Substitutionsanalys: Tillhör fast och mobilt bredband samma slutkundsmarknad?

Transkript

1 PM Datum Substitutionsanalys: Tillhör fast och mobilt bredband samma slutkundsmarknad?

2 Substitutionsanalys: Tillhör fast och mobilt bredband samma slutkundsmarknad? PM Diarienummer , ISSN Författare Bengt G Mölleryd Asim Jarrar Johan Hansson Micael Hååg Post- och telestyrelsen Box Stockholm pts@pts.se Post- och telestyrelsen 2

3 Förord Detta är en PM som ingår i de pågående SMP-analyserna för marknaden för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4) och marknaden för bitströmstillträde (marknad 5). Syftet med denna PM är att undersöka om fast och mobilt bredband är likvärdiga tjänster, huruvida de är substitut och ifall de ska ingå på samma slutkundsmarknad. PTS vill understryka att de slutsatser som dras i denna PM är hypoteser och därför preliminära. PTS välkomnar marknadens aktörer att komma med synpunkter och kommentarer på analysen, metoden och slutsatser senast den 1 februari. Synpunkter skickas till smp@pts.se. Susanna Mattsson, projektledare för marknad 4 Lena Töregård, projektledare för marknad 5 Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 1 Utgångspunkter för analysen Fokus på slutkundsmarknaden för bredbandstjänster Om substitutionsanalysen Om substitution i 2010 års skyldighetsbeslut Inkluderar ett antal olika aspekter Avgränsning och utgångspunkt för analysen Disposition 14 2 Metod och upplägg av analysen En kombination av pris, prestanda och kvalitet 2.2 En modell som inkluderar jämförbara faktorer Tekniska utgångspunkter Det fasta nätet är dimensionerat för stora trafikvolymer Förutsättningar för mobil kommunikation Påverkan på tillämpningar baserat på skillnader i funktionalitet, tjänster och kvalitet Olika egenskaper för fasta och mobila bredbandstjänster påverkar kapaciteten 24 4 Efterfrågan av bredband Abonnemangsutvecklingen Väletablerade accessformer Användningsmönster xdsl Användningsmönster mobila bredbandstjänster Kundbeteende på fasta kontra mobila bredbandstjänster Slutsatser om efterfrågan på fasta och mobila bredbandstjänster 32 5 Utbud av fasta och mobila bredbandstjänster Priser på fasta och mobila bredbandstjänster Samförpackade bredbandsabonnemang Geografisk tillgänglighet Slutsatser om utbud av fasta och mobila bredbandstjänster 38 6 Produktion av bredband Skillnad på marknadsförd bittakt och levererad kapacitet Relation mellan ned- och upplänk Slutsatser om levererade bittakter för fasta och mobila bredbandstjänster 44 7 Om abonnemang, svarstider, och dataförbrukning Inlåsningar med abonnemang, modem Svarstider: fasta bredbandstjänster signifikant snabbare Förbrukning av data i mobilnät 48 8 Tillämpning av modell för substitutionsanalys Tilldelning av värde på de olika faktorerna Pris och villkor Teknik, funktionalitet och kvalitet Sammanställning av modellen 53 9 Forskning och hypotetisk monopoltest Forskning kring substitution 54 Post- och telestyrelsen 4

5 9.2 Hypotetiskt monopolistest - SSNIP Slutsatser 57 Bilaga Tabeller 60 Tabeller Tabell 1 Begrepp som används i modellen Tabell 2 Beskrivning av de faktorer som ingår i modellen Tabell 3 Modell exempel som visar på fullständig likvärdighet Tabell 4 Kapacitetsberäkning för 4G-router Tabell 5 Avgifter på fasta bredbandstjänster och bittakter Tabell 6 Mobila bredbandstjänster - hastigheter upp- och nedlänk Tabell 7 Priser på mobila bredbandstjänster Tabell 8 Tillgänglighet fasta bredbandstjänster och mobila bredbandstjänster Tabell 9 Modell som jämför fasta och mobila bredbandstjänster Tabell 10 Kapacitetsberäkning av effekten på cellradie med eller utan väggdämpning Tabell 11 TeliaSonera - mobila bredbandstjänster Tabell 12 Tele2 - mobila bredbandstjänster Tabell 13 Telenor - mobila bredbandstjänster Tabell 14 HI3G - mobila bredbandstjänster Figurer Figur 1 Två variabler med olika vikt Figur 2 Bredbandsabonnemang 1H H Figur 3 Fördelning av fasta bredbandsabonnemang Figur 4 Antal abonnemang fasta och mobila bredbandstjänster som fristående tjänst.. 27 Post- och telestyrelsen 5

6 Figur 5 Antal abonnemang fasta bredbandstjänster xdsl och mobila bredbandstjänster som fristående tjänst Figur 6 Genomsnittlig dataförbrukning fasta bredbandstjänster Figur 7 Dataförbrukning privatkunder xdsl Figur 8 Användningsprofiler mobil data Figur 9 Genomsnittlig dataförbrukning per månad för xdsl- och mobila bredbandstjänster Figur 10 Frågan om att byta till att endast använda mobila bredbandstjänster i hemmet 32 Figur 11 Prisjämförelse fasta och mobila bredbandstjänster Figur 12 Andel samförpackade fasta bredbandsabonnemang Figur 13 Samförpackade abonnemang Figur 14 Fördelning samförpackade abonnemang fasta bredbandstjänster Figur 15 Fasta bredbandstjänster levererad kapacitet Figur 16 Mobila bredbandstjänster levererad kapacitet Figur 17 Mobila bredbandstjänster: relation mellan levererad och marknadsförd kapacitet Figur 18 Fasta bredbandstjänster: relation mellan marknadsförd och levererad kapacitet 42 Figur 19 Relation mellan utlovad och levererad kapacitet Figur 20 Mobila bredbandstjänster: kvot mellan ned- och upplänk Figur 21 Fasta bredbandstjänster: kvot mellan ned- och upplänk Figur 22 Jämförelse av kvot mellan ned- och upplänk Figur 23 Svarstider fasta bredbandstjänster Figur 24 Svarstider mobila bredbandstjänster Figur 25 Svarstider genomsnitt för mobila och fasta bredbandstjänster Figur 26 Förbrukning av data per timme beroende på bittakt Figur 27 Antal minuter per dag som ett tak på 10 GB ger beroende på bittakt Post- och telestyrelsen 6

7 Sammanfattning Fokus för denna PM är slutkundsmarknaden för bredband vilket i detta sammanhang avser tillträde till datatjänster och därtill knutna tjänster via fasta anslutningspunkter, s.k. fasta bredbandstjänster. Frågor som denna PM analyserar är om mobila bredbandstjänster är ett likvärdigt alternativ till fasta bredbandstjänster, om det ur ett slutkundsperspektiv är ett substitut till fasta bredbandstjänster och ifall mobila bredbandstjänster ska ingå på den relevanta slutkundsmarknaden. Kommissionen understryker att det inte är okomplicerat att analysera marknader i en tid av snabb teknisk utveckling. 1 Det gäller inte minst för en analys av fasta och mobila bredbandstjänster. PTS har därför utvecklat en metodik som gör det möjligt att mäta substituerbarhet på ett nytt sätt. PTS vill därför understryka att de slutsatser som dras i denna PM är preliminära. PTS välkomnar därför marknadens aktörer att komma med synpunkter och kommentarer på analysen, metoden och slutsatserna. Analysen utgår från ett antal faktorer som avser relevanta egenskaper för fasta och mobila bredbandstjänster. Dessa faktorer är värderade och grupperade i en matris till två huvudsakliga variabler: 1) pris och villkor, samt 2) teknik, funktionalitet och kvalitet. Dessa faktorer är framtagna utifrån användarnas upplevelser av tjänsterna och inte utifrån bakomliggande tekniska orsaker. Enskilda tekniska egenskaper i de olika alternativen kan således påverka en användares upplevelse av tjänsten på flera olika sätt och därmed ligga till grund för flera faktorer. För varje variabel har PTS formulerat faktorer som återspeglar relevanta egenskaper för variablerna. Den första variabeln: pris och villkor består av fyra faktorer: 1) prisnivå (undersöker priser på fasta och mobila bredbandstjänster), 2) samförpackade abonnemang (analyserar hur abonnemang marknadsförs och hur vanligt förekommande samförpackade abonnemang är), 3) inlåsningar med abonnemang och modem (undersöker villkor för olika abonnemang) och 4) trafikbegränsningar (analyserar vilka trafikvolymer som ingår i olika abonnemang). Den andra variabeln: teknik, funktionalitet och kvalitet består av fem faktorer: 1) skillnad i utlovade och levererade datahastigheter (jämför levererade med marknadsförda med kapaciteter), 2) funktionalitet och kvalitet (undersöker egenskaper för accesser och tjänster), 3) Iptv (om fasta och mobila bredbandstjänster är avpassat för iptv), 4) svarstider (analyserar svarstider för olika abonnemang med fasta och mobila bredbandstjänster) och 5) skillnad i 1 Stycke 33, Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 Post- och telestyrelsen 7

8 ned- och upplänk (undersöker relationen mellan ned- och upplänk för fasta och mobila bredbandstjänster). Varje faktor tillmäts en vikt på en skala 1-6, beroende på hur betydelsefull den anses vara utifrån ett slutkundsperspektiv. Det är också ett uttryck för en tolkning av kommissionens rekommendation 2 där pris väger tungt men där andra aspekter också är betydelsefulla. Skalan för viktningen är därmed baserad på en kombination av olika källor men att det är PTS som utformat modellen. I den tilldelning av vikter som PTS tillämpat väger pris och villkor tyngst. Varje faktor värderas sedan på en betygskala 1-5, där 5 är högst och 3 är ett medelvärde och utgångspunkten är fasta bredbandstjänster, vilket också kan uttryckas som hur mobila bredbandstjänster står sig i jämförelse med fasta bredbandstjänster. Som underlag för betygsättningen av faktorerna används ett omfattande datamaterial som analyserar de olika faktorerna. Tillämpningen av betygsättningen utgår från de data som redovisas och där bedömningen är hur mobila bredbandstjänster för de olika faktorerna är i relation till fasta bredbandstjänster. Utgångspunkten är medelvärdet 3 och jämförelsen utgår från fast bredband. Det är med andra ord en kvalificerad bedömning utifrån relevanta data. Sammantaget visar utfallet av modellen att skillnaden mellan fasta och mobila bredbandstjänster är 34%, vilket också kan uttryckas som att 1/3 av egenskaperna är distinkt olika mellan fasta och mobila bredbandstjänster och 2/3 likvärdiga. Utifrån resultatet från den utarbetade modellen drar PTS den preliminära slutsatsen att mobila bredbandstjänster har begräsningar i produktegenskaperna jämfört med fasta bredbandstjänster. PTS anser därför att det finns grund för att hävda att fasta och mobila bredbandstjänster inte är likvärdiga produkter, vilket indikerar att de inte är substitut. Stöd för denna ståndpunkt är att mobila bredbandstjänster i en jämförelse med fasta bredbandstjänster har: Begränsningar i vilka trafikvolymer som användarna får utnyttja över en viss period, vilket inte förekommer i fasta bredbandstjänster. Begräsningar för hur VoIP kan användas vilket inte förekommer i fasta bredbandstjänster. Svårigheter att leverera de kapaciteter som marknadsförs, eftersom det är en signifikant skillnad mellan vad som marknadsförs och vad som 2 Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 Post- och telestyrelsen 8

9 levereras, och att denna diskrepans är betydligt större för mobila bredbandstjänster än fasta bredbandstjänster. Otillräcklig kapacitet att på ett kostnadseffektivt sätt tillhandahålla kvalitativa iptv- och videotjänster. Betydligt längre svarstider, vilket är negativt för användarupplevelsen och gör det svårt att använda mobila bredbandstjänster till krävande applikationer. Det finns begränsat med forskning på området, vilket innebär att det inte finns något stabilt fundament från den akademiska forskningen att använda i analysen. Marknadsstatistiken visar att även om mobila bredbandstjänster har vuxit kraftigt de senaste åren har fasta bredbandstjänster en stabil kundbas, vilket indikerar att mobila bredbandstjänster snarare är ett komplement än ett substitut. Vidare ger inte ett hypotetiskt monopolistest 3 något stöd för att betrakta mobila bredbandstjänster som ett substitut till fasta bredbandstjänster. Sammantaget innebär detta enligt PTS preliminära bedömning att fasta och mobila bredbandstjänster inte är likvärdiga produkter, att de inte är substitut och att de därför inte bör ingå på samma relevanta slutkundsmarknad under den kommande regleringsperioden Det hypotetiska monopolisttestet innebär att man analyserar effekterna av en varaktig prishöjning på 5 10% på en viss produkt eller tjänst, medan priset på alla andra produkter eller tjänster förblir konstant. Det benämns också SSNIP, Small but significant and non-transitory Increase in Price. Post- och telestyrelsen 9

10 1 Utgångspunkter för analysen 1.1 Fokus på slutkundsmarknaden för bredbandstjänster Denna PM ingår som en del i det pågående arbetet kring marknadsanalyser för marknaderna för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4) och bitströmstillträde (marknad 5). Tillträde skall ses som tjänster på en grossistmarknad, dvs en operatör som säljer bredbandstjänster till slutkund kan köpa tillträde till nätinfrastruktur eller bitström av annan operatör. EU-kommissionen rekommenderar att slutkundsmarknaden ska utgöra startpunkten för marknadsdefinitionen och SMP-analysen på grossistmarknaden. 4 Denna PM analyserar slutkundsmarknaden för bredband och utreder om mobila bredbandstjänster är: ett likvärdigt alternativ till fasta bredbandstjänster ett substitut till fasta bredbandstjänster på slutkundsmarknaden, och om mobila bredbandstjänster ska ingå på den relevanta slutkundsmarknaden Denna analys är en del av marknadsanalyserna för tillträdesmarknaderna 4 och 5. Det innebär att de ställningstaganden som PTS gör i dessa frågor kommer att påverka avgränsningen av relevanta grossistmarknader och konkurrensbedömningen för de två tillträdesmarknaderna, marknad 4 och Om substitutionsanalysen Utgångspunkten för marknadsdefinitionen är i vilken utsträckning utbudet av en produkt eller tjänst inom ett visst geografiskt område utgör den relevanta slutkundsmarknaden, vilket i sin tur beror på om konkurrenstrycket från andra produkter eller tjänster påverkar de berörda producenternas eller 4 Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 Post- och telestyrelsen 10

11 leverantörernas prissättning i tillräcklig omfattning. 5 Därmed blir frågan om substitution på utbuds- och efterfrågesidan aktuell. Med substitution eller utbytbarhet på efterfrågesidan avses i vilken utsträckning konsumenterna är beredda att ersätta en viss tjänst eller produkt med en annan tjänst eller produkt. Ett sätt att fastställa ifall det finns substitution på efterfråge- eller utbudssidan är, enligt kommissionen, att använda det hypotetiska monopolisttestet eller SSNIP-testet. Det innebär att man analyserar effekterna av en varaktig prishöjning på 5 10% på en viss produkt eller tjänst, medan priset på alla andra produkter eller tjänster förblir konstant. 6 Om produkter är substitut innebär det att om priset på den ena varan ökar så ökar den efterfrågade kvantiteten av den andra varan. Ytterst handlar det om ifall en prishöjning skulle vara lönsam. Kommissionen framhåller dock att förutom monopolisttestet ska en substitutionsanalys även inkludera frågor om vilka produktfunktionaliteter som används av slutkunderna, vilka kapaciteter som tillhandahålls, om det är skillnad på ned- och upplänkskapaciteter, vilken tillförlighet som tjänsterna har, hur prisbilden på konsumentmarknaden ser ut, ifall det finns trafikbegränsningar i abonnemang, om användarna har gjort specifika installationer för att kunna använda tjänsten, och hur abonnemangsvillkor och andra betydande produktegenskaper är utformade. Ytterst handlar det om att undersöka ifall tjänsterna är likvärdiga Om substitution i 2010 års skyldighetsbeslut I skyldighetsbesluten för marknaden för nätifrastrukturtillträde och marknaden för bitströmstillträde från 2010 analyseras frågan om mobila bredbandstjänster utgör ett substitut eller komplement till bredbandstjänster via fasta anslutningspunkter på slutkundsmarknaden. 8 Besluten framhåller att mobilitet 5 Paragraf 38, Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 6 Paragraf 40, Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 7 Stycke 46, 47, 49,50, Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 8 PTS Beslut , Marknaden för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4), länk: PTS Beslut , Marknaden för bitströmstillträde (marknad 5), länk Post- och telestyrelsen 11

12 kan vara en fördel i vissa situationer, men att i mobila system till skillnad från vad som gäller andra infrastrukturer, kan hastigheten variera beroende på var användarna befinner sig. Vidare betonades att hastigheten beror på antalet samtidiga användare och att de teoretiska topphastigheterna varierar geografiskt med utbyggnaden. Vidare framhåller beslutet att det finns användningsområden där mobila bredbandstjänster lämpar sig mindre väl än andra anslutningsformer, t.ex. vissa typer av online-spel. Sammantaget gjordes bedömningen att mobila bredbandstjänster främst används som komplement till fasta bredbandslösningar. 1.4 Inkluderar ett antal olika aspekter Med stöd av kommissionens riktlinjer för marknadsanalys anser PTS att det är motiverat att i analysen betrakta olika aspekter, använda olika angreppssätt, som sammantaget gör det möjligt att kunna göra en bedömning om fasta och mobila bredbandstjänster är substitut. 9 Den följande analysen behandlar ett antal olika aspekter: Efterfrågan av fasta och mobila bredbandstjänster: Baserat på data från Svensk telemarknad, individundersökningen och andra relevanta källor analyseras marknadsdata om slutanvändares användningsmönster, trafik och andra faktorer som visar på utvecklingen av efterfrågan på fasta och mobila bredbandstjänster. Utbud av fasta och mobila bredbandstjänster: Baserat på priser och villkor från Telepriskollen och operatörers prislistor analyseras olika abonnemang och omfattningen av samförpackade abonnemang där olika tjänster integreras. Produktion av fasta och mobila bredbandstjänster: Baserat på data från Bredbandskollen analyseras överföringshastigheter och kvoten mellan ned- och upplänk, samt relationen mellan erbjudna och levererade kapaciteter eller bittakter. 10 Kapacitetsberäkning mobilnät: I och med att kapaciteten i mobilnät är begränsat är det motiverat att utifrån en länkbudget räkna på vilken kapacitet som användare kan förväntas få tillgång till. 9 Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 10 bittakt (bitrate) antal bitar per sekund. Det vanliga måttet på överföringstakt i datakommunikation och i digitalt ljud och video. När det gäller ljud och video är tumregeln att ju högre bittakt, desto högre kvalitet. Det är praxis att man mäter i bit per sekund, inte i byte per sekund. (källa: Computer Sweden) Post- och telestyrelsen 12

13 Med utgångspunkt från dessa aspekter och faktorer som pris, prestanda och kvalitet har PTS utarbetat en modell som gör det möjligt att ge mått för olika faktorer och därmed ge förutsättningar att jämföra produktegenskaperna för fasta och mobila bredbandstjänster. 1.5 Avgränsning och utgångspunkt för analysen Kommissionen framhåller att det är komplicerat att definiera den relevanta marknaden i en tid av snabb teknisk utveckling. Därför krävs det att man analyserar alla tillgängliga uppgifter om hur marknaden tidigare har fungerat och att man identifierar framtida trender. 11 Tidsperspektivet för denna analys är regleringsperioden Syftet med denna analys är att analysera likvärdigheten mellan fasta och mobila bredbandstjänster. PTS har utarbetat en modell som gör det möjligt att i kvantitativa mått jämföra hur likvärdiga fasta och mobila bredbandstjänster är utifrån ett antal centrala parametrar och egenskaper. Utgångspunkten för analysen är fasta bredbandstjänster och frågan är om mobila bredbandstjänster är ett likvärdigt alternativ och om mobila bredbandstjänster ska ingå på den relevanta slutkundsmarknaden. Det är en komplex fråga eftersom det finns skillnader i vilken kapacitet som fasta och mobila bredbandstjänster tillhandahåller på olika platser och det finns bland kunder olika preferenser. För att kunna göra en hanterbar analys har PTS tvingats till vissa förenklingar för att kunna behålla en helhetsbild. Utgångspunkten är att fasta bredbandstjänster är en marknad och representeras av genomsnittliga värden för fasta bredbandstjänster och kan jämföras med genomsnittliga värden för mobila bredbandstjänster. Denna förenkling innebär att analysen inte tar hänsyn till alla de variationer med regionala och lokala omständigheter som påverkar egenskaperna för fasta bredbandstjänster. Avsikten med denna avgränsning är att göra analysen hanterbar. 11 Stycke 33, 35, Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 Post- och telestyrelsen 13

14 1.6 Disposition I kapitel 2 redovisas upplägget för substitutionsanalysen, vilken bygger på de konkurrensrättsliga metoder som kommissionen föreskriver, i kapitel 3 ges en beskrivning av tekniska utgångspunkter för fasta och mobila bredbandstjänster. I kapitel 4 redovisas och analyseras efterfrågan av bredband, i kapitel 5 beskrivs och analyseras utbud av fasta och mobila bredbandstjänster. I kapitel 6 analyseras vilka kapaciteter operatörerna levererar och relationen mellan marknadsförd och levererad kapacitet i fasta och mobila bredbandstjänster. Kapitel 7 handlar om abonnemangsvillkor, svarstider och om relationen mellan bittakter och förbrukad datamängd. Kapitel 8 är uppbyggt kring en modell som kvantifierar de relevanta egenskaperna för fasta och mobila bredbandstjänster. I kapitel 9 avhandlas forskning om substitution av fasta och mobila bredbandstjänster, och så genomförs ett SSNIP test. I kapitel 10 presenteras slutsatser. I bilaga finns tabeller om beräkning av effekten på cellradien med väggdämpning, samt tabeller med mobiloperatörernas abonnemang för mobila bredbandstjänster. Post- och telestyrelsen 14

15 2 Metod och upplägg av analysen 2.1 En kombination av pris, prestanda och kvalitet En analys av efterfrågesubstitutionen undersöker ifall två produkter är likvärdiga utifrån slutkunders perspektiv genom att lyfta fram objektiva faktorer som pris, abonnemangsvillkor, teknik, kvalitet, funktionalitet, tjänster och tillgänglighet. En substitutionsanalys för fasta och mobila bredbandstjänster bör kunna ge svar på följande typ av frågor: 12 Är det någon prisskillnad mellan fasta och mobila bredbandstjänster? Marknadsförs fasta och mobila bredbandstjänster som delar av kombinationserbjudanden? Är de samförpackade med andra tjänster? Har kunderna gjort investeringar i modem, terminaler eller annan utrustning? Finns det inlåsningseffekter i abonnemang för fasta och mobila bredbandstjänster? Har abonnemangen uppsägningstider och bindningstider? Finns det begränsningar i hur mycket data som användarna av fasta eller mobila bredbandstjänster får använda? Är det skillnad på vilka bittakter som fasta och mobila bredbandstjänster erbjuder? Är det skillnad på utlovad och levererad kapacitet mellan fasta och mobila bredbandstjänster? Är det någon skillnad på tillgänglighet mellan fasta och mobila bredbandstjänster? Är det skillnad på vilka tjänster som kan användas i fasta och mobila bredbandstjänster? Är det anpassat för iptv? Är det skillnad på tjänsteoch servicekvalitet mellan fasta och mobila bredbandstjänster? Är det skillnader på svarstider mellan fasta och mobila bredbandstjänster? Är det skillnad på bandbredd i ned- och upplänk mellan fasta och mobila bredbandstjänster? Sammantaget innebär det att denna substitutionsanalys ska fastställa ifall det finns betydande skillnader i egenskaper av fasta och mobila bredbandstjänster ur ett slutkundsperspektiv och med fasta bredbandstjänster som utgångspunkt. Något förenklat kan det uttryckas som att ju större skillnad på egenskaper mellan fasta och mobila bredbandstjänster desto lägre är den potentiella 12 Källa: BEREC Report on impact of fixed-mobile substitution in market definition, October 2011, Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 Post- och telestyrelsen 15

16 substituerbarheten, och motsatt ifall skillnaden på egenskaper mellan fasta och mobila bredbandstjänster är mindre desto större är sannolikheten för substituerbarhet. 2.2 En modell som inkluderar jämförbara faktorer Baserat på de frågor som redovisats ovan har PTS utarbetat en modell som är uppbyggd kring två huvudsakliga variabler: 1) pris och villkor, 2) teknik, funktionalitet och kvalitet. De två variablerna består av ett antal faktorer. Och för att göra en kvantifiering möjlig ges faktorerna olika vikt beroende på dess relativa betydelse utifrån ett slutkundsperspektiv. Vidare ges ett värde eller betyg på varje faktor och hur det står i relation till fasta bredbandstjänster. Huvudbegreppen i metoden förklaras i nedanstående tabell. Tabell 1 Begrepp som används i modellen Aspekt Förklaring Variabel Faktor Vikt Består av ett antal faktorer som berör eller belyser egenskaper som är relevanta för tjänsten. Det innebär att variabeln aggregerar de egenskaper eller kvaliteter som faktorerna relaterar till. Det kan uttryckas som att faktorerna grupperas i relevanta kategorier, vilket benämns som variabel. Är en parameter som relaterar till en kvalitet eller egenskap på en tjänst. Utgångspunkt för identifieringen av de faktorer som används är aspekter som lyfts fram i en BEREC-rapport 13 Anger vilken betydelse en faktor har för att påverka slutkundernas uppfattning om en tjänst. Vikten graderas på en skala 1-6, där en högre siffra anger större relativ tyngd. Värde Anger hur faktorn värderas på en skala 1-5, och där 5 är högst och 3 ett medelvärde. Utgångspunkten är fasta bredbandstjänster och sedan 13 Berec Report on impact of fixed-mobile substitution in market definition, October 2011, Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 Post- och telestyrelsen 16

17 hur det står sig i relation till mobila bredbandstjänster. Den första variabeln: pris och villkor består av fyra faktorer: 1) prisnivå (undersöker priser på fasta och mobila bredbandstjänster), 2) samförpackade abonnemang (analyserar hur abonnemang marknadsförs och omfattningen på samförpackade abonnemang), 3) inlåsningar (vilket innebär att kunden är bunden för en viss period) med abonnemang och modem (undersöker villkor för olika typer av abonnemang) och 4) trafikbegränsningar (analyserar vilka trafikvolymer som ingår i olika abonnemang). Den andra variabeln består av fem faktorer: 1) skillnad i utlovade och levererade datahastigheter (jämför marknadsförda kapaciteter med vad som levereras), 2) funktionalitet och kvalitet (undersöker egenskaper för accesser och tjänster), 3) Iptv (om fasta och mobila bredbandstjänster är anpassat för iptv), 4) svarstider 14 (analyserar vilka svarstider som olika abonnemang för fasta och mobila bredbandstjänster har) och 5) skillnad i ned- och upplänk (undersöker relationen mellan ned- och upplänk för fasta och mobila bredbandstjänster). Varje faktor graderas med en relativ vikt, från 1 till 6, som indikerar hur viktig en faktor är för att påverka slutkundernas uppfattning om tjänsten. Utformningen av viktningen är också ett uttryck för en tolkning av kommissionens rekommendation 15 där pris väger tungt men där andra aspekter också är betydelsefulla. Skalan för viktningen är därmed baserad på en kombination av olika källor men att det är PTS som utformat modellen. Vidare sätts ett värde på varje faktor mellan 1 och 5, där 5 är högst och 3 är ett medelvärde. Utgångspunkten är fasta bredbandstjänster och hur mobila bredbandstjänster står sig i relation till fasta bredbandstjänster. Som underlag 14 Svarstider är en teknisk term (eng latency) och mäter tiden som det tar för ett datapaket att skickas i nätet 15 Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/C 165/03 Post- och telestyrelsen 17

18 för betygsättningen används ett omfattande datamaterial som analyserar de olika faktorerna. Tillämpningen av betygsättningen utgår från de data som redovisas och där bedömningen är hur mobila bredbandstjänster för de olika faktorerna är i relation till fasta bredbandstjänster. Utgångspunkten är medelvärdet 3 och jämförelsen utgår från fast bredband. Det är med andra ord en kvalificerad bedömning utifrån relevanta data. Detta innebär att vi nu har grunden för att räkna ut ett resultat för varje faktor där den relativa vikten multiplicerats med det tilldelade värdet. Det gör det också möjlighet att se skillnaden mellan fasta och mobila bredbandstjänster. Avsikten med modellen är att ge PTS en möjlighet att genomföra en strukturerad analys och jämföra fasta och mobila bredbandstjänster. Bedömningen av dels vikten för de olika faktorerna, dels betyget för varje faktor är en bedömning och kan naturligtvis diskuteras, men PTS ambition är att göra substitutionsanalysen transparent genom detta tillvägagångssätt. I nedanstående tabell ges förklaringar till de olika faktorerna, tilldelade vikter samt vilka källor som används i analysen. Tabell 2 Beskrivning av de faktorer som ingår i modellen Pris och villkor Förklaring Vikt Källa Prisnivå Jämföra priser Mycket viktig Telepriskollen, Samförpackade abonnemang Inlåsningar med abonnemang och modem Trafikbegränsningar i abonnemang Teknik, funktionalitet och kvalitet Abonnemang där förutom bredband ingår andra produkter som iptv Kommissionen framhåller om att kunderna är uppbundna och har gjort investeringar och installationer minskar sannolikheten för substitution Ger ramarna för hur mycket tjänsten kan användas och är en funktion av vilken kapacitet som tillhandahålls faktor, V=6 Viktig faktor och är en del av hur tjänsten säljs och hur självständig den är. V=4 Medelviktig V= 3 Medelviktig V=3 operatörers prislistor Svensk telemarknad Telepriskollen, operatörers prislistor, abonnemangsvillkor Telepriskollen, operatörers prislistor Post- och telestyrelsen 18

19 Skillnad i utlovade och levererade datahastigheter Funktionalitet (access & tjänster) och kvalitet IPTV Svarstider Skillnad ned och upplänk (kvot) Ger en möjlighet att visa vad som levereras och om det finns diskrepanser mellan marknadsförd och levererad tjänst Visar vad produkten har för egenskaper, om accessen och tjänster skiljer sig åt och ifall det finns begränsningar vilka tjänster som kan användas. Tv är en betydande tjänst för hushållen där det ställs krav på hög tillförlitlighet En funktion av kapacitet är svarstider vilket spelar en avgörande betydelse för användarupplevelsen av bredband Det främsta kapacitetsbehovet finns i nedlänk. Viktig faktor för den ger information om hur tjänsten fungerar V=4 Viktig faktor V=4 Medelviktig V=3 Medelviktig V=3 Låg V=1 Bredbandskollen Operatörers webbsidor, branschanalyser Svensk telemarknad Bredbandskollen Bredbandskollen Skillnaden i vikt mellan de två variablerna förklaras av att för de två variablerna ingår faktorer som tilldelats olika vikt. Den princip som använts i viktningen är att det ska återspegla den betydelse faktorn har för att bestämma egenskaper i valet av bredband. De två variablerna har olika vikt, där pris och villkor väger något tyngre än teknik, funktionalitet och kvalitet, vilket illustreras av nedanstående figur. Figur 1 Två variabler med olika vikt Post- och telestyrelsen 19

20 Nedanstående tabell är ett exempel där värdet har angivits till 3 för alla faktorer för både fasta och mobila bredbandstjänster. Följaktligen visar kolumnen längst till höger 0, vilket i detta exempel innebär att det inte är någon skillnad mellan fasta och mobila bredbandstjänster, att de är likvärdiga och därmed skulle kunna vara substitut. Tabell 3 Modell exempel som visar på fullständig likvärdighet Värde Resultat Vikt Fast Mobil Fast Mobil Skillnad Pris och villkor 52% Prisnivå Kombinationsabonnemang Inlåsningar med abonnemang, modem Trafikbegränsningar i abonnemang Teknik, funktionalitet och kvalitet 48% Skillnad i utlovade och levererade datahastigheter Funktionalitet (access & tjänster) och kvalitet IPTV Svarstider Skillnad ned och upplänk (kvot) Summa Skillnad i procent 0% Avsikten med metoden är att skapa en ram för att kunna bedöma i vilken utsträckning fasta och mobila bredbandstjänster är likvärdiga alternativ utifrån ett antal bärande faktorer. I de följande kapitlen behandlas de olika faktorerna. Detta lägger sedan grunden för de värderingar som görs i kapitel 8 där modellen återkommer och de olika faktorerna tillsätts verkliga värden. Post- och telestyrelsen 20

21 3 Tekniska utgångspunkter 3.1 Det fasta nätet är dimensionerat för stora trafikvolymer Kunder som använder fasta bredbandstjänster har en accessförbindelse till operatörens nät och dennes tjänsteplattformar samt övergång till internet. Vid utbyggnad av bredbandsnät representerar dessa accessförbindelser, sammantaget kallat accessnät, den största investeringen i nätinfrastruktur. Kapaciteten i accessnätet blir större för varje slutkund som anslut eftersom varje accessförbindelse ger en viss kapacitet i sig. Kapaciteten i fasta bredbandsnät bestäms av dimensionering av gateways, portar, switchar, routrar m.m. i transportnätet. 16 Det innebär att det fasta nätet kan hantera en efterfrågan av kapacitet upp till en viss nivå, vilket påverkas av antalet samtidiga användare och hur stora kapacitetsbehov som var och en har. Med tanke på att inga abonnemang för fasta bredbandstjänster har begränsningar av vilka datavolymer som kunderna får förbruka är kapacitetsfrågan inte något oöverstigligt problem för fasta nät. Vidare drar operatörerna fördel av allt lägre priser på en aktiva utrustningen som krävs för att uppgradera kapaciteten. Sammantaget innebär detta att kapaciteten inte är något stort problem för fasta bredbandstjänster givet att fasta bredbandstjänster är tillgängligt för slutkunderna och relevanta uppgraderingar i nätelement och annan aktiv utrustningen har genomförts i transportnätet. 3.2 Förutsättningar för mobil kommunikation Mobila system använder tilldelade frekvenser i radiospektrum för kommunikation. Radiokommunikationen mellan en terminal (telefon, 3G/4G router, mm) är ett accessnät där kapaciteten inte ökar med antalet anslutna slutkunder. Den totala kapaciteten i accessnätet bestäms av tilldelade frekvenser (spektrumband), typ av radioteknologi och antal basstationer. Relationen är att för en given mängd spektrum och given radioteknologi gäller att för N gånger mer kapacitet krävs N gånger fler basstationer. Ekonomin i nätutbyggnaden avgörs av hur det är dimensionerat och vilka kapaciteter som utlovas. 17 Dessutom är inte kostnaden av nätutbyggnad proportionell mot antal 16 Med transportnät avse de delar av nätet som inte är accessnätet. 17 Baserat på Jens Zander, On the Cost Structure of Future Wideband Wireless Access, IEEE VTC 97, Phoenix, AZ, May 5-7, 1997 Post- och telestyrelsen 21

22 basstationer utan exponentiell i stadsmiljö. Enkelt uttryckt kan det sägas att ju högre kapacitet som erbjuds enskilda användare desto fler basstationer krävs för samma geografiska yttäckning, vilket kräver mer kapitalinvesteringar. Vidare krävs backhaul, vilket är kommunikation till basstationer, som kan etableras genom radiolänk, koppar eller fiber 18. Eftersom frågan för denna PM är ifall mobila bredbandstjänster är ett substitut till fasta bredbandstjänster handlar det om användning av bredband inomhus. Väggar är till viss grad genomskinliga för radiovågor men signalerna blir ändå kraftigt försvagade efter passage. I praktiken dämpas radiosignalerna med ca 5-15 db beroende på hustyp och tjocklek på väggar. 19 För att enskilda slutanvändare skall bibehålla kapacitet i sin mobila bredbandstjänst inomhus måste avståndet till basstationen vara kortare än utomhus. Med en väggdämpning på 14 db innebär det att en basstationens yttäckning (radiocell) minskar med 60% i radie. I ett räkneexempel utan någon väggdämpning : Med modulation 16QAM (dvs kapacitet för en slutanvändare) i nedlänk och 20 MHz radiospektrum uppnås en total kapacitet på 33,6 Mbit/s i en radiocell med radien 2,9 km. Med en väggdämpning på 14 db minskar räckvidden (radiocellens radie)med samma modulation och bittakt till 1,2 km. Detta innebär att cellytan minskar från 24,6 km 2 till 4,2 km 2, vilket innebär att det behövs 6 gånger fler basstationer för att kunna erbjuda samma kapacitet på ett visst område. 20 Operatörerna har lanserat 4G routrar som har inbyggda mobilantenner och som förses med simkort. Det innebär att funktionaliteten i ett hem är samma som med wlan. Men det förändrar inte de radiomässiga förhållandena. Genom att sändare, mottagare och antennen i routern är effektivare kan det uttryckas som att dämpningen för dessa enheter är c:a 5 db. I detta delar först 4Groutern på den kapacitet som finns tillgänglig i radiocellen och sedan ska den kapacitet som routern förfogar över delas mellan de användare som har tillgång till routern. Detta kan illustreras med att en basstation(lte/4g) med 20 MHz radiospektrum anpassad för inomhusanvändning kan producera en total kapacitet på 66 Mbit/s (3 sektorer om 22 Mbit/s vardera) med en uppskattad räckvidd (cellradie) på 1,0 km, vilket innebär att basstationen täcker 3,2 km 2. Baserat på en befolkningstäthet på 200 innevånare per km 2 i ett förortsområde, och att en operatör har en marknadsandel på 40% innebär det att en enskild 18 Med fiber avses fiber till byggnaden (FTTB) eller fiber till hushållet (FTTH) 19 Decibel (db) är ett logaritmiskt mått och anger ett referensvärde 20 Se vidare modell i bilaga Post- och telestyrelsen 22

23 användare får strax under 2 Mbit/s, och ifall denna kapacitet delas med en annan person i hushållet blir det strax under 1 Mbit/ per person. PTS har gjort en kapacitetsberäkning som redovisas i tabell 3. Beräkningen är baserad på en användning av spektrum i 900 MHz med en bandbredd på 20 MHz och en modulering på 16 QAM. Kapacitetsberäkningen är förenklad i och med att det antar att alla användare är aktiva samtidigt. Därmed tas inte hänsyn till någon överbokning i beräkningen. Det innebär att varje användare är uppkopplad hela tiden och laddar ner data simultant. Tabell 4 Kapacitetsberäkning för 4G-router Värde Mbit/s per sektor 22,00 Sektorer 3,00 Kapacitet per site Mbit/s 66,00 Cellradie km 1,00 Cellyta km2 3,14 Kapacitet Mbit/s per km2 21,01 Innevånare per km2 200 Mobil bredbandspenetration 14% Marknadsandel 40% Abonnenter per km2 11,20 Kapacitet per person Mbit/s 1,88 Samtidiga användare på routern 2,00 Kapacitet per användare Mbit/s 0, Påverkan på tillämpningar baserat på skillnader i funktionalitet, tjänster och kvalitet Fasta och mobila bredbandstjänster använder helt olika accessmetoder men båda ger tillgång till internet för att surfa, använda dataapplikationer eller läsa e- post. På grund av dessa skillnader får det olika konsekvenser för tillämpningarna som ställer olika krav på kapacitet, stabilitet på förbindelsen, svarstider är Den grundläggande funktionaliteten är densamma i fasta och mobila bredbandstjänster. Men eftersom mobila bredbandstjänster har längre svarstider än fasta bredbandstjänster är mobila bredbandstjänster inget alternativ för exempelvis krävande online spel. Vidare tillämpar mobiloperatörer begränsningar om hur kan användas via mobila Post- och telestyrelsen 23

24 bredbandstjänster som ett sätt att skydda befintliga intäkter av mobila rösttjänster. Radioaccessen i mobila bredbandstjänster har av flera anledningar föränderliga egenskaper. Dels är total tillgänglig kapacitet i en radiocell delad av antalet användare som för tillfället utnyttjar den. Dessutom påverkar de radiotekniska förhållanden vilken faktisk bittakt som kan erhållas. Varje förändring av radioförhållanden i en cell och vid förflyttning mellan olika radioceller belastar systemet i sig och även detta har en negativ inverkan. Av detta följer att kapacitetskrävande tillämpningar kan fungera när förhållanden är gynnsamma (bra mottagning, få användare i aktuell radiocell) men kan sluta fungera (ur användarperspektiv)när förändringarna ändras, t.ex. TV, interaktiva realtidsberoende applikationer såsom vissa typer av online spel. Även vid användning av mobila abonnemang via en 3G/4G router som ansluter fler slutanvändare så kan dessa användares nätbeteende i tillägg till den varierande kapaciteten och kvaliteten på radioaccessen förstärka uppfattningen om det mobila bredbandsabonnemangets prestanda. 3.4 Olika egenskaper för fasta och mobila bredbandstjänster påverkar kapaciteten Avståndet till telestationen ger förutsättningarna för vilken kapacitet som kan produceras via en kopparförbindelse. Eventuella flaskhalsar i fasta bredbandsnät kan även uppstå i transportnät, och de kan lösas genom att det sker en uppgradering av nätelement. Sammantaget visar genomgången i detta kapitel att de tekniska förutsättningarna skiljer sig åt mellan fasta och mobila bredbandstjänster. Det är med andra ord olika egenskaper och förutsättningar som präglar accessen och transportnätet vilket bestämmer kapaciteten i fasta och mobila nät. Post- och telestyrelsen 24

25 4 Efterfrågan av bredband 4.1 Abonnemangsutvecklingen Detta kapitel behandlar efterfrågan på fasta och mobila bredbandstjänster och abonnentutvecklingen på marknaden. Det visar abonnemang och priser för fasta och mobila bredbandstjänster. Under perioden första halvåret 2009 fram till första halvåret 2011 växte fasta bredbandstjänster med 7%, samtidigt som mobila bredbandstjänster ökade med 216%. Nedanstående figur illustrerar denna utveckling. Figur 2 Bredbandsabonnemang 1H H 2011 Källa: Svensk telemarknad Fasta bredbandstjänster är etablerat på marknaden och det pågår en migration till högre kapaciteter i accessförbindelserna genom fiberoptiska kablar. På mobilmarknaden har genombrottet för smarta telefoner stått i fokus under senaste åren efter att mobila bredbandstjänster växte kraftigt från lanseringen Post- och telestyrelsen 25

26 av bredbandsmodem 2006 och sedan pådrivet genom framväxten av HSPA 21 som möjliggjorde högre kapaciteter. 4.2 Väletablerade accessformer Den svenska bredbandsmarknaden är välutvecklad med en stor spridning av bredband. Det totala antalet bredbandsabonnemang på privatmarknaden var första halvåret ,6 miljoner varav 2,8 miljoner är olika typer av fasta bredbandsanslutningar och 2,8 miljoner mobila bredbandsaccesser av vilka 1,5 miljoner har mobila bredbandstjänster som tilläggstjänst (smarta telefoner) och 1,3 miljoner har mobila bredbandstjänster som fristående tjänst i form av dongel eller bredbandsmodem. Antalet fasta bredbandsabonnemang för privatmarknaden var oförändrat 2011, men ökade med under Mobila bredbandstjänster växer kraftigt och ökade med abonnemang under första halvåret 2011, och under 2010 tillkom abonnemang. Den snabba tillväxten av mobila bredbandstjänster har också drivits av framgången av smarta telefoner. Under de senaste åren har det skett en migration till högre kapaciteter i fasta accessförbindelser genom fiberoptiska kablar, vilket illustreras i nedanstående figur. På privatmarknaden har andelen fiber ökat från 24% 2009 till 29% 1 H Figur 3 Fördelning av fasta bredbandsabonnemang Källa: Svensk telemarknad 21 High Speed Packet Access (HSPA) är standard inom 3G som ger högre datakapacitet. Post- och telestyrelsen 26

27 Samtidigt som mobila bredbandstjänster har vuxit kraftigt har tillväxten för fasta bredbandstjänster på privatmarknaden bromsat in, och under första halvåret 2011 ökade kundbasen med och med en fortsatt övergång till anslutningar realiserade med fiber i accessnät. Figur 4 Antal abonnemang fasta och mobila bredbandstjänster som fristående tjänst Källa: Svensk telemarknad Under första halvåret 2011 minskade antalet xdsl privatkunder med samtidigt som antalet abonnenter med fiber ökade med , och för hela marknaden minskade kundbasen för xdsl med tack vare att antalet företagskunder ökade med samtidigt som antalet fiber ökade med Den totala effekten för fasta bredbandstjänster är att antalet kunder ökade med ca Post- och telestyrelsen 27

28 Figur 5 Antal abonnemang fasta bredbandstjänster xdsl och mobila bredbandstjänster som fristående tjänst Källa: Svensk telemarknad 4.3 Användningsmönster xdsl Den genomsnittliga trafikvolymen för abonnenter med xdsl-abonnemang ökade kraftigt under 2010 till 41 GB per månad och användare jämfört med att trafikvolymen i genomsnitt var mellan 10 och 20 GB per användare och månad under åren Figur 6 Genomsnittlig dataförbrukning fasta bredbandstjänster Källa: PTS, Hybridmodellen 5.1, 6.1, 7.1, En förbrukning av 41 GB under en månad motsvarar en daglig användning på ca 40 minuter av en 5 Mbit/s tjänst som IPTV. I fall användningen är 15 minuter per dag blir det ca 15 GB per månad. Post- och telestyrelsen 28

29 Den andel av abonnenterna som använder mer än 20 GB per månad ökade från 14% till 92% mellan 2009 och 2010, vilket förklarar den kraftiga ökningen av den genomsnittliga trafikvolymen under Samtidigt finns det en grupp med xdsl-abonnenter som har en anslutning på kbit/s som förbrukar mindre än 5 GB per månad. Figur 7 Dataförbrukning privatkunder xdsl Källa: PTS, Hybridmodellen 5.1, 6.1, 7.1, Användningsmönster mobila bredbandstjänster Datavolymerna som genereras i de mobila näten drivs till stor del av kunder som har mobila bredbandstjänster som fristående tjänst. Den mobila datatrafiken ökade med 90% under 2010 jämfört med I genomsnitt använder mobila bredbandskunder med modem anslutna till datorn ca 3,5 GB per månad, och användare av smarta telefoner förbrukar ca 0,6 GB per månad. 23, 24 Av de mobila bredbandskunderna använder 47% upp till 1 GB per månad och 37% av användarna förbrukar mellan 1 och 5 GB per månad. Andelen storanvändare som använder 5-20 GB per månad var 3% under första halvåret Källa: Svensk telemarknad 24 En illustration om vad 3,5 GB per månad innebär i användning är att det motsvarar en daglig användning på 8 minuter med 2 Mbit/s, och 0,6 GB motsvarar en daglig användning på 3 minuter per dag av internettjänster med 1 Mbit/s. Post- och telestyrelsen 29

30 Figur 8 Användningsprofiler mobil data Källa: Svensk telemarknad, PTS estimat I jämförelsen av användningsmönster mellan xdsl-kunder och mobila bredbandskunder framgår att endast 8% av de privata slutkunderna för xdsl använder mindre än 20 GB per månad, motsvarande andel av mobila bredbandstjänster är 96%. Detta innebär att 92 % av xdsl-kunderna förbrukar mer än 20 GB i månaden medan endast 3 % av de mobila bredbandskunderna förbrukar mer än 20 GB per månad. Den genomsnittliga månatliga förbrukningen av data för xdsl kunder var 41 GB under 2010 och strax över 3 GB för de mobila bredbandskunderna. Införandet av IPRED i april 2009 påverkade datavolymerna i näten, men sedan har det skett en kraftig tillväxt av trafiken för fasta bredbandstjänster som xdsl. Post- och telestyrelsen 30

31 Figur 9 Genomsnittlig dataförbrukning per månad för xdsl- och mobila bredbandstjänster Källa: Svensk telemarknad, PTS Hybridmodellen 5.1, 6.1, 7.1, Kundbeteende på fasta kontra mobila bredbandstjänster Individundersökningen som PTS genomför årligen visar att hushållens syn på fasta bredbandstjänster jämfört med mobila bredbandstjänster har stärkts funder de senaste åren. 25 Andelen som inte kan tänka sig att byta från fasta till mobila bredbandstjänster har ökat från 52% 2010 till 57% år Samtidigt har de som kan tänka sig att övergå till mobila bredbandstjänster från fasta bredbandstjänster minskat från 32% år 2010 till 29% år PTS Individundersökningen 2010, Rapport Svenskarnas användning av telefoni & internet 2010, se länk: 26 Indidividundersökningen där urvalsgruppen är befolkning mellan 16 och 75 år 4000 respondenter Post- och telestyrelsen 31

32 Figur 10 Frågan om att byta till att endast använda mobila bredbandstjänster i hemmet Källa: PTS, Individundersökningen. FBB: Fast Bredbands anslutning, MBB: Mobil bredbands anslutning Av de 29% som kan tänka sig att byta till mobila bredbandstjänster angav 16% att de redan hade bytt till mobila bredbandstjänster första halvåret 2011, alltså ungefär hälften av gruppen. 4.6 Slutsatser om efterfrågan på fasta och mobila bredbandstjänster Sammantaget visar genomgången att: 1) Kundbasen för fasta bredbandstjänster ökar marginellt samtidigt som mobila bredbandstjänster växer kraftigt. Det talar emot substitut och indikerar snarare att mobila bredbandstjänster är ett komplement till fasta bredbandstjänster. 2) Vidare har stödet för fasta bredbandstjänster stärkts. Andelen som kan tänka sig att byta från fasta bredbandstjänster till att endast använda mobila bredbandstjänster i hemmet har minskat från 32% till 29%, varav hälften av den grupp redan har mobila bredbandstjänster. Nästan Post- och telestyrelsen 32

33 6 av 10 kan inte tänka sig att övergå helt till mobila bredbandstjänster. Andelen ökade från 52% år 2010 till 57% år Det talar emot substitution av fasta och mobila bredbandstjänster och att det snarare är ett komplement. 3) Användare av fasta bredbandstjänster använder i genomsnitt 10 gånger mer data per månad jämfört med de mobila bredbandskunderna. Det talar emot substitution mellan fasta och mobila bredbandstjänster. Post- och telestyrelsen 33

34 5 Utbud av fasta och mobila bredbandstjänster 5.1 Priser på fasta och mobila bredbandstjänster Detta kapitel fokuserar på priser och villkor för fasta och mobila bredbandsabonnemang. Utbudet av fasta bredbandstjänster är mycket stort vilket understryks av att Telepriskollen har prisuppgifter på fler än 1800 olika fasta bredbandsabonnemang. Datamaterialet visar en spridning på genomsnittliga månadsavgifter mellan 157 kr och 303 kr för bredbandsabonnemang upp till 2 Mbit/s respektive över 100 Mbit/s. Dessutom tillkommer engångsavgifter. Tabell 5 Avgifter på fasta bredbandstjänster och bittakter Månadsavgift kr Engångsavgift* kr Nedlänk/upplänk Mbit/s Intervall Snitt Intervall Snitt Snitt Snitt 144 kbit/s - 2 Mbit/s ,8 0, Mbit/s ,2 2, Mbit/s ,3 8, Mbit/s ,4 30,0 > 100 Mbit/s ,7 57,1 * Engångsavgift exklusive modem Källa: Telepriskollen 27 oktober 2011 Telepriskollen redovisar priser, kapaciteter och villkor för runt 50 olika mobila bredbandsabonnemang. Mobiloperatörerna har liknande indelningar på abonnemangen, från liten upp till extra beroende på vilka bittakter som marknadsförs. Tabell 6 Mobila bredbandstjänster - hastigheter upp- och nedlänk Nedlänk Mbit/s Upplänk Mbit/s Liten Mellan Stor Extra Liten Mellan Stor Extra TeliaSonera < TeliaSonera < 0,5 < Tele2 < 5 < 15 < 25 < 80 Tele2 < 1 < 4 < 4 < 20 Telenor < 6 <16 < 32 < 80 Telenor < 1,4 < 4,6 < 4,6 < 40 Hi3G < 6 < 32 < 32 Hi3G < 1,3 < 4,6 < 4,6 Källa: Operatörerna och Telepriskollen Post- och telestyrelsen 34

35 Månadsavgifter för mobila bredbandstjänster varierar från 99 kr till 369 kr, och dessutom tillkommer eventuella engångsavgifter för modem. En stor andel av abonnemangen har begränsningar i hur mycket data som kunderna får förbruka. Tabell 7 Priser på mobila bredbandstjänster Månadsavgift Etableringavgift (utan modem) Max GB/ Nedlänk Upplänk månad Kapacitetsbegränsning Intervall Snitt Intervall Snitt Snitt Snitt Snitt 144 kbit/s - 2 Mbit/s* ,00 0, Mbit/s** ,66 1,25 7,93 14 av Mbit/s*** ,24 3,60 * 4 av Mbit/s**** ,60 23,88 23,33* 4 av 10 > 100 Mbit/s * Endast ett abonnemang ** 14 av 25 har fast avgift. De rörliga har karaktären av kontantkort. Det är i stort samma anslutningar som har fast avgift som har hadtighetsbegränsning. *** Ett abonnemang har rörlig avgift och därför ingen fast avgift. **** 3 av 10 Källa: Telepriskollen 27 oktober 2011 Baserat på prisuppgifter från Telepriskollen visar en beräkning av genomsnittspriser att mobila bredbandstjänster ligger något lägre än fasta bredbandstjänster för abonnemang upp till 30 Mbit/s. Figur 11 Prisjämförelse fasta och mobila bredbandstjänster Källa: Telepriskollen Post- och telestyrelsen 35

36 5.2 Samförpackade bredbandsabonnemang Marknaden går från att operatörer marknadsför abonnemang för enskilda tjänster till att alltmer sälja abonnemang med flera olika tjänster, s.k. samförpackade bredbandsabonnemang. Från första halvåret 2008 fram till första halvåret 2011 ökade andelen samförpackade abonnemang från 20% till 49%. Figur 12 Andel samförpackade fasta bredbandsabonnemang Källa: Svensk telemarknad Enligt Svensk telemarknad var det sammanlagt 1,46 miljoner samförpackade abonnemang första halvåret 2011, vilket var en ökning med 11% från Post- och telestyrelsen 36

37 Figur 13 Samförpackade abonnemang Källa: Svensk telemarknad Under första halvåret 2011 ingick iptv i 43% av de samförpackade abonnemangen, vilket understryker att tv är en integrerad del av fasta bredbandstjänster. Figur 14 Fördelning samförpackade abonnemang fasta bredbandstjänster Källa: Svensk telemarknad Post- och telestyrelsen 37