Våra sinnen. Syn Hörsel Lukt Smak Känsel Balans Muskel

Transkript

1 Våra sinnen Syn Hörsel Lukt Smak Känsel Balans Muskel

2 Våra sinnen Det här ska du kunna: förklara vilka våra sinnen är ch hur de fungerar. ge exempel på vilka sinnen lika djur använder mest. ge exempel på vilken hjälp de sm har nedsatt syn ch hörsel kan få. berätta någt m vår hjärna ch våra nerver. hur vi kan skydda våra sinnesrgan ch vår hjärna. någt m ljus ch ljud.

3 Krävs ljus Ljusstrålar träffar föremål ch reflekteras mt ögat. Ögat sätter ihp en bild. Hjärnan tlkar bilden. Två srters celler i ögnen Tappar ser färger, men behöver mycket ljus. Stavar uppfattar bara ljus ch mörker, inga färger. Synen Kll på NO s

4 Ögats delar: Iris ger dina ögn sin färg. Pupillen är hålet mitt i iris. Släpper in ljus i ögat. Pupillen kan ändra strlek. Linsen är genmskinlig. Kan dra ihp sig ch platta till sig för att ställa in synskärpan. Kll på NO s Synen Hrnhinnan genmskinlig hinna på ögats framsida. Glaskrppen Ser ut sm en glasklar gelébll. Senhinnan, ögnvitan. Blinda fläcken är mrådet där synnerven går ut. Finns inga stavar ch tappar Näthinnan fångar upp bilden. synceller (tappar ch stavar) Gula fläcken Synen extra skarp då där finns extra många tappar ch stavar. Synnerven samlar ihp signaler från ögat ch skickar till hjärna

5 Synen Hur skyddas ögat? Ögnlcket blinkar för att rengöra ögat. Skyddar även mt starkt ljus. Tårar håller ögat fuktigt. Ögnfransar skyddar mt damm ch smuts. Pupillens strlek kan ändras, liten när det är ljust ch str när det är mörkt. Kll på NO s

6 Synen Djurens syn Falken har bäst syn av djuren. Behöver synen för att upptäcka en srk på marken. Snäckan har inga riktiga ögn, utan små ljuskänsliga celler på sina tentakler. Kan bara uppfatta skillnad mellan ljus h mörker, inte se någt. Flugan har facettögn. De är uppdelade i tusentals delar, facetter. Den får bild från varje facett ch kan därför uppfatta rörelser extremt bra. Kll på NO s Film:

7 En ljuskälla sänder ut ljus. Slen, vår viktigaste ljuskälla Lampr Ljus Månen lyser inte själv, den reflekterar slljus. Väggar, tak ch föremål reflekterar ljus. När ljuset studsar på ett föremål ch träffar våra ögn ser vi föremålet. Kll på NO s

8 Ljuset rör sig rakt fram. Ljus Skuggr uppstår när någt står i vägen för ljuset. Skuggans strlek berr på var ljuset kmmer ifrån. Blanka ytr, t ex speglar reflekterar ljuset, nästan allt ljus studsar tillbaks. Mörka, jämna ytr absrberar nästan allt ljus, tex en svart tröja. Kll på NO s

9 Ljus När ljuset går från ett genmskinligt material till ett annat bryts det. T ex från luft till vatten. Det tätare ämnet brmsar ljuset mer Kll på NO s

10 Ljus Ett spektrum är det vita ljuset sm delats upp i sina lika färger. När slljuset bryts i regndrppar bildas en regnbåge. Vitt ljus består av Rött Orange Gult Grönt Blått Indig vilett Kll på NO s

11 Ljus Linser är buktiga skivr av glas eller plast När ljus träffar en lins så bryts det i lika riktningar. Det finns knkava ch knvexa linser Linser används i glasögn, kamerr, kikare ch mikrskp. Samlingslins - knvex Tjckast på mitten. Förstrar. Linsen i ögat Spridnigslins - knkav Tunnast på mitten. Förminskar. Kll på NO s Film, ljus:

12 Hörseln ch örat Ljud är rörelser i luften ljudvågr Musik Prat buller När vi pratar vibrerar stämbanden i halsen vilket får luften att vibrera. Vibratinerna fångas upp av örat. Människr kan inte höra riktigt ljusa ch mörka tner. Balanssinnet sitter i örats tre båggångar sm innehåller vätska. Kll på NO s

13 Örats delar Ytterörat, den delen vi ser. Fångar upp ljudvågrna in till hörselgången. Kll på NO s Hörseln ch örat Hörselbenen, tre små benbitar i mellanörat sm tar emt vibratinerna ch skickar dem vidare in i snäckan. Trumhinnan, en tunn hinna sm ljudvågrna sätter i svängning. Örntrumpet Behövs för att jämna ut trycket på trumhinnan, när vi sväljer ch gäspar. Balansrganet, har inget med hörseln att göra, men behövs för att hålla balansen. Hörselnerven, samlar signalerna från hörselcellerna ch leder dem vidare till hjärna. När de nått hjärnan får vi veta vad våra örn hörde. Snäckan, i mellanörat ch frmad sm en spiral. uppfattar svängningarna ch skickar signalerna vidare till hörselnerven.

14 Hörseln ch örat Djurs hörsel Haren har stra ytterörn sm fångar upp ljudet bra. Den kan även vrida örnen. Viktigt att den hör bra så den hör sina fiender. Vårtbitaren har örnen på frambenen ch hör höga ljusa tner sm människr inte hör. Vi hör bara deras bastner Hunden har bra hörsel ch hör riktigt ljusa tner bra. Hundvisselpipr avger ljusa tner. Fladdermusen jagar på natten. Den skickar iväg ett högt pipljud, sm studsar mt träd eller väggar. Det blir ett ek sm de stra örnen fångar upp. Det kallas för ekld. Fladdermusen kan då veta hur den ska flyga ch den hittar även sin föda Kll på NO s Film:

15 Ljudet kmmer från ljudkällan Luften börjar röra sig/vibrera Mlekylerna i luften rör sig ljudvågr Ytterörat samlar dem Trumhinnan vibrerar Vi hör ljudet Ljud är en slags rörelse Ljud Kll på NO s

16 Ljud Olika ljud har lika vibratiner. Bastuba har låg tn, luften vibrerar långsamt, bastn. Visselpipa har en hög tn, ljudvågrna är täta, diskanttn. Tnens höjd mäts i Herz Ljud kan även vara starka eller svaga. Ljudstyrka mäts i decibel db Buller är ljud sm vi tycker är störande. Ek är ljud sm reflekteras mt någt så vi hör det igen. Kll på NO s Film, vad är ljud:

17 Synfel ch synskadr Översynt, när man ser suddigt på nära håll. Glasögn kan hjälpa. Närsynt, när man ser suddigt på långt håll. Glasögn kan hjälpa. Synskadad, när ögat är skadat från födseln eller genm skada. Förstringsglas kan hjälpa. Färgblinda har fel på tapparna i ögat. Oftast rött ch grönt. Är man blind har man ingen syn alls. Punktskrift Vit käpp Ledarhund Kll på NO s

18 Kan vara medfött Hörselskadr Starkt ljud kan skada örnen. Örnprppar Hörselskydd Tinnitus är ett pipande ljud i örnen. Kan ber på högt bldtryck eller skadr i örnen. Är man döv hör man inget alls. Teckenspråk Mimik Krppsspråk Hörapparater Kll på NO s

19 Luktsinnet Små synliga partiklar från saker svävar mkring i luften Partiklarna följer med luften in i näsan. Luktsinnet tlkar vad det är Näsan har förbindelse med hjärnan Luktsinnen är viktigt, kan varna ss Rök Ruttet kött Ett litet barn känner igen sin mamma på lukten. För många djur är luktsinnet viktigast. De kan dftmarkera sina revir, genm att de kissar eller bajsar i gränserna. Kll på NO s. 56

20 Luktsinnet Luktnerven, leder dften vidare till hjärnan. Luktceller, finns i näsans övre del. Har små trådar sm når ut i slemmet. Dftämnena fastnar här ch då går en signal vidare till dftnerven Näsbrrarna, Luften dras in här när vi andas ch då följer små partiklar, dftämnen med Kll på NO s. 56 Näsmusslrna, slingr inne i näshålan sm värmer upp luften vi andas Näshålan, har förbindelse med svalget ch därför kan vi ckså känna dften Slemmhinnr, täcker hela näsans insida ch håller den fuktig.

21 Djurs luktsinne Luktsinnet Hundar har en miljn gånger bättre luktsinne än vi. Vi tränar dem att bli spårhundar. Ormar smakar på dfter med sin fladdrande tunga. Fjärilshannen har luktrganen på antennerna. Kan känna lukten av en hna på flera kilmeters håll. Kll på NO s. 57

22 Smaksinnet I knttrrna på tungan sitter smaklökarna Smaklökarna känner vad man har i munnen ch skickar signaler till hjärnan. Smaklökarna skickar ckså signaler till spttkörtlarna så det prduceras saliv. Känner smak med både tunga ch näsa. Tungan känner fem smaker. Smakupplevelse får man när dften från maten stiger genm näshålan när man tuggar. Därför smakar inte maten när man är förkyld. Kll på NO s. 57

23 Olika delar av tungan känner lika smaker. Surt Salt Sött Beskt umami Smaksinnet Kll på NO s. 57 Film smak ch lukt:

24 Känsel ch hud Med hjälp av ögn, örn ch näsr kan vi på långt håll veta vad sm finns i mgivningen. Känseln talar m vad sm finns intill ss genm känselnerver. Känselnerverna känner värme, kyla, blåst. De varnar ckså m någt gör nt eller bränns. Kll på NO s

25 Känsel ch hud Hrnlagret, Yttersta lagret. Döda hudceller, bildas ständigt ny hud. Pigmentceller, skyddar mt slen, bildar brunt färgämne, slbränd. Bldkärl, leder näring till huden. Hjälper till att reglera temperaturen. Hårstrån, sitter fast i hårsäckar. Växer ut nya. Nerv med känselkrpp, lika typer sm reagerar på värme, kyla, beröring, tryck eller smärta. Skickar signaler till hjärnan. Hårresarmuskeln, används när man får gåshud. Svettkörtel ch pr, bildas svett sm består av vatten ch salt när man är för varm. Underhudsfett, stötdämpande ch islerande. Kll på NO s Talgkörtlar, leder dften vidare till hjärnan.

26 Känsel ch hud Huden har ett mönster, små fårr Tydligt på fingertpparna, ger ett säkrare grepp. Varje människa har ett unikt mönster. Huden är vårt skydd. Slitstark Stötdämpande Elastisk Håller krppen varm. Underhudsfett islera. Gåshud får man när det är kallt, hårresarmusklerna dra då ihp sig. Jämför med djur! Är man varm blir man röd, då bldkärlen vidgar sig. Man svettas för att man ska kylas ner. Kll på NO s

27 Känsel ch hud Djur Sälar Lever i kallt vatten. De har därför ett tjckt lager fett i underhuden sm islerar. Myrr har mycket hård hud, skal. Fungerar även sm skelett. Fåglar har dun ch fjädrar istället för hår, sm skydd mt kyla. De byter fjädrar varje år, ruggar Kll på NO s Film huden:

28 Hjärnan ch nervsystemet Alla sinnen skickar signaler genm de smala nervertrådarna ch vidare genm ryggmärgen. Intrycken når hjärnan. Hjärnan sätter ihp intrycken ch kpplar dem till tidigare minnen ch till vårt medvetande. Hjärnan är sm ledningscentral för hela krppen. Signaler skickas även från hjärnan. T ex att ften ska sparka på en bll. Ibland är vi medvetna m vad hjärnan ska styra, men vissa saker styr den autmatiskt (cykla) Kll på NO s

29 Hjärnan ch nervsystemet Strhjärnan, är veckad. Hjärnan är huvudkntret sm har lika avdelningar med lika uppgifter Hjärnstammen, styr m man är vaken eller m man sver. Reglerar temperatur. Ansvarar för sådana muskler sm inte styrs med viljan sm hjärtat ch tarmarna. Lillhjärnan, styr balansen ch ansvarar för att muskelrörelserna samrdnas. Ryggmärgen, kraftigt nervknippe inuti ryggraden. Kan sägas vara nervernas mtrväg till ch från hjärnan. Nerver, består av tusentals tunna trådar. Det finnsbåde nerver sm går till hjärnan ch från hjärnan. Kll på NO s

30 Hjärnan ch nervsystemet Hjärnan är lika str sm två knutna händer. Den är mycket ömtålig ch tål inte sparkar eller stötar. Kraniet skyddar, men är inte alltid tillräckligt. Olika delar av hjärnan tar emt infrmatin från lika sinnen. Skadas syncentrum kan man bli blind även m ögnen fungerar. Höger ch vänster hjärnhalva styr lika saker. Hjärnan behöver stra mängder syre från bldet för att fungera. Klarar sig högst 5 minuter utan syre. Kll på NO s

31 Hjärnan ch nervsystemet Räkna Läsa Skriva Tala Musicera Rita Måla fantisera Kll på NO s Film nervsystemet: ch

32 Sömnen Vi måste sva för att överleva. Krppen på sparlåga Hjärtat slår långsammare ch djupare Krppstemperaturen sjunker Nervsystemet vilar, men inte hjärnan Vuxen behöver minst 7 timmars sömn, barn ch ungdmar behöver ännu mer. Två slags sömn Djupsömn när man verkligen vilar. Drömsömn periderna när man drömmer. Det är viktigt att drömma för att man ska må bra. Om man behöver pereras kan man få ett kraftigt bedövningsmedel så att man blir medvetslös, man smnar. Kll på NO s. 62 Film, sömn:

33 Farr för hjärnan ch nervsystemet Hjärnskakning Om man slår i huvudet riktigt hårt, slag eller sparkar. Vid lätt hjärnskakning mår man illa ch får huvudvärk. Vid allvarlig hjärnskakning kan man svimma ch bli medvetslös. Kan även ge minnesstörningar. Hjälm skyddar Att svimma Vid syrebrist eller slag mt huvudet. Bris på vätska, sömn eller hög feber. Förlamning Om ryggen skadas nå att nerverna inte fungerar i ryggmärgen, även m armar ch ben egentligen är felfria. Kntakten från hjärnan till delar av krppen är då bruten. Kll på NO s. 63

34 Vad är en drg? Drger Giftiga ämnen sm påverkar hjärnan ch får ss att uppfatta verkligheten annrlunda. Den sm är berende av drger kallas missbrukare. Varför använder människr drger? Vissa drger lurar hjärnan att tr att man är glad ch pigg, lugn ch nöjd eller arg. Vissa drger använd sm medicin i små dser en krt tid. Vad är narktika? Olagliga De farligaste drgerna, kallas fta för knark. Hasch, herin, kkain. En persn sm är berende av narktika kallas narkman. Vad är sniffning? När man andas in farlig ånga sm lösningsmedel. Dödar hjärnceller sm inte återbildas. Kll på NO s

35 Drger Varför förbjuds inte alkhl m det är farligt? Alkhl är en del av vår kultur. Påverkar nervsystemet ch reaktinsförmågan. Dödar hjärnceller sm inte återbildas. Levern kan ta skada. Är tbak en drg? Tbak innehåller niktin sm är en drg även m den inte är så stark. Niktin kan vara både uppiggande ch avslappnande. Vad händer i krppen när man röker? Flimmerhåren i luftrören förstörs ch luften man andas kan då inte renas. St ch tjära fastnar i lungrna. Svårt att andas, sämre knditin. Cancer. Hjärtat slår snabbare. Bldtrycket höjs Temperaturen i händer ch fötter sjunker eftersm cirkulatinen försämras. Varför är det åldersgräns för att köpa öl ch tbak? Det är ännu farligare att för unga att använda tbak ch alkhl då krppen är mer känslig då. Film m tbak: Film m rökning: Film m drger: Kll på NO s

36 Uttrar har långa mrrhår sm de använder för att känna sig för i vattnet. Specialister Hundens tunga känner inte bara smak, utan den reglerar även temperaturen. Den svettas genm att flämta med hängande tunga. Ugglr kan exakt avgöra varifrån ljudet kmmer. Örnen sitter på lika höjd så att det blir effektivare. Nattflyn är fjärilar sm är aktiva på natten. Värsta fiende är fladdermöss, men den kan höra fladermössens höga tner ch kasta sig undan. Dessutm har den långa hår på krppen sm stör fladermössens pejlingar. Duvr kan liksm många andra fåglar känna jrdens magnetfält. Det gör att den kan hitta rätt när den flyger. Kll på NO s. 66

37 Kan du dessa begrepp? balansrgan bedövning decibel drg dvala ek hertz hrnhinna iris lins ljudstyrka ljudvågr ljuskälla medvetslös missbruk narktika nervsystem näthinna reflekteras reflex spektrum stämband tinnitus trumhinna Kll på NO s. 67

38 Kan du nu? Varför har vi lika sinnesrgan ch vilka är de? Varför har vi en lins i ögat? Vad händer i örat när du hör ett ljud? Varför är känseln ett viktigt sinne? Vad är det sm gör att du kan känna lukt? Vad är en smaklök? Vilken hjärnhalva använder du nu? Förklara! Nämn minst fyra anledningar varför du inte ska börja röka. Man brukar säga att alla katter är grå i mörkret. Stämmer det? Kan man höra i vatten? Hur smakar maten när du är förkyld? Varför får man gåshud när man fryser? Hur kan du känna lukt?