Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 15 december 2015

Transkript

1 KALLELSE 1(2) Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 15 december 2015 Tid/plats: tisdagen den 15 december 2015 kl Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Leif Dahlby 2. Val av ny ersättare till arbetsutskottet 3. Rapport sjukvårdschefen 4. Rapport hälso- och sjukvårdsdirektören 5. Struktur Struktur 2015, Habilitering uppdrag vuxna, ny bilaga 7. Struktur 2015, Habilitering inre arbete, ny bilaga 8. Struktur 2015, Utbildningsenhet för ST-läkare i primärvården, bilaga 9. Internkontrollplan 2015, bilaga 10. Månadsrapport november, ny bilaga 11. Prishöjningar vattenanalyser, bilaga 12. Avgifter för intyg, ny bilaga 13. Attestförteckning 2016, bilaga 14. Avskrivning av kundfordringar i redovisningen, bilaga 15. Remiss, Regionstyrelsen i rollen som landstingsstyrelse, ny bilaga 16. Övergripande plan för katastrofmedicinsk beredskap, bilaga 17. Kompetensförsörjningsplan hälso- och sjukvårdsförvaltningen, bilaga 18. Analys av remitterad utomlänsvård, ny bilaga 19. Uppdrag till MMR-teamet, ny bilaga

2 KALLELSE 2(2) Information på nämnden: Smittskyddsläkaren, rapport 21. Information på nämnden: Donationsverksamheten på Gotland 22. Informations- och anmälningsärenden i pärm: - Remissvar angående Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens cancerregister - Svar på frågor kring Socialstyrelsens föreskrifter (SOFS 2000:6) om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare - Ordförandebeslut Gallring av journalsystemet Vania Ordföranden Ordinarie ledamöter i arbetsutskottet: Stefaan De Maecker (MP) ordförande, - Leif Dahlby (S) 1:e vice ordförande, - Inger Harlevi (M) 2:e vice ordförande, - Jennie Jarve (V), Bibbi Olsson (C). Ersättare vid förhinder för ordinarie i mp+s+v-gruppen Viveca Borold (MP) ersättare för Stefaan De Maecker (MP), Susanne Hafdelin (S) ersättare för Leif Dahlby (S), Helén Kristiansson (V) ersättare för Jennie Jarve (V). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra. Ersättare vid förhinder för ordinarie i m+c+l-gruppen Susanne Redig (M) ersättare för Inger Harlevi (M), - Curt Broberg (C) ersättare för Bibbi Olsson (C). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra. Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen VISBY Tfn Fax Org nr Region Gotland SE

3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kerstin Lindgren, tf Resursområdeschef Habilitering/Rehabilitering Ärendenr HSN 2014/533 Handlingstyp Beslutsärende Datum 2 december (4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Habilitering för vuxna Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar åt förvaltningen att senast juni 2016 återkomma med en rapport kring det fortsatta arbetet. Bakgrund Under 2014 genomfördes en utredning avseende habiliteringens uppdrag och behov av avsatta resurser för barn, unga och vuxna. Utredningen visade på att det finns en del otydligheter avseende bl a gränssnitt mellan aktörer och läkarinsatser. Ett antal frågeställningar identifierades vilka återredovisas genom denna rapport Formulera hur samarbetet mellan psykiatri, primärvård, habilitering och rehab (psyk) avseende patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska se ut enligt förslag Fortsätta utreda hur behandlande respektive habiliterande insatser för personer med psykiska funktionshinder ska se ut. Utreda hur behovet av den medicinska kompetensen ska tillgodoses i teamet för att se helheten i stället för att remittera till olika instanser. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/533 2 (4) Flöden och insatser inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Andelen personer med neuropsykiatrisk diagnos har de senaste åren ökat markant och har ställt ökade krav på habiliteringen i form av behandlingsinsatser och möjligheten att ta emot ett ökande antal patienter. En del av dessa personer har kontakter inom psykiatrin för medicinsk behandling. Utredningen 2014 visade att det finns oklarheter kring vilka patienter som ska remitteras till rehabiliteringsenheten Korpen (rehab psyk) och vilka som ska remitteras till habiliteringen. Ökad tydlighet genom formaliserat samarbete I olika konstellationer och arbetsgrupper har arbetet skett att formulera hur samarbetet mellan primärvård, rehabiliteringsenheten Korpen (rehab psyk) och psykiatrin ska se ut. Utgångspunkten har varit den överenskommelse som finns mellan psykiatri och primärvård. I dokumentet har formulerats vilka insatser habiliteringen respektive rehabiliteringsenheten Korpen (rehab psyk) gör för patienter med neuropsykiatrisk diagnos. För att utveckla samarbetet ytterligare finns planer på att starta ett psyk hab rehab psyk råd. Resurseffektiva insatser Att ge patienter rätt insats på rätt nivå är en viktig del i att klara av det ökande antalet personer med neuropsykiatrisk diagnos. För att möta olika behov på olika sätt behövs nya arbetssätt. En arbetsgrupp med representanter från primärvård, rehabiliteringsenheten Korpen (psyk) och psykiatrin har träffats för att utforma en modell för en livsskola. Livsskolan ska ge kunskap och strategier kring områden som sömn, stress, depression, ångest och struktur i vardagen. Förhoppningen är att detta ska innebära att en del patienter klarar sin vardag med enbart denna insats, medan några behöver ytterligare utredning och insatser. Arbetet har resulterat i en modell där Rehab psyk och psykiatrin genomför livsskolan och utgår från det vardagskunskaps program som redan finns på rehab psyk. Programmet har utvecklats med insats från psykiatrin. Flödet innebär att primärvården först remitterar patienter med misstänkt neuropsykiatrisk problematik till livsskolan. Därefter, i de fall det behövs, skickas remiss till psykiatrin för utredning. När patienten utretts på psykiatrin skickas remiss till habiliteringen i de fall personen har en komplex problematik och behöver en teambaserad insats.

5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/533 3 (4) Psykologerna inom habiliteringen och inom psykiatrin har träffats för att tydliggöra respektive uppdrag och flöden för varandra och för att diskutera behov av en gemensam arena. Diskussion förs om gemensamt team kring patienter som finns inom både psykiatrin och habiliteringen. Förtydliga läkarinsatserna För vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vet vi att samsjukligheten är hög dvs att man har en neuropsykiatrisk diagnos och en psykiatrisk diagnos, t ex ADHD och bipolär sjukdom, Atypisk autism och ADHD ofta tillsammans med depressioner och ångesttillstånd. För vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns ingen läkare kopplad till habiliteringen. Tidigare fanns habiliteringsläkare som konsult på vuxenhabiliteringen. I samband med att den läkaren slutade lyckades man inte att rekrytera ersättare. Olika förslag diskuterades och lösningen blev att behov av läkare tillgodoses inom primärvård och andra specialiteter. Med en annan kontinuitet i läkarbemanning inom primärvården än idag skulle, ur habiliteringens perspektiv, en önskvärd lösning vara att en vårdcentral blir specialiserad inom området habilitering. Utifrån de förutsättningar som idag råder bedöms dagens lösning; att behov av läkare tillgodoses inom primärvård och andra specialiteter, även fortsatt vara den bästa. För vuxna personer som har kontakt med habiliteringen sker därför läkarkontakter utanför habiliteringen. Fysioterapeuter ordinerar ståskal i samverkan med ortoped. De personer som har kontakt med neurolog träffar läkaren på neurologmottagningen. Personer remitteras till psykiatrin vid ångest och depressionstillstånd. I övrigt är det primärvårdsläkare som sköter de insatser som behövs. Kontakt och samarbete sker kring den enskilda patienten i de fall det behövs. I samtal med olika specialiteter ser vi att det behöver upprättas kontrakt/samarbetsavtal för de insatser som sker kring habiliteringens patienter.

6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/533 4 (4) Fortsatta arbetet Färdigställa och regelbundet revidera överenskommelsen Genomföra livsskola genom omdisponering inom befintlig ram Genomföra psyk hab rehab psyk råd en gång i månaden Utveckla samarbetet mellan psykologerna inom psykiatrin och Habiliteringen Fortsatt diskussion kring gemensamt team för patienter som har kontakt på psykiatrin och vuxenhabiliteringen Upprätta kontrakt/samarbetsavtal kring de konsultläkare som finns för vuxna inom Habiliteringen Fastställa lämplig uppföljning utifrån förväntade effekter av ovanstående. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kerstin Lindgren, tf Resursområdeschef Habilitering/Rehabilitering Ärendenr HSN 2014/533 Handlingstyp Beslutsärende Datum 2 december (3) Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen och stödjer habiliteringens fortsatta arbete. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar åt förvaltningen att senast i oktober 2016 återkomma med en rapport kring det fortsatta arbetet. Bakgrund Antalet barn och vuxna med neuropsykiatrisk problematik som är i behov av Habiliteringens insatser har ökat de senaste åren. Habiliteringens resurser och arbetssätt är dock inte anpassade för denna ökning. Under 2014 genomfördes en utredning utifrån ansatsen att identifiera för vilka patienter som habiliteringens insatser gör störst skillnad och hur arbetssätten kan förändras för att bättre möta olika patienters olika behov. Utifrån detta identifierades ett antal framgångsfaktorer: Störst behov av insatser skall få tillgång Små barn skall få stöd tidigt Utgå från evidens i insatserna Samverkan med andra för att bli mer effektiva Prioritera inom den egna verksamheten Förutom att formulera och öka samarbetet med andra delar av Region Gotland visade utredningen också att habiliteringen behöver se över sitt arbete och sin inre struktur, arbetsmetoder och prioriteringar. Beslutsformulering Definiera och formulera habiliteringens uppdrag, inom habiliteringen och i gränssnitt med andra aktörer. Arbeta med och anpassa insatserna utifrån funktionsbedömning. Ta fram en metod för detta. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/533 2 (3) Genomförda aktiviteter Vad Hur Definiera uppdrag/gränssnitt Arbetsgruppen har utifrån de styrkort som finns gått igenom vad habiliteringens uppdrag bygger på och hur det formuleras i varje medarbetares kontrakt. Uppdrag för den enskilde Införande av MII (Mångsidiga intensiva insatser) Införa system för funktionsbedömning och prioritering Gå med i Habq Överenskommelser/ samverkan Bedömning inför LSS Förnya medarbetarkontrakt i samband med medarbetarsamtal. Planera genomförande av MII tillsammans med förskolan, BUF. Hitta en struktur i arbetet med små barn med autism genom att införa MII (Mångsidiga intensiva insatser). På grund av det ekonomiska läget har vi inte kunnat göra detta fullt ut. Utbildning av en personal på Habiliteringen har påbörjats samt att utbildning till personal på en förskola kommit igång. All personal har deltagit i utbildning kring ICF, International Classification of Function. På Habiliteringen följer man införandet av DSM 5/ICD 11 där bl a aspeger syndrom försvinner som begrepp och ersätts av autism av olika grad. Det kan komma att ligga till grund för prioriteringar. Habiliteringen är nu med i kvalitetsregistret Hab-Q, ett kvalitetssystem som bygger på ICF, funktionsbedömningar. Att se till funktion blir ett sätt att kunna se de med störst behov av insatser. Detta bedöms vara ett bra sätt för verksamheten att mäta kvalité och att jämföra sig med andra Habiliteringar. För att förtydliga de samarbetsavtal som finns mellan Habiliteringen och andra verksamheter har en mall tagits fram. Utveckla system för att göra bedömningar för LSS så effektivt som möjligt. Möte och diskussion med SOF, biståndshandläggare har påbörjats.

9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/533 3 (3) Prioritering utifrån behov och resurseffektivitet I arbetet med att insatser ska prioriteras utifrån var de gör störst skillnad innebär detta också att behov behöver mötas med nya arbetssätt. Som utgångspunkt i arbetet finns även tanken om lägsta effektiva omhändertagandenivå. Det kan exempelvis gälla utbildningar i grupp istället för enskild information. Förhållningssättet med lägsta effektiva omhändertagande nivå handlar om att möta olika behov på olika sätt och kan beskrivas med en triangel där insatser så som exempelvis utbildning i grupp hör till insatser som kan erbjudas många, och vara fullgott för att tillfredsställa deras behov, dvs bredare basinsatser. Andra insatser så som livsskola är mer specifika, för att jämföra med den högsta toppen av triangeln där insatser till patienter med de allra största behoven finns. Fortsatt arbete En process för utveckling av habiliteringens verksamhet har påbörjats under I samband med att pågående samverkan med andra verksamheter upprättas och utvecklas kommer också det inre arbetet att fortlöpande ses över. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Carina Söderström, Enhetschef vårdcentralen Slite Susanna Althini, ST-läkare Vårdcentralen Visby Norr Eva Jetsell, Biträdande verksamhetsområdeschef Primärvård Fia-Lotta Pipping, Allmänspecialist/övergripande studierektor ST Ärendenr HSN 2013/444 1 (11) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Utbildningssatsning inom Primärvården Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att: Utbildningsenhet inrättas på Visby Norr snarast dock senast våren Handledarteam inrättas på övriga vårdcentraler enligt utbildningsenhetens modell. Uppdra åt förvaltningen att återkomma med underlag för beslut avseende lokaler. Sammanfattning Som en av beslutspunkterna inom Struktur 2015 fastställdes i november 2014 sex strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats. Att kunna rekrytera och behålla personal lyftes fram som huvudstrategi. På Gotland, liksom i resten av landet, råder stor brist på specialister i allmänmedicin. Traditionellt har en distriktsläkare handlett en STläkare åt gången. Nu finns för få specialister för att kunna säkra en god återväxt på detta sätt. Med rådande situation behövs nya grepp. Syftet är att fler ska välja allmänmedicin som specialitet och att utbilda kompetenta specialister för en stark primärvård i framtiden. Som svar på situationen föreslås en satsning på utbildning. Strukturen är byggd på handledarteam., med en enhet på Visby Norr som nav, men där hela primärvården omfattas så att arbetssituationen inom hela primärvården gynnas. Detta ska säkras genom att på de vårdcentraler, i egen regi, där det redan idag finns ST-läkare under utbildning, och för de ST-läkare som önskar placering på annan vårdcentral än utbildningsenheten skapas team enligt Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

11 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 2 (11) Region Gotland utbildningsenhetens modell. Detta innebär att Klinte fortsätter som utbildningsenhet med 1 handledarteam enligt utbildningsenhetens modell. Med en väl bemannad utbildningsenhet i Visby som nav för samordning av utbildningsmoment får vi bättre förutsättningar för kunskapsutbyte och ökad samverkan inom primärvården. Bakgrund Som en av beslutspunkterna inom Struktur 2015 fastställdes i november 2014 sex strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats. Att kunna rekrytera och behålla personal lyftes fram som huvudstrategi. På Gotland, liksom i resten av landet, råder stor brist på specialister i allmänmedicin. Det finns inte förutsättningar för att kunna rekrytera färdiga specialister varför det är nödvändigt att skapa ett koncept som både gör att fler väljer specialiteten allmänmedicin och för dem som valt att utbildningen är kvalitativ. Primärvården i egen regi har idag 11,5 tillsvidare anställda allmänläkare och 11,5 vakanta tjänster. För närvarande är 12 ST läkare under utbildning i primärvårdens egen regi, placerade på alla vårdcentraler. Inom en femårsperiod beräknas 3 läkare att gå i pension och ytterligare 1 läkare inom 8 år. Alla ST läkare i tjänst beräknas bli färdiga specialister inom 5 år. I beräkningen måste dock hänsyn tas till eventuell tjänstledighet för föräldraledighet m.m. Med rådande bemanningsläge inom primärvården på Gotland behövs nya grepp för att fler ska välja allmänmedicin som specialitet och samtidigt utbilda kompetenta specialister för en stark primärvård i framtiden. Traditionellt har en distriktsläkare handlett en ST-läkare åt gången. Nu finns för få specialister för att kunna säkra en god återväxt på detta sätt. Bemanningsläget står och stampar på en alldeles för låg nivå och så har det varit under många år. Goda exempel från andra håll Olika satsningar görs runt om i landet. Detta förlag baseras på erfarenheter från utbildningsvårdcentralen i Sandviken. Erfarenheter har även inhämtas från Klinte vårdcentral. Sandviken I Sandviken har man, utifrån en uppkommen krissituation sommaren 2013 och lokala förutsättningar, skapat en utbildningsvårdcentral som nu funnits i drygt ett år. Under detta år har flera nya ST-läkare tillkommit. Från att ha varit knappt en handfull, arbetar snart 15 ST-läkare på utbildningsenheten i Sandviken. Dessutom har man rekryterat 3 nyfärdiga distriktsläkare. Betydligt

12 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 3 (11) Region Gotland fler än vad man vågat hoppas på! Hyrläkarbehovet har minskat drastiskt i samma takt. I Sandviken har man, med små medel lyckats vända en negativ trend och skapat en bra arbetsplats där både handledare och utbildningsläkare får utrymme att göra ett bra jobb, och där handledning och utbyte av medicinsk kunskap är centralt i det dagliga arbetet. I ett ST-arbete har kontinuiteten för patienterna följts vilket visat sig blivit betydligt bättre på utbildningsenheten. Även på hyrläkarsidan har man fått en bättre kontinuitet. Resultatet kommer att presenteras senare under hösten. I Sandviken har man dragit nytta av att två vårdcentraler är lokaliserade i samma hus. Detta gjorde att man kunde dela in verksamheten i en separat hyrläkardel och en utbildningsdel bestående av de två vårdcentralerna. På så vis skapade man ett tydligare uppdrag för fast anställda läkare, såväl som för hyrläkare. Lokala förutsättningar utifrån Sandvikens upplägg Hemse/Klinte vårdcentral har redan idag ett utbildningsuppdrag som är förlagt till Klinte. Utbildningsenheten i Klinte täcker dock inte Gotlands behov av försörjning av specialister i allmänmedicin. Situationen på Gotland innebär att det finns ett behov att kraftigt utöka utbildningssatsningen. En förutsättning för den enhet som ska ha detta tilläggsuppdrag är lämpligt antal listade patienter. Ändamålsenliga lokaler är en annan viktig faktor. Utifrån detta görs bedömningen att det finns bäst förutsättningar för att placera en utbildningsenhet på vårdcentralen Visby norr. Tillsammans med VC Wisby Söder, har Visby Norr liknande lokalmässiga förutsättningar som i Sandviken. Enheten skall fungera som ett nav för utbildning av specialister i allmänmedicin på Gotland. Målsättningen är att alla vårdcentraler i egen regi på Gotland inom några år skall vara fullt bemannande med ST-läkare och specialister i allmänmedicin. Utbildningsuppdraget i Klinte påverkas inte av konceptet utan passar väl in i den föreslagna modellen. Detta innebär att Klinte fortsätter som utbildningsenhet med 1 handledarteam enligt den beskrivna modellen. Sandvikens modell består av två viktiga delar: arbetssättet i form av handledarteam respektive olika forum för diskussion och utbyte av medicinsk kunskap.

13 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 4 (11) Region Gotland Arbetssätt i form av handledarteam I enlighet med Sandvikens modell bör handledarteamen utformas så att 1 handledare ansvarar för 1-4 ST-läkare som helst kommit olika långt i sin utbildning. Teamet har ett delat ansvar för varandras patienter. Handledaren har en reducerad lista, anpassad för att kunna hålla en hög kontinuitet för patienterna och kvalitet i handledning för utbildningsläkarna. Det är viktigt att det finns ett utrymme att anpassa mängden patienter som teamet har ansvar för. Faktorer att ta hänsyn till innefattar sysselsättningsgrad, sidouppdrag, hur långt utbildningsläkaren har kommit i sin ST utifrån en kontinuerlig individuell bedömning av måluppfyllelse, randningar, kurser, tjänstgöring på annan klinik och annan planerad eller icke planerad frånvaro. ST-läkarna får utökat ansvar (fler listade patienter) med tiden och kan på så vis mogna in i specialistrollen. Nyare ST-läkare har nytta av mer erfarna ST-läkares samlade erfarenheter och kan på ett mer effektivt sätt planera sin ST. Det innebär att ett teams sammantagna lista kan variera mellan listpoäng. Utredningen visar att det skulle vara värdefullt att knyta ytterligare en läkarresurs till vårdcentralernas team. Med fördel i form av en pensionerad läkare som inte har ansvar för en egen lista utan kan bistå i utbildningsmoment som team-mentor. Klinte vårdcentral har goda erfarenheter av detta, vilket även är ett bra sätt att ta tillvara våra erfarna pensionerade läkares kunskaper. En målsättning bör vara att planeringen av ST-läkarnas randningar i görligaste mån anpassas så att teamet har en tämligen ny ST-läkare (ST1) och en STläkare som närmar sig specialistkompetens(st3), på plats på vårdcentralen. Då skall utrymme finnas så att teamet kan ansvara för patienterna för den STläkares som är under randning (ST2). I de fall detta inte går att upprätthålla måste handledarens lista anpassas så att det finns utrymme att ta ansvaret för teamets professionella utveckling och samtidigt erbjuda god vård för patienterna. I praktiken innebär detta att så länge det finns vakanta listor kan hyrläkarenheten, och avlistning av patienter från teamet, i nödfall fungera som en buffert. Genom att ha 4 ST knutna till teamet, skulle teamets sårbarhet minska vid längre frånvaro genom möjlighet till effektivare planering av randning och hemvändarveckor. På Visby norr finns förutsättningar att skapa 3 team som kan handlägga vårdcentralens listpoäng exklusive hemsjukvård och Säbo som idag handläggs av ordinarie specialist i allmänmedicin.

14 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 5 (11) Region Gotland Ett handledarteam utformas enligt följande: 1 st Handledare (100% tjänstgöringsgrad) med ansvar för 3-4 ST; 500 listpoäng (att jämföra med 1 Distriktsläkare utan handledaransvar; 1850 listpoäng) ST 1, månad 0-(18) 24; 900 listpoäng + ev SÄBO och kortids ansvar ST 2, månad (18)24-48; 900 listpoäng (randar sig större delen av tiden, inkl kvalitetsarbete samt vetenskapligt arbete). ST 3, månad 48-62; 1500 listpoäng (bör vara klar med randning och arbeten, frånvaro enbart enstaka kurser, annars blir patientbelastning på övriga teamet för stor när de måste täcka 1500 under en längre tid) AT: inga egna listpoäng, tar teamets patienter. Enligt ovanstående är teamet mer eller mindre alltid minus ST 2 (randar sig mm.) och övertaliga ca 900 listpoäng. Detta kan buffras av handledaren till största del, samt ST 3 och AT till mindre del och ändå lämna luft i systemet till handledning. Man bör också eftersträva hemvändardagar/veckor under ST 2s randningar. Sårbarheten ökar så klart om t ex ST 1 och 2 inte helt får till omlott-principen, utan båda är borta samtidigt, vilket skulle lämna handledare + ST 3 med ett patientövertal motsvarande 1800 listpoäng. Därför viktigt med ev AT och ST 4 samt så noggrann planering som möjligt och solidaritet inom teamet! Idag har handledande allmän läkare i primärvården 1850 listpoäng, alltså ingen reducering av lista. ST- läkare i primärvården har 925 listpoäng avsett hur långt denne har kommit i sin utbildning. En beräkningsmodell har tagits fram för att kunna värdera handledning av ST läkare på annan vårdcentral än utbildningsenheten, vilket redovisas i bilaga 1. Strukturer för kontinuerligt lärande Personlig handledning och internhandledning är moment som ingår i det kontinuerliga lärandet för ST- läkare på Gotland idag. Ytterligare moment som visat sig värdefullt både i Sandviken och på Klinte vårdcentral är; dagligt möte, grupphandledning samt randning på glesbygdsvårdcentral. Dagligt möte Dagligt 30 minuters utbyte av medicinsk kunskap inom läkargruppen. Detta möte har av läkarna i Sandviken uppfattats som satsningens hjärta. Här får man snabbt input angående patientrelaterade frågor från flertalet kollegor samtidigt. ST-läkare vittnar om att de snabbt lär sig att handlägga allehanda ärenden. De

15 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 6 (11) Region Gotland mest erfarna distriktsläkarna har uttryckt förvåning och glädje i att man så snabbt kan lära så mycket nytt. Denna typ av möte kan med fördel införas på alla regionens vårdcentraler och med en bra IT-miljö kan mötet hållas så att vårdcentralsläkare från olika vårdcentraler är med via länk. Utformningen av denna typ av möte bör ske så att fokus på utbildningsläkarnas önskemål och behov prioriteras. Grupphandledning Grupphandledning ledd av erfaren distriktsläkare, en gång per månad, med mål att diskussioner kring vanliga tillstånd skall leda fram till en samsyn i hur dessa tillstånd skall handläggas lokalt. Ger möjlighet till kontinuerlig uppdatering av PM och underlag för internutbildning av övriga personalkategorier på Gotlands vårdcentraler. Detta ger ett bra tillfälle att utveckla sin pedagogiska förmåga, vilket är ett viktigt moment i specialistutbildningen. Samtliga ST-läkare på Gotland alla vårdcentraler kan delta i denna typ av handledning. Ämnen för grupphandledningen planeras utifrån ST-läkarnas önskemål och behov. Andra former för handledning i grupp som fallit väl ut på utbildningsvårdcentralen i Klinte är exempelvis: operationsdag (½dag/mån), sårvårdsdag, psykosomatikgrupp och specialistmottagningsdag (1 dag per termin där organspecialist kommer till vc och gör bedömningar i utbildningssyfte) mm. Personlig handledning Idag avsätts 1 timme per vecka för personlig handledning, vilket är lämpligt även fortsättningsvis. Ett viktigt moment är att ständigt ha den personliga utbildningsplanen och målbeskrivningen i åtanke för att så effektivt som möjligt nå målen för specialistkompetens. Diskussioner om personlig utveckling inom ledarskap och pedagogisk förmåga är centrala, liksom etiskt förhållningsätt i patientkontakter. Internutbildning ST-läkare och distriktsläkare på Gotland har sedan länge regelbundna tillfällen för internutbildning i distriktsläkarforum. Detta är väl inarbetat och passar bra ihop med övriga utbildningsmoment. Det är ett forum då specialistkompetens från angränsande områden presenteras och diskuteras för att främja samarbete över specialistgränser. Utöver detta har ST-läkarna regelbundna träffar med studierektor då utvärdering av gångna året sker. ST-läkarna har handledning med psykolog 1

16 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 7 (11) Region Gotland gång per månad för att utveckla sin kompetens att möta människor där kontakten i konsultationen av olika skäl blir komplicerad. Övriga utbildningsinslag SÄBO, kortids, hemsjukvård, specialistmottagningar (hjärtsvikt, diabetes, astma/kol etc) ska på ett naturligt sätt integreras i utbildningsvardagen. Randning på glesbygdsvårdcentral Genom att införa en glesbygdsrandning som en självklar del i ST i allmänmedicin på Gotland får man ett bredare primärvårdsperspektiv i sin utbildning, och personlig kännedom om arbetet på andra vårdcentraler. För glesbygdsvårdcentralerna förutspås effekten bli lättare att rekrytera. Kvalitetssäkring av utbildningsvårdcentralen Studierektorn för allmänmedicin har en nyckelroll i organisering av utbildningsstrukturen samt bevakning av utbildningskvaliteten. Kvalitetssäkring av ST-utbildningen sker årligen då utvärdering av ST-läkarnas progress genom utbildningen i ett handledarkollegium sker och där samtliga ST-handledare, studierektor och övergripande studierektor deltar. ST-läkarna bedöms fortlöpande utifrån tydliga kriterier och får skriftlig och muntlig feed-back gällande sin kompetensnivå samt förslag på förbättringsområden som sedan används som underlag för fortsatt handledning. Handledarna på Gotlands alla vårdcentraler ska även fortsättningsvis arbeta i samverkan med varandra, ledda av studierektor och övergripande studierektor. Framtidsvisioner I Sandviken har man goda erfarenheter av att låta en extern konsult leda handledarkollegiet. För att få en ömsesidighet i utvärderingen lät de samma konsult leda ST-läkarna i en utvärdering av hur utbildningsstrukturen och handledningen fungerade, vilket resulterade i en mer genomgripande analys av hela utbildningskedjan. I Arvika har man utvecklat konceptet ratten, en förlängning av styrkortet. Man kombinerar kvalitets- och förbättringsarbete med kompetensutvärdering, som ett sätt att leda och utveckla verksamheten. Man insamlar regelbundet data utifrån mätbara kriterier i det nära patientarbetet, t ex NDR, antibiotikaförskrivning etc. för att utvärdera verksamhetens arbete utifrån specificerade mål, både på verksamhetsnivå och individnivå. På en

17 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 8 (11) Region Gotland utbildningsenhet skulle detta koncept kunna utgöra ett naturligt sätt att väva in bedömning av kompetens utifrån övergripande kvalitetsmått. Utbildningsenheten ska präglas av ett vetenskapligt förhållningsätt och utifrån ST-målbeskrivningens krav, skapa en gemensam plattform för vetenskap- och kvalitetsarbeten inom primärvården. En välfungerande utbildningsenhet kan fungera som en tillfällig buffert för andra handledarteam vid behov. I Eksjö har man ett Robin-Hood-koncept där handledarteam i perioder lånas ut från välbemannad enhet till dåligt bemannad enhet, för att säkra en god utbildningssituation för samtliga utbildningsläkare. Organisation Enhetschef på Visby Norr föreslås leda utbildningsenheten och har samma ledningsansvar som idag, det vill säga första linjens chef för sjuksköterskor, undersköterskor, medicinska sekreterare, psykolog och KBT-terapeuter. Nuvarande läkarchef föreslås fortsätta sitt uppdrag i samarbete med enhetschef. ST läkare anställs i primärvården med placering på utbildningsenhet Visby under utbildningstiden. Som färdig specialist i allmän medicin erbjuds tjänst vid den/de vårdcentraler där det finns vakanta tjänster. Personalsammansättning En ST utbildningsenhet på Visby Norr innebär ökade lokalbehov. Utifrån detta föreslås en flytt av administrativa funktioner såsom medicinska sekreterare till Wisby Söder och registrering/kassafunktion till huvudentréns centralkassa. KBT och psykologer föreslås flytta till Wisby Söder. Utbildningsenheten blir en arbetsplats för specialister i allmän medicin, utbildningsläkare, distriktssköterskor samt undersköterskor. Behov av lokalanpassning och anpassning utifrån lokaler De båda vårdcentralerna Visby Norr och Wisby Söder är i behov av lokalanpassningar oavsett förslaget att inrätta en utbildningsenhet. Detta både utifrån dagens situation och med hänsyn till eventuella andra förändringar så som förändrade rutiner vid ankomstregistrering och betalning. I samband med utredningen av förslaget att inrätta en utbildningsenhet har en sammanställning av lokalbehovet gjorts. Behoven av lokalanpassning på dessa enheter måste samordnas och prioriteras sammantaget med andra behov. Ett övergripande strategiskt arbete med lokalinvesteringar inom förvaltningen pågår. Den genomförda sammanställningen liksom verksamheternas synpunkter ska tas tillvara i det arbetet och en fördjupad utredning genomföras med tanke på teknisk genomförbarhet och kostnader. Temporära lösningar kommer att behövas under den långa tid som lokalåtgärder etappvis genomförs.

18 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 9 (11) Region Gotland Avseende förslaget att inrätta en utbildningsenhet innebär detta att: - utbildningsenheten initialt inrättas utan AT läkare och utan konferensrum, detta då rum idag inte finns att disponera för detta ändamål. - de administrativa funktionerna på de båda vårdcentralerna samlas fysiskt på Wisby Söder. - planering för gemensam provtagningsfunktion för vårdcentralerna ska göras. - planering pågår för att ankomstregistrering och betalning flyttas till centralkassan i huvudentrén. - Wisby Söder initialt har 2 mottagningsrum/expedition för lite, sannolikt kan administrativa rum nyttjas temporärt. Behov av ombyggnad beräknas kunna genomföras inom ram för mindre ombyggnationer och ingår i ordinarie internt prioriteringsarbete. Förvaltningen avser att genomföra dessa anpassningar för att förslaget ska vara realiserbart inom den angivna tidplanen.

19 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/ (11) Region Gotland Kostnader för en utbildningsenhet Kärnan i satsningen är att få till ett nytt arbetssätt där utbildning och handledning får ta plats, en förutsättning för att de effekter som är önskade ska uppnås. Det kommer även fortsättningsvis finnas behov av hyrläkare för att fylla vakanta tjänster. Denna kostnad ska successivt minska då antalet fasta läkare ökar. Om något team haltar måste det vara en självklarhet att patienterna istället tas om hand av hyrläkare och inte flyttas över på andra team. Detta medför en kostnad men är samtidigt en förutsättning för att konceptet ska fungera. Jämförelse av kostnader Förslaget beräknas innebär sammantagna kostnader på ca 11,5 Mkr, vilket är ca 1 Mkr dyrare än vid organisering som idag förutsatt full ordinarie bemanning. Dagens bemanningssvårigheter är själva grunden till förslaget. I dagsläget är hyrpersonalkostanden för Visby Norr ca 4,5 Mkr (2015). Sammantaget innebär detta att förslaget bedöms som både en investering för framtiden och en möjlighet att minska behovet av hyrläkare. Utbildningsvårdcentral, kr Läkare Lönekostnad ST DL Summa Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/ (11) Region Gotland Bilaga 1 Beräkningsmodell team på utbildningsenhet och på glesbygdsvårdcentral En allmän läkare som arbetar 100 % i primärvården har idag en patientlista motsvarande 1850 listpoäng. Vid handledaruppdrag minskas listpoängen för att hålla en hög kontinuitet för patienterna och kvalitet i handledningen för utbildningsläkarna. För att kunna värdera handledningen av utbildningsläkare har följande beräkningsmodell tagits fram. Team utbildningsenhet Handledare 100 % listpoäng (p) ST p ST p ST p Teamet handlägger tillsammans 3800 p I detta team värderas handledningen av 3 ST läkare på plats med reducerad lista motsvarande 1350 p ( p= 1350 p) som fördelas enligt följande: ST p för handledning ST p- för handledning ST p- för handledning Team glesbygdsvårdcentral Vid randning på glesbygdsenhet eller då utbildningsläkare väljer att göra sin utbildning på glesbygdsvårdcentral värderas handledarens reducering av listpoäng beroende på hur långt ST läkaren har kommit i sin utbildning Exempel 1 Handledare 100 % - ( p) = 1300 p ST p Teamet handlägger 2200 p Exempel 2 Handledare 100 % -( )= 1400 p ST p Teamet handlägger 2300 p Exempel 3 Handledare 100 % - ( p)= 1500 p ST p Teamet handlägger 3000p

21 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby, Förvaltningscontroller Ärendenr HSN 2015/2 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern kontrollplan 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta: Att anta intern kontrollplanen för Uppdra åt förvaltningen att återredovisa resultatet av kontrollerna i samband med årsbokslut Sammanfattning För 2015 års kontrollplan är förslaget från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fyra kontrollpunkter. De föreslagna kontrollpunkterna är: - Utomlänsvård- utförandet av remitterad vård inom internmedicin - Inköp av material inom tandvård- leverantörernas följsamhet mot avtal - Patientavgifter- rätt hanterade enligt avgiftshandbok - Bisysslor- förekomst och förändring Bakgrund Regionfullmäktige antog under 2013 nya Riktlinjer för intern kontroll med tillämpningsanvisningar med giltighet från 1 januari Det är nämnden som har det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker. Enligt riktlinjerna gäller att: o nämnden varje år ska anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. o resultatet av uppföljningen ska återrapporteras till nämnden. o nämnden ska i samband med årsbokslutet och verksamhetsberättelsens inlämnande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till regionstyrelsen. I riktlinjerna slås fast att intern kontroll syftar till att med en rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

22 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby, Förvaltningscontroller Ärendenr HSN 2015/2 2 (5) Verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. En avvägning ska göras mellan kontrollkostnad och kontrollnytta. Vid bedömning av kontrollnytta ska inte endast ekonomiska faktorer vägas in, utan även vikten av att upprätthålla förtroendet för verksamheten. Finansiell rapportering och information om verksamheten ska vara tillförlitlig dvs. ha kontroll över prestationer, kvalitet och ekonomi samt säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till målen i styrkortet. Dessutom ska redovisning av verksamhetens prestationer och kvalitet samt övrig relevant information om verksamheten och dess resursanvändning vara ändamålsenlig och tillförlitlig. Tillämpliga lagar, föreskrifter, regler, riktlinjer och rutiner mm ska efterlevas. Riktlinjerna fastslår att till grund för planering, prioritering och uppföljning av det interna kontrollarbetet bör en risk- och väsentlighetsanalys genomföras. Med risk avses sannolikhet att fel uppstår, och med väsentlighet avses vilka politiska, ekonomiska, mänskliga och tekniska konsekvenser som uppstår vid fel. Riktlinjerna fastslår också att ett flerårsperspektiv för den interna kontrollen är nödvändig, alla verksamhetsområden kan inte kontrolleras samtidigt. Den interna kontrollplanen bör också anpassas utifrån vilka processer som är avsedda att kontrolleras. Det innebär att planen kan innehålla granskning av befintliga kontrollmoment i en process eller också användas för att systematiskt granska att en god intern kontroll upprätthålls i processer som har få inbyggda kontroller.

23 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby, Förvaltningscontroller Ärendenr HSN 2015/2 3 (5) Intern kontrollplan 2015 Utomlänsvård- utförande av vård remitterad inom internmedicin Inom processen för remittering av vård till annat län finns en mängd olika kontroller. Kontrollerna avser exempelvis att vården verkligen ska remitteras, att remissen innehåller all behövlig information, att betalningsförbindelse finns kopplad till remissen, att patienten får vård inom erforderlig tid, att besök blivit genomförda och vidare planering efter genomförd vård. Ekonomiskt granskas och attesteras alla fakturor enligt ordinär fakturahantering. En försvårande omständighet i denna process är att fakturorna i många fall är omfattande och svåröverskådliga samt att de kommer med tre månaders eftersläp. En slutenvårdsfaktura kan innehålla tusentals artiklar; avdelningstid, operationstid, anestesitid, röntgen, provtagningar, material m.m. Det är samtidigt många aspekter som ska granskas exempelvis: är patienten folkbokförd på Gotland, finns remiss, är kodning av åtgärder korrekta (har betydelse för vilket pris som sätts), är den vård som utförts i enlighet med remissen, är kostnaden för olika tjänster/produkter rimliga och överensstämmande med olika avtal/viktlistor osv. Trots alla dessa kontroller gör komplexiteten i processen kombinerat med potentiella effekter vid felaktigheter att det hela tiden finns skäl att göra stickprovskontroller och genomlysningar ur olika aspekter. Det ger också kunskap som underlag till förbättringar liksom kännedom om eventuella svagheter som behöver omhändertas. En annan viktig aspekt är upprätthålla förtroendet både inom och utanför förvaltningen att det finns en god kontroll inom processen för remittering av vård till annat län. Under året har man inom verksamhetsområde opererande specialiteter identifierat vårdtillfällen där vården inte utförts enligt intentionen med remissen. I samtliga fall handlar det om att komplikationer uppstått och där man från utförarens håll inte kontaktat remitterande enhet för att förankra/stämma av fortsatta åtgärder. Med detta som bakgrund föreslår förvaltningen att kontrollen genomförs för två områden inom internmedicin kardiologisk respektive neurokirurgisk vård, utifrån frågeställningen; är remissen tydligt formulerad och är den vård som är utförd i enlighet med intentionen med remissen? Kontrollen bör utföras på 10 dyra vårdtillfällen och 10 vårdtillfällen för åtgärder/diagnoser som frekvent remitteras. För att fånga ev brister avseende särskilt komplicerade (ofta dyra) fall respektive risk för löpande felaktigheter.

24 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby, Förvaltningscontroller Ärendenr HSN 2015/2 4 (5) Inköp av material inom tandvård- leverantörernas följsamhet mot avtal Inom ramen för intern kontrollplanen har kontroller tidigare genomförts avseende operationsmaterial (2013 respektive 2014). För 2015 föreslås att motsvarande kontroll görs för inköp av dentalartiklar inom tandvård. Vid stickprovskontroll har felaktigheter identifierats så som att fel prislista använts och att fraktkostnader debiterats trots att ordervärdet varit över nivån för fraktfritt (1000 kronor). Kontrollen innebär granskning av att inköp av dentalartiklar gjorts enligt gällande avtal och att debitering skett enligt gällande prislista. Inom området finns 6 upphandlade leverantörer. Förvaltningen förslår att granskningen genomförs för 5 fakturor från vardera leverantör, där fakturavärdet överstiger 1000 kronor. Kontrollen genomförs avseende artiklar inom det specificerade sortimentet. Patientavgifter- rätt hanterade enligt avgiftshandbok Alla sk kvalificerade vårdkontakter registreras, detta gäller olika typer av besök, telefon osv. Registreringen ligger sedan till grund för fortsatt dokumentation exempelvis journaltext, vidare remisser, provtagning osv. Registreringen ligger också till grund för debitering av vårdkontakten. Kopplingen mellan registreringen och vilken avgift som ska gälla är automatisk dvs förutsatt att kontakten registreras på rätt sätt så utgår korrekt avgift enligt avgiftshandboken. Genom automatisering minskar risken för felaktigheter. Två sorters registreringar bygger dock på en annan bedömning av registrerande personal; avgiftsbefriat besök och uteblivande besök. Dessa registreringar är dessutom jämförelsevis sällan förekommande vilket i sig ökar risken för felaktigheter. I vilka fall dessa registreringar ska användas finns reglerat i avgiftshandboken. Förvaltningen föreslår att kontroll avseende att kassafunktionen använts i enlighet med avgiftshandboken genomförs för dessa två registreringstyper. Granskningen genomförs på 20 slumpmässigt utvalda vårdkontakter för respektive typ. Bisysslor förekomst och förändring Under 2014 genomförde PWC en regionövergripande granskning av de anställdas bisysslor. Rapporten presenterades i februari Syftet med granskningen var att bedöma om nämndernas interna kontroll avseende hantering av anställdas bisysslor är tillräcklig. Efter granskningen gjordes bedömningen att nämndernas interna kontroll inte var tillräcklig. Brister som lyftes fram avseende Hälso- och sjukvårdsförvaltningen var möjligheten att verifiera hanteringen av bisysslor. Detta då dialogen/bedömningen skett

25 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby, Förvaltningscontroller Ärendenr HSN 2015/2 5 (5) muntligen i samband med medarbetarsamtalet. Man lyfte även fram att ingen rutin fanns för löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor. En av de generella rekommendationerna som lämnades var att respektive nämnd borde överväga om uppföljning av efterlevnaden av riktlinjerna för förekomsten av bisysslor bör ingå i nämndens internkontrollplan. I förvaltningens kommentar till rapporten föreslogs att bisysslor aktivt ska efterfrågas i samband med årsbokslutet. Vid det tillfället görs redan en kontroll av om medarbetarna har önskad sysselsättningsgrad. De regiongemensamma rutinerna är under omarbetning, men inte färdigställda. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har förtydligat de interna rutinerna avseende bisyssla. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår att en kontrollpunkt för 2015 avser granskning av förekomst av bisysslor inom förvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

26 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 7 december 2015 Ekonomisk månadsrapport efter november månad Ekonomi Periodens resultat Periodens resultat för Hälso- och sjukvården är 96,3 miljoner. Ekonomisk utveckling för perioden januari-november jämfört med samma period 2014 Både nettokostnadsutveckling och extern kostnadsutveckling redovisas med hänsyn tagen till jämförelsestörande poster. För perioden gäller detta främst flytten av kostnaden för kategori 1 tjänster, intäkter från kömiljard som redovisades motsvarande period Nettokostnadsutveckling: 6,2 procent, ökat med 77,9 miljoner. Extern kostnadsutveckling 5,7 procent, ökat med 86 miljoner. Extern intäktsutveckling: 2,3 procent, ökat med 5,8 miljoner. Personalkostnadsutveckling: 3,6 procent, ökat med 26,8 miljoner. Arbetskraftskostnadsutveckling: 4,9 procent, ökat med 38,7 miljoner Kostnadsutveckling utomlänsvård: 19,4 procent, ökat med 23,1 miljoner. Kostnadsutveckling förskrivna läkemedel: 13 procent, ökat med 14,7 miljoner. Kostnadsutveckling rekvisitionsläkemedel: 2,1 procent minskat med 0,9 miljoner Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 2 (5) Ekonomiskt resultat per område, nettokostnader Utvecklingskolumnen är inte ifylld där det finns allt för stora jämförelsestörande poster att ta hänsyn till, eller där utvecklingsprocenten blir allt för missvisande. Nedanstående tabeller är inte justerade för jämförelsestörande poster. Tkr Periodbudget Periodutfall Avvikelse Periodutf % förändr all 2014 Jmför 2014 Förvaltningsledning ,86% Konkurrensutsatta ,67% vårdtjänster Läkemedel ,90% Sjukvård ,82% Tandvård ,23% HSF Totalt ,50%

28 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 3 (5) Tkr Periodbudget 2015 Periodutfall 2015 Budgetavvikelse % budget avvikelse Periodutf all 2014 % Utv jmf 2014 Sjukvård ledning ,79% Ro Öppen- & dagvård ,91% ,99% Ro Hab/Rehab ,97% ,04% Ro ,96% ,11% Service/Diagnostik Ro Slutenvård ,00% ,96% Vo Med. & Oper ,58% ,67% spec. V Barn- & ungdoms ,53% ,76% medicin V ,35% ,60% Obstetrik/Gynekologi Vo Psykiatri ,46% ,13% Vo Primärvård ,16% Sjukvården Totalt ,74% ,82% Utveckling av arbetskraftskostnader och personalstatistik Perioden januari - november har en kostnadsutveckling för arbetskraft för perioden på 4,9 procent. Kostnaden för såväl egen personal som hyrpersonal fortsätter att öka, även om takten för kostnadsutvecklingen när det gäller egen anställd personal minskar. Kostnadsutvecklingen på olika typer av personalkostnader redovisas i tabellen nedan. Månadslöner Timlöner Övertid, mertid Schabloners läkare Kontant ersättning Jour och beredskap Sjuklöner OB-ersättning Hyrpersonal Konsulter Utfall jan-nov Utfall jan-nov Utveckling 3,69% 6,14% -18,42% 15,19% 0,35% 19,84% 6,21% 43,13% -11,86%

29 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 4 (5) Trots den högsta kostnaden någonsin för hyrpersonal är kostnadsutvecklingen för arbetskraft lägre 2015 än både 2014 och Den är dock fortfarande alltför hög för att rymmas inom tilldelad budgetram.

30 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 5 (5) Kostnadsutveckling av utomlänsvården Utomlänsvården har ökat med 19,4 procent. En mycket kraftig ökning. November månads utfall för utomlänsvården är vårdtillfällen som vårdats på Karolinska under juli månad. Kostnadsutveckling av läkemedel Kostnadsutveckling av läkemedel är hög för perioden. Ökningen finns inom området för förskrivna läkemedel. I de förskrivna läkemedel ingår såväl de som ingår i läkemedelsförmånen som utanför läkemedelsförmånen. För förskrivna läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen har Gotland den högsta kostnaden per invånare, och också den största ökningen av kostnaden. Gotlands ökning är enligt SKL (läkemedel inom förmånen) efter oktober månad 7,2 procent, medan riket som helhet har en kostnadsökning på 4,5 procent. Rekvisitionsläkemedel som beställs hem till verksamheterna har en liten kostnadsökning för perioden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

31 Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut Hälso- o sjukvårdsförv Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Sem-löneskuld Summa kostnader Netto Sida 1

32 Uppföljning 2015 november 820 Förvaltningsledning Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal 9 9 Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Sem-löneskuld Summa kostnader Netto Sida 2

33 Uppföljning 2015 november 821 Konkurrens. vårdtjänster Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Utomlänsintäkter Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel 1 1 Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel 4-4 Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

34 Uppföljning 2015 november 822 Läkemedel Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Tele & IT kostnader Inventarier & material Övriga tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 4

35 Uppföljning 2015 november 823 Sjukvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

36 Uppföljning 2015 november 824 Tandvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -1 Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller 5-5 Personalkostnader Hyrpersonal 4-4 Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

37 Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut Sjukvård Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

38 Uppföljning 2015 november Sjukvård ledning Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel 1-1 Livsmedel Sjukvårdsartiklar 2 2 Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

39 Uppföljning 2015 november Öppen- & dagvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

40 Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut Habilitering/Rehabiliter Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet 2 2 Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 4

41 Uppföljning 2015 november Service/Diagnostik Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

42 Uppföljning 2015 november Slutenvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet 9-9 Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

43 Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut Med. & Oper.specialiteter Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 7

44 Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut Barn- & ungdomsmedicin Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 2 Summa kostnader Netto Sida 8

45 Uppföljning 2015 november Obstetrik/Gynekologi Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Utomlänsintäkter -3 3 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 9

46 Uppföljning 2015 november Psykiatri Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 10

47 Uppföljning 2015 november Primärvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 11

48 Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut Konkurrens. vårdtjänster Patientavgifter Utomlänsintäkter Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel 1 1 Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel 4-4 Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

49 Uppföljning 2015 november Privata specialister Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Sjukvårdsartiklar Labtjänster Inventarier & material Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 2

50 Uppföljning 2015 november Njursjukvård privat regi Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Utomlänsintäkter Summa intäkter Köpt verksamhet Läkemedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster 3 3 Tele & IT kostnader Lokalkostnader 2-2 Inventarier & material Övriga tjänster Finansiella poster 1 1 Summa kostnader Netto Sida 3

51 Uppföljning 2015 november Primärvårdsbeställare Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Utomlänsintäkter Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster 3 3 Hjälpmedel 4-4 Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 4

52 Uppföljning 2015 november Köpt ambulansverksamhet Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader 3 3 Konsulter Utbildning & resor Livsmedel Sjukvårdsartiklar Tele & IT kostnader Lokalkostnader 6-6 Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

53 Uppföljning 2015 november Tandvårdsenhet Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Utbildning & resor Sjukvårdsartiklar Labtjänster 3 3 Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster 5 Summa kostnader Netto Sida 6

54 Uppföljning 2015 november Sjukvårdsrådgivning Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Köpt verksamhet Personalkostnader Tele & IT kostnader Lokalkostnader 2 2 Inventarier & material Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 7

55 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/545 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 20 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Prishöjning vattenanalyser Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Regionfullmäktige att: Fastställa höjda priser för vattenanalyser att gälla from Fastställa att priserna höjs årligen med LPIK Bakgrund Laboratoriemedicinskt Centrum Gotland (LMCG) utför vattenanalyser sedan Beställare är till största del Tekniska förvaltningen, privatpersoner och i viss mån andra företag och tandvården. Priserna har inte justerats sedan de beräknades första gången Bedömning Förslag till nya priser har beräknats utifrån LPIK, LPIK är ett prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting som ges ut av SKL. Utifrån LPIK sedan 2010 är resultatet att priserna inför 2016 höjs med 15,7 procent. Prisökningen avser såväl externa som interna kunder. Detta medför att priserna för privatpersoner och företag ökar med som minst 10kr och som mest 246kr per prov. Medianökningen är dock 29,25kr per prov. För att i framtiden behålla ett aktuellt pris för vattenlabprover förslås att priserna räknas upp med prisindex LPIK inför varje nytt år. Ekonomisk konsekvens av de höjda priserna är en ökad intäkt på ca 200 Tkr. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

56 Typ Analysnamn Tidigare Styckpris Nytt Styckpris Regioninterna Privata Regioninterna Privata Paket Bakteriologi Bassängbad Paket Bakteriologi ledningsvatten Paket Bakteriologi ledningsvatten + N Paket Bakteriologi ledningsvatten + N Paket Bakteriologi ledningsvatten utökad Paket Bakteriologi ledningsvatten utökad + N Paket Bakteriologi ledningsvatten utökad + N Paket Bakteriologi och kemi, Enskild vattentäkt Paket Bakteriologi Renvatten Paket Bakteriologi Renvatten + N Paket Bakteriologi Renvatten + N Paket Bakteriologi Råvatten Paket Bakteriologi Råvatten + N Paket Bakteriologi Råvatten + N Paket Bakteriologi Råvatten utökad Paket Bakteriologi Råvatten utökad + N Paket Bakteriologi Råvatten utökad + N Paket Bakteriologi Strandbad Havsvatten Paket Bakteriologi Strandbad Sötvatten Paket Bakteriologi, enskild vattentäkt Paket Bassänbad Kemi Paket Bassängbad Bakt + Kem Paket Mikrobiologi utökad analys Paket N2 Rutin kontroll kemi Paket N3 Rutin kontroll kemi Paket N3X Rutin kontroll kemi Paket Specialpaket för vattendrag Param Aktinomyceter Param Ammonium Param Antal långsamväxande bakterier (7dygn 22 C) Param Avgift för leverans av provtagningsmaterial Param CODMn, Kemisk syreförbrukning Param Fluorid Param Fosfor totalt Param Intestinala enterokocker Param Jourtillägg Param Kalcium Param Kalium Param Klorid Param Kväve totalt Param Magnesium Param Mikrosvamp Param Natrium Param Nitrat Param Nitrit Param ph vid 25 C Param Pres. Clostridium perfringens Param Sulfat Param Tillägg provhantering av enskilda analyser Param Transmittans vid 254 nm, kyvettlängd 10 mm Param Turbiditet Pilot Akvatisk biologisk undersökning Havet Herrvik Pilot Förorenande metaller Havet Herrvik Pilot Normalkontroll Havet Herrvik

57 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 1 (7) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 3 december 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Avgifter för intyg Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Regionfullmäktige att besluta att: Fastställa grupperingen av avgifter i grupperna avgiftsfria intyg, subventionerade intyg och intyg till självkostnad. Fastställa avgiftsfrihet av intyg enligt bifogad lista Fastställa priset för subventionerade intyg enligt bifogad lista till normal patientavgift. Fastställa att avgiften för övriga intyg enligt bifogad lista som inte utgör sjukvård är självkostnadspris. Om möjligt sätts självkostnadspriset till ett fast beräknat belopp. Annars tillämpas timdebitering med 250 kronor för varje påbörjad 15 minuters period. Taxorna gäller from Bakgrund Hälso- och sjukvårdens möjlighet att avgiftsbelägga verksamheten regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. Eventuella avgifter, som i Hälso- och sjukvårdslagen benämns vårdavgifter, beslutas av Regionfullmäktige. Möjligheten att ta ut vårdavgifter begränsas av regler om högkostnadsskydd, samt av vissa regler i förordningen om statsbidrag. Viss lagstiftning, som t.ex. Smittskyddslagen, innehåller även regler för hur vårdavgifter får tas ut. Förebyggande hälsovård, vaccinationer i sjukdomsförebyggande syfte, screening, intyg och åtgärder som inte utgör hälso- och sjukvård, regleras inte avgiftsmässigt i Hälso- och sjukvårdslagen. Landstingen/Regionerna är för dessa områden fria att inom Kommunallagens regler, sätta avgifter. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

58 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 2 (7) Kommunallagens begränsning är i princip att avgiften aldrig får vara större än den faktiska kostnad landstingen/regionerna har haft för den tjänst som avgiften avser. De avgifter som Region Gotland har i dagsläget för intyg och åtgärder som inte utgör hälso- och sjukvård, bygger till en stor del på den s.k. gula taxan. Gula taxan var en av staten fastställd taxa, som bestämde vad samtliga vårdgivare med statlig ersättning, fick ta i avgift av patienter. Några egentliga principer för hur Region Gotland skall avgiftsbelägga dessa intyg och åtgärder har aldrig beslutats, utan den ärvda prislistan har fått gälla så länge. Sammanställning av antal utfärdade intyg och avgifter för dessa, medelvärde för åren Medel Primärvård Länssjukvård Totalt Antal Kronor Antal Kronor Antal Kronor Åtgärdstaxa Åtgärdstaxa Åtgärdstaxa Åtgärdstaxa Åtgärdstaxa Summa Bedömning Avgifter för intyg och åtgärder som inte utgör hälso- och sjukvård bör sättas enligt dessa principer 1. Enligt reglering i lag och författning där sådan finns. 2. Enligt beslut av Regionfullmäktige om avgiftsbefrielse för intyget eller åtgärden av särskilda skäl. 3. Om intyget ges i syftet att skydda patientens hälsa skall en avgift motsvarande normal patientavgift, utgå. Skrivs intyget av läkare inom den specialiserade vården, är detta i dagsläget 300 kronor. Skrivs intyget av läkare inom primärvården eller av annan vårdpersonal, är avgiften i dagsläget 200 kr. 4. För övriga intyg och samtliga åtgärder som inte utgör sjukvård, sätts avgiften till den självkostnad som verksamheten har för intyget/åtgärden. Om möjligt skall självkostnadspriset vara ett fast beräknat belopp. Är detta inte möjligt tillämpas timdebitering, med 250 kronor för varje påbörjad 15 minuters period.

59 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 3 (7) 5. För intyg som ges av annat skäl än att skydda patientens hälsa, utgår mervärdesskatt enligt Lagen om mervärdeskatt. För åtgärder som inte utgör hälso- och sjukvård utgår normalt också mervärdeskatt. Hälso- och sjukvårdsförvaltninigen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

60 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 4 (7) Bilaga Lista på aktuella intyg och åtgärder, grupperade efter föreslagna principer för prissättning. Avgiftsfria intyg, enligt statlig författning Intyg eller utlåtande om/till/för: Arbetsförmåga LOH Arbetsskadeförsäkring Assistansersättning Försäkringskassan utlåtande Handikappersättning Högriskskydd för anställda/arbetsgivare Vård, på begäran av den som vårdats utfärdas enligt 3 kap 16 patientdatalagen (2008:355) Intagning på sjukhus, och om tiden för intagningen och utskrivningen, på begäran av den som varit intagen, enligt 2 förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården Enligt LPT (tvångsvård sluten psykiatri) Vårdintyg enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård på begäran av anhörig eller annan närstående person. Enligt LPT (tvångsvård sluten psykiatri) Vårdintyg enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård på begäran av annan myndighet Enligt LRV (tvångsvård sluten rättspsykiatri) Vårdintyg enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Begäran om insats enligt LSS, lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade LHU grundat på journal eller liknande exempelvis i samband med prognosförfrågan Närståendepenning (FK 3225) Patientförsäkring (PSR) Sjuk-, aktivitets- och rehabersättning, intyg som patienten eller försäkringskassan kan begära Särskilt läkarutlåtande (SLU) (FK 7264) Vårdbidrag

61 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 5 (7) Intyg med pris satt av statlig författning Intyg eller utlåtande om/till/för: Läkarintyg i brottsmål Enligt LVM (momsbefriad taxa) Lagen (1998:870 9 om vård av missbrukare (tvångsvård) Intagning för vård enligt LVM Enligt LVU (momsbefriad taxa) Lagen (1990:52) om vård av unga (tvångsvård). Gäller även vid förnyad intagning enligt LVU 12 för vård på ungdomsvårdsskola Bedömning om arbete innebär särskild risk för minderårigs hälsa och säkerhet Polismyndighet angående misshandel Narkotikapåverkan, provtagning utförande (exkl analys). Begärd av annan myndighet Rättsintyg/brottsmål Avgiftsfria intyg beslutade av Region Gotland Intyg eller utlåtande om/till/för: Adoptivbarn- hälsoundersökning inkl provtagning Bilstöd Blodgivare, kontroll Blodprov för undersökning av om patient haft rubella, för provtagningen i samband med graviditet Bostadsanpassning/bostad för funktionshindrad Färdtjänst Intyg till subventionerad avgift Intyg eller utlåtande om/till/för: Blodgruppering Dagbarnvårdare Dödsorsaksintyg Hemservice/hemtjänst Behov av specialkost pga. allergi/överkänslighet eller andra medicinska skäl Byte/avbryta utbildning av medicinska skäl, exempelvis på grund av allergi, eksem eller astma Skolskjuts av medicinska skäl

62 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 6 (7) Befrielse från skolundervisning och intyg för hemundervisning av medicinska skäl Att patient inte tål ett visst vaccin Anpassad idrott Tropikmedicinsk hälsoundersökning (exkl analys) efter utlandsvistelse. Intyg och åtgärder till fullt pris, enligt Region Gotlands beslut Intyg eller utlåtande om/till/för: Adoptionsintyg för blivande föräldrar inkl hälsoundersökning och prover Alkohol Anställning, friskintyg (kan innefatta anamnes) Arbetsförmedling Audiogram (Hörselprov i förebyggande syfte) Bilbälte/skyddshjälp, angående medicinska skäl för undantag från krav att använda Drogrelaterade prover, övriga Dykare Dykarcertfikat innefattande allmän hälsoundersökning och lungröntgen Emigration Faderskapsärende/faderskapsmål efter fastställande av faderskapsmål Fallskärmshoppning Formulär 1c version L 1630 kan enbart utfärdas av flygläkare med undantag av segel-, ballong och ulrralätt certifikat, som kan utfärdas av specialist i allmänmedicin Formulär 2 version L specialundersökning ögon ingår Formulär 3 version L specialundersökning av öron, näsa och halsorgan ingår Formulär 4 version L specialundersökning av hjärta och cirkulationsorgan ingår Familjehem/fosterföräldrar Flygresa vid graviditet till flygbolag för gravida gällande flyg Friskintyg, om verkställd undersökning till barnhem, daghem, förskola (motsv.) Intyg för ansökan om accis-skattebefrielse eller tillstånd gällande fordon för funktionshindrade (anpassning, anskaffning) Färgseendeundersökning

63 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 7 (7) Försäkringsbolag Anordnande av godmanskap och förvaltarskap, debiteras den som ska ha god man/förvaltare Inställelse av resa Körkort, läkarintyg avseende körkortsansökan (alla körkortsklasser) Körkort, särskilt intyg utfärdat av specialist Körkort, Intyg för synprövning inkl undersökning av synförmågan Körkort, utlåtande för förlängning Intyg för styrkande av lämplighet att inneha körkort ur alkohol- och drogsynpunkt Villkorligt körkortstillstånd för deltagande i försök med alkolås Laboratorieprover/medicinsk service Friskintyg i samband med livsmedelshantering som begärs av arbetsgivare exkl. analyskostnad Parkeringstillstånd exkl. undersökning Parkeringstillstånd Pensionsanstalt Radiologiskt arbete Intyg för sjöfolk Intyg att patienten inte lider av viss sjukdom exempelvis friskintyg för visum- HIV/AIDS, MRSA, Hepatit B Intyg till myndighet i socialstjänstärende Intyg och utlåtande om sterilisering eller abort i samband med ärenden hos Socialstyrelsens rättsliga råd Tandvård, ansökan om s.k grönt kort Särskild undervisning Att bifoga ansökan till utbildning Anställning eller studier utomlands

64 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/544 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 20 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Attestförteckning 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner föreslagen attestförteckning för år Bakgrund Inför varje nytt budgetår ska nämnden besluta om kommande års attestförteckning där det framgår vem som har rätt att beslutsattestera angivna ansvar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen enligt bifogad förteckning. Beslutsattest innebär ett godkännande av ekonomiska transaktioner inom budgetansvaret. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

65 Attestförteckning Särskilda Uppdrag Hälso- och sjukvårdsdirektör och ekonomichef har attesträtt på Hälso- och sjukvårdsförvaltningens samtliga ansvar Resursområdeschef, verksamhetsområdeschef, verksamhetschef, sjukvårdschef och tandvårdschef har attesträtt på samtliga budgetansvar inom sin verksamhet/sitt verksamhetsområde Samtliga ekonomer inom Serviceförvaltningen har rätt att attestera rättningar inom samma ansvar på Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag. Ekonomichef har rätt att beslutsattestera på samtliga balanskonton där transaktionen tillhör Hälso- och sjukvårdens verksamhet. Område Beslutsattestant Ersättare 1 Ansvar_text Ansvar Förvaltningsledning Börje Martell Kajsa Holmström Förv. gem. driftkostnader 5317 Investering lokaler HSF 5028 Investering utrustning HSF 5029 Lokalkostnader 5108 Yvonne Skovshoved Helikopterflygplats 5388 Fia-Lotta Axelsson Pipping Jeanette Chressman-Hoas Gunnar Ramstedt ehälsa/mit Leif Ohlsson Kajsa Lingström Samverkan utbildning 5031 Utbildning 5021 Lena Karlsson Yvonne Skovshoved HR-administration 5006 Personalbefrämjande åtg Strategisk rekrytering 5319 Maria Ahlmark Yvonne Skovshoved Hälsofrämjande projekt 5017 Maria Dalemar Yvonne Skovshoved Hälso- & sjukvårdsdirektör 5000 Hälso- & sjukvårdsnämnd 5023 Landstingskostnader 5004 Ledningsfunktion 5003 Marie Härlin Margareta Jakobsson Rättspsykiatrisk vård 5062 Rolf Forsman Yvonne Skovshoved ST-läkare 5349 Susanna Syversen Jeanette Chressman-Hoas Kanslienheten 5385 Projekt Bra Sjukskrivning 5001 Sven Montelius Maria Dalemar Smittskydd 5024

66 Thomas Kunze Yvonne Skovshoved Lena Karlsson Asylsökande 5005 EA-tjänster 5015 Ekonomiadministration 5016 Personer utan tillstånd 5002 Maria Dalemar STRUKTUR Konkurrensutsatta vårdtjänster Helen Hultnäs Rolf Forsman Tandvårdsenhet 5081 Rolf Forsman Maria Dalemar Trygghetspunkter 5297 Yvonne Skovshoved Ersättning privata VC 5296 Ersättning VC egen regi 5294 Landbaserad ambulanssjukvård 5201 Luftburen ambulanstransport 5342 Njurenhet privat regi 5344 Privata fotterapeuter 5039 Privata fysioterapeuter, avtal 5037 Privata fysioterapeuter, taxa 5038 Privata psykoterapeuter 5040 Privata specialistläkare 5036 Sjukvårdsrådgivning 5340 Läkemedel Monika Westermark Maria Dalemar Läkemedelskommitté 5316 Sven Montelius Maria Dalemar STRAMA 5346 Yvonne Skovshoved Rolf Forsman Receptförskrivna läkemedel 5295 Sjukvårdsledning Cathrine Malmqvist Eva Qvist Yvonne Skovshoved Sjukresa, utomlän 5134 Johan Söderström Rosemarie Isholth AT-läkare 5009 Mats Englund Yvonne Skovshoved Ofördelad köpt vård 5051 Utomlänsvård utan remiss 5052 RO öppenvård/vårdadministrativ servanna Glas Charlotte Hägerstrand Vårdadministrativ service 5403 Rolf Forsman Sjukhusapotek 5345 Anna Åborg-Gustafsson Annelie Eriksson Allergimottagning 5152 Endokrin/diabetesmottagningen 5188 Hjärtmottagningen 5177 Hudmottagning 5148

67 Infektions- & lungmott Minnesmottagning 5190 Neuromottagningen 5181 Onkologmottagning 5218 Reumatologmott Tobakspreventiv mott Annelie Eriksson Anna Åborg-Gustafsson Endoskopimottagning 5180 Kirurg/urologmottagning 5217 Ortopedmottagning 5219 Ögonmottagning 5279 ÖNH-mottagning 5286 Charlotte Hägerstrand Marlen Lindström Sekreterare opererande specialite 5402 Edvard Lovang Anna Glas Bostadsservice adm Bostadsservice bostäder 5121 Eva Qvist Anna Glas Reseservice 5138 Gunnel Baazius Anna Åborg-Gustafsson Akutmottagning 5197 Marlen Lindström Charlotte Hägerstrand Sekreterare med. spec./psykiatri 5401 Åsa Hedqvist Ann-Charlotte Lorén Öppen- & dagvård ledning 5351 RO Habilitering/Rehabilitering Anita Leksäther Renée Adlertz Hörcentral 5283 Syncentral 5276 Tolkcentral 5273 Ylva Rosvall Got-IT Resurscentrum 5309 Logopedmottagning 5194 Kerstin Lindgren Renée Adlertz Hab/Rehab ledning 5073 Liisa Strömer Anita Leksther Arbetstekniska hjälpmedel 5263 Hjälpmedel 5262 Peter Barnard Sjukgym. mott. primärvård 5265 Renée Adlertz Anita Leksäther Dietistmottagning 5166 Rehab Kuratorer 5261 Rehabenhet lasarett 5268 Ylva Rosvall Anita Leksäther Habilitering 5075 Peter Barnard Liisa Strömer Rehabenhet Korpen 5267 RO Service/Diagnostik Anna Andersson Annika Bodecker Medicinteknisk service 5119

68 Annika Bodecker Ewa Berglin-Herrero AK-mottagning 5308 LMCG 5195 Ewa Berglin-Herrero Annika Bodecker Bemanningsenhet 5115 Resurspersonal 5110 Timvikarier 5111 Peter Forsgren Sterilcentral 5234 Gunilla Bryntesson Ann-Charlotte Loréhn Anestesi, läkare 5199 Röntgen, läkare 5269 Service/Diagnostik ledning 5352 Gunilla Frisén Peter Forsgren Intensivvårdsavdelning 5200 Karin Jonsson Kristina Ekbom Egenproducerad onkologisk vård 5382 Onkologisk vård, allmän 5325 Onkologisk vård, gyn Linda Cramerus Ann-Charlotte Loréhn Planeringsenhet vård 5324 Per-Ola Hallberg Annika Bodecker Mammografi 5272 Röntgenavdelning 5271 Peter Forsgren Ewa Berglin-Herrero Operation 5232 RO Slutenvård Anette Hammarström Birgit Offermans Infektion- & lungmed. A Ann-Charlotte Loréhn Marianne Lyttkens Ortopedi- &strokeavd A Åsa Hedqvist Slutenvård ledning 5353 Birgit Offermans Marcus Lidman Medicinavdelning C Marianne Lyttkens Ann-Charlotte Loréhn Rehabiliteringsavd Korpen 5191 Monica Stuxberg Åsa Bendelin Onkologavdelning A Åsa Bendelin Pia Högberg Kirurgavdelning C VO Med. & Oper. Specialiteter Arne Lundberg Cathrine Malmqvist Egenproducerad hudsjukvård 5380 Egenproducerad infektionssjukvår 5143 Hud- & könssjukvård 5381 Infektionssjukvård 5056 Lungsjukvård 5374 Med. & Oper. spec. ledning 5354 Eva Borin Rosemarie Isholth Allmänkirurgisk vård 5047 Barn- och ungdoms kirurgisk vård 5357 Egenproducerad kirurgisk vård 5202

69 Egenproducerad urologisk vård 5361 Kärlkirurgisk vård 5329 Mag- & tarmsjukvård 5332 Neurokirurgisk vård 5355 Thoraxkirurgisk vård 5356 Urologisk vård 5049 Rosemarie Isholth Eva Borin Audiologisk vård 5364 Barn- & ungdoms ögonvård 5367 Barn- & ungdoms ÖNH vård 5365 Egenproducerad ögonsjukvård 5275 Egenproducerad ÖNH vård 5282 Ortopisk vård 5366 Ögonsjukvård 5058 Öron-, näsa-& halssjukvård 5059 Tönu Saartok Eva Borin Barn- & ungdoms ortopedisk vård 5360 Egenproducerad ortopedisk vård 5210 Egenproducerad rehabmedicinsk 5389 Handkirurgisk vård 5359 Kirurgisk rehabilitering 5057 Ortopedisk vård 5048 Rehab medicinsk vård 5371 Ryggsjukvård 5358 Veronica Snoder Sven-Erik Bysell Egenproducerad internmedicinsk 5158 Endokrinologisk vård 5055 Hematologisk vård 5042 Kardiovaskulär medicin 5041 Medicin, gastroenterologi 5044 Medicinsk njursjukvård 5043 Neurologi 5372 Reumatologisk vård 5045 V Barn-& ungdomsmedicin Margaretha Blomgren Cathrine Malmqvist Barn- & ungdom övrigt 5050 Barn- & ungdoms kardiologi 5376 Barn-& ungd. neuropediatri 5379

70 Barn-& ungdoms intensivvård 5378 Barn-& ungdomsmedicin ledning 5386 Egenproducerad barn-ungdomsm 5066 Neonatalvård 5377 Yvonne Gardell Margaretha Blomgren Barn- & ungdomsavd. C Barn- & ung-med öppenvård 5067 V Obstetrik/Gynekologi Anna Hörsne-Malmborg Anna Norrsell Förlossning/BB Gynavdelning 5229 Anna Norrsell Anna Hörsne-Malmborg Gynekologisk mottagning 5224 Mödravårdscentraler 5226 Ungdomsmottagning 5227 Kristina Ekbom Karin Jonsson Egenproducerad obstetrik/gyn Gynekologisk vård 5363 Obstetrik 5054 Obstetrik/Gynekologi ledn 5387 VO Psykiatri Anders Grundvik Marie Härlin Psykiatrisk heldyngsvård 5257 Christine Senter Malin Hallin Vuxenspykiatrisk öppenvård 5256 Malin Hallin Christine Senter Beroendevård 5258 Maria ten Siethoff Marie Härlin Barn-& ungdomspsyk. mott Mini-Maria 5251 Marie Härlin Christine Senter Barn- & ungdomspsykiatri 5060 Psykiatri ledning 5384 Övrig psykiatri 5064 Margareta Jakobsson Egenproducerad vuxenpsykiatrisk 5247 Psyk. personalutveckling 5252 Psykiatrisk långtidsrehab 5063 Tove Törnqvist Marie Härlin Omvårdnadsteamet 5259 VO Primärvård Carina Söderström Thomas Köhn Vårdcentralen Slite 5245 Charlotta Gyllensten Katharina Eriksdotter BVC 5236 Vårdcentralen Wisby Söder 5240 Katarina Eriksdotter Eva Jetsell Vårdcentralen Visby Norr 5243 Maria Ahlmark Eva Jetsell Primärvård ledning 5235 Primärvårdsakut 5246 Primärvårdsjour 5239

71 Turistmottagning 5238 Victoria Storm Ingela Ronström Vårdcentralen Hemse 5241 Vårdcentralen Klinte 5242 Tandvård Helen Hultnäs Maria Dalemar Mun- & Käkcentrum 5083 Lena Werkelin Maria Dalemar FTV Slite 5096 Maria Dalemar Helen Hultnäs Käkkirurgi 5061 Tandvård ledning 5080 Mats Kvarnberg Carin Jacobsson FTV Wisby 5089 Michael Katsanikos Carin Jacobsson FTV Hemse 5090 Yvonne Hejdström Inger Olofsson FTV Roma 5095

72 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, Ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 Handlingstyp Beslutsärende Datum 7 december (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Avskrivning av kundfordringar i redovisningen Förslag till beslut: Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att godkänna avskrivning av kundfordringar för 2015 enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning Enligt regionstyrelsens beslut ( 441/92) skall respektive nämnd from 1993 besluta om avskrivning av fordringar. Beloppet som redovisas som kundförlust hos Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014, uppgår till kronor. Samtliga fordringar förutom fordringar mot dödsbon utan behållning har varit föremål för inkassoåtgärder. Region Gotland har avtal med Visma Collectors AB för inkassobevakning om överlåtelse av avskrivningar för långtidsbevakning. Om företaget lyckas erhålla betalning från gäldenären erhåller Region Gotland 100 % av kapital och ränta. Beslut om avskrivning av kundfordringar innebär således inte att fordran skrivs av mot kunden, utan avser enbart en avskrivning av tillgång i den ekonomiska redovisningen. Avskrivningarna är högre än tidigare år. 2014: : Det som ökar är avskrivningar av gamla fakturor, obetalda fakturor sedan två år tillbaka. Avskrivningar av fakturor från tandvården har minskat något medan utlandsfakturor ligger på samma nivå som tidigare. Under 2015 till och med oktober har det inkommit 220 Tkr i återvunna fordringar, vilket är ungefär samma nivå som tidigare år. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

73 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2015/2 2 (2) Sammanställning av förslag på avskrivningar 2015 Typ av avskrivning Belopp i kronor Avskrivning av fakturor från Avskrivning av fordringar mot dödsbon utan behållning Avskrivning av utlandsfakturor Avskrivningar av tandvårdsfakturor Övriga avskrivningar efter särskilt ställningstagande Totalt belopp avskrivningar under Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

74 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 Handlingstyp Yttrande Datum 2 december (7) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över projektdirektiv Regionstyrelsen i rollen som landstingsstyrelse Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått i uppdrag att göra en analys av gränssnittet mellan de två nämndernas ansvar kring styrningen av hälso- och sjukvården avseende nationella och mellanregionala frågor och överenskommelser. Utredningen kommer att utföras av Ledningskontoret i samråd med företrädare från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Inför arbetet har ett förslag till projektdirektiv utarbetats som remitterats till hälsooch sjukvårdsnämnden. Enligt förslaget till direktiv ska projektet ge svar på frågor som: - Hur ska ansvaret för och styrning ske avseende Region Gotlands medverkan i sjukvårdsregionen Stockholm Gotland? - Hur ska ansvaret för och styrning ske avseende nationella avtal och överenskommelser? - Hur ska roll och ansvarsfördelningen se ut på tjänstemannanivå visavi regionstyrelsens uppdrag som landstingsstyrelse? - Hur ska ev. förändringar implementeras i hälso- och sjukvårdsnämnden respektive regionstyrelsen? Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser mycket positivt på att en utredning görs för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan RS och HSN respektive LK och HSF. Föreslagen bakgrundsbeskrivning fokuserar dock huvudsakligen på tidsförluster som effekt av oklarheter i ansvarsfördelningen. Från hälso- och sjukvårdsförvaltningen vill vi även trycka på att oklarheter om ansvarsfördelningen inneburit att Gotland varit otillräckligt representerad i nationella fora för landstingssektorn, antingen avseende närvaro eller nivå. Genom detta har Gotland inte enbart gått miste om tidig information utan även om visst inflytande på nationella beslut. Att vissa landstings -frågor i praktiken delegerats till HSF/HSN gör att Regionstyrelsen och Ledningskontoret ibland uppfattats ha liten förståelse för sätt att hantera utmaningar som tillhör landstingskulturen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

75 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 Beträffande de ovan redovisade frågeställningarna vill vi mot bakgrund av ovanstående lägga till - Hur skall ansvaret fördelas för tjänstemanna- och politikerrepresentation i nationella fora inom landstingssektorn I övrigt föreslås nämnden tillstyrka förslaget. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga: LKs missiv Förslag till projektdirektiv

76 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 Regionstyrelsen Regionstyrelsen i rollen som landstingstyrelse Förslag till beslut Projektdirektivet remitteras till hälso- och sjukvårdsnämnden för inhämtning av synpunkter inför regionstyrelsens vidare hantering av ärendet. Bakgrund I samband med budgetberedningen våren 2015 fick Regionstyrelsen och Hälsooch sjukvårdsnämnden i uppdrag att göra en analys av gränssnittet mellan de två nämndernas ansvar kring styrningen av hälso- och sjukvården avseende nationella och mellanregionala frågor och överenskommelser (RS ) För att tydliggöra tolkningen av uppdraget beslutade regiondirektören att ge ledningskontoret och hälso- och sjukvårdförvaltningen i uppdrag att ta fram ett projektdirektiv. I bifogat projektdirektiv beskrivs vad ett eventuellt projekt ska åstadkomma, syfte och mål. Bedömning Ledningskontoret bedömer att direktivet bör remitteras hälso- och sjukvårdsnämnden för att inhämta synpunkter inför regionstyrelsens vidare hantering av ärendet. Remisstiden bör vara mellan Ledningskontoret Per Lindskog Tf Regiondirektör

77 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 Projektdirektiv *Projekt Regionstyrelsen i rollen som landstingsstyrelse *Projektägare Per Lindskog *Projektledare X Projektstyrgrupp X Intressenter Berörda förtroendevalda och tjänstemän Enheten folkhälsa och välfärd, ledningskontoret Enheten administrativ utveckling, säkerhet och beredskap, ledningskontoret Serviceförvaltningen: registraturen, samordnad kundtjänst, ITT Regionala samverkansstrukturen med hälso- och sjukvårds förvaltning, socialförvaltning och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning. *Bakgrund Frågan kring regionstyrelsens ansvar för regionövergripande hälso- och sjukvårdsfrågor i rollen som lanstingsstyrelse har lyfts och diskuterats under många år. I samband med budgetberedningen våren 2015 uttrycktes en viljeinriktning att tydliggöra regionstyrelsens roll som landstingsstyrelse. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden fick i uppdrag att göra en analys av gränssnittet mellan de två nämndernas ansvar kring styrningen av hälso- och sjukvården avseende nationella och mellanregionala frågor och överenskommelser (RS ) Oklarheter i roll och ansvarsfördelningen har ibland medfört att t ex information inte nått fram till rätt personer i rätt tid. Därmed har tiden att ta fram vederhäftiga beslutsunderlag minskat kraftigt eller så har möjligheten att påverka beslut helt omintetgjorts. Detta har gällt remisser och

78 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 underlag från såväl regional som nationell nivå. Genom att i förväg vara överens om vem som ansvarar för vilka frågor skapas förutsättningar att förbättra kvaliteten och därmed också reducera kvalitetsbristkostnader på grund av t ex missförstånd i gränssnitten. *Syfte (varför?) Avsikten med att bringa ordning i roll och ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen är att underlätta för alla parter. Ordning och reda i roll och ansvarsfördelning skapar förutsättningar för ekonomisk kontroll och styrning mot kvalitet. Projektet syftar till: Ökad förståelse för helheten och delarna; respektive ansvarsområde Än bättre samarbete och arbetstillfredsställelse för såväl förtroendevalda som tjänstemän Ökad effektivitet och kvalitet Projektbeskrivning Projektet ska ge svar på frågor som: - Hur ska ansvaret för och styrning ske avseende Region Gotlands medverkan i sjukvårdsregionen Stockholm Gotland? - Hur ska ansvaret för och styrning ske avseende nationella avtal och överenskommelser? - Hur ska roll och ansvarsfördelningen se ut på tjänstemannanivå visavi regionstyrelsens uppdrag som landstingsstyrelse? - Hur ska ev. förändringar implementeras i hälso- och sjukvårdsnämnden respektive regionstyrelsen? Frågeställningarna bör hanteras i skenet av pågående regeringsuppdrag avseende regionalisering. Frågeställningarna bör också hanteras i skenet av den nya Förordningen om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst (2015:155) med honnörsord som samlad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning. På motsvarande sätt bör Region Gotlands arbete med att ta fram nya reglementen beaktas. *Mål för projektet 1. Tydliga gränsdragningar, tydlig roll och ansvarfördelning, tydliga samarbetsformer: Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen Regiondirektör och förvaltningschef

79 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/ Principer för ansvarsfördelning och fördelning av budget 3. Tydlig och känd process för mottagning, fördelning, beredning och beslut av ärenden; remisser och utredningar. 4. Förslag till ändring av reglementen Beslutspunkter *Återrapportering (när, till vem, vad?) Kommunikation Kopplingar till andra projekt/uppdrag Regionala samverkansstrukturen LK *Slutdatum Sommaren 2016 Övrigt (Kompletterande upplysningar, tidsskrivning etc) Projektorganisation Referensgrupp Projektbudget

80 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 Kodsträng Ansvar Konto Objekt Aktivitet Projekt *Datum Klicka här för att ange datum. *Underskrift [Namnförtydligande]

81 Ledningskontoret Pontus Martelleur, strateg Ärendenr HSN 2015/540 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 11 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande plan för katastrofmedicinsk beredskap Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner den övergripande planen för katastrofmedicinsk beredskap med en giltighetstid Bakgrund Enligt hälso- och sjukvårdslagen 7 skall landstingen planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2013:22, katastrofmedicinsk beredskap, framgår att varje landsting skall ha en beredskapsplan. Den nu gällande planen för hälso- och sjukvården beslutades Ett utvecklingsarbete inom området har pågått några år. Med anledning av detta arbete har nu gällande plan ett reviderings-/uppdateringsbehov. Bedömning Planen tillgodoser nu förvaltningens behov då bland annat ny ledningsstruktur är inarbetad. Planen är förankrad i sjukvårdsledningen och uppfyller de behov hälso- och sjukvården har för att hantera en allvarlig händelse. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

82 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdens ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden Planen gäller för perioden

83 Innehåll 1 Förord Syfte och omfattning Styrande lagar och föreskrifter Mål för den katastrofmedicinska beredskapen på Gotland Ansvar och uppgifter Ansvarsfördelning och organisation för katastrofmedicinska beredskapsplanering Risker och hot Region Gotland Ledning vid allvarlig och extraordinära händelser Allvarlig händelse Extraordinär händelse Lokala katastrofledning Regional katastrofledning Beredskapslägen lokal nivå Region Gotlands krisledningsorganisation Samverkan med externa aktörer Samverkande myndigheter och organisationer Samverkan Internt inom regionen Polisen Statlig räddningstjänst Länsstyrelsen Försvarsmakten Larmcentral Utbildning och övning inom kris- och katastrofmedicinsk beredskap Mål för katastrofmedicinsk kompetens för vissa personalgrupper Funktions- och driftsäkerhet Särskilda regionala planer Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser Kriskommunikationsplan Plan för krisstöd vid allvarlig händelse Pandemiplan handlingsplan för hantering av pandemisk influensa... 19

84 Region Gotland Sida 3 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1 Förord Region Gotland har det primärkommunala uppdraget och är tillika sjukvårdshuvudman. En plan för allvarliga och extraordinära händelser finns upprättad som berör båda uppdragen. Hälso- och sjukvården ska vara förberedd för händelser där människor skadats eller riskerar att skadas. Kriser i dagens samhälle blir alltmer komplexa vilket ställer stora krav på krishanteringsförmågan inom såväl myndigheter, organisationer som företag. En väl genomarbetad katastrofmedicinsk plan och en övad organisation gör att uppkomna kriser kan hanteras med minimal påverkan på löpande verksamhet. I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) 7 tredje stycket finns bestämmelser om att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Den övergripande planen för hälso- och sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap ersätter tidigare Övergripande katastrofplan för hälso- och sjukvårdsförvaltningen(2003). Planen utgör ett underlag/informationsmaterial för den katastrofmedicinska beredskapen inom Region Gotland. Lokala planer med åtgärdskalendrar och checklistor finns vid Visby lasarett och inom primärvården. Frågor kring beredskapsplaneringen ställs till beredskapschefen/beredskapsstrategen inom Region Gotland.

85 Region Gotland Sida 4 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2 Syfte och omfattning Syftet med denna övergripande plan är att fastställa hur Hälso- och sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap skall organiseras, vilka funktioner och resurser som finns att tillgå samt hur dessa larmas och aktiveras vid allvarlig händelse. Planen utgör underlag för upprättande av särskilda planer inom Hälso- och sjukvården. Planen utgör även ett informationsmaterial internt inom Regionens verksamheter och externt för samverkande aktörer. 3 Styrande lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763): Anger att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls ( 7). Landsting får på begäran ställa hälso- och sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå ett annat landsting som drabbats av en sådan extraordinär händelse i fredstid som avses i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. ( 26c). I HSL föreskrivs också att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela särskilda föreskrifter om hälsooch sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser ( 32a). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap SOSFS 2013:22 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. (SOSFS 2009:10 (M)) Smittskyddslagen (2004:168) som reglerar smittskyddsläkarens ansvar för länets smittskydd och epidemiberedskap.

86 Region Gotland Sida 5 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 Mål för den katastrofmedicinska beredskapen på Gotland Målet för katastrofmedicinska beredskapen: Vid allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter. Minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar. Vid ca 3 samtidigt svårt skadade kan behov föreligga att höja beredskapen på Visby lasarett. Beredskapen skall även vara planerad för andra typer av händelser, t.ex. störningar i olika tekniska försörjningssystem. Vid katastrof kunna upprätthålla och utföra livräddande åtgärder på skadeplats för det stora flertalet patienter, i väntan på avtransport till vård på Gotland eller fastlandet. Patientsäkerheten skall säkerställas före, under och efter en kris och katastrof. Delmål Snarast dock senast inom 15min kunna skicka en sjukvårdsgrupp från Visby lasarett till skadeplats, 24 timmar om dygnet, året runt. Snarast dock senast inom 15 min skall bakjour kirurg kunna påbörja ledningsarbetet som SL/MA på akuten Snarast dock senast inom 30 min kunna höja beredskapen samt påbörja stabsarbete Snarast dock senast inom 60 min efter beredskapshöjning fungerande stab inom LKL samt resurskapacitet för ytterligare sjukvårdsgrupper för insats på skadeplats. Snarast dock senast inom 90 minuter efter katastrofläge - skall hela sjukvårdsledningen och 50% av icke tjänstgörande nyckelpersonal vara larmad. Faktorer som är avgörande för resultatet Tidigt höjd beredskap för att skapa tid åt personalen som skall utföra jobbet. Dynamik i beredskapgraderna såväl uppåt som nedåt. Omdisposition av tillgängliga resurser Mobilisering av resurser som inte är omedelbart tillgängliga Förflyttning av patienter Utbildade resurser, på alla nivåer Den katastrofmedicinska insatsen bör bygga på en samordning av de tre verksamheterna prehospital akutsjukvård sjuktransporter omhändertagande på vårdenhet

87 Region Gotland Sida 6 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 Ansvar och uppgifter Regionens verksamhetsansvar för hälso- sjukvården är utgångspunkten för uppgiften i samhällets krishanteringssystem. Det betyder att ansvaret för hälsooch sjukvården under normala förhållanden också gäller under störda förhållanden. I ansvaret ingår även sådan verksamhet som är upphandlad hos entreprenörer. 6 Ansvarsfördelning och organisation för katastrofmedicinska beredskapsplanering Organisationen för planering av den katastrofmedicinska beredskapen inom Region Gotland består av Hälso- och sjukvårdsnämnden, hälso- och sjukvårdsdirektören, ett katastrofmedicinskt råd, samt lokala katastrofföreträdare vid Visby lasarett och vårdcentraler. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsdirektör Katastrofmedicinskt råd Beredskapschef/strateg Lokala företrädare på: Visby lasarett Vårdcentraler Privata aktörer Figur 1. Hälso- och sjukvårdens planeringsorganisation för katastrofmedicinsk beredskap. Hälso- och sjukvårdsnämnden har det övergripande ansvaret för katastrofmedicinska beredskapen inom Region Gotland. Hälso- och sjukvårdsdirektören har tjänstemannaansvaret för hälso- och sjukvårdens verksamhet och för informationen till berörda politiker. Beredskapschefen/strateg ansvarar för organisation och system för den katastrofmedicinska beredskapsplaneringen, att planer finns upprättade för allvarliga och extraordinära händelser samt att sjukvården följer

88 Region Gotland Sida 7 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen myndighetskrav. Beredskapschefen/strategen ansvarar även för samverkan med andra myndigheter och organisationer lokalt, regionalt och nationellt. Verksamhets- och Resursområdeschefer ansvarar för upprättande av lokala planer, ansvarar för att medarbetarna har kunskap om enhetens beredskapsuppdrag och att egna medarbetare erhåller erforderlig utbildning och övning. Lokala företrädare på akutmottagningen och på vårdcentralerna har ansvar för katastrofförråd och åtgärdskort, förbereda och samordna utbildningsinsatser samt andra arbetsuppgifter på uppdrag av katastrofmedicinska rådet. Privata vårdgivare ingår inom Hälso- och sjukvårdens beredskap vid allvarlig händelse Katastrofmedicinska rådet Katastrofmedicinska rådet är sammansatt av representanter från Hälso- och sjukvården och Ledningskontoret (beredskapschef/strateg) och har fyra möten per år. Vid behov kan rådet sammankallas utöver ordinarie program för samråd, utbildning/övning eller samverkan med annan part. Katastrofmedicinska rådets sammansättning: Hälso- och sjukvårdsdirektör Sjukvårdschef Chefläkare katastrofmedicin Primärvårdschef Smittskyddsläkare Ambulansöverläkare Representant från kirurgen Beredskapschef och/eller beredskapsstrateg (sammankallande och sekreterare) Adjungerande: representant från andra aktörer vid behov Katastrofmedicinska rådets uppgift är att: Vara Hälso- och sjukvårdens rådgivande organ inom det katastrofmedicinska området. Planera det katastrofmedicinska arbetet inom hälso- och sjukvården. Samordna beredskapsplaneringen mellan sjukvård, primärvård, ambulanssjukvård och mot samverkande landsting. Planera, samordna och genomföra utbildningar och övningar inom det katastrofmedicinska området. Besluta om årligt anslag till det katastrofmedicinska arbetet Svara för fastställande och revidering av befintliga planverk

89 Region Gotland Sida 8 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 6.2. Finansiering Den katastrofmedicinska planeringen innefattande utbildning, övning och särskild sjukvårdsledning finansieras genom anslag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Varje verksamhetschef ansvarar för kostnader för egen planering enligt plan för katastrofmedicinsk beredskap. Varje enhet tillhandahåller resurspersoner till planeringsarbetet utan särskild ersättning och svarar för egna kostnader för deltagande i planering och övning Samverkan Samverkan med Stockholms läns landsting, SLL finns angivet i särskilt dokument. Grunden är att vid begäran från Region Gotland skall SLL kunna stödja (utifrån tillgång) med sjukvårdspersonal för exempelvis sjukvårdsgrupp(er). Det finns i övrigt inget som talar för att det inte går att nyttja resurser från andra landsting, t.ex. vid en allvarlig händelse. 7 Risker och hot Region Gotland Region Gotland kartlägger årligen risker och hot i risk- och sårbarhetsanalyser. Analyserna utgör grund för utveckling och framtagande av planer inom regionens verksamheter. Tillsammans med andra myndigheter och aktörer har en risk- och hotbild tagits fram för Gotland. Stora olyckor uppkomna genom olyckshändelser utgör den dominerande risken på Gotland idag. På Gotland finns det begränsat med transporter av farligt gods och en industrinäring som inte hanterar större mängder av farliga kemikalier. Detta gör sammantaget att Gotlands län kan betraktas som en lågrisk kommun/län. Risker/händelser som påverkar hälso- och sjukvården: Trafik och bussolyckor Flygolyckor Färjeolyckor Brand, främst under turistsäsongen. Smittspridning Större evenemang kan utgöra en ökad risk och ställer krav på särskild planering av sjukvårdens beredskap. 8 Ledning vid allvarlig och extraordinära händelser Vid händelser där tillgängliga resurser inte är tillräckliga för att täcka det uppkomna behovet krävs en särskild ledning för att anpassa verksamheten för att på bästa sätt lösa uppgiften.

90 Region Gotland Sida 9 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdens katastrofberedskapsorganisation består av en regional katastrofledning, RKL som är en integrerad del i Regionens krisledningsstab, denna stab har sin ledningsplats på Visborg. RKL skall också vid en sjukvårdsrelaterad händelse kunna gruppera tillsammans med LKL. Den lokala katastrofledningen, LKL som har sin ledningsplats i Överläkarvillan. Den lokala katastrofledningen ansvarar för verksamheten i skadeområde, för sjuktransporter och för de berörda sjukvårdsinrättningarna vid en allvarlig händelse. Den lokala ledningen utgörs initialt av bakjour kirurgi som är tillgänglig dygnet runt, året runt. Ledningen anger inriktning och fördelar uppgifter och resurser. Vid större olyckor då risken för att resurserna förväntas bli otillräckliga aktiveras den regionala katastrofledningen. Den regionala ledningen kan initialt utgöras av regionens tjänsteman i beredskap (TiB) som bemannas dygnet runt, årets alla dagar. Vid extraordinär händelse kan krisledningsnämnden aktiveras och därmed utgöra den normativa ledningen, vilket betyder att de tolkar regionens roll, beslutar om ekonomiska villkor och ger stöd åt den regionala katastrofledningen. 8.1 Allvarlig händelse Socialstyrelsens definition av en allvarlig händelse är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt Uppföljning av en allvarlig händelse En allvarlig händelse inom hälso- och sjukvården skall följas upp och en utvärdering skall göras. Hur detta skall göras framgår av bilagan. Det finns krav på att dokumentation utförs på ett sådant sätt att det i efterhand går att dra slutsatser om katastrofledningens hantering av händelsen. Loggböcker för sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig, tjänsteman i beredskaps (TiB) händelserapporter och aktuell larmcentrals loggar kan ligga som underlag för utvärdering. 8.2 Extraordinär händelse I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap definieras en extraordinär händelse som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i samhällsviktiga funktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Allvarlig händelse kan i vissa fall få konsekvenser som innebär att denna lag kan behöva tillämpas.

91 Region Gotland Sida 10 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 8.3 Lokala katastrofledning Lokal katastrofledning (LKL) etableras i Överläkarvillan vid en beredskapshöjning (se 8.5 Beredskapslägen regional och lokal nivå). Utifrån en bedömning av hur sjukvården kommer att påverkas av den allvarliga händelsen avgör bakjour kirurg om beredskapen ska höjas. Dessa beslut kan även fattas i samråd med tjänsteman i beredskap (TiB), sjukvårdsledare i LKL eller regional katastrofledning, om denna är etablerad. Åtgärdskalendrar ska finnas inom hälso- och sjukvården liksom en förberedd organisation som är nåbar dygnet runt. Hälso- och sjukvårdens katastrofledning bedrivs på tre nivåer: OPERATIV ledning Innebär ledning av det praktiska arbetet utifrån tilldelade resurser och beslutad inriktning. Operativ ledning utförs såväl i omhändertagandet på skadeområdet, på sjukvårdsinrättning (sjukhus, vårdcentral) som i det praktiska ledningsarbetet i ledningsrummet. STRATEGISK ledning Innebär att formulera mål för en sjukvårdsinsats, skapa förutsättningar och välja inriktning för genomförande av insatsen. Strategisk ledning är mer långsiktig ledning sköter beredskap, planering, resursfördelning och utvärdering. Strategisk ledning sker på alla ledningsnivåer. NORMATIV ledning Innebär att tolka och styra utifrån lagar och bestämmelser. Denna ledningskomponent är relevant i alla verksamheter och på alla ledningsnivåer. Lokala katastrofledningsstabens uppgifter är bland annat att: Leda sjukvården och eftersträva balans mellan behov och resurser Inhämta extern information genom att snarast etablera kontakt med skadeplatsen och begära information om händelsens art och omfattning, antal skadade, skadornas art och behovet av sjukvårdsresurser. Inhämta intern information avseende resurser och pågående verksamheter. Planera resurserna på längre sikt Samverka med räddningstjänstens bakre ledning samt vid behov utse samverkansperson Ansvara för information till anhöriga, massmedia och internt

92 Region Gotland Sida 11 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stabsläge Hela eller delar av den lokala katastrofledningsstaben kan kallas in utifrån sjukvårdsledarens bedömning. De befattningar som ingår i den lokala katastrofledningsstaben på Visby lasarett vid Förstärkningsläge och Katastrofläge är: Sjukvårdsledare Medicinskt ansvarig Stabschef Verksamhetschefer (relaterat till händelsen) Informatör PKL/POSOM samordnare (PKL= Psykosocial Kris Ledning, POSOM =Psykiskt och socialt omhändertagande) Administrativ personal Interna/ Externa experter. De funktioner som bör etableras inom lokala katastrofledningsstaben är: Ledning (omfattar ledning och analys) Service (omfattar personal, underhåll och logistik) Information Administration (omfattar samband och teknik) Expedition Samtliga befattningshavare i katastrofledningsstaben skall ha genomgått kurs i ledning på sjukhus eller motsvarande utbildning. Tjänsteman i beredskap (TiB) kontaktas via larmcentral vid en misstänkt allvarlig händelse. TiB i samråd med bakjour kirurg (som är sjukvårdsledare, SL) kan fatta beslut om beredskapsläge. TiB ska söka kompletterande information i syfte att fastställa om den misstänkta allvarliga händelsen ska avvisas eller bekräftas. Befattnings-/funktionsplaner för resp. befattning/funktion i lokala katastrofledningsstabens återfinns i lokala katastrofledningsstabens dokument under respektive beredskapsgrad. 8.4 Regional katastrofledning Vid en allvarlig händelse behöver hälso- och sjukvården en samordnande

93 Region Gotland Sida 12 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen sjukvårdsledning. Denna särskilda sjukvårdsledning benämns regional katastrofledning (RKL). Vid en allvarlig händelse är regionala katastrofledningens uppgift att: Leda hälso- och sjukvården vid allvarliga händelser. Ge stöd till lokal ledning. Vara en kanal till sjukvården för samverkande myndigheter. Analysera långtidseffekter och uthållighet. Samverka med andra landsting Samverka med andra organisationer och myndigheter såsom polis, räddningstjänst och länsstyrelse. Samordna information, internt och externt Är olyckan/händelsen av den omfattningen att även krisledningsnämnden i regionen skall engageras så skall katastrofledningsgruppen informera Rs ordf. om situationen, vidtagna åtgärder, behov av stöd och dess konsekvenser för förvaltningen mm. TiB-funktionen finns alltid parallellt med RKL och kan kontaktas vid misstanke om ytterligare allvarlig händelse. 8.5 Beredskapslägen lokal nivå Vid allvarlig händelse avgör sjukvårdsledare vilket beredskapsläge som ska aktiveras för att möta händelsen. Varje beredskapsläge aktiverar handlingsplaner enligt uppgjord katastrofplan. I normalläge leds sjukvårdens verksamheter i ordinarie organisation. Höjning av beredskapen kan höjas till stabsläge, förstärkningsläge eller katastrofläge Normalläge Stabsläge Förstärkningsläge Katastrofläge

94 Region Gotland Sida 13 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 8.6 Region Gotlands krisledningsorganisation Krisledningsnämnd, RS AU Vid extraordinära händelse kan vid behov regionens krisledningsnämnd (KLN) aktiveras. KLN får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområdet från övriga nämnder i regionen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. De särskilda sjukvårdsledningarna (regionala katastrofledningen och den lokala katastrofledningen) har alltid det operativa ledningsansvaret. Krisledningsnämnden utgörs av politikerna i regionstyrelsen och dess ledningsplats är regionens ledningskontor (Rådhuset). Regiondirektören är länken mellan Regionens krisledningsstab och Krisledningsnämnden. Ordförande i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden förhinder träder vice ordföranden in i dennes ställe. Ordförande eller vice ordförande, i samarbete med regionens krisledningsstab, ansvarar för information till media. Regionfullmäktige skall besluta när krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra. 8.7 Samverkan med externa aktörer Normalt är att det landsting/region där en allvarlig händelse inträffat också har ett samordningsansvar gentemot andra engagerade landsting. Vid behov kan tjänsteman i beredskap på Socialstyrelsen aktivera nationell ledning för att stödja de särskilda sjukvårdsledningarna på regional nivå. Socialstyrelsens särskilda sjukvårdsledning blir då att ge landsting och kommuner råd och stöd, samordna krisledningsarbetet och kriskommunikationen på nationell nivå. Ytterligare exempel på stöd som myndigheten kan bidra med är: råd och experthjälp beredskapslager med vissa läkemedel samverkan med andra myndigheter för att kunna hantera krisen på bästa möjliga sätt. Om Region Gotland behöver stöd från Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten kontaktar de myndighetens tjänsteman i beredskap (TiB) som finns tillgänglig dygnet runt, året om. Region Gotland är skyldig att omedelbart kontakta Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten när de får kännedom om ett

95 Region Gotland Sida 14 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen internationellt hot mot människors hälsa. Socialstyrelsen analyserar därefter informationen och bedömer om det misstänkta hotet ska rapporteras vidare till Världshälsoorganisationen (WHO). Det kan röra sig om händelser med spridning av smittsam sjukdom eller större händelser med kemikalier eller radioaktiva ämnen. 9 Samverkande myndigheter och organisationer 9.1 Samverkan Myndigheter som lyder under olika lagstiftningar har ett gemensamt ansvar för att samverkan kommer till stånd för att gemensamt lösa olika uppgifter i hanterandet av en allvarlig händelse. 9.2 Internt inom regionen Räddningstjänsten Region Gotlands krisledningsstab samverkar med räddningstjänstens bakre stöd som är en stödfunktion till räddningsledaren. Stödfunktionen kan utvecklas till en räddningsstab. StorStockholms räddningscentral, SSRC utgör bakre stab för räddningstjänsten Övrigt internt ansvar Region Gotland har ett geografiskt områdesansvar och samverkar med olika myndigheter genom regionala krisamverkansrådet. Region Gotland har en beredskapsplan och organisation för allvarliga händelser och extraordinära Händelser. Krisledningsnämnden och dess ordförande är högst ansvariga vid en extraordinär händelse. Region Gotland har grupper för krisstöd organiserade i så kallade POSOM-grupper. Dessa grupper har en egen ledning inom hälso- och sjukvården som leder det psykosociala omhändertagandet, PKL. 9.3 Polisen Polisens arbete leds från Stockholms regionledningscentral, RLC. Vakthavande befäl vid RLC leder det minutoperativa arbetet och utgör den bakre ledningen. Vid en allvarlig händelse (inom polisen används begreppet Särskild händelse ) kommer larmet den normala vägen till RLC. Insatsen på skadeplatsen leds av Polisinsatschefen (PIC) (ett yttre befäl eller annan utsedd person). I övrigt leds insatsen av vakthavande befälet som även inledningsvis utgör myndighetens bakre ledning. Kontakt mellan polismyndigheten och sjukvården på skadeplats sker mellan Polisinsatschefen och Sjukvårdsledaren. I övrigt sker kontakten mellan vakthavande befälet och särskild sjukvårdsledning på regional nivå, initialt tjänsteman i beredskap (TiB). I ett senare skede kommer denna kontakt att ske

96 Region Gotland Sida 15 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen mellan polisens ledningsstab och den regionala katastrofledningen. 9.4 Statlig räddningstjänst Flygräddning, sjöräddning, fjällräddning och eftersök av försvunna personer räknas som statlig räddningstjänst. Sjö- och flygräddningen leds av JRCC (Joint Rescue Coordination Centre) som är lokaliserad i Göteborg. Om den försvunna farkosten hittas på land övergår räddningsinsatsen till den kommunala räddningstjänsten. Vid fjällräddning och eftersök leds insatsen av polisen som då är räddningsledare. 9.5 Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar i länet. Det innebär att länsstyrelsen, om det inträffar en större olycka eller en kris, har i uppgift att verka för att samordning av statliga resurser sker så att dessa utnyttjas på bästa sätt. I denna uppgift ligger bl.a. ett ansvar för att verka för att information till allmänheten och media samordnas. Vid en kärnkraftsolycka med radioaktivt utsläpp i sådan omfattning att det krävs åtgärder för att skydda allmänheten är det alltid länsstyrelsen som leder räddningsarbetet och eventuellt även efterföljande saneringsarbete. Länsstyrelsen har ansvar och uppgifter i samband med misstanke om eller konstaterat utbrott av sjukdomar som regleras av epizooti- och/eller zoonos lagstiftningen. Ansvaret kan utökas om Jordbruksverket beslutar att delegera vissa av sina uppgifter till länsstyrelsen. 9.6 Försvarsmakten Vid allvarliga händelser har idag Försvarsmakten skyldighet att stödja samhället kostnadsfritt om uppdraget räknas som räddningstjänst. Försvarsmakten kan även tillhandahålla terränggående sjuktransportfordon, personal från hemvärnet, samt materiel. En militär insatschef utses och samverkar med Räddningsledare, Sjukvårdsledare och Polisinsatschef. 9.7 Larmcentral Region Gotland har avtal med en larmcentral när det gäller ambulansdirigering, larmning av tjänsteman i beredskap (TiB) och larmning av sjukvårdsgrupper.

97 Region Gotland Sida 16 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 10 Utbildning och övning inom kris- och katastrofmedicinsk beredskap 10.1 Mål för katastrofmedicinsk kompetens för vissa personalgrupper Samtliga medarbetare ska ha kännedom om aktuella katastrofmedicinska beredskapsplaner och aktuella riktlinjer samt kunskap om egen roll vid allvarlig händelse. Beredskapschefen/beredskapsstrategen tar årligen fram en utbildningsplan inom det katastrofmedicinska området. Denna godkänns i Katastrofmedicinska rådet, som också ansvarar för uppföljning av kunskapsläge. Utbildningen av sjukvårdspersonal som ingår i katastrofmedicinskt arbete bedrivs dels som internutbildning samt som extern utbildning. Extern utbildning, ofta nationell, förekommer vid Katastrofmedicinskt centrum (KMC) i Linköping och andra utbildningscentra. Politiker och ledande tjänstemän informeras och utbildas särskilt i egen roll i katastrofmedicinsk beredskap, extraordinär händelse och höjd beredskap. Katastrofmedicinska rådet ansvarar för inventering av behov av utbildningar. De bör också ta initiativ till lokala ledningsövningar och spel med olika teman. 11 Funktions- och driftsäkerhet Driftsäkerheten i försörjningssystem för Visby lasarett bör följa Socialstyrelsens rekommendationer som redovisas i skriften Det robusta sjukhuset. På lasarettet och på vårdcentralerna ska det finnas upprättade handlingsplaner/rutiner för hanterande av händelser inom tekniska försörjningssystem, såsom avbrott i el, värme, vatten, tele och IT. Handlingsplaner för brand ska finnas på sjukhuset och vårdcentraler. 12 Särskilda regionala planer Särskilda regionala planer som finns upprättade är: Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser Kriskommunikationsplan Plan för hur kristödet organiseras vid en allvarlig händelse Pandemiplan en handlingsplan för hantering av infektionssjukdomar som kan orsaka allvarliga utbrott inklusive pandemisk influensa. Övriga planer som berör hälso och sjukvården finns beskrivna i bilagan. Nedan följer en kortare beskrivning av respektive plan.

98 Region Gotland Sida 17 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 12.1 Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser Denna plan är avsedd att tillämpas när kommunen måste övergå i en anpassad organisation på grund av en allvarlig eller extraordinär händelse i enlighet med lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Planen gäller även, efter en viss revidering under den s.k. anpassningsperioden, under höjd beredskap. Vid sådant tillfälle ska dock ytterligare resurser tillföras. All verksamhet som ryms inom begreppet räddningstjänst leds enligt särskilda bestämmelser i Lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Långvariga räddningsinsatser kan få sådana konsekvenser för andra delar av kommunens verksamhet att kommunledningen måste agera. Planen för hantering av allvarliga och extraordinära händelser skall ha en generell tillämpbarhet. Planen för hantering av allvarliga och extraordinära händelser är i första hand till för krishantering vid extraordinär händelser. Tillämpliga delar av planen skall dock kunna användas vid allvarliga händelser och olyckor som inte är av den storleksordningen att de klassificeras som extraordinära. Krishanteringen inom Gotlands kommun har tre beredskapslägen: Normalläge händelsen hanteras inom ramen för den ordinarie verksamheten inom förvaltningen/nämnden Allvarlig händelse händelse som kräver central och samordnad bedömning och insats. Delar av krisledningsorganisationen aktiveras och krisledningsnämnden informeras Extraordinär händelse krisledningsorganisationen och krisledningsnämnden aktiveras Planen beskriver vilka uppgifter krisledningsnämnden och krisledningsstaben har när den har blivit aktiverad Kriskommunikationsplan Region Gotlands kriskommunikationsplan anger hur kriskommunikation ska ske när krisledningen är aktiverad. Mål för kriskommunikationen Kriskommunikationen gentemot befolkningen ska kännetecknas av empati, öppenhet, ansvarsfullhet och snabbhet. Budskapen ska vara trovärdiga och enhetliga och massmedia och befolkning ska ges information snabbt och kontinuerligt.

99 Region Gotland Sida 18 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kanaler för informationsspridning Kommunikationen ska ske i etablerade och säkra kanaler. Hit räknas även anhörigupplysning som bör inrättas vid större förstärknings- och katastrofläge. Grunden för all kommunikation är chefslinjen kompletterad med intern- och externwebben och andra kanaler vid behov. Eftersom varje krissituation är unik ska alltid ett urval av kanaler göras. Språk och översättningar Behovet av tolktjänster, teckenspråk, ljudband ska bedömas vid varje enskild händelse för att säkerställa att informationen finns tillgänglig för alla berörda. Anhörigupplysning Vid behov ska en anhörigupplysning upprättas dit befolkningen kan vända sig för frågor och svar om händelsen och anhöriga. Anhörigupplysningen kan bemannas med flera medarbetare för att kunna hantera en stor mängd samtal. VMA Viktigt meddelande till allmänheten VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan användas när viktiga samhällsfunktioner har drabbats av svåra störningar. Det kan också användas vid en allvarlig händelse. Det finns tre typer av viktiga meddelanden: Varningsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljön. Myndighetsmeddelande sänds för att informera om en händelse eller för att förbereda medborgare. Inget som är allvarligt på kort sikt Plan för krisstöd vid allvarlig händelse Plan för krisstöd inom Region Gotland Samhällets stödinsatser avseende krisstöd kan och ska enbart komplettera det individuella nätverket, inte ersätta det. Stödinsatser från samhället kan också vid behov bistå delar av nätverket så att detta kan fylla sin viktiga funktion. Grundläggande principer för krisstöd är: Krisstödet ska vara föregripande och inte innebära en väntan på att problem uppstår eller krav ska uppkomma. Krisstödet skall vara lättillgängligt. Krisstödet är en del i sjukvårdsinsatsen och måste redan tidigt organiseras och samordnas. Det är viktigt att krisstödet är länkat till samhällets övriga insatser. Efter bedömning och akutinsatser är det lämpligt att den drabbade

100 Region Gotland Sida 19 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid behov erbjuds ett mer långsiktigt och kontinuerligt krisstöd. Krisstödet ska som regel riktas till varje drabbad eller varje drabbad familj. En kontinuerlig utvärdering av insatserna efter en allvarlig händelse är nödvändig för att kunna lära av dessa erfarenheter. Ansvar och roller Det psykosociala omhändertagandet, krisstödet, leds av en särskild utsedd ledningsgrupp. Denne ledningsgrupp kan ledas av sjukvårdens ledning eller av regionens krisledningsstab som etableras vid en allvarlig händelse/katastrof Pandemiplan handlingsplan för hantering av pandemisk influensa Region Gotland har en särskilt upprättad pandemiplan för hantering vid utbrott av pandemisk influensa. Enligt Smittskyddslagen 2004:168 1 kap 1 skall målet för samhällets smittskydd vara att tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar genom att: upptäcka utbrott snabbt rapportera och vidta åtgärd ha resurser för efterforskning av smittämnen ha kunskap om smittvägar bekämpa utbrott genom att försöka bryta smittväg höja motståndskraften hos ej smittade destruera smittkälla Organisation och ansvar Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordningen av smittskyddet på nationell nivå och skall ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd. Smittskyddsinstitutet skall som expertmyndighet följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt och föreslå åtgärder för att landets smittskydd skall fungera effektivt. Hälso- och sjukvården ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas på Gotland. Smittskyddsläkaren, som skall finnas i varje landsting, har enligt smittskyddslagen 1 kap. 9 ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom det område där han verkar vad gäller att planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet.

101 Region Gotland Sida 20 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vid frågor kontakta Christer Stoltz, Beredskapschef eller Pontus Martelleur, Beredskapsstrateg

102 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lena Karlsson, Hr-chef Ärendenr HSN 2015/546 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 23 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av kompetensförsörjningsplan Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens redovisning av kompetensförsörjningsplan. Bakgrund Varje förvaltning är ålagd att upprätta en kompetensförsörjningsplan. I kompetensförsörjningsplanen görs en nulägesbeskrivning av de befintliga kompetenserna samt hur omvärld och framtid påverkar vårt behov av kommande strategiska kompetenser. En viktig del är tydliggörande av ansvar och uppföljning samt att planen revideras årligen. Sammanfattning Vi har stora utmaningar att bemanna hälso- och sjukvården och då särskilt inom verksamheter som bedrivs dygnet runt årets alla dagar. Samtidigt kan vi i socialstyrelsens statstik se att tillgången på sjuksköterskor och läkare i förhållande till befolkningen fortsätter att öka. Nationella studier visar att arbetsmarknaden är rörligare nu än tidigare både när det gäller val av arbetsgivare och bostadsort. Flera förändringsarbeten pågår för att anpassa organisationen att klara sitt uppdrag. Det handlar bl. a. om att använda medarbetarnas kompetenser på rätt sätt, göra rätt från början, arbeta med arbetsmiljöförbättrande aktiviteter, introducera och handleda nya medarbetare samt samarbeta med andra landsting och utbildningsanordnare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

103 Kompetensförsörjningsplan hälso- och sjukvårdsförvaltningen

104 Innehållsförteckning Sida Inledning 1 Syfte 1 Mål 1 Ansvar 1 Uppföljning 1 Omvärldsbevakning - Vilka förändringar står vi inför? 2 Framtida kompetens 4 Nuläge 4 Hur skaffar vi den kompetens vi saknar 5 Bilaga 1: Personalstruktur 8 Bilaga 2: Beräknad pensionsålder 65 år Bilaga 3: Planering ST-läkare HSF (uppdaterad ) 14 Bilaga 4: Beräknade pensionsavgångar Bilaga 5: Handlingsplan 20 Bilaga 6: Insatser för att attrahera, rekrytera, introducera, 22 utveckla och behålla medarbetare

105 1 Inledning I kompetensförsörjningsplanen tydliggörs hur omvärld och framtid påverkar vårt behov av kompetens. Den ger en bild av befintlig kompetens och analys av kompetensgap samt en handlingsplan för att åtgärda och säkra kompetensbehovet framåt. Arbetet med kompetensförsörjningen sker samlat och systematiskt. Frågeställningar som besvaras är: o o o o Vilka förändringar står vi inför? Vilken kompetens behöver vi? Vilken kompetens har vi? Hur skaffar vi den kompetens vi saknar? Syfte Verksamheterna inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kontroll över strategiskt viktiga kompetenser och säkerställer att rätt kompetens attraheras, rekryteras och utvecklas utifrån faktiska behov för att möta framtidens utmaningar. Mål Säkra att hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter har rätt kompetens för att utföra uppdrag med god kvalitet på kort och lång sikt. Ansvar Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att en kompetensförsörjningsplan för förvaltningen upprättas och följs upp. Sjukvårdschefen ansvarar för att verksamheternas ledningsgrupper arbetar systematiskt med kompetensförsörjning på resursområdes- och verksamhetsområdesnivå samt att en årlig uppföljning sker. Tandvårdschefen ansvarar tandvårdens ledningsgrupp arbetar systematiskt med kompetensförsörjning samt att en årlig uppföljning sker. Hr-chefen ansvarar för att kansli och e-hälsa/mit arbetar systematiskt med kompetensförsörjning och att en årlig uppföljning sker. Hr-chefen ansvarar för att chefsförsörjningen följs upp årligen. Uppföljning Kompetensförsörjningsplanen är 5-årig, Utvärdering och revidering av kompetensförsörjningsplanen samt uppföljning av handlingsplanen sker årligen under oktober november. Detta utgör underlag inför framtagande av strategisk plan.

106 2 Omvärldsbevakning - Vilka förändringar står vi inför? Nationella förändringar Vi lever allt längre. Gruppen 80 år och äldre ökar särskilt snabbt efter Detta skapar fler jobb både i äldreomsorgen och i hälso- och sjukvården. Många medarbetare går dessutom i pension under den kommande tioårsperioden. Det ger kvinnor som män, unga som gamla, inrikes som utrikes födda stora möjligheter till meningsfulla jobb i en viktig sektor om man har rätt kompetens. Även om välfärden är van vid att klara stora omställningar och rekryteringsbehov är behovet av arbetskraft en utmaning, inte minst i ett alltmer urbaniserat Sverige. En rad omvärldsfaktorer påverkar rekryteringsbehoven i kommuners och landstings verksamheter. Arbetsmarknaden blir allt rörligare geografiskt, såväl inom landet som i och utanför EU. Alltfler flyttar till de större orterna/städerna. Rörligheten ökar även mellan sektorer och enskilda arbetsgivare. Medarbetarna på arbetsmarknaden är mer benägna att byta jobb och arbetsgivare än tidigare. För att möta behoven kan förändringar i utbildningsystemen behövas på olika nivåer. De behöver anpassas bättre till välfärdens behov, både vad gäller dimensionering, spridning över landet, innehåll och kvalitet. Möjligheterna att byta yrke mitt i livet behöver också bli större, vilket i sin tur kan påverka både utbildningsbehov och rekryteringsbehov. SVERIGES VIKTIGASTE JOBB I VÅRDEN OCH OMSORGEN hur möter vi rekryteringsutmaningen? Sveriges kommuner och landsting, 2014, s 11, ISBN: Förändrade yrkesroller Kompetensväxling eller rätt använd kompetens är ett område som behöver utvecklas ytterligare. Med den brist på vissa kompetenser blir det allt viktigare att inventera och se över vilka arbetsuppgifter som bäst kan utföras av vilken yrkeskategori. Det betyder att yrkesroller förändras och att tid kan frigöras från en viss yrkesgrupp till en annan. Det kommer även att bli mer vanligt att vården bemannas av yrkesgrupper som inte har en traditionell sjukvårdsutbildning. Redan idag har vi nattransportörer och servicetjänster på vårdavdelningarna som utför städ och förrådshantering istället för att undersköterskor utför dessa arbetsuppgifter. Mer patientmedverkan ger i vissa fall en ökad frihet för patienten men kan även innebära att resurser frigörs i vården. Helhetssyn inom sjukvården Det finns behov av ett ökat samarbete mellan resursområden och verksamhetsområden i sjukvården då alla verksamheter påverkas av varandra för att skapa en god, patientsäker och effektiv vård. Behovet av ökad förståelse för hur samtliga verksamheter påverkas och är beroende av varandra blir extra tydlig i gränssnittet mellan verksamhet som pågår dygnet runt och verksamhet som pågår måndag till fredag.

107 3 Gör rätt från början minska behovet av sjukvård Vårdavdelningarna på lasarettet har en mycket hög beläggning. Den höga beläggningen skapar merjobb för personalen och gör att fler patienter vårdas på fel avdelning. Det finns behov av att ta bort icke värdeskapande aktiviteter och utveckla nya metoder för att skapa trygghet för patienterna och därigenom minska behovet av sjukvård och minska behovet av resurser. Kunskapsgap Allt fler sjuksköterskor med erfarenhet söker sig till öppenvårdsverksamhet vilket gör att slutenvården tappar i kompetens. Utmaningarna att klara kunskapsgapet som uppstår är svåra och kräver nytänkande och i den vakanssituation som vi befinner oss får det större konsekvenser än tidigare. Introduktionstiden är lång, vilket den också måste få vara. Beroendet av bemanningsföretagen Beroendet av bemanningsföretagen måste minska. Sjukvården ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i samarbete med övriga landsting. God arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning För att minska sjukfrånvaron är det förbyggande arbetet med god arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning viktiga frågor inom alla verksamheter och för alla yrkesgrupper. Som arbetsgivare behöver vi bl a ge tydliga uppdrag, utbilda, färdighetsträna, bedriva ett nära ledarskap, använda teknik och hjälpmedel. För chefer är det särskilt viktigt att medarbetarguppens storlek är rimlig för att kunna utföra ett nära ledarskap med återkoppling och uppföljning. Fler och längre påbyggnadsutbildningar Utmaningen att klara kompetensutvecklingen för längre kompetensutvecklingsinsatser är både ekonomisk och resursmässig. Inom öppenvården finns alla de specialgrenar för sjuksköterskor som inte är legitimerade specialistutbildningar men ändå kräver poängutbildning på högskolenivå samt lång praktisk introduktion på arbetsplatsen. En utveckling är att fler specialområden för sjuksköterskor blir specialistutbildningar. Specialistutbildningar blir vanligare även för yrkesgrupper där vi av tradition inte har egna specialister som exempelvis sjukgymnaster/fysioterapeuter. Inom habilitering/ rehabiliteringsområdet är utvecklingen att det blir fler och längre vidareutbildningar inom områden som vi finansierar för att få medarbetare med rätt kompetens. Detsamma gäller inom psykiatrin där efterfrågan på medarbetare med psykoterapeutkompetens och steg 1 och steg 2 utbildning ökar. Inskolningen och utbildningen är kostsam för verksamheterna och översyn pågår hur förvaltningen ska säkra kompetensutvecklingen framöver. Kontaktsjuksköterskor Inom cancerområdet har ett nytt arbetssätt växt fram i kontaktsjuksköterskornas uppdrag att lotsa patienterna i sjukvårdssystemet där det ofta är långa vårdförlopp och många olika kontaktytor. Det är möjligt att detta arbetssätt kommer att användas inom flera områden i sjukvården. Tillvaratagande av nyanländas kompetens inom legitimerade yrken Utrikes födda och deras kompetens kan tas tillvara på ett bättre sätt inom vården. System för validering, praktik och språkstudier med inriktning på sjukvård behövs. Ett arbete är initierat genom SKL för att hitta en kortare väg till svensk legitimation.

108 4 Informationsteknologi och teknikutveckling Utvecklingen av telemedicin/videokonferenser och möjligheten att nätverka virtuellt skapar möjligheter för nytänkande inom kompetensutveckling och den kliniska vardagen. Den allt ökande mängden data som genereras i vården, samt ökande kunskap i form av nya rön kring vården, gör även att allt mer tid åtgår för att hitta relevant information för att ta beslut i vårdprocessen. Samtidigt ökar kravet på dokumentation av olika slag. Ett modernt informationssystem är en nödvändig utveckling. Framtida kompetens Bemanningsutmaningar Förvaltningen har under de senaste åren brottats med bemanningssvårigheter gällande specialistläkare inom flera områden men främst inom allmänmedicin och psykiatri, sjuksköterskor med grundutbildning, tandläkare och psykologer. Sista året har även behovet av utbildade medicinska sekreterare och biomedicinska analytiker varit större än tillgången. Dessa svårigheter kvarstår både på Gotland och i riket. Vilken kompetens behöver vi? En stor utmaning för hälso- och sjukvården på Gotland är dess litenhet där vi har flera yrkesgrupper med högskolekompetens där en individ eller ett fåtal medarbetare står för all kompetens inom det området. Det handlar om ex medicintekniska ingenjörer, systemförvaltare, tandhygienister, tandtekniker, tolkar och projektledare inom e-hälsa/mit. Sjukvården har framöver fortsatt rekryteringsbehov av barnmorskor, biomedicinska analytiker, medicinska sekreterare, kuratorer, specialistläkare inom allmänmedicin och psykiatri, sjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter och undersköterskor med specialistkompetens. Inom tandvården finns rekryteringsbehov av tandläkare och tandsköterskor. Andra områden där efterfrågan på kompetens öka är inom KBT (kognitiv beteendeterapi) för att behandla/förhindra psykisk ohälsa samt kunskap om äldre, gerontologi/geriatrik. Behovet av ITkompetens är både strategiskt och operativt. Det finns även ett ökat behov av juridisk sjukvårdskompetens, logistisk kompetens samt kompetens inom förändringsarbete för att kunna anpassa verksamheten efter nya behov. Nuläge Tillgång på vissa medarbetargrupper nationellt Tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och läkare i förhållande till befolkningen fortsätter att öka. Tillgången på läkare har ökat med 33 procent mellan 1995 och 2010, tillgången på sjuksköterskor med 15 procent och tillgången på barnmorskor med 14 procent. Tillgången på specialiserade sjuksköterskor har däremot minskat. Två tredjedelar av alla sjuksköterskor hade någon specialistkompetens 1995 mot knappt hälften En orsak till minskningen kan vara att sjuksköterskornas specialistutbildning varit olika utformad under åren. Under åren 1952 till 1965 samt 1982 till 1992 utgjorde påbyggnadsutbildning till specialiserad sjuksköterska ett block i direkt anslutning till grundutbildningen. Mellan 1965 och 1982 samt efter 1992 utgjorde specialistutbildningen ett frivilligt val, efter ett antal års tjänstgöring. Tillgången på sjuksköterskor specialiserade på psykiatrisk vård har minskat med 22 procent. Tillflödet av yngre

109 5 motsvarar inte pensionsavgångarna. Stigande ålder och ökade pensionsavgångar är ytterligare en förklaring, vilken hotar tillgången också på flera andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Medianåldern har ökat för samtliga studerade personalgrupper. Ökningen är störst bland de specialiserade yrkesgrupperna (framför allt de specialiserade sjuksköterskorna) där medianåldern stigit med upp till tio år mellan 1995 och Inom vuxenpsykiatrin har tillgången på psykiatriker, psykologer och psykoterapeuter ökat, medan tillgången på psykiatrisjuksköterskorna som tidigare nämnts har minskat. Tillgången på tandläkare har minskat, medan tillgången på specialisttandläkare har varit stabil. Samtidigt har tillgången på tandhygienister ökat kraftigt och antalet sysselsatta tandhygienister per sysselsatt tandläkare har nästan fördubblats sedan Två tillskott av personal inom hälso- och sjukvård och tandvård har ökat påtagligt mellan 1995 och 2010: Personal som är utbildad i annat land. Det handlar dels om personer som växt upp och utbildat sig i ett annat land och därefter skaffat sig sysselsättning i svensk hälso- och sjukvård, dels om ett växande intresse bland personer födda i Sverige att utbilda sig i ett annat land. År 2010 var 23 procent av läkarna och 9 procent av tandläkarna utbildade i ett annat land än Sverige. Personal som efter pensionering vid 65 års ålder fortsätter sin verksamhet. Tillflödet är störst bland läkare och tandläkare. År 2010 var 9 procent av de yrkesverksamma läkarna och 7 procent av tandläkarna 65 år eller äldre. Nationella planeringsstödet 2013 tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Socialstyrelsen januari 2013, Artikelnr Vilken kompetens har vi? Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ett 60-tal olika befattningar varav apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, logoped, läkare, optiker, psykolog, psykoterapeut, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, tandhygienist, tandläkare är högskoleutbildningar med legitimationskrav (ansöker om legitimation hos socialstyrelsen). För att arbeta som medicinsk sekreterare, tandsköterska, tolk och steriltekniker krävs en yrkeshögskoleutbildning (1,5-2 års eftergymnasial utbildning). Administratörer, barnsköterskor, koordinatorer/samordnare, rehabiliteringsassistenter, skötare och undersköterskor har gymnasiekompetens. Övriga yrkesgrupper som ex. controller, ekonomer, handläggare, upphandlare, projektledare, socionomer, kuratorer, utvecklingshandledare, vårdutvecklare har högskolekompetens. Hur skaffar vi den kompetens vi saknar? En rad aktiviteter görs för att attrahera och rekrytera nya medarbetare. Förvaltningen rekryterar exempelvis flertalet av sjuksköterskestudenterna som tar examen vid UUCG, nyblivna psykologer erbjuds ett brett PTP-program och svenskar som studerat till läkare utomlands erbjuds ett skräddarsytt introduktionsprogram. För att behålla våra medarbetare inom exempelvis slutenvården, där arbetet pågår dygnet runt alla dagar på året, arbetar förvaltningen med en rad arbetsmiljöförbättrande åtgärder.

110 6 Dessa och fler aktiviteter och åtgärder som görs räcker inte. Förvaltningen har i arbetet med STRUKTUR 2015 identifierat en rad strukturella förändringsarbeten för den gotländska sjukvården. Flera av dem förutsätter samarbete både inom förvaltningen och inom regionen för ett bättre resursutnyttjande av tjänsteutbudet och medarbetarnas kompetenser. Sjuksköterskeutbildning på Gotland Vid Uppsala Universitet Campus Gotland, UUCG ges sjuksköterskeprogrammet. Förvaltningen har ett nära samarbete med universitetet och ansvarar för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) med handledarutbildade sjuksköterskor som har stöd av akademiska kliniska adjunkter (AKA). Sjuksköterskeutbildningen på Gotland är en förutsättning för att vi ska kunna rekrytera sjuksköterskor. Antalet studenter som påbörjar sina studier till sjuksköterska har under tiden Karolinska institutet stod för utbildningen varit ca 15 st per termin. Av de som examinerats har ca 8-10 st sjuksköterskor anställs i januari respektive juni varje år (alla studenter är inte boende på Gotland). I samband med att UUCG tog över utbildningen 2014 har intaget ökat till ca 18 studenter per termin vilket är positivt för Gotland. Introduktion av sjuksköterskor I samtal med nyutbildade sjuksköterskor och från fackligt håll har det framkommit att introduktionen under det första anställningsåret har stor betydelse för trivsel och viljan att stanna kvar på arbetsplatsen. Inom slutenvården pågår ett försök med fördjupad introduktion för nyutbildade sjuksköterskor under det första anställningsåret. Upplägget är ett basår med 6 månader inom opererande verksamheter samt 6 månader inom medicin. Det är schemalagda utvecklingsdagar/schemaperioder i form utbildning/hospitering/praktisk träning etc cirka 10 procent av tjänsten. Specialistutbildning av sjuksköterskor Förvaltningen arbetar strukturerat med att se över behovet av specialistutbildade sjuksköterskor och avsätter budgetmedel för prioriterade områden. Det är ca sjuksköterskor som kontinuerligt erhåller studielön som finansierar del av utbildningen. En utveckling är att det blir allt fler specialistutbildningar. En möjlig utveckling på sikt för att möta nya specialistutbildningar och höjda kompetenskrav inom flera områden är en ökad blandning av grund- och specialistutbildade medarbetare i verksamheter som idag har en hög andel specialister. Undantaget är ex operation, intensivvård och anestesi där specialistutbildning krävs för att kunna utföra uppdraget. Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen är en viktig rekryteringsbas för förvaltningen. En överenskommelse är träffad med UUCG om verksamhetsförlagd utbildning i förvaltningens verksamheter för barnmorskeprogrammet, biomedicinsk analytikerprogrammet, fyisoterapeutprogrammet, sjusköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammet. Läkarpraktik vid Visby lasarett I samband med UUCG:s etablering har Visby lasarett tagit emot läkarstudenter termin 5 de senaste två åren. Samarbetet har utvidgats till ett flertal andra kurser under terminerna 7-11 vilket är positivt inför framtida rekryteringar till AT- och ST-tjänster. En systematisk utvärdering av förutsättningarna för ytterligare läkarstudentplaceringar vid Visby lasarett pågår.

111 7 Fler AT-läkare Från 2017 planeras ett intag av fyra AT-läkare vid fyra tillfällen per år istället för som idag 5 AT-läkare vid två tillfällen per år. Det ger ett ökat och jämnare flöde av AT-läkare i de olika verksamheterna samtidigt som rekryteringsunderlaget till ST-läkare ökar. För 2016 kvarstår två intag av AT-läkare men ytterligare fem stycken kommer att vara anställda under hela eller delar av året pga tidigare tjänstledigheter/föräldraledigheter. Styrning av ST-utbildning Styrningen av ST-utbildningens antal platser och nyinrättade tjänster sker i samband med budgetarbetet. Verksamheterna lämnar in sina förslag på specialiteter för nya ST-tjänster utifrån ett kompetensförsörjningsbehov och beslutet fattas utifrån en helhetsbedömning. Tillvaratagande av undersköterskornas kompetens - arbetsväxling Att utmana traditionella arbetssätt, tänka nytt och samtidigt ge en god och säker vård med delaktiga medarbetare sker i projektet med Vårdnära servicetjänster, VNS. Arbetsuppgifter som bl a städ av patientrum efter hemgång, transporter av patienter, tvätt- och förrådshantering som tidigare utfördes av undersköterskor utförs idag i VNS-projektet av icke sjukvårdsutbildade medarbetare. Tid frigörs från undersköterskorna som kan användas mer ändamålsenligt. Nästa steg i projektet är att bedöma vilka arbetsuppgifter som idag utförs av sjuksköterskor, men som inte kräver sjuksköterskekompetens, kan utföras av undersköterskor förutsatt att de har rätt kompetens. Arbetsväxlingsmodellen som arbetas fram kommer sedan att kunna användas inom förvaltningens olika enheter. Medansökan till yrkeshögskoleutbildning Förvaltningen stödjer ansökan som Oskarshamn gör till att få bedriva tandsköterskeutbildning. Om ansökan går igenom garanterar vi att vi kan erbjuda praktikplatser, Lärande i arbetet (LIA). Utbildningen till tandsköterska omfattar 300 yh-poäng vilket motsvarar 1,5 år. Förvaltningen ansöker tillsammans med Östersund om att bedriva YH-utbildning till medicinska vårdadministratörer/sekreterare på distans. Om ansökan går igenom får vi 3-5 studieplatser för distansstudier på Gotland. Utbildningen till medicinsk vårdadministratör är en 2-årig yrkeshögskoleutbildning som omfattar 400 yh-poäng. Förlängt arbetsliv Det blir vanligare att medarbetare fortsätter att arbeta efter 65 års ålder. Ett 40-tal medarbetare har passerat 65 år och tjänstgör. Läkare är flest till antalet, 8 st men i övrigt finns de flesta yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården representerade. Mellan år sker ofta en nedtrappning i arbetstid för de som arbetar kvar. Förbättra ingången för unga i yrkeslivet I arbetet med vårdnära servicetjänster i samarbete med serviceförvaltningen anställs unga medarbetare utan erfarenhet av sjukvård till att utföra arbetsuppgifter som städ och förrådshantering på vårdavdelningar. Förvaltningen ställer sig även positiv till att anställa unga personer där de ges möjlighet till teoretisk utbildning på gymnasienivå samtidigt som de arbetar.

112 8 Bilaga 1 Personalstruktur Totalt antal anställda september 2015 Kvinnor Män Totalt Antal tillsvidareanställda september 2015 Kvinnor Män Totalt Antal visstidsanställda september 2015 Kvinnor Män Totalt Genomsnittlig sysselsättningsgrad tillsvidareanställda september 2015 Kvinnor Män Totalt 95,70 % 97,49 % 96,00 % Genomsnittlig sysselsättningsgrad totalt september 2015 Kvinnor Män Totalt 95,43 % 96,97 % 95,70 % Åldersfördelning tillsvidareanställda september år år år år år år år 47 Medelålder september ,01

113 9 Bilaga 2 Beräknad pensionsålder 65 år Avgångsskyldigheten från en tillsvidareanställning är numera 67 år. Det betyder att pensionsåldern är flytande mellan 61 och 67 år. Den tidigare avgångsskyldigheten vid 65 år är den ålder som pensionsmyndighetens beräkningar utgår ifrån och den används vid beräkningar för att se personalstatus och kompetensförsörjningsbehov. Yrkesgrupp Avgångar Kommentar Ledning/chefer 10 Förvaltningen har 56 chefer på C-nivå (enhetschefer och läkarchefer) varav 15 st kombinerar chefskapet med kliniskt arbete eller annat administrativt uppdrag. Förvaltningen har 10 chefer på B-nivå (ro-, vo-chefer, verksamhetschefer, sjukvårdschef) Enhetschefer rekryteras ofta från verksamheterna både när det gäller sjukvård och tandvård. Introduktionsprogrammet Vägen till ledarskap har flertalet av våra internrekryterade chefer på C-nivå genomgått. Chefer på B-nivå är chef över chefer och rekryteras även de oftast internt från enhetschefsledet. C-chefer och B-chefer är uttalade karriärvägar i förvaltningen. Introduktionsprogrammet Vägen till ledarskap arrangeras av ledningskontoret och vi har nya kandidater som går och är på väg in. Förutsättningarna att rekrytera nya chefer bedöms som goda. Medicinska sekreterare/ administratör vård 15 Förvaltningen har ca 80 medicinska sekreterare. Efterfrågan på medicinska sekreterare har ökat på senare år. Utbildningskravet är 2-årig yrkeshögskola. Rekrytering av nya medarbetare sker från fastlandet, gotlänningar som studerar yh-utbildning och de som gjort sin praktik, LIA-plats i våra verksamheter. Medicinska sekreterares arbetsmarknad är god då de kan arbeta både i offentlig och privat verksamhet. Överläkare 13 st blir 65 år inom 5 år. Förutsättningarna att rekrytera nya medicinska sekreterare i önskad takt bedöms som något osäkra. Om Gotland får möjlighet att bedriva yh-utbildning på distans ökar förutsättningarna att kunna bemanna organisationen. Förvaltningen har ca 80 överläkare. Läkarprogrammet omfattar 330 högskolepoäng och leder till läkarexamen. Efter fullgjord allmäntjänstgöring (AT) utfärdas

114 10 7 st är äldre än 65 år och tjänstgör. läkarlegitimation. Utbildningen till specialist är minst 5 år. Överläkarkompetens uppnås vid olika tidpunkter för olika specialiteter. Arbetsmarknaden för läkare är god. Det är svårt att rekrytera färdiga specialister vilket gör att fler ST-tjänster inrättats. På Gotland blir specialistläkarna överläkare efter ca 3-5 år. Detta är mer vanligt i mindre städer än i större städer. Distriktsläkare/ specialist allmänmedicin 4 Förvaltningen har ca 15 distriktsläkare/specialister i allmänmedicin. Läkarprogrammet omfattar 330 högskolepoäng och leder till läkarexamen. Efter fullgjord allmäntjänstgöring (AT) utfärdas läkarlegitimation. Specialistutbildningen (ST) till specialist inom allmänmedicin är minst 5 år. Distriktsläkare/specialister i allmänmedicin har en god arbetsmarknad både inom offentlig och privat verksamhet vilket försvårar rekryteringsmöjligheterna. Sjuksköterska med grundutbildning/ allmänsjuksköterska 17 Förvaltningen har ca 210 allmänsjuksköterskor Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng. Arbetsmarknaden för sjuksköterskor är god både inom offentlig och privat verksamhet. Förutsättningarna att rekrytera sjuksköterskor med grundutbildning bedöms svår trots att flertalet av de som examineras på Gotland anställs i förvaltningen. Ett projekt pågår med att identifiera vilka arbetsuppgifter som kan kompetensväxlas från sjuksköterska till undersköterska. Barnmorska 7 Förvaltningen har ca 34 barnmorskor som arbetar med olika inriktningar (förlossning, mottagning, mödravårdcentral mm) Barnmorskeprogrammet omfattar 90 högskolepoäng och ger yrkesexamen som barnmorska. Arbetsmarknaden är god för barnmorskor i hela landet och förutsättningarna att rekrytera nya barnmorskor bedöms som svår. Distriktssjuksköterska 10 Förvaltningen har ca 30 distriktssjuksköterskor. Utbildningen till distriktssjuksköterska är en specialistutbildning på 75 högskolepoäng. Förvaltningen delfinansierar 3 st medarbetares specialistutbildning från VT Distriktssköterskornas arbetsmarknad är god då de kan arbeta både inom privat och offentlig verksamhet. Förutsättningarna att rekrytera nya distriktssjuksköterskor bedöms som svåra. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård 3 Förvaltningen har ca 15 sjuksköterskor med specialistutbildning inom psykiatri som arbetar inom psykiatrin. Det finns några ytterligare som är specialister inom psykiatri men som arbetar på andra enheter på

115 11 lasarettet. Utbildningen till psykiatrisjuksköterska är en specialistutbildning på 60 högskolepoäng. Förvaltningen delfinansierar medarbetares specialistutbildning. Förutsättningarna att rekrytera psykiatrisjuksköterskor bedöms som svår. Intresset för att studera till specialist inom psykiatri har inte varit i önskad omfattning. Specialistsjuksköterska intensivvård 4 Förvaltningen har ca 24 IVA-sjuksköterskor som arbetar inom intensivvården. Det finns även IVA-utbildade på andra enheter på lasarettet. Utbildningen till IVA-sjuksköterska är en specialistutbildning på 60 högskolepoäng. Förvaltningen har delfinansierat 2 medarbetares specialistutbildning som nu arbetar som IVA-sjuksköterskor. Förutsättningarna att rekrytera IVA-sjuksköterskor bedöms som förhållandevis goda. Det har vid varje tidpunkt som specialistutbildning erbjudits funnits intresserade medarbetare. Specialistsjuksköterska anestesisjukvård Specialistsjuksköterska operationssjukvård 4 Förvaltningen har ca 17 anestesisjuksköterskor. Utbildningen till anestesisjuksköterska är en specialistutbildning på 60 högskolepoäng. Det finns ett överskott på anestesisjuksköterskor som vi inte kan erbjuda arbete på Gotland i dagsläget. Då det krävs specialistutbildning för att kunna arbeta bevakar vi bemanningsläget av anestesisjuksköterskor särskilt. 3 Förvaltningen har ca 18 operationssjuksköterskor. Utbildningen till operationssjuksköterska är en specialistutbildning på 60 högskolepoäng. Förvaltningen delfinansierar 3 medarbetares specialistutbildning som beräknas klara under Det råder ingen brist i dagsläget men då det kräver specialistutbildning för att kunna arbeta bevakar vi bemanningsläget av operationssjuksköterskor särskilt. Specialistsjuksköterska onkologisk vård 3 Förvaltningen har ca 13 onkologisjuksköterskor. Utbildningen onkologisk vård är en specialistutbildning på 60 högskolepoäng. Förvaltningen delfinansierar 1 medarbetares specialistutbildning som beräknas klara under Rekrytering av specialistutbildade onkologisjuksköterskor är svårt. I de flesta fall anställs grundutbildade sjuksköterskor som introduceras och lärs upp i verksamheten. Sjuksköterska specialfunktion 8 Förvaltningen har ca 35 sjuksköterskor med specialfunktion (ex.endoskopi, hud, infektion, neurolog, reumatolog, urolog, öron,

116 12 allergi, diabetes, ögon, kontaktsjuksköterska m fl) Det är en utmaning att upprätthålla kompetensen inom alla områden med få medarbetare. Behovet av sjusköterskor med specialfunktion är stort och det förutsätter oftast att vi själva står för utbildningen till respektive område för att kunna bemanna organisationen med aktuell kompetens. En utveckling är att fler områden blir specialistutbildningar. Röntgensjuksköterska 2 Förvaltningen har ca 14 röntgensjuksköterskor. Röntgensjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och leder till examen som legitimerad röntgensjuksköterska. Röntgensjuksköterskornas arbetsmarknad är god vilket försvårar rekryteringen. Undersköterska 37 Förvaltningen har ca 180 undersköterskor. Utbildningen till undersköterska är antingen Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller via vuxenstudier. I regionen är det kompetenscentrum Gotland som tillhandahåller vuxenutbildning till undersköterska. För att säkra kompetensen för nyutexaminerade undersköterskor har förvaltningen en introduktion via kliniskt träningscenter, KTC där färdighetsträning sker. Undersköterskornas arbetsuppgifter varierar beroende på kompetensnivå. Förvaltningen har identifierat fyra olika kunskapsnivåer för undersköterskorna som är kopplade till fyra olika kompetenskrav för att utföra arbetsuppgifterna. Arbetsmarknaden för undersköterskor är god då de kan arbeta både inom offentlig och privat verksamhet. Behovet av undersköterskor väntas öka, då deras kompetens används fullt ut i enlighet med RAK. Barnsköterska 7 Förvaltningen har 12 barnsköterskor. Utbildningen till barnsköterska är vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller via vuxenstudier till undersköterska och därefter en påbyggnadsutbildning Nyfödda sjuka barn till barnsköterska. I regionen är det kompetenscentrum Gotland som tillhandahåller vuxenutbildning till undersköterska. Rekrytering av nya barnsköterskor med påbyggnadsutbildning bedöms som svår. Det finns några kända barnsköterskor med den äldre utbildningen. Bedömningen är att nya medarbetare till största del får introduceras och läras upp i verksamheten. Biomedicinsk analytiker 9 Förvaltningen har ca 40 biomedicinska analytiker, BMA. Biomedicinska analytikerprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och ger yrkesexamen som legitimerad biomedicinsk analytiker.

117 13 Arbetsmarknaden för BMA är god både inom offentlig och privat verksamhet. Förutsättningarna att rekrytera utbildade BMA är svårt. För att klara bemanningen har andra kompetenser rekryterats till att göra vissa arbetsuppgifter som inte kräver BMA kompetens. Tandläkare allmäntandvård 5 Förvaltningen har ca 23 tandläkare i allmäntandvård. Tandläkarprogrammet omfattar 300 högskolepoäng. Tandläkarnas arbetsmarknad är både offentlig och privat verksamhet. En stor utmaning är att behålla nyfärdiga tandläkare i samband med specialiseringen som sker efter två års tjänstgöring i allmäntandvården. Förutsättningarna att rekrytera tandläkare bedöms som svår. Tandhygienist 2 Förvaltningen har 10 tandhygienister. Utbildningskravet är tandhygienistprogrammet 180 högskolepoäng. Tandhygienisternas arbetsmarknad är både offentlig och privat verksamhet. En trend är att behovet av tandhygienister kommer att öka då förebyggande frisktandvård ökar. Rekryteringsläget är ovisst. Tandsköterska 11 Förvaltningen har ca 45 tandsköterskor. Utbildningskravet är tandsköterskeutbildning som är en 1,5 årig yrkeshögskola. Rekrytering av nya medarbetare sker från fastlandet, gotlänningar som studerar yh-utbildning och de som gjort sin praktik, LIA-plats i våra verksamheter. Tandsköterskornas arbetsmarknad är både offentlig och privat verksamhet. Förutsättningarna att rekrytera nya tandsköterskor i önskad takt bedöms som goda. Kurator 6 Förvaltningen har ca 25 kuratorer som arbetar inom habiliteringen, primärvården, vuxen- och barn psykiatrin. Utbildningskrav på kuratorer är socionomutbildningen 210 högskolepoäng. Kuratorernas arbetsmarknad är god vilket försvårar rekryteringsmöjligheterna. Kuratorerna är verksamma inom hab/rehab, psykiatrin, primärvården, skolan samt inom privat verksamhet.

118 14 Bilaga 3 Planering ST-läkare HSF (uppdaterad ) Infektion Klar Klar Ny ST-tjänst 2015 juli. Går på verksamhetens budget. Ny ST-tjänst Ny ST-tjänst Ny ST-tjänst Internmedicin Klar Klar Klar Klar Klar Klar Klar Ny ST-tjänst Ny ST-tjänst Barnmedicin Klar Går över till PV i maj. 7 Klar

119 15 Anestesi Klar Klar Klar Röntgen Klar Ny ST-tjänst 2015/ Ny ST-tjänst 2016, sen höst Gynekologi Klar april Klar november Klar november Klar december Klar januari Går på verksamhetens budget Klar Går på verksamhetens budget även ÖNH Klar 15 december Klar 1 december Ny ST-tjänst Ny ST-tjänst Ögon Klar Ny ST-tjänst

120 16 Ortopedi Klar Klar Klar Klar Klar Ny ST-tjänst Ny ST-tjänst Onkologi Klar 2017, arbetar 80 % Kirurgi Klar Klar Klar Klar Klar Ny ST-tjänst 2016 från juli Urologi Klar Psykiatri Klar Klar Ny ST-tjänst 2016, Vuxen 2 tjänster Ny ST-tjänst 2016, BUP, Beviljas ej under

121 17 Primärvården Egen regi Klar Dubbelspec. i reumatologi. 10 Klar Klar Klar Klar Klar Klar Klar Klar Ny ST-tjänst Utländsk utb. Färdig när slutprov är klart. 12 Nya ST-tjänster Privat regi VC Visborg. Klar VC Visborg. Klar Ny ST-tjänst 2016 VC Visborg Ny ST-tjänst 2016 VC Visborg, beviljas ej för Ny ST-tjänst 2017 VC Visborg Ny ST-tjänst 2016 VC Hansahälsan

122 18 Bilaga 4 Beräknade pensionsavgångar HSF Pensionsavgångar Beräknad pensionsålder 65 år AIDkod Beskrivning Totalt Ledning, administration Ledning, hälso- och sjukvård Ledning, tandvård Ledning, annan Handl., övergrip. verksamhetspla Handläggare, IT Handläggare, upphandling/inköp Handläggare, annan Adm, övergripande verksamhet Receptionist, telefonist Administratör, vård Administratör, annan Överläkare Distriktsläk/Spec allmänmed Läkare legitimerad, annan Psykolog Psykoterapeut Barnmorska, vårdavdelning Barnmorska, mottagn/rådgivning Anestesisjuksköterska Distriktssjuksköterska Psykiatrisjuksköterska IVA-sjuksköterska Operationssjuksköterska Sjuksköterska, barn Sjuksköterska, specialistinriktning Sjuksköterska, specialfunktion Sjuksköterska, annan Röntgensjuksköterska Undersköterska, vård-/specialavdelning Undersköterska, mottagning Barnsköterska Fotvårdsspecialist Skötare, mottagning Skötare, vårdavdelning Biträdesarbete, annat Biomedicinsk analytiker Andra spec inom hälso- och sjuk Tandläkare, allmäntandvård Specialisttandläkare Tandsköterska

123 19 HSF Pensionsavgångar Beräknad pensionsålder 65 år AIDkod Beskrivning Totalt Tandhygienist Tandtekniker Tandvårdsarbete, annat Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped Audionom Syn-, hörsel- och talpedagog Dövtolk/Teckenspråkstolk Dietist Rehabiliterings- och förebyggande arbete Kurator Specialpedagog Lärare-, förskolearbete, annat Bibliotekarie Ingenjör, hälso- och sjukvård Tekniker, IT Tekniker, annat Måltidspersonal, mottagningskök Lokalvårdare/städare 1 1 Totalt

124 20 Bilaga 5 Handlingsplan Aktivitet Ansvarig Klart Säkerställ att det finns handledare med handledarutbildning till VFU för studenter till sjuksköterska, barnmorska, BMA, fyisoterapeut, specialistsjuksköterska. Säkerställ att det finns handledare och studierektorer till ATutbildningen. Säkerställ att det finns handledare och studierektorer STutbildningarna. Bevaka ingångslöner och lönenivåer inom regionen och andra landsting. Urval till Vägen till ledarskap Översyn av ST-tillsättning Revidering av aktiviteter årshjul strategisk rekrytering sjuksköterskor. Revidering av aktiviteter årshjul strategisk rekrytering läkare. Uppföljning av kompetensförsörjning inom sjukvården. Utgör underlag till förvaltningens kompetensförsörjningsplan och strategisk plan. Uppföljning av kompetensförsörjning inom tandvården. Utgör underlag till förvaltningens kompetensförsörjningsplan och strategisk plan. Uppföljning av kompetensförsörjning inom kansli och e-hälsa/mit. Utgör underlag till förvaltningens kompetensförsörjningsplan och strategisk plan. Omvårdnadsstrateg AT-chef Övergripande studierektor HR-chef HR-chef och representanter för sjukvårds- och tandvårdsledningen Förvaltningschef och sjukvårdschef i budgetprocessen HR-chef och sjukvårdsledningen HR-chef och representanter för sjukvårdsledningen HR-chef HR-chef HR-chef Kvartal 1 årligen Kvartal 1 årligen Kvartal 1 årligen Kvartal 1 årligen Kvartal 2 och 4 årligen Kvartal 3 årligen Kvartal 4 årligen Kvartal 4 årligen Kvartal 4 årligen Kvartal 4 årligen Kvartal 4 årligen Uppföljning av chefsförsörjning i förvaltningen. HR-chef Kvartal 4 årligen Uppföljning och revidering av aktiviteter i handlingsplanen HR-chef Kvartal 4 årsvis

125 21 Framtagande av förslag till ekonomsikt system för utbildning till specialister motsvarande specialistutbildning till sjuksköterska. Verka för, skapa förutsättningar för FoUU-frågor Skapa och implementera aktivteter och strategier för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare inom sjukvårdens ledningsgrupper. Skapa och implementera aktivteter och strategier för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare inom tandvårdens ledningsgrupp. HR-chef och representanter för sjukvårdsledningen Omvårdnadsstrateg Vårdutvecklare/lektor VO-chef op/med HR-chef, hr-konsulter och sjukvårdens ledningsgrupper HR-chef, hr-konsult och tanvårdens ledningsgrupp Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Skapa och implementera aktivteter och strategier för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare inom kansli och E-hälsa/MIT. HR-chef Kvartal Översyn av samordnad VFU för sjuksköterskeutbildningen, läkarutbildningen och nya tillkommande utbildningar/program utifrån samarbete med Uppsala universitet. Vägen till svensk legitimation för nyanlända med sjukvårdskompetens; introduktionsprogram, språkkunskaper, samarbete med andra landsting Verka för att UUCG startar specialistutbildningar på distans för sjuksköterskor inom geriatrik-, psykiatri- och distriktssjukvård på Gotland. Integrering av administrativ hantering av PRAOplastsverksamhet för grundskolan tillsammans med VFU för högskola och universitetsutbildningar. Omvårdnadsstrateg (samverkansgrupp UU och Region Gotland) HR-chef och representanter för sjukvårds- och tandvårdsledningen Omvårdnadsstrateg (samverkansgrupp UU och Region Gotland) Omvårdnadsstrateg/ kanslichef Kvartal Kvartal Terminsvis Terminsvis

126 22 Bilaga 6 Insatser för att attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla medarbetare Respektive yrkesgrupp har en egen karta med aktiviteter. Axplock av aktiviteter för olika yrkesgrupper Attrahera o Prao för Grundskolans klass 8 o Bjuder in gymnasiet till presentation av våra yrken o Mingel för sjuksköterskestudenter med info om vad vi kan erbjuda o Annonsera på skolor och i media o Skicka julkort och erbjuda jobb inför sommaren o Marknadsföra att vi har bredd i uppdragen o Marknadsföra att vi tar till vara på kompetensen - RAK o PTP-utbildning av god kvalitet o AT-utbildning av god kvalitet (AT-ranking) o ST-utbildningen av god kvalitet o Litet sjukhus som ansvarar för allt som finns på stort sjukhus o Friskvårdsbidrag o Eget gym på lasarettet o Regional subventionering av friskvårdsaktiviteter Rekrytera o BAS-år för sjuksköterskor o Samarbete med vård- och omsorgsprogrammet, Wisbygymnasiet o Samarbete med sjuksköterskeutbildningen Campus Gotland, Uppsala universitet o Samarbete med yrkeshögskolor om utbildningsplatser för tandsköterskor och medicinska sekreterare o Duktiga handledare till verksamhetsförlagd utbildning, VFU o Duktiga studierektorer till AT- och ST-utbildningen o Utbildningsvårdcentral o Samarbete med arbetsförmedlingen och kompetenscentrum Gotland o Samarbeta med Inspiration Gotland Bo och leva på Gotland o Deltagande i studentmässor, AT-mässor, karriärdag för läkare Introducera o Introduktionsplan med avstämning o Samarbete med KTC vid introduktion av undersköterskor o Ansvarig kontaktperson under introduktionen o Reflektionstid för nyutbildade sjuksköterskor Utveckla och behålla o o o o o o o o o Tydlig kompetensutvecklingsplan för hela enheten Individuell kompetensutvecklingsplan som synkas med enhetens behov Strategiska utbildningsinsatser (ca erbjudanden per år) Regionalt chefsutvecklingsprogram Konkurrenskraftiga villkor Studielön för utbildning till specialist för prioriterade områden Vägen till ledarskap God arbetsmiljö medarbetarskap Bekräftelse och feedback Tydliga karriärvägar: o o o o Specialist/specialisering Akademisk klinisk adjunt, AKA Projektledare Teamledare/teamsamordnare

127 23 Avveckla o Handledare o Koordinator o Dubbelspecialist som läkare o Specialitetsföreträdare o Chef o Läkarchef o Chef över chefer Avslutningssamtal

128 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 1 (10) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 9 december 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Analys av remitterad utomlänsvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att: Godkänna redovisningen av uppdraget gällande utomlänsvårdens vårdkontakter som kostar < 150 Tkr. Uppdra åt förvaltningen att återkomma med handlingsplan för att minska kostnaderna för utomlänsvården så att dessa ryms inom avsatt budgetram för utomlänsvård. Uppdraget ska redovisas till HSN i mars Sammanfattning Ökande områden: Framför allt cancervård, där såväl mindre kostsamma utredningsåtgärder och konferensbedömningar som dyrare terapeutiska åtgärder ökar. Inom övriga områden föreligger fluktuationer som dels kan utgöra normalvariation, dels kan utgöra kort- eller långvariga konsekvenser av resursbrist inom den gotländska sjukvården. På flera håll har man bilden av att framför allt universitetssjukhusen blivit noggrannare att debitera åtgärder som tidigare ingått i vårdtillfället. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

129 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 2 (10) Analys av remitterad utomlänsvård Denna analys fokuserar på besök och vårdtillfällen som kostar under 150 tkr per styck. Utomlänsvården brukar delas in i tre kostnadsgrupper; de riktigt dyra (över 500 tkr, mellandyra ( tkr) och den lägre kostnadsgruppen (under 150 tkr). Den senare står för huvuddelen av både antal vårdtillfällen och sammantagna kostnader för vård utanför Gotland. Antalet slutenvårdtillfällen med en kostnad på under 150 tkr ökade från helåret st, till R12 juni , dvs med ca 60 vårdtillfällen. Kostnaden för slutenvårdstillfällena var 51,5 mkr respaktive 52,8 mkr Den sammanlagda kostnaden för besök och vårdtillfällen har under de senaste 8 åren varit relativt ojämn. Sett över hela tidsperioden har kostnaden i segmentet ökat med ca 4% eller 0,5% per år. Kostnadsgruppen inkluderar allt från enkla eller komplexa bedömningar, exempelvis multidisciplinära konferenser, till huvuddelen av icke tekniskt avancerade interventioner. Som exempel på den senare kan nämnas överviktskirurgi, kärlinterventioner och enklare ryggkirurgi. Analysbilden kompliceras av att konferenser/bedömningar etc ibland faktureras separat, ibland som en del i ett större vårdförlopp.