vakuumschaktning i värmeglesa områden en förstudie

Transkript

1 vakuumschaktning i värmeglesa områden en förstudie Tobias Wingqvist, Varadero Utveckling AB Forskning och Utveckling Värmegles 2005:16

2

3 VAKUUMSCHAKTNING FÖRSTUDIE Rapport Värmegles 2005:16 Tobias Wingqvist Varadero Utveckling AB ISSN Svensk Fjärrvärme AB Art nr 05-4

4 I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat.

5 Förord Värmegles Fjärrvärme är ett samfinansierat projekt mellan Svensk Fjärrvärme och Energimyndigheten (STEM) med syftet att sänka anslutningskostnaden av småhus till fjärrvärmenät. Denna rapport och arbetet där bakom ingår i projekt Värmegles Fjärrvärme. Arbetet har utförts av Tobias Wingqvist, Varadero Utveckling AB. Specialkompetens och goda råd har erhållits från nedanstående referensgrupp. Dessutom har Göteborg Energi och SBS Entreprenad välvilligt ställt upp med anläggningsobjekt för skarpa tester av utrustningen. Ett stort tack till VästVac Kåbea som utförde arbetet. Referensgrupp: Lars Sandell Lars Ljunggren Ove Ribberström Per Lyngnholm Rolf Borrås Mikael Gustavsson Hans Carlsson Monica Soldinger Stafhammar Tobias Wingqvist DISAB AB Göteborg Energi Ove Projektering SBS Entreprenad AB Styrud AB Svensk Fjärrvärme Varadero Utveckling AB Varadero Utveckling AB Varadero Utveckling AB Bilderna som används i rapporten är egna såvida inget annat anges. 3

6

7 Sammanfattning Schaktning med grävmaskin är idag den vanligaste anläggningsmetoden för nedläggning av fjärrvärmerör. Detta markarbete utgör en stor del av den totala anslutningskostnaden för småhus. Därför finns det ett stort behov att finna nya billigare anläggningsmetoder. Denna rapport behandlar användandet av vakuumtekniken som schaktmetod och ingår i projekt Värmegles Fjärrvärme, som är ett samarbetsprojekt mellan Svensk Fjärrvärme och Statens Energimyndighet, (STEM). Ett av delmålen med Värmegles Fjärrvärme är att sänka den totala anslutningskostnaden per hus från dagens kronor till kronor. Syftet med detta arbete är att utreda huruvida vakuumschaktning kan användas för servisschaktning i trädgårdsmiljö. Arbetet är fokuserat på praktiska försök och omvärldsanalys. I länder som exempelvis USA och Tyskland är vakuumtekniken mer etablerad och användningsområdena fler. utförs med en mobil vakuumutrustning som suger upp jordmassorna. Själva drivkraften till suget är tryckdifferensen mellan uppsamlingsbehållare och omgivning. Förenklat kan man säga att tekniken är den samma som för en dammsugare. har flera fördelar som kommer väl till pass vid arbeten i trädgårdsmiljö. Framkomlighetsförmågan är maximal medan risken för avgrävningar eller skador hos befintliga markinstallationer är minimal. Dessutom minskas återställningsarbetet eftersom metoden möjliggör smalare schakt och även håller arbetsplatsen fri från maskiner och schaktmassor. I dagsläget ligger bristerna hos utrustningen inom logistiken, handhavandet och ekonomin. Att arbetsplatsen är fri från schaktmassor ger ett bättre återställningsresultat, men samtidigt medför det extra arbete eftersom ett fyllnadsmaterial måste tillbaka in på tomten för att återfylla schakten. Handhavandet kräver mycket fysiskt arbete, det tunga arbetet sliter inte bara på kroppen utan drar även ner effektiviteten. Slutligen är det svårt att finna lönsamhet för mer storskaliga projekt då utrustningen kostar omkring 1400 kr i timmen, att jämföra med en minigrävare som har en dagshyra kring 1500 kr. Den utrustning som idag finns tillgänglig i Sverige är ett intressant alternativ för sträckor som annars måste handgrävas, sträckor där framkomligheten är dålig eller där risken för skador hos befintliga ledningar är stor. Utrustningen som finns tillgänglig på marknaden är inte avsedd för schaktarbeten, men potentialen finns. Kan tekniken utvecklas så att handhavande och logistik förbättras samtidigt som de positiva egenskaperna vad det gäller framkomlighet och återställningsresultat bevaras har metoden en given plats på entreprenadsidan. Tobias Wingqvist Varadero Utveckling AB 5

8 Summary Today open ducts are the most common way of laying district heating pipes. Since the costs for the site preparation and excavation constitute a large amount of the total construction cost for detached houses, there is a need to find cheaper construction methods. This report studies the use of vacuum excavators and it is part of Värmegles Fjärrvärme which is a joint venture between Svensk Fjärrvärme and Statens Energimyndighet, STEM (Swedish District Heating Association and the Swedish Energy Agency). One of the targets set for Värmegles Fjärrvärme is to reduce the total cost per connected house from today s SEK to SEK. The purpose of this work is to determine if vacuum equipment can be used for slot trenching in garden environments. The study is based on practical tests and market surveys. For example, in countries like USA and Germany, the vacuum technique is more established and more widely used. Vacuum excavation is done by a mobile vacuum equipment that sucks up the soil. The force to do this is powered by the pressure difference between the tank and the environment. To simplify it, the principle is the same as for a vacuum cleaner. Vacuum excavating has many advantages that comes in handy for work in garden environments. This method offers maximum mobility, with minimum risk of damaging or cutting existing ground installations. The restoring work also decreases since the method render possible narrower trenches and keeps the workplace free from both soil and machines. The drawbacks of the technique today is the logistics, the handling of the equipment and the economy. The fact that the working place is kept free from soil makes the restoring result better but it also result in extra work because the soil must be returned into the garden for refilling the trenches. Handling the equipment requires a lot of strength which not only wears the body out, but also reduces the efficiency. Finally, it is hard to make larger projects profitable. The vacuum excavator equipment costs approximately 1400 SEK per hour, to compare with the cost of a mini excavator at roughly 1500 SEK per day. The vacuum equipment available in Sweden today is a good alternative for distances that otherwise must be hand dug, distances where the moving ability is poor or where the risk of damaging existing pipes is big. The equipment is not intended for excavating, but there is still a potential there. If the logistics and the handling of the equipment can be approved at the same time as the positive features regarding move abilities and restoring results remain, the method has a given place on the ground site preparation market. Tobias Wingqvist Varadero Utveckling AB

9 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Genomförande Vakuumutrustning Mobila vakuumlastare Vakuumanvändning utanför Sverige Praktiska försök Skarpt test, DISAB Centurion, Göteborg Demonstration, vaxcavator, Skottland Demonstration, BSB - Moskito Erdsauger, Tyskland Utvärdering, praktiska försök Problem Fördelar Slutsatser Förslag till förbättringar Tillbehör Återanvändning av gräsmatta Vakuumutrustning i kombination med rördrivning Ny utrustning Referenser Bilagor

10

11 1. Inledning 1.1. Bakgrund Markarbeten i samband med nedläggning av fjärrvärmerör utförs idag till största delen med traditionell schaktning och grävmaskiner. Denna schaktning är kostsam och risk för avgrävning av befintliga ledningar föreligger. Schaktning med minigrävare ställer också krav på framkomligheten i trädgårdarna och kräver en hel del återställningsarbete. I Sverige har vakuumteknik endast vid ett fåtal fall använts för rörgravsschaktning. Den främsta anledningen är att dagens utrustning inte är anpassad för jordschaktning och därför heller inte kostnadsmässigt effektiv. I de enstaka fall då metoden har använts har det varit som speciallösning, antingen på grund av ytterst begränsade framkomlighetsmöjligheter eller då väldigt smala schakt har erfordrats. Kan vakuumutrustningen och handhavandet effektiviseras kommer också lönsamhet erhållas. kan utföras snabbt utan risk för skador på befintliga ledningar eller rotsystem i mark. Framkomligheten är maximal, dessutom reduceras återställningsarbetet och schaktvolymerna reduceras Syfte Syftet med denna förstudie är att utreda huruvida vakuumutrustning kan användas till rörgravsschaktning. Rapporten ska studera utrustning tillgänglig på såväl den svenska som den internationella marknaden Genomförande Fokuseringen kommer att läggas på skarpa tester av befintlig vakuumutrustning, och omvärldsanalys. Variationerna ligger främst i aggregatstorlek och vakuumkapacitet vad det gäller utrustningen, men även olika typer av markuppluckringsredskap kommer att testas. 2. Vakuumutrustning Det finns en mängd olika typer av vakuumutrustningar på markanden. Fasta installationer används ofta inom industrin för olika former av städ- eller transportarbeten. Mobila vakuumutrustningar används främst för slamsugning, diverse städuppdrag, friläggning av kablar i gatumiljö, för att flytta makadam eller byta singel på tak. Den typ av utrustning som är aktuell för jordschaktning är de mobila vakuumlastarna. Bild 1 Mobila vakuumlastare Till vänster utrustning från USA, till höger vakuumlastare från Sverige. (Bilder från Vacuum Source och DISAB AB.) 9

12 2.1. Mobila vakuumlastare Vid slamsugning erhålls en mycket hög effektivitet eftersom ingen luft tränger in i slangen. Man arbetar med ett statiskt tryck och vattenpelaren sugs ungefär som vätska genom ett sugrör. De bilar som används till slamsugning är utrustade med ett lite mindre pumpaggregat än de som även suger torra material. Att flytta fasta material genom slangen är dock svårare. Drivkraften för materialtransporten är den rörelseenergi som den insugna luften har. Effektiviteten beror på strömningsförhållandet. Eftersom luft har en så låg densitet (endast 1,02 kg/m 3 vid atmosfärstryck) blir rörelseenergin mycket låg även om lufthastigheten är hög. I slangen har vi dessutom ett visst vakuum och detta sänker densiteten ytterligare. Vidare är det endast en liten del av rörelseenergin som utnyttjas till materialtransport eftersom luften alltid väljer den lättaste vägen ovan uppsuget material genom slangen. Att suga grus kan jämföras vid en storm som sveper fram över en parkeringsplats. Det ska till mycket stora vindhastigheter innan gruset på marken börjar röra på sig. Om lufthastigheten genom sugslangen är 50 m/s är materialtransporten sällan snabbare än 6-7 m/s. Ett torrt material som singel eller makadam är ändå relativt lätt att transportera eftersom de inte har samma tendens att fastna i slangen som blöt och tung lera har. Friläggningar i gata brukar därför gå bra eftersom materialet är lättsuget och slanglängden kan hållas kort. Ju längre sträcka materialet ska transporteras, desto svårare blir det eftersom det innebär ett större tryckfall över ledningen Teori Uppsuget material kommer via suginloppet in i tanken och faller ner i behållaren. Tanken fungerar alltså både som vakuum- och uppsamlingsbehållare. De allra finaste partiklarna i det insugna materialet är så lätta att de håller sig svävande även inne i tanken, trots att lufthastigheten där är låg. För att de inte ska sätta igen pump, ljuddämpare, ventiler och andra komponenter på vägen ut skiljs dessa därför av i en egen kammare utrustad med ett filtersystem. Vakuumtekniken bygger på tryckskillnader; ju större tryckskillnad desto större drivkraft och luftflöde. Undertrycket i tanken skapas vanligtvis med hjälp av en pump. Storleken på det undertryck som skapas beror på vilken typ av pump som nyttjas. 100% vakuum, det vill säga en tank helt tömd på luft, är omöjligt att skapa på grund av inläckage. De mobila vakuumlastare som finns idag klarar att skapa upp till 90% vakuum. Det absoluta trycket i behållaren blir då alltså 0,1 bar. När vakuumbehållaren, via sugslangen, får kontakt med atmosfärsluften som står under 1 bars tryck uppstår den kraftiga luftströmmen in till tanken. Under användning flyttas en viss luftvolym genom pumpen. Denna volym är dock inte samma som luftvolymen in i slangen. Detta beror på att luftvolymen i pumpen står under vakuum och därför måste räknas om till så kallade normalkubik; luft under 1 bars tryck. Ett exempel: Centurion LN 200/ från DISAB AB är utrustad med en Aerzen rootspump. Pumpen har ett maximalt varvtal på 1650 rpm och vid varje rotation flyttar den 90,7 liter luft. Detta ger under en timma deplacementet 1650 x 60 x 90,7 E^-3 = 8980 m 3 /h Det är omöjligt att konstruera en pump som är helt lufttät och eftersom tanken har ett lägre tryck än sin omgivning kommer luft tränga in bakvägen genom pumpen till tanken. Detta fenomen kallas för Back Slip och storleken på läckaget ökar med vakuumet i tanken. På högsta varvtal flyttas därför endast cirka 7000 m 3 /h netto genom pumpen. 10

13 Pumpen suger ut luft från tanken som står under vakuum, utsugen luft är alltså lättare än atmosfärsluften. Om behållaren håller ett vakuum på 80% är luftens densitet 1/5 av atmosfärsluftens; 1,2 / 5 = 0,24 kg/m 3. Således flyttar pumpen under maxvarv 0,24 x 7000 = 1680 kg/h. Eftersom massbalans måste råda i systemet är massflödet genom pumpen lika stort som massflödet in i slangen. Detta gäller naturligtvis inte momentant, men över tid. Massflödet genom pumpen är i detta fall 1680 kg luft/h. Denna siffra omräknad till luftflöde under atmosfärstryck, så kallade normalkubik, blir 1680 / 1,2 = 1400 m 3 /h. I detta fall är luftflödet in i slangen endast 1/5 av volymen som flyttas genom pumpen. Resonemanget förklarar varför det är så viktigt att hantera utrustningen rätt. I stället för att köra motorn för fullt kan man låta den gå på ett lägre varvtal och därmed faktiskt öka luftmängden in i slangen. Dessutom minskar läckageförlusterna om tryckskillnaderna är lägre. Hur mycket vakuum som behövs under användningen beror på tryckfallet över ledningen. Vakuumets uppgift är att övervinna tryckfallet. Ett stort tryckfall tvingar fram ett högt arbetsvakuum som i sin tur reducerar verkningsgraden och luftflödet in i slangen Jordschaktning med vakuumlastare För att kunna vakuumschakta jordmaterial måste marken i många fall först luckras upp. Detta kan göras på flera sätt. Det enklaste sättet är att bearbeta marken mekaniskt med spade eller spett. Det finns även tryckluftsdrivna spad- och skärverktyg som underlättar arbetet. Ytterligare ett sätt att luckra upp marken är att använda sig av en tryckluftslans. Lansen trycks ner i marken och väl på plats avfyras högtrycksluft som exploderar marken inifrån. Ett annat sätt att bearbeta marken är att kombinera vakuumsugningen med högtrycksvatten. Genom att använda hetvatten kan dessutom tjäljordar schaktas utan förvärmning. Problemet är att vattnet förvandlar uppsuget jordmaterial till en slurry som inte är lämplig för återfyllning. Möjligen skulle slurryn kunna tippas på upplag för uttorkning och sedan återanvändas. Den extra logistiken skulle dock antagligen kosta mer än det smakade. Att vakuumschakta jordmaterial kan vara ett mycket tungt arbete. Massor som exempelvis sand schaktas lätt eftersom materialet är torrt och därför inte fastnar i slangen. Med andra tyngre material, som lera eller moränjordar, får man dock räkna med att schaktmassor sätter igen slangen under användning. Detta innebär stora tryckförluster med minskad schaktkapacitet som resultat. Risken för driftstopp ökar också eftersom tryckfallen minskar luftflödet vilket gör att stenar och uppsuget material lättare fastnar i slangen. En vanlig uppfattning är att det endast är lufthastigheten eller massflödet i slangen som är avgörande för sugkapaciteten, men även slanghantering är av stor vikt. Ett vanligt förfarande är att kontinuerligt suga upp så mycket material som möjligt på högt varvtal. Detta innebär ofta att tryckfallet hela tiden ökar under användningen eftersom det sugs in mer material i slangen än vad som hinner transporteras bort, in i uppsamlingsbehållaren. Genom att vara försiktigare kan faktiskt schaktkapaciteten ökas. Det kan dock vara svårt att ha kontroll över detta under användandet. Ett hjälpmedel är arbetsvakuumet; märker man att vakuumet hela tiden ökar under användningen är det en indikation på att hanteringen kan vara felaktig. Ett annan hantering som bör undvikas är att trycka ner munstycket i marken för att lösgöra ett stycke jord. Munstycket suger fast och det krävs sedan stor kraft för att lyfta upp det igen, vilket kan uppfattas som att det suger bra och att schaktningen är effektiv. I själva verket är det tvärt om. Med munstycket nere i marken stryps insuget och ett högre vakuum byggs upp i behållaren, men inloppet är strypt och ingen 11

14 materialtransport kan ske eftersom luften i slangen står stilla. Den rörelse som fanns hos materialet i slangen avstannar och risken för att materialet ska fastna ökar Vakuumanvändning utanför Sverige USA När man i Sverige nämner vakuumschaktning är det många som förvånat höjer på ögonbrynen, då metoden är så ovanlig. I USA däremot har vakuumtekniken som schaktmetod etablerat sig inom en rad användningsområden, antalet ger en uppskattning av bredden i användandet. Hydro Excavation, Slot Trenching, Underground Daylighting, Keyholing eller Potholing är alla schaktmetoder som på olika sätt inbegriper vakuumtekniken. Hydro Excavation Detta är ett samlingsnamn för alla metoder där vakuumteknik kombineras med vatten under högt tryck för att luckra upp marken. Nedanstående metoder kan alla vara varianter av Hydro Excavation. De flesta utrustningar som används klarar att leverera vatten med bar. Under arbetet använder man dock inte mer än bar, annars föreligger risk på skador hos befintliga ledningar. Slot Trenching Som namnet antyder är detta smala schakt, det vill säga rörgravsschaktning. Underground Daylightning har unika egenskaper vad det gäller att minimera risken för skador hos befintligt ledningsnät. Detta är något som tagits fasta på här; Underground Daylightning innebär friläggning av ledningar i gata. En anledning till varför denna typ av friläggning är så populär i USA är de höga skadeståndsbelopp som förekommer vid eventuella skador. Dessutom är inte ledningsnätet lika väl dokumenterat som det är i Sverige. Potholing eller Keyholing Potholing är ett sätt lokalisera befintliga ledningar med hjälp av ett litet inspektionshål. Potholing användas i USA även för att lokalisera läckor på vattenledningar. I Sverige görs detta istället mer raffinerat med hjälp av avlyssningsutrustning, permanenta loggar och flödesmätare Skottland Ett skotskt företag vid namn Hydro Excavation Ltd är Europaagent åt den amerikanska tillverkaren Vacuum Source Inc. Maskinerna kallas vaxcavator och är utrustade med ett högtrycksvattensystem för markuppluckring. Dessa maskiner har testats på plats i Skottland, läs mer under Praktiska försök Tyskland Det tyska företaget BSB-Saugbagger utvecklar egen vakuumutrustning framtagen just för jordschaktning. Dessutom tillverkar de tryckluftstillbehör som underlättar markuppluckringen. Dessa maskiner har testats på plats i Tyskland, läs mer under Praktiska försök. 12

15 3. Praktiska försök En detaljerad sammanställning av testresultat med händelseförlopp och förutsättningar återfinns i bilaga Skarpt test, DISAB Centurion, Göteborg Partille Energi arbetar med att ansluta ett antal villaområden i Sävedalen till Göteborgs fjärrvärmenät. (Partille Energi samägs av Partille kommun och Göteborg Energi.) I detta område genomfördes ett skarpt test med en DISAB Centurion maskin från VästVac Kåbea AB. Tre serviser på Eriksvägen schaktades under dagen. Två av sträckorna var korta, cirka 6 meter, medan den tredje var något över medellängd, 16 meter. (Medellängden för serviser i Göteborgsområdet är 14 meter.) Inbjudna åskådare, utöver referensgruppen, var representanter från Svensk Fjärrvärme, Göteborg Energi samt SBS som har totalentreprenaden för området. Maskinen som användes var en DISAB Centurion P-210/8 1513, en av de större maskinerna på marknaden. P-210/8 har möjlighet att skapa upp till 80% vakuum i tanken. Under schaktarbetet arbetade vi med cirka 50% vakuum och ett luftflöde in i sugmunstycket på omkring m 3 /h. Bild 2 Centurion 210/ Vakuumutrustning som användes på Eriksvägen. (Bild från VästVac Kåbea AB) Eriksvägen 16 Detta var en mycket enkel servis utan några direkta hinder på vägen. Schaktet som gjordes var 0,6 x 0,6 x 6 meter (djup, bredd, längd), totalt cirka 2,2 kubikmeter. Schaktmassorna utgjordes av matjord överst och där under tung lera. En del stenar förekom vilket orsakade något enstaka slangstopp på någon minut. Slangstoppen kunde lösas genom att skaka eller slå på slangen för att på så sätt lossa stenen som kilats fast. Med etablering och avveckling inkluderat tog sträckan cirka 45 minuter att utföra. 13

16 Bild 3 Eriksvägen 16 Resultatet av schaktningen var gott, men här fanns heller inga direkta svårigheter. Arbetet hade lika enkelt kunna utföras med minigrävare, dock inte alldeles intill huskroppen där vakuumutrustningen har unika egenskaper att komma nära inpå. Positivt med testet var att kapaciteten var så pass hög i den tunga leran, här schaktades 2,2 m 3 rörgrav på 45 minuter Eriksvägen 6 Här kom tekniken bättre till sin rätt. Sträckan som skulle schaktas var kort, men det hade på grund av omringande buskage varit svårt att få in en minigrävare på tomten. Arbetet kunde naturligtvis ha utförts med en större grävmaskin utifrån gatan, men det hade då varit besvärligt att schakta närmast huset och mellan buskarna ut mot gatan. Bild 4 Eriksvägen 6 Också denna sträcka var 6 meter, men här gjordes schaktet smalare och grundare; 0,5 x 0,4 x 6 meter. Totalt schaktade man 1,2 m 3 rörgrav på 22 minuter. Hela arbetet, med ett slangstopp på 5 minuter inkluderat, utfördes på 30 minuter. Marken bestod av matjord och sand och var därför väldigt tacksam att arbeta i Eriksvägen 7 Detta var den längsta sträckan; 16 meter. Här användes som mest 24 meter sugslang. Ett servisschakt på 16 meter innebär alltid slanglängder på åtminstone meter. Det behövs ett par meter extra för att kunna hantera slangen, det är ibland svårt att komma nära inpå med lastbilen och det kan även finnas hinder att gå runt i trädgården. Arbetet här var tyngre än på de andra ställena. Marken bestod av tung lera och det fanns en hel del större sten i marken. På de sista metrarna ut mot gatan försvårades uppluckringsarbetet av trädrötter. Trots svårigheterna kunde arbetet utföras på 1,5 timme, effektiv arbetstid var drygt en timme. Schaktet var lite smalare än tidigare schakt, 0,6 x 0,35 x 16 meter. Totala schaktvolymen blev här 3,4 m 3. 14

17 Bild 5 Eriksvägen 7 Mittenbilden visar igensättningen i slutröret in till tanken. Resultatet av schaktningen var mycket gott, arbetsplatsen och även schaktet var rent och snyggt. En minigrävare hade inte haft några svårigheter att utföra samma arbete men återställningsbehovet hade blivit större på grund av maskinspår och schaktmassor på tomten Demonstration, vaxcavator, Skottland Denna maskin är en av de mindre på markanden. För markuppluckringen används vatten med högt tryck. Denna typ av maskin är vanlig i USA där den används främst för Potholing. Liksom i USA är skadeståndsbeloppen i Storbritannien väldigt stora för avgrävda eller skadade ledningar. Det finns därför ett mycket stort behov för en ny typ av riskfri grävning. Idag görs ingen vakuumschaktning alls i Skottland, men företaget Hydroexcavation Ltd. har nu startat upp sin verksamhet i Glasgow och man räknar med att kunna sälja ett flertal maskiner i Storbritannien. Bild 6 vaxcavator VSK 500D Mittenbilden visar den separata högtrycksprutan, bilden till höger det integrerade systemet. (Bild längst till vänster från Vacuum Source inc.) Den maskin som användes vid demonstrationen var en vaxcavator VSK 500D. Denna maskin kan som mest leverera 28% vakuum och har ett maximalt luftflöde genom pumpen på 846 m 3 /h. Till schaktarbetet använde vi en 10 meters 4 slang (10 cm i diameter) och luftflödet in i slangen var omkring 500 m 3 /h. Det låga luftflödet kompenseras till viss del genom nyttjandet av vatten som underlättar materialtransporten genom slangen. Till utrustningen fanns två alternativa sugmunstycken. Det ena var ett enkelt verktyg bestående av ett hårt plaströr. Detta munstycke kombineras med en separat högtrycksspruta. Det andra sugmunstycket hade ett integrerat system med fyra sprutmunstycken längs ner på sugmunstycket. Det är tveksamt om dessa sprutmunstycken i längden klarar den hårda hanteringen som schaktningen medför. Det integrerade systemet opereras av en enda man, men är tyngre och mer svårhanterligt än den enklare lösningen. 15

18 Potholing Två mindre hål schaktades i gatumark. Det var svåra förhållanden med mycket stenar som i kombination med den lilla slangdiametern resulterade i ett antal slangstopp. För uppluckring av marken användes högtrycksvatten, cirka 100 bar. Första försöket fick avslutas ganska så snart då betong påträffades. Det schaktarbete som gjordes här utfördes med det kombinerande sug- och sprutmunstycket. Bild 7 Potholing Bilderna visar de två försöken och de olika resultaten. Andra försöket gick bättre, ingen betong påträffades och arbetet var snart färdigt. I detta fall användes den separata högtryckssprutan för att lösgöra de hårt packade bärlagrena. Högtrycksprutan var betydligt effektivare än det kombinerade sugmunstycket när det gällde att lösgöra material. Återigen orsakade stenar ett par slangstopp som åtgärdades genom skakning av slangen eller manuell rensning med redskap. Det tog tre minuter att färdigställa inspektionshålet som var omkring 1,5 meter djupt och cirka 15 cm i diameter. För just denna speciella typ av arbete var resultatet mycket gott Servisschaktning Försök gjordes att servisschakta med utrustningen. Återigen var förutsättningarna svåra, schaktvolymerna utgjordes av ett 10 centimeter jordlager och därefter jord och lera med mycket sten. Här visade det sig snart att utrustningen saknade erforderlig sugkapacitet. Det översta jordlagret var svårt att schakta och den underliggande stenrika leran nästintill omöjlig. Denna typ av schaktmassor är betydligt tyngre och svårare att suga än ett rent bärlager som i försöket innan. Försök gjordes med bägge sugmunstyckena och även till viss del med manuell markuppluckring, men detta till trots var utrustningen inte tillräckligt kraftfull och resultatet får anses som mycket dåligt. Bild 8 Servisschaktning med vaxcavator 16

19 Summering VaXcavator utrustningen kan ej användas för jordschaktning eftersom sugkapaciteten är alldeles för dålig. Att använda vatten underlättar förvisso materialtransporten genom slangen men inte tillräckligt mycket. Vattenanvändningen omöjliggör dessutom återanvändningen av uppsuget material eftersom konsistensen förstörs. Slutligen tar vattnet upp mycket onödig plats i den lilla uppsamlingstanken. Visserligen finns möjligheten att dränera ut vattnet genom en ventil på tanken, men mycket av vattnet är naturligtvis bundet i materialet. För att få ut allt överskottsvatten skulle någon form av cyklon behövas. Det starkaste argumentet för att använda vatten som uppluckringsmetod är möjligheten att arbeta i frusna jordar genom användandet av uppvärmt vatten. Maskinen som användes för testerna var en av de minsta från vaxcavator. De lite större maskinerna har 6 inlopp till tanken och med en 6 slang skulle antalet slangstopp reduceras. Problemet blir då istället för låga lufthastigheter i slangen eftersom 6 slangen har en tvärsnittsarea som är drygt dubbelt så stor som den för 4 slangen Demonstration, BSB - Moskito Erdsauger, Tyskland Det tyska företaget BSB-Saugbagger und Zweiwegetechnik är en entreprenad- och ingenjörsfirma i Berlin som arbetar med mobila vakuumlastare. Företaget använder dels Saugbaggermaskiner (samma storleksklass som DISAB Centurion), dels mindre egentillverkad utrustning. De stora Saugbaggermaskinerna används för underhållsarbeten kring järnväg- eller spårvagnspåren. Den mindre utrustningen går under namnet Moskito Erdsauger och används för jordschaktning, främst för ståndsförbättringar av träd i gatumiljö eller schaktarbeten intill huskroppar. Ekipaget är litet och kan därför enkelt användas i trädgårdsmiljö, även då framkomligheten är dålig. Uppsamlingsbehållaren rymmer inte mer än 100 liter, men kan å andra sidan enkelt separeras för urtömning av uppsuget material. Bild 9 BSB-Moskito Erdsauger Användningsområden för Moskito. (Bilder från BSB-Saugbagger und Zweiwegetechnik.) BSB-Saugbagger har även utvecklat tryckluftstillbehör speciellt framtagna för att underlätta dessa schaktarbeten Teknik Moskiton är tekniskt sett en väldigt enkel konstruktion. Utrustningen drivs av en extern tryckluftskälla som blåser luft genom en ejektordysa i kontakt med uppsamlingsbehållaren. Den kraftiga luftströmmen genom dysan suger med sig luft från behållaren och ett vakuum uppstår. Kompressorn som används behöver ha en kapacitet på mellan 5-10 m 3 /min. 17

20 Denna teknik att skapa vakuum är ytters ineffektiv. En rootspump kan skapa samma vakuum som en ejektordysa med endast en bråkdel av den motoreffekt som kompressorn har. Dessutom kan en ejektordysa aldrig producera ett högt vakuum och en stor luftvolym samtidigt, vilket är ett måste vid schaktarbeten. Under arbetet behöver vi ett stort luftflöde för att kunna suga materialet genom slangen, samtidigt behöver vi ett visst vakuum i behållaren för att övervinna tryckfallen över sugslangen. Maximalt presterar Moskiton ett vakuum på omkring 400 mbar (0,6 bar absolut tryck i behållaren) och ett teoretiskt luftflöde på 1200 m 3 /h genom utrustningen. Effektivt luftflöde in i sugslangen ligger då kring m 3 /h. Denna typ av teknik med ejektordysor används främst inom industrier där fri tillgång till tryckluft redan finns Tillbehör Vid demonstrationen testades utöver Moskiton även en del tryckluftstillbehör. Dessa tillbehör drivs av en mindre kompressor med en luftkapacitet på omkring 0,3 m 3 /min och 7 bar. Den rekvisita som testades var en tryckluftslans och ett tryckluftsdrivet slagverktyg. Bild 10 Tryckluftsdrivna tillbehör Till vänster tryckluftslans, i mitten skärverktyg, till höger packningsverktyg. Till vänster kompressor, i mitten skärning av betong, till höger upptagning gräsmatta. (Bilder från BSB- Saugbagger und Zweiwegetechnik.) Luftlansen används för att spränga upp marken inifrån och på så sätt underlätta markuppluckringen. Slagverktyget har ett antal tillbehörssatser som ger den ett flertal användningsområden. Med spaden monterad används den till grävning eller markuppluckring. Spaden kan även användas för att skära upp gräsmattan för senare en återanvändning. Med ett vassare skär monterat kan redskapet användas till att kapa tjocka trädrötter eller till och med skära upp asfalt. Slutligen kan slagverktyget, med ett flatstycke påmonterat, användas vid återfyllnaden för att packa jorden. 18

21 Summering Försöksområdet erbjöd mycket svåra förhållanden med hårt packad jord och mycket sten. Med hänsyn till detta var det ändå tydligt att Moskiton inte hade tillräcklig sugkapacitet för denna typ av schaktarbeten. Vid försöket användes tyvärr den mindre kompressorn om 5 m 3 /min, men även från BSB s sida var man skeptisk till att den större kompressorn hade kunnat generera erforderlig sugkapacitet för denna typ av arbete. I dag används Moskiton oftast i lätta bearbetade sandjordar och där är kapaciteten tillräcklig. Bild 11 BSB - Moskito, demonstration Till vänster schaktförsök, i mitten uppsamlingsbehållare, till höger tryckluftsdysa. BSB arbetar dock med en större prototyp som ska drivas av en kompressor med kapaciteten 20 m 3 /min. Förhoppningen är att denna utrustning ska vara färdig i marsapril Kanske kan denna större variant vara intressant för servisschaktningar, men problemet med den dåliga uppsamlingskapaciteten kvarstår dock. Uppsamlingsbehållaren blir förmodligen något större, mellan liter, men det är naturligtvis fortfarande inte tillräckligt för att slippa tömningar för en normal servissträcka. Om behållaren görs ytterligare större blir utrustningen istället svårhanterlig på grund av tyngden och en stor del av Moskitons positiva egenskaper skulle förtas. Priset för denna prototyp torde hamna kring kr. Tryckluftstillbehören från BSB-Saugbagger kommer däremot väl till pass vid vakuumschaktning eftersom det tunga uppluckringsarbetet skulle underlättas avsevärt. I hårdare jordar är lansen att föredra och för våtare marker och leror kan istället spaden användas. Med ett tillbehör som kan skära asfalt, torva gräs, kapa trädrötter och packa jord blir vakuumutrustningen som anläggningsmetod mer självständig. Tyvärr gavs inte tillfälle i Berlin att testa asfaltskärning, men enligt BSB och demonstrationsvideor ska det vara möjligt. 19

22 4. Utvärdering, praktiska försök Texten till detta kapitel baseras på försöket med DISAB-maskinen i Sävedalen. VaXcavator och BSB-Moskito saknar erforderlig kapacitet och kommenteras därför inte vidare Problem Utförande I Sävedalen förekom inga tekniska svårigheter, schaktningen genomfördes utan problem med ett bra slutresultat. Som mest användes 24 meters sugslang vilket fungerade bra. Denna slanglängd användes endast under en kortare stund då de bortersta meterna närmast huset skulle schaktas. Kanske hade vi stött på tryckfallsrelaterande problem om arbetet med lång sugslang pågått under längre tid eller om längden varit något större. Svårigheterna med för stort tryckfall brukar märkas någonstans kring meter. De problem som förekom i Sävedalen var istället logistiska. Endast undantagsvis kan uppsuget material blåsas tillbaka in i trädgården. Detta innebär att materialet först måste tömmas ut på upplag och sedan återtransporteras till schaktrännan och återfyllnaden. Detta kostar naturligtvis både tid och pengar. Andra alternativet, som användes i Sävedalen, är att lämna materialet på deponi och istället återfylla med sand. Detta medför istället fler transporter och ett ökat behov av nya massor vilket inte bara kostar pengar utan även är sämre miljösynpunkt. ger möjlighet att skapa smala schakt. Tyvärr kunde den egenskapen inte tas tillvara på här eftersom rörläggningen tillhandhölls av en extern entreprenör och ett smalt schakt skulle ha försvårat deras arbete. Rörläggningen sker direkt nere i schaktet eftersom arbetet är tungt och då behövs plats för att gå nere i rörgraven. Om vakuumschaktning ska utföras i större skala måste detta arbetsutförande förändras. Varför schakta 200 liter per meter när möjligheten att schakta 100 liter per meter eller ännu mindre finns? En lösning till problemet skulle vara att rulla ut ledningen längs med rörgraven och sedan lyfta ner den i graven. Med vakuumschaktning är arbetsplatsen fri från schaktmassor så utrymme för en sådan manöver finns. Att schakta jordmassor med utrustningen som finns att tillgå idag är ett tungt arbete. En 6 slang fylld med lera väger en del och att sköta den 8 timmar om dagen sliter på kroppen. Att gå ner till en 4 slang underlättar det fysiska arbetet, men orsakar betydligt fler slangstopp vilket erfors i Skottland. Även markuppluckringen med spade är ett hårt arbete, speciellt då marken innehåller stenar och rötter. Sist men inte minst, det finns flertal vägar runt om i landet som inte tillåter dessa tunga fordon; BK2 och BK3 vägar. En DISAB Centurion maskin väger redan utan last drygt 20 ton Hantering av hinder i mark Stora stenar eller block är för tunga för att lyfta manuellt. Att ta in en minigrävare på tomten för att lyfta bort hindret är ett alternativ, men detta alternativ förtar något av förtjänsten hos vakuumschaktningen som metod. Önskemålet är naturligtvis en metod som är mer eller mindre självgående. Ett bättre sätt att hantera hindret är att helt enkelt låta det ligga kvar och istället schakta runt det. 20

23 Hantering av hinder ovan mark Självklart måste hinder som asfalt, plattor och dylikt avlägsnas innan arbetet kan påbörjas. Vanligtvis försöker man dock undvika servissträckor över asfalt eftersom återställningen är dyr och resultatet aldrig kan bli så bra som innan påbörjat arbete. Med vakuumschaktning är det dessutom lättare att undvika dessa sträckor eftersom framkomlighetsförmågan är bättre och möjligheten att schakta riktigt smalt finns Fördelar Minskat återställningsbehov Ett vakuumschakt kan göras smalt. Att skapa ett schakt som är 0,15 cm brett med lodrätta väggar är ingen svårighet. Med ett djup av 0,40 m ger det en schaktvolym på endast 60 l/m. En minigrävare kan, även med en smalskopa på, inte skapa dessa smala schakt och har därför åtminstone den dubbla schaktvolymen per servismeter. Den minskade schaktbredden innebär mindre återställningsyta. Är marken mjuk eller blöt kan en minigrävare orsaka stor åverkan på gräsmattan och trädgårdsmiljön. däremot lämnar inga spår efter sig eftersom ingen maskin behöver vara inne på tomten. Dessutom slipper man schaktmassor inne på gräsmattan. Schaktmassorna i sig orsakar inga permanenta skador, men de smutsar ner och den estetiska betydelsen för villaägaren kan ofta ha större vikt än man vid första anblicken tror. Bild 12 Olika resultat efter rörläggning Vänstra bilden visar resultat från vakuumschaktning, mittenbilden handschaktning och återanvändning av grästorvor, högra bilden visar traditionell schaktning. Slutligen kan gräsmattan i större utsträckning återanvändas eftersom den ändå måste skäras upp eller lossgöras innan vakuumschaktningen kan påbörjas. Kan arbetscykeln förändras så att rörläggningen sker direkt efter utförd servisschaktning kan grästuvorna sedan läggas tillbaka och tomten skulle i stort sätt vara fri från spår efter utfört arbete. Denna upptagning kan utföras manuellt med spade, men det finns även bra tillbehör för jobbet, läs mer under Förslag till förbättringar Säkert arbetsutförande Med vakuumschaktning föreligger ingen risk för skador hos befintliga ledningar. Vid arbete med en minigrävare krävs en extra man utöver föraren som bland annat kontrollerar att inga ledningar kommer i vägen. Inte heller växtlighet och rotsystem behöver störas på samma sätt då vakuumteknik används Framkomlighet Svåra sluttningar, utrymmeshinder eller växtlighet och trädgårdsrabatter kan omöjliggöra användningen av grävmaskiner. I så fall är det handgrävning som gäller för det flesta entreprenörer. Med en vakuumutrustning är dessa scenarion inte några 21

24 problem. Med sugslangen är framkomligheten näst intill obegränsad. Även tunnelarbeten under exempelvis en mur eller en trädgårdshäck är möjliga. 5. Slutsatser Schaktresultatet blir med vakuumutrustning mycket bra. Det är en säker metod som inte skadar befintliga installationer i marken. Framkomlighetsförmågan är oöverträffbar och återställningsbehovet minskas. De stora problemen för användandet är kostnaden, handhavandet och logistiken. Kostnad Att hyra in en vakuumlastare kostar med bemanning omkring 1500 kr/timme och då är det svårt att konkurrera med en minigrävare som ligger kring 1500 kr i dagshyra. Med minigrävaren schaktar du dessutom något snabbare än vad du gör med vakuumutrustningen. Om vakuumschaktning ska vara konkurrenskraftig gäller det istället att ta tillvara på dess positiva egenskaper vad det gäller framkomlighet och minskat återställningsbehov. Den vakuumutrustning som finns att tillgå idag är ett bra alternativ istället för handschaktning. I varje anslutningsområde finns det alltid ett antal hus där framkomligheten är begränsad, marken för kuperad eller där hinder gör det omöjligt att ta in en grävmaskin på tomten. I dessa fall borde vakuumschaktning vara ett givet alternativ. Logistik Vid vakuumschaktning måste uppsugna schaktmassor köras till tipp för att sedan ersättas med nytt material, eller så måste materialet tippas ut för senare återtransportering till trädgården. I bägge alternativen får du ytterligare ett arbetsmoment vilket kostar tid och pengar. Rörläggningen måste utvecklas så att smala schakt och direktåterfyllning är möjlig. Handhavande Slanghanteringen är tung och ett alternativ till manuell hantering är att använda en bil utrustad med lång teleskopsarm. I så fall har man en räckvidd i sidled på meter och kan dessutom lyfta slangen över hinder som exempelvis häckar och buskage. Det är dock inte så många bilar som är utrustade med denna typ av arm. Markuppluckringsarbetet kan underlättas med tryckluftstillbehör. Traditioner Det är naturligtvis svårt att övertala entreprenören att använda sig av vakuumschaktning. Varför hyra in externa tjänster och på så sätt förlora arbete när han kan göra det själv med egna resurser? Ska entreprenören bli intresserad måste ett annat vinstintresse finnas. Här har beställaren ett stort ansvar. Energibolagen måste ge sitt stöd till nya användandet av nya anläggningsmetoder och nya tankesätt gällande arbetsutförande och arbetsgång. 22

25 6. Förslag till förbättringar 6.1. Tillbehör Det tunga arbetet med dagens utrustning måste förbättras. Ett enkelt sätt att underlätta markuppluckringen är att använda sig av en trycklans eller en tryckluftsdriven spade. Bägge dessa utrustningar drivs av en mindre kompressor. Med spadverktyget finns också möjligheten att byta ut ändstycket mot andra tillbehör för asfaltsskärning, rotavskärningar eller jordpackning. Ett sådant tillbehör skulle inte bara underlätta det fysiska arbetet utan även göra vakuumschaktningen som metod mer självständig Återanvändning av gräsmatta Gräsmattan kan lösgöras manuellt med spade. Arbetet går relativt snabbt, men det kräver dock en del arbete. Dessutom kan det vara svårt att skydda tuvorna man får upp från uttorkning. Ett bättre alternativ som ger ett finare snitt är att använda sig av en torvskärare eller en kantskärare. Sådana maskiner filear en grässvål som enkelt kan rullas upp. Dessa rullar väger inte mycket, cirka 15 kg/m 2, och kan enkelt läggas åt sidan för senare återanvändning. Eftersom de är ihoprullade klarar de sig bättre än de öppna tuvorna från uttorkning. Dessa maskiner är inte mycket större än en gräsklippare och orsakar inga skador i trädgården. De är dessutom väldigt lätta att använda; en 10 meters servissträcka kan rullas upp på några minuter. Bild 13 Grästorvning Till vänster torvare, i mitten gräsrulle (bild från Frösvidal Gräs), till höger tryckluftsspade (bild BSB- Saugbagger und Zweiwegetechnik). Finns den tryckluftsdrivna spaden tillgänglig kan den användas till gräsupptagningen. Den underlättar det manuella arbetet, inte bara genom att minska det fysiska arbetet utan även eftersom den med slagfunktionen liksom grästorvaren filear upp materialet. En förutsättning för att denna återanvändning ska vara möjlig är att arbetscyklerna kortas ner. Den upprullade gräsmattan bör inte ligga allt för länge innan den återanvänds Vakuumutrustning i kombination med rördrivning Att använda rördrivningsmetoder för läggning av stamledningar är inte bara ekonomiskt ett bra alternativ, dessutom slipper man många omständliga avstängningar i gata. Att använda sig av rördrivning för varje enskild servis är dock svårt, främst ekonomiskt men även praktiskt. Det finns ett flertal rördrivningsmetoder, men den som lämpar sig i detta fall är styrd borrning. Styrd borrning görs med hög precision horisontellt mellan en start- och en mottagargrop. 23

26 Bild 14 Styrd borrning för stam Den övre bilden visar styrd borrning i vertikalplanet, den undre från ovan. Stamdragningen kan med styrd borrningen göras på flera olika sätt. Ett alternativ är ett traditionellt tänkandet där stammen läggs i gatan med servisavstick framför varje hus. Ett annat alternativ är att låta stamledningen gå över tomtmark, på så sätt kan de dyra schaktarbetena i gata i stor grad undvikas. Dessutom blir servislängderna kortare med bättre ekonomi som följd Genom att dra stammen på baksidan, mellan huskropparna, undviks sträckningar i gata helt och hållet. När stammen är på plats schaktas anslutningsgroparna för servisanslutningarna. Det är nu vakuumutrustningen kommer till sin rätt, med en minigrävare skulle detta arbete vara tidsödande och riskabelt på grund av de uppenbara riskerna för skador hos stamledningen. Det sista delen av arbetet med själva friläggningen skulle behöva göras för hand. Med en vakuumutrustning kan arbetet däremot utföras snabbt och helt riskfritt. Den stora fördelen med att lägga stammen före servisen är att arbetet med servisanslutningen förenklas, ingen extra skarv behövs och direktåterfyllnaden underlättas. Anslutningsgropen för servisen kan enkelt schaktas fram och så fort servisschaktningen är klar kan rörläggningsarbetet påbörjas. Om anslutningsgroparna istället grävs innan stammen läggs kan det vara svårt att träffa dem med borrhuvudet. Även om positionen hos styrhuvudet alltid är känd kan hinder i form av block, trädrötter och dylikt få borrhuvudet att ändra riktning vilket då flyttar borrlinje och anslutningsgrop. Styrd borrning fungerar i de flesta material, dock inte i alltför blockrika marker. Styrd borrning ställer dessutom krav på att stamledningen är flexibel. Eftersom flexrullar på meter finns att tillgå borde dock inte det vara något problem. Om kulverten som läggs är av dubbelrörsutförande är det viktigt att tänka på böjningsradien. Dubbelrör tillåter egentligen böjning i endast ett led och under dragningen är det omöjligt att veta hur röret vrider sig. Därför måste krökningsradien hos stamledningen vara mycket liten så att maxvärdena inte överstigs. Även borrstängerna hos borriggen har en begränsad krökningsradie, cirka 8-10 procent. Om dubbelrör ska användas är mediarör av koppar nästan en förutsättning eftersom stålrör i dubbelrörsutförande enbart finns i de mindre dimensionerna. 24

27 6.4. Ny utrustning Ett sätt att lösa problemet med logistiken och även få ner kostnaderna är att utveckla utrustningen så den blir mer lämpad för rörgravsschaktning. Dagens stora vakuumlastare är egentligen överkvalificerade för servisschaktning. Om uppsuget material, istället för att transporteras hela vägen till uppsamlingstanken, skiljs av i trädgården slipper man svårigheterna med tryckfall och materialtransport genom slangen. På detta sätt möjliggörs användandet av en betydligt mindre och enklare utrustning som naturligtvis även är billigare. Utrustningen skulle drivas av ett mindre aggregat, cirka kw, som placeras ute i gatan. Via en slang står aggregatet i kontakt med avskiljaren inne i trädgården. Eftersom denna slang alltid är tom på material kommer tryckfallet över den vara lågt. Uppsamlingsbehållaren är utrustad med en kort sugslang, cirka 2-3 meter. Eftersom materialet sugs en så kort sträcka blir tryckfallen även här låga. Avskiljarenheten kan placeras på en minidumper och då tömma ut uppsuget material längs schaktrännan. Enheten kan också användas tillsammans med en kranbil. Genom att hänga enheten i armen slipper man utrustning på marken och den höga framkomlighetsförmågan bibehålls. Uppsuget material kan tömmas ut på bilens flak för en senare återfyllnad. Denna utrustning skulle behålla vakuumschaktningens goda egenskaper vad det gäller framkomlighet och återställning samtidigt som logistiken förbättras och kostnaderna hålls nere. 25

28 7. Referenser Rapporten baseras på praktiska försök och diskussioner med folk från som arbetar med vakuumutrustning både vad det gäller tillverkning och entreprenörskap. Utöver referensgruppen bör följande personer nämnas. Frank McShane Gunnar Eneroth, Thomas Westerberg Maria Olausson, Hans Heemskerk Stefan Mattes Hydroexcavation Ltd VästVac Kåbea AB SBS Entreprenad BSB-Saugbagger und Zweiwegetechnik 26

29 8. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Tekniska specifikationer Praktiska försök 27

30 Bilaga 1, Tekniska specifikationer Tekniska specifikationer DISAB Centurion vaxcavator VSK BSB-Moskito Aggregatstorlek 200 kw 22 kw 10 m 3 /min, 7 bar Max. vakuum 80 % 34 % 40 % Max. deplacement 8900 m 3 /h 846 m 3 /h 1200 m 3 /h Uppsamlingstank 9 m 3 1,9 m 3 0,1 m 3 Markuppluckring Spade, manuell Vatten, 130 bar Tryckluftsverktyg Bilaga 2, Praktiska försök Servisschaktning, Sävedalen Förutsättningar Eriksvägen 16 Eriksvägen 6 Eriksvägen 7 Sträcka m Djup 0,6 0,5 0,6 m Bredd 0,6 0,4 0,35 m Volym per meter l/m Schaktvolym 2,2 1,2 3,4 m 3 Sugslang m (teleskopsarm) Sugslang m Arbetsvakuum % Schaktmassor Matjord och lera Matjord och sand Matjord och lera Tider Starttid, etablering 07:50 10:00 12:15 Sluttid, avveckling 08:35 10:30 13:55 Ställtid minuter Arbetstid, totalt minuter Arbetstid, effektivt minuter Schaktkapaciteter Totalt ,5 m/h Meter, effektivt 9 16,5 13,5 m/h Liter, totalt liter/minut Liter, effektivt liter/minut 28

31