Unionens lilla guide till. En bra början. Om avtal, lön, arbetstider, semester, dina rättigheter och annat viktigt på din nya arbetsplats.

Transkript

1 Unionens lilla guide till Om avtal, lön, arbetstider, semester, dina rättigheter och annat viktigt på din nya arbetsplats.

2

3

4

5 Unionens lilla guide till Om avtal, lön, arbetstider, semester, dina rättigheter och annat viktigt på din nya arbetsplats.

6 Innehåll Ett nytt kapitel Avtal... 9 Anställningsavtal Kollektivavtal Mina vänner på jobbet Lön Lönesamtal Löneförmåner Var ligger närmaste...? Arbetsmiljö fg (Förkortningsguide) Arbetstid

7 5. Semester Lunchguide Kompetensutveckling Karriär Vem ringer jag? Diskriminering Om Unionen

8 Ett nytt kapitel Att vara ny på jobbet är en utmaning. Du är ivrig att få komma igång och bidra med din kompetens och dina idéer men samtidigt lite vilsen i början. Osäker på vem som är vem, hur saker hänger ihop och vad som är tillåtet. Det kan gälla oskrivna regler om vem som tar kommandot på möten och vilken kopp du helst inte ska låna på fikat, men också skrivna regler om vilka arbetstider som gäller, hur lönesättningen går till och hur du får den kompetensutveckling du behöver. för att få en bra början är att läsa denna bok. Här har vi samlat det viktigaste när det gäller dina villkor och förmåner på jobbet, många av dem framförhandlade av oss i Unionen, i kollektivavtalet. I boken hittar du också checklistor och andra hjälpmedel för att så snabbt som möjligt få koll på det nya jobbet: Heter hon i receptionen Jeanette eller Annette? Var ligger närmaste Apotek? Var serveras den godaste sushin? Vad betyder egentligen vp och rc? Ett annat bra sätt att snabbt bli varm i jobbkläderna är att vara medlem i Unionen. Vår klubb finns på arbetsplatsen och har därför bra koll på hur saker 6

9 fungerar och kan dessutom göra någonting åt det som inte riktigt fungerar. Deras jobb är att göra ditt jobb så tryggt, utvecklande och roligt som möjligt. Då kan du koncentrera dig på att komma igång med de nya arbetsuppgifterna och visa framfötterna utan att trampa någon på tårna. Välkommen till ditt nya jobb. Och till Unionen! Med vänlig hälsning från oss i Unionen 7

10

11 KAPITEL ETT Avtal Anställningsavtal LAS Kollektivavtal

12 1AVTAL Anställningsavtal När du tackade ja till det nya jobbet pratade ni säkert om anställningsvillkoren och kom överens om dessa. Kanske tog ni till och med i hand när ni var klara. Men det är ändå viktigt att du får ett skriftligt anställningsavtal så att det aldrig behöver bli några diskussioner om vilka villkor som gäller. Helst ska du få det innan du börjar på nya jobbet men lagen (Lagen om anställningsskydd (las) 6 c ) säger att arbetsgivaren ska informera dig om villkoren för anställningen senast en månad efter det att arbetet börjat. LAS I las regleras även vilken information avtalet ska innehålla. Det är till exempel: Tillträdesdag, det vill säga vilken dag du börjar Arbetsplats Arbetsuppgifter Anställningsformen, om den är tidsbegränsad eller tillsvidare Uppsägningstider 10

13 Lön och andra förmåner Arbetstider Semester Om det finns kollektivavtal som gäller 1 AVTAL På unionen.se finns en färdig blankettmall med alla de punkter som bör finnas med i ett anställningsavtal. Den kan du och din arbetsgivare fylla i direkt på datorn. Mina anteckningar om anställningsavtal: 11

14 1AVTAL Mina anteckningar om anställningsavtal: 12

15 1AVTAL 13

16 1 KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal Har du kollektivavtal på din nya arbetsplats? Grattis! Då finns ett färdigförhandlat avtal med mycket av det som du kanske tar för givet men som inte finns reglerat i någon lag: Årliga löneökningar, övertidsersättning och extra ersättning om du är föräldraledig eller blir sjuk. Avtalet gör att du ligger rätt från början och får en bra grund, sedan kan du eller din Unionenklubb förhandla fram ännu bättre villkor. Kollektivavtalet innehåller bland annat: Regler om lön, arbetstid och anställningsform. Rätt till förhandling om lön varje år. Regler om övertid, restid och obekväm arbetstid. Extra ersättning när du är föräldraledig eller långtidssjuk. Rätt till information och inflytande. Försäkringar för extra ekonomisk trygghet. Ekonomiskt och praktiskt stöd om du blir uppsagd. En av marknadens bästa pensionsförsäkringar, ITP. 91 % av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal 14

17 1 KOLLEKTIVAVTAL kr mer med kollektivavtal Att ha kollektivavtal på arbetsplatsen är värt i snitt kronor per år. Hur mycket just du tjänar beror bland annat på hur länge du varit anställd, vilken lön du har och hur mycket övertid du jobbar. Om du är föräldraledig eller sjuk påverkar också värdet av kollektivavtalet. På unionen.se kan du räkna ut hur mycket du tjänar egentligen på jobbet. Där hittar du också exempel på hur avtalet fungerar och vilka summor det kan innebära. Här är ett exempel: Gustav tjänar kr Gustav Bergh, 27 år, är projektledare inom mediebranschen i Umeå. Han tjänar kr/mån, jobbar 40 timmar i veckan och är anställd sedan tre år. Löneökning under året/ny månadslön 3,7 procent, värde kr/mån. Värdet av avtalshöjningen är kr. Övertidsersättning Gustav arbetar i genomsnitt 100 timmar övertid per år, varav 70 timmar måndag fredag kl och 30 timmar på annan tid. Värdet av övertidsersättning är kr. Föräldraledighet Gustav var föräldraledig i tre månader och fick 10 procent i föräldralön genom avtalet. Värde kr. 15

18 1 KOLLEKTIVAVTAL Tjäna en miljon För dig som tjänar kr i månaden blir pensionskapitalet efter ett arbetsliv ca 1 miljon kr högre om du arbetat på ett företag med kollektivavtal, jämfört med om arbetsgivaren saknar kollektivavtal men betalar samma premie i en individuell tjänstepension. Kollektivavtalad tjänstepension ger dig guldkant under pensionen. Lönelagen finns inte Det finns ingen lag som säger hur låg en lön får vara. En arbetsgivare får alltså betala hur låg lön som helst om han hittar någon som är beredd att arbeta för den låga lönen. Men inte om det finns kollektivavtal då finns regler om lägsta tillåtna lön. På unionen.se kan du räkna ut hur mycket du tjänar på att ha kollektivavtal på arbetsplatsen. 16

19 1 KOLLEKTIVAVTAL Mina anteckningar om kollektivavtal: 17

20 MINA VÄNNER PÅ JOBBET Vem är vem, vem jobbar var, vem gillar vad? Få snabbt koll på kollegerna med hjälp av denna jobbversion av den klassiska Mina vänner-boken. Be dina arbetskamrater fylla i så kan du sedan tjuvkika om du glömt om hon i växeln heter Annette eller Jeanette, eller om din chef gillar att träna eller läsa böcker. NAMN NAMN TITEL TITEL BOR BOR FAMILJ FAMILJ FRITID FRITID 18

21 NAMN NAMN TITEL TITEL BOR BOR FAMILJ FAMILJ FRITID FRITID NAMN NAMN TITEL TITEL BOR BOR FAMILJ FAMILJ FRITID FRITID 19

22 NAMN NAMN TITEL TITEL BOR BOR FAMILJ FAMILJ FRITID FRITID NAMN NAMN TITEL TITEL BOR BOR FAMILJ FAMILJ FRITID FRITID 20

23 KAPITEL TVÅ Lön Lönekriterier Löneavtal Klubben förhandlar Lönesamtal Lön och löneskillnader Om du kör fast

24 2LÖN Lön Att vara nöjd med lönen är en viktig del av att trivas på jobbet. Tjänar du som du förtjänar gör det också att du känner dig uppskattad och uppmärksammad. Det ökar motivationen och inspirationen att fortsätta göra ett bra jobb. Individuella löner På företag som omfattas av Unionens löneavtal tilllämpas, med några få undantag, individuell lönesättning. I löneavtalet står det att lönen ska vara individuell och differentierad. Det innebär att den bestäms utifrån en rad faktorer som har att göra med dina arbetsuppgifter, din prestation, din duglighet med mera. medlemmars Unionens Marknadslöner är en lathund på unionen.se där du snabbt kan orientera dig i rekommenderade lönelägen för våra vanligaste yrken. 22

25 2LÖN Men också företagets ekonomiska situation påverkar lönesättningen. De företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling, det vill säga en löneutveckling som ligger över kostnadsökningarna i samhället. Även marknadskrafter påverkar lönesättningen. Lönekriterier Exempel på faktorer som påverkar lönesättningen är: Arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvarsområde Prestation/duglighet Kunskap/erfarenhet Krav på utbildning Utbud/efterfrågan på arbetskraft i olika befattningar Idérikedom och pedagogiska färdigheter Ekonomiskt ansvar Verksamhetsansvar Personalansvar Förmåga att leda, ta initiativ och samarbeta Utbildning påverkar lönen när det ställs krav på det i arbetet. Utbildning som inte krävs för arbetet ger inte högre lön. 23

26 2LÖN Det är viktigt att bedömningen av de faktorer som påverkar lönen görs på så objektiva grunder som möjligt och ska givetvis vara könsneutrala. Varje anställd ska veta på vilka grunder lönen sätts och vilka krav som gäller för att få en löneutveckling. Kompetensutveckling ger löneutveckling Det är viktigt för företagens utveckling och konkurrenskraft att de kan ha medarbetare med rätt kompetens som under hela yrkeslivet ges möjlighet till och motiveras för lämplig kompetensutveckling. Du och din arbetsgivare har ett gemensamt ansvar för din kompetensutveckling. Ökad kunskap och erfarenhet gör att du kan utvecklas och utföra arbetsuppgifter som är mer kvalificerade och mer ansvarskrävande, vilket i sin tur ger högre lön. Marknadskrafter Marknadskrafterna och arbetsgivarens uppfattning om vilken lönenivå som olika typer av befattningar ska ligga på i företaget (lönestruktur) påverkar också lönerna. I ett företag kan lönerna för en yrkesgrupp ligga högre än övrigas då den betraktas som mera viktig 24

27 2LÖN för företaget. Nyckelpersoner betalas ofta högre. Rörligheten på arbetsmarknaden påverkar löneläget för olika yrkesgrupper och för individer. Personer som byter arbetsgivare ofta har i allmänhet högre lön än personer som inte gör det. En del yrken kan lönemässigt ligga avsevärt högre än andra beroende på tillgång/efterfrågan på dessa eller att de är av central betydelse för branschen. Övriga befattningar kan ha lönelägen i nivå med andra då de konkurrerar på samma arbetsmarknad. I regioner med hög arbetslöshet och få arbetstillfällen pressas lönenivån i allmänhet ner. Löneavtal I löneavtalet är det bestämt när din arbetsgivare ska förhandla din lön och vad som ska påverka din lönesättning. Ofta finns det en fastställd summa pengar (pott) som ska fördelas mellan Unionens medlemmar på företaget vid ett bestämt datum. I de flesta löneavtal finns också en lägsta lön och ett lägsta lönepåslag som gäller för alla. Saknas det kollektivavtal på din arbetsplats saknas också löneavtal. Då är det viktigt att du ser till att vara överens med din arbetsgivare om och när och på vilka 25

28 2LÖN grunder din lön ska ses över. Det som du och din arbetsgivare är överens om bör du se till att skriva in i ditt anställningsavtal. Klubben förhandlar Det är klubben (eller arbetsplatsombudet) och företaget som förhandlar om hur stora löneökningar företaget har råd med varje år och om hur stora lönepåslag var och en av Unionens medlemmar ska få. Klubben och företaget utgår i förhandlingen från det löneavtal som företaget omfattas av. För att klubben ska kunna representera dig på ett bra sätt i förhandlingarna är det viktigt att du förser dina fackliga representanter med information om hur du ser på din löneutveckling. Lönesamtal På vissa företag använder man sig av lönesamtal som en del i processen att bestämma löner och lönepåslag. Lönesamtalet äger rum mellan dig och din chef innan klubben och företaget förhandlar. I lönesamtalet ska du och din chef gå igenom och diskutera vad som krävs för att höja din lön samt gå igenom dina arbetsresultat under det gångna året. 26

29 2LÖN Förutsättningarna för att kunna ha ett bra lönesamtal är att det finns ett tidigare utvecklingssamtal som grund att följa upp. Överenskommelserna i utvecklingssamtalet är ett av underlagen i lönesamtalet, dvs arbetsinnehåll, kompetens och arbetsresultat. I vissa löneavtal finns det inskrivet att du ska ha ett lönesamtal. Egen löneförhandling Om det saknas klubb på ditt företag så måste du själv bevaka att du får ut de löneökningar som du har rätt till. Kontakta gärna Unionen Direkt på telefon eller ditt regionkontor för information om hur du går till väga. 27

30 2LÖNESAMTAL Lönesamtal Du behöver alltid vara påläst och förberedd. Oavsett om du har en klubb som förhandlar för dig, ska ha lönesamtal eller behöver förhandla om lönen helt på egen hand. Därför är det viktigt att du är påläst om hur lönesättningen går till på just ditt företag samt kan svara på hur du ser på din egen löneutveckling. Gå igenom följande frågor: Lön och löneskillnader Ta reda på innehållet i det löneavtal som gäller på ditt företag och från vilket datum varje år som lönen ska höjas. Logga in på unionen.se och ta del av avtals informationen kring ditt avtal. Skaffa dig information om hur man sätter löner på företaget. Vet du varför du har den lön du har? Om du tror att en kollega har högre lön än du, trots likvärdiga arbetsuppgifter, ska du ta upp det med din klubb. Ta del av Unionens rådgivning om marknadslöner. 28

31 2LÖNESAMTAL Tidigare utvecklingssamtal Gå igenom överenskommelser från ditt senaste utvecklingssamtal. Har du uppfyllt dina åtaganden? Har företaget gjort detsamma? Dina arbetsuppgifter och din utveckling Har du blivit befordrad? Har du fått utökat ansvar? Har du genomgått någon utbildning eller på annat sätt ökat din kompetens så att du kan hantera och utveckla dina arbetsuppgifter på ett bättre och effektivare sätt? Har du presterat ett bra resultat eller en bra insats? Tala klarspråk Använd dig av dina samlade argument och dina förberedelser. Var tydlig med hur du ser på din lön tala om vilken lön du vill ha. Lyssna på arbetsgivarens synpunkter och försök att vända på arbetsgivarens argument för att använda dem som dina egna. Har du några löften från tidigare lönesamtal, till exempel: Det blev inte så mycket i år, med det ska vi kompensera nästa år! Påminn om dem! 29

32 2LÖNESAMTAL Fråga och kontrollera att ni är överens Om du inte förstår vad din chef menar fråga! Sammanfatta gärna er diskussion och kontrollera att ni är överens om vad ni har kommit fram till: Då är vi eniga om att Skriv ner det ni är överens om. Om du löneförhandlar kom fram till en uppgörelse Det bästa är om ni kan komma fram till vad din nya lön ska bli. Om din chef säger att hon eller han vill fundera på ditt löneförslag, se till att ni bokar en ny tid då chefen kan ge dig sin reaktion på ditt löneförslag eller komma med ett eget. Argumentera sakligt, det vill säga skilj på fakta och subjektivt tyckande. Om du själv blir osäker, begär betänketid. Om du inte blir nöjd, tala om det. Gå inte med på något som du inte är säker på. Om du kör fast Om du kör fast i diskussionen med din chef, boka en ny tid och kontakta din lokala klubb. Om du saknar klubb kan du vända dig till Unionen Direkt eller till ditt regionala Unionenkontor. Bli inte överens om något du tycker är fel. Om du får ett lågt lönepåslag eller inte är nöjd så finns det i många löneavtal inskrivet att du och din chef gemensamt ska ta fram en 30

33 2LÖNESAMTAL åtgärdsplan för hur du, via till exempel kompetensutveckling eller andra åtgärder, ska kunna förbättra din löneutveckling. Mina anteckningar om lönesamtal: 31

34 2LÖNEFÖRMÅNER Löneförmåner Alla förmåner som du får från din arbetsgivare är i princip skattepliktiga. Skatten beräknas på förmånens förmånsvärde vilket motsvarar den kostnad du själv skulle ha om du betalade för varan eller tjänsten. Exempel på skattepliktiga förmåner: Förmånliga lån Bil och drivmedel Trohetsrabatter Rikskuponger Städhjälp Bonus Pensionsförsäkring Resor Det finns ett fåtal förmåner som inte beskattas. Exempel på skattefria förmåner: Personalvård Motionsbidrag Arbetsredskap 32

35 2LÖNEFÖRMÅNER Personalrabatt Förmånsbil Om din arbetsgivare håller dig med en bil som du kan utnyttja både privat och i tjänsten så är det en förmån och du behöver betala skatt för bilens förmånsvärde. Förmånsvärdet beräknas exklusive drivmedel. Vid minst mils tjänstekörning ska förmånsvärdet sättas ned till 75 procent av det fulla värdet. För beräkning av förmånsvärde, exklusive drivmedel finns ett utmärkt beräkningsprogram på Skatteverkets webbplats. Drivmedel Förmån av fritt drivmedel beräknas som marknadsvärdet 1,2. Om bensinpriset är 12 kr blir förmånsvärdet per liter bensin som används i privat körning 14,40 kr. (skatteverket.se 16 maj 2011) För mer information se Skatteverkets hemsida. Löneväxling Du kan bli erbjuden av din arbetsgivare att byta en viss del av din lön mot en förmån, till exempel bil, dator eller sjuk- och tandvård. Eftersom förmånen ofta innebär ett bruttolöneavdrag är det viktigt att du själv 33

36 2LÖNEFÖRMÅNER kontrollerar med Skatteverket hur beskattningen av förmånen ser ut. Skatteeffekten kan bero på din ekonomiska situation. Det är inte säkert att det är till din fördel att byta lön mot en förmån. Du slipper visserligen utgiften för varan/tjänsten, men måste ta upp ett förmånsvärde som inkomst och därmed betala skatt. Dessutom kan bytet av lön mot förmån negativt påverka din sjukpenninggrundande inkomst (sgi) och din tjänstepension (itp, itpk). På skatteverkets hemsida finns information om beskattning av förmåner, 34

37 2LÖNEFÖRMÅNER Mina anteckningar om löneförmåner: 35

38 VAR LIGGER NÄRMASTE...? En ny arbetsplats betyder också nya omgivningar. Skaffa dig snabbt koll på vart du tar vägen för olika ärenden.... APOTEK... LIVSMEDELSBUTIK... OPTIKER... FRISÖR... TANDLÄKARE 36

39 ... BANKOMAT... SYSTEMBOLAG... BLOMSTERAFFÄR... LEKSAKSAFFÄR... PRESENTBUTIK... VÅRDCENTRAL... ATG-OMBUD... BIOGRAF... AFTER WORK-STÄLLE 37

40 ... BIBLIOTEK... SKOMAKARE... IPHONEGLAS-LAGARE... GYM... BENSINMACK... THAIKIOSK... KEMTVÄTT... SKRÄDDARE... BOKHANDEL 38

41 KAPITEL TRE Arbetsmiljö Stress och konflikt Tidiga varningssignaler på stress Konflikt Tydliga regler 39

42 3ARBETSMILJÖ Arbetsmiljö Din arbetsmiljö är allt det du har runt omkring dig på jobbet: arbetsredskap och maskiner, luften, ljudet och ljuset, hur arbetet är organiserat och hur du trivs på arbetsplatsen. Stress och konflikt Stress upplever du när det är för tuffa krav på jobbet jämfört med dina mänskliga behov. Den kan leda till ohälsa och får också konsekvenser för verksamheten. Känner du dig stressad? Svårt att få ihop livspusslet? Försök att sträva efter balans mellan arbete, fritid och vila. Upplever du svår och långvarig stress eller har sjukdomssymtom, kontakta företagshälsovården eller din läkare. Prata med din chef. Kanske kan ni på ett enkelt sätt minska din stress genom att se över dina arbetsuppgifter. Din chef ska regelbundet undersöka förhållandena och bedöma riskerna för ohälsa. Han eller hon ska också fånga upp signaler om ohälsa. Du har också ett ansvar att tala om vilka risker du ser i arbetsmiljön. 40

43 3ARBETSMILJÖ Tidiga varningssignaler på stress: Magbesvär, huvudvärk och yrsel Muskelspänningar i nacke, axlar, käkar Tryck över bröstet, hjärtklappning Infektionskänslighet Trötthet, utmattning, irritation Sömnstörningar, svårt att somna eller vaknar tidigt Koncentrations- och minnesproblem Oro, rastlöshet, nedstämdhet Minskat intresse, likgiltighet, oföretagsamhet Varningssignaler i organisationen Irriterad stämning, allmänt missnöje, konflikter Ilska och sorg Letande efter syndabockar Brist på initiativ och negativ inställning till arbetsgivaren Mobbing, diskriminering och trakasserier Chanstagning som kan leda till olyckor Missbruk av alkohol, läkemedel och droger Konflikt Om du hamnar i en konflikt ta hjälp av andra. Prata med en vän eller kollega som inte själv är inblandad i situationen. Du kan också prata med din chef, din personalavdelning, ditt arbetsmiljöombud (skydds 41

44 3ARBETSMILJÖ ombud) eller kontakta Unionens regionkontor. Gör det så tidigt som möjligt. Tydliga regler Det är bra om det finns tydliga regler för konflikthantering på din arbetsplats. Det skapar trygghet och förebygger ohälsa. Arbetsgivaren ska ha en arbetsmiljöpolicy och fånga upp signaler på problem. Utsatta ska snabbt få hjälp och stöd. Chefer ska ha utbildning. Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte får förekomma på arbetsplatsen. tet På unionen.se finns bra länkar till mer info om stress, t ex Stressforskningsinstituoch Stressmottagningen 42

45 3ARBETSMILJÖ Mina anteckningar om arbetsmiljö: 43

46 FG (FÖRKORTNINGSGUIDE) Har rc lämnat vp för q1 till lg än? Arbets livet är fullt av förkortningar. Vissa förekommer på de flesta arbetsplatser, andra är specifika för ett visst företag. Här hittar du fylla på de som du hör dina nya kolleger svänga sig med. RC = regionchef VP = verksamhetsplan LG = ledningsgruppen Q1 = första kvartalet = = = = = = = =

47 KAPITEL FYRA Arbetstid Prata med din chef Arbetstidslagen Kollektivavtal Utan kollektivavtal Övertid 45

48 4ARBETSTID Arbetstid Att påverka sin arbetstid är en central fråga när det gäller att få ihop livspusslet, inte minst för småbarnsföräldrar. Flextid kan vara av avgörande betydelse för att hinna med hämtning och lämning på dagis. Oregelbunden arbetstid och nattarbete medför ofta en påfrestning på dina relationer och risker för din hälsa. Alltför mycket övertid under lång tid kan bidra till att du mår dåligt både kroppslig och psykiskt. Ju större möjlighet du har att själv kunna anpassa din arbetsdag utifrån din livssituation ju mindre är risken för stress, utbrändhet och sjukdom. Prata med din chef Prata i första hand med din chef/arbetsledare om du upplever problem som är kopplade till dina arbetstider. Han eller hon har en skyldighet att undersöka och åtgärda eller förebygga de hälsorisker som finns. Hänvisa till arbetsmiljölagen och arbetstidslagen. Uppföljning ska ske. Du kan även ta kontakt med ditt arbetsmiljöombud (skyddsombud) eller Unionen för stöd och hjälp. 46

49 4ARBETSTID Arbetstidslagen Arbetstiden regleras i arbetstidslagen och i avtal. Arbetstidslagen reglerar framför allt arbetstidens längd och hur arbetet är fördelat över dygnet. I kollektivavtal regleras vad som är ordinarie arbetstid och vad som är övertid i branschen, samt vilken ersättning som gäller för övertidsarbete, jour och beredskap samt arbete på obekväm arbetstid. Kollektivavtal Ordinarie arbetstid för tjänstemän är högst 40 timmar per helgfri vecka enligt de flesta kollektivavtal, men det är vanligt med företagsavtal med kortare arbetstid. Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kompensationsledighet). Chefer och andra som har frihet att själva förlägga sin arbetstid kan komma överens med arbetsgivaren att kompensation för övertidsarbete ska ges i form av högre lön och/eller 3 5 extra semesterdagar. Det innebär inte att arbetsgivaren har rätt att kräva obetalt övertidsarbete utan det är en kompensation för att man avstår från den kollektivavtalade övertidsersättningen. 47

50 4ARBETSTID Utan kollektivavtal Finns det inte kollektivavtal på ditt företag så ska det i ditt anställningavtal framgå hur din arbetstid är förlagd. Ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen är högst 40 timmar per vecka, men arbetstidslagen säger ingenting om ersättning för övertidsarbete, arbete på kvällar och helger eller beredskapsersättning. Därför är det viktigt att begära skriftligt på vilken övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid man får innan man arbetar övertid på ett företag som saknar kollektivavtal. Enligt arbetstidslagen har man rätt till ett schema minst två veckor i förväg och arbetsgivaren måste föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Hur fördelar du din tid mellan arbete, måsten, egen tid, familj och sömn? Testa dig själv i Tidsfördelningstestet på unionen.se 48

51 4ARBETSTID Övertid Arbete som du utför på tid utöver din ordinarie arbets tid, räknas som övertidsarbete. Sånt arbete ska vara beordrat i förväg eller godkännas som övertidsarbete i efterhand av arbetsgivaren. Det krävs särskilda skäl för övertidsarbete; något oförutsett ska ha inträffat som gör att det krävs extra insatser och övertidsarbete får inte schemaläggas. Arbetsgivaren får enligt kollektivavtal, med ett par undantag, ta ut högst 150 timmar övertid per kalenderår och tjänsteman. Om det finns särskilda skäl kan en tjänsteman arbeta ytterligare 150 timmar övertid under ett år. Men då måste facket godkänna det. Av den totala övertiden får arbetsgivaren normalt inte ta ut mer än 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad. Om det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen så gäller arbetstidslagens regler: 200 timmar allmän övertid under ett år och högst 50 timmar övertid under en månad. Arbetgivaren är skyldig att föra övertidsjournal där jourtid, övertid och mertid framgår. Den sammanlagda arbetstiden (ordinarie arbetstid och övertid) får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. Alla anställda ska ha 49

52 4ARBETSTID minst elva timmars nattvila (sammanhängande ledighet) varje dygn och minst 36 timmars sammanhängande veckovila utan beredskapstid varje vecka. Arbetstidslagen ger också rätt till raster och pauser. Man får arbeta högst fem timmar i följd utan rast. Om du har avtalat bort din övertidsersättning håll koll på hur mycket du arbetar för att kunna stämma av om du får rimlig ersättning för ditt arbete. Kom ihåg att du skall ha ersättning dels för övertiden och dels för den obekväma arbetstiden. Tänk på att du ställer din tid till arbetsgivarens förfogande och i utbyte får du pengar, ge inte bort din tid gratis! 50

53 4ARBETSTID Mina anteckningar om arbetstid: 51

54 ARBETSTID 4ARBETSTID 52

55 KAPITEL FEM Semester Planera inför semestern Semesterlagen Antal semesterdagar

56 5SEMESTER Semester Fyra veckors sammanhängande semester under juni augusti har du rätt till. Två månader innan semestern börjar ska du få veta vilka semesterveckor du fått och då kan arbetsgivaren inte dra tillbaka eller ändra dem sen. Alla har rätt att vara helt lediga på semestern. Under semestern behöver du inte vara anträffbar eller tillgänglig på något sätt och du har rätt att resa bort vart du vill. Måste du vara tillgänglig för arbetsgivaren eller kunder och läsa e-post för jobbet så är det inte semester och då ska du ha ersättning för det. Semestern regleras i semesterlagen och har din arbets På unionen.se finns räknesnurror som hjälper dig räkna fram: Antal betalda semesterdagar Hur mycket du får i semesterlön Hur det fungerar med innestående semester när du slutar din anställning och hur mycket semesterersättning du får. 54

57 5SEMESTER plats inget kollektivavtal så är det lagen som gäller. Kollektivavtalet kompletterar lagens regler. Hur många semesterdagar har jag? Du har rätt till 25 betalda semesterdagar per år om du har arbetat hela intjänandeåret. Kollektivavtalet kan ge dig rätt till till exempel 28 eller 30 dagars semester. Har du börjat din anställning till exempel 1 september under intjänandeåret så har du fram till 31 mars varit anställd i 213 dagar och har då rätt till färre än 25 semesterdagar. Med 25 dagars semesterrätt blir då din rätt till betalda semesterdagar: = 15 dagar (semester kan bara vara hela dagar). 55

58 5SEMESTER Mina anteckningar om semester: 56

59 5SEMESTER 57

60 LUNCHGUIDE Sushi, husman, thai eller burgare? Här kan du skapa din egen lunchguide med matnyttig info om de närliggande näringsställenas goda och mindre goda sidor NAMN TYP AV MAT... ADRESS Ja HÄMTMAT Nej... PRISER MITT BETYG NAMN TYP AV MAT... ADRESS Ja HÄMTMAT Nej... PRISER MITT BETYG 58

61 NAMN TYP AV MAT... ADRESS Ja HÄMTMAT Nej... PRISER MITT BETYG NAMN TYP AV MAT... ADRESS Ja HÄMTMAT Nej... PRISER MITT BETYG NAMN TYP AV MAT... ADRESS Ja HÄMTMAT Nej... PRISER MITT BETYG 59

62 NAMN TYP AV MAT... ADRESS Ja HÄMTMAT Nej... PRISER MITT BETYG NAMN TYP AV MAT... ADRESS Ja HÄMTMAT Nej... PRISER MITT BETYG NAMN TYP AV MAT... ADRESS Ja HÄMTMAT Nej... PRISER MITT BETYG

63 KAPITEL SEX Kompetensutveckling Kompetens ger trygghet Kompetensutvecklingsavtal Utvecklingssamtal Förbered utvecklingssamtalet

64 6KOMPETENSUTVECKLING Kompetensutveckling Din kompetens är din teoretiska och praktiska kunskap, din arbetslivserfarenhet, din sociala färdighet och din förmåga och möjlighet att omsätta detta i praktiken. Kompetensutveckling sker i varje situation när du lär dig och utvecklas oavsett om det sker genom studier på högskolan, på kurs, i praktik eller i det dagliga arbetet. Behoven avgör vilken form som är lämpligast. Målet med kompetensutveckling kan variera, det kan röra sig om: Utveckling inom nuvarande arbetsuppgifter. Utveckling till andra uppgifter inom företaget. Utveckling för din egen trygghet och utveckling i arbetslivet i stort. Kompetens ger trygghet Som anställd behöver du under hela ditt yrkesverksamma liv utveckla och fördjupa din kompetens för att anpassa dig efter de snabba förändringarna som sker på arbetsmarknaden. Med uppdaterad kompetens är det lättare att byta både arbetsuppgifter och arbetsgivare, det skapar trygghet i arbetslivet. 62

65 6KOMPETENSUTVECKLING Goda möjligheter till kompetensutveckling behöver vara tillgänglig både i företag, inom organisationer, på universitet och högskolor samt inom den offentliga arbetsmarknadspolitiken. Kompetensutvecklingsavtal Flera av Unionens kollektivavtal innehåller överenskommelser om kompetensutveckling. De ger information och stöd direkt till dig som medlem. Genom avtalen är Unionen och arbetsgivaren överens om vad kompetensutveckling är och vad den ska leda till, arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar samt kopplingen mellan kompetensutveckling och lön. Avtalen ger en grund för att starta en gemensam process där företaget och de anställda tar reda på vilka behoven är. Det är viktigt att du tar reda på vad just ditt avtal innehåller, eftersom texterna varierar lite mellan olika avtal. En mall för hur en utvecklingsplan kan se ut hittar du på 63

66 6KOMPETENSUTVECKLING Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är ett regelbundet återkommande samtal mellan dig och din chef där ni diskuterar igenom din och företagets situation. Syftet är att utveckla dig som medarbetare och organisationen som helhet. Både dina och företagets behov ska styra vilken typ av utveckling du bör ha. Minst en gång per år bör du ha utvecklingssamtal med din chef. Tänk på att avsätta ordentligt med tid till samtalet samt att sitta i en miljö där ni är ostörda av telefoner och besök. Förbered utvecklingssamtalet det tjänar du på Se utvecklingssamtalet som ett sätt att berätta för din chef om dina intressen och möjligheter. Våga ta upp det som är viktigt för dig. Ni bör tala om aktuella arbetsuppgifter, arbetssituation, utvecklingsmöjligheter och kompetensutveckling. Skriv ner en sammanställning att använda som stöd under samtalet. Gå tillbaka till anteckningar från ditt senaste utvecklingssamtal. Vad har hänt eller inte hänt sen sist? Tänk igenom vad du vill med samtalet. Utvecklingssamtalet ska leda till att ni tillsammans får en tydlig bild av: 64

67 6KOMPETENSUTVECKLING Hur du har lyckats hittills Vad som förväntas av dig framöver Vad har varit bra - mindre bra Vad som behöver förändras i ditt arbete Inom vilka områden du behöver utvecklas Checklista inför ditt utvecklingssamtal Här är några punkter som du kan utgå ifrån vid dina förberedelser. Självklart lägger du till och drar ifrån utifrån hur det passar dig. Tillbakablick Vad har gått bra? Vad har gått mindre bra? Vad har du lärt dig? Framtiden Mål? Egna planer? Ömsesidiga förväntningar? Kompetensutveckling Krav? Svårigheter? Utmaningar? Behov av kompetensutveckling på kort och lång sikt Allmän trivsel Stämning i arbetsgruppen? Samarbete? Vad behöver förbättras? Din återkoppling till chefen Vad fungerar bra i samarbetet? Vad fungerar mindre bra? 65

68 6KOMPETENSUTVECKLING Hur kan var och en bidra? Arbetsmiljö Bra/dåligt? Stress? Delaktighet? Vad kan förbättras? Hur? Uppföljning Samtalet bör avslutas med att ni gör en individuell utvecklingsplan för dig och en överenskommelse om hur ni ska följa upp planen. Glöm inte att följa upp och genomföra vad ni har kommit överens om. Avsätt tid och planera in din kompetensutveckling. 66

69 6KOMPETENSUTVECKLING Mina anteckningar om kompetensutveckling: 67

70 6KOMPETENSUTVECKLING 68

71 KAPITEL SJU Karriär Karriärcoachen Personlig coach Karriärplanera via mejl Kompetenskartan Studiestöd Cv-guiden Intervjuguiden

72 7KARRIÄR Unionens karriärtjänster Oavsett om du vill börja en helt ny karriär eller bara byta arbetsstol kan våra karriärtjänster hjälpa dig på vägen. Du behöver kanske hjälp att ta till vara på outnyttjade kunskaper, komma vidare i din befintliga yrkesroll eller hitta den typ av organisation där du kan utvecklas på bästa sätt? Karriärcoachen Det är inte alltid så att det du valt att satsa på i yrkeslivet stämmer överens med din talang och dina drivkrafter. Med webbverktyget Karriärcoachen kan du ta reda på hur du bäst kan utvecklas i arbetslivet, vilken sorts verksamhet du har bäst förutsättningar att trivas i och vilka arbetsuppgifter som passar dig. Personlig coach Till våra personliga coacher kan du ställa personliga frågor och bolla idéer. Ni utgår från just din situation och du får hjälp att själv hitta den bästa lösningen. 70

73 7KARRIÄR Karriärplanera via mejl Du kan dessutom karriärplanera på egen hand. Med ett avsnitt i veckan under sju veckor får du e-post med olika övningar. Varje avsnitt hjälper dig att skapa en handlingsplan för din fortsatta utveckling i arbetslivet. Kompetenskartan Gör en analys av vad du kan och vill på ett lekfullt och lättillgängligt sätt. Du sätter själv ord på hur din kompetens ser ut idag och vad du vill utveckla. Studiestöd För dig som funderar på att börja studera men tvekar av ekonomiska skäl kan vi i Unionen göra steget enklare. Vår studiestiftelse kan ersätta dina litteratur- eller materialkostnader med upp till kronor per termin. Totalt kan du få kronor under studietiden. Cv-guiden På jakt efter nytt jobb? Vi hjälper dig skapa riktigt bra ansökningshandlingar. Hur lyckas du lyfta just det som efterfrågas i annonsen? Hur kan du bäst konkretisera de färdigheter du fått i karriären och dem du 71

74 7KARRIÄR fått utanför yrkeslivet? Som medlem i Unionen kan du dessutom få hjälp att granska dina handlingar när de är klara. Cv-banken Söker du jobb? Låt jobben söka dig också! Lägg upp ditt cv i vår cv-bank så kan rekryterings- och bemanningsföretag över hela landet hitta dig när de söker kandidater till lediga jobb eller uppdrag. Du kan också ta hjälp av en professionell rekryterare i din bransch. Till exempel kan du få veta mer om vilka jobb du kan söka med din kompetens och dina erfarenheter. Men också vilka nya kompetenser och erfarenheter du behöver skaffa dig för att nå dit du vill. Intervjuguiden I vår Intervjuguide får du chansen att öva dig genom att gå på tre olika anställningsintervjuer. Du får feedback direkt på dina svar och dessutom en mängd smarta tips på saker du bör tänka på för att öka dina chanser att lyckas. 72

75 7KARRIÄR Mina anteckningar om Unionens karriärtjänster: 73

76 VEM RINGER JAG... Det är inte så kul att behöva fråga vem man ska fråga hela tiden. Skapa därför din egen telefonbok med viktiga kontakter i vanliga situationer. Om skrivaren går sönder: NAMN TELEFONNUMMER Om det inte kommer någon lön den 25:e: NAMN TELEFONNUMMER Om du får ont i ryggen av kontorsstolen: NAMN TELEFONNUMMER Om du glömmer lösenordet till jobbdatorn: NAMN TELEFONNUMMER

77 KAPITEL ÅTTA Diskriminering Exempel på diskriminering Arbetsgivarens ansvar Ditt ansvar Har du blivit diskriminerad?

78 8DISKRIMINERING Diskriminering I Sverige är det förbjudet enligt lag att diskri minera på följande grunder: etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, ålder, sexuell läggning och kön. Några exempel på diskriminering: Människor med viss etnisk härkomst utestängs från vissa jobb. Personer med funktionshinder får nej på jobbansökningar med motiveringen att arbetsplatsen inte kan anpassas efter deras behov. Någon antas inte passa in i gänget på grund av sin sexuella läggning, och sorteras därför ut i en ansökningsprocess. Kvinnor får vissa arbetsuppgifter, och män andra. Regler eller arbetsrutiner stänger ute vissa grupper. Vem är ansvarig? Om det uppstår problem på en arbetsplats är det viktigt att reda ut vem som ansvarar för vad. Här kan du få mer information om vad som gäller. 76

79 8DISKRIMINERING Arbetsgivarens ansvar En arbetsgivare är skyldig att se till att trakasserier eller diskriminering inte förekommer på arbets platsen. Gör arbetsgivaren inte det kan han/hon bli skadeståndsskyldig mot den som blivit trakasserad. Om diskriminering redan har inträffat beror det kanske på att det förebyggande arbetet inte har fungerat fullt ut. Förebyggande arbete kan till exempel innehålla: Skriva en handlingsplan mot diskriminering. Skapa rutiner mot diskriminering och gör dem synliga. Informera nyanställda om arbetet mot diskriminering. Utbildning om diskriminering i ledarskapsutbildningar och annan kompetensutveckling. I diskrimineringslagen finns regler om att arbetsgivaren ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Ditt ansvar Även om det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för att se till att ingen blir diskriminerad, kan du som arbetskamrat vara till stor hjälp. Du kan bland annat tänka på att: 77

80 8DISKRIMINERING Ställa öppna frågor. Ta inte för givet att till exempel alla är heterosexuella. Visa tydligt att du tar avstånd från skämt, fördomar och negativa påståenden om personer med olika etnisk bakgrund, olika sexuell läggning eller funktionshinder. Avfärda aldrig någon som anser sig kränkt genom att säga Att det var nog inte så illa menat. Det är alltid individen som avgör när han/hon känner sig kränkt. Har du blivit diskriminerad? Det är alltid du som avgör om du känner dig diskriminerad, ingen annan. Diskriminering kan ske både öppet och oavsiktligt och yttra sig på olika sätt. Några råd för dig som känner dig diskriminerad eller trakasserad: Säg direkt ifrån när du känner dig kränkt. Skriv ner allt som sägs och allt som görs emot dig. Vilken dag var det? Vad var klockan? Fanns det vittnen? Gör anteckningar. Berätta vad som har hänt för din närmaste chef eller någon annan chef som du har förtroende för. Ställ krav på att din arbetsgivare ska göra något åt det. Prata med din fackliga klubb, arbetsplatsombudet eller 78

81 8DISKRIMINERING ditt arbetsmiljöombud och se till att de för din talan. Din fackliga företrädare kan begära en förhandling med arbetsgivaren och kräva att någonting görs. Du och din fackliga företrädare på arbetsplatsen kan alltid vända er till Unionens fackliga rådgivning eller till regionkontoret för att få stöd. Du kan begära att din arbetsgivare gör en utredning. Den ska visa tydligt vad som har hänt och vad man ska göra åt det. Kom ihåg att det är viktigt att det skrivs protokoll där det tydligt står vad som har bestämts och vilka åtgärder som ska göras och av vem. 79

82 8DISKRIMINERING Mina anteckningar om diskriminering: 80

83 KAPITEL NIO Om Unionen Krafter utöver det vanliga Någon att fråga En halv miljon på din sida Koll på löneläget Tryggare mellan jobben En skjuts i karriären

84 9OM UNIONEN Skaffa dig krafter utöver det vanliga. På jobbet. Bli medlem i Unionen så får du krafter utöver det vanliga. Då menar vi inte att du kan bli osynlig eller lyfta en lastbil, vi talar om krafter som du har nytta av varje dag på jobbet. Som säkrar din trygghet, ger dig chansen att påverka och ökar dina möjligheter till utveckling i yrkeslivet. Här är några av de krafter som ett medlemskap i Unionen ger dig: Någon att fråga Hur lång uppsägningstid har jag? Hur många timmar får jag jobba egentligen? Vad ska jag tänka på vid utlandsarbete? Som medlem får du snabbt och professionellt svar på dina frågor från våra förtroendevalda på arbetsplatsen och våra ombudsmän och rådgivare på regionkontoren och Unionen Direkt. 82

85 83

86 9OM UNIONEN En halv miljon på din sida Om det uppstår en tvist på din arbetsplats har du alltid Sveriges största fackförbund i det privata arbetslivet i ryggen. Oavsett om du blivit uppsagd, inte har fått ut lönen eller känner dig diskriminerad ger våra klubbföreträdare, ombudsmän och förbundsjurister dig allt juridiskt stöd du behöver, ända till domstol om det skulle behövas. Koll på löneläget Vår marknadslönestatistik är efterfrågad och tillsammans med vår kvalificerade lönecoachning kommer du väl förberedd så att du inte säljer dig för billigt på lönesamtalet eller anställningsintervjun. Våra kollektivavtal innehåller nästan alltid en garanterad rätt till löneökning för som gör att löneförhandlingarna på din arbetsplats inte behöver börja på noll. Tryggare mellan jobben Vad vill du ha råd att behålla även om du skulle bli av med jobbet? Unionens inkomstförsäkring kompletterar din a-kassa och gör att du kan få upp till 80% av hela din inkomst om du skulle arbetslös, på inkomster ända upp till kronor i månaden i 150 dagar. 84

87 9OM UNIONEN Du har också möjlighet att försäkra din inkomst ända upp till kronor i månaden och få ersättning i 200 dagar. Rabatt på försäkringar Tack vare att vi är en halv miljon medlemmar har vi dessutom kunnat förhandla fram förmånliga rabatter och erbjudanden. Teckna hemförsäkring i If eller personförsäkringar i Förenade Liv så får du direkt extra valuta för medlemsavgiften. Du får också medlemspris på alltifrån resor och tidningsprenumerationer till el och telefoni. Läs om alla våra förmåner och rabatter på: En skjuts i karriären Dags för nästa steg i arbetslivet? Boka en tid med en coach och använd våra interaktiva verktyg som hjälper dig hitta dina drivkrafter och kartlägga kompetensbehoven. Låt våra cv-granskare kika på dina ansökningshandlingar lägg sedan du ut dem i vår cvbank där rekryterare över hela landet letar kandidater. 85

88 9OM UNIONEN Vill du börja studera kan du få din kurslitteraruren kursavgiften ersatt med upp till kronor. Förmåner för Har du Unionens kollektivavtal på jobbet? Grattis! Då kan du vara säker på att du får många av de förmåner som du kanske tar för givet: löneökning, övertidsersättning, tjänstepension, kompetensutveckling m.m. Värt i genomsnitt kronor per år! Som medlem kan du påverka villkoren och gör oss starkare när vi ska förhandla om förbättringar i avtalsrörelsen. Har du inget kollektivavtal på jobbet? Då kan vi prata med din arbetsgivare om detta, om du vill. 86

89

90 Jag vill bli medlem i Unionen Namn Personnummer E-postadress Telefon Arbetsgivare, företagets fullständiga namn Arbetsplatsadress Postnr Ort Månadslön, före skatt Beskrivning av mina arbetsuppgifter och ansvar kr kr kr kr kr kr Jag är chef Jag vill bli medlem from ÅÅ MM Datum Namnteckning Jag godkänner samtidigt att mina personuppgifter behandlas och utlämnas för sådana ändamål som har med mitt medlemskap att göra.

91 Produktion: Unionen i samarbete med EBDC, augusti Upplaga

92 Att vara ny på jobbet kan vara en utmaning. Du är ivrig att få komma igång och göra nytta men samtidigt lite osäker på vem som är vem, hur saker hänger ihop och vad som är tillåtet. Den här boken är en bra början för att få en bra början. Här har vi samlat det viktigaste när det gäller dina villkor och förmåner på jobbet, tillsammans med checklistor och andra hjälpmedel för att så snabbt som möjligt få koll på den nya arbetsplatsen.