FYSIK NEWTONS LAG Krafter Parallella krafter REFRAKTION Refraktion Ögat KEMI VATTEN Molekyl...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FYSIK NEWTONS LAG Krafter Parallella krafter REFRAKTION Refraktion Ögat KEMI VATTEN Molekyl..."

Transkript

1 DETALJERAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 21 Augusti

2 INNEHÅLL BIOLOGI... 5 FOTOSYNTESEN... 5 MÄNNISKOKROPPEN... 5 Mag- ch tarmkanalen... 5 Lymfsystemet... 5 Urinsystemet... 6 Kardivaskulära systemet... 6 Nervsystemet ch sinnena... 8 Reprduktin (enbart i Premium)... 9 Anatmi Skelettet ch musklerna Celler DNA Fertilitet (enbart i Premium) GEOGRAFI KLIMAT Temperatur Nederbörd Vegetatin JORDEN OCH SOLSYSTEMET Jrden Slen, jrden ch månen Slsystemet JORDENS INRE Jrden inre Tektniska plattr Stratvulkaner Slsystemet (Enbart i Windws 10 App) Slsystemet Planetjämförelse Slen Merkurius Venus Jrden Månen Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Jrden ch Månen Slförmörkelse Månförmörkelse

3 FYSIK NEWTONS LAG Krafter Parallella krafter REFRAKTION Refraktin Ögat KEMI VATTEN Mlekyl Vatten Is PERIODISKA SYSTEMET Peridiska systemet NaCl Kvalent bindning MATEMATIK GEOMETRI Punkt Linje Stråle Sträcka Vinklar Likbelägna vinklar Area Vlym Pythagras sats Cirkel Pyramid ch kn Rektangelns area Triangelns area Triangelns area (ej rätvinklig) Drakens area Parallellgrammens area Trapetsidens area (rektangel) Trapetsidens area (triangel) D-frmer D-frmer SAMBAND OCH FÖRÄNDRING Linjära ekvatinen MATEMATIK Negativa tal TEKNIK

4 ELECTRICITET Likström Växelström HÄVSTÄNGER Den gyllene regeln Arm HYDRAULIK (Enbart i Windws 10 App) Pascals princip Grundläggande hydraulik Kraftdistributin - förenklat Kraftdistributin - brmssystem Diskbrms Trumbrms

5 BIOLOGI FOTOSYNTESEN Ett löv Klyvöppningarna med dag ch natt Celler i lövet Den kemiska reaktinen i växtcellen Celldelning Förstring av klrplast Klrplastens insida Klrplastens yttre membran Klrplastens inre membran Strma lameller Strma Granum Tylakid MÄNNISKOKROPPEN Mag- ch tarmkanalen Tarmar, magsäck, svalg Magsäck Tunntarm ch tjcktarm Matstrupen Gallblåsan Gallblåsa, rientering ch makr Levern Levern, rientering ch makr Bukspttskörteln Bukspttskörtel, rientering ch makr Matspjälkningen Levern, magsäck, matstrupe, tunntarm ch tjcktarm Tvärsnitt av tunntarmen Tunntarmens insida Tarmludd ch tvärsnitt av tarmludd (villi) Fettksyra, prteinkedjr, klhydrater ch vart de tar vägen Prteinkedjr sm bryts ned till aminsyrr Aminsyrans väg från tunntarmen till levern Lymfsystemet Lymfsystemet Lymfsystemet, rientering ch makr Mjälten 5

6 Mjälten, rientering ch makr Urinsystemet Njurarna Uppbyggnad Njurarnas placering ch makrvisning Njurarna på kärlträdet Binjuren, njurbarken, hilus, njurbäckenet, njurvenen, njurartären, njurmärgen Medulla Njurmärgen Njurbäckenet Nefrnet Bwmans kapsel Henles slynga Uppsamlingskanalen Glmerulus Prximal tubuli Bwmans kapsel Bwmans kapsel (närbild) Glmerulus (närbild) Henles slynga (närbild) Glmerulus Insidan av glmerulus (resa/animatin) Primärurin (följ urinen från bldet ut i njuren) Kardivaskulära systemet Lungrna Lunglberna Lungsäckarna Musklerna Skelettet Hjärtat Inälvrna Levern Magsäcken Diafragman Hjälpmuskler Interkstalmuskler Punkterad lunga Nrmal andning (schematisk vy) FRC mängden luft sm finns kvar vid nrmal utandning Luftstrupe Brnkerna 6

7 Tertiära brnkerna Brnkil Struphuvudet Övre luftvägarna Resa från utsidan av krppen där vi följer ett andetag hela vägen till alvelerna Alvelerna (utsidan) Alvelerna (insidan) Alvel Gasutbytet (tvärsnitt av alvel ch kapillär) Syre från lunga till bldåder Kldixid från bldåder till alvel Vatten från bldåder till alvel Bldcell Hemglbin Hemglbinets transprt av syre Hemglbinets transprt av kldixid Resa från alvelerna där vi följer ett andetag hela vägen till utsidan av krppen Lungkretssystemet (makr) Cirkulatinssystemet (makr) Flimmerhår (på cell) Rengöring ch transprt i luftrören Slem ch slemprducerande celler Rökning Skadat transprt- ch rengöringssystem i luftrören Skadad alvel Emfysem Hjärtat Hjärtat (utsida) Hjärtat (insida, dynamiskt tvärsnitt) Bröstkrg Lunglber Höger ch vänster kammare Höger ch vänster förmak Artaklaffen Pulmnalisventil Segelklaffarna (trikuspidalklaffen) Segelklaffarna (mitralisklaffen) Nedre hålvenen Övre hålvenen Lungartären Arta Kranskärl 7

8 Lungkretslppet Systemisk cirkulatin Kärlträdet Systemisk cirkulatin Bldcirkulatinen i ften Bldcirkulatinen i handen Bldcirkulatinen i njurens infästning Bldcirkulatinen i huvudet Bldcirkulatinen i lungkretslppet Nervsystemet ch sinnena Ögnen Ögnen (makr) Extrakulära muskler Strålkrppen Hrnhinna Iris Ögats slemhinna (ögnvita) Glaskrpp Synnerven Näthinna Synnervspapillen Åderhinnan Linsen Främre ögnkammaren Pupillen (reagerar med ljus) Hur vi uppfattar färger, visualisering av svaga ljusförhållanden Linsens funktin Visualisering av linsens funktin Översynthet (hur det yttrar sig ch hur det krrigeras) Närsynthet (hur det yttrar sig ch hur det krrigeras) Översynthet hur det fungerar Närsynthet hur det fungerar Örnen Ytterörat Hörselgången Trumhinnan Mellanörat Hammaren Städet Stigbygeln Båggångarna Snäckan Vestibulära nerven 8

9 Hörselnerven Snäckans vägg Scala vestibuli Kchlear gång Scala tympani Tektrialmembranet Basilarmembranet Krtiska rganen Spiralganglin Hårceller Sterecilier (hår) Ljudvågr Visualisering, en resa med ljudvågrna utanför krppen hela vägen in i krtiska rganen Nervsystemet Nervsystemet (makr) Perifera nervsystemet Hjärnan Lilla hjärnan Hjärnstammen Hypfysen Stra hjärnan Alla lberna Förlängda märgen Mellanhjärnan Övrehjärnstammen Hyptalamus Ryggmärgsnerver Reprduktin (enbart i Premium) Kvinnlig reprduktin Kvinnliga könsrgan Vagina Livmder Äggledare Fimbriae Äggstck Manlig reprduktin Manliga könsrgan Penis Prstatan Testiklar Bitestikel Sädesledare 9

10 Sädesblåsa Urinblåsa Anatmi Alla muskler transparanta där du tittar Transparant hud Skelett Lungr Mag- ch tarmkanalen, levern, magsäck, tjck- ch tunntarm, matstrupe ch gallblåsa Urinsystemet Cirkulatinssystemet Lymfsystemet, mjälten Nervsystemet Hjärnan, hjärnbalk Ögnen Örnen Skelettet (makr) Skelettet ch musklerna Skelettet Skelettet (makr) Skuldran Armbågen Handen Huvudets infästning på ryggraden Bäckenet Höften Knäleden Ften Skallen Skallen (makr) Ryggraden Ryggraden (makr) Ktr Diskar (vertebrala skivr) Krsben Svanskta Spinalkanal Muskler ch rörelse Knä i rörelse Fyra rörelser: böj, sidled, överböjning framåt, tvist Knäskål Synvialmembranet 10

11 Slemsäckar Ligament Menisk Muskler (hela benet inklusive ft ch höft) Skenben Lårben Vadben Celler Celler Ccci bakterier (makr) Prkarytcell (makr) Växtcell (makr) Djurcell (makr) Endsymbintterin Prkarytcell Encellig rganism Visualisering av prcessen Djur- ch växtceller Cellmembran Glgiapparaten Endplasmatiska retiklet Kärnhölje Cellkärna Nuklel Vakul Klrplast, inre ch yttre membran, strma lamellae, strma ch thylakid Mitkndrie Perxism Lyssm Krmsmer DNA Centriler Lyssm Ribsmer Vesiklar Meis Interfas Tidig prfas Sen prfas Metafas Anafas Telfas Cytkines 11

12 Mits Prfas II Metafas II Anafas II Telfas II Cytkines II Centril Kärnhölje Spindelfibrer Krmatintrådar Krmsmer Cytplasma Centrmeren Interfas Tidig prfas Sen prfas Metafas Anafas Telfas Cytkines Krmatin Trådar Centril Astrar Kärna Kärnhölje Spindelfibrer Krmsmer Cytplasma Centrmeren DNA Struktur DNA-spiralen Baspar Scker ch fsfatgrupper Adenin Tymin Guanin Cytsin G-C ch T-A mlekyler G-C ch T-A mlekyler med alla tillhörande grundämnen Grundämnen (med ämnesbeteckning) Replikatin 12

13 Delning av DNA-spiralen (visualisering) Vätebindning, G-C ch T-A mlekyler (visualisering) Kväveinnehållande bas Fsfatgrupp Dexiribsscker Helikas Plymeras Repellerande mlekyler G-C ch T-A mlekyler med fel plaritet (visualisering) DNA-spiralen (platt) med ett baspar med felaktig plaritet DNA-spiralen (vriden) med ett baspar med felaktig plaritet Transkriptin Transkriptinsfaktrer Aktivatrer prtein mrna Uracil Titta in i plymerasen Tymin Adenin Translatin mrna Nucleus Ribsme trna Aminsyra Plypeptider Fertilitet (enbart i Premium) IVF Vagina Livmderhals Livmder Livmderhålan Äggledare Fimbriae Äggstck Ultraljudssnd Nål Vesikulär fllikel Äggstck crtex Äggstcksvätska Ägg Antrum Labbmiljö med fertiliseringsglas 13

14 Spermie sm tränger in i ägg Befruktat ägg Äggets utveckling, zygt, 2 cellsfasen, 4 cellsfasen, 8 cellsfasen, mrula (72h) Införande av embry i livmdern Spermier Spermie Acrsm Cellmembran Cellkärna Centriler Mitkndrie Axiellt filament GEOGRAFI KLIMAT Temperatur Jrden Jrdaxeln Slen med vektrer Visualisering av temperatur (på jrden) Referens till temperatur Temperaturförändringar över året (visualisering) Interaktin, alla tlv månader Nederbörd Jrden Jrdaxeln Slen med vektrer Visualisering av nederbörd (jrden) Referens till nederbörd Nederbördsförändringar över året (visualisering) Interaktin, alla tlv månader Vegetatin Jrden Ekvatrn (valbar) Vändkretsarna (valbara) Köppens klimatklassificering Den trpiska klimattypen (grupp A) 14

15 Trpiskt regnskgsklimat (Af) Trpiskt mnsunklimat (Am) Trpiskt vått ch trrt klimat (As) Trpiskt vått ch trrt savannklimat (Aw) Trrt klimat (arida klimattypen) (grupp B) Ökenklimat (minst en månad med lägre temperatur än 0 C) (BWk) Ökenklimat (kallaste månaden har en medeltemperatur över 0 C) (Bwh) Stäppklimat (BSk) Stäppklimat (lägre latituder) (BSh) Fuktigt subtrpiskt klimat (Cfa) Kustklimat (mild vinter) (Cfb) Kustklimat (kall vinter) (Cfc) Medelhavsklimat (heta smrar svala vintrar) (Csa) Medelhavsklimat (heta smrar svala fuktiga vintrar) (Csb) Trr vinter, fuktig smmar (Cwa, Cwb, Cwc) Fuktigt kntinentalklimat (varm smmar, fuktigt hela året) (Dfa) Fuktigt kntinentalklimat (mild smmar, fuktigt hela året) (Dfb) Subarktiskt klimat (kall smmar fuktigt hela året) (Dfc) Subarktiskt klimat (kall vinter fuktigt hela året) (Dfd) Fuktigt kntinentalklimat (varm ch trr smmar) (Dsa) Fuktigt kntinentalklimat (mild ch trr smmar) (Dsb) Subarktiskt klimat (kall ch trr smmar) (Dsc) Subarktiskt klimat (kall vinter, trr smmar) (Dsd) Fuktigt kntinentalklimat (varm smmar, fuktigt hela året) (Dwa) Fuktigt kntinentalklimat (mild smmar, trr vinter) (Dwb) Subarktiskt klimat (kall smmar, trr vinter) (Dwc) Subarktiskt klimat (kall ch trr vinter) (Dwd) Tundra (EF) Glacialt klimat (ET) JORDEN OCH SOLSYSTEMET Jrden Jrden Månen Slen Jrden, månen ch slen i rörelse Månens alla faser Interaktin med tidskalan (ändra tidens hastighet) Går att få fram slförmörkelse Välj m du vill visa månen ch vädertexturer Slen, jrden ch månen Jrden 15

16 Månen Slen Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Jrden, månen ch slen i rörelse Månens alla faser Interaktin med tidskalan (ändra tidens hastighet) Går att få fram slförmörkelse Välj m du vill visa månen ch vädertexturer Interaktin med planeternas skala (förstra/minska) Planeternas mlppsbanr (på/av) Slsystemet En krrekt strleksrelevans mellan planeterna i slsystemet Slen Jrden Månen Mercurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus JORDENS INRE Jrden inre Jrden utan vädertextur Jrden kluven på hälften, synlig insida Skrpa Mantel Yttre kärnan Inre kärnan Jämförelse av tjckleken på de lika lagren Skrpa (djup: km) Mantel (djup: km, C) Yttre kärnan (djup: km, 3800 C) Inre kärnan (djup: km, 6000 C) 16

17 Jrden kluven i två delar med de lika lagren isärtagna Tektniska plattr Alla tektniska plattr, hur de tektniska plattrna rör sig, färgseparatin för att särskilja de lika plattrna Stratvulkaner Ytstrukturen på en stratvulkan, insidan, magmakammare, blckerade kraterrör, kn, kratern, aska ch ånga, utbrtt Slsystemet (Enbart i Windws 10 App) Slsystemet Alla planeterna rör sig i krrekt hastighet. Slen Merkurius Venus Jrden Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Interaktiv tidsskala (Slider) Interaktiv planetstrlek (Slider) Omlppsbanr (Tggle) Rtatinsaxel (Tggle) Planetjämförelse Slen Strleksjämförelse mellan planeterna i slsystemet. Slen Merkurius Venus Jrden Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Rtatinsaxel (Tggle) 17

18 Genmskärning av slen för att visa insidan. Slen Interaktiv tidsskala (Slider) Rtatinsaxel (Tggle) Merkurius Genmskärning av Merkurius för att visa insidan. Merkurius Interaktiv tidsskala (Slider) Rtatinsaxel (Tggle) Venus Genmskärning av Venus för att visa insidan. Venus Interaktiv tidsskala (Slider) Rtatinsaxel (Tggle) Jrden Genmskärning av jrden för att visa insidan. Jrden Interaktiv tidsskala (Slider) Rtatinsaxel (Tggle) Månen Mars Genmskärning av månen för att visa insidan. Månen Interaktiv tidsskala (Slider) Rtatinsaxel (Tggle) Genmskärning av Mars för att visa insidan. Mars Interaktiv tidsskala (Slider) Rtatinsaxel (Tggle) Jupiter Genmskärning av Jupiter för att visa insidan. Jupiter Interaktiv tidsskala (Slider) Rtatinsaxel (Tggle) Saturnus Genmskärning av Saturnus för att visa insidan. 18

19 Saturnus Interaktiv tidsskala (Slider) Rtatinsaxel (Tggle) Uranus Genmskärning av Uranus för att visa insidan. Uranus Interaktiv tidsskala (Slider) Rtatinsaxel (Tggle) Neptunus Genmskärning av Neptunus för att visa insidan. Neptunus Interaktiv tidsskala (Slider) Rtatinsaxel (Tggle) Jrden ch Månen Visar förhållandet mellan jrden ch månen. Slen Jrden Månen Interaktiv tidsskala (Slider) Interaktiv planetstrlek (Slider) Månens mlppsbana (Tggle) Rtatinsaxel (Tggle) Bunden rtatins-indikatr (Tggle) Slförmörkelse Visar jrdens ch månens förhållande till varandra för att skapa en slförmörkelse. Slen Jrden Månen Interaktiv planetstrlek (Slider) Månens mlppsbana (Tggle) Månförmörkelse Visar jrdens ch månens förhållande till varandra för att skapa en månförmörkelse. Slen Jrden Månen Interaktiv planetstrlek (Slider) 19

20 Månens mlppsbana (Tggle) FYSIK NEWTONS LAG Krafter Ett föremål på ett plan Interaktin, ändra massa ch graviditet Pilar sm symbliserar ch visar krafterna Ekvatinen för det sm händer Fg = m x g (förändras när krafterna ändras) Parallella krafter Ett föremål på ett plan Interaktin, ändra F1 (kraft ett) ch F2 (kraft två) Kraftpilar med markering (F1, F2 ch Res) Resultanten Ekvatin för händelsen Fres = F1 + F2 Visa acceleratin Visa knstant hastighet Visa deceleratin REFRAKTION Refraktin Ögat Ljusvågr Ljusvågr genm knkav lins Ljusvågr genm knvex lins Ögat Ljusvågr genm ögats lins Ljusvågr genm knkav lins ch ögats lins Ljusvågr genm ögats lins Ljusvågr genm knvex lins ch ögats lins KEMI 20

21 VATTEN Mlekyl En vattenmlekyl Flera vattenmlekyler Vatten Is Vattenmlekyler (flytande) Vätebindningen mellan mlekylerna Vattenmlekyler (fast frm) Vätebindningen mellan mlekylerna Interaktin, ändra temperaturen från 0 C till 273,15 C (absluta nllpunkten, nll grader Kelvin) PERIODISKA SYSTEMET Peridiska systemet NaCl Peridiska systemet Alla elementen sm atmer (interagera med alla element) Elektrner Neutrner Prtner Vatten, Na ch Cl i vatten, reaktinen, elektrner, vapratin, ändringar i plarisering, NaCl-mlekylens struktur, saltkristaller, salt Kvalent bindning prtner, neutrner ch elektrner Väteatm med prtn ch elektrn Bindning med delade elektrner mellan atmer Brtstötning av atmer när valensskalet är fullt MATEMATIK GEOMETRI Punkt Ett kryss, visualiserar en psitin i universum Punkt, interaktin ta brt krysset Interaktin, fyll sfären med punkter 21

22 Linje Stråle En linje, visualiserar en linje utan början ch slut, en riktning En stråle, visualiserar en linje sm börjar i en punkt Sträcka Två punkter Fyller upp sträckan mellan punkterna, en sträcka Vinklar Gradskiva Vinkel Interaktin, välj vinkel Förändra vinkeln Vinkelgrader i siffrr Grafisk referens av vinkeln Likbelägna vinklar Area Gradskiva Parallella baslinjer Interaktin, välj vinklar Förändra vinklarna Vinkelgrader i siffrr Grafisk referens av vinkeln Två punkter En sträcka Bryts upp till fyra nya punkter Rektangel Rektangeln fylls med små rektanglar Vrid rektangeln för att visa att area inte har någn höjd Töm rektangeln på små rektanglar (area är inte någt fysiskt) Vlym Fyra punkter Två sträckr Bryts upp i fyra nya punkter för varje sträcka Byggs upp i väggarna En kub Fyll kuben med mindre kuber 22

23 Pythagras sats Cirkel En rätvinklig triangel Räta vinkeln markerad Sidrnas längd utsatt Frmeln ( = 5 2 ) Rektanglar (arer) frmeras från triangelns alla sidr Visualisering sm visar att de mindre arerna får plats i den större En till rätvinklig triangel med annan kmpsitin Räta vinkeln markerad Sidrnas längd utsatt Frmeln Rektanglar (arer) frmeras från triangelns alla sidr Visualisering sm visar att de mindre arerna får plats i den större Begreppet mråde Radie Diameter Omkrets Förklaring av Pi Förklaring av frmeln för mkrets Förklaring av frmeln för area Pyramid ch kn Kub Bas Höjd Frmel: V=Bxh Pyramid Olika pyramidknfiguratiner Tre pyramider i en kn Frmel: V=(Bxh)/3 Tre kner Cylinder Rektangelns area Rektangel, möjlighet att ändra rutnätets pacitet Basen ch höjden Frmel: A=b*h Triangelns area Triangel, möjlighet att ändra rutnätets pacitet Basen ch höjden 23

24 Duplicera triangeln för att frma en kvadrat Frmel: A=(b*h)/2 Visa att en rätvinklig triangel har samma frm sm en kvadrat sm man har delat längs med diagnalen. Triangelns area (ej rätvinklig) Triangelns frm, möjlighet att ändra rutnätets pacitet Basen ch höjden Duplicera triangeln för att frma en parallellgram Frmel: A=(b*h)/2 Visa att triangeln mtsvarar en halv parallellgram Drakens area Drakens frm, möjlighet att ändra rutnätets pacitet Diagnal 1 ch 2 Duplicera draken ch rtera varje del för att frma en rektangel Frmel: A=(d1*d2)/2 Visa att draken mtsvarar en halv rektangel Parallellgrammens area Parallellgrammens frm, möjlighet att ändra rutnätens pacitet Basen ch höjden Visa att parallellgrammen mtsvarar en rektangel Frmel: A=b*h Visa att parallellgrammen mtsvarar en rektangel Trapetsidens area (rektangel) Trapetsidens frm, möjlighet att ändra rutnätens pacitet Bas 1, bas 2 ch höjden Trapetsiden dubblas ch vänds uppchner De två trapetsiderna läggs ihp ch bildar en parallellgram Visa att parallellgrammen mtsvarar en rektangel Frmel: A=((b1+b2)*h)/2 Visa hela uträkningen Trapetsidens area (triangel) Trapetsidens frm, möjlighet att ändra rutnätens pacitet Bas 1, bas 2 ch höjden Trapetsiden delas från övre vänster hörn till halva höjden Delen läggs för att frma en icke rätvinklig triangel. Basen ch höjden är samma Frmel: A=((b1+b2)*h)/2 Visa hela uträkningen 2D-frmer 24

25 Cirkel Kvadrat Rektangel Ellips Triangel Parallellgram Drake Parallelltrapets Pentagn Hexagn Oktgn Dekagn 3D-frmer Tetraeder Pyramid Hexagnpyramid Kub Rätblck Oktaeder Trekantsprisma Pentagnprisma Hexagnprisma Oktgnprisma Dekagnprisma Ddekaeder Iksaeder Trus Sfär Hemisfär Ellipsid Kn Cylinder Tesserakt SAMBAND OCH FÖRÄNDRING Linjära ekvatinen Krdinatsystem med x- ch y-axel Linje (graf) Interaktin, ändra k- ch m-värde Ekvatinen 25

26 Ekvatinen ch grafen linjerar MATEMATIK Negativa tal Termmeter, tallinje Frmel, reagerar med input Interagera med startpunkt Interagera genm att addera psitiva eller negativa tal Interagera genm att subtrahera psitiva ch negativa tal TEKNIK ELECTRICITET Likström Kpplingsschema för kretsen Elkabel Glödlampa Batteri Interaktin, klicka på batteriet för att slå på ch av strömmen Växelström Elkabel Brytare Glödlampa Batteri Eluttag Likström ch växelström i kpplingsschema ch med verkliga bjekt Interaktin, klicka på brytarna för att slå på ch av strömmen Interaktin, visa kpplingen i kpplingsschema Interaktin, visa strömvy HÄVSTÄNGER Den gyllene regeln Hävstång Vridpunkt/pivtpunkt Vikt Kraft (pil sm visar kraften ch förändras i strlek i förhållande till kraftens styrka) Interaktin, ändra vridpunkt Interaktin, ändra kraftens styrka 26

27 Arm Arm i rörelse Alla armens muskler Alla ben från hand till skuldra Transparant hud Hantel Schematisk vy med vridpunkt, kraft ch vikt utsatt med grafik Interaktin, ta brt huden Interaktin, ta fram bicepsvy HYDRAULIK (Enbart i Windws 10 App) Pascals princip Tryckbehållare med sex klvar. Interagera genm att dra i kraftreglaget för att visa hur trycket fördelas i behållaren till resten av klvarna Grundläggande hydraulik Simulera hur area ch kraft arbetar tillsammans. Kraftamplitudreglaget ändrar mängden kraft sm appliceras på vänster klv, vilket kmmer att påverka de två kraftindikatrerna. Kraftreglaget kmmer att flytta klvarna upp ch ner. Radiereglaget kmmer att ändra mrådet på höger klv Genm att sätta Kraftamplitudreglaget till 1.0 ch Radie till 2.0 kmmer den högra klven att ha dubbelt så str area sm den vänstra. Nu kan du se att du får fyra gånger så mycket kraft från höger klv. Om du nu drar i Kraftreglaget kmmer du bara en fjärdedel av avståndet Kraftdistributin - förenklat När du drar i Kraftreglaget kmmer du att se hur fyra av klvarna bara rör sig en fjärdedel av avståndet. Härifrån kan vi börja beskriva hur ett brmssystem i en bil arbetar med hydraulik Kraftdistributin - brmssystem Statisk översikt över en bils brmssystem. Brmsa med reglaget En närmre vy över brmssystemet. När du brmsar ser du hur kraften från brmspedalen fördelar hydraulikljan ut till brmsarna Diskbrms Närbild på diskbrmsen. När du brmsar ser du hydrauliken i arbete ch hur de lika delarna i diskbrmsen rör sig för att brmsa bilen Statisk översikt över en bils brmssystem. Brmsa med reglaget Trumbrms 27

28 Närbild på trumbrmsen. När du brmsar ser du hydrauliken i arbete ch hur de lika delarna i trumbrmsen rör sig för att brmsa bilen Statisk översikt över en bils brmssystem. Brmsa med reglaget 28

Periodiska systemet NaCl Kovalent bindning MATEMATIK GEOMETRI Punkt Linje Stråle Sträcka...

Periodiska systemet NaCl Kovalent bindning MATEMATIK GEOMETRI Punkt Linje Stråle Sträcka... DETALJERAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING REL.5.1.0 05.10.2016 INNEHÅLL BIOLOGI... 4 FOTOSYNTESEN... 4 MÄNNISKOKROPPEN... 4 Mag- ch tarmkanalen... 4 Lymfsystemet... 4 Urinsystemet... 5 Kardivaskulära systemet...

Läs mer

Periodiska systemet NaCl Kovalent bindning MATEMATIK GEOMETRI Punkt Linje Stråle Sträcka...

Periodiska systemet NaCl Kovalent bindning MATEMATIK GEOMETRI Punkt Linje Stråle Sträcka... DETALJERAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 05.04.2018 1 INNEHÅLL BIOLOGI... 4 FOTOSYNTESEN... 4 MÄNNISKOKROPPEN... 4 Mag- ch tarmkanalen... 4 Lymfsystemet... 5 Urinsystemet... 5 Kardivaskulära systemet... 6 Nervsystemet

Läs mer

NEWTONS LAG Krafter Parallella krafter REFRAKTION Refraktion Ögat ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING...

NEWTONS LAG Krafter Parallella krafter REFRAKTION Refraktion Ögat ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... DETALJERAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 13.07.2018 1 INNEHÅLL BIOLOGI... 4 FOTOSYNTESEN... 4 Stmata... 4 Ftsyntes... 4 Klrplast... 4 MÄNNISKOKROPPEN... 5 Mag- ch tarmkanalen... 5 Lymfsystemet... 6 Urinsystemet...

Läs mer

Innehåll V.3.1.1 2015-06-16

Innehåll V.3.1.1 2015-06-16 Innehåll V.3.1.1 2015-06-16 Biologi FOTOSYNTESEN Ett löv Klyvöppningarna med dag och natt Celler i lövet Den kemiska reaktionen i växtcellen Celldelning Förstoring av kloroplast Kloroplastens insida Kloroplastens

Läs mer

Innehåll REL

Innehåll REL Innehåll REL.5.1.0 05.10.2016 Biologi FOTOSYNTESEN Ett löv Klyvöppningarna med dag och natt Celler i lövet Den kemiska reaktionen i växtcellen Celldelning Förstoring av kloroplast Kloroplastens insida

Läs mer

RELEASE 1.1 REVISIONSNR. 2.0.3.0

RELEASE 1.1 REVISIONSNR. 2.0.3.0 RELEASE 1.1 REVISIONSNR. 2.0.3.0 TM INTRODUKTION KOMMA IGÅNG Här följer instruktioner för hur du på ett snabbt och enkelt sätt ska komma igång med användandet av The 3D Classroom. STARTA 1. 2. När du installerat

Läs mer

RELEASE 1.2.8 REVISIONSNR. 1.1 MANUAL

RELEASE 1.2.8 REVISIONSNR. 1.1 MANUAL RELEASE 1.2.8 REVISIONSNR. 1.1 MANUAL INTRODUKTION OM TVNs STEREO-3D För att 3Dn ska upplevas som den ska måste man ha rätt betraktningsvinkel i förhållande till tvn. Om stereo-3dn inte beter sig som den

Läs mer

Jupiter Saturnus Uranus Neptunus FYSIK FISSION OCH FUSION Fission Kärnkraft Kärnkraftsreaktor

Jupiter Saturnus Uranus Neptunus FYSIK FISSION OCH FUSION Fission Kärnkraft Kärnkraftsreaktor DETALJERAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 18.10.2018 1 INNEHÅLL BIOLOGI... 5 FOTOSYNTESEN... 5 Stomata... 5 Fotosyntes... 5 Kloroplast... 5 MÄNNISKOKROPPEN... 5 Balansorganen... 5 Mag- och tarmkanalen... 6 Lymfsystemet...

Läs mer

Digitalt berättande. Aktivera eleverna med hjälp av tysta filmer

Digitalt berättande. Aktivera eleverna med hjälp av tysta filmer Digitalt berättande Manual och lektionsplanering med utgångspunkt från användande av digitala verktyg såsom ipad, Chromebook, PC eller surfplatta, där eleverna ljudsätter tysta filmer. Aktivera eleverna

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologisk bevis för och emot hypotesen Bergarter Sedimentärastrukturer Paleoklimat och miljö Lagerföljd Fossil

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Geometri år 7C och 7D vt-14

Geometri år 7C och 7D vt-14 Gemetri år 7C ch 7D vt-14 Förankring i kursplanens syfte I matematik tränas elevernas förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder använda ch analysera

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologiska och geokemiska bevis för och emot hypotesen Lagerföljd Sedimentära strukturer och fossil Paleoklimat

Läs mer

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Eleven kan med hjälp av guiden och cd:n göra virtuella dissektioner på människokroppen. Guiden är tänkt att användas på samma sätt som en dissektionshandledning.

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Arbeta vidare med geometriproblemen 2018

Arbeta vidare med geometriproblemen 2018 Arbeta vidare med gemetriprblemen 2018 Varje år har många av prblemen gemetrisk anknytning. I år har vi samlat dessa prblem från lika tävlingsklasser ch kpplat ihp dem sm behandlar liknande delar av gemetrin.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik Y LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Geometri ELEV Desmos Geometry är ett matematikverktyg som bland annat kan hjälpa dig att avbilda geometriska figurer och

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Lektionsaktivitet: Var är den? Hur ser den ut?

Lektionsaktivitet: Var är den? Hur ser den ut? Särskla Mdul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 2 Del 3: Gemetri ch statistik Lektinsaktivitet: Var är den? Hur ser den ut? Berit Bergius & Lena Trygg, NCM Syfte Lektinsaktiviteten består

Läs mer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a 2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda

Läs mer

Övningstentamen i Matematik I för basåret (HF0021), del 2

Övningstentamen i Matematik I för basåret (HF0021), del 2 Övningstentamen i Matematik I för basåret (HF00), del. Bestäm g '() eakt till funktinen g() 8 +.. Funktinen f ( ) 5 är given. a) Bestäm med hjälp av derivatans definitin f () b) I punkten (,) dras en tangent

Läs mer

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan)

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan) Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan) Det som står i den här lathunden ska du kunna till provet. Du ska kunna ställa upp och räkna ut liknande tal som de nedan: a) 39,8 + 2,62 b) 16,42 5,8

Läs mer

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden Ordlista 5A:1 Öva orden Dessa ord ska du träna term Talen som du räknar med i en addition eller subtraktion kallas termer. faktor Talen som du räknar med i en multiplikation kallas faktorer. täljare Talet

Läs mer

För att kunna utföra en variable data printning böhöver du följande filer:

För att kunna utföra en variable data printning böhöver du följande filer: Printa Variabel Data Variabel data printning tillåter dig att byta infrmatinen ch data i ditt dkument eller i din bild för att skapa utskrifter med unika texter ch bilder i varje kpia. Denna funktinen

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

1 Paint. 1.1 Öppna Paint. 1.2 Rita linjer

1 Paint. 1.1 Öppna Paint. 1.2 Rita linjer 1 Paint Paint är en funktin i Windws 10 sm du kan använda för att göra teckningar på ett tmt mråde eller på befintliga bilder. Många av verktygen i Paint finns i menyfliksmrådet, sm finns i den övre delen

Läs mer

Gruppledtrådar. Gruppledtrådarna ingår i lärarhandledningen till Prima Formula 6 Får kopieras! Bo Sjöström, Jacob Sjöström och Gleerups Utbildning AB

Gruppledtrådar. Gruppledtrådarna ingår i lärarhandledningen till Prima Formula 6 Får kopieras! Bo Sjöström, Jacob Sjöström och Gleerups Utbildning AB Gruppledtrådar Som hjälp för dina elevgrupper att utveckla sin förmåga att tala matematik, samarbeta och lära i grupp finns övningar som vi kallar Gruppledtrådar. Dessa går ut på att elever tillsammans

Läs mer

Kapitel 1. syremolekyl. skrivs O 2. vätemolekyl skrivs H 2. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. syremolekyl. skrivs O 2. vätemolekyl skrivs H 2. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metden 1.3 Strheter ch enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 1.6 Enhetsknvertering 1.7 1.8 Densitet 1.9 Avsnitt

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

Tentamen, delkurs 2. Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04

Tentamen, delkurs 2. Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Tentamen, delkurs 2 Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: måndagen den 25 mars 2013 Tid: 8.15 12.15 Ämnen: Biologi, fysik, kemi Ansvariga lärare: Per-Arne Viebke

Läs mer

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

Våra sinnen. Syn Hörsel Lukt Smak Känsel Balans Muskel

Våra sinnen. Syn Hörsel Lukt Smak Känsel Balans Muskel Våra sinnen Syn Hörsel Lukt Smak Känsel Balans Muskel Våra sinnen Det här ska du kunna: förklara vilka våra sinnen är ch hur de fungerar. ge exempel på vilka sinnen lika djur använder mest. ge exempel

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska

Läs mer

Explorativ övning euklidisk geometri

Explorativ övning euklidisk geometri Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

PLANGEOMETRI I provläxa med facit ht18

PLANGEOMETRI I provläxa med facit ht18 PLANGEOMETRI I provläxa med facit ht18 På det här avsnittet kommer du i första hand att utveckla din begrepps metod och kommunikations förmåga. Det är nödvändigt att ha en linjal för att klara avsnittet.

Läs mer

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik Y LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ ETT Geometri ELEV Desmos Geometry är ett matematikverktyg som bland annat kan hjälpa dig att avbilda geometriska figurer och

Läs mer

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi Fysiklabbar på Pwerland Bumper Cars Bumper Cars är en str bilbana sm passar både stra ch små förare. Bilarna är försedda med bilbälten ch kan köras ensam eller parvis. Lättare kllisiner är tillåtna, men

Läs mer

5B1134 Matematik och modeller

5B1134 Matematik och modeller KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 5 september 2005 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda båglängd, vinkel, grader, radianer sinus, cosinus,

Läs mer

Planering Geometri år 7

Planering Geometri år 7 Planering Geometri år 7 Innehåll Övergripande planering... 2 Bedömning... 2 Begreppslista... 3 Metodlista... 6 Arbetsblad... 6 Facit Diagnos + Arbeta vidare... 10 Repetitionsuppgifter... 11 Övergripande

Läs mer

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data Geometri och statistik Blandade övningar Sannolikhetsteori och statistik 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data 27, 30, 32, 25, 41, 52, 39, 21, 29, 34, 55,

Läs mer

Dissektion av lamm hjärtslag

Dissektion av lamm hjärtslag Dissektion av lamm hjärtslag Den här handledningen beskriver dissektion av organ från ett lamm. Lamm(får)organ har många likheter med människans organ. Uppgift: Dissektion och undersökning av ett lammhjärtslag

Läs mer

7F Ma Planering v2-7: Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri 7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter.

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter. LEDTRÅDAR LÄXOR Läa Förläng så att du får ett heltal i nämnaren. Använd division. Varje sekund klipper Karin, m =, m. Läa 0 ml = 0,0 liter Använd sambandet s = v t. Räkna ut hur mycket vattnet väger när

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Geometri med fokus på nyanlända

Geometri med fokus på nyanlända Geometri med fokus på nyanlända Borås 17 januari 2017 Madeleine Löwing Tala matematik Bygga och Begripa Begrepp i Geometri Använda förklaringsmodeller som hjälper eleven att bygga upp långsiktigt hållbara

Läs mer

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri 8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Avd. Matematik VT z = 2 (1 + 3i) = 2 + 6i, z + w = (1 + 3i) + (1 + i) = i + i = 2 + 4i.

Avd. Matematik VT z = 2 (1 + 3i) = 2 + 6i, z + w = (1 + 3i) + (1 + i) = i + i = 2 + 4i. STOCKHOLMS UNIVERSITET iagnostiskt prov Lösningar MTEMTISK INSTITUTIONEN Vektorgeometri och funktionslära vd. Matematik VT 20 Lösning till uppgift (Komplexa tal) Vi börjar med första och andra uträkningen.

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri 9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Känguru 2011 Student (gymnasiet åk 2 och 3)

Känguru 2011 Student (gymnasiet åk 2 och 3) Känguru 011 Student sida 1 / 8 NAMN KLASS / GRUPP Pängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tm m du inte vill besvara den frågan. Gissa

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

geometri ma B 2009-08-26

geometri ma B 2009-08-26 OP-matematik opyright Tord Persson geometri ma 2009-08-26 Uppgift nr 1 Uppgift nr 3 26 13 z s Hur stor är vinkeln z i den här figuren? Uppgift nr 2 Hur stor är vinkeln s i den här figuren? Uppgift nr 4

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Revbensbågen. Ljumsken

Revbensbågen. Ljumsken Revbensbågen 4 1 5 6 2 7 8 3 9 Ljumsken 1 Epigastriet 2 Navelregionen 3 Hypogastriet 4+5 Högra och vänstra hypokondriet 6+7 Högra och vänstra flanken 8+9 Högra och vänstra inguinalregionen/ljumskregionen

Läs mer

5B1134 Matematik och modeller

5B1134 Matematik och modeller KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 2006-09-04 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda, båglängd, vinkel, grader, radianer, sinus, cosinus,

Läs mer

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén Jämviktsreaktiner ch kemisk jämvikt Niklas Dahrén De flesta kemiska reaktiner kan gå i båda riktningarna Vi är vana att rita kemiska reaktiner på följande sätt: H 2 + I 2 2HI Men de flesta reaktiner kan

Läs mer

MANUAL SENSAVIS PREMIUM

MANUAL SENSAVIS PREMIUM SENSAVIS PREMIUM Programmets delar...3 Kom igång Skörmupplösning och 3D...4 Ställa in skärm/projektor...5 Slå på fönsterläge...5 Ämnesmodul...6 Ämnesområde...7 Ämnesdel...8 Systemmeny...9 Innehållsförteckning...10

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

4 Dividera höjningen (0,5 %) med räntesatsen från början (1 %). 7 Du kan pröva dig fram till exempel så här: Från Till Procent- Procent enheter

4 Dividera höjningen (0,5 %) med räntesatsen från början (1 %). 7 Du kan pröva dig fram till exempel så här: Från Till Procent- Procent enheter ledtrådar LäOr Läa 8 Räkna först ut hur mycket tiokronorna och enkronorna är värda sammanlagt. Läa 8 Räkna först ut hur mycket allt vatten i hinken väger när den är full. Läa MGN = 8 Tänk dig att näckrosen

Läs mer

Repetition inför kontrollskrivning 2

Repetition inför kontrollskrivning 2 Sidor i boken Repetition inför kontrollskrivning 2 Problem 1. I figuren ser du två likformiga trianglar. En sida i den större och motsvarande i den mindre är kända. Beräkna arean av den mindre triangeln.

Läs mer

Detta kommer vi att läsa om nu:

Detta kommer vi att läsa om nu: Våra sinnen Detta kommer vi att läsa om nu: Lukt Smak Känsel Syn Ljus Hörsel Ljud Hjärnan och nervsystemet Skador på syn, hörsel, hjärna och nervsystem Sömn Droger Hjärnan begrepp att kunna Hjärna Nerver

Läs mer

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär,     NOMP Geometri Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Kroppen del 2 Stencilhäfte Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin

Läs mer

Lösningar till Matematik 3000 Komvux Kurs D, MA1204. Senaste uppdatering Dennis Jonsson

Lösningar till Matematik 3000 Komvux Kurs D, MA1204. Senaste uppdatering Dennis Jonsson , MA104 Senaste uppdatering 009 04 03 Dennis Jonsson Lösningar till Matematik 3000 Komvu Kurs D, MA104 Fler lösningar kommer fortlöpande. Innehåll 110... 6 111... 6 11... 6 1130... 7 1141... 7 114... 8

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Övningsuppgifter omkrets, area och volym

Övningsuppgifter omkrets, area och volym Stockholms Tekniska Gymnasium 01-0-0 Övningsuppgifter omkrets, area och volym Uppgift 1: Beräkna arean och omkretsen av nedanstående figur. 4 7 Uppgift : Beräkna arean och omkretsen av nedanstående figur.

Läs mer

Geometri år 9D, vt-14

Geometri år 9D, vt-14 Gemetri år 9D, vt-14 Förankring i kursplanens syfte I matematik tränas elevernas förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder använda ch analysera

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så? A. HAR DU NÄSA FÖR DET HÄR? Prova minst tre dofter. Hur gick det? Väcktes det några känslor i dig? Frågor: Kunde du gissa rätt på någon doft? Vilken? Kom det upp några minnen och känslor hos dig? Lärarfacit:

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Innehåll INNEHÅLL. Teckenförklaring... 2. Komma igång

Innehåll INNEHÅLL. Teckenförklaring... 2. Komma igång 2015 INNEHÅLL Teckenförklaring.... 2 Innehåll Komma igång Starta programmet.... 4 Ställ in skärm/projektor... 5 Slå på fönsterläge.... 5 Laddningsskärm.... 6 Ämnesmodul.... 7 Ämnesområde... 8 Ämnesdel....

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO? 1 VAD ÄR NO? Övning Fyll i Övning Förklara orden på svenska Övning Fundera på Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. Engelsmannen hålls kvar Svensken Isaac Newton kom på varför jorden och de andra planeterna

Läs mer

Explorativ övning euklidisk geometri

Explorativ övning euklidisk geometri Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer

Läs mer

TEORETISKT PROBLEM 1 UTVECKLINGEN AV SYSTEMET JORD-MÅNE

TEORETISKT PROBLEM 1 UTVECKLINGEN AV SYSTEMET JORD-MÅNE TORTISKT PROBL UTVCKLINGN AV SYSTT JORD-ÅN Avståndet mellan jrden ch månen kan bestämmas med str nggrannhet. an gör detta genm att reflektera en laserstråle med speciella reflektrer (sm placerades på månens

Läs mer

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns.

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns. Yoga hemma Att göra asanas regelbundet hemma är ett bra sätt att få ut mer av yogan. För att du lättare ska komma igång har jag skrivit ner en sekvens med asanas jag brukar göra på mina klasser och som

Läs mer

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet Elementa Årgång 1, 198 Årgång 1, 198 Första häftet 97. Ett helt tal består av 6n siffror. I var och en av de på varandra följande grupperna av 6 siffror angiva de 3 första siffrorna samma tresiffriga tal

Läs mer

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? Jämviktsreaktin ch jämvikt: En jämviktsreaktin är en reaktin sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reaktin) ch sm

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Delprov A Muntligt delprov

Delprov A Muntligt delprov Delprov A Muntligt delprov Äp6Ma15 Delprov A 15 Beskrivning av delprov A, muntligt delprov Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 11 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar

Läs mer