POSITIONSPAPPER OCH POLICYDOKUMENT

Transkript

1 POSITIONSPAPPER OCH POLICYDOKUMENT

2 Positionspapper, arbete Uppdrag från RSS 16 mars Samråd - Myndigheterna 18 april Utkast WSP Delredovisning för Kollektivtrafikutskottet 26 juni Samråd Myndigheterna 25 augusti Avstämning arbetsgruppen (Dir) augusti Avstämning Kollektivtrafikutskottet 5 sep Delredovisning RSS 20 sep

3 Inledning Positionspapper Kollektivtrafik Närhet mellan tillväxtmotorerna blir allt viktigare för fortsatt utvecklingen och tillväxt i södra Sverige. En viktig del för att lyckas är att länen ser södra Sverige som en geografisk enhet, där det är viktigare att lösa resmöjligheter för kunden istället för att följa eventuella region eller länsgränser. Ska vi lyckas med detta krävs samsyn för helheten som i vissa fall överskuggar region- eller länsinterna strukturer. Detta kan beskrivas tydligast med trafiksystemet Öresundståg, vars övergripande struktur väger tyngre än respektive region/läns. Trafikstruktur bygger på flera viktiga parametrar såsom snabbhet, frekvens, regelbundenhet och kvalité för att kunderna ska attraheras av produkten. En annan viktig del är enkelhet, i det ordet inkluderas enkelt att hitta tidtabell, enkelt att få daglig trafikinformation och enkelhet i att betala sin biljett. Biljettsamarbete mellan parterna i ett trafiksystem är helt avgörande för framgång. Sydtaxan och det samarbete som finns för södra Sverige är klart ett vinnande koncept för att vinna kundernas förtroende. Samarbete måste fortsätta och utvecklas ytterligare i framtidens biljett och betalsystem. För att nya strukturer i framtida trafiksystem ska kunna utvecklas är det viktigt med samsyn för de grundläggande delarna typ restider, stoppbilder, turtäthet. Möjligheten att bygga samman de lokala trafiksystemen som finns utöver Öresundstågtrafiken, har stor potential. En möjlig utveckling är att ett system går snabbt mellan tillväxtnoderna och har få uppehåll, medan ett mer lokalt trafiksystem har generös uppehållsbild och då självklart något längre restid. Dessa bilder kan likställas hur Öresundståg och Pågatåg fungerar på vissa delsträckor. Flera överlagrade trafiksystem med till del olika trafikuppgifter, som täcker hela södra Sverige skulle ge en gigantisk potential för tillväxt och utveckling.

4 Positionspapper Kollektivtrafik I syfte att främja regional utveckling, öka attraktiviteten och minska miljöpåverkan ska den regionala kollektivtrafiken utvecklas i Södra Sverige. Resandet måste vara så enkelt, gå så snabbt och vara så tillförlitligt att det blir naturligt att välja kollektivtrafiken vad gäller regionala resor. Målbilden är ett önskat läge år Detta förutsätts att dagens brister i infrastrukturen har arbetats bort under perioden fram till 2040.

5 Förutsättningar Trafiksystem Infrastruktur Hållbarhet

6 Positionspapper Kollektivtrafik Gemensamma prioriteringar Trafiksystem FUNKTIONELL KOLLEKTIVTRAFIK ETT VÄL UTBYGGT OCH SAMMANKNUTET KOLLEKTIVTRAFIKSYSTEM. Infrastruktur REGIONAL UTVECKLING SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATTRAKTIVA OCH EFFEKTIVA RESOR MELLAN TILLVÄXTMOTORERNA I SÖDRA SVERIGE. Hållbarhet HÅLLBART RESANDE ETT HÅLLBART OCH ATTRAKTIVT KOLLEKTIVTRAFIKSYSTEM FÖR ÖKAD MARKNADSANDEL.

7 Positionspapper Kollektivtrafik Enighet i prioriteringarna bidrar till Regional Utveckling och syftar till att - Se Södra Sverige som ett sammanhållet kollektivtrafiksystem Utveckla den gränsöverskridande kollektivtrafiken Skapa förbättrade pendlingsmöjligheter med konkurrenskraftiga restider sett till hela resan-perspektivet Det blir enklare att resa och restiden kan användas effektivt Investeringar i infrastruktur planeras och genomförs så att målbilden uppnås Koppla samman arbetsmarknader för att öka sysselsättningen och främja kompetensförsörjningen Samplanera kollektivtrafiken och samhället Skapa möjlighet att leva och bo utanför tillväxtmotorerna Prioritera den klimatsmarta kollektivtrafiken och infrastrukturen i syfte att minska miljöpåverkan

8 Positionspapper Kollektivtrafik Vad behöver göras för att målbilden ska uppnås? Skapa en Sydsvensk samsyn vad gäller restider, antal stopp, turtäthet och biljettpriser i de regionala stråken Regional trafik bör ha en överenskommen struktur gällande stopp och turtäthet Syftet är att tillmötesgå olika resebehov vid regional trafik inom och utanför tillväxtmotorerna Bortse ifrån länsgränser vad gäller biljettsystem och priser mot kund Gemensamma satsningar på de regionala stråken - Ett samordnat Positionspapper för trafik, påvisar behovet och bidrar till ett snabbare genomförande av infrastruktursatsningar - Skapa en överenskommelse över behovet av infrastruktur för att uppnå målbilden - Bättre balans i prioriteringarna mellan trafiksystem för lokala-, regionala- och interregionala resor Samverkan - Gemensamma lösningar för den framtida tekniska utvecklingen - Likrikta regelverken mot kund

9 Positionspapper Kollektivtrafik 1 h ¾ h ¾ h ¾ h 2 h 1 h ¾ h 2 h Regionalt resmönster och restider mellan tillväxtmotorer Målbild 2040 ¾ h 1 h 1,1/4 h ¾ h ¾ h 1 h ¾ h ¾ h 1 h ½ h

10 Positionspapper, fortsatt arbete Fortsatt diskussion och förankring hos Myndigheterna RKM-möte 25 okt Workshop okt-nov deltagare ledamöter i trafikutskottet + direktörerna Redovisning RSS Remiss hos länen Fastställa Positionspapper Trafik, RSS Beslut i respektive län

11 Infrastruktur Christina Mattisson Ordförande Infrastrukturutskottet Styrelsemöte

12 Systemanalys kompletterad 2016 Positionspapper 2016 Prioriteringar 2017

13 Vilka aktiviteter har genomförts i handlingsplan 2017? Ömsesidigt informationsutbyte och dialog kring regionalt, nationellt och internationellt arbete med transportpolitiska frågor. Beslutspåverkan gentemot riksdagen, regeringen och Trafikverket med utgångspunkt från det sydsvenska positionspapperet. Dialog och avstämning av arbetet med nationell plan och regionala planer för infrastrukturen kring hur gemensamma sydsvenska frågor hanteras och samordnas, underlagsmaterial, konkreta prioriteringar avseende länsgränsöverskridande förbindelser mm. Samverkan bör ske med Trafikverket. Dialog och långsiktig utveckling av Sydsveriges kollektivtrafik och dess krav på tillhörande insatser i infrastrukturen. Samverkan ska ske mellan utskotten för infrastruktur och kollektivtrafik. Informationsutbyte och dialog kring internationellt samarbete avseende utvecklingen av TEN-T (de prioriterade europeiska transportnätverken), interregionala samarbetsorganisationer och nätverk, de pågående interreg-projekten TENTacle och Scandria2Act mm. Dialog och avstämning kring remisser i transportpolitiska frågor av gemensamt intresse.

14 Vad händer 2018 Viktiga nationella händelser inom infrastruktur området Regeringen tar beslut om nationell plan våren 2018 Sverigeförhandlingen slutredovisar sitt uppdrag till regeringen sista december 2017

15 Infrastrukturutskottet Handlingsplan med utblickar för 2019 och 2020 Utifrån uppdraget och de nationella och regionala processerna föreslås följande aktiviteter: 1. Beslutspåverkan gentemot regering, riksdag och Trafikverket inför beslut om nationell plan för perioden med utgångspunkt från det Sydsvenska positionspapperet. 2. Utvärdering av arbetet och insatserna kopplade till planeringsprocessen för den nationella planen för perioden Framtagande av gemensamt kunskapsunderlag avseende godstransporter och godshantering i södra Sverige. 4. Insatser för att förbättra regionernas insyn och möjlighet att påverka Trafikverkets planering och prioritering av drift- och underhållsinsatser inom järnvägssystemet. 5. Arbete med frågan hur man från regionernas sida kan jobba med steg 1- och 2- åtgärder inom ramen för de regionala planerna.

16 Infrastrukturutskottet Handlingsplan med utblickar för 2019 och 2020 Därtill finns det ett antal aktiviteter inom området som är av mer löpande karaktär och som sker utifrån behov eller uppkomna situationer. 1. Dialog och långsiktig utveckling av Sydsveriges kollektivtrafik och dess krav på tillhörande insatser i infrastrukturen i samverkan med utskottet för kollektivtrafik. 2. Ömsesidigt informationsutbyte och dialog kring regionalt, nationellt och internationellt arbete med transportpolitiska frågor. Ett särskilt fokus sätts på internationellt samarbete avseende utvecklingen av TEN-T, interregionala samarbetsorganisationer och nätverk, de pågående interregprojekten TENTacle och Scandria2Act m.m. 3. Dialog och avstämning kring remisser i transportpolitiska frågor av gemensamt intresse.

17 Nationell transportplan Den ekonomiska ramen 333,5 miljarder kr till utveckling av transportsystemet. 125 miljarder kr till vidmakthållande av statliga järnvägar. 164 miljarder kr till vidmakthållande av statliga vägar inkl. bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar.

18 Utfall i Trafikverkets förslag på nationell plan Vi föreslår att följandeprojekt ska ingå i planerna (utan inbördes ordning) Med i förslaget Inte med i förslaget I gällande planer ingår följande stora projekt 1. Nya stambanan: två nya spår Lund Hässleholm 2. Västkustbanan: dubbelspår på återstående delsträcka Maria Helsingborg C 3. Förberedelse och påbörjande av fast förbindelse Helsingborg Helsingör för persontåg och vägtrafik - utreds 4. Skånebanan Kristianstad Hässleholm delvis vid +10% 5. Lommabanan etapp två (Sverigeförhandlingen) 6. Kust-till-kustbanan Växjö Alvesta tillsammans med kapacitetsförstärkning delvis vid +10% 7. Y-et etapp två Värnamo Jönköping/Nässjö 8. Halmstad personbangård 9. Jönköpingsbanan etapp två 10. Stångådal- och Tjustbanan, triangelspår i Berga 11. Väg 40 Ulricehamn Jönköping 12. E22 Ronneby Öst Nättraby 13. E22 förbi Bergkvara 14. E22 genom Mönsterås 15. E6 i Skåne, trimning - delvis 16. Sydostlänken delvis vid +10% 17. Triangelspår Alvesta 18. Södra stambanan: Arlöv Lund byggs ut från två till fyra spår Västkustbanan dubbelspår: 19. Varberg Hamra 20. Ängelholm Maria Persontrafik på Godsstråket genom Skåne 21. Söderåsbanan 22. Lommabanan etapp ett 23. Malmöpendeln 24. Y-et Värnamo Jönköping/ Nässjöetapp ett 25. Jönköpingsbanan Falköping Jönköping Nässjö 26. Väg 40 Nässjö Eksjö och förbi Eksjö 27. E4 Ljungby Toftaholm 28. E22 Sätaröd Vä 29. E22 Fjälkinge Gualöv 30. E22 Lösen Jämjö 31. E22 Gladhammar Verkebäck 32. E65 Svedala Börringe 33. Väg 23 Huseby Marklunda (LTP) 34. Väg 23 Östra Höör/Höör Hörby (RTI)

19 Inte bara namngivna investeringar Järnvägsunderhåll/reinvestering Stambanor Regionala banor Samspelet Trafikverk - region Cykelutveckling - i partnerskap stat-regionkommun Gränsöverskridande planering

20 Noterat i förslaget I avsnittet om Södra Sverige under rubriken Exempel på andra åtgärder än byggnadsåtgärder i Södra Sverige står I Sydsverige förs en gemensam och aktiv diskussion kring samhällsutveckling avseende infrastruktur och kollektivtrafik, bland annat inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige Transportsystemet i södra Sverige är integrerat och de många stråken fyller i normalfallet flera uppgifter, varför en god och kontinuerlig dialog med regionala utvecklings ansvariga, godstransportråd och regionala kollektivtrafikmyndigheter krävs för effektivt nyttjande. [ ] Den goda dialogen resulterar i avstämda regionala systemanalyser, funktionellt prioriterade stråk, trafikförsörjningsprogram och tågstrategier.

21 Diskussionspunkter - Upplägg för remissmöte på Näringsdepartementet 25 oktober - Yttrande från Regionsamverkan Sydsverige? - Formerna för beslutspåverkan fram till beslut - RSS gemensam syn på finansiering och dimensionering av höghastighetsbanan

22 Regionsamverkan Sydsverige Lägesrapport från utskottet för Kultur för styrelsen 20 september 2017

23 utskottet - Lovisa Aldrin, (L) Region Halland Ordförande - Maud Lanne, (S) Region Halland - Maria Ward, (S) Region Skåne - Ronny Johannesson, (M) region Skåne - Ivar Wenster, (S) Region Blekinge - Karin Brunsberg, (M) Region Blekinge - Ragnar Lindberg, (S) Region Kronoberg - Pernilla Sjöberg, (M) Region Kronoberg - Malin Olsson, (M), Region Jönköpings län - Maria Hörnsten, (S), Region Jönköpings län - Maria Ixcot Nilsson, (S) Landstinget i Kalmar län - Íngegerd Peterson, (C), landstinget i Kalmar län arbetsgruppen - Malena Sandgren, Region Blekinge sammankallande - Eva Nyhammar, Region Halland - Maria Agestam, Landstinget i Kalmar län - Jessica Linde, Region Kronoberg - Jörgen Lindvall, Region Jönköpings län - Mats Hallberg, Region Skåne

24 uppdrag Vi arbetar för långsiktigt hållbar utveckling för Sydsverige genom strategiskt kunskapsutbyte och främjande av interregionala och interkommunala samarbeten. Vi sex regioner vill, i ett öppet och tillåtande klimat, samverka med staten, kommunerna, det professionella kulturlivet, det civila samhället, näringslivet och akademin för att verka som en enad kraft och vara en dynamisk bas för kulturell och regional utveckling. Målsättningen är att skapa en hållbar utveckling i Sydsverige till förmån för hela landet. Regionsamverkan Sydsverige genomför, tillsammans med staten, de nationella kulturpolitiska målen och verkar för att Sydsverige ska få ett större ansvar för nationella kulturpolitiska uppdrag. Genom att överbrygga administrativa gränser och samverka tar vi tillvara kulturens potential och betydelse för utveckling och en god välfärd.

25 Detta har vi gjort Dialog inför remissförfarande i frågor som rör den gemensamma geografin. (Kulturarvspolitik som håller ihop, utredningen En inkluderande kulturskola på egen grund, DS Kultursamverkan som håller ihop samt lagrådsremissen Ny museilag.) Samarbete inom professionell dans i syfte att stärka dans som konstform samt öka tillgängligheten till dans för invånarna. Projektet Regionsamverkan Sydsverige utvecklar dansområdet i södra Sverige har erhållit statligt stöd och påbörjades hösten 2016 och löper till Gemensam förberedelse inför politiska överläggningar med kulturdepartementet Gemensam Kompetensutveckling genom att vi bjuder in företrädare för olika konstområden till kulturutskottets möten. Gemensam upphandling av Kulturvaneundersökning Generösa i att bjuda in varandra till kompetensutvecklingsinsatser Framtagande av Positionspapper (15/9, 7/ , 6/2, 25/4, Färdigt förslag 7 /9) Fyra antal möten i utskottet per år ca sex antal möten i arbetsgruppen per år

26 2018 Utifrån Positionspappret konkretisera och tidsätta insatser kopplat till de prioriteringar som har tagits fram. Föra dialog inför remissförfarande i frågor som rör den gemensamma geografin. Möta Riksdagens kulturutskott samt statssekreteraren på kulturdepartementet. Bjuda in Kulturdepartementet samt Kulturrådet för presentation av vårt positionspapper. Delta och bjuda in varandra till respektive regions kompetensutvecklingskonferenser. Samarbete inom professionell dans i syfte att stärka dans som konstform samt öka tillgängligheten till dans för invånarna. Gemensam upphandling av kulturvaneundersökning Fastställande av nya kulturplaner Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Jönköping.

27 Vad är viktigast? Analysera vilka hinder som finns för samarbete över gränserna och vad som behöver göras för att eliminera dessa. (ex olika subventionssystem, tillgänglighet, digital utveckling) Tillsammans vara en tydlig röst för att i dialog med staten utveckla och stärka samverkansmodellen. Verka för att Sydsverige ska få ett större ansvar för nationella kulturpolitiska uppdrag.

28 Regionsamverkan Sydsverige Lägesrapport från utskottet för Regional utveckling för styrelsen 20 september 2017

29 utskottet - Joakim Pohlman (S), Region Kronoberg, ordförande - Carina Bengtsson (C), Region Kronoberg - Christina Mattisson (S), Region Blekinge - Lennarth Förberg (M), Region Blekinge - Akko Karlsson (MP), Regionförbundet i Kalmar län - Harald Hjalmarsson, Regionförbundet i Kalmar län - Dag Hultefors (M), Region Halland - Therese Stoltz (S), Region Halland - Malin Olsson (M), Region Jönköpings län - Maria Hörnsten (S), Region Jönköpings län - Mätta Ivarsson (MP), Region Skåne - Pontus Lindberg (M), Region Skåne arbetsgruppen - Jörgen Preuss, Region Halland, sammankallande - Anna-Lena Cederström, Region Blekinge - Helena Nilsson, Regionförbundet i Kalmar län - Christel Gustavsson, Region Kronoberg - Ulrika Geeraedt, Region Jönköpings län - Mikael Stamming, Region Skåne

30 Uppdrag Målsättningen i regionala utvecklingsutskottet är att utifrån en sydsvensk horisont och från ett regionalt utvecklingsperspektiv tillsammans bli en stark röst gentemot den nationella nivån och därigenom öppna upp för dialog i nationella frågor, samt att Sydsverige blir en synlig aktör i ett internationellt perspektiv. Ur handlingsplan 2017 sidan 3.

31 Planerade aktiviteter Ta fram ett positionspapper för regional utveckling inom områdena - Inkluderande arbetsmarknad - Näringslivets konkurrenskraft - Attraktiva livsmiljöer *Analysera faktaunderlag och utvecklingsstrategier samt övriga analyser såsom OECD-rapporter. *Ta fram en aktivitetsplan för hur Greater Copenhagen, Östersjösamarbetet samt andra internationella samarbeten kan bidra till en hållbar utveckling i Sydsverige.

32 Planerade aktiviteter *De gemensamma prioriteringarna / aktiviteter / samarbeten ska ske på en nivå som gagnas av att många partner / partners involveras och där stora geografier behöver samordna sig över administrativa gränser. *Ta fram aktiviteter som ökar genomförandekraften genom att involvera fler aktörer och därigenom koordinera händelseförloppen. *Tillgängligheten till bredband är en viktig utvecklingsfråga och en demokratifråga. Tillgängligheten behöver ökas för att på bred front ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

33 Planerade aktiviteter Genom samverkan kan de sydsvenska regionerna stärka sin möjlighet att få till stånd en snabb bredbandsutbyggnad. Ur handlingsplan 2017 sidan 4.

34 Detta har vi gjort Sysselsättning / kompetensförsörjning Med koppling till styrelsen har fokus under 2017 varit kring sysselsättning och kompetensförsörjning och att ta fram ett förslag till modell för samarbete mellan den nationella politiska nivån och den regionala politiska nivån. Dialog har framgångsrikt förts med arbetsmarknadsutredningen, ansvariga i regeringen samt representanter för berörda myndigheter. Seminarium på Almedalen hur kan regionerna jobba med arbetsmarknadsfrågorna Uppdrag från generaldirektören för AF och ordföranden i RSS att ta fram en formaliserad modell för regionalt inflytande över arbetsmarknadspolitiken

35 Detta har vi gjort Påbörjat arbetet med en aktivitetsplan för hur vi får till stånd en snabb bredbandsutbyggnad På försommaren har det varit möte med bredbandskoordinatorer från Halland, Blekingem Kalmar, Krononberg och Jönköping. En lägesbild av hur utbyggnaden ser ut i respektive region har tagits fram där följande beskrivs Regionalt mål/delmål Anslutningsgrad per kommun och region (använd PTS bredbandskarta som utgångspunkt) Fördelning mellan tätort och landsbygd Finns aktiva fiberföreningar, var och antal Mobiltäckning (tillgång) Aktiva aktörer i respektive region Aktörernas marknadsandelar per kommun och region Var ligger det strategiska ansvaret i respektive kommun (kommunen eller stadsnätet) Finns regionala och/eller kommunala bredbandsstrategier Vad säger i så fall befintliga regionala strategier Stöd genom landsbygdsprogrammet i form av återstående stöd, inneliggande ansökningar (belopp), beviljade stödpengar Kopparnätets nedsläckning (berörda anslutningar enligt Telias listor och hur de ligger i förhållande till fiberutbyggnaden Bredbandssamverkan RSS ( uppföljning. Kommer att kompletteras imorgon )

36 2018 Detta vill vi göra framöver. Genomföra modell för regionalt inflytande över arbetsmarknadspolitiken. Samordna och koordinera en utbyggnad av bredband så att det nationella målen nås

37 Frågeställningar / diskussion Hur gör vi.? Hur får utskotten ett rimligt uppdrag? Vad är viktigast.? För att utskottets arbete ska bära frukt så krävs av respektive organisation att det avsätts tjänstemannatid, inte att detta ska också göras utöver allt annat.

38 Bredband RSS

39 Nationella bredbandsmål: År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s 1,9 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s 0,1 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 30 Mbit/s Målsättningen höjs för år 2020, då 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s

40 Regionala Mål Blekinge: 90% till 2020 Halland: Antaget mål är 90% till 2020, i och med upphandling av samarbetspartner har ribban höjts till att omfatta 100%. Jönköping: Arbete med strategi pågår, siktar mot det nationella målet. Kalmar: Regionförbundets styrelse antog 2012 målet att 100% av befolkningen ska ha tillgång till 100Mbit/s Kronoberg: 2020 ska 98% ha tillgång till 100 Mbit/s. Skåne: Följer de nationella målen för 2020 om 95% Finns behov av gemensamt mål inom RSS?

41 Regionala Strategier Blekinge: Antagen 2015 av Länsstyrelsen, revidering pågår av Region Blekinge Halland: Antaget i regionfullmäktige dec 2015 Jönköping: Arbete med strategi pågår, beräknas klart 2018 Kalmar: Regional bredbandsstrategi från 2012, uppdatering pågår Kronoberg: Antagen i regionfullmäktige juni 2016 Skåne: Regional strategi finns men ska revideras. Aktivitetsplan/Gemensam strategi inom RSS?

42 Fibertillgång totalt/län

43 Fibertillgång totalt per kommun

44 Bredband via fiber utanför tätort och småort per kommun Bredband via fiber utanför tätort ökningstakt

45 10 största marknadsaktörerna, andel per län 2016 Halland Jönköping Skåne har inte dessa uppgifter för tillfället Kalmar Kronoberg Blekinge Har inte dessa uppgifter för tillfället. De fem stadsnäten/energibolagen har i stort sett varit ensamma. Under har tre privata aktörer (IP- Only, Bredbandsbolaget och Telia) börjat bearbeta marknaden.

46 Var ligger det strategiska ansvaret Blekinge: Det strategiska ansvaret ligger hos respektive stadsnät/energibolag Halland: 3/6 hos kommunen, 1/6 hos kommunalt bolag i förvaltningsform och 2/3 hos respektive stadsnät/energibolag Jönköping: Den kommunala samordnarens placering är i 10/13 placerade hos kommunen, i 2/13 placerade på stadsnätet med uppdrag att på dela av tjänst arbeta som kommunal samordnare, 1/13 är samordnaren placerad på kommunala stadsnätet. Kalmar: 9/12 hos kommunen, 3/12 hos kommunala stadsnäten Kronoberg: Hos 4/8 av kommunerna har kommunen en ägarpost i stadsnätet Wexnet och sätter genom fullmäktigebeslut strategin. Hos 4/8 ligger det strategiska ansvaret hos kommunen. Skåne: Blandat. Vissa kommuner upprätthåller en oberoende kommunal bredbandssamordnare och vissa har den rollen inom stadsnätet.

47 Antal fiberföreningar 2016 Gällande kopparnätets nedsläckning berör flera områden där utbyggnad inte kommer att ske tillräckligt snabbt Reflektion: Konsekvensen av denna modell dvs nedifrån och upp är en fragmenterad utbyggnad som ofta lämnar vita fläckar och remsor som resultat. Relevant fråga att ställa är hur det ser ut med nätsäkerhet, redundans och robusthet i dessa nät och även i andra nät? Klarar näten av leverans av de tjänster det offentliga vill erbjuda? Hur kan RSS jobba med att ex täcka vita fläckar? Skulle en gemensam insats ha större framgång eller effekt än varje del för sig?

48 Hur kan RSS jobba med att få upp anslutningsgraden? Hur jobbar vi med, nätsäkerhet, redundans, robusthet, tillgänglighet för våra offentliga tjänster? Finns det poänger av att jobba tillsammans? Hur får vi alla nät att prata med varandra? Kan bredbandet stärka det sydsvenska samarbetet och bidra till en stark sydsvensk region?