Kompetensförsörjning avseende pedagogisk personal inom Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kompetensförsörjning avseende pedagogisk personal inom Utbildningsnämnden Granskningsrapport Lidingö stad KPMG AB Antal sidor 21

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning/bakgrund Syfte och revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Ansvarig nämnd Projektorganisation Metod 3 3 Resultat av granskningen Jämförande statistik Förskola Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Sjukfrånvaro, hållbart medarbetarengagemang (HME) och karriärtjänster Kostnad per elev Jämförelse av löner Kommentarer statistik Styrning, strategier och handlingsplaner Vidtagna och planerade åtgärder Åtgärdernas effekter 16 4 Analys 17 5 Slutsatser och rekommendationer 18

3 1 Sammanfattning Vi har av Lidingö stads revisorer fått i uppdrag att granska hur staden säkerställer kompetensförsörjningen. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Syftet med granskningen är att bedöma om Utbildningsnämnden (nämnden) har en tillfredsställande styrning och uppföljning av kompetensförsörjningen för den pedagogiska personalen. Den statistiska delen av rapporten visar att nämnden behöver vidta åtgärder avseende antalet lärare som har legitimation och behörighet i grundskolan och gymnasieskolan. Nämnden har ingen tradition av att skriva kompetensförsörjningsplaner och vi anser att den kan fortsätta med att styra de insatser avseende kompetensförsörjning som den anser att den behöver genom budgeten. Vi ser dock en förbättringspotential i hur nämnden formulerar uppdragen. Vi anser t.ex. att nämnden bör tydliggöra för vilken tid uppdragen gäller. Det finns relativt lite dokumentation inom nämnden avseende kompetensförsörjning. Vi ser ett behov av säkra vital information i det fall ledande personer inom förvaltningen eller nämnden skulle förvinna ur organisationen. Förvaltningen har lagt ned en hel del arbete på marknadsföring. Vi anser att effekten av insatserna bör mätas så att förvaltningen kan fokusera sina resurser på rätt åtgärder. Rekommendationer Utbildningsnämnden bör vidta åtgärder för att höja andelen lärare med legitimation och behörighet i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningsnämnden bör göra sina uppdrag till förvaltningen tydligare. Utbildningsnämnden bör minska sårbarheten inom kompetensförsörjningsområdet. Utbildningsnämnden bör mäta effekten av marknadsföringen. 1

4 2 Inledning/bakgrund Vi har av Lidingö stads revisorer fått i uppdrag att granska hur staden säkerställer kompetensförsörjningen. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Att ha tillgång till personal i tillräcklig omfattning och med rätt kompetens är av stor betydelse för en god kvalitet i verksamheten. Stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör att kommuner och landsting behöver rekrytera många nya medarbetare de kommande åren. Utan en kvalitetssäkrad tillgång till personal finns en risk att kvaliteten i verksamheten inte kan upprätthållas. År 2008 genomförde revisorerna en övergripande granskning av kompetensförsörjningen inom staden. Sedan dess har det visat sig att kompetensbristen är särskilt märkbar inom Utbildningsnämndens ansvarsområde. Det finns därför skäl att göra en fördjupad granskning inom Utbildningsnämnden. Revisorerna bedömer därför att det är väsentligt att granska Utbildningsnämndens styrning och uppföljning av kompetensförsörjningen. 2.1 Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om Utbildningsnämnden har en tillfredsställande styrning och uppföljning av kompetensförsörjningen för den pedagogiska personalen. Vi kommer att granska: om Det finns strategier och handlingsplaner för att säkerställa kompetensförsörjning på kort och lång sikt? om Åtgärder genomförs för att säkerställa kompetensförsörjningen på kort och lång sikt? om Vidtagna åtgärder har gett avsedd effekt. 2.2 Avgränsning Granskningen omfattar lärare/pedagoger inom Utbildningsnämnden. De skolformer som berörs är förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning. 2

5 2.3 Revisionskriterier Vi har gjort våra bedömningar med utgångspunkt från: 6 kap. 7 kommunallagen (1991:900) 2 kap skollagen (2010:800) Statens skolverks författningssamling 2017:6 2.4 Ansvarig nämnd Granskningen avser Utbildningsnämnden. 2.5 Projektorganisation 2.6 Metod Granskningen har utförts av Karin Helin Lindkvist, certifierad kommunal revisor, Johan Malm, konsult och Joakim Nertyk specialist. Granskningen har inletts med en kartläggning av nedanstående uppgifter. I kartläggningen har jämförelse gjorts med Stockholm stad, Nacka kommun, Täby kommun och Danderyd kommun. 1. Kartläggning av den faktiska kompetenssituationen avseende anställda pedagoger inom Utbildningsnämndens verksamheter. 2. Lärartäthet/elever per lärare. 3. Ekonomisk satsning inom skolområdet, per elev 4. Löneläget för olika lärarkategorier 5. Andel förstelärare. 6. Arbetsmiljö avseende sjukfrånvaro samt hållbart medarbetarengagemang (HME) Jämförelserna har skett med utgångspunkt från tillgänglig officiell statistik. Därför har statistik inom följande områden som fanns med i projektplanen inte inkluderats i granskningen: personalrörlighet inom Utbildningsnämnden och ekonomisk satsning inom skolområdet i andel av kommunens nettoomsättning. All statistik från Skolverket avser läsåret 2015/2016 om inte annat framgår. Därefter har granskningen har genomförts genom: Dokumentstudier av följande dokument: Delårsrapport, KS/2016:187 Budget 2016 och plan

6 Anteckningar från strategimöten avseende rekrytering i december 2015 och februari Översikt av kompetensutveckling Intervjuer med följande befattningshavare: Utbildningsnämndens ordförande Skolchef och verksamhetschefer Förskolechefer och rektorer F-4 samt gymnasiet Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund Personalchef Stadsledningskontoret 4

7 3 Resultat av granskningen 3.1 Jämförande statistik Förskola I 2 kap. 13 SkolL framgår att endast den som har legitimation som förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. I förskolan får det också finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. I skollag och läroplan lyfts förskollärarens roll fram framför andra personalgrupper. Under varje punkt i läroplanen tydliggörs vad förskolläraren ska ansvara för. Forskning, som Skolverket hänvisar till i sina allmänna råd för förskolan, visar att störst betydelse för kvaliteten i förskolan har personalens utbildning och kompetens 1. Det är emellertid upp till huvudmannen att avgöra i vilken grad som man anser att den undervisande personalen i förskolan ska vara legitimerad. Skolinspektionen påtalar i ett antal rapporter, bland annat från Stockholm 2011, att personalen i förskolorna inte i tillräcklig utsträckning har sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. I Skolverkets statistik för år 2015 framkommer följande beträffande förskolepersonalens utbildning i Lidingö med flera kommuner. Andel anställda årsarbetare med förskollärarexamen Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket kommunal regi 29 % 37 % 29 % 30 % 25 % 45 % enskild regi 21 % 23 % 26 % 23 % 26 % 28 % Jämförelsetal, Skolverket Personaltäthet kommunal regi antal barn per årsarbetare antal barn per förskollärare Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket 5,3 5,1 5,0 4,8 5,2 5,3 18,3 13,6 17,0 16,0 20,9 11,7 Jämförelsetal, Skolverket 1 Statens skolverks författningssamling 2017:6, s. 1 5

8 3.1.2 Grundskola I skollagens andra kapitel regleras vad som krävs av de anställda för att få bedriva undervisning. Från och med den 1 juli 2015 måste lärarna vara legitimerade för att få undervisa och sätta betyg. Det gäller också för att kunna anställas utan tidsbegränsning. Reglerna gäller med undantag för bland annat modersmålslärare och yrkeslärare i gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Om det inte finns någon legitimerad lärare som är behörig att undervisa eller om det finns något annat särskilt skäl får en annan lärare bedriva undervisning, med vissa förbehåll. Läraren ifråga ska vara lämplig att bedriva undervisning och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar behörighetsutbildningen. (Se 2 kap. 18 SkolL) Undervisning får dock bedrivas högst ett år i sänder. Om det handlar om längre än sex månader ska huvudmannen först fatta beslut. Betyg får bara sättas av legitimerad lärare. Om en icke-legitimerad lärare bedriver undervisning ska betyg sättas tillsammans med legitimerad lärare. Vid oenighet sätter den legitimerade lärare betyget såtillvida vederbörande är ämnesbehörig, annars rektor. I Skolverkets statistik för år 2015 framkommer följande beträffande grundskolans personal. Andel lärare med Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket pedagogisk högskoleexamen 2 tillsvidareanställning 3 Andel lärare med legitimation och behörighet 4 82 % 88 % 86 % 86 % 86 % 85 % 85 % 87 % 92 % 90 % 87 % 87 % 72 % 84 % 85 % 81 % 80 % 73 % ämnen i vilka mindre än 50 % har lärarlegitimation och behörighet i ämnet 5 hem- och konsumentkunskap, slöjd, svenska som andraspråk, teknik hem- och konsumentkunskap, teknik svenska som andrasprå k franska Jämförelsetal, Grundskolan personalstatistik, Grundskolan personalstatistik tabell 7, Skolverket svensk a som andras pråk kommunal huvudman 3 kommunal huvudman 4 Andel med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne 5 Gäller heltidstjänster 6

9 Lärartäthet 6 Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket antal elever per lärare 14,2 14,7 14,7 14,1 14,7 12,9 Jämförelsetal, Skolverket Grundsärskola Förutom vad som angivits under rubriken grundskola gäller om lärares behörighet i grundsärskolan att läraren ska ha avlagt speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. 7 Undantag finns för lärare med äldre behörighetsgivande examen. För lärare som hade ingått avtal om anställning i grundsärskola eller gymnasiesärskola före den 1 juli 2011, men som inte uppfyller behörighetskraven har på sig fram till den 1 juli 2018 att skaffa sig behörighetsgivande utbildning för få legitimation och därmed rätt att undervisa och sätta betyg. Det gäller också för att kunna anställas utan tidsbegränsning. Andel lärare med Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket pedagogisk högskoleexamen 8 specialpedagogisk utbildning 87 % 63 % 82 % 80 % 69 % 88 % 25 % 63 % 11 % 17 % 63 % 29 % tillsvidareanställning 9 79 % 100 % 88 % 90 % 69 % 91 % Jämförelsetal, Skolverket Lärartäthet 10 Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket antal elever per lärare 3,9 8,5 4,6 5,4 3,1 3,9 Jämförelsetal, Skolverket 6 Antal elever per lärare exkl. undervisning i modersmål och svenska som andraspråk 7 2 kap. 11, 13 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare 8 kommunal huvudman 9 kommunal huvudman 10 Antal elever per lärare exkl. undervisning i modersmål och svenska som andraspråk 7

10 3.1.4 Gymnasieskola Vad som gäller för rätten att undervisa och sätta betyg i gymnasieskolan överensstämmer med kraven för grundskolan. Behörighetskrav regleras i förordning (2011:326). Andel lärare med Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket pedagogisk högskoleexamen % 96 % 90 % 87 % 87 % 80 % tillsvidareanställning % 90 % 81 % 90 % 87 % 85 % Andel lärare med legitimation och behörighet % 94 % 89 % 80 % 87 % 79 % ämnen i vilka mindre än 50 % har lärarlegitimation och behörighet i ämnet 14 musik naturkunskap svenska som andraspråk filosofi svenska som andraspråk svenska som andraspråk franska svenska som andraspråk teknik Jämförelsetal, Gymnasieskolan personalstatistik, Gymnasieskolan personalstatistik tabell 7, Skolverket Lärartäthet 15 Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket antal elever per lärare 16,2 14,4 17,1 15,2 14,0 11,9 Jämförelsetal, Skolverket 11 kommunal huvudman 12 kommunal huvudman 13 Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett av sina respektive undervisningsämnen. 14 Gäller heltidstjänster 15 Antal elever per lärare exkl. undervisning i modersmål och svenska som andraspråk 8

11 3.1.5 Gymnasiesärskola Behörighetsreglerna för att få undervisa i gymnasiesärskolan är desamma som för grundsärskolan. 16 För undervisning i yrkesämnen i gymnasiesärskolan gäller samma regler som för undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan. 17 Andel lärare med Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket pedagogisk högskoleexamen 18 specialpedagogisk utbildning 78 % 100 % 73 % 91 % 60 % 84 % 27 % 0 % 19 % 16 % 13 % 23 % tillsvidareanställning % 100 % 92 % 92 % 47 % 90 % Jämförelsetal, Skolverket Lärartäthet 20 Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket antal elever per lärare 3,8 3,3 4,6 4,4 3,6 3,7 Jämförelsetal, Skolverket Kommunal vuxenutbildning Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå är den som är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan. 21 Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10, vilket berör behörighet att undervisa i Waldorfskola. Andel lärare med Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket pedagogisk högskoleexamen % i.u. i.u. 77 % i.u. 84 % Jämförelsetal, Skolverket 16 2 kap. 27 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare 17 2 kap. 28 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare 18 kommunal huvudman 19 kommunal huvudman 20 Antal elever per lärare exkl. undervisning i modersmål och svenska som andraspråk 21 2 kap. 31 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare 22 kommunal huvudman 9

12 Lärartäthet Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket antal heltidsstuderande per lärare 9,4 i.u. i.u. 17,5 i.u. 16,5 Jämförelsetal, Skolverket Sjukfrånvaro, hållbart medarbetarengagemang (HME) och karriärtjänster Begreppet medarbetarengagemang används generellt för att beskriva medarbetarnas motivation och förutsättningar att göra sitt bästa för organisationen. Ibland används även ord som viljan att göra det lilla extra osv. för att ringa in begreppet. Engagemanget innebär också att medarbetarna i någon mån förverkligar sig själva och upplever personlig utveckling i arbetet, vilket är bra för såväl individen som arbetsgivaren. Likt begreppet medarbetarskap uttrycker medarbetarengagemang implicit också att medarbetarna förstår sin organisations uppdrag väl och hur det egna bidraget passar in i detta uppdrag. Hållbart medarbetarengagemang mäts genom en enkät med nio påståenden i vilka respondenten bedömer riktigheten. Enkäten är framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket Sjukfrånvaro 23 6,7 6 5,6 7,3 5,3 7 HME i.u Källa: Kolada 2016 Karriärtjänster Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket Andel förstelärare Källa: Skolverket 13,6 11,2 9,9 9,0 7,5 i.u. 23 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 24 Hållbart medarbetarengagemang, totalindex 25 Alla kommuner (ovägt medel) 26 Andel förstelärare av totala antalet lärare i grundskolan och gymnasiet 10

13 3.1.8 Kostnad per elev Kostnad per elev Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Riket Förskola Grundskola Grundsärskola i.u Gymnasiet Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning i.u Källa: Skolverket Jämförelse av löner Kategori Lidingö Danderyd Nacka Stockholm Täby Förskollärare Lärare grundskola, tidigare år Lärare grundskola, senare år Lärare gymnasieskola, allmänna ämnen Lärare gymnasieskola, yrkesämnen Statistiken avser medianlöner under 2016 och kommer från Lidingö och Stockholms stad. 27 Kostnad per inskrivet barn 28 Kostnad per elev totalt 29 Kostnad per elev (exklusive skolskjuts) 30 Kostnad per elev totalt kommunala skolor 31 Kostnad per elev (exklusive skolskjuts) 32 Kostnad per heltidsstuderande totalt 11

14 Kommentarer statistik Förskolan Andelen årsanställda i den kommunala förskolan med förskolelärarexamen i Lidingö stad ligger på knappt en tredjedel. Det ligger i paritet med jämförda kommuner förutom Danderyd som har betydligt fler förskollärare. I förhållande till riket är andelen förskollärare låg i Lidingö. I styrdokumenten framgår att det ska finnas förskollärare i förskolan, men huvudmannen avgör var man vill lägga personalens kompetensnivå. Vi ser att antalet barn per årsarbetare i stort är detsamma i kommunerna ovan och i riket som helhet. Däremot skiljer sig kommunerna åt vad gäller antal barn per förskollärare. I Lidingö går det tämligen många barn, 18,3, per förskollärare, i förhållande till riket och jämförda kommuner förutom Täby. Det är bara Danderyd som har en lägre kostnad per inskrivet barn i förskolan, dock är skillnaden marginell. Högsta kostnaden har Täby. Alla jämförda kommuner ligger högre än riksgenomsnittet (snittet). Avseende löner i förskolan så är skillnaden 7,6 % mellan Täby som har den lägsta och Nacka som har den högsta medianlönen. I Lidingö tjänar förskolelärarna 5 % mindre än lärarna i Nacka vilket placerar Lidingö i den lägre delen av jämförelsen. Grundskolan Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och andel lärare med tillsvidareanställning är lägst i Lidingö bland de jämförda kommunerna och även lägre än snittet. Skillnaderna är dock små. För grundsärskolans del är Lidingö bäst i jämförelsen avseende andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, dock marginellt under snittet. När det gäller andel lärare med specialpedagogisk utbildning skiljer sig siffrorna markant mellan de jämförda kommunerna. Bäst är Täby och Danderyd med 63 %, därefter kommer Lidingö med 25 % och sämst är Nacka med 11 %. Snittet är 29 %. Av andel lärare med tillsvidareanställning placerar sig Lidingö på näst sista plats och är 21 % sämre än Danderyd som är bäst med 100 %. Lidingö ligger 11 % under snittet. Även avseende andel lärare med legitimation och behörighet har Lidingö de lägsta siffrorna i jämförelsen. I de flesta fall så mycket som 9 % lägre än de jämförda kommunerna. Även i kategorin ämnen i vilka mindre än 50 % har lärarlegitimation och behörighet i ämnet utmärker Lidingö sig med fyra ämnen jämfört med ett eller två ämnen bland de andra kommunerna. Lärartätheten i grundsärskolan är i paritet med snittet och är näst bäst bland de jämförda kommunerna. Kostnaden per elev är den näst högsta bland de jämförda kommunerna men är lägre än snittet. För grundsärskolan är kostnaden den högsta bland kommunerna men är ändå lägre än snittet. Skillnaden mellan den högsta och lägsta medianlönen för lärare i grundskolans tidigare år är 7,3 %. Stockholm ligger i topp med 4,9 % högre lön än Lidingö vilket placerar Lidingö i mitten av jämförelsen. För lärare i grundskolans senare år är skillnaden 8 % 12

15 mellan Stockholm som har högst lön och Täby som har lägst. I Lidingö tjänar lärarna 5,6 % mindre än i Stockholm vilket placerar staden i den lägre delen av jämförelsen. Gymnasiet Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen är den lägsta i jämförelsen men avståndet till andra och tredje plats är inte stort och Lidingö är bättre än snittet. I gymnasiesärskolan befinner sig Lidingö i mitten av jämförelsen med ungefär lika långt avstånd till Danderyd som är bäst som till Täby som är sämst. Lidingö är dock sämre än snittet. När det gäller andel lärare med specialpedagogisk utbildning är Lidingö bäst i jämförelsen och ligger dessutom över snittet. Avseende andel lärare med tillsvidareanställning är Lidingö bäst i jämförelsen och 7 % bättre än snittet. I gymnasiesärskolan är Lidingö på delad förstaplats med Danderyd med en andel om 100 %. Lidingö är förstås bättre än snittet. För andel lärare med legitimation och behörighet har Lidingö de lägsta siffrorna i jämförelsen och befinner sig dessutom under snittet. Avståndet till ledande Danderyd är så mycket som 17 %. När det gäller ämnen i vilka mindre än 50 % har lärarlegitimation och behörighet i ämnet är Lidingö återigen sämst i jämförelsen och ligger under snittet. Lärartätheten är den näst sämsta i jämförelsen, men skillnaderna är små. Lidingö ligger även här under snittet. För gymnasiesärskolans del befinner sig Lidingö på tredje plats och är sämre än snittet. Skillnaderna är dock små. Lidingö har den lägsta kostnaden per elev i jämförelsen och ligger även under snittet. För gymnasiesärskolans del har Lidingö den näst högsta kostnaden och har en högre kostnad än snittet. Avseende löner för gymnasielärarna i allmänna ämnen skiljer det 8,6 % mellan Stockholm som har högst och Täby som har lägst. I Lidingö tjänar lärarna 3,5 % mindre än lärarna i Stockholm vilket placerar Lidingö något över mitten i jämförelsen. Mellan Stockholms högsta och Täbys lägsta löner för gymnasielärare i yrkesämnen skiljer det 9,8 %. I Lidingö har lärarna 6,6 % lägre medianlön än Stockholm vilket placerar Lidingö i den lägre delen av jämförelsen. Kommunal vuxenutbildning Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen ligger 13 % under snittet. Det saknas uppgifter för alla kommunerna i jämförelsen utom Stockholm som är 6 % bättre än Lidingö. Avseende lärartäthet är Lidingö nästan dubbelt så bra i jämförelsen med de uppgifter som finns om Stockholm och snittet. Kostnaden per elev är jämförelsens lägsta och bara något över snittet. Sjukfrånvaro, hållbart medarbetarengagemang (HME) och karriärtjänster Lidingö har den näst högsta sjukfrånvaron (6,7) av de jämförda kommunerna men ligger ändå under snittet (7,0). Täby har lägst sjukfrånvaro med 5,3 och Stockholm har högsta med 7,3. När det gäller HME ligger Lidingö över snittet och i paritet med de andra kommunerna i jämförelsen. 13

16 Uppgifterna avseende andelen förstelärare är något äldre än övrig statistik men Lidingö var bäst i jämförelsen och nästan dubbelt så bra som den sämsta kommunen. Uppgifter om snitt saknas. 3.2 Styrning, strategier och handlingsplaner Iakttagelser Utbildningsnämnden (nämnden) styr verksamheten främst genom budgeten där man bl.a. beskriver mål, uppdrag och verksamhetsidé. Uppföljning av dessa görs dels på formellt sätt som t.ex. i delårsrapporter dels genom information från utbildningsförvaltningen (förvaltningen) vid nämndsammanträdena. Nämnden har inga särskilda strategier eller handlingsplaner som avser kompetensförsörjning. Kommunfullmäktige (fullmäktige) har inga mål avseende kompetensförsörjning eller medarbetarna. Nämndens mål ligger i linje med fullmäktiges och nämnden har inte beslutat om egna verksamhetsmål avseende kompetensförsörjning eller om medarbetarna i allmänhet. I Lidingö stads budget för 2016 konstateras att det varit svårt att rekrytera fritidspedagoger och förskollärare under flera år och att förvaltningen också tidigare sett en ökad svårighet att rekrytera vissa lärarkategorier i grund- och gymnasieskolan. I budgeten gör man också antagandet att bristen på utbildade pedagoger i flera kategorier kommer att bli mer kännbar under kommande år i hela riket och inte minst i storstadsregionerna. Man konstaterar också att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare i den ökade konkurrensen. Av budgeten framgår det dessutom att nämnden ska ta fram en handlingsplan för rekryteringsarbetet i samverkan med kommunstyrelsens HR-avdelning. Av intervjuerna framgår att nämnden avvaktar en kommunövergripande kompetensförsörjningsplan som HR-avdelningen ska arbeta fram under Samtidigt gör intervjuerna med nämndens ledning det klart att man är bekymrad över att en sådan plan snabbt kan bli föråldrad om den innehåller detaljerade aktiviteter. I stället anser man att fokus på riktade insatser som grundar sig i analyser av statistiskt underlag som sedan kommer till uttryck i budgetförslaget är ett enklare sätt att åstadkomma förändringar som påverkar kompetensförsörjningen. Sedan 2010 har Lidingö stad en centraliserad HR-avdelning under kommunstyrelsen som ska förse nämnderna med HR-relaterade tjänster. För detta betalar nämnderna en fast årlig avgift. Av intervjuerna framgår att förvaltningen vill ha mer hjälp i strategiska frågor från HR-avdelningen, men att den måste säga nej till många av dessa förfrågningar p.g.a. resursbrist. Med hjälp av kommunstyrelsens HR-avdelning gör förvaltningen prognoser om pensionsavgångar och svårrekryterade yrkeskategorier. Varje gång förvaltningen får en vakans avseende pedagogisk personal går man igenom behovet för att se om tjänsten ska ersättas med rekrytering, omplacering eller omorganisation. Man genomför också en planeringskonferens varje år där man går igenom behov och eventuell befintligt kompetens som inte nyttjas fullt ut för att försöka matcha dessa. Ett sådant exempel är sammanslagningen av Lidingös gymnasieskolor som resulterade i ett antal övertaliga lärare som erbjöds att fylla behov i grundskolan. 14

17 3.3 Vidtagna och planerade åtgärder Iakttagelser Lön och arbetsuppgifter För närvarande är det arbetstagarnas marknad i hela landet när det gäller lärartjänster. Detta har lett till en ökning av ingångslönerna för nyutexaminerade lärare och lönen för lärare med kortare erfarenhet som har bytt arbetsgivare. Effekten har ibland blivit att dessa kategorier har fått högre lön än lärare som har arbetat länge för samma arbetsgivare. Ett lönelyft med 2500 kr per månad för duktiga 33 lärare finansieras genom statsbidrag. För att minska effekten av löneskillnaderna som kommer av marknadsläget har utbildningsförvaltningen (förvaltningen) beslutat att stadens lärare måste ha arbetat i minst fem år för att kunna söka lönelyftet. I lönerevisionen för 2016 gjordes en särskild satsning på lärare i grundskola och i gymnasium. De lönesatta lärarna fick i genomsnitt 5,0 procent i påslag 34. Förvaltningen överväger även förmåner som t.ex. utbildningar och konferenser med innehåll som kan omsättas i den egna verksamheten. Förvaltningen undersöker för närvarande möjligheten att ta bort administrativa uppgifter från lärare men det är inte helt enkelt att genomföra eftersom många av de här uppgifterna kräver lärarnas direkta inblandning. Kompetensutveckling Under våren 2016 ut examinerades 43 nya förskollärare och fritidspedagoger i stadens kompetensutvecklingssatsning som bedrivits i samverkan med Högskolan i Jönköping 35. De flesta av de nyutexaminerade har stannat kvar i anställning hos staden. Förutom den särskilda satsningen på förskollärare och fritidspedagoger bedrivs löpande kompetensutveckling på tre olika nivåer. Övergripande 36 kompetensutveckling som beslutas av förvaltningen, på varje skola som beslutas av rektor och på individuell nivå genom lärarens fötroendetid. Medarbetarna har rätt att få tjänstledigt för studier. Om medarbetaren inte tar ut hel ledighet kan skolorna justera schemaläggningen så att medarbetaren får tid att studera. Skolorna bidrar även till de studerandes litteratur. Staden erbjuder en ledarskapsutbildning som riktar sig till chefer. Utbildningen pågår i 1,5 år samtidigt som det ordinarie arbetet. 33 Det är huvudmannen (nämnden) som ansvarar för och beslutar om fördelningen av bidraget. Förutsatt att de krav som anges i förordningen (2016:100) är uppfyllda är det upp till huvudmannen att avgöra vem som ska få del av Lärarlönelyftet och varför. Skolverkets anvisningar anger att bidraget ska ges till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. 34 Delårsrapport, KS/2016:187 s Delårsrapport, KS/2016:187 s Översikt av kompetensutveckling

18 Utbildningsnämnden (nämnden) har även beslutat att en handlingsplan ska utarbetas för de pedagoger eller lärare som behöver komplettera sina utbildningar för att bli behöriga. 37 Detta sker till viss del redan i dag. Förstelärare Under 2016 fanns det ca 60 förstelärare anställda i staden. Deras huvudsakliga uppdrag är att höja kvalitén och utveckla undervisningen på respektive skola. Inom staden finns det ett nätverk för erfarenhetsutbyte mellan förstelärare. Rekrytering Förvaltningen samarbetar med Teach for Sweden som är en organisation som rekryterar nyutexaminerade eller yrkesverksamma från olika branscher. De som bedöms vara lämpliga får genomgå ett tvåårigt program där de arbetar som lärare samtidigt som de läser in en lärarexamen på distans. Förvaltningen har nyligen anställt en person som ska arbeta med HR-relaterade frågor främst för att stärka förmågan att rekrytera. Marknadsföring Av intervjuerna framgår det att Lidingös geografi är till nackdel för dem i rekryteringssammanhang. Lidingö upplevs som långt bort och eftersom bostadspriserna inte är lägre än i andra jämförbara kommuner måste många lärare pendla till arbetet. Förvaltningen har gjort ansträngningar internt för att hitta sätt att marknadsföra sig. Flera sammankomster med skolledare, personal från förvaltningen och kommunstyrelsens HR-avdelning har genomförts för att analysera vad just Lidingö har att erbjuda och hur man ska nå ut med det. Förvaltningen marknadsför sig på universitet, jobbmässor och liknande. Man använder sig även av det övergripande temat Allt annat än kommunalgrått i stadens nya arbetsgivarprofil. 3.4 Åtgärdernas effekter Kommentarer Det är svårt att mäta effekten av den särskilda lönesatsningen som gjordes under 2016 eftersom det inte har passerat tillräckligt med tid sedan åtgärden för att göra en rättvis analys. Men den önskade effekten är förstås att lärarna ska känna sig mer lockade av att arbeta kvar i staden. Skolverkets statistik avseende förskollärare som redovisades i avsnitt visar att det var ett område som nämnden behövde förstärka och det har man gjort genom den särskilda kompetensutvecklingssatsning som bedrivits i samverkan med Högskolan i Jönköping. De flesta av de 43 nya förskollärare och fritidspedagoger som examinerades genom satsningen har stannat kvar i staden. Utbildningsförvaltningen har inte mätt resultatet av sina marknadsföringsinsatser och det är därför svårt för granskningen att värdera dessa. Även om uppfattningen att Lidingö kan upplevas som en plats som ligger långt bort skulle förvåna vissa, har 37 Budget 2016 och plan s

19 detta upprepats genomgående i de intervjuer som vi har genomfört. Vi ser därför ingen anledning att tvivla på riktigheten i den slutsatsen. 4 Analys Antalet barn per förskollärare i Lidingö är relativt många (18,3) i förhållande till riket (11,7) och jämförda kommuner förutom Täby (20,9). Av skolverkets allmänna råd framgår det att huvudmannen (nämnden) vid fördelning av resurserna bör beakta bl.a. personalens utbildning och kompetens samt personaltäthet. Lidingö har under 2016 avslutat en insats som gav ca 40 nya förskolelärare och fritidspedagoger. Av det statistiska underlaget framgår en bild av att Lidingö har svårt att försörja grundskolan och gymnasieskolan med lärare som har legitimation och behörighet. Jämfört med de andra kommunerna ligger Lidingö lågt och även under riksgenomsnittet. Av skollagen framgår det att endast den som är legitimerad och behörig får bedriva undervisning i skolväsendet 38. Av samma lag framgår det även att endast den som har legitimation får anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Lidingös i jämförelse låga andel lärare med legitimation och behörighet hänger således ihop med den relativt höga andel som inte har tillsvidareanställning. Den statistiska jämförelsen av lärarlöner i den här granskningen visar att lönerna i Lidingö i tre av fem jämförelser ligger lägre än genomsnittet. I ett fall på genomsnittet och i ett annat något över det. Staden har genomfört en satsning på lärarlöner som förhoppningsvis ska resultera i att lärarna i Lidingö väljer att stanna kvar i yrket och staden. Dessutom bör satsningen göra staden till en attraktivare arbetsgivare för lärare. Effekten av den har inte kunnat mätas i den här granskningen eftersom satsningen ägde rum under Utbildningsnämnden (nämnden) har dessutom beslutat att en handlingsplan ska utarbetas för de pedagoger eller lärare som behöver komplettera sina utbildningar för att bli behöriga. Detta anser vi vara en åtgärd som kan stärka antalet legitimerade och behöriga lärare i staden. Varken Lidingö stads kommunfullmäktige eller nämnden har beslutat om mål som avser medarbetare eller kompetensförsörjning. Granskningen har konstaterat att nämnden inte har särskilda handlingsplaner för kompetensförsörjningen. Kompetensförsörjningsplaner är strategiska dokument som bestämmer vad som ska göras. En handlingsplan kopplad till en strategisk plan bör tala om hur det ska göras. Nämnden vidtar bevisligen åtgärder inom kompetensförsörjning men det finns relativt lite dokumenterat. Det ökar risken på ett effektivitetsbortfall om de personer som leder åtgärderna skulle försvinna ur organisationen av någon anledning. Frågan är då om det behövs en mer samlad bild av statistiskt underlag, analys och beslutade åtgärder än vad som erbjuds av nämnden i dag. Vissa kommuner arbetar aktivt med kompetensförsörjningsplaner såväl på kommunövergripande som på enskild nämnds nivå. Lidingö stad gör inte det kap. 13 skollagen 17

20 Kompetensförsörjningsplaner har fördelen att de ger en samlad nulägesbild vid ett specifikt tillfälle, hur man tror att framtiden ser ut och vad man ska göra för att möta den. I bästa fall ger de läsaren en god bild av dessa tre saker. I sämsta fall blir den en skrivbordsprodukt som snart blir föråldrad och som ingen läser. Nämnden har ingen tradition av att skriva komptensförsörjningsplaner utan styr istället insatser avseende kompetensförsörjning genom budgeten. Lidingö stad har en starkt decentraliserad struktur och en kultur där beslutsfattande ska ske så nära de som berörs av beslutet som möjligt. Detta kan förstås vara mycket positivt i en stor organisation som Utbildningsnämnden så till vida att rätt beslut fattas på rätt nivå. När det gäller kompetensutvecklingen som varje skola har ansvar för ser vi dock en risk i att den kan variera i kvalitet och omfattning beroende på skolledare. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling och se till att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform Slutsatser och rekommendationer Den statistiska delen av rapporten visar att Utbildningsnämnden (nämnden) behöver vidta åtgärder avseende antalet förskolelärare och antalet lärare som har legitimation och behörighet i grundskolan och gymnasieskolan. Vi anser att nämnden har vidtagit åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen i förskolan även om vi ännu inte kunnat mäta resultatet av den. Därför utgår ingen rekommendation avseende antalet förskolelärare i förskolan. Avseende den relativt låga andel lärare med legitimation och behörighet i grundskolan och gymnasieskolan så anser vi att nämndens planerade åtgärd visserligen bör avhjälpa en del av problemet men vi ser en risk i att den inte kommer att vara tillräcklig. Därför rekommenderar vi nämnden att höja andelen lärare med legitimation och behörighet i grundskolan och gymnasieskolan. Nämnden har ingen tradition av att skriva kompetensförsörjningsplaner och vi anser att den kan fortsätta med att styra de insatser avseende kompetensförsörjning som den anser att den behöver genom budgeten. Vi ser dock en förbättringspotential i hur nämnden formulerar uppdragen. Vi anser t.ex. att nämnden bör tydliggöra för vilken tid uppdragen gäller. Vissa uppdrag spänner över längre tidsperioder än budgetåret och det kan vara till stöd för medarbetarna och allmänheten att veta när åtgärderna kommer att genomföras eller när de väntas få effekt. Vi rekommenderar därför nämnden att tydliggöra sina uppdrag till förvaltningen. Det finns relativt lite dokumentation inom nämnden avseende kompetensförsörjning. Vi ser ett behov av säkra vital information i det fall ledande personer inom förvaltningen eller nämnden skulle förvinna ur organisationen. Vi rekommenderar därför nämnden att minska sårbarheten inom kompetensförsörjningsområdet kap. 34 och 1 kap. 9 skollagen 18

21 Förvaltningen har lagt ned en hel del arbete på marknadsföring. Vi anser att effektiviteten av insatserna bör mätas så att förvaltningen kan fokusera sina resurser på rätt åtgärder. Rekommendationer Utbildningsnämnden bör vidta åtgärder för att höja andelen lärare med legitimation och behörighet i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningsnämnden bör göra sina uppdrag till förvaltningen tydligare. Utbildningsnämnden bör minska sårbarheten inom kompetensförsörjningsområdet. Utbildningsnämnden bör mäta effekten av marknadsföringen. Övriga iakttagelser som bör leda till åtgärd En vanlig effekt av att kommuner väljer att centralisera sitt HR-stöd är att det uppstår en del oklarheter mellan köparen och säljaren av tjänsten om vad som ingår. Granskningen har inte fokuserat på hur stödet till förvaltningen avseende HR-tjänster har fungerat. Den bild som ändå har framträtt är dock att även Lidingö kan ha drabbats av den ovan nämnda effekten. En lösning på detta problem kan vara att utbildningsnämnden tillsammans med kommunstyrelsen kartlägger processer och att HR ökar sin servicegrad. KPMG, dag som ovan 19

22 Karin Helin Lindkvist Johan Malm Joakim Nertyk Certifierad kommunal revisor Konsult Specialist 20