POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VINSTER OCH VALFRIHET I VÄLFÄRDEN
|
|
- Klara Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VINSTER OCH VALFRIHET I VÄLFÄRDEN
2 PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut och sprida de resultat som forskningen genererar. Denna skrift är ett resultat av detta arbete. I en ambition att popularisera och tillgängliggöra delar av den forskning som sker vid universitet och högskolor i Sverige och internationellt tar vi fram policysammanfattningar under rubriken, PS från Entreprenörskapsforum. Vill du snabbt och enkelt ta del av slutsatser och policyrekommendationer? Läs då Entreprenörskapsforums policysammanfattningar, PS från Entreprenörskapsforum, som på några minuter sätter dig in i flera års forskningserfarenheter. Om Entreprenörskapsforum Entreprenörskapsforum är en oberoende stiftelse och den ledande nätverksorganisationen för att initiera och kommunicera policyrelevant forskning om entreprenörskap, innovationer, näringslivsdynamik och tillväxt. Stiftelsens verksamhet finansieras med såväl offentliga medel som av privata forskningsstiftelser, näringslivs- och andra intresseorganisationer, företag och enskilda filantroper. Författarna svarar själva för problemformulering, val av analysmodell och slutsatser i rapporten. För mer information se Entreprenörskapsforum, 2017
3 POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VINSTER OCH VALFRIHET I VÄLFÄRDEN Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund Vinsternas omfattning eller t o m dess varande eller icke varande inom välfärdssektorerna, skola, vård och omsorg, debatteras häftigt. Idag finns ett utredningsförslag som i praktiken föreslår ett vinstförbud. Det finns därför ett behov av kunskap kring såväl vinsternas omfattning som deras betydelse för entreprenörskap och långsiktig välfärdsutveckling. Denna policysammanfattning består av två delar: 1) en diskussion kring vinster, välfärd och entreprenörskap, till stora delar baserad på Entreprenörskapsforums Swedish Economic Forum (SEF) Report 201; 2) en ny SIFO-undersökning, genomförd under mars 2017, om svenskarnas inställning till valfrihet och kvalitet inom välfärdsföretagen. Resultaten visar dels att både valfrihet och kvalitet värderas högt, dels att vinstnivåerna överskattas av allmänheten. Bland allmänheten ställer sig 39 % positiva till ett vinstförbud medan 4 % är negativa till ett vinstförbud. Här ser vi en förändrad inställning till vinster i välfärden jämfört med 201, då en betydligt högre andel ansåg att det var befogat med vinstbegränsningar. 1. Vinster, välfärd och entreprenörskap Kontroversen kretsar huvudsakligen kring frågan om vinster är förenligt med, eller står i motsats till, tillhandahållandet av välfärdstjänster av hög kvalitet. En starkt bidragande orsak till motsättningen är naturligtvis de tidigare skandaler inom välfärdssektorerna som fått stor massmedial uppmärksamhet. Vissa debattörer menar att vinster i möjligaste mån bör begränsas eller t o m förbjudas, medan andra menar att vinster utgör en självklar kompensation till entreprenörer och företagare för de risker, uppoffringar och arbete som följer med deras verksamhet. entreprenörskapsforum 1
4 Dessutom driver vinster utvecklingen framåt genom att vara ett nödvändigt villkor för satsningar på forskning, utveckling och innovationer. Detta har i sin tur föranlett ett antal offentliga utredningar som utreder om det är nödvändigt med förändrade regelverk för privata aktörer inom välfärdssektorerna eller om vinster t o m skall begränsas eller förbjudas helt. 1 Denna debatt kan för många ekonomer te sig egendomlig mot bakgrund av att mycket av vårt välstånd har sin grund i de drivkrafter som just vinstmotivet innebär för entreprenörskap och innovation. Tillsammans med en fungerande konkurrens skapas den ekonomiska dynamik som driver utveckling och välstånd framåt. Vinstmotivet är alltså avgörande för fortsatt välfärd i moderna marknadsekonomier. Samtidigt finns faktorer som många skulle anse gör de s k välfärdssektorerna unika och att marknadsmisslyckanden skulle vara för handen och motivera offentliga insatser och interventioner (Akerlof 1970; Shleifer 199). Vinster och entreprenörskap Låt oss börja med en diskussion kring vad som i den ekonomiska litteraturen är att betrakta som vinst. I gement språkbruk betecknar vinster helt enkelt det resultat som företag och entreprenörer gör på sin verksamhet efter att samtliga kostnader är betalda. Vanligen görs inte någon distinktion mellan huruvida vinsterna uppstår genom avsaknaden av konkurrens, vilket ger företaget eller entreprenören någon form av monopol, eller om vinsterna uppstår genom att entreprenörer introducerar innovationer som skapar temporära monopol. I vissa fall kan begreppet t o m avse spelvinster, som en vinst på lotto. Detta leder lätt till associations- och tankefel. I den ekonomisk-teoretiska litteraturen har vinster en mer precis betydelse. 2 Redan 1921 påpekade Frank Knight (1921) att det är en betydande skillnad mellan risk och osäkerhet. Både risk och osäkerhet handlar om att framtida utfall är 1. Se Utredningen om offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster (Dir. 201:22), Ägarprövningsutredningen (SOU 201:7) och Friskoleutrednigen (SOU 2013:6). 2. En definition av vinst är den residual som kvarstår då alla kontrakts- och potentiella kontraktskostnader har betalats. Vinst kan delas upp i flera olika komponenter. En sådan uppdelning är: yi = faktorägarens totala inkomst, ci är faktorägarens alternativkostnad, ri är faktorägarens rent och pi är faktorägarens profit. På en välfungerande marknad med faktorrörlighet och konkurrens kommer faktorägarens totala inkomst vara yi = ci. Det bör observeras att i ekonomiskt språkbruk innebär denna långsiktiga jämviktssituation att vinsten är noll. Se Mueller (2003) för en utförlig diskussion. 2 VINSTER OCH VALFRIHET I VÄLFÄRDEN
5 okända. Risk beskriver dock situationer som går att belägga med sannolikheter. Sannolikheten för en viss kombination av siffror vid tärningskastning går t ex att beräkna exakt. Under osäkerhet är detta däremot inte möjligt. Knight menade att vinsten uppstod då kapitalägare bär osäkerheten med ett företag. Ytterligare några år tidigare kom Joseph Schumpeter (1911) banbrytande verk Die theorie der wirtschaftligen entwicklung i vilket han beskriver ekonomisk utveckling som en dynamisk process karaktäriserad av kreativ förstörelse. Schumpeter beskriver en dynamisk form av marknadsekonomi där jämnvikten på produktmarknaderna kontinuerligt störs av innovationer som driver på ekonomins utveckling. Joseph Schumpeter (1934) förkastade emellertid Knight s idé om att vinster skulle vara ett resultat av osäkerhet. Han såg istället vinsterna som en konsekvens av en entreprenör som genom nya kombinationer och idéer introducerar innovationer som ger utrymme för vinster. Genom att entreprenören introducerar en innovation skapas ett temporärt monopol. Detta monopol, och de vinster det innebär, skapar incitament för andra entreprenörer att imitera den innovativa produkten eller tjänsten vilket ökar konkurrensen och succesivt leder till fallande vinster. I statiska (partiella jämviktsanalyser) där konkurrensen är ofullständig och där nya företag inte har möjlighet att komma in på marknaden, uppstår istället ett monopol eller monopolliknande marknadsstruktur som leder till alltför höga priser och ett för litet utbud av tjänsten eller varan. Resultatet innebär betydande välfärdsförluster för samhället. Vinster som består över tid är därför antingen ett resultat av entreprenörens (företagets) förmåga att fortlöpande generera innovationer och därmed förbli konkurrenskraftigt. Eller så är det ett resultat av monopolmakt som upprätthålls av andra faktorer än genom entreprenörskap och innovationer. Monopol kan t ex vara en konsekvens av regleringars utformning eller så kan de vara s k naturliga monopol. Skillnaden mellan monopolbaserade vinster och Schumpeterianska/ innovationsbaserade vinster innebär således att de förra kan bestå över tid medan Schumpeterianska vinster urholkas genom marknadsinträde av nya företag. Endast företag och entreprenörer som är framgångsrika i att få fram innovationer kan hävda sig på en konkurrensutsatt marknad. Ett modernt exempel på ett företag som lyckats upprätthålla höga vinster genom att kontinuerligt introducera innovationer är Apple. Konkurrens och hur effektivt konkurrenskraften verkar i en ekonomi har fått betydande uppmärksamhet av ekonomer och ekonomisk-politiska beslutsfattare. Vi känner väl till argumenten mot monopol och de ekonomiska argument som ligger till entreprenörskapsforum 3
6 grund för t ex konkurrenslagstiftningen. Genom att bortse från den underliggande dynamiken i vinster finns uppenbar risk att felaktiga ekonomisk-politiska slutsatser dras. Bland ekonomer kan det därför sägas att det finns två sätt att se på konkurrensprocessen. Till att börja med kan det ses som en process där antalet företag avgör priser och kvantiteter, d v s en statisk syn på konkurrens. Monopolproblemet består i detta fall av för få säljare/företag med för låg producerad volym och för höga priser. Utifrån detta perspektiv följer slutsatsen att koncentrerade industrier resulterar i välfärdsförluster. Utifrån det andra mer dynamiska perspektivet är produkter och tjänster heterogena och konkurrensen sker inte främst genom priskonkurrens utan snarare genom investeringar i nya produkter och tjänster. Denna dynamiska form av konkurrens kännetecknas även av in- och utträde av aktörer på en marknad. I den Schumpeterianska beskrivningen av dynamisk kapitalism är dessa temporära monopolvinster oviktiga i det större sammanhanget. Centralt viktigt blir emellertid att konkurrensmekanismerna fungerar väl. Mot bakgrund av detta kan en övergripande och sammanhållande fråga sägas vara på vilket sätt välfärdssektorerna skiljer sig från andra marknader och på vilket sätt vinstmotivet påverkar konkurrens och utfall inom välfärdssektorerna. Konkurrens avgörande för kvaliteten I Swedish Economic Forum Report 201 framförs ett antal olika perspektiv på vinster inom välfärdssektorerna. Dennis C. Mueller menar t ex att välfärdsstatens framväxt framgångsrikt har minskat inkomstklyftorna men samtidigt haft negativa effekter på entreprenörskap och därmed det långsiktiga välståndet. I och med framväxten av välfärdsstaten har socialiseringen av utbildning och sjukvård resulterat i bristande konkurrens och bristande kvalitet. Genom att introducera mer konkurrens inom skola och sjukvård, menar Mueller, att kvaliteten kan förbättras. Mer övergripande hävdar han att entreprenörskapet i Europa har fallit tillbaka under det gångna århundradet och att välfärdsstatens framväxt har haft negativ inverkan på entrepreneurial capitalism i Europa. Mueller pekar på att de negativa effekterna är synliga inom såväl högre utbildning som vård- och omsorgssektorerna. 4 VINSTER OCH VALFRIHET I VÄLFÄRDEN
7 Behov av regleringar och granskning av kvaliteten Ekonomerna Martin Andersson och Per Strömberg tar sin utgångpunkt i forskning kring övervakning och reglering av finansmarknaderna 3. De argumenterar för att välfärdssektorerna delar många problem med finansmarknaderna och att motiven för att reglera och övervaka är snarlika, bl a gällande marknadsmisslyckanden i form av informationsasymmetrier. Konsumenternas val är ofta begränsade inom många av välfärdssektorerna. Många individer har t ex bara möjlighet att välja en skola, en vårdcentral eller ett äldreboende. På liknande sätt kan det vara svårt att i efterhand avgöra vilken kvalitet tjänsterna håller, det förutsätter informerade konsumenter (Bergman 2013). 4 Det finns även incitament för välfärdsföretag att attrahera mer lönsamma kunder samtidigt som de mindre lönsamma stannar hos de offentliga aktörerna. Det kan t ex handla om att attrahera mer välmotiverade elever som är mindre resurskrävande. Andersson och Strömberg drar slutsatsen att, på samma sätt som översyn och regleringar av finansmarknaderna, bör övervakningen av välfärdssektorerna inkludera följande: Garantier för att korrekt information tillhandahålls av välfärdsföretagen. Licensiering av välfärdsföretagen. Säkerställande av fortlöpande leverans av tjänsterna. D v s en garanti för att servicen är av tillräcklig kvalitet och att verksamheten stängs ned på ett kontrollerat sätt om kraven ej uppfylls. Mandat att utdela sanktioner gentemot välfärdsföretagen om de inte uppfyller sina åtaganden. Författarna betonar även vikten av att privata och offentliga aktörer regleras på samma sätt och att samma krav ställs på båda typerna av aktörer. Andersson och Strömberg menar att många av de upplevda problemen i välfärdssektorn inte beror på förekomsten av vinstdrivande företag i sig utan snarare på att dessa sektorer privatiserades innan ett fungerande regelverk och granskning fanns på plats. 3. Den intresserade läsaren finner ett utförligare resonemang kring vilka lärdomar från regleringar av finansmarknaderna i: Andersson, M. och Strömberg, P., (2016), Finansmarknaden regleringar Lärdomar för välfärdsföretagen, Entreprenörskapsforum. 4 Se också övriga publikationer på Entreprenörkapsforums hemsida från projektet Uppdrag Välfärd. entreprenörskapsforum
8 Vinstdrivande företag inom välfärdssektorn fyller en viktig funktion, genom ökad effektivitet och produktivitet. Den politiska debatten bör, istället för att fokusera på vinsternas omfattning, handla om hur ett adekvat och ändamålsenligt regelverk med oberoende granskning av såväl offentliga som privata aktörer utvecklas. Missuppfattningar påverkar synen på vinstuttag Henrik Jordahl redovisar resultat från en opinionsundersökning gjord under 201 som visar att svenskarnas attityder till att begränsa välfärdsföretagens möjligheter till vinstuttag har ett starkt stöd. Jordahl skriver bl a: I augusti 201 fanns en klar majoritet på 69 % som svarade att det antingen är ett bra eller mycket bra förslag att begränsa möjligheterna att dela ut vinst till ägarna i företag som verkar inom den skattefinansierade välfärdssektorn. I den undersökning som vi presenterar nedan finner vi att attityden har förändrats avsevärt, vilket vi återkommer till. Jordahl menar vidare att de flesta svenskar överskattar välfärdsföretagens genomsnittliga rörelsemarginal, vilket påverkar attityden till vinster inom välfärdssektorerna. Jordahls slutsats är att det finns omständigheter som tyder på att opinionen kring privata välfärdsutförare och deras vinstuttag är känslig för missuppfattningar. Vinstsyftet och skolan Karin Edmark tar avstamp i 1992 års friskolereform och diskuterar hur den ökande förekomsten av vinstdrivande skolhuvudmän samt närvaron av alltfler stora skolorganisationer påverkar det svenska skolväsendet. Enligt Edmark saknas empiriska belägg för att vinstsyftande friskolor presterar sämre än icke-vinstdrivande friskolor. Vissa, om än så länge knapphändiga, studier tyder dock på motsatsen. Likaså menar Edmark att friskolor verkar prestera åtminstone på motsvarande nivå som kommunala skolor. Edmark betonar dock att det än så länge endast finns ett fåtal jämförande studier av vinstdrivande och ickevinstdrivande skolor vilket gör att försiktighet bör iakttas vad gäller att dra alltför långtgående slutsatser av dessa. 2. SIFO-undersökning om vinster och valfrihet i välfärden På uppdrag av Entreprenörskapsforum genomförde SIFO en undersökning om svenskarnas inställning till valfrihet, kvalitet och vinster inom de s k välfärdssektorerna, skola, vård och äldreomsorg. Under perioden 6-13 mars 2017 genomfördes 6 VINSTER OCH VALFRIHET I VÄLFÄRDEN
9 1000 webbintervjuer till målgruppen 1-79 år. SIFOs redovisning samt fullständiga frågor och svarsfördelning kan laddas ned från Entreprenörskapsforums hemsida. Nedan presenteras resultaten från SIFO-undersökningen. Valfrihet Det är en större andel av allmänheten som tycker det är viktigt med valfrihet i välfärden än som tycker det är mindre viktigt eller oviktigt. De största andelarna återfinns i svarsalternativet Mycket viktigt (27 % skola, 31 % sjukvård, 40 % äldreomsorg). Vidare kan vi se att friheten i att välja äldreomsorg är viktigast, där 40 % svarar Mycket viktigt. Det område som anses vara minst viktigt med frihet återfinns i kategorin skola. Där svarar % att kunna välja skola är inte alls viktigt. Gällande frihet i sjukvården finns tämligen starka sympatier. En majoritet (7 %) av respondenterna uppger att detta är mycket viktigt (på en 10-gradig skala anger -10). FIGUR 1: VIKTIGT MED VALFRIHET Hur viktigt är det för dig att man skall kunna välja skola? man skall kunna välja sjukvård? man skall kunna välja äldreomsorg? Inte alls viktigt Mycket viktigt Tveksam, vet ej För samtliga tre frågeområden tenderar alliansväljare i högre grad än väljare till Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet uppge att det är viktigt att. Bygger på en sammanställning som gjorts av Toivo Sjörén och Mikaela Ekblad, Sifo. Sammanställning och undersökningsresultat kan laddas ned från Entreprenörskapsforums hemsida. entreprenörskapsforum 7
10 välja. Andelen som besvarat frågorna med svar -10 är ungefär dubbelt så hög (kring 60 %) bland Alliansväljare, jämfört med de rödgröna S+V+MP (ca 30 %). God kvalitet och tillgänglighet Att god kvalitet i skolan, sjukvården och äldreomsorgen är viktigt är i princip hela den svenska allmänheten överens om. Lättillgänglighet anses i jämförelse inte lika viktigt. Samtidigt är det en majoritet av allmänheten som uppger att det är viktigt (angett alternativ -10) för samtliga frågeområden. Vikten av kvalitet och lättillgänglighet i välfärden verkar inte vara betingat av politisk hemvist, frågan ter sig relevant för samtliga väljargrupper. FIGUR 2: GOD KVALITET OCH LÄTTILLGÄNGLIGHET Hur viktigt tycker du att följande är när det gäller.. Skola God kvalitet Lättillgängligt Sjukvård God kvalitet 1 0 Lättillgängligt Äldreomsorg God kvalitet Lättillgängligt Inte alls viktigt Mycket viktigt Tveksam, vet ej Vikten av valfrihet Gällande samtliga välfärdsområden är det större andelar som tycker att det är viktigt eller mycket viktigt (svarat -10) med valfrihet än som inte tycker det är viktigt (svarat 1 eller 2).
11 När vi undersöker hur viktigt det är med fritt val av välfärd finns stora skillnader nedbrutet på politisk hemvist. Gällande skola svarar 13 % av de rödgröna väljarna mycket viktigt eller viktigt (svarsalternativen -10), bland alliansväljare är det nästan hälften (47 %) som tycker det är viktigt och svarar -10. Gällande sjukvård består dessa andelar av 1 % bland rödgröna och 3 % alliansväljare. Gällande fritt val av äldreomsorg är rödgröna väljare något mer positiva där 21 % svarar -10, bland alliansväljare är andelarna %. FIGUR 3: VIKTEN AV VALFRIHET Hur viktigt är det med fritt val mellan offentliga och privata utövare när det gäller Skola Sjukvård Äldreomsorg Inte alls viktigt Mycket viktigt Tveksam, vet ej Vinsternas omfattning Nästan var fjärde person tror att vinstnivåerna ligger inom det intervall som branschen själva hävdar. Lika stora andelar är osäkra i frågan. En majoritet (2 %) tror att vinstnivåerna överstiger intervallet 0-10 % och befinner sig inom högre intervall. Detta ligger väl i linje med Henrik Jordahls resultat från 201. Det vill säga allmänheten överskattar vinstnivåerna kraftigt. Personer som röstar rödgrönt uppskattar att vinsterna bland privata utförare är större än bland alliansväljare. entreprenörskapsforum 9
12 Det är en majoritet av befolkningen som anser att dagens vinstnivåer är lagom eller för låga, 46 % respektive 7 %. Något fler än var fjärde person (2 %) anser att vinstnivåerna är för höga. Resultaten indikerar också en osäkerhet i frågan där två av tio personer svarar Tveksam, vet ej. FIGUR 4: UPPSKATTAD VINSTNIVÅ Hur stora vinster tror du att privata utförare i regel gör inom skola, vård och omsorg? Ange ditt svar i procent av omsättningen ' Tveksam, vet ej Bland personer som skulle rösta rödgrönt är det 1 % som anser att vinstnivåerna är för höga. Bland alliansröstare består den andelen av 10 %. Bland rödgröna sympatisörer anser 29 % att vinstnivåerna är lagom och bland alliansröstare är den andelen 62 %. Det föreligger små skillnader mellan andelarna som anser att vinstnivåerna bör vara tillåtna eller förbjuda. Samtidigt är nästan var fjärde person osäker i frågan. Bland personer som röstar rödgrönt menar 14 % att vinstnivåerna ska vara tillåtna, andelen bland alliansväljare är 64 %. Det är en lika stor andel rödgröna väljare som vill förbjuda nivåerna 64 %, bland alliansväljare anser 16 % att nivåerna bör vara förbjudna. 10 VINSTER OCH VALFRIHET I VÄLFÄRDEN
13 FIGUR : UPPFATTNING VINSTNIVÅ Vinsten för privata utövare ligger på 4-6 procent av omsättningen enligt branschuppgifter. Tycker du att detta är lagom, för höga eller för låga? För höga Lagom För låga Tveksam, vet ej FIGUR 6: BÖR VINSTER TILLÅTAS? Tycker du att vinster på denna nivå eller högre bör vara tillåtna eller förbjudna? Tillåtna Förbjudna Tveksam, vet ej entreprenörskapsforum 11
14 Vinstförbud Bland allmänheten är det sammanlagt 39 % som ställer sig positiva och 4 % som är negativa till att implementera ett vinstförbud om det skulle innebära slutet på privata välfärdsalternativ. Detta resultat skiljer sig med andra ord från undersökningen som presenterades i SEF (201) och Jordahls kapitel (69 % tyckte att begränsning av vinstutdelning var en bra eller mycket bra idé). Vad detta beror på är svårt att uttala sig säkert om, men attityderna kan ha påverkats i takt med att frågan uppmärksammats och granskats allt mer. Eller möjligen att frågorna ställts på något annorlunda sätt. 6 De väljargrupper som är mest positiva till vinstförbud och därmed ett avslut på privatägd välfärd är bland vänsterpartister (49 %) och socialdemokrater (27 %). De väljargrupper som är mest negativa till påståendet består av liberaler ( %), följt av moderater (4 %). Skillnaderna är tydliga när vi jämför de två blocken: bland rödgröna väljare menar var tredje (33 %) att det vore mycket bra, andelen bland alliansväljare i frågan uppgår till 4 %. FIGUR 7: VINSTFÖRBUD Om vinstförbud innebär att den privata verksamheten i skola, vård och omsorg måste upphöra. Tycker du då att ett vinstförbud skulle vara Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Tveksam, vet ej 6. Frågan löd: Vad är din inställning till ett förslag för att begränsa möjligheterna att dela ut vinst till ägarna i företag som verkar inom den skattefinansierade välfärdssektorn (sjukvården, förskolan, äldreomsorgen mm)? Av de svarande i den undersökningen svarade 3 % att de inte vet, vilket inte räknats in i de 69 procenten. 12 VINSTER OCH VALFRIHET I VÄLFÄRDEN
15 I övrigt är det intressant att notera att det finns vissa regionala och demografiska skillnader i hur svenska befolkningen ser på vinster och valfrihet. En majoritet av de yngre (1-29 år) anser t ex att det är viktigt med valfrihet i skolan medan den siffran är betydligt lägre bland de äldre (grupperna 0-64 år och 6-79 år). I denna fråga kan vi även observera en skillnad mellan de tre storstadsregionerna och övriga landet, där valfrihet värdesätts högre i storstadsregionerna. Det omvända mönstret gäller ifråga om valfrihet inom äldreomsorgen där gruppen 6-79 åringar värdesätter valfrihet högre än övriga åldersgrupper. I synen på kvalitet observerar vi inte några regionala eller demografiska skillnader. 3. Ekonomisk-politiska slutsatser En generell slutsats är att vinstmotivet och möjligheterna till vinstutdelning skapar incitament för entreprenörskap och kan verka effektivitetshöjande och kvalitetshöjande inom välfärdssektorerna. Vinstbegränsningar eller förbud mot vinstuttag är därför inte en åtgärd som kommer åt kvalitets- eller effektivitetsproblem inom välfärdssektorerna. Vinstmotivet ger inte bara incitament för kostnadsreduktion och effektivitet, det ger även incitament för att utveckla nya innovativa lösningar vilket på sikt är välfärdshöjande. En utmaning är dock att det finns risk att kostnadsreducerade åtgärder drivs för långt på grund av svårigheter att hantera t ex ofullständiga kontrakt. Problem med att kontrollera kvaliteten på de tjänster och den service som levereras är en annan utmaning. Det finns även situationer då individernas intressen och samhällsintresset inte sammanfaller och då konkurrens mellan aktörer inte kommer vara tillräckligt för att säkerställa att samhällsintresset tas tillvara. Uppenbart behov av regler och granskning Istället för vinstförbud finns ett behov av tydliga regler, speciellt gällande ansvarsutkrävande, av såväl privata som offentliga aktörer inom välfärdssektorerna. Betygen inom vinstdrivande skolor är ett exempel på områden som kan behöva ses över för att förhindra betygsinflation (se Edmark 2014). Beträffande lärdomar från regleringen av finansmarknaderna är det av vikt att såväl privata som offentliga aktörer underkastas samma granskning och regelverk. För att inte hämma innovation inom välfärdssektorerna, som t ex utvecklande av nya effektivare organisationsformer, pedagogiska verktyg eller behandlingsformer, är det dock nödvändigt att kraven ställs på resultat och utfall snarare än på insatsen av entreprenörskapsforum 13
16 resurser så som t ex minsta antal lärare. Funktion och kvalitet bör vara ledord och ligga till grund för utvärdering och kontroll. Möjlighet till vinstutdelning överdriven i debatten Ett annat tydligt resultat är att den svenska allmänheten överskattar välfärdsföretagens vinstnivåer, vilket i sin tur leder till en överdriven syn på företagens möjligheter till vinstutdelning. Individer som överskattar vinstmarginalerna tenderar även att förorda begränsningar av vinstuttag. Slutsatser som följer av detta är dels att det finns ett behov av information och kunskapsspridning, dels att politiker bör var försiktiga med att använda opinionen som beslutsunderlag. Referenser SIFOs undersökning samt presentation av underlaget kan laddas ned på Entreprenörskapsforums hemsida ( Akerlof, G. (1970), The market for Lemons : Quality uncertainty and the market mechanism, Quarterly Journal of Economics 4(3), Andersson, M. och Strömberg, P. (2016), Finansmarknadens regleringar Lärdomar för välfärdssektorerna? policysammanfattning, Entreprenörskapsforum. Bergman, M. (2013), Upphandling och kundval av välfärdstjänster: en teoribakgrund, Stockholm: Entreprenörskapsforum, Fores & Stiftelsen Leading Health Care. Dir. (201), Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster: beslut. Stockholm: Fritzes. Edmark, K. (2014), Vägval när det gäller marknadsmekanismer i utbildningssystemet, Stockholm: LO. Eklund, J. (red), Andersson, M., Edmark, K., Jordahl, H., Mueller, D. C., Sebhatu, A., Strömberg, P., Wennberg, K. (201), Vinster, välfärd och entreprenörskap, Swedish Economic Forum Report 201, Entreprenörskapsforum. Knight, F. (1921), Risk, Uncertainty, and Profit, Library of Economics and Liberty. 16 oktober 201. Mueller, D. C. (2003), The Corporation, Investments, mergers and growth, Routledge. Shleifer, A. (199), State versus private ownership, Journal of Economic Perspectives 12(4), Schumpeter, J. A. (1934), The Theory of Economic Development, Cambridge MA: Harvard University Press (first published in German in 1911). SOU (2013), Friskolorna i samhället: betänkande. Stockholm: Fritzes. SOU (201), Krav på privata aktörer i välfärden: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes. Strömberg, P. och Wennberg, K. (201), Vinster, välfärd och Entreprenörskap. 14 VINSTER OCH VALFRIHET I VÄLFÄRDEN
17 Om författarna Pontus Braunerhjelm Forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH. Han forskar kring frågor rörande entreprenörskap och småföretag samt deras betydelse för industriell dynamik och ekonomisk tillväxt. Johan Eklund Johan Eklund är vd för Entreprenörskapsforum, professor i nationalekonomi vid Jönköpings internationella handelshögskola (JIBS) samt professor i industriell ekonomi vid Blekinge tekniska högskola (BTH). Eklund är även research fellow vid Institute for Development Strategies vid School of Policy and Environmental Affairs vid Indiana University, USA. Han har breda forskningsintressen inom entreprenörskap, industriell ekonomi och rättsekonomi såväl som mer specifika: regleringars effekter på entreprenörskap samt kompetensförsörjning och matchning. entreprenörskapsforum 1
18
19
20
Vinster i välfärden Toivo Sjörén Mikaela Ekblad
Vinster i välfärden 206-207 Toivo Sjörén Mikaela Ekblad Om undersökningen Fältperiod 6-3 mars 207 Metod Webbintervjuer i Kantar Sifos onlinepanel. Målgrupp Allmänheten -79 år 2 Resultat 3 Viktigt med valfrihet
SWEDISH ECONOMIC FORUM REPORT 2015 POLICYSAMMANFATTNING VINSTER, VÄLFÄRD OCH ENTREPRENÖRSKAP
SWEDISH ECONOMIC FORUM REPORT 2015 POLICYSAMMANFATTNING VINSTER, VÄLFÄRD OCH ENTREPRENÖRSKAP SWEDISH ECONOMIC FORUM REPORT 2015 VINSTER, VÄLFÄRD - NYCKEL TILL INNOVATION OCH KUNSKAPSDRIVEN TILLVÄXT OCH
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala.
Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka 200 000 människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala. För att utvecklingen i länet ska hänga med i denna ökning är det helt nödvändigt att
DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos
DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober 2016 1 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos om vinst och valfrihet i välfärden resultat i sammandrag Väljarna är betydligt
MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan 2017 MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan
Rapport Allmänhetens uppfattning om vinstmarginaler i välfärden
Rapport Allmänhetens uppfattning om vinstmarginaler i välfärden -- Om undersökningen Målgrupp: Undersökningens målgrupp var allmänheten från år. Antal intervjuer: Totalt genomfördes intervjuer Metod: Genomfördes
Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
YTTRANDE 1(4) 2017-02-17 Dnr UFV 2016/1975 Finansdepartementet Box 256 751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Fredrik Andersson Utbildningsledare Telefon: 018-471 18 91 fredrik.andersson@uadm.uu.se
Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt
Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland
Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen
Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas
Stort stöd för rätten att välja skola
Stort stöd för rätten att välja skola Anser du att det är rätt eller fel att man kan välja vilken grund- eller gymnasieskola barnen ska gå i? Samtliga 8 Man 8 Kvinna 8- år - år 8 - år 8 - år 8 - tkr/år
Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv
Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.
Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden
TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen
Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet
Sammanfattning 2014:1
Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt
Almedalen 2017 Opinionsläget
Almedalen 2017 Opinionsläget Analys Sammanfattningsvis kan det konstateras att de flesta siffror i årets Almedalsmätning vänder till regeringen Löfvens fördel jämfört med läget för ett år sedan. En majoritet
Den svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS
13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS 2018-0150 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-03-28 LS 2018-0150 Landstingsstyrelsen Yttrande
Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning
2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras
Utredning av konsekvenserna av vinstförbud i välfärden Skrivelse av Anna König Jerlmyr (M) och Lotta Edholm (L)
PM 2017:259 RI (Dnr 108-1418/2017) Utredning av konsekvenserna av vinstförbud i välfärden Skrivelse av Anna König Jerlmyr (M) och Lotta Edholm (L) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen
Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det
VÄLFÄRD Ett forskningsprojekt om hur vi ska utföra, organisera, styra och utvärdera framtidens välfärdstjänster
UPPDRAG VÄLFÄRD Ett forskningsprojekt om hur vi ska utföra, organisera, styra och utvärdera framtidens välfärdstjänster ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE e VÄLFÄRDEN ÄR VÄRD EN BÄTTRE DEBATT.
Frihet viktigast för småföretagarna
Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste
KAPITEL 9: SLUTSATSER
KAPITEL 9: SLUTSATSER Företagandets villkor är avgörande för Sveriges framtid. I flera avseenden är villkoren bra eller till och med mycket bra, i hög grad beroende på de reformer som genomfördes på 1990-talet.
Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden
TIMBRO Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden 11 mars 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden Nio av tio har under
Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
2017-08-31 Dnr 299/2017 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Fi2017/02150/K Sammanfattning Konkurrensverket vidhåller sin tidigare
Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78
Sundbyberg 24 feb 2017 Dnr.nr: Fi2016/04014/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett samarbete
Remissvar- Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Diarienr KLF 2017/792
REMISSVAR 1 (2) Ärendenr Kvalitet och planering 2017-06-15 2017/190-1.3.1.1 Sven Teglund Remissvar- Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Diarienr KLF 2017/792 Kommunens
7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018
7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik
RAPPORT ALLMÄNHETEN OM VINSTER I VÄLFÄRDEN
RAPPORT ALLMÄNHETEN OM VINSTER I VÄLFÄRDEN Kund: LO Kontakt: Tobias Gerdås Datum: 24 september, 2012 Projektledare och ansvarig för fältarbetet har Fredrik Nilsson på Novus varit. Målgrupp och genomförande
med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag
Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående
Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få
Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna
Är färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt
N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96
Riskkapital i välvärden ett forskningsperspektiv
Presentation, SNS 29 mars, 2012 Riskkapital i välvärden ett forskningsperspektiv Per Strömberg, SIFR, Stockholm School of Economics www.sifr.org Översikt Vad vet vi om riskkapitalfonders påverkan på företag?
Hur klarar företagen generationsväxlingen?
Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen
Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n
Blekinge län Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar
Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar Carl Melin forskningsledare Futurion En majoritet av de svenska arbetstagarna är med i en fackförening samtidigt
Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken
Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende
Socialnämndens beslut
Sida 15 (31) 10 Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-301/2017 s beslut 1. godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar
Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden
Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRETAG - DRIVKRAFTER
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRETAG - DRIVKRAFTER Oktober 2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Om de svarande vård- och omsorgsföretagarna... 2 Huvudsakliga drivkrafter... 3 Hur mycket återinvesteras?... 4 Vad
Valfrihet inom äldreomsorgen - en nationell undersökning med nedslag i fyra län
Valfrihet inom äldreomsorgen - en nationell undersökning med nedslag i fyra län Svenskt Näringsliv: Robert Thorburn Synovate: Nicklas Källebring Datum: 2010-06-23 Sammanfattning 19 av 20 tycker att det
Skåningarna om E6 och riksdagsvalet
Skåningarna om E6 och riksdagsvalet En opinionsundersökning 2018-02-08 Sammanfattning Kantar Sifo har på Sydsvenska Industri- och Handelskammarens uppdrag genomfört en undersökning om inställningen för
Välfärdstappet - Västernorrlands län
Välfärdstappet - Västernorrlands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande
Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning
Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade
PS från entreprenörskapsforum
UTBILDNINGENS BETYDELSE FÖR FRAMGÅNGSRIK T ENTREPRENÖRSKAP POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM PS från entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar
Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014
Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet
Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n
Västernorrlands län Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken
Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från
Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl
Verksamhets- och branschrelaterade risker
Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och
Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen
Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson
Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson 2017-05-23 Konkurrensutsättning kan ge effektivitet och högre kvalitet» Privata företag kan antas sträva
Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
1 Inledning och sammanfattning
7 1 Inledning och sammanfattning Den Europeiska Unionens stöd till forskning har expanderat betydligt under senare år. Det fjärde ramprograrnmet för FoU förhandlades fram under år 1993 och avser åren 1994
Grupparbete Jobbet och samhället
Grupparbete Jobbet och samhället Utgå från det parti/partier just din grupp har blivit tilldelat. Fundera över följande frågor: 1. Hur vill ditt parti att eventuellt överskott i välfärden ska användas?
UNDERSÖKNING AV RIKSDAGSPARTIERNAS VALMANIFEST 2018
Vetenskap & Allmänhet UNDERSÖKNING AV RIKSDAGSPARTIERNAS VALMANIFEST 201 BAKGRUND De senaste åren har relationen mellan vetenskap och politik fått ett ökat fokus. I USA har president Donald Trump och hans
(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)
Globala målen 8. Telefonundersökning KÄNNEDOM OM GLOBALA MÅLEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 5 antog världens länder 7 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För andra året
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar
Underkänt! Gävlebornas åsikter om skolan
Underkänt! Gävlebornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Remissyttrande avseende Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Fi2016/04014/K HK dnr Reepalu 2016-0147 Regeringskansliet per e-post: fi.registrator@regeringskansliet.se Stockholm den 15 februari 2017 Remissyttrande avseende
Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer?
Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Bakgrund Välfärdsutredningen har lämnat ett förslag på hur vinsterna i företag som drivs inom vård, skola och omsorg ska begränsas. Förslaget innebär att
Rapport - Allmänheten om vinster i välfärden
Rapport - Allmänheten om vinster i välfärden Datum: 5 februari, 2015 Kontaktperson LO: Tobias Lundin Gerdås Kommunikatör tobias.gerdas@lo.se 08-7962608 1 OM undersökningen Om undersökningen Undersökningen
Rapportens slutsatser
Sammanfattning Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör kärnan i den svenska välfärdsstaten tillsammans med socialförsäkringar och bidrag. Välfärdsstaten ger trygghet från vaggan till graven,
KF Ärende 6. Svar på motion om att införa tioåriga investeringsplaner i kommunkoncernen
KF Ärende 6 Svar på motion om att införa tioåriga investeringsplaner i kommunkoncernen Tjänsteskrivelse 1 (4) 2017-12-28 KS 2017.0316 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Christian Westas Kommunfullmäktige
TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG
TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna December 2011 1 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport
Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-04-20 Ert dnr: Fi2018/00130/K Sektionen för demokrati och styrning Lars Kolmodin Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot
2015-03-24 Karin Nelsson. Kristdemokraterna och olika politiska frågor
2015-03-24 Karin Nelsson Kristdemokraterna och olika politiska frågor Kristdemokraterna och olika politiska frågor Sverige Tycker har genomfört en undersökning om olika politiska frågor bland allmänheten
Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!
Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet
Välfärdsutredningen konsekvenser för företag och brukare Anders Morin Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna
Välfärdsutredningen konsekvenser för företag och brukare Anders Morin Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Varje vinstreglering av konkurrensmarknader skadlig Generella effekter på näringslivet
Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet
Yttrande Dnr 16-0096 12 januari 2017 TCO Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående slutbetänkandet från Entreprenörskapsutredningen
Den svenska övertron på Twitters genomslag. (Medie)bilden av vs. fakta om twittraren i Sverige 2012
Den svenska övertron på Twitters genomslag (Medie)bilden av vs. fakta om twittraren i Sverige 2012 1 Den svenska övertron på Twitters genomslag Allmänhetens bild färgas av mediebilden Slutsatser Allmänheten
Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse
Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse Innehållsförteckning På den strategiska agendan hos upphandlande myndigheter sid 4 Upphandling som strategiskt
Ungas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG. en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden
DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng - en rapport om hur
Syftet med undersökningen var att lite bättre förstår de underliggande drivkrafter som medför ett kraftigt förändrat politiskt landskap.
-09-01 Rapport: SD -08 Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. Undersökningen genomfördes som en webundersökning i Novus sverigepanel med 1011 intervjuer på ett riksrepresentativt urval
Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n
Uppsala län Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON
VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 13 (procent)
Nima Sanandaji
Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb
Underkänt! Karlstadsbornas åsikter om skolan
Underkänt! Karlstadsbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n
Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning
Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning Carl Melin forskningsledare Futurion Inledning Det är nu sex år sedan forskarna Carl Benedikt Frey och Michael
Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n
Kronobergs län Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi
Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens
Vårdindikatorn. Tredje kvartalet
Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik
Bättre företagsklimat och fler vill växa
2010-09-17 NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 2 Bättre företagsklimat och fler vill växa men politikernas syn på företagande skiljer sig från företagarnas I den andra upplagan av NyföretagarCentrums
Företagarnas Entreprenörsindex 2013
LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men
TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG
TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna
Innovativa små och medelstora företag ökar sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete
1. Innovativa små och medelstora företag ökar sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete Jenni Nordborg och Rolf Nilsson, VINNOVA Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum 2. Om undersökningen Med
Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n
Västmanland Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Till soliga, regniga och äldre dagar
RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen
Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n
Kalmar län Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne
Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean
Vår gemensamma syn på vinst i välfärden
Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet