I det fall motsvarande kunskaper saknas planeras utbildning.
|
|
- Arne Åkesson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 9. RUTIN FÖR UTBILDNING All personal ska ha tillräckliga kunskaper inom sitt arbetsområde. Ansvarig chef eller arbetsledare ansvarar för att alla medarbetare har tillräckliga kunskaper. I det fall tillräckliga kunskaper saknas planeras och ordnas utbildning snarast. Årliga hygiengenomgångar hålls för all personal. Korttidsanställd och nyanställd personal m.m. Korttids-/säsongsanställd personal samt nyanställd personal erhåller instruktioner/handledning från sin arbetsledare i anslutning till anställningen. Information ges om rutiner för personalhygien samt om relevanta delar av systemet för egenkontroll (rutiner, hur de dokumenteras och vilken åtgärd som vidtas då avvikelse konstateras). Att informationen erhållits dokumenteras. Livsmedelshygien All personal som hanterar livsmedel ska ha genomgått grundkurs i livsmedelshygien enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, eller ha motsvarande kunskaper. Undantag gäller dock för personal, som på grund av korttidsanställning, begränsade arbetsuppgifter eller liknande, bedöms få tillräckliga kunskaper genom instruktioner/handledning och övervakning. För personal som inte genomgått grundkurs i livsmedelshygien eller har motsvarande kunskaper, planeras utbildning. HACCP Personal ansvarig för systemet för egenkontroll/förfaranden baserade på HACCPprinciperna ska ha adekvat utbildning i tillämpningen av HACCP-principerna. I det fall motsvarande kunskaper saknas planeras utbildning. Vilka som genomgått utbildning, erhållit instruktioner/handledning eller liknande och viken typ av utbildning (även interna hygiengenomgångar), dokumenteras. Även planerade utbildningar dokumenteras. Kopior på intyg från kurser och utbildningar sparas. Avvikelser dokumenteras i avvikelserapport, och instruktion/utbildning eller liknande planeras omgående. Planerade utbildningar, dvs. korrigerande åtgärder, antecknas i avvikelserapporten. Övervakning/ Genomgång av utbildningsjournal, ev. avvikelserapport och annan dokumentation sker två gånger per år.
2 10. RUTIN FÖR PERSONALHYGIEN/PERSONLIG HYGIEN Arbetskläder/omklädningsrum Arbetskläder tillhandahålls för all personal som hanterar livsmedel och får enbart användas på företaget. Gång- och arbetskläder förvaras åtskilda. Skåp för privata gångkläder, skor och övriga privata föremål finns. Ombyte sker i omklädningsrum. Omklädningsrummet hålls städat, och ordning och reda råder. Arbetskläderna består av (ev. beroende på arbetsuppgifter/personalgrupper): Kökspersonal: Diskpersonal: Serveringspersonal: Arbetsklädernas ska skydda livsmedel från kontaminering. Arbetskläderna ska vara rena, bytas dagligen eller oftare vid behov, och användas på sådant sätt att kontaminering minimeras. Vid besök av t.ex. varuleverantörer, reparatörer, installatörer och försäljare tillhandahåller företaget skyddskläder vid behov. Handhygien Händerna tvättas i handtvättställ, eller under pågående arbete i närmsta ho: innan arbetet påbörjas och mellan arbetsmoment då olika råvaror/produkter hanteras, efter toalettbesök, måltidsuppehåll och rökpaus, efter rengöring av utrustning och lokaler samt hantering av emballage och sopor, efter övrigt förfarande som kan innebära att livsmedel förorenas. Naglar ska vara kortklippta och välansade. Nagellack ska inte förekomma. Flytande tvål och engångshanddukar/annan torkanordning finns vid samtliga handtvättställ. Engångshandskar Om engångshandskar används byts dessa mellan varje arbetsuppgift och efter övrigt förfarande som kan innebära att livsmedel förorenas. Bör endast användas vid smittorisk exempelvis p.g.a. sår eller allergier. Smitta Personal arbetar inte om de är sjuka eller har någon smitta, sår eller annan skada som kan innebära risk för kontaminering. Tillfredställande skyddsåtgärder ska vidtas efter bedömning av ansvarig. Personal arbetar inte med oförpackade livsmedel om de har inflammerade sår eller andra hudinfektioner, har eller har haft diarréer och/eller kräkningar, har feber, eller har andra sjukdomar som kan smittas via livsmedel. Vid sårskada eller annan smittorisk används hygienplåster och engångshandskar.
3 Vid misstanke om smittsam sjukdom för egen del eller i hemmet ska ansvarig/överordnad omedelbart kontaktas för bedömning. Efter bedömning kan krav ställas att avföringsprov lämnas. Arbete med oförpackade livsmedel återupptas inte förrän provsvaren visats vara fria från smitta. Analyssvar sparas. Övrigt Hårskydd/huvudbeklädnad bör användas vid hantering av oförpackade livsmedel, utom vid bordsservering eller motsvarande överlämnande. Smycken och armbandsur får inte bäras så att de kan komma i beröring med oförpackade livsmedel eller på annat sätt utgöra en hygienisk risk. Rökning är inte tillåtet i livsmedelslokalen. Övervakning Visuell/okulär kontroll sker kontinuerligt av ansvarig chef eller arbetsledare, samt även i samband med hygienrond. Iakttagelser i samband med hygienrond dokumenteras. Avvikelse och korrigerande åtgärder antecknas i avvikelserapport. Följs inte rutiner för personalhygien av personal trots påpekanden tas kontakt med personalansvarig för ev. personalåtgärd. Genomgång av dokumentation från hygienrond, ev. avvikelserapport och liknande sker två gånger per år.
4 11. RUTIN FÖR INKÖP Innan ny leverantör anlitas kontrolleras att leverantören kan tillgodose råvaru- och leveranskrav. Därefter görs slumpvisa kontroller. Pålitliga leverantörer finns upptagna på leverantörslista omfattande typ av varor, företagsnamn och kontaktuppgifter. Råvaru- och leveransspecifikationer Rent, oskadat emballage Korrekt förvaringstemperatur under transport Varuskydd för oförpackade grönsaker, bröd m.m. Fullständiga märkningsuppgifter på förpackning eller bifogad följesedel På förpackning och innerförpackning ska som minimum finnas angivet typ av vara/identitet och hållbarhetstid Ev. certifikat, intyg Inköpsrestriktioner Endast stämplade ägg Övervakning/ Se Rutin för mottagningskontroll. Genomgång av leverantörslista, leveranssedlar/följesedlar, ev. avvikelserapport och liknande sker fyra gånger per år.
5 12. RUTIN FÖR MOTTAGNINGSKONTROLL (inkl. SPÅRBARHET) Vid leveranser av varor kontrolleras följande uppgifter. Temperatur på kyl- och frysvaror Temperaturen kontrolleras genom stickprov. Kylvaror Kylvaror ska vid ankomst hålla max.+8 C, eller angiven förvaringstemperatur. Om temperaturen på kylvaror överstiger +8 C, eller den temperatur som tillverkaren anger på förpackningen, ska en bedömning av varans kvalitet och tjänlighet göras. Den högre temperaturen bör värderas tillsammans med hållbarheten för varan. Om inte förvaringsanvisningarna har följts gäller inte hållbarhetstiden. Hållbarhetstiden för varor som sparas måste således justeras. Reklamation till leverantören görs. Frysvaror Frysvaror ska vid ankomst hålla -18 C. Om temperaturen på frysvaror överstiger -18 C ska en bedömning av varans kvalitet och tjänlighet göras. Den högre temperatur bör värderas tillsammans med hållbarheten för varan. Om bedömningen görs att varan kan användas måste hållbarhetstiden för varan justeras. Reklamation till leverantören görs. Temperaturen på ankommande varm mat Temperaturen på varm mat kontrolleras genom stickprov vid varje leverans. Om kärntemperaturen på livsmedlet understiger +60 C ska en bedömning av varans kvalitet och tjänlighet göras. Den högre temperatur bör värderas tillsammans med hållbarheten för varan. Känsliga varor (t ex köttfärs och färdiglagad mat) och varor med kort hållbarhet bör i allmänhet returneras/kastas. Om inte förvaringsanvisningarna har följts gäller inte hållbarhetstiden. Hållbarhetstiden för varor som sparas måste således justeras. Reklamation till leverantören görs. Emballagets skick Emballaget kontrolleras vid varje leverans. Förpackningen ska vara oskadat och utan synbar smuts eller spår av skadedjur. Konservburkar ska inte visa tecken på rost eller vara trasiga, dvs. sår i metallen. Vakuumförpackade produkter kontrolleras med avseende på eventuellt vakuumsläpp. Varan kasseras eller returneras om varan kan ha förorenats eller bedöms otjänlig. Reklamation till leverantören görs. Spårbarhet Följande uppgifter ska kontrolleras på följesedel, faktura eller liknande, eller antecknas i annat dokument. Ankomstdatum Leverantör/producent Produkt
6 Följesedlar, fakturor eller annan information som klargör sambandet mellan leverantör och levererad produkt sparas och uppvisas på begäran från kontrollmyndigheten. I övrigt se Rutin för spårbarhet. Uppgifter om vilka produkter som levererats till företaget, när leveransen skedde och vilken leverantör det var fråga om, ska kunna lämnas! Övervakning Visuell/okulär kontroll samt uppgiftskontroll sker vid varje leverans, samt temperaturkontroll genom stickprov. Att mottagen vara godtas (överensstämmer med företagets krav) kvitteras på leveranssedeln/följesedeln eller annan handling. Dokumentationen sparas. Vid avvikelse kontaktas leverantören. Varan kasseras/returneras eller behåll efter att bedömning gjorts och hållbarhetstiden ev. justerats. Avvikelse och vidtagna korrigerande åtgärder antecknas i avvikelserapport eller på leveranssedel/följesedel. Granskning av leveranssedlar, följesedlar, ev. avvikelserapport och liknande sker fyra gånger per år. Om kontroll av viss leverantör visar behov på uppföljning ska mätningar och noggrannare kontroll utföras oftare på varor från den leverantören.
7 13. RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER Kyl- och frysutrymmen samt även temperaturberoende moment i livsmedelhanteringen måste uppfylla fastställda krav på korrekta temperaturer. All hantering/förvaring sker under sådana förhållanden som säkerställer att livsmedlet håller korrekt temperatur och att tidsgränser som kan påverka varans säkerhet iakttas. Mottagningskontroll Temperatur på kyl- och frysvaror samt ankommande varm mat kontrolleras med stickprov. I övrigt se Rutin för mottagningskontroll. Kyl och fryslagring Temperaturen i kylutrymmen ska inte överstiga +8 C. Temperaturen i samtliga frysutrymmen ska inte överstiga -18 C. Lufttemperaturen i kylar och frysar kontrolleras varje dag. Mätvärdena dokumenteras två gånger per vecka, och vid avvikelse. Ev. temperaturlog som mäter och registrerar lagringstemperaturen sparas. Vid avvikelser ses utrustningen över, temperaturen justeras och ev. servicetekniker/reparatör tillkallas. Avfrostning av frysar och kylelement sker vid behov. Livsmedlen används omgående, ombearbetas eller kasseras. Känslig konsumtionsfärdig mat och varor med kort hållbarhet bör i allmänhet kasseras om temperaturen överstiger +10 C. En bedömning av varans kvalitet och tjänlighet ska dock alltid göras. Tiden produkten varit utsatt för den högre temperaturen bör värderas tillsammans med hållbarheten för produkten. Om inte förvaringsanvisningarna har följts gäller inte hållbarhetstiden. För varor som sparas måste således hållbarhetstiden justeras. Infrysning Vid infrysning av större mängder, som kan påverka frysutrymmets temperatur, används särskild frys eller blast freezer. Livsmedlets temperatur ska inte överstiga -18 C. Temperaturkontroll sker vid infrysning av större mängder som kan påverka frysutrymmets kapacitet. Mätvärden dokumenteras vid avvikelse. Vid högre temperatur än -18 C fortsätter infrysningen. Utrustning och metod ses över. Ev. servicetekniker kontaktas. Upptining Upptining av djupfrysta livsmedel sker i kylrum vid en temperatur av högst +8 C eller med hjälp av annan metod som bevisligen fungerar, t.ex. under rinnande kallt vatten. Upptining i kallt vattenbad kan göras om livsmedlen har vattentät förpackning. Temperaturkontroll sker framför allt vid införandet av nya metoder i syfte att validera metoden. Mätvärden dokumenteras vid avvikelse. Vid avvikelse används livsmedlet omgående, ombearbetas eller kasseras. En bedömning av varans kvalitet och tjänlighet görs. Tiden produkten varit utsatt för den felaktiga temperaturen bör värderas tillsammans med hållbarheten för produkten. Om inte
8 förvaringsanvisningarna har följts gäller inte hållbarhetstiden. För varor som sparas måste således hållbarhetstiden justeras. Metod för upptining ses över. Värmebehandling Vid värmebehandlingen ska tillräcklig temperatur uppnås så att ev. sjukdomsframkallande bakterier reduceras till acceptabla nivåer. Kärntemperaturen bör i vissa livsmedel, som t.ex. soppor, grytor, stuvningar, gratänger, kyckling och fläsk, vara +72ºC i minst 15 sekunder eller +70 C i två minuter. Andra temperaturer kan accepteras om det har bedömts inte riskera livsmedlets säkerhet. I vissa fall tillåts livsmedel ha en lägre kärntemperatur p.g.a. sensoriska skäl. Kärntemperaturen på rätter som värmebehandlas kontrolleras med stickprov. Vid införandet av nya tillagningsmetoder kontrolleras temperaturen vid upprepade gånger för att säkerställa metoden. Mätvärden dokumenteras en gång per vecka, och vid avvikelser. Vid avvikelse fortsätter värmebehandlingen. Nedkylning Värmebehandlade livsmedel som ska återuppvärmas eller ätas kalla, ska kylas ned till max +8 C inom fyra timmar. Senast tre timmar efter att tillagningen avslutats kontrolleras att rättens kärntemperatur är högst +8ºC. Temperaturkontroll sker med stickprov. Dokumentation sker en gång per vecka, och vid avvikelse. Ev. temperaturlog sparas. Livsmedlen kasseras om kärntemperaturen är >+15ºC 3 timmar efter det att nedkylningen påbörjades eller >+8 C efter 4 timmar. Utrustning och metod ses över. Återupphettning Vid återupphettning, av framför allt soppor, grytor, stuvningar mm., ska kärntemperaturen vara +72ºC under 15 sekunder eller +70 C i två minuter. Andra temperaturer kan accepteras om det har bedömts inte riskera livsmedlets säkerhet. Kärntemperaturen kontrolleras med stickprov. Dokumentation sker en gång per vecka, och vid avvikelse. Vid avvikelse fortsätter uppvärmningen tills rätt kärntemperatur uppnåtts. Livsmedlen kasseras om kärntemperaturen är <+50 C efter en timmes återupphettning. Varmhållning Kärntemperaturen ska vara minst +60ºC under varmhållningsförfarandet. Kärntemperaturen på mat som varmhålls kontrolleras med stickprov. Mätvärden dokumenteras en gång per vecka, och vid avvikelse. Om temperaturen vid varmhållning understiger +60 C ska livsmedlet kasseras. Utrustning och metoder för varmhållning ses över. Produkterna bör inte varmhållas längre tid än två timmar.
9 Servering Bufféservering Bufféservering med självtag sker med lämpligt varuskydd och under kontrollerade former. Den mängd livsmedel som ställs fram är avvägd i förhållande till beräknad omsättning. Vid servering av kylvaror bör kärntemperaturen inte vara högre än +8 C. En bedömning av varan måste göras där tiden produkten är utsatt för högre temperatur värderas tillsammans med hållbarheten för produkten. I det fall kylvaror står framme utan kyla sker även kontroll av att den mängd som ställs fram är väl avvägd i förhållande till omsättningen, så att fara för livsmedlets tjänlighet inte uppkommer. Kärntemperaturen kontrolleras med stickprov. Mätvärden dokumenteras en gång per vecka, och vid avvikelse. Vid avvikelse sker en bedömning av varans kvalitet och tjänlighet. Tiden produkten varit utsatt för den högre temperaturen värderas tillsammans med hållbarheten för produkten. Livsmedlet används omgående, ombearbetas eller kasseras. Servering av varm mat, se ovan ang. varmhållning. Catering/utleverans Vid leverans av mat sker temperaturkontroll med stickprov innan inlastning och före överlämnande till konsumenten. För kylvaror bör kärntemperaturen inte vara högre än +8 C. Dock måste tiden produkten är utsatt för högre temperatur värderas tillsammans med hållbarheten för produkten. För varm mat ska kärntemperaturen inte understiga +60 C. Se även ovan ang. varmhållning. Mätvärden dokumenteras vid varje leverans, och vid avvikelse. Vid avvikelse sker en bedömning av varans kvalitet och tjänlighet. Tiden produkten varit utsatt för den högre temperaturen bör värderas tillsammans med hållbarheten för produkten. Disktemperaturer Temperaturer kontrolleras och dokumenteras två gånger/månad, och vid avvikelse. Slutsköljtemperatur +82 C Serviceavtal finns med Efter utförd service sparas servicerapporten. Vid felaktigt temperatur ses maskinen över och ev. servicetekniker tillkallas. Övervakning Se respektive processteg. Mätvärden dokumenteras regelbundet i journal. Alla avvikelser och korrigerande åtgärder dokumenteras i avvikelserapport.
10 Genomgång av journaler, ev. avvikelserapporter och liknande dokument sker fyra gånger per år.
11 14. RUTIN FÖR SEPARERING & FÖRVARING Livsmedel förvaras i huvudsak med någon form av tättslutande övertäckning. För att undvika korskontaminering ska separering ske mellan följande oförpackade varor. Dessa varor hanteras även på separata arbetsytor, eller skilt i tid med mellanliggande rengöring. Råa produkter Färdiga produkter Grönsaker Fisk Grönsaker Kött Fisk Kött Oförpackade livsmedel förvaras åtskilt från livsmedel förvarade i förpackning. Otvättade grönsaker, frukt, rotfrukter och potatis förvaras i separat lagringsutrymme. Detta innebär t.ex. separata kylar eller separata hyllplan i kylrum. Förvaringskärl eller förpackningar förvaras inte på golvet om risk för senare förorening av arbetsytor kan föreligga, eller rengöring avsevärt försvåras. Diskutrymmet är så ordnat att det finns bra flöden som medför att återkontaminering av ren disk förhindras. Kemisk-tekniska varor och städutrustning förvaras åtskilda från livsmedel och i avsett utrymme. All förvaring/hantering sker under sådana förhållanden som säkerställer att livsmedlet håller korrekt temperatur och att tidsgränser som kan påverka varans säkerhet iakttas. Övervakning Visuell/okulär kontroll sker kontinuerligt av ansvarig chef eller arbetsledare, samt vid hygienrond. Iakttagelser vid hygienrond dokumenteras. Avvikelser och korrigerande åtgärder dokumenteras i avvikelserapport. Genomgång av dokumentation från hygienrond, ev. avvikelserapport och liknande sker två gånger per år.
12 15. RUTIN FÖR INTERN MÄRKNING (INTERN SPÅRBARHET) Förvaring För att säkerställa hållbarheten, undvika förväxling och underlätta omsättningen för de livsmedel som förvaras på restaurangen märks förpackningarna enligt följande. Brutna förpackningar märks med datum då förpackningen bröts. Egentillverkade maträtter eller omförpackade livsmedel märks med uppgifter om bl.a. produktnamn, tillverkningsdatum, ev. infrysningsdatum eller hållbarhetstid. Varor som ska returneras till leverantör eller annan placeras emballerade i separat påse eller back märkt med Retur. Varorna förvaras i kyl-, frys- eller torrlager beroende på vara. Matsedel/Meny Informationen på matsedeln/menyn ska inte vara vilseledande vad gäller t.ex. ingående råvaror. All berörd personal informeras om alla ingående ingredienser i samtliga rätter på matsedlar innan matsedlarna tas i bruk. Information om allergena ingredienser poängteras särskilt. Information finns i köket som innehåller uppgifter om alla ingående ingredienser. Övervakning Visuell/okulär kontroll sker kontinuerligt av ansvarig chef eller arbetsledare, samt vid hygienrond. Iakttagelser vid hygienrond dokumenteras. Avvikelser och korrigerande åtgärder dokumenteras i avvikelserapport. Genomgång av dokumentation från hygienrond, ev. avvikelserapport och liknande sker två gånger per år.
13 16. RUTIN FÖR SPÅRBARHET Spårbarhet för till företaget ankommande livsmedel När livsmedel ankommer till företaget ska följande uppgifter kontrolleras på följesedel, faktura eller liknande, eller antecknas i annat dokument. Ankomstdatum Leverantör/producent Produkt Följesedlar, fakturor eller annan information som klargör sambandet mellan leverantör och levererad produkt sparas och uppvisas på begäran från kontrollmyndigheten. Uppgifter om vilka produkter som levererats till företaget, när leveransen skedde och vilken leverantör det var fråga om, ska kunna lämnas! Spårbarhet för från företaget levererade varor När livsmedel levereras från företaget till annat livsmedelsföretag ska följande uppgifter antecknas i följesedel, faktura eller annat dokument. Leveransdatum Kund/varumottagare Produkt Tänk på att även returer kan vara utleverans av varor. Kopior på följesedlar, fakturor eller annan information som klargör sambandet mellan kunden (om annat livsmedelsföretag) och levererad produkt sparas och uppvisas på begäran från kontrollmyndigheten. Uppgifter om vilka produkter som levererats till kunden, när leveransen skedde och vilket företag det var fråga om, ska kunna lämnas! Övervakning Uppgiftskontroll sker vid varje leverans. Leveranssedel/följesedel eller liknande sparas. Avvikelser och korrigerande åtgärder dokumenteras i avvikelserapport. Genomgång av leveranssedlar, följesedlar, fakturor eller liknande, samt ev. avvikelserapport sker fyra gånger per år.
14 17. RUTIN FÖR HANTERING AV KUNDREKLAMATIONER & MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING Eventuella misstänkta matförgiftningar eller misstänkta insjuknanden p.g.a. allergena ämnen eller andra klagomål och reklamationer på serverade livsmedel dokumenteras i avvikelserapport. Vid misstänkt matförgiftning kontaktas alltid Miljöförvaltningen, tel. nr.... Misstänkta livsmedel stoppas och kasseras. Vid behov saneras lokaler och utrustning. Ärendet utreds (genomgång av rutiner), ev. brister åtgärdas och följs upp. Händelseförloppet, ev. analyssvar m.m. dokumenteras i avvikelserapport. Om gästen inte är nöjd med ev. kompensation eller agerandet i övrigt kan du alltid hänvisa gästen till SHRs ansvarsnämnd. I ansvarsnämnden kan gästen få sitt ärende opartiskt prövat. Alla SHRs medlemsföretag har förbundit sig att följa ansvarsnämndens beslut. Genomgång av ev. avvikelserapport sker två gånger per år.
15 18. RUTIN FÖR FÖRPACKNINGSMATERIAL För allt förpackningsmaterial av livsmedel (plastpåsar, kärl, burkar m.m.) finns underlag/uppgifter som visar att materialet är godkänt för förpackning av livsmedel. Detta består av antingen produktfaktablad/certifikat/följesedel etc. eller märkningsuppgifter enligt följande: orden för livsmedel tryckt på förpackningen, speciell beteckning där avsedd användning framgår, eller speciell symbol (glas + gaffel). Ev. underlag som utvisar att materialet uppfyller kraven sparas. Förpackningsmaterialet förvaras på sådant sätt att risk för ev. kontaminering minimeras (förpackningarna med t.ex. plastpåsar, folie återförsluts m.m.). Övervakning Visuell/okulär kontroll sker kontinuerligt av ansvarig chef eller arbetsledare, samt vid hygienrond. Iakttagelser vid hygienrond dokumenteras. Avvikelser och korrigerande åtgärder dokumenteras i avvikelserapport. Genomgång av dokumentation från hygienrond, ev. avvikelserapport och liknande sker två gånger per år.
16 19. RUTIN FÖR VATTEN & IS Allt vatten och is som används i livsmedelshanteringen ska uppfylla livsmedelslagstiftningens kvalitetskrav dricksvattenkvalitet. Vatten Fastigheten i vilken restaurangen är belägen, är ansluten till kommunalt dricksvattennät. Kontroll av tappkranar, packningar, filter, spolmunstycke, slangar m.m. görs i samband med underhållskontroll, se Rutin för löpande och förebyggande underhåll. I övrigt se Rutin för tester. Rengöring sker enligt Rutin för rengöring. Is Prov på egentillverkad is uttas en gång per år för mikrobiologisk analys. Vid bedömningen tjänligt med anmärkning eller otjänligt vidtas utredning för att hitta orsaken till avvikelsen. Analyssvar från laboratorium samt eventuellt vidtagna korrigerande åtgärder dokumenteras i avvikelserapport. I övrigt se Rutin för tester. Ismaskinen rengörs enligt tillverkarens manual/leverantörens anvisningen/instruktionerna, se Rutin för rengöring, och servas av ett externt företag en gång per år, se Rutin för löpande och förebyggande underhåll. Iakttagelser vid hygien- och underhållsrond dokumenteras. Analysresultat samt vidtagna åtgärder dokumenteras. Vid avvikelse utreds och åtgärdas anledningen till avvikelsen. Att vidtagna åtgärder är tillräckliga verifieras på lämpligt sätt. Genomgång av dokumentation från hygien- och underhållsrond, ev. avvikelserapport, analyssvar och liknande sker två gånger per år.
17 20. RUTIN FÖR RENGÖRING (med HYGIENROND) Rengöringsschema Rengöringen av lokal, inredning och utrustning sker regelbundet enligt rengöringsschema. Rengöringsschemat omfattar rengöringsområde, rengöringsmetod, frekvens (hur ofta rengöring ska ske) och ansvarig personal. Instruktioner för rengöring av svårrengörbar utrustning, t.ex. demontering av kvarnar och dylikt sparas. Rengöring av rengöringsområden som sker mer sällan än dagligen dokumenteras. Förvaring av rengöringsmedel och övrig städutrustning Rengöringsmedel (kemisk-tekniska varor) förvaras i avsett utrymme. Ev. produktblad/originalförpackningar med information för rengöringsmedel sparas. Rengöringsmedel och desinfektionsmedel är anpassade till det ändamål de används till. Flaskor/burkar eller liknande med rengöringsmedel är märkta med aktuellt innehåll för att undvika förväxling. Övrig städutrustning förvaras på lämpligt sätt i avsett utrymme och separerade från livsmedel. Övervakning Visuell/okulär kontroll sker kontinuerligt av ansvarig chef eller arbetsledare, samt vid hygienrond. Mikrobiologisk kontroll av rengöring med tryckplattor eller dylikt (dvs. egna tester som inte skickas för analys) sker regelbundet. Företrädelsevis ytor som kommer i direkt kontakt med livsmedel kontrolleras. Kontrollen dokumenteras. Hygienrond Visuell/okulär kontroll i form av hygienrond sker en gång per månad. Vid hygienrond kontrolleras även att rutin om personalhygien följs, att separering och förvaring sker på korrekt sätt, att intern märkning sker på korrekt sätt, att förpackningsmaterial är godkänt för livsmedel samt hanteras på rätt sätt, att avfallshanteringen sköts på ett bra sätt, att skadedjur eller spår av skadedjur inte finns i lokalen, Iakttagelser vid hygienrond dokumenteras. Personalen informeras om ev. avvikelser som iakttagits, och vid behov ges ytterligare information där relevanta delar av systemet för egenkontroll poängteras. Detta för att förhindra att avvikelserna uppkommer igen. Rengöring av rengöringsområden som sker mer sällan än dagligen dokumenteras. Kontroll av rengöring med tryckplattor eller dylikt dokumenteras. Iakttagelser vid hygienrond dokumenteras.
18 Avvikelser och korrigerande åtgärder dokumenteras i avvikelserapport. Ändring av frekvens på rengöring, rengöringsmetod, städutrustning och/eller rengöringsmedel görs vid behov. Vid icke godtagbart provsvar ses rengöringsrutin eller metod över. Ev. uppföljande tester kan skickas in för analys. Analyssvar från laboratorium sparas. Genomgång av journaler, dokumentation från hygienrond, analyssvar, ev. avvikelserapport och liknande sker fyra gånger per år. Checklista för hygienrond
19 Exempel på rengöringsschema/-program Område Frekvens/hur ofta Metod Rengöringsmedel (ev. dosering) Knivar, skärbrädor och maskindelar Arbetsredskap (övriga) Efter användning Dagligen, eller oftare vid behov (mellan vissa arbetsmoment för att undvika kontaminering) Diskas i hett vatten med rengöringsmedel. Sköljs under rinnande hett vatten. Lufttorkas. Demonteras så långt som möjligt. Hett vatten och rengöringsmedel, ev. diskas i maskin Tallrikar, bestick glas m.m. Skärmaskiner Dagligen Maskinen tas isär enligt instruktion. Delarna läggs i ljummet vatten. Diskas sedan i hett vatten med rengöringsmedel. Torkas torrt med engångspapper. (Smörjs med olja en gång per vecka.) Diskmedel Diskmedel Efter användning Maskindisk Maskindiskmedel Diskmaskin Dagligen Enligt leverantörens instruktioner Maskiner (övriga) Efter användning Plockas isär och rengörs enligt särskilda instruktioner. Arbetsytor (produktkontaktsytor) Ytor ovan eller i omedelbar närhet till arbetsytor (där risk för nedfall och förorening bedöms hög) Handtvättställ, handreglage, anordningar för Dagligen, eller oftare vid behov (mellan vissa arbetsmoment för att undvika kontaminering) Dagligen, eller oftare vid behov Dagligen, eller oftare vid behov Hett vatten och rengöringsmedel. Rengörs med ren trasa, hett vatten och rengöringsmedel. Rengörs med ren trasa, hett vatten och rengöringsmedel. tvål och tork Spis, micro, ugn Dagligen Grövre smuts tas bort. Disklösning läggs på med engångsduk. Våttorka Diskmedel Diskmedel Diskmedel Diskmedel Diskmedel Diskmedel Diskmedel
20 och torka. Golv i kök och diskrum Dagligen, eller oftare vid behov Spolas med ljummet vatten. Skuras med rengöringsmedel. Spolas och skrapas. Golvbrunnar Dagligen Spolas med ljummet vatten. Ev. renslucka rengörs. Skuras med rengöringsmedel. Personalutrymmen Dagligen, eller oftare Hett vatten och inkl. toalett Kyl- och frysrum Städmaterial Väggar och hyllor i kök och diskrum Fläktfilter, ventilationskåpa, ventilationsdon Utrustning för transport (värmeboxar, fordon m.m.) Golv, väggar, tak och inredning (övriga utrymmen) vid behov Dörr och dörrhandtag/dagligen. Hyllor, väggar samt lister/ en gång per vecka. Efter varje användning En gång per vecka En gång per vecka/ enligt leverantörens instruktioner Efter varje användning Golv/en gång per vecka Hyllor/två gånger per månad Tak och väggar/en gång per månad rengöringsmedel Rengörs med ljummet vatten, sedan hett vatten och rengöringsmedel. Torkas torrt. (Använder så lite vatten som möjligt p.g.a. att kondens bildas.) Avfrostning av frysar och kylelement sker vid behov. Sköljs och hängs upp för att torka. Torkas med ren trasa och ljummet vatten. Sedan med hett vatten och rengöringsmedel. Fläktfilter tas ned och läggs i ljummet vatten med rengöringsmedel. Därefter diskas och torkas. Ev. körs i diskmaskin. Kåpor och andra ventilationdon rengörs invändigt och utvändigt med fettlösligt rengöringsmedel. Hett vatten och rengöringsmedel Hett vatten och rengöringsmedel. Grovrent Grovrent Allrengöringsmedel Diskmedel Diskmedel Grovrent Diskmedel Maskindiskmedel och fettlösligt rengöringsmedel Diskmedel Diskmedel/ Allrengöringsmedel/ Grovrent
21 Avfallsrum, avfallsbehållare En gång/vecka Hett vatten och rengöringsmedel Grovrent
22 21. RUTINER FÖR AVFALLSHANTERING Allt avfall som uppstår slängs omgående i avsedd behållare placerad i separat avfallsutrymme. Sopsäckar i kök, renseri och diskrum försluts och slängs vid arbetsdagens slut, eller oftare vid behov. Sopsortering sker enligt kommunens föreskrifter och anvisningar. Avfall förvaras så att hygieniska risker inte uppstår och väl avskilt från livsmedel. Förvaringen av avfall är skyddat från skadedjur och i ordning ställd så att luktolägenhet inte uppstår. Avfall hämtas 1 gång/vecka av externt företag. Företaget kontaktas om återvinningsbehållare/sopcontainer är fulla innan ordinarie sophämtning. Rengöring av avfallsrum och/eller behållare, se Rutin för rengöring. Övervakning Visuell/okulär kontroll sker kontinuerligt av ansvarig chef eller arbetsledare, samt vid hygienrond. Iakttagelser vid hygienrond dokumenteras. Avvikelser och korrigerande åtgärder dokumenteras i avvikelserapport. Genomgång av dokumentation från hygienrond, ev. avvikelserapport och liknande sker fyra gånger per år.
SHR RESTAURANG SYSTEM FÖR EGENKONTROLL
SHR RESTAURANG SYSTEM FÖR EGENKONTROLL Viktig information! Detta är endast ett exempel. Systemet måste anpassas till aktuell verksamhet. Framför allt måste övervakningsfrekvensen justeras efter verksamhetens
Läs merLagstöd till kontrollrapport
Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation
Läs merSåhär utvecklar du ditt system för egenkontroll
MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet
Läs merATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM
ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll
Läs merRUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER
Exempel på utformning av rutin RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER Syfte: Säkerställa att såväl kyl- och frysutrymmen som livsmedelhanteringen uppfyller fastställda krav på korrekta temperaturer. Omfattning:
Läs merHur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter
1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att
Läs merVänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För
Vänersborgs kommun Egenkontrollprogram storhushåll För Företagets namn: Organisationsnummer: Fastighet: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: 1 2.1 Utbildning Den som driver verksamhet där livsmedel
Läs merGrundförutsättningarna vid livsmedelshantering
Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Personlig hygien Vatten Rengöring Temperatur kontroller Avfallshantering Utbildning livsmedelshygien! Skadedjur Märkning och spårbarhet Underhåll av lokaler
Läs merHjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering
Hjälp till egenkontroll Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering Namn: Datum: Personlig hygien Tvätta händerna ofta -
Läs merEgenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.
Egenkontroll Den här informationen vänder sig till dig som är ansvarig för en livsmedelsverksamhet. Vi vill underlätta för dig genom att informera om de möjligheter du har och de krav som lagen ställer.
Läs merGrundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.
Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att
Läs merHUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?
1 HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM? Ett egenkontrollprogram ska vara en beskrivning över hur man ska sköta och kontrollera sin livsmedelsverksamhet. Med hjälp av egenkontrollprogrammet ska företagaren
Läs merSäker livsmedelshantering för konsumenternas skull
Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information
Läs merSäker livsmedelsverksamhet
Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.
Läs merEgenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun
Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun Kostservice, 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING EGENKONTROLL Flik Dokument Uppgifter om verksamheten 1 Uppgifter om verksamheten Personal 2 Utbildning och kompetens
Läs merLivsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN
Livsmedel Information från miljöavdelningen Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs Tel 042-33 72 84 Fax 042-33 77 55
Läs merChecklista - Internrevision
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2017-08-22 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen
Läs merOffentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B
Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg 2011 anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B Miljöförvaltningens rapport nr 16/2011 Offentlig livsmedelskontroll av restauranger i Trelleborgs
Läs merVad ska ingå i ett egenkontrollprogram?
Marks kommun 1(6) Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? När miljökontoret ska godkänna en verksamhet är egenkontrollen en av delarna som granskas och därför ska alla livsmedelsföretagare upprätta ett
Läs merChecklista - Internrevision
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2015-03-25 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen
Läs merEgenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22
Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner
Läs merEgenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som
Läs merPlanering och utformning av livsmedelslokal
Information Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2013-02-13 Sida 1(5 Planering och utformning av livsmedelslokal Innan du startar en livsmedelsverksamhet är det viktigt att tänka på hur lokalen ska vara utformad.
Läs merFaroanalys. Exempel på utformning av faroanalys
Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
Läs merHjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys
Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merKrav på livsmedelslokaler
Krav på livsmedelslokaler Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé. Här får du hjälp med att planera
Läs merHACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.
1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
Läs merFörslag till egenkontrollprogram
Storhushåll Förslag till egenkontrollprogram Företagets namn:.. Org. nr:.. Besökadress:... Antal anställda:... Ansvarig person (befattning):.. Verksamhetsbeskrivning (produktionens storlek, mängd, sortiment,
Läs merKRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER
KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé. Här får du hjälp med att planera
Läs merEgen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?
Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de
Läs merKrav på livsmedelslokaler
Krav på livsmedelslokaler En livsmedelslokal ska vara utformad och anpassad efter den verksamhet som bedrivs. Regler om livsmedelslokaler finns i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedels-hygien. I bilaga
Läs merHÖRBY KOMMUN. Rengöringskontroll restauranger och storhushåll i Hörby kommun 2007 RAPPORT 2007-3
Rengöringskontroll restauranger och storhushåll i Hörby kommun 2007 RAPPORT 2007-3 MILJÖNÄMNDEN 2007 Inledning Projektet har utförts mellan 2007-08-27 och 2007-09-16 av Miljökontoret i Hörby kommun. Livsmedelsinspektör
Läs merEgenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för butiker, grossister och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som behövs vid
Läs merHjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram
Malå/Norsjö Miljö- och byggnämnd Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Denna skrift är tänkt att stödja livsmedelsföretagaren i arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram
Läs merINFORMATION Februari 2014
Livsmedels INFORMATION Februari 2014 Offentlig kontroll av livsmedelsanläggning Inspektion Detta informationsblad är sammanställt för att informera om inspektion i offentlig kontroll av livsmedelsföretag/verksamheter.
Läs merÄndrad 2008-09-30. Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?
Vad ska egenkontrollprogrammet innehålla? Ändrad 2008-09-30 Alla livsmedelsanläggningar ska bedriva egenkontroll. Systemet för egenkontroll ska redovisas för bygg- och miljöförvaltningen i samband med
Läs merFörslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning
Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning All personal som hanterar mat på avdelningen ska läsa igenom och följa dessa rutiner. Mat är mer än livsmedelshygien Alla rutiner kring maten
Läs merRutiner för livsmedelshantering
Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett
Läs merSäker. livsmedelshantering. Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal
Säker livsmedelshantering Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal INNAN ARBETE FÅR PÅBÖRJAS All nyanställd personal inklusive deltidseller extrapersonal ska
Läs merHjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter
Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter INNEHÅLL Inledning... 1 Ändamålsenliga lokaler... 2 Val av material och utformning... 2 Val av inredning...
Läs merRapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)
Verksamhetsnamn: Datum: Objektnummer: Närvarande: Kontaktperson: Rapporteringspunkter enligt Livsmedelsverket; grundförutsättningar 1.1-10.0. HACCP 11.1-15.1 Kontrollpunkt UA A EK EA 1. Infrastruktur,
Läs merEGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL
2017-05-23 1 ( 17 ) EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL Verksamhetens namn: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Telefon: Utdelningsadress: Besöksadress (om annan än ovan): Verksamhetsansvarig: Telefon:
Läs merHjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter
Hjälp till utformning av egenkontrollprogram Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Inledning... 3 Systemet för egenkontroll... 4 Administrativa uppgifter om företaget...4 Verksamhetsbeskrivning...4
Läs merEgenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet
Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll
Läs merALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror
ALEBO PENSIONAT Kulturminne Fam. Dich Södra Vägen 66 Tel/fax: 0371-60018 S-310 83 UNNARYD Mobil: 0705 682321 E-mail: info@alebo.se Internet: http://www.alebo.se EGENKONTROLLPROGRAM Verksamhetsnamn: Alebo
Läs merMinneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket
Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket Här finner du en minneslista att använda vid godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar
Läs merEgenkontroll ger bättre koll
Egenkontroll ger bättre koll Vill du ha säkrare livsmedelshygien och nöjdare kunder? Säker mat tjänar både du, kunden och samhället på. En fungerande egenkontroll hjälper till att ge kontroll på hanteringen
Läs merSäker livsmedelshantering
Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt
Läs merKök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009
Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009 Skol- och förskoleprojektet 2009 1. Bakgrund Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under våren 2009 genomfört ett tillsynsprojekt på köken på skolor
Läs merFaroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden
Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska
Läs merGodkända leverantörer
Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs
Läs merInformation om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter
December 2014 Miljö- och byggenheten Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter 1 Innehållsförteckning 1. Ditt ansvar.. 2 2. Vad innebär rutiner och dokumentation?... 2 3. Vilka risker
Läs merEgenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet
Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll
Läs merEGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för vård- och omsorgsboende samt dagverksamheter. Äldreomsorgen
Handläggare Diarienummer Datum Sidan 1(19) Wera Ekholm Systematisk EGENKONTROLL Livsmedelshygien för vård- och omsorgsboende samt dagverksamheter Dokumentet är utarbetat enligt de regler som föreskrivs
Läs merEGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram
EGENTILLSYN - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram Egentillsyn innebär idag kunskap och ansvar för alla verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen. Genom att ta fram ett egenkontrollprogram
Läs merTillsynsprojekt Revision av pizzerior
Dnr 2014-2078 Tillsynsprojekt Revision av pizzerior Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun Rada Dobriyanova 2014-12-08 Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret har genomfört ett tillsynsprojekt
Läs merSäker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre
Denna broschyr har tagits fram av Måltidsservice, Sodexho AB för dig som arbetar med livsmedel. Den ger tips, råd och information till dig i ditt dagliga arbete. Säker livsmedelshantering Gör varje dag
Läs merLokalkrav för livsmedelsföretagare
Lokalkrav för livsmedelsföretagare Södertälje kommun Miljökontoret 151 89 Södertälje Organisationsnr: 212000-0159 www.sodertalje.se Besöksadress: Campusgatan 26 Växel: 08-523 010 00 Lokaler för livsmedelsverksamhet
Läs merAllma nna lokal- och utrustningskrav
Allma nna lokal- och utrustningskrav Tätt, slätt och lätt att göra rent En livsmedelslokal ska vara lätt att rengöra. Det gäller för alla ytor inom livsmedelslokalen; golv, väggar (inklusive dörrar och
Läs merFlödesschema, HACCP och faroanalys
Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna
Läs merExempel 2 av: Christopher Nilsson
Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande
Läs merLokalkrav för livsmedelsföretag
Lokalkrav för livsmedelsföretag Krav på livsmedelslokalen Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé.
Läs merSystem för matsäkerhet baserat på HACCP
1 (35) Egenkontrollprogram (för livsmedelsanläggning) System för matsäkerhet baserat på HACCP För följande livsmedelsanläggning Livsmedelsanläggningens namn Livsmedelsanläggningens adress Livsmedelsföretagets
Läs merSprint 2. Skolmåltid 2012
Sprint 2 Skolmåltid 2012 Inledning: Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.39-42 utfört kontroller av kök inom skolmåltiden i Uddevalla kommun. Totalt har 29 verksamheter kontrollerats. Tre
Läs merLokalkrav för livsmedelsföretag.
Lokalkrav för livsmedelsföretag. 1 2 Krav på livsmedelslokalen. Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett
Läs merAvvikelserapport och korrigerande åtgärder Exempel på: Avvikelserapport och korrigerande åtgärder
Avvikelserapport och korrigerande åtgärder Exempel på: Avvikelserapport och korrigerande åtgärder Avvikelserapport och korrigerande åtgärder (Fylls i av den som observerar avvikelsen) Datum: Vilken rutin:
Läs merINFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen INFORMERAR HACCP & GHP Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet Detta kallas egenkontroll Syftet med egenkontrollen är att förebygga
Läs merGäller från: 3 maj 2007. Diarienummer: 18 maj 2011
Dokumentnamn: Generellt egenkontrollprogram för hantering av livsmedel i bostad med särskild service för vuxna, barn och ungdomar enligt LSS Skapad av: Christina Taraldsson Beslutad av: FL 2007-05-15 Gäller
Läs merEgenkontroll livsmedelsverksamheter
Miljö- och byggförvaltningen informerar om: Sid. 1 (5) Egenkontroll livsmedelsverksamheter Garanterar kvaliteten Alla som har en verksamhet där livsmedel hanteras måste enligt livsmedelslagstiftningen
Läs merDriva livsmedelsföretag
1 (8) Driva livsmedelsföretag - information till dig som skall starta eller driver en livsmedelsverksamhet Läs igenom Driva livsmedelsföretag innan du lämnar in ansökan eller anmälan för din livsmedelsverksamhet
Läs merHjälp till utformning av livsmedelsanläggningar. restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll
Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll Inledning Den här information vänder sig främst till dig
Läs merRutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen.
Jennie Terne r Skogsvägen 47 SOCIALFÖRVALTNINGEN Linda Spethz Enhetschef 2015-06-22 Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen. AVDELNINGSKÖK I FÖRVALTNINGEN ENLIGT SOL & LSS Gemensamhetsutrymmet/köket
Läs merInformation till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring
Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver
Läs merRengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning
1 (7) Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning Sammanfattning År 2011 kontrollerades rengöring i tillagningskök inom skolor,
Läs merInstruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsyn Leg. Dietist Karlstad 2011-05-06 Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser Bakgrund Primärt
Läs merInformation till dig som arbetar med livsmedel
Information till dig som arbetar med livsmedel Miljö och hälsoskyddsarbetet Livsmedelslagen syftar till att ge konsumenterna säkra livsmedel. Miljö och hälsoskyddsnämnden har det politiska ansvaret för
Läs merRengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012
Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte under tiden 4 juli - 9 september 2012 78 st restauranger
Läs merOffentlig livsmedelskontroll på restauranger och fartyg Trelleborg 2010. anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 2B och 3B
Offentlig livsmedelskontroll på restauranger och fartyg Trelleborg 2010 anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 2B och 3B Miljönämndens rapport nr 15/2010 Offentlig livsmedelskontroll på restauranger
Läs merTillsynsprojekt Revision av livsmedelsbutiker
Dnr 2014-2092 Tillsynsprojekt Revision av livsmedelsbutiker Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun Anna Heidesjö 2014-12-08 Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret har genomfört ett tillsynsprojekt
Läs merTillfällig hantering av livsmedel
Tillfällig hantering av livsmedel Vad behöver du tänka på vid tillfällig livsmedelshantering? Uppdaterad: juli 2018 Tillfällig hantering av livsmedel I denna broschyr kan du som planerar för tillagning,
Läs merTillsynsprojekt Revision av restauranger
Dnr 2015-2257 Tillsynsprojekt Revision av restauranger Miljö- och byggnadskontoret s kommun Rada Dobriyanova 2015-11-27 1 Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret har genomfört ett kontrollprojekt som
Läs merHjälp till utformning av livsmedelsanläggningar
Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Inledning Den här information vänder sig främst till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet,
Läs merSprint. Skolmåltid 2012
Sprint Skolmåltid 2012 Inledning: Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.17-19 utfört kontroller av kök inom skolmåltiden i Uddevalla kommun. Totalt har 27 verksamheter kontrollerats. Fyra
Läs merEgentillsyn. med haccp
Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.
Läs merDitt ansvar som livsmedelsföretagare
Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du
Läs merGenerella krav på lokaler där livsmedel hanteras
Generella krav på lokaler där livsmedel hanteras Den här informationen är tänkt som ett hjälpmedel vid nybyggnation samt vid ändring av lokaler där livsmedel hanteras. Vid hantering av livsmedel, måste
Läs mertillagar frukost mottager varm lunch värmer middag servering i restaurang
Dokumentnamn: Vård- och omsorgsförvaltningens generella egenkontrollprogram för hantering av livsmedel i mottagningskök som tillagar frukost mottager varm lunch värmer middag ervering i restaurang Sida:
Läs merEGENKONTROLL MÅLTIDSAVDELNINGEN SKELLEFTEÅ KOMMUN
EGENKONTROLL MÅLTIDSAVDELNINGEN SKELLEFTEÅ KOMMUN Egenkontrollen behöver värdegrunden Professionell Framsynt Engagerad Skapar trygghet! Egenkontrollens upplägg Inledande text förklarar varför Ansvarsfördelning
Läs merRisk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd
/faroanalys för, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1 Varumottagning sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch frysvaror Förorening på grund av trasigt
Läs merInformation om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter
Rev. 2014-12-23 Sidan 1 av 10 Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter Ditt ansvar Alla som har en livsmedelsverksamhet måste enligt livsmedelslagstiftningen ha en så kallad egenkontroll.
Läs merTillfällig hantering av livsmedel
Tillfällig hantering av livsmedel Information från Miljö- och hälsoskyddsenheten Västra Mälardalens Myndighetsförbund (Uppdaterad juli 2012) Sommar i Arboga och Kungsör innebär både Karnevaler och Medeltidsdagar
Läs merEgenkontrollprogram (för livsmedelsanläggning)
1 (34) Egenkontrollprogram (för livsmedelsanläggning) För följande livsmedelsanläggning Livsmedelsanläggningens namn Livsmedelsanläggningens adress Namn Livsmedelsföretag/-are Organisationsnummer/ personnummer
Läs merKontroll av salladsbufféer i butik
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens egenkontrollprogram för hantering av livsmedel vid restaurang MICASA.
Dokumentnamn: Generellt egenkontrollprogram för hantering av livsmedel vid restaurang MICASA. Köket tar emot färdiglagad varm lunch i kantin som serveras i restaurangen Köket bereder och tillagar även
Läs merLivsmedelstransportörer i Stockholm 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010 Granskning av transport av kylda/frysta livsmedel samt varmhållen mat hos livsmedelsproducenter i Stockholm stad En rapport från Miljöförvaltningen
Läs merDriva livsmedelsföretag
Driva livsmedelsföretag - information till dig som ska starta eller driver en livsmedelsverksamhet Läs gärna igenom Driva livsmedelsföretag innan du lämnar in ansökan eller anmälan för din livsmedelsverksamhet
Läs merAnsvarig för att rutinen följs:. Dokumentation: Genomgången och planerad utbildning/handledning/instruktion skall dokumenteras.
Rutin för utbildning Syfte: Säkerställa att personal som hanterar livsmedel har tillräckliga kunskaper i hygien och förståelse för egenkontroll/haccp i förhållande till de arbetsuppgifter som de utför.
Läs merMat för äldre inom vård och omsorg
Nr 19 maj 2007 Författare: Niklas Ekman Äldres deltagande i matlagningen på gruppboenden Äldre som bor på gruppboenden får vara i köket och kan delta i matlagningen. Livsmedelsverket får ofta rapporter
Läs mer