Romer känner jag men jag har aldrig sett samer. Anette Peterssons, Lindängeskolan Malmö

Transkript

1 Romer känner jag men jag har aldrig sett samer Anette Peterssons, Lindängeskolan Malmö

2 Utgångspunkter Forskningscirkel inom ett forskningsprojekt om interkulturellt historiskt lärande Syftet var att kunna planera undervisning om de nationella minoriteterna i en heterogen flerspråkig miljö med en teoretisk modell som utgångspunkt I praktiken främst decentralisering: olika perspektiv, olika röster för att kunna orientera sig i den samtida världen Det finns ett implicit vi som dröjer sig kvar i läroböckerna även efter det explicita viet har försvunnit. Läroböcker har ofta en tyngdpunkt på samer nuddar vid en känsla av exotism Analys utifrån metoder inom textanalys för att analysera elevtexter

3 Vanliga undervisningsstrategier För att kompensera historielärobokens många gånger eurocentriska fokus landar vi ofta i: Tilläggshistoria enskilda exempel på några andra samhällen, personer, händelser från andra kulturer Eländeshistoria en historia med fokus på hur minoriteter har förtryckts Idealisering en historia som okritiskt studerar andra kulturer Värdegrundshistoria historien blir en exempelsamling för att diskutera värderingar

4 Fråga att besvara: Varför blir romerna så upprörda?

5 Planera utifrån en teoretisk modell 9-fältaren

6 Innehållsperspektiv Källa: Kenneth Nordgren, Maria Johansson, Per Eliasson

7 Tolkningsperspektiv Källa: Kenneth Nordgren, Maria Johansson, Per Eliasson

8 Bruksperspektiv Källa: Kenneth Nordgren, Maria Johansson, Per Eliasson

9 Vad ville jag veta? Vad vinner eleverna på en interkulturell historisk undervisning? Vilka skillnader återspeglas i elevernas resultat om undervisningen sker uteslutande utifrån läroboken i förhållande till om undervisningen sker utifrån modellen om ett interkulturellt historiskt lärande? Vad händer om man utgår från eleverna man har i klassrummet?

10 Elevgrupperna 8A 18 elever - arabiska, romani, urdu, albanska, kantonesiska, mandarin, polska, tagalog, svenska flest arabisktalande elever. 8B 21 elever - arabiska, kurdiska, somaliska, serbiska vietnamesiska, turkiska, danska, bosniska, punjabi, kantonesiska, romani, svenska flest arabisktalande elever. BLOCKUNDERVISNING/SAMPLANERING, 2 ämnen parallellt SH/Hi

11 Upplägg klass 8A Sammanlagt 8 lektioner 5 lektioner genomgång av nationella minoriteter utifrån läroboken med tillhörande instuderingsfrågor och förtest 2 lektioner till att arbeta med instuderingsfrågorna 1 lektion slutuppgift

12 Upplägg klass 8B Sammanlagt 10 lektioner 2 lektioners workshop i samarbete med Stadsarkivet i Malmö (tattarutredningen, rasbiologi) 5 lektioner utgångspunkt romerna (förtest) 1 lektion övriga nationella minoriteter 1 lektion statslösa folk (kurder/palestinier) 1 lektion slutuppgift Exempel på material och arbetsformer: Synliggöra fördomar (Levande historia) Källkritik- tolka, jämföra, dra slutsatser Eget konstruerat material med fokus på romernas migrationsmönster (språkets påverkan etc.) Tidningsartiklar (gruppdiskussioner) Utdrag berättarröster om romernas liv Källor rapport (DO), Nordisk familjebok, Eget konstruerat material om kurderna och palestiniernas historia Romer under förintelsen Korrespondenterna avsnitt om romska kvinnor som försöker stärka kvinnans situation och om murar som byggs mellan romer och majoritetsbefolkningen idag (Slovakien) Högläsning skönlitteratur

13 Förtest/Slutuppgift Skriv allt du vet om de nationella minoriteterna. 2 A4-sidor till förfogande (för hand) Öppnar även upp för kunskap som ligger utanför undervisningen Känd examinationsform Eleverna i 8A hänvisades till läroboken och eleverna i 8B till anteckningar etc. Båda klasserna hade tillgång till PPpresentationer från lektionerna

14 Resultat undersökning Förtest Omfattning Begrepp kopplade till Lgr 11 Framställningsform Subjektivitet- pronomen/värdeord Perspektiv vem är man? Är människor närvarande i texterna? Sammanfattning

15 Förtest - resultat 78 % i klass 8A och 76 % i klass 8B hade ingen aning. Övriga mycket sparsamma kunskaper Elevexempel: jag tror det har med samer att göra det fanns en grupp som bodde i Sverige för länge sedan som liknade kineser romer känner jag men jag har aldrig sett samer den meningen har jag hört många gånger tror att det handlar om ekonomi, politik och socialism. Ordet minoritet är motsatsen till majoritet och det betyder de minsta. Jag kan bara säga att jag inte kan så mycket

16 Begrepp kopplat till Lgr 11 belägg/elev 1,40 Klass A Klass B 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Urbefolkning Rättigheter Särställning Diskriminering Begreppen urbefolkning och särställning används i ungefär samma utsträckning 8B talar betydligt fler elever om rättigheter och diskriminering Fler elever i klass B nämnde samtliga nationella minoriteterna (81 %) jämfört med klass A (67 %)

17 Omfattning ord/slutuppgift 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% Klass A (239) Klass B (408) 20,0% 10,0% 0,0% Korta (-250 ord) Mellanlånga ( ord) Längre (350 - ord)

18 Framställningsform Undersökte kvantitativt explicita konnektivbindningar Additiva konnektivbindningar beskrivande inslag i texterna (och/eller) Temporala konnektivbindningar berättande inslag i texterna (när/då) Adversativa konnektivbindningar argumenterande inslag i texterna (trots att/men) Kausala konnektivbindningar utredande inslag i texterna (eftersom, därför/så att/om/för att)

19 Vad bestod den extra textmängden av? Inte mer berättande Betydligt fler beskrivningar (fakta) Mer argumenterande och utredande De utredande delarna Framställningsform utifrån konnektivbindningar Fler kausala (eftersom/därför) bindningar och fler bindningar som uttrycker villkor (om/ifall) I klass 8A fanns det fler förklaringar av typen den osynliga handen (konsekvenser) Romerna fick inte bo på samma ställe mer än tre veckor i Sverige. Det gjorde så att de inte fick gå i skolan I klass 8B fanns det betydligt fler intentionella förklaringar och aktörer I Sverige steriliserades massor med kvinnor för att de ville att det skulle vara så lite romer som möjligt

20 2,50 Konsekutiva: 2,00 1,50 romerna fick inte bo på samma ställe mer än tre veckor i Sverige. Det gjorde så att de inte fick gå i skolan också Klass 8A Den osynliga handen 1,00 Klass 8B Finala: 0,50 I Sverige steriliserades massor med kvinnor för att de ville att det skulle vara så lite romer som möjligt 0,00 Kausala Konsekutiva (konsekvens) Konditionala (villkor) Final (avsikt) Intentionell förklaring

21 Subjektivitet personligheten i texten Hur används ordet jag? Mer frekvent användning och ihop med fler olika verb. Många gånger fler jag tycker (7), jag tror (5). -> Fler reflektioner och en större nyansering I vissa länder finns denna diskriminering än idag t.ex. bygger man murar för att skilja romer och den övriga befolkningen. Jag tycker att detta är fel eftersom romerna inte har en chans att vara en del av samhället. Vem är vi? Flera olika vi i klass 8B. I klass 8A är viet främst lärobokens vi svenskar i 8B främst vi människor, vi romer Vem är du? Fler olika du i klass 8B. I klass 8A är du samer. I klass 8B är du främst människa, följt av minoritet. Hur personliga texterna är kan mätas genom användning av personliga pronomen och värdeladdade ord. Värdeladdade ord: 2,5 gånger så många värdeladdade ord 8B. Störst skillnad gällande rätt och bra som används mer flitigt i klass 8B.

22 Perspektiv 3 gånger så många man 8B. I 8A är man tornedalingar och judar, i 8B staten Sverige och människa. I 8A används man om 9 olika grupper och i 8B 18 olika grupper vilket gör att aktörer och perspektiven blir fler. Förekomst människor 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Barn Vuxna Människor Familj Klass 8A Klass 8B man och människor Indefinita pronomen markerar att någonting omtalat inte är närmare specificerat ifråga om identitet eller kvantitet, man utelämnar exakt vem, vad, hur mycket eller hur många som avses i ett visst yttrande

23 1,80 1,60 1,40 DÅ/NU/FRAMTID Fler tidsdimensioner gör att eleverna historiserar texterna 1,20 1,00 0,80 Klass A Klass B 0,60 0,40 0,20 0,00 DÅ NU FRAMTID

24 Vad ledde ett interkulturellt historiskt lärande till? Betydligt längre texter Fler nyckelbegrepp kopplade till Lgr 11 Betydligt fler beskrivningar, men även en ökning av argumenterande och utredande inslag Eleverna urskiljer fler aktörer i historien Fler egna reflektioner med mer subjektiva texter och fler värdeord Fler nyanser och en mångfald av perspektiv Fler tidsdimensioner ett historiserande Generaliseringar på en allmänmänsklig nivå och fler människor närvarande i historien Vad gav inte utslag? Fler kvinnor i exempel och förekomster i källmaterial gav inte mer än en ytterst marginell ökning av förekomsten av kvinnor i elevtexter

25 Vad hände efteråt? Första världskriget Osmanska riket alla elever Andra världskriget - Förintelsen

26 Frågeställningar att ha med Hur ska vi kunna få varje elev i klassrummet att känna sig inkluderad i undervisningen? Hur påverkas elevernas kunskapsutveckling om du har eleverna i klassrummet som utgångspunkt istället för att följa en lärobok? Hur ska vi nå de elever i klassrummet som kommer från kulturer som inte är inkluderade i den västerländska historieskrivningen? Vad händer med eleverna i de klassrum där läraren planerar undervisningen utifrån den elevgrupp som finns i klassrummet? Är verkligen våra läroböcker så neutrala och objektiva som vi tror?

27 Tack