Inspel till hearing om ESS. 26 april 2017

Transkript

1 Inspel till hearing om ESS 26 april 2017

2 U2017/00950/F Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Business Sweden x 4 3. Chalmers tekniska högskola 6 4. Energimyndigheten 7 5. Högskolan Dalarna, Region Dalarna, 8 Hedemora kommun och Hedemorra Näringsliv AB 6. Kungliga Tekniska högskolan Lunds universitet Malmö högskola MAX IV Nordforsk Region Skånes innovationsråd RFR Solutions RISE Skogsindustrierna, Teknikföretagen, 24 Livsmedelsföretagen, Jernkontoret och Innovations- och kemiföretagen 15. Tetra Pak Tillväxtverket Uppsala universitet, Tord Eklöf Vetenskapsrådet 28 Utbildningsdepartementet 19. Vinnova 29 2

3 U2017/00950/F Inledning Inför hearingen om den europeiska spallationskällan ESS som nu byggs i Lund, ombads de inbjudna organisationerna att inkomma med synpunkter, planer eller idéer gällande frågorna som ska diskuteras på hearingen. I detta dokument har vi samlat dessa inspel. Utbildningsdepartementet 3

4 30 MARS 2017 Business Swedens kommentarer till Frågeställningar inför kommande Hearing om ESS och omgivande kunskaps- och innovationsmiljö Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan ni dra nytta av den kunskapsoch innovationsmiljö som nu byggs upp? Lokaliseringen av ESS till Lund och EU Flagship Project för Graphene till Chalmers är lysande exempel på omvärldens syn på Sverige som världsledande nation inom Materials Science. Max IV, akademiska lärosäten i Lund, Göteborg, Stockholm, Linköping, Uppsala samt RISE-instituten är därutöver tongivande svenska aktörer vars F&U och teknikutveckling ligger på mycket hög internationell nivå. Sverige har alltså internationell konkurrenskraft inom Materialutveckling och det finns starka skäl och goda möjligheter att på ett kraftfullt och koordinerat sätt marknadsföra detta till omvärlden. Kunskaps- och innovationsmiljön som Sverige erbjuder Materials Science idag, och som har alla förutsättningar att stärkas tack vare de sameuropeiska satsningarna, är central för Sveriges attraktionskraft av internationella företags teknikutvecklingscentra. Som sådan är miljön och tillgången till kompetens viktigare än en enskild fysisk anläggning som ESS, men det är också uppenbart att det råder en stark växelverkan däremellan. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring ESS? Investeringsfrämjandet inom Business Sweden, tillsammans med våra regionala samarbetspartners, har upparbetade kontaktytor mot ledande företag världen över. Vi har en gemensam ambition och förutsättningar att intensifiera marknadsföringen av Sverige som ett globalt nav för materialutveckling. Denna insats kan påbörjas omgående, då många av grundförutsättningarna redan finns på plats. Business Sweden bedömer att en nationell kraftsamling av denna marknadsföringsinsats behövs och är också beredda ta ett samordningsansvar för en dylik insats. En kraftsamling skulle bland annat kunna innehålla en form av rullande roadshow med representanter från Sveriges kunskapsnoder där seminarier och bilaterala möten utgör centrala inslag. Målgruppen för denna roadshow bör vara företag såväl som akademi och forskningsinstitut. Business Swedens internationella organisation är väl lämpad att ta sig an denna typ av uppdrag. Hur vill ni att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? En stark internationell marknadsföring av våra styrkeområden och investeringsmöjligheter inom Material Sceince kommer att bidra till att bygga bilden av ett innovativt Sverige. Genom ett målinriktat arbete mot tongivande internationella företag med koppling till Material Sceince kommer vi att se fler utländska teknikorienterade investeringar inom 3-5 år. I ett 10-års perspektiv ser vi att innovationsmiljön kring ESS, och andra satsningar inom materialvetenskap i Sverige har ett omfattande internationellt inslag med starka utländska företag och investerare som bidrar med kompetens, kapital och arbetstillfällen. 4

5 Chalmers inspel inför hearing om ESS och omgivande kunskap och innovationsmiljö den 26 april Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan ni dra nytta av den kunskaps- och innovationsmiljö som nu byggs upp? Genom de unika möjligheter som ESS erbjuder kan Chalmers vidareutveckla och stärka våra redan starka forskningsmiljöer (SFO:er) inom materialvetenskap, nanovetenskap och nanoteknologi, energi, och transport för nya genombrott. Dessa miljöer bygger på stark utmaningsdriven forskning i samverkan med näringsliv och omgivande samhälle och integrerar också våra utbildningsprogram och innovationssystem. Chalmers ser stora möjligheter i den avancerade teknik- och metodutvecklingen kopplad till ESS, och att verka för ny grundläggande kunskap, även inom områden där det idag inte används neutronbaserade tekniker i Sverige som exempelvis inom biologi, partikelfysik, arkeologi. Chalmers kan även utnyttja ESS och MAX IV höga internationella anseende och attraktivitet för att rekrytera ledande internationella forskare som vill bedriva sin forskningsverksamhet vid närliggande universitet med framstående verksamhet kopplad till dessa internationellt ledande anläggningar. Chalmers vill vara en aktiv del av den kunskaps- och innovationsmiljö som byggs upp kring ESS och MAX IV såväl regionalt, nationellt och internationellt. Tillsammans med samverkanspartners inom näringsliv och samhälle vill vi bidra till nya forskningsgenombrott och att lösa samhällsutmaningar med avancerade neutron- och röntgentekniker i olika forskningsområden och branscher. 2. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen dit? Chalmers har ett etablerat och framgångsrikt arbetssätt för samverkan med näringslivet och det omgivande samhället, exempelvis inom våra styrkeområden och kompetenscentra, där excellens och relevans går hand i hand inom utmaningsdrivna projekt. Chalmers kan därmed agera som en effektiv brygga och ingång för våra samverkansparter (i näringsliv, offentlig sektor och högskolor) till ESS och MAX IV och den därtill kopplade kunskaps- och innovationsmiljön. Chalmers etablerar nu ett virtuellt centrum med inriktning mot ESS och MAX IV. Det samlar kompetens och intressenter för användning av ESS och MAX IV i många olika forsknings- och innovationsområden, bidrar till uppbyggnad av experimentell utrustning och analysmetoder, och etablerar långsiktig kompetensutveckling bl.a. genom forskarskolor, samt deltagande i internationella projekt. Centrat kommer även att utgöra portal för våra samarbetspartners i näringsliv, offentlig sektor och vid högskolor. Vi kan då stödja våra samverkanspartners, hela vägen från tidig problemformulering till nyttiggörande av de resultat som kommer ut, samt med långsiktig kompetensuppbyggnad. Vi är redan idag engagerade i samarbetsprojekt med företag inom bl.a. verkstads, energi, fordons och skogsindustrin vad det gäller instrumentering vid ESS och MAX IV, kompetensuppbyggnad genom en SSFfinansierad forskarskola, samt genom en egen strategisk satsning på metod- och kompetensutveckling vid både ESS och MAX IV. Vi ser även intressanta möjligheter med att koppla utbildningsprogram till den nya miljön. Till exempel kan vårt koncept med Challenge Labs, där studenter från olika utbildningar arbetar tvärvetenskapligt för att tackla större samhälleliga utmaningar, vara intressant för den nya kunskaps- och innovationsmiljön. 3. Hur vill ni att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? Lokalt kring ESS i Lund vill vi att området runt MAX IV laboratoriet och ESS vid Brunnshög i Lund utvecklats till ett världsledande centrum för forskning och innovation. Där sker betydande vetenskapliga genombrott, innovationer utvecklas i nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Här utvecklas, samlas och möts olika kompetenser för ny spännande forskning och utveckling i materialvetenskap (i en mycket vid mening), livsvetenskap och bioteknik (speciellt områden som innefattar molekylära och cellegenskaper), nanovetenskap, energiteknik, miljöteknik, m.m. 5

6 Förutom MAX IV och ESS förväntar vi oss att det i det kringliggande området finns europeiska centra för globala utmaningar, t.ex. för hållbar energiteknik, livsvetenskap och bioteknik, hållbara material, elektronik mm, R&D avdelningar för större företag inom en rad branscher, Science parks, inkubatorer för start-up företag, science center mm. Nationellt. Vi förutser att svenska universitet 2027 använder neutrontekniker vid ESS regelbundet i en mängd olika forskningsområden, och att detta leder till att Sverige tydligt stärker sin totala konkurrenskraft i forskning i dessa områden. Svenska universitet har då byggt upp avsevärd kompetens inom neutronteknik som även utnyttjas framgångsrikt av företag och offentliga organisationer genom samarbeten med universiteten eller anställningar av experter i företag. Det är av stor vikt att regionala F&I aktörer (akademi, näringsliv, offentlig sektor) etablerar effektiva kontakter med den lokala miljön runt ESS och MAX IV. Universitet och science parks kan här spela viktiga roller som nav för sådan regional samverkan.. Internationellt. Vi förutsätter att den uppbyggda lokala och nationella kunskaps- och innovationsmiljön år 2027 är så internationellt konkurrenskraftig och attraktiv att den lockar nya internationella aktörer att verka lokalt kring anläggningarna och i Sverige. Detta ger ett stort inflöde av forskare, företag, kapital och idéer vilket stärker de dynamiska kunskaps- och innovationsmiljöerna ytterligare i Lund och i landet. Chalmers ser mycket stora möjligheter att stärka vår internationella position inom forskning, nyttiggörande och utbildning genom att vara aktiv partner i den här miljön. Göteborg 30 mars 2017 Stefan Bengtsson, rektor och VD, Chalmers tekniska högskola Lars Börjesson, rektors rådgivare för nationell och internationell infrastruktur Margareta Wallquist, rektors samordnare för forskningsinfrastrukturfrågor 6

7 Datum (1) Avdelningen för forskning och innovation Forskning och innovation-ledning Rémy Kolessar remy.kolessar@energimyndigheten.se Regeringskansliet Utbildningsdepartementet u.registrator@regeringskansliet.se Inspel inför hearing om ESS och omgivande kunskaps- och innovationsmiljö Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan ni dra nytta av den kunskaps och innovationsmiljö som nu byggs upp? Kunskap Neutronforskning är i allra högsta grad relevant för ett flertal angelägna områden som förväntas spela en nyckelroll i omställningen mot ett hållbart energisystem. Det gäller t.ex. bränsleceller och vätgas, solenergi, biodrivmedel, nya och bättre batterier. Det gäller även nya och smarta material med tillämpningar för t.ex. LED-belysning och mer effektiva halvledare som kan ersätta kisel. Innovationsmiljö Viktigt kluster för att generera kunskap och innovation som kan kommersialiseras. Den innovationsmiljön som byggs upp ger också en unik möjlighet att utveckla eller stärka svenska styrkeområden inom ett flertal angelägna områden. Innovationsmiljön kan även bidra till att stärka svensk och nordisk forskning samt vara möjliggörare för att etablera strategiska samarbeten för Sverige. Den kan också bidra till att attrahera spjutspetskompetens till Sverige. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen dit? Genom sitt uppdrag kan Energimyndigheten (EM) bidra med finansiering av relevant forskning med koppling till energiomställningen, kunskapsspridning av resultaten samt tillämpning och kommersialisering av forskningsbaserad kunskap (från forskning till marknad). ESS är en unik möjlighet för Sverige som kräver uthållighet, långsiktighet och engagemang från alla för att lyckas med att bygga en framgångsrik innovationsmiljö för både forskarsamhället och näringslivet. EM1000, v5.0, Hur vill ni att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? Viktigt att ett väl fungerande samarbete mellan UoH och näringslivet etableras samt att den innovationsmiljön som nu byggs upp har lyckats med att involvera näringslivet i enlighet med strategin. Viktigt också att det finns tydliga synergieffekter mellan ESS och Max Lab IV. Postadress: Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

8 Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Hedemora kommun och Hedemora Näringsliv AB Yttrande över Vetenskapsrådets förslag till strategi för svensk medverkan i och värdskap för ESS: "Europeiska spallationskällan- ett världsledande verktyg för forskning utbildning och innovation" Detta yttrande har tagits fram gemensamt av Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Hedemora kommun och Hedemora Näringsliv AB. Hedemora Näringsliv AB är idag projektägare för förstudien GRIPnu, vars syfte bland annat är att inventera behovet av leverantörer i regionen samt i övrigt verka för en fortsatt positiv utveckling av processen inför en framtida neutrinoanläggning i Garpenberg med koppling till ESS. Bakgrund En möjlighet att vidareutveckla och bredda potentialen hos ESS som vetenskapligt instrument är att använda ESS som neutrinokälla, och skicka en neutrinostråle mot mål på långt avstånd för att studera neutrinoegenskaper. I Hedemora finns New Boliden med verksamhet i Garpenberg. Gruvan är igångvarande och har de senaste åren investerat runt 4 miljarder. I kommunen finns också idag utbildningar med simulatorverksamhet med fokus på bergarbetare. I och med att Garpenberg har en aktiv gruvverksamhet på optimalt avstånd från ESS för att observera CP-brott och andra neutrinofenomen i en underjordisk neutrinodetektor, blev platsen högaktuell för en eventuell framtida anläggning. Under 2015 gjordes en kraftsamling och ett projekt riggades med finansiering från bland andra ERUF och Region Dalarna för att utreda förutsättningarna ytterligare. Involverade parter i styrningen av projektet är bland annat Uppsala Universitet, genom professor Tord Ekelöf, Region Dalarna samt Högskolan Dalarna. Utifrån den styrka som den fysiska platsen tillsammans med andra faktorer innebär föreligger här smart specialisering som har en direkt koppling till, och är beroende av ESS i Lund. Detta skulle också bidra till en bredare nationell relevans för ESS utanför Region Skåne. Yttrande Strategin i sin helhet är utförlig med handlingsplan infogad i dokumentet, vilket är bra. Kopplingen till näringsliv och tillväxt går att utveckla ytterligare och framför allt anser vi att det långsiktiga perspektivet och möjligheterna med ESS i Lund kan utvecklas vidare. Vi anser också att det geografiska perspektivet behöver beskrivas bättre; det är viktigt att tydliggöra hur satsningar på forskningsanläggningar som ESS i Lund kan tillföra landet i övrigt verksamhet, hur andra delar av landet utifrån sina styrkeområden kan dra nytta av och utvecklas med hjälp av ESS i större omfattning än det som beskrivs i strategin. Lika viktigt är det för ESS att nyttja den potential som finns på andra platser i landet som ett bidrag i ledet för att, på lång sikt, kunna utvecklas till en ännu starkare forskningsinfrastruktur i ett världsperspektiv med nya forskningsområden och en nära koppling till lärosäten, företag och andra aktörer med verksamhet utanför Skåne. 8

9 I bifogat dokument har fokus lagts på just långsiktigheten och kopplingen till andra geografiska områden i landet för att maximera effekterna av satsningen i Skåne, både ur ett tillväxtperspektiv och ett forskningsperspektiv på längre sikt. I dokumentet är rödmarkerad text förslag på tillägg i strategin för att tydliggöra det geografiska och långsiktiga perspektivet. Under rubriken "Prioriterade delmål" har ett delmål avseende detta lagts till och i handlingsplanen har också ytterligare en punkt infogats med tillhörande aktiviteter. l I o l ilm Region Dalarna _.-!ffh/ ----JPiJ µ ' I( {M;/WZU{;/Ct/ /I' g,01jivcxmof, V 9

10 Hearing om ESS och omgivande kunskaps- och innovationsmiljö Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan ni dra nytta av den kunskaps- och innovationsmiljö som nu byggs upp? Forskning För KTH är utvecklingen av ESS först och främst en ypperlig möjlighet att bedriva världsledande forskning vid en världsledande anläggning. För att dra full nytta av denna möjlighet håller vi nu på med en kunskapsuppbyggnad kring användningen av neutronspridning vid KTH. Detta görs både genom lokala initiativ men också genom ett aktiv deltagande i den Svenska forskarskolan i neutronspridning (SwedNess). Rekrytering Satsningen på ESS (och MAX IV) har skapat internationell uppmärksamhet för Sverige som forskarland. Detta har nu börjat leda till ett utökat intresse för rekryteringar av både studenter och forskare till KTH. Ett utökat aktivt deltagande vid ESS ses därmed också som en möjlighet att höja nivån ytterligare på framtida rekryteringar. Parallellt kommer det även att krävas ytterligare framstående rekryteringar för att kunna dra full nytta av ESS. Samarbeten / Nätverk ESS ger KTH en utmärkt möjlighet att utöka samarbetet med både nationella och internationella framstående forskargrupper samt industri. Detta skapas naturligt genom att världsledande forskargrupper attraheras av en världsledande forskaranläggning. Som värdland skall vi se till att dra så stor nytta av detta som möjligt. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovations-miljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen dit? ESS Instrumentutveckling KTH (och andra UoH) bör göra en satsning för att mer aktivt delta i instrumentutvecklingen vid ESS. Detta är en naturlig väg till att bli tidigt och aktivt involverade i hela innovationsmiljön. Vid KTH diskuteras just nu möjligheten för att föreslå ett nytt instrument vid ESS. Här är det viktigt att en sådan utveckling kopplas till ett starkt och brett forskningsområde som kan komma till nytta för en så stor del av KTH (och Sverige) som möjligt. Här finns t.ex. forskning kring ytor och gränsskikt som ett av flera strategiska alternativ. Ytforskning kopplar inom KTH till flera skolor och forskningsavdelningar t.ex. materialforskning, life-science, energi och hållbarhet, processteknologi, fundamental fysik/kemi, elektronik/spintronik etc. Området har också en tydlig koppling till stora satsningar och laboratorier som KTH leder/deltar i (delvis i samarbete med Svensk industri) t.ex. 2MILab, SeRC, Nordita, SciLifeLab, WWSC etc. Slutligen skulle ett Svenskt ESS instrument troligen också öppna upp bättre möjligheter för Svensk industri att både leverera högteknologisk utrustning till ESS samt att delta som aktiva användare. Frågetecknet för att förverkliga ett sådant projekt ligger just nu i hur denna utveckling skall kunna finansieras? MAX IV Synergier MAX IV laboratoriet är i dagsläget redan är i drift och ligger därmed ca 5 år före ESS. Ett aktivt deltagande i MAX IV är en annan naturlig väg att utveckla kunskapsmiljön i området. Detta innefattar både att bedriva forskning men också utveckla kringmiljön med supportfunktioner, stödlaboratorier, IT-miljö och infrastruktur. Här är det dock av yttersta vikt att synergier mellan framtida ESS och MAX IV tas med i planeringen. Här är KTH redan aktiv deltagare av utvecklingen vid MAX IV genom bland annat ForMAX strålröret. Detta är en satsning tillsammans med Chalmers samt Svensk skogsindustri och är därmed också en bra plattform för att bygga vidare mot ESS. Hur vill ni att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? En av de viktigaste bitarna för att kunskaps- och innovationsmiljön i Lund skall bli framgångsrik är att ESS och MAX IV fungerar väl tillsammans. Detta innefattar synergier inom forskning, utbildning och industrisamarbeten. Den sistnämnda leder till en annan viktig aspekt för Sverige, vilket är att området blir en naturlig miljö där forskning och industri kan mötas och skapa ytterligare/fördjupade samarbeten. Slutligen bör området kring ESS och MAX IV innehålla en rad praktiska detaljer som underlättar skapandet av en ledande forsknings- och innovationsmiljö. Detta innefattar allt ifrån avancerade och gemensamma stödlaboratorier (provpreparering, karakterisering etc.) till gästkontor för längre projekt/besök samt enklare funktioner för att möjliggöra den naturliga uppkomsten till samarbeten och nätverk (gemensamma möteslokaler/lunchrestauranger etc.). Det är också viktigt att området kring ESS och MAX IV i alla fall delvis drivs av en icke vinstdrivande aktör som kan samla de lärosäten och aktörer som önskar delta. Här är MAX IV en viktig del då de ligger före ESS i tidsplanen och kan agera som en plattform. As. Prof. Daniel Söderberg dansod@kth.se Director VINN-Excellence Centre BiMaC Innovation Director of the Odqvist Laboratory Dep. Director of Wallenberg Wood Science Center Asst. Prof. Martin Månsson condmat@kth.se Asst. Professor in Neutro Scattering Director of Studies SwedNess 10

11 Inspel från Lunds universitet om ESS och omgivande kunskaps- och innovationsmiljöer 1. Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan vi dra nytta av den kunskaps och innovations miljö som nu byggs upp? Lunds universitet är värd för MAX IV och har ett långsiktigt engagemang för anläggningens utveckling. Detta ger också bra förutsättningar för att dra nytta av ESS, och även att vara drivande i utveckling av den bredare bas för forskning och samverkan som är nödvändig för att denna stora investering ska komma till nytta för svenska forskare. Vi ser möjligheter när det gäller att attrahera framstående internationella forskare inom materialvetenskap till Sverige och att forskning kan utvecklas i nya riktningar som följd. Även när det gäller utbildning ser vi unika utvecklingsmöjligheter inom forskningsnära utbildning på alla nivåer i en internationell miljö. Som en del av vårt strategiska arbete har LU skapat LINXS (Lund Institute of Advanced Neutron and X-ray Science, LINXS är en universitetsövergripande plattform som samlar forskare med mål att utveckla anläggningarna som ett internationellt nav. LINXS utgör en nav i den nationella forskarskolan SWEDNESS. 2. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen dit? LU arbetar aktivt med utveckling av området som ligger mellan ESS och MAX IV. Science Village Scandinavia (sciencevillage.com) erbjuder lärosäten, företag, institut, och andra kunskapsorganisationer möjlighet att finnas på plats, och att bygga gemensamma plattformar för nyttjandet av forskningsanläggningar. Genom att SVS utvecklas till en attraktiv miljö för vetenskap och innovation, med gemensamma stödfunktioner samt samarbeten mellan näringsliv, offentlig sektor och universitet kan investeringar tas tillvara på ett bättre sätt. Det finns ett betydande hinder för att uppnå denna vision. Utvecklingen av SVS är av största vikt för landets forskningssystem för nyttiggörande av de två forskningsanläggningarna. Beslutet av Länsstyrelsen i Skåne i januari 2017 att upphäva den av Lunds kommun antagna detaljplan för SVS, ett beslut som har överklagats till regeringen, riskerar väsentligen påverka tidplanen för den omfattande planeringen av utvecklingen av området. En effektiv handläggning av ärendet vid regeringskansliet är avgörande för undvikande av ytterligare tidspillan. Detta riskfyllda hinder pekar på behovet av en permanent samordningsfunktion som koordinerar de ofta komplexa initiativ och utvecklingar som behövs för att Sverige ska dra nytta av dessa forskningsanläggningar. De stora investeringar, och långa tidsskalan, men också det stora antalet aktörer leder till en stor potential för utveckling, men en betydande risk finns att resurser inte utnyttjas på ett optimalt sätt. 3. Hur vill vi att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? Postadress Box 117, Lund Besöksadress Universitetshuset, Paradisgatan 2 Telefon E-post stacey.sorensen@rektor.lu.se Webbadress 11

12 Om tio år bör Science Village Scandinavia vara en levande internationell forsknings- och innovationsmiljö där tvärvetenskaplig forskning och en rad olika fristående laboratorier kommer att finnas och innovationer utvecklas. Universiteten ska vara aktiva i dialogen mellan olika aktörer för tillskapande av nya mötesplatser mellan forskare, mellan institut och universitet och mellan företag, universitet och offentlig sektor. Att ta vara på detta, och bidra till denna miljö genom att samlokalisera delar av forskningen kommer att vara mycket betydelsefullt 2 12

13 Inspel till hearing om ESS från Malmö högskola Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan ni dra nytta av den kunskaps- och innovationsmiljö som nu byggs upp? Malmö högskola (MAH, fr o m 1 jan 2018 MAU Malmö universitet) har, inte minst på grund av sin lokalisering, stora möjligheter att dra nytta av den kunskaps- och innovationsmiljö som nu byggs upp utanför Lund. Inom MAH finns det en stark kompetens för att framgångsrikt nyttja ESS (och MAX IV) och våra forskare har stor erfarenhet av att arbeta med både röntgen- och neutronkällor. Vidare finns det vid högskolan en aktiv forskning inom materialmodellering, som väl kompletterar och stärker den experimentella verksamheten. Vi har för närvarande bland annat stöd från VR (neutronspecifika utlysningsinitiativ, Röntgen-Ångström Cluster) för att bedriva forskningsprojekt som nyttjar strålningskällorna men också för att utveckla instrumentering kopplad till ESS. Malmö högskola deltar även i Interreg ESS &MAXIV: Crossborder Science and Society som stödjer unga forskares kompetensuppbyggnad i området och deras nätverksbyggande. Sammanfattningsvis, ser vi att ESS kommer bidra till att stärka vår forskning. Vi ser dessutom stora möjligheter att kunna vara med och påverka den experimentella miljön på ESS. Vi ser även möjligheten att via etableringen av strålningskällorna kunna öka vår växelverkan med näringsliv i gemensamma forskningsprojekt. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen dit? MAH har goda förutsättningar för att bidra till en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö, då MAH: i) har en bred kompetens inom flertalet tekniker relaterade till ESS ii) iii) har en stark forskningsverksamhet inom materialmodellering och simulering utför samhällsfokuserad forskning inom flera viktiga områden (t ex inom biomedicin, oral hälsa och materialvetenskap, till betydande del inom centrumbildningen Biofilms- Research Center for Biointerfaces) där dessa tekniker och simuleringar används iv) har stor erfarenhet av att samarbete med näringslivet och möta deras behov v) har initierat en Open Lab* verksamhet där företag är välkomna att nyttja MAH s laborativa miljöer och utrustning samt initiera gemensamma forskningsprojekt. Då vi har både utrustning och kompetens inom röntgen- och neutrontekniker ser vi Open Lab som ett ypperligt komplement till strukturerna kring ESS (och MAX IV) Vi ser att vi som relativt liten aktör inte bör exkluderas i de satsningar t ex forskarskolor som etableras i området. Vi poängterar värdet av Open Lab och liknade miljöer för utveckling av stödstrukturer. Vidare ser vi ingen tydlig finansiär för långsiktiga industrikopplade forskningsprojekt i området. Hur vill ni att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? Vi ser framför oss att miljön kring MAX IV och ESS utvecklats till ett världsledande forskningscentrum som lockar excellenta forskare från hela världen. Vi vill att det ska finnas stora möjligheter till att knyta viktiga kontakter för att bygga ett starkt kunskapsnätverk inom detta område. Vi förväntar oss att denna innovationsmiljö driver forskningen stora steg framåt inom flera forskningsfält och att Malmö högskola (då universitet) spelar en roll i detta arbete. Slutligen, är vår vision att utveckla Open Lab så att det är en av aktörerna kring ESS (och MAX IV) också om 10 år. För Malmö högskola Thomas Arnebrant, professor och tf dekan på Fakulteten för hälsa och samhälle Therése Nordström, Föreståndare Biofilms- Research Center for Biointerfaces och projektledare Open Lab Skåne *se omstående sida! 13

14 * Open Lab Malmö högskola har omfattande erfarenhet av att interagera med industri och möta deras behov. Denna verksamhet intensifieras nu i vår Open Lab verksamhet. Open Lab innebär att MAH tillgängliggör laboratorier för företag och ger dem möjlighet att nyttja utrustning relaterad till materialvetenskap och kemi. Genom samarbeten kan företag även få tillgång till forskningskompetens i gemensamma forskningsprojekt. Inom Open Lab verksamheten har vi möjlighet att tillsammans med företag driva forskningsprojekt som inkluderar såväl förstudier med strålningstekniker lokaliserade till MAH som större studier på MAX IV och ESS (eller vid existerande neutronkällor främst ILL och ISIS). Den 1 april 2017 startades ett tre-årigt samarbetsprojekt mellan MAH (Open Lab), Lunds universitet (Institutionen för Livsmedelsteknik) och Smile Incubator (Lund) Open Lab Skåne. I detta projekt kommer de tre miljöerna att bidra till att utveckla regionens innovationsinfrastruktur genom att tillgängliggöra forskningsmiljöer för företagen i regionen. Målet med detta projekt är att bygga upp en innovations- och samverkansarena som ska katalysera kunskapsutbyte och samarbeten mellan, i första hand SMF men även större företag, och akademi inom våra styrkeområden life science, materialvetenskap, livsmedel och kemi. I denna struktur finns företag som har visat intresse för att delta i samarbeten där man använder röntgen - och neutronspridningstekniker. Samarbeten med inriktning på dessa tekniker kommer att bidra till att öka näringslivets medvetenhet om möjligheterna som erbjuds av MAX IV och ett framtida ESS. 14

15 V MAX IV:s inspel till hearing om ESS och omgivande kunskaps- och innovationsmiljö Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan ni dra nytta av den kunskapsoch innovationsmiljö som nu byggs upp? Med ESS etablering på Brunnshög kommer området att stärkas och förutsättningarna för ett levande område att öka. Detta är en förutsättning även för MAX IV:s framgång. Närhet till supportlaboratorier, mediatorföretag, övernattningsmöjligheter för våra forskare samt mataffärer och restauranger krävs för att vår verksamhet ska fungera. Sett från MAX IV:s perspektiv går det dock för långsamt och alltför stort fokus i frågan ligger på ESS och på hur området ska utformas, både tid och rum, för deras behov. Vi menar att MAX IV:s behov och intressen i området, här och nu, är minst lika viktiga för att göra det framgångsrikt. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen dit? MAX IV bidrar med att redan vara befintliga i området. MAX IV är en av förutsättningarna för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring, inte bara ESS, utan även MAX IV MAX IV har en stark och befintlig användarbas bestående av forskare som varit med att utveckla MAX IV till vad det är idag. De vet vad de vill ha i och omkring sådana här forskningsanläggningar. Många av våra forskare har erfarenhet av neutronspridning och av samlokalisering av faciliteter liknande ESS och MAX IV som bör tillvaratas. MAX IV är redan i drift med reguljära forskare vid några strålrör. Återkoppling och erfarenheter från dessa forskare är av största vikt för att området utvecklas på ett sätt som gynnar dem som ska använda det. Redan nu finns en stark efterfrågan av restauranger och mataffärer. Genom att starta uppbyggnaden av området för att täcka MAX IV:s och dess användare och partners behov, med ESS i åtanke, kommer ESS ha fått ett försprång och området stå redo att ta emot deras användare redan när det går i drift. Att detaljplanen för området inte färdigställts och att byggstart försenas ytterligare är ett konkret hinder för området. Man riskerar att gå miste om den användarbas MAX IV redan har och dess etablering i området. Saknas övernattningsmöjligheter, restauranger och mataffärer samt smidig transport finns risk att forskarna vänder sig till andra faciliteter. Hur vill ni att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? En levande miljö med många studenter, forskare och innovativa företag. Delar av LU har flyttat till Brunnshög, och andra svenska högskolor har "filialer" på området. Ett "ldeon-liknande" område med forsknings- och utvecklingsföretag inom material och livsvetenskaper har växt upp. Mediatorföretag som jobbar för och underlättar för industriellt användande av facil!_!eterna har etablerats liksom supportlaboratorier för forskare vid de båda faciliteterna. krfii Christoph Quitmann, Direktör MAX IV MAX IV-laboratoriet Lunds universitet Box 118, Lund, Sweden Besöksadress: Fotongatan 2 Telefon: Org.nr

16 Svar och kommentarer till frågorna 1-3 från NordForsk Gunnel Gustafsson 1. NordForsk är en plattform för nordiskt samarbete inom forskning och forskningsinfrastruktur på områden där samarbetet ger mervärde i form av högre kvalitet och/eller kostnadseffektivitet för forskningen vilken har positiv, näringslivet och samhället i stort. Medvetenheten är numera stor om att forskning av högsta kvalitet förutsätter tillgång till god och användbar infrastruktur och att god och användbar infrastruktur som inte utnyttjas av forskarsamhället och andra användare på sikt måste avvecklas. Trots detta är det inte helt enkelt att identifiera möjligheter och utmaningar som för förknippade med det ömsesidiga beroendet mellan forskning och nyetablering av för framtiden värdefull forskningsinfrastruktur. I NordForsks fall gäller detta inte minst nordiska registerdata. (Jämför NordForsks Policy paper 2/2017 Nordic Biobanks and registers A basis for innovative research on health and welfare ). För NordForsk är etableringen av ESS ett lärorikt exempel, en sorts test-bed, i detta avseende. 2. NordForsk bidrar för närvarande med en satsning på kapacitetsbyggande för användningen av ESS inom det nordiska forskarsamhället och näringslivet. Satsningen inkluderar en nordisk forskarskola för användning av neutroner samt åtta nätverk och sex projekt. Syftet med nätverken och projekten är att bredda deltagandet så att industrin inkluderas och så att också forskare som är verksamma inom fält där neutronteknik tidigare inte kommit till användning inkluderas. Dessa satsningar på kapacitetsbyggande för användningen av ESS i Norden är, som NordForsk bedömer det, mycket viktiga. Ytterligare investeringar i nordiskt samarbete för kapacitetsbyggande i relation till ESS är både önskvärda och möjliga. Ambitionen är att genom nordiskt samarbete skapa kritisk massa inom ett brett spektrum av forskningsområden och stärka samarbetet mellan forskningen och näringslivet. Utmaningen är att NordForsk enligt sina stadgar ska ha medfinansiering från minst tre länder i Norden. 3. Om tio år är ESS en öppen och attraktiv miljö för forskning och innovation från första idé till ny evidensbaserad kunskap som är användbar inom såväl privat som offentlig sektor. ESS används nu inte endast för utvecklingen inom fysik och materialvetenskap utan på i stort sett alla vetenskapliga områden, exempelvis på hälsa- och välfärdsområdet, inom teknik- och utbildningsvetenskap, samt som modell för ledning och förvaltning av stora internationella infrastrukturer. De ambitioner och mål som formulerades under det svenska ordförandeskapet i det nordiska ministerrådet 2013 och följdes upp och fördjupades under det svenska ordförandeskapet i det nordiska ministerrådet 2018 är nu i stort sett förverkligade. (Jämför rapporten: Joint Nordic Focus on Research Infrastructure Looking to the Future Stockholm November 2013). Näringsliv och forskning arbetar sida vid sida och det nordiska samarbetet blomstrar både inom privat och offentlig sektor. ESS är nu en attraktiv plats för forskare från hela världen. 16

17 FÖRSLAG Samlat nationellt agerande för att maximera möjligheterna med ESS och MAX IV Med etableringen av de internationella forskningsanläggningarna ESS och MAX IV i Lund, utvecklingen av Science Village Scandinavia och den starka svenska forskningen inom materialvetenskap, livsvetenskaper etc., finns en unik möjlighet att kraftsamla i Sverige för att skapa förutsättningar för utveckling av forskning och innovation. Många insatser pågår för att dra nytta av möjligheterna, både enskilda regioner och i ökande grad nationellt. Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag föreslagit en nationell strategi och handlingsplan för ESS. I Skåne samarbetar parterna i Forsknings- och innovationsrådet i Skåne (FIRS) med att utveckla insatser inom innovationsområdet Smarta material. Bolaget Science Village Scandinavia AB har som ändamål att utveckla platsen mellan MAX IV och ESS så att den svarar mot forskningsanläggningarnas behov. Bolaget har också i uppgift att ansvara för och samordna arbetet med etablering av universitets outstations, forskningsinstitut och forskningsintensiva företag på Science Village. Science Village Scandinavia har inga nationella aktörer i sin ägarkonstellation och heller inget uppdrag att arbeta med nationell samordning. Science Village ser dock ett behov av att fler är involverade i utvecklingen av innehållet utifrån ett nationellt perspektiv. Däremot bedömer bolaget inte att det skulle tillföra något att fler parter är med och äger marken. Med den ökning av initiativ och intresserade aktörer i Sverige som nu sker finns ett växande behov av samling och samsyn på utvecklingen. En samsyn måste knytas ihop med det som redan sker på regional nivå, t ex kopplat till Science Village Scandinavia, det ökande intresset i övriga svenska regioner samt med det internationella fokus som kommer med värdskapet av ESS och MAX IV. Det är rätt tid för parter i Sverige att samlas i ett nationellt initiativ. BEHOV: MATERIALS COMMUNITY Visionen är ett Materials Community, en inkluderande internationell kunskaps- och innovationsmiljö med en sammanlänkning av miljöer och aktiviteter runt om i Sverige och internationellt, samt aktiviteter på plats på ESS, MAX IV och Science Village Scandinavia. Grunden är ett inkluderande angreppssätt på vetenskaplig grund med samhällsnyttan som mål och med en internationell horisont. Ett Materials Community står för utvecklingen av hårda, mjuka och levande material, både existerande och nya. Omfattningen av communityn kommer att definieras av de involverade parterna och kan täcka flertalet discipliner (allt från livsvetenskaper och materialvetenskap till arkeologi) och många olika branscher (från metalliska material till läkemedelsformuleringar). 17

18 FÖRSLAG Fokusområden för arbetet kommer att avgöras av de deltagande parternas behov och intressen. Behov av samsyn Det finns idag många som vill vara del av utvecklingen i det som sker på och runt forskningsanläggningarna. För att en community ska växa fram behövs en gemensam vilja, vision och riktning. Det behövs ett gemensamt tänk i Sverige om hur vi tillsammans gör Science Village Scandinavia med ESS och MAX IV till en internationell forsknings- och innovationsmiljö. Det kommer att behöva utvecklas en community för dem som strävar efter ökad excellence (forskargrupper, infrastruktur, initiativ som LINXS etc) och en community för dem som strävar efter ökad impact (företag, forskargrupper, initiativ som Materials Business Center etc). Behov av att agera tillsammans Det efterfrågas ett gemensamt grepp för att väva ihop mångfalden av aktiviteter, projekt och engagemang så att de kompletterar och stärker varandra. Behov av att inkludera Fler intressenter behöver involveras för att knyta verksamheter som växer runt ESS och MAX IV till satelliter nationellt och internationellt. En community måste vara inbjudande för parter som vill bidra eller ansluta. Intressenter (t ex projekt) måste kunna associeras på en lägre nivå än medlemskap, så att alla relevanta initiativ blir inkluderade. FÖRSLAG: GEMENSAMT FORUM Förslaget är att starta en nationell medlemsorganisation med uppgiften att initiera nationella samtal om utvecklingsfrågor och att ta en operativ roll att driva på den gemensamma utvecklingen. Alla intresserade parter ska ha möjlighet att bli delägare i medlemsorganisationen och därmed medägare i utvecklingen. Ett tydligt ägarskap och åtagande från parterna ger en bred svensk och internationell legitimitet. Formen blir en medlemsorganisation som i sin tur kan äga ett bolag där operativ verksamhet, eventuella projekt etc., kan ha sin hemvist. Flera parter har visat intresse för att vara med och starta upp medlemsorganisationen, bland annat Science Village Scandinavia, ESS, MAX IV samt några parter i FIRS. Det är viktigt med ett brett stöd och att få nyckelparter i Sverige att delta som medägare. Möjliga parter är lärosäten, regioner, innovationsstödjande aktörer, myndigheter, utvecklingsintresserade företag etc. 18

19 FÖRSLAG En förutsättning för att detta samarbete ska fungera är att ESS och MAX IV är starkt involverade i arbetet. Arbetet kan starta snabbt, utan behov av nya resurser. Uppdraget att sondera intresse och samla parterna kan hanteras av Science Village Scandinavia och processledaren för FIRS innovationsområde Smarta material i samarbete med ESS och MAX IV. Möjliga verksamhetsområden: 1. Samla intressenter nationellt & bredda intressentgruppen Förankra gemensam vision och nationell legitimitet av utvecklingen, gemensam planering av pågående insatser, diskussion om och initiativ av nya behövda insatser etc. 2. Främja utveckling av Research & innovation Village Driva på utveckling av kulturen på Science Village, erbjuda deltagande i communityn och till internationella satelliter (utveckla internationell port), stödja Science Village med bedömning av vilken typ av etableringar som bidrar till konceptet etc. 3. Verka för katalyserande medel Undersöka möjligheter till finansiering, t ex från EU. Utveckla ett samlat erbjudande, en road map för investeringar. 4. Inkubera nya aktiviteter Värd för utvecklingsprojekt och naturlig hemvist för större satsningar, stödja initiering av aktiviteter och projekt Läs mer om FIRS på skane.com och om Science Village Scandinavia på sciencevillage.com. Malmö och Lund, 30 mars 2017 Forskning- och innovationsrådet i Skånes strategigrupp för Smarta material: Erik Swietlicki, Lunds universitet (ordf) Carin Daal, Region Skåne Tomas Lundqvist, MAX IV Pia Kinhult, ESS Thomas Arnebrant, Malmö högskola Ulrika Lindmark, Science Village Scandinavia Lennart Svensson, Region Skåne Processledare: Daniel Kronmann, Region Skåne Detta förslag bidrar till att leverera i enlighet med Vetenskapsrådets strategiförslag och handlingsplan för svensk medverkan och värdskap för ESS. 19

20 Frågeställningar Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan ni dra nytta av den kunskaps- och innovationsmiljö som nu byggs upp? Vi ser ESS som en möjlighet till nya affärer, men också som en hjälp till fortsatt kompetensutveckling av vår organisation. I vårt samarbete med ESS kombineras praktik och teori på ett unikt sätt. Tekniska krav och förväntningar på prestanda ligger ofta väldigt nära för vad som är möjligt. Detta tvingar oss att söka nya lösningar och tillverkningsmetoder. Denna kompetensbyggnad kan också öppna nya möjligheter för anläggningar utanför Sverige. Det är alldeles för få svenska företag som lyckats bli leverantörer till forskningsanläggningar. Samtidigt som Sverige investerar miljoner varje år i anläggningar som CERN, ESO, FAIR, ITER etc. så får svenska företag på tok för liten återbäring av dessa investeringar. Därför måste vi utnyttja denna unika möjlighet med två stora forskningsanläggningar i Sverige. Att bli mer kända och stärkta i vårt varumärke inom Big Science området gör oss till en mer attraktiv arbetsgivare. Det är en viktig konkurrensfördel för att kunna attrahera rätt medarbetare i framtiden. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen? Byggandet och driften av ESS innebär en unik chans för regionen och Sverige att stärka svensk industris leveranser till och användande av forskningsanläggningar, både i Sverige och internationellt. Men då handlar det om att bygga upp starka kopplingar mellan industri, anläggningar och akademi. Vidare handlar det om statligt riskkapital för att hantera företagens initiala risker vid leveranser till olika forskningsanläggningar. Andra länder, inte minst våra grannländer, driver aktiva strategier för hur de ska få tillbaka vad de investerat i forskningsanläggningar. Detta ger företag där en konkurrensfördel gentemot svenska företag. Att bygga upp en välfungerande och långsiktig ILO-funktion med stark närvaro bland forskningsanläggningarna och företagen är även detta en åtgärd som skulle kunna bidra till att svensk industri blev mer aktiva inom just detta område. Hur vill ni att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? Om 10 år börjar regionen kring ESS och MAX IV bli en av de mest framstående kunskapsregionerna i världen. Forskning och utbildning skall hålla världsklass. Med konkurrenskraftiga företag, högutbildad befolkning, dynamiska forskningsmiljöer, hög tillgänglighet har regionen fått internationell uppmärksamhet. Ett annat utmärkande drag är praktisk samverkan mellan olika sektorer i samhället. Vi har fått en region där vetenskap och samhälle tillsammans skapar ny kunskap, ekonomisk tillväxt och ökad livskvalitet. Landskrona Mats Orup 20

21 PM Författare: Datum: RISE input till hearing om ESS med Lena Ek, samordnare för ESS Forskningsinstituten under RISE utgör en forsknings- och innovationsinfrastruktur till stöd för näringslivets hållbara utveckling och konkurrenskraft och har till mål att utgöra näringslivets innovationspartner. RISE-instituten omsatte under 2016 totalt 3,2 miljarder kronor varav näringslivet stod för 53 % av intäkterna. Av dessa utgjorde de små och medelstora företagen, SMF, ca 30 %. Vid instituten finns ca 2500 forskare varav ca 1/3 är disputerade. RISE-instituten är lokaliserade från Luleå i norr till Lund i söder på ett 40-tal orter. Utöver arbetet med industrin och akademi har genom åren också ett 40-tal bolag, som idag sysselsätter mer än personer, bildats från RISE-instituten. En viktig del i RISE verksamhet är de drygt 100 test- och demonstrationsanläggning (ToD) som instituten driver och som utgör en innovationsinfrastruktur. Inom RISE finns ca 60 % av alla de test- och demonstrationsanläggningar som Vinnova har identifierat i Sverige. Med stöd av Vinnova har RISE under genomfört ett projekt för att öka tillgängligheten för företag, särskilt små och medelstora företag, till institutens ToD-anläggningar. Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan ni dra nytta av den kunskaps- och innovationsmiljö som nu byggs upp? Som nämnts ovan är test- och demonstrationsanläggningar en viktig del i forskningsinstitutens verksamhet som bidrar till att snabbare kunna föra ut forskningsresultat i produkter, processer och tjänster. Inom institutssektorn finns därför en bred erfarenhet av att tillgängliggöra ToDanläggningar och tillsammans med företag genomföra utvecklingsprojekt kopplade till våra testbäddar. ESS erbjuder möjligheter att studera material, särskilt mjuka material, på ett sätt som inte är möjligt med existerande tekniker. För RISE innebär ESS en möjlighet att komplettera det utbud av tjänster som vi kan erbjuda svenskt näringsliv. RISE har redan utvecklat ett samarbete med MAX IV och i den utvecklingsprocessen inkluderas också ESS för att identifiera hur de båda anläggningarna, som tillsammans erbjuder världsunika möjligheter, kan komplettera varandra och ge möjligheter för svenska företag att stärka sin konkurrenskraft på materialområdet. RISE har redan idag en verksamhet i Lund som omfattar ett 70-tal forskare. Som exempel utvecklar vi tillsammans med region Skåne och Lunds universitet utvecklar man en pilotproduktionsanläggning inom nanoområdet, ProNano, som bl.a. kommer att utnyttja de möjligheter som ESS erbjuder. För RISE är det naturligt att tillsammans med andra aktörer, såväl lärosäten som företag, stärka sin närvaro kring anläggningarna i Lund. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen dit? Inom RISE finns en stor erfarenhet av att driva utvecklingsprojekt vid institutens egna testbäddar. Den kompetensen avser RISE att utnyttja också för att tillgängliggöra ESS för företag. Särskilt tror vi att det kommer att vara betydelsefullt för SMF. Inom RISE håller vi på att utveckla vår kompetens inom synkrotronljusteknik vad gäller MAX IV. I en enkät som genomförts har vi identifierat att det inom RISE finns ca 25 personer som behärskar/har kunskap om synkrotronljus- och/eller neutronspridningsteknik. RISE mål är att vi inom oss kommer att ha tillräckligt med personal för att kunna stödja såväl MAX IV som ESS-teknik. 21 RISE Research Institutes of Sweden AB Box 3072, Stockholm Mäster Samuelsgatan 60, 9 tr. Telefon: Fax: E-post: info@ri.se Org.nr: Styrelsens säte: Stockholm 1/3

22 De hinder som RISE ser är främst våra möjligheter att kunna utveckla vår kompetens inom den tillämpade forskningen. Mycket av de resurser som hittills tillgängliggjorts är inriktade på den grundvetenskapliga utvecklingen. Redan för MAX IV har RISE-instituten svårigheter att få tillgång till stråltid eftersom fördelningen av denna baseras på vetenskapligt publikationsvärde för de experiment som föreslås. Om inte forskningsinstituten kommer att kunna få möjligheter att utveckla kompetens för användning av neutronspridningsteknik kommer våra möjligheter att ge näringslivet, särskilt SMF, tillräckligt stöd att begränsas. I forskningspropositionen identifieras dessutom lärosätena som dem som ska ge näringslivet stöd i utnyttjandet av ESS och MAX IV. Här bör öppnas möjligheter för RISE att få finansiering för vårt stöd till näringslivet. RISE kommer också att kunna bidra till att själv eller tillsammans med svenska företag leverera utrustning och tjänster till ESS och deltar i IPAC 2017, en viktig mässa för leverantörer till stora forskningsanläggningar. I den preliminära kartläggning av relevant kompetens har vi identifierat det mättekniska området och tekniker för hantering av de stora datamängder som experimenten vid anläggningen genererar. Vi bedömer också att vi kan ha en viktig roll när det gäller att sätta sammansättning av konsortier, särskilt med SMF. Hur vill ni att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? Inom RISE tror vi att forsknings- och innovationsmiljön i Lund kommer att stärkas kring Lund i omedelbar närhet till anläggningarna. För RISE del skissar vi på följande tidplan för anläggningarna MAX IV och ESS under en period fram till 2030: 2018 Etablering av permanent RISE personal i anslutning till MAX IV Nära samverkan med MAX IV och ESS för att utveckla industriell användning 2020 RISE relaterade experiment görs regelbundet vid MAX IV. Synkrotronmetoder är en integrerad del av RISE Test och Demo erbjudande och RISE Toolbox. Stark kompetens att stödja kunder genom alla faser av synkrotronbaserade studier 2025 RISE är den största inkörsporten för industrin till MAX IV och ESS Integrationen med ESS har växt till att motsvara den med MAX IV 2030 RISE är en helt integrerad del av ekosystemet runt MAX IV och ESS, och säkerställer därmed att nyttan av anläggningarna för Sveriges industri och samhälle maximeras Men RISE tror också att andra innovationsmiljöer där RISE är etablerade också kommer att utvecklas och dra nytta av etableringen av MAX IV och ESS i Lund. RISE avser att bl a bygga upp samarbeten med relevanta lärosäten för utnyttjandet av ESS som en del i sin strategi att stärka samverkan med lärosätena. Sammanfattningsvis RISE ser stora möjligheter att utnyttja såväl ESS som MAX IV som en del sitt utbud av tjänster relaterade till Test- och demonstrationsanläggningar och avser att bygga upp kompetens på området RISE måste ges tillgång till ESS, bl a stråltid, och resurser för att kunna utveckla kompetens och erfarenhet av att utnyttja anläggningarna och tillgängliggöra ESS för näringslivet 2 22

23 RISE ser också möjligheter att bidra till att svenska företag kan utveckla och leverera teknik till anläggningarna 23 3

24 Inspel inför hearing om ESS och omgivande kunskap och innovationsmiljö den 26 april I den strategi som presenterats av Vetenskapsrådet, Europeiska spallationskällan ett världsledande verktyg för forskning, utbildning och innovation, poängteras vid flera tillfällen betydelsen av att näringslivet deltar i arbetet runt ESS. Idag är det bara ett mindre antal svenska företag som har erfarenhet från arbete med att använda neutroner från spallationskällor och liknade utrustningar för analys av material och olika materialrelaterade processer. Målsättningen för strategiarbetet bör vara att den ska ge den största samhällsnyttan i form av ökad attraktionskraft att förlägga forskning i Sverige och ökade möjligheter till innovationer. Det är i detta sammanhang angeläget att VR och VINNOVA koordinerar sina insatser. Näringslivet har idag i många fall ett stort behov av kunskap om vad ESS är och vad man kan använda faciliteten till. Det råder även en osäkerhet kring hur man ska kunna tillgodogöra sig de unika möjligheter som kommer att finnas vid ESS och omgivande kunskaps- och innovationsmiljö. Därför anser vi det viktigt att de svenska forskningsinstituten och inte bara universiteten ges resurser att bygga upp egen kompetens inom området men även att redan nu initiera arbeten med näringslivet för att få företagen att förstå hur kunskaps- och innovationsmiljön kan användas. Instituten bör även ges resurser för att etablera en betydande egen verksamhet relaterat till ESS direkt men också inom den kunskaps- och innovationsmiljö som nu skapas runt ESS. Vi ser RISE/Swerea som central kontaktyta mot industrin, i samverkan med akademin. Vidare anser vi det mycket viktigt att det tas fram bedömningskriterier för att även väga in näringslivsrelevans som ett komplement till akademiska excellens när tid på utrustningen ska fördelas. I de ansökningsförfaranden som förväntas bör ESS också prioritera forskningsprojekt där relevansen bedöms utifrån näringslivets behov, inte enbart akademins meriter. Detta är en förutsättning för att näringslivet ska kunna och vilja bygga upp den kompetens som behövs för att tillgodogöra sig de unika möjligheter som nu skapas. Innovationsaspekterna bör på ett tydligare sätt inkluderas så att vi kopplat till forskningsinfrastrukturer satsar på industriellt inriktade test- och demonstrationsanläggningar som kan kopplas i det här fallet till ESS och som behövs för att underlätta innovation av produkter och tjänster. Vi ser förslaget om att inrätta en nationell science park för innovationsmiljö kring ESS och MAX IV laboratorierna som helt rätt och ett steg i denna riktning. Detta kan vara ett utmärkt sätt att knyta ihop dessa forskningsanläggningar med mer företagsnära test- och demomiljöer. Sammanfattningsvis anser vi det viktigt att: 1. Ge forskningsinstituten resurser att i nära samarbete med näringslivet bygga upp kompetens inom området 2. Ta fram och implementera bedömningskriterier för att väga in näringslivsrelevans som ett komplement till akademiska meriter när tid på utrustningen ska fördelas 3. Koppla satsningar på test- och demonstrationsmiljöer till forskningsinfrastruktur såsom ESS Med hopp om en givande dialog! Torgny Persson Peter Johansson Elisabet Rytter Skogsindustrierna Teknikföretagen Livsmedelsföretagen Gert Nilsson Jernkontoret Nils Hannerz Innovations- och kemiföretagen 24

25 Tetra Pak Hearing om ESS på Utbildningsdepartementet 26e april Frågeställningar: Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan ni dra nytta av den kunskaps- och innovationsmiljö som nu byggs upp? ESS erbjuder en unik experimentmiljö med mät och analysmetoder som kan ge nya möjligheter att undersöka material och processer. Detta tillsammans med de kompetenser som kommer att attraheras och utvecklas kring ESS önskar vi kan bli till hjälp i vårt industriella forsknings och utvecklingsarbete. Till exempel är vår förhoppning att de mät och analysverktyg ESS kan tillhandahålla ska bli till nytta i tidiga utvecklingsfaser av nya teknologier och produkter, bland annat genom att den avancerade materialkarakterisering som ESS kan erbjuda ska bli till hjälp i utvecklingen och användandet av virtuella simulationsmodeller. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen dit? Vi har ambitionen att vara en aktiv part som med öppet sinne och nyfikenhet utforskar vilka möjligheter ESS och tillhörande kunskaps- och innovationsmiljön kan ge för vårt utvecklingsarbete. I detta tror vi att vi också kan bidra med frågeställningar för forskning och utveckling som inte bara är av intresse för vårt företag, utan också för andra industrier och institutioner. En viktig faktor för att detta ska uppnås är att vi kan få stöd utifrån med specialistkompetens på de experimentella tekniker och analyser som ESS erbjuder, och att vi kan få hjälp att bygga förståelse för hur ESS kompletterar andra avancerade experiment och analysmetoder inom t ex Universitet och MAX IV. Hur vill ni att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? Vi ser fram emot en aktiv miljö med starka nätverk där nya kontakter och tekniska möjligheter blir en viktig faktor för industriell forskning och utveckling. Denna miljö och infrastruktur, till exempel inom det som nu benämns Science Village Scandinavia, ser vi som en möjlighet att främja förståelse av forskningsresultat och översättning av dessa i utvecklingsaktiviteter och framtida produkter. Vi ser som en viktig faktor för att detta ska bli framgångsrikt att både spetsforskning och breda tvärvetenskapliga initiativ premieras. 25

26 Dnr Ä Datum Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet Tillväxtverkets svar inför hearing om ESS och omgivande kunskaps- och innovationsmiljö den 26 april 2017 Vilka möjligheter ser ni som organisation med ESS? Hur kan ni dra nytta av den kunskaps- och innovationsmiljö som nu byggs upp? Tillvä xtverket stä rker Sverige genom ätt stä rkä fo retägens konkurrenskräft. Vi go r det genom ätt skäpä bä ttre fo rutsä ttningär fo r fo retägände och fo r ätträktivä regionälä miljo er dä r fo retäg utveckläs. ESS och Mäx IV ä r viktigä forskningsänlä ggningär och i främtiden ä ven innovätionsmiljo er fo r ällä Sveriges regioner. Fo r oss ä r det viktigt ätt kunskäpen som genereräs i änlä ggningärnä nyttiggo rs äv äkädemi och nä ringsliv dä det ä r viktigt fo r upptä ckten äv främtidä uppfinningär och innovätioner. Genom utvä rderingärnä i de progrämmen med insätser kring ESS och Mäx IV, ä r Tillvä xtverket en kunskäpskä llä till externä och internä äkto rer. Dettä kän ä ven verkä fo r ätt kommände progrämperiod inkluderär insätser äv releväns fo r ESS och Mäx IV pä nätionell nivä. Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen dit? Inom tvä äv delmä len i strätegin här Tillvä xtverket idäg tre olikä progräm som pä olikä sä tt skä bidrä till ätt stä rkä utvecklingen kring ESS och Mäx IV: Nätionellä regionälfondsprogrämmet, Ö resund-kättegät-skägerräk och Skä ne-blekinges regionälfondsprogräm. Utmäningen ä r bl.ä. ätt fä nätionell deläktighet och o kä engägemänget frä n äkädemin i o vrigä Sverige. Lä rosä tenä blir viktigä ämbässädo rer, bä de internt mot studenter och forskäre, men ocksä i kommunikätionen med nä ringslivet om hur resultät och kunskäp kän nyttiggo räs. Hä r händlär det ä ven om ätt inkluderä ESS och Mäx IV i dem regionälä utvecklingssträtegiernä i ärbetet med Smärt Speciälisering med t.ex. kopplingär till smärtä/ävänceräde mäteriäl. Hur vill ni att innovationsmiljön ska se ut om 10 år? 2027 sä här ESS änlä ggningen byggts klär och instrumenten ä r i full änvä ndning. Vi bo rjär se effekternä äv dem investeringär vi gjort inom Nätionellä Regionälfondsprogrämmet, Ö resund-kättegät-skägerräk och Skä ne-blekinge progrämmen. Sämt ätt det, i det nyä, Nätionellä Regionälfondsprogrämmet finns tydligä omrä den äv releväns fo r ESS och Mäx IV pä nätionell nivä med internätionell koppling, som Science Villäge Scändinäviä ä r i full gä ng med innovätionsmiljo er som sämverkänsplättformen Mäteriäl Business Center fo r industri, entrepreno rer och äkädemi. Hä r kän mäteriälreläteräde äffä rer, nyä fo retäg och ny verksämhet i existeräde boläg skäpäs. Smäll änd Säfe finns ocksä i omrä det med ett center ärbetär med utveckling inom nänosä kerhet nätionellt och internätionellt. Mälmo Ho gskolä ko r i sämärbete med Smile Inkubätorn i Lund genom regelbundnä Öpen läbs fo r ätt o kä sämärbetet mellän forskningsinstitut och fo retäg fo r t.ex. äccelereräd produktutveckling inom life science, mäteriälvetenskäp, livsmedel och kemi. Flerä lä rosä ten runt om i Sverige här utbildnings- och forskningsprogräm koppläde till ESS och Mäx IV. Flerä äv dem här tillsämmäns med strätegiskä pärters inom nä ringslivet en händlingsplän fo r hur kunskäpen kän nyttiggo räs fo r ätt o kä innovätionsho jden i fo retägens fortsättä utveckling. Sida 1(1) Tillväxtverket 26

27 Tord Eklöf, FREIA-avdelningen vid Uppsala universitet Jag vill inför denna hearing särskilt framhålla den betydelse som den nu pågående uppbyggnaden av ESS-projektet har för accelerator- och instrumentteknologiutvecklingen inom svensk forskning och svensk industri och den verksamhet som Uppsala universitet genom sitt accelerator- och instrumentutvecklingslaboratorium FREIA bedriver för att stimulera detta. Accelerator- och instrumentteknologin har fått en alltmer ökande betydelse för den fysikaliska och biologiska grundforskningen (ESS, CERN, MAX IV, EMBL, XFEL m.fl. är alla acceleratorbaserade forskningsanläggningar som ständigt kräver ny utveckling av accelerator- och instrumentteknologi), för läkarvården (protonterapi av cancer vid Skandionkliniken i Uppsala, PET-diagnostik m.m.), materialforskningen (ESS, MAX IV, EMBL, XFEL m.fl. ) och för industrin (i processer som sterilisering, genomlysning, bestrålningstester, djupsvetsning, elektroniktillverkning m.fl.). En särskild aspekt är, enligt min mening, att det nu blivit väsentligt - särskilt med anledning av uppbyggnaden av ESS- och MAX-IV-projekten i Sverige - att regeringen vidtar åtgärder för att svensk industri i ökande utsträckning skall kunna tar hem högteknologiska utvecklings- och komponentorder från de stor internationella acceleratorlaboratorier Sverige är medlem i (t.ex. från ESS, CERN, XFEL m.fl) genom ett ökat stöd till accelerator- och instrumentteknologins utveckling i Sverige. Den nu pågående ESS-uppbyggnaden erbjuder f.n. mycket goda möjligheter till detta, bl.a. genom verksamheten vid FREIA-laboratoriet vid Uppsala universitet, som tillkommit för att stödja just uppbyggnaden av ESS-acceleratorn, särskilt dess supraledande accelerationskaviteter med tillhörande radiorekvenskraftaggregat. FREIA-laboratoriet har även nyligen etablerat ett utvecklingssamarbete med CERN, i detta fall om supraledande komponenter till den förestående uppgraderingen av LHC-kolliderarens luminositet. Med vänlig hälsning Tord Ekelöf Föreståndare för FREIA-avdelningen vid Uppsala universitet 27

28 Datum Diarienummer Kommentarer från Vetenskapsrådet inför hearing om ESS den 26 april 2017 ESS i Sverige en världsledande kunskapsmiljö för framtidens hållbara material ESS ger unika möjligheter för Sverige Det svenska värdskapet för ESS bidrar till att stärka Sverige som forskningsnation. Med ESS och Max IV som bas kan ett kompetenskluster med global attraktionskraft skapas. År 2030 vill Vetenskapsrådet att Sverige och ESS ska vara förstahandsvalet för de forskare, företag och institut som med hjälp av neutroner studerar molekyler, material och processer relaterade till dem. ESS och Max IV ska ses som hörnstenar i en satsning som möjliggör för svensk världsledande forskning inom dessa områden. I arbetet med att stärka möjligheterna för svensk forskning inom akademin och näringslivet bör Sverige också ha stort fokus på uppbyggnaden och driften av ESS bl.a. bidra genom in-kind bidrag. På så sätt stärks forskningsområdet i Sverige och det byggs kompetens för framtiden. Vetenskapsrådet har en nyckelroll i Sveriges stöd till ESS Vetenskapsrådet bistår regeringen i frågor som rör det svenska värdskapet för ESS och har även i uppdrag att stimulera svenskt deltagande, utnyttjande och kompetensförsörjning kring ESS. Vetenskapsrådet har föreslagit en nationell strategi för ESS och samordnar även en handlingsplan baserad på strategin. Strategin är tänkt att omfatta samtliga nationella ESS aktörers verksamheter. Vetenskapsrådet bedriver en omfattande verksamhet kopplad till ESS: vi samordnar information om ESS i Sverige, vi arbetar för att Sverige kan bidra till instrumenten på ESS, vi engagerar oss i datahanteringen vid ESS och Max IV och samverkar med Vinnova för att stärka leverans- och användarmöjligheter för företag. Det pågår även en kartläggning av hur forskare ser på synergieffekter av samlokaliseringen av ESS och Max IV. För att ge möjlighet till utveckling och expansion av den forskningskompetens som redan finns i landet har Vetenskapsrådet hittills genomfört två utlysningar riktade mot forskning relaterat till ESS. Vetenskapsrådet stödjer även ett liknande initiativ på nordisk nivå. Nationell uppslutning och samordning är mycket viktigt Förslaget till nationell strategi för ESS framhåller vikten av att olika aktörer tar initiativ och ansvar för vad de kan bidra med till ESS och att arbetet samordnas nationellt. Utbyggnad av forskningskompetens samt utvecklingen av miljön mellan ESS och Max IV har mycket att tjäna på att samordnas på nationell nivå. Som en del i strategiarbetet med ESS samordnar Vetenskapsrådet nu en uppdatering av handlingsplanen i förslaget till nationell strategi för ESS. Vi efterfrågar vad olika aktörer planerar för aktiviteter och kommer att sammanställa dessa i en handlingsplan som sträcker sig t.o.m Uppdateringen utgår från slutsatser från den workshop som VR arrangerade hösten 2016 och bidrar till diskussionerna vid höstens kommande workshop, som arrangeras av Vinnova. Vetenskapsrådet hoppas att detta arbete ska visa på alla aktiviteter som pågår och även att antalet aktiviteter och graden av samverkan mellan olika aktörer ökar. 28

29 1 (3) Joakim Appelquist Dnr: Reflektioner inför ESS-hearing 26 april Vinnova välkomnar möjligheten att skriftligt framföra synpunkter inför hearingen om ESS den 26 april. Initialt kan konstateras att Vinnova ser en stor potential i ESS som ett medel att stärka svensk grundforskning, ge svenskt näringsliv tillgång till ett kraftfullt instrument för utveckling av nya innovationer samt stimulera ny teknikutveckling i samband med uppbyggnad och drift av anläggningen. Samlokaliseringen med Max IV innebär att det skapas en världsunik miljö för forskning och innovation inom miljöområdet i Sverige. Frågan som alla som har en relation till dessa anläggningar nu måste ställa sig är vad som måste hända för att Sverige ska kunna dra maximal nytta av den investering vi nu gör. Från Vinnovas sida ser vi att det krävs insatser för att lösa fyra olika utmaningar. 1. Långsiktig drift av Max IV I linje med skrivningarna i forsknings- och innovationspropositionen kommer Vinnova att inleda diskussioner med Vetenskapsrådet och övriga finansiärer för att identifiera möjligheter att bidra till en långsiktigt hållbar finansiering av driften Max IV. Vinnova anser att frågan om möjligheten för Max IV att ta ut VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: Vinnova, SE Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fakturaadress: Vinnova, FE 34, Frösön Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) vinnova@vinnova.se Orgnr: VAT-nr: SE