 ökade inflödet av ärenden till Företagsakuten. En ökad kännedom om verksamheten i samband med lönsamhetsproblem i detaljhandeln anges som bakomliggande orsaker till detta. Tillsammans med respektive kommunalförbund togs en gemensam verksamhetsplan fram under året. Syftet var att öka spridningen av Företagsakutens tjänster och att enas kring ett antal aktiviteter under kommande år. I övrigt var antalet marknadsföringsinsatser färre jämfört med föregående år för att istället prioritera insatser riktade direkt mot företagare. Informationsaktiviteter har genomförts i ett tiotal kommuner med företagarföreningar, bankrådgivare, revisorer och näringslivschefer som mottagare. Företagare som fått hjälp genom Företagsakuten har ställt upp och delat med sig av sina erfarenheter. I samverkan med Almi anordnades ett välbesökt seminarium i Borås med temat Framgångsrik försäljning. 10

11 Styrgruppen har träffats vid tre tillfällen under året och likaså konsultgruppen. Under hösten var arbetet till stor del fokuserat på upphandlingen av en ny konsultgrupp Även under 2013 var det stort fokus på marknadsföringsinsatser och informationsspridning via särskilda aktiviteter i kommunerna. Under året fick 35 kommuner besök av projektledaren och rådgivarna, ofta i samverkan med kommunernas näringslivsansvariga. Deltagarna på dessa träffar har mestadels varit företrädare för banker, revisionsbyråer, industriföreningar och andra företagarorganisationer. Enligt rapporten om verksamhet 2013 har Företagsakutens arbete fått ett bra genomslag i media och därtill en välbesökt hemsida En utmaning som genomgående nämns i rapporterna om verksamhet är att företagen ofta väntar för länge med att söka hjälp och att det då är svårt att via Företagsakutens tjänster rädda företaget från en konkurs. Under 2014 har verksamhetsledaren Sonja Kollberg dock sett att företag i allt högre grad söker hjälp i preventivt syfte, i samband med att de t.ex. noterar en nedgång i omsättningen. Marknadsföring och en befästning av Företagsakutens tjänster tror hon är förklaringen till denna utveckling. Fler liknande verksamheter har också blivit synliga nationellt. Företagsakuten i Fyrbodal och senare i Göteborg var först i Sverige med sitt koncept. Under våren 2013 gjorde Tillväxtverket en nationell utlysning för företagsakuten och därefter har det etablerats liknande initiativ på ostkusten och i Mellansverige. Anledningen till framgång och ihållande verksamhet här i regionen beror, enligt Sonja, till stor del på grundfinansieringen från Västra Götalandsregionen. På många andra platser i landet har liknande verksamhet bedrivits i projektform och sedan försvunnit. På våren hade representanter från Företagsakuten en träff med Företagarna där de framförde önskemålet att deras lokalavdelningar skulle bjuda in Företagsakutens konsulter på sina möten. De har hittills haft 3 av 4 styrgruppsmöten resp. konsultgruppsmöten. Än så länge bedrivs verksamheten i hela regionen, det är först 1 jan 2015 som omstruktureringen sker. Efter omorganisationen kommer det att vara 4 st. konsulter som verkar i Göteborgsområdet. Något som fortfarande är oklart är hur de ska ställa sig till företag från övriga regionen som kommer och vill ha hjälp. De kommer troligtvis att vara fler nu än innan utvidgningen. Än är det inte klart hur Företagsakuten ska hantera ett sådant förfarande. I beslut om verksamhetsbidrag 2015 framgår dock att Företagsakuten koncentreras till Göteborgsregionen, men är öppen för hela Västra Götaland. Under året har de haft ett seminarium i preventivt syfte tillsammans med Almi. De har gjort två stora annonsutskick till 13 olika tidningar/tidskrifter, i juli och i september. Planerad verksamhet 2015 Precis som tidigare är verksamheten 2015 inriktad på att undvika onödiga konkurser. Men nu i en omdanad organisation. Målet är att rädda minst 270 arbetstillfällen och 90 företag från konkurs i 11

12 Göteborgsregionen. Företagsakuten ska under året utveckla nya samarbeten med andra aktörer som kommer i kontakt med företag i ekonomisk kris; främst banker, revisorer och redovisningsbyråer. Näringslivschefer ska även få bättre kunskap om vad Företagsakuten har att erbjuda företagarorganisationer och industriföreningar. Åtgärder inom förebyggande och kompetenshöjande insatser kommer att prioriteras under Olika aktiviteter ska genomföras i syfte att höja målgruppens ekonomiska kompetens. Parter och samverkan Viktiga samarbetspartners för Företagsakuten är Företagarna, Almi Företagspartner, Ackordscentralen, revisionsbyråer, banker, Skatteverket m.fl. Måluppfyllelse/Resultat Resultaten som beskrivs nedan avser såväl indikatorer som övriga resultat. En sammanställning av utfallet finns i tabellen nedan. Tabell 2: Indikatorer såväl förväntat utfall som utfall för perioden Indikatorer Förväntat utfall Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Räddade företag Antal hjälpta företag Antal företag som får kvalificerad rådgivning Räddade arbetstillfällen Antal berörda arbetstillfällen Antal bevarade arbetstillfällen Källa: Rapporter om verksamhet Indikatorernas formulering har ändrats under årens gång. Delvis är det en korrigering eftersom det inte går att veta om företaget blir räddat efter avslutad insats. Delvis beror det på att Regionutvecklingsnämnden har beslutat om nya, uppdaterade indikatorer inom tidsperioden för uppföljningen. Generellt sett har uppsatta mål varit högre än måluppfyllelsen under åren Vissa förklaringar till detta ges i de inskickade rapporterna om verksamhet. Under 2009, då utvidgningen skedde lades mycket resurser på själva omstruktureringen. Den nya organisationen var färdigbildad först i september samma år. Genomgående i rapporterna betonar verksamhetsledaren för Företagsakuten vikten av marknadsföringsinsatser och svårigheten att nå ut till företagen i rätt skede. Trots återkommande informationsevents har det varit en utmaning att få företagen att söka hjälp innan det är för sent och det försvårar möjligheten att rädda företaget från konkurs. I rapporten 12

13 om verksamhet 2011 framgår att Företagsakutens arbete är okänt för många, inte bara för företagen utan också för näringslivsansvariga i en del av regionens kommuner samt för de aktörer som dagligen möter företagskunder. År 2012 var måluppfyllelsen generellt sett högre jämfört med tidigare år, dock är det fortsatt ett ojämnt inflöde mellan delregionerna, vilket tyder på att informationsspridningen har varit av varierande grad i regionen. Verksamhetsledaren framhåller att engagemang från näringslivsansvariga i kommunerna är avgörande för att nå ut till målgruppen. Framförallt är det i Sjuhärad och Skaraborg som måluppfyllelsen varit låg. Enligt rapporten om verksamhet 2013 var det 80 företag av 130 hjälpta som fortsätter sin verksamhet, 17 st. ledde till nedläggning eller en organiserad konkurs och 33 ärenden var fortfarande pågående vid årsskiftet 2013/2014. I nedanstående tabell återfinns en specifikation på antal hanterade ärenden/hjälpta företag mellan åren sorterat på respektive delregion: Tabell 3: Uppföljning region december Område Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfyllelse Göteborg % Fyrbodal % Sjuhärad % Skaraborg % Totalt % Källa: Företagsakuten, rapport om verksamhet 2013 Resultat av tidigare genomförda uppföljningar Ett samarbete med juridiska institutionen på Göteborgs universitet var tänkt att resultera i en utvärdering av Företagsakutens verksamhet i form av ett examensarbete. Ambitionen var att genomföra djupintervjuer med ett urval av de företag som fått hjälp. Den inledande kontakten togs 2009 då universitetet arrangerade en föreläsning med Företagsakutens arbetssätt som genomgående tema. Dessvärre var det ingen av studenterna som visade sig vara intresserad av uppdraget. Nästkommande år togs ett CRM-system i bruk i syfte att underlätta uppföljning av verksamheten. Ur systemet är det möjligt att hämta information om branscher, antal anställda, omsättning och startår för de ärenden som inkommit under 2010 och framöver. Under våren 2011 gjordes en uppföljning av Företagsakutens verksamhet, som utgick från de företag som sökt hjälp mellan åren Av dessa företag (359 st.) visade sig 61 % (219 st.) fortfarande vara aktiva i april

14 Figur 1: Status i företag 2011 (hjälpsökande ) analys av 359 företag 1% 10% 1% 27% 61% aktiv fusion inaktiv/avreg likvidation konkurs Källa: Företagsakuten Av 219 aktiva bolag var 148 aktiebolag och för dessa fanns möjligheten att göra en fördjupad analys. Ett sätt att få en uppfattning om hur dessa aktiebolag mår är att titta på företagets riskklass som sätts utifrån sannolikheten för att bolaget ska hamna på obestånd inom 1 år. UC Riskklass klassificerar företagen mellan 1 och 5, där 5 innebär lägsta risk. Ett företags riskklass bestäms av företagets riskprognos enligt nedanstående tabell: Tabell 4: Riskklasser - företag Riskklass Riskprognos i % 5 mycket låg risk < 0,03-0,24 4 låg risk 0,25-0,74 3 normal risk 0,75-3,04 2 hög risk 3,05-8,04 1 mycket hög risk 8,05 - > 99 Källa: Företagsakuten (UC) Av 148 aktiva aktiebolag hade 89 eller 60 % riskklass 3-5 enligt UC april 2011, det vill säga bedöms som ett kreditvärdigt företag utan förhöjd risk. Under hösten samma år genomfördes en NKI-mätning där genomsnittligt index hamnade på 68 jämfört med målet 70. Av de företag som deltog i undersökningen kunde 71 % tänka sig att rekommendera Företagsakuten till andra i samma situation. Ett genomgående problem har, som tidigare nämnts, varit att företagen ofta söker hjälp i ett alldeles för sent skede och att det då kan vara svårt att upprätta handlingsplaner med flera alternativ. 14

15 Under våren 2015 kommer en ny uppföljning av verksamheten att genomföras. Utgångspunkten kommer att vara de företag som sökt hjälp under åren och som fortfarande var aktiva under Miljö, jämställdhet och integration Företagsakuten har som målsättning att vid uppdrag nyttja kollektivtrafik och miljöbilar så långt det är möjligt. Företagsakuten har tagit del av och följer Västra Götalandsregionens miljöpolicy. I rapporten om verksamhet beskrivs att Företagsakutens tjänster riktar sig till en bred målgrupp av småföretagare och att graden av jämställdhet och integration styrs av vilka företag som är villiga att ta emot hjälp. Graden av jämställdhet skiljer sig åt i de olika delregionerna enligt rapporten om verksamhet I Skaraborg har det varit ett särskilt fokus på jämställdhet, där projektledaren deltagit i en utbildning om jämställdhetsintegrering anordnad av Skaraborgs kommunalförbund. Företagsakuten kan bidra på ett positivt sätt genom att bli mer känd i sektorer som är överrepresenterade av kvinnliga företagare och därmed öka antal räddade företag som styrs/ägs av kvinnor. Under 2009 bestod konsultgruppen och projektledartjänsten av enbart män. Under 2010 anlitades en kvinnlig konsult samtidigt som en kvinna tillsattes som projektledare. Vid den nya upphandlingen av konsulter som gjordes 2013 eftersträvades en jämn könsfördelning i gruppen. Det resulterade i att två av de 11 rådgivarna var kvinnor och att det därmed finns en viss möjlighet att välja rådgivare utifrån kön ifall det bedöms vara viktigt för den hjälpsökande företagaren i fråga. Företagsakuten samarbetar med Almi IFS och Nystartskontoret i Angered för att nå ut till fler företag som drivs av personer med utländsk härkomst. Kommentarer av enheten för analys och uppföljning Företagsakutens verksamhet och målgrupp är konkret och tydligt avgränsad. De förefaller ha klara riktlinjer och ett väl definierat arbetssätt. Ett sådant förfarande medför att måluppfyllelse och resultat är relativt lätt att mäta. En viktig aspekt är att ha regelbundna rutiner för att följa upp resultat på längre sikt. Företagsakuten har system för detta genom återkommande uppföljningar och NKI-mätningar. Till stor del handlar denna uppföljning om Företagsakutens organisation, utvidgning med försök till samlat regionalt grepp och förestående återgång till ursprunglig organisation. Att föra ut konceptet till hela regionen var en fråga som drevs från Västra Götalandsregionens sida. Även om samarbetet inte visade sig fungera, bedöms det ändå som viktigt att företag utanför Göteborgsregionen får möjlighet att ta del av Företagsakutens tjänster. Verksamhetsledarnas förklaring till varför det regionövergripande samarbetet inte fungerade är att det från vissa håll var bristande engagemang och återkoppling lokalt. En formell överenskommelse hade ingen effekt och det var tydligt att prioriteringarna varierade mellan de olika kommunalförbunden. Problemet med den lokala förankringen har medfört att mycket resurser har 15

16 fått läggas på marknadsföringsinsatser. Trots det har det genomgående varit svårt att nå ut till företag och få dem att söka hjälp i tid för att räddas från konkurs. Detta har dock förändrats till det bättre under det senaste året. En större fråga för Regionutvecklingsnämnden att ta med sig är hur man på bästa sätt kan föra ut ett framgångsrikt och ihållande koncept till hela regionen. Hur får vi en regional översikt och samtidigt en lokal förankring? Vari ligger de största utmaningarna för att få en mer sammanhållen region? 16