Hagryd 1:38 Dagvattenutredning

Transkript

1

2 Beställare: Kungsbacka kommun Förvaltning för Teknik Kungsbacka kommun Beställarens representant: Hannes Rydborg Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box Göteborg Herman Andersson Susanna Böös Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n- Data\104\22\ Herman Andersson Norconsult AB

3 3 (26) Sammanfattning Denna utredning beskriver den befintliga och framtida dagvattenhanteringen för fastigheten. Utredningsområdet ligger i norra delen av Kungsbacka kommun, i området Bukärr och omfattar en yta på ca 1 ha. I dagsläget består området av jordbruksmark. Inom planområdet planeras byggnation i form av en verksamhetslokal, en samlingslokal samt en gång- och cykelväg. I dagsläget så avrinner dagvatten från planområdet österut till ett dike väster om Gamla Särövägen som sedermera når recipienten Skörvallaviken. Ett befintligt dike finns i västra delen av området som avleder dagvatten från skogsområdet i väst, detta dike avleder dagvattnet norrut och söderut. Beräkningar har gjorts för befintligt och framtida dagvattenflödet för ett 10- årsregn, det vill säga ett regn med en statistisk återkomsttid om 10 år. Det befintliga dagvattenflödet har beräknats till 13 l/s. Vid beräkning av det framtida dagvattenflödet har en klimatfaktor på 1,25 använts. I framtiden är det förväntade ofördröjda dagvattenflödet 144 l/s. För att inte öka flödet till recipienten efter exploatering behöver dagvattnet fördröjas och renas. Denna utredning föreslår att takdagvattnet fördröjs i täta dagvattenkassetter och att dagvattnet från markytan avrinner mot makadamdiken där dagvattnet fördröjs och renas. Därefter föreslås dagvatten avledas till befintligt dike väster om Gamla Särövägen. En god höjdsättning av området krävs för att dagvattnet ska kunna avrinna mot dikena och inte riskera att bli stillastående inom området. Samlingslokalen har beräknats att behöva anlägga 9 m 3 dagvattenkassetter och ett dike bestående av 97 m 3 makadam, medan verksamhetslokalen beräknas behöva anlägga 98 m 3 dagvattenkassetter samt ett dike bestående av 190 m 3 makadam. Det avskärande diket i väst föreslås förlängas och ledas till det befintliga diket vid Gamla Särövägen. Då dagvattnet från markytan passerar makadamdike renas det till vis del från föroreningar. Föroreningsbelastningen innan och efter exploatering har beräknats med schablonvärden och jämförts med riktvärden som Göteborgs stad har tagit fram. Lägre halter av koppar, fosfor och kväve väntas i framtiden jämfört med befintligt läge. Halten av zink väntas öka något i framtiden. En översiktlig kostnadsberäkning har gjorts för de dagvattenåtgärder som föreslås. De beräknade anläggningskostnaderna förväntas uppgå till kr för samlingslokalen och för verksamhetslokalen.

4 4 (26) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning Orientering Geoteknik och grundvatten Underlag Befintlig dagvattenhantering Recipient Befintligt dagvattenflöde Befintlig föroreningsbelastning Framtida dagvattenhantering Framtida dagvattenflöde Föreslaget dagvattensystem Makadamdiken Dagvattenkassetter Genomsläpplig beläggning Träd Gröna öar Erforderlig magasinsvolym Framtida dagvattenföroreningar Höjdsättning Kostnadsberäkning Litteraturförteckning Bilagor Bilaga 1 Befintlig dagvattenhantering Bilaga 2 Framtida dagvattenhantering

5 5 (26) 1 Orientering På uppdrag av Kungsbacka kommun har Norconsult AB upprättat denna dagvattenutredning till detaljplan för. Området ligger i norra delen av Kungsbacka kommun, i området Bukärr, se områdets läge i figur 1, och omfattar en yta på ca 1 ha. I dagsläget består området av jordbruksmark. Inom planområdet planeras byggnation i form av en verksamhetslokal, en samlingslokal samt en gång- och cykelväg. Figur 1. Placeringen av detaljplanområdet (Hitta.se, 2016) ens syfte är att klargöra befintlig dagvattenhantering, ge förslag på hur framtida dagvattenhantering kan utformas samt beräkna kostnaderna för denna.

6 6 (26) 1.1 Geoteknik och grundvatten Norconsult har utfört en geoteknisk undersökning av detaljplanområdet. Undersökningen visade att området består av ett 1-3 m tjockt lager av torrskorpelera. Under detta lager finns ett lager av lera på ett djup mellan 1-15 m. Djup till fast botten uppgår till mellan ca 1 till 17 m. Undersökningen omfattade även undersökning av grundvattennivå, vilken bedöms ligga ca 1-3 m under markyta. Denna nivå varierar dock med årstider, topografi, vegetation och jordlagerförhållande (Norconsult AB, 2013). Lera har dåliga infiltrationsegenskaper. 1.2 Underlag Föreliggande dagvattenutredning har utarbetats parallellt med framtagandet av planhandlingar samt andra tekniska utredningar. Följande har utgjort underlag vid utredningsarbetet: - Koncept daterat , Norconsult - Teknisk PM Geoteknik, Del av Kungsbacka detaljplan, Norconsult AB Kungsbacka kommun: Dagvatten, Policy och riktlinje (2012)

7 7 (26) 2 Befintlig dagvattenhantering Ett platsbesök genomfördes 14 mars 2016 för att få en bättre överblick över området. Området var då delvis schaktat och bestod av jordvallar, på grund av en tidigare utförd arkeologisk undersökning, se figur 2. Detaljplanområdet lutar från ca +18 m i väst till ca +13,5 m i öst. Topografin gör att dagvattnet avrinner ytligt på åkermarken från väst till öst. Figur 2. Detaljplanområdet sett från det nordvästra hörnet, fotat mot söder I öster avskärmas detaljplanområdet av ett dike längs väg Gamla Särövägen dit dagvattnet från planområdet avrinner. Detta dike fortsätter söderut, kulverteras vid korsningen Gamla Särövägen/Västra Särövägen och leds via ledningar till utloppet i Veån (Skörvallabäcken) strax söder om Furubergsvägen 14. Veån mynnar efter cirka 1,7 km ut i Skörvallaviken som är belägen norr om Särö. Avrinningsvägen kan ses i figur 3.

8 8 (26) Figur 3. Dagvattnets väg från planområdet Diket längs Gamla Särövägen kan ses i figur 4.

9 9 (26) Figur 4. Dike längs Gamla Särövägen I väst så avgränsas detaljplanområdet av en stenmur, öster om muren finns även ett dike. Diket fungerar som ett avskärande dike mot skogsområdet västerut, ett skogsområde på ca 2,5 bedöms avrinna mot detta dike. Under platsbesöket noterades att små bäckar från skogsområdet var ledda med rör under gångvägen och därmed anslutna till diket. Diket avrinner både söderut och norrut. I norr ansluter diket sig till ett annat dike, som kommer västerifrån och går längs Gärdebäcksvägen, se figur 5. Detta dike är sedan kulverterat och släpps ut i ett dike som ligger på fastighet Hagryd S:11, ca 40 m öster om Gamla Särövägen som avrinner söderut. Detta dike avrinner sedan samma väg som diket på planområdet, det vill säga via ledning med inlopp vid korsningen Gamla Särövägen/Västra Särövägen och sedermera ut i Veån och Skörvallaviken, se figur 3. Den befintliga dagvattenhanteringen kan ses i bilaga 1.

10 10 (26) Figur 5. Det avskärande diket i väster leds under Gärdebäcksvägen till diket längs den vägen Inget dikningsföretag berörs i närheten (Länsstyrelsens Webb GIS, 2016). Däremot är fastighet Hagryd S:11 en samfällighet från men det är inget aktivt dikningsföretag längre. 2.1 Recipient Slutlig recipient för dagvattnet bedöms vara Skörvallaviken, dit dagvattnet leds via Veån. Vatteninformationssystem, VISS, sammanställer status på vattenförekomster i Sverige och klassar bland annat deras kemiska och ekologiska status. Den ekologiska statusen för Skörvallaviken klassas av VISS som måttlig på grund av statusen för bottenfaunan. Kemisk status bedöms för Skörvallaviken att vara uppnår ej god på grund av halterna av kvicksilver och PBDE (VISS, 2016a). Enligt VISS uppnår Veån måttlig ekologisk status på grund av mätkriterierna för fisk, påväxt-kiselalger och allmänna fysikaliska-kemiska förhållanden. Den kemiska statusen för Veån beskrivs av VISS som uppnår ej god på grund av halterna av kvicksilver och PBDE (VISS, 2016b).

11 11 (26) 2.2 Befintligt dagvattenflöde Befintliga dagvattenflöden från området har beräknats med hjälp av den rationella metoden, enligt Svenskt Vattens P110 (2016), se ekvation 1 nedan. Q = A * φ* i(t r) ekvation (1) Q = flöde [l/s] A = area [ha] φ= avrinningskoefficient [dimensionslös] i = nederbördsintensitet [l/s ha] t r = nederbördens varaktighet [s] Nederbördens varaktighet sätts till samma som nederbördens rinntid och beräknas uppgå till 20 min. Nederbördsintensiteten för ett 20-minutersregn är 151 l/s ha. Beräkningarna har gjorts för ett 10-årsregn, det vill säga ett regn med en statistisk återkomsttid om 10 år. Beroende på markanvändning för olika ytor finns det olika avrinningskoefficienter, vilket är kopplat till infiltrationskapaciteten för området. I tabell 1 framgår det vilken avrinningskoefficient som har använts i denna utredning, enligt Svenskt Vattens P110 (2016). Beräkningen av det nutida dagvattenflödet har gjorts för de två olika fastigheterna. Markytan där gång- och cykelvägen planeras exkluderas från nutida och framtida beräkningarna då Trafikverket kommer att ansvara för dagvattenhanteringen där. Tabell 1. Befintligt dagvattenflöde Samlingslokal Verksamhetslokal φ Area [ha] Q [l/s] Area [ha] Q [l/s] Jordbruksmark 0,1 0,20 3,0 0,88 13 Det befintliga dagvattenflödet beräknas till ca 3 l/s från ytan för samlingslokalen och ca 13 l/s från ytan för verksamhetslokalen. Totalt är dagvattenflödet ca 16 l/s från detaljplanområdet.

12 12 (26) 2.3 Befintlig föroreningsbelastning Miljöförvaltningen i Göteborg (2013) har särskilda riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten och dagvatten, då Kungsbacka kommun ligger nära Göteborg har dessa använts som referensvärden. Dessa riktvärden uttrycks generellt som årsmedelhalter i form av föroreningsmängd per liter dagvatten. Miljöförvaltningen anger att riktvärdena ska uppfyllas i verksamhetens utsläppspunkt, vilket kan vara i anslutningspunkten till dagvattensystemet, i utsläppspunkt till dike, vattendrag, sjö eller hav. För att göra en översiktlig beräkning på hur mycket föroreningar ett område genererar, kan databasen Stormtac användas. Stormtac (2016a) tillhandahåller schablonmässiga årsmedelhalter av dagvattnets sammansättning för olika typer av markanvändning. Schablonhalterna är framtagna med hjälp av långa serier med flödesproportionell provtagning och uppdateras kontinuerligt i takt med att nya studier publiceras. Föroreningar som kan väntas i dagvattnet i dagsläget kommer från jordbruksmark, se tabell 2.

13 13 (26) Tabell 2. Befintlig föroreningsbelastning Ämne/parameter Enhet Jordbruksmark Riktvärden Göteborgs Stad Arsenik, As µg/l 4,0 15 Krom, Cr µg/l 1,0 15 Kadmium, Cd µg/l 0,1 0,4 Bly, Pb µg/l 9 14 Koppar, Cu µg/l Zink, Zn µg/l Nickel, Ni µg/l 0,5 40 Kvicksilver, Hg µg/l 0,005 0,05 PCB µg/l ** 0,014 TBT µg/l 0,002 0,001* Olja µg/l Bens(a)pyren µg/l 0 0,05 MTBE µg/l ** 500 Bensen µg/l 0,09 10 ph - ** 6-9 Totalfosfor, Tot-P µg/l Totalkväve, Tot-N µg/l TOC mg/l SS (partiklar) mg/l *Maximal tillåten koncentration **Uppgift saknas Grå markering innebär att utgående halt förväntas överstiga riktvärdet från Miljöförvaltningen i Göteborg alternativt att det är oklart om riktvärdet överskrids. Grön markering innebär att riktvärdet sannolikt ej överskrids. I dagsläget överskrider koppar, TBT, fosfor, kväve, TOC och SS riktvärdena satta av Miljöförvaltningen i Göteborg.

14 14 (26) 3 Framtida dagvattenhantering En verksamhetslokal och en samlingslokal planeras byggas inom planområdet. I första skedet beräknas verksamhetslokalen uppta en yta på ca 2300 m 2, med möjlighet att i ett senare skede exploatera ytterligare ca 1600 m 2. Exploatering av planområdet innebär att ytor hårdgörs och infiltrationen minskar inom området. Dagvattenflödet från planområdet väntas därmed bli högre och föreslås fördröjas så att det motsvarar befintligt flöde innan det lämnar området. Inom planområdet ska även en gång- och cykelväg anläggas, väster om Gamla Särövägen. Denna ligger inom planområdet, men Trafikverket ansvarar för dagvattenhanteringen, därför exkluderas denna från beräkningarna. 3.1 Framtida dagvattenflöde Dagvattenflöden för framtida förhållanden har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P110 med den rationella metoden som beskrevs i kapitel 2.1, men med ett tillägg av en klimatfaktor, Kf = 1,25, se ekvation 2. Klimatfaktorn används eftersom regnintensiteten väntas öka i framtiden på grund av klimatförändringar. Q = A * φ* i(t r) * Kf ekvation (2) Q = flöde [l/s] A = area [ha] φ= avrinningskoefficient [dimensionslös] i = nederbördsintensitet [l/s ha] t r = nederbördens varaktighet [s] Kf = klimatfaktor [dimensionslös] Det framtida dagvattenflödet är beräknad för en nederbördsvaraktighet på 20 min, samma som den befintliga varaktigheten. Nederbördsintensiteten är 189 l/s ha, inklusive klimatfaktorn. Avrinningskoefficienter är tagna från Svenskt Vattens P110. Beräkningarna har utförts med utgångspunkt att verksamhetslokalen har exploaterat hela den yta där en fastighet får uppföras, trots att hela ytan kanske inte bebyggs i etapp 1. Avrinningskoefficienten för tak har därmed valts för hela denna yta. Då det endast skiljer 0,1 mellan avrinningskoefficienten för asfalt, som troligtvis anläggs på den yta som fastigheten kan utökas på, och tak anses det att skillnaden i dagvattenflödet är marginellt, men på detta sätt har hänsyn tagits till framtida markförändringar. Det beräknade framtida flödet redovisas i tabell 3.

15 15 (26) Tabell 3. Förväntat framtida dagvattenflöde φ Samlingslokal Verksamhetslokal Area [ha] Q [l/s] Area [ha] Q [l/s] Tak 0,9 0,04 7 0,39 66 Asfalt 0,8 0, ,30 45 Grönyta 0,1 0,02 1 0,19 4 TOTALT 0,79 0, , Det förväntade framtida dagvattenflödet beräknas till ca 29 l/s från ytan för samlingslokalen och ca 115 l/s från ytan för verksamhetslokalen. Totalt är dagvattenflödet ca 144 l/s från detaljplanområdet. 3.2 Föreslaget dagvattensystem Takvattnet föreslås ledas till dagvattenkassetter med strypt utflöde som leder dagvattnet till det befintliga diket väster om Gamla Särövägen. Kassetterna föreslås kläs med en tätande duk för att förhindra grundvattnet från att tränga in. De hårdgjorda ytorna föreslås höjdsättas så att dagvattnet avrinner mot makadamdiken med dräneringsledning med strypt utflöde, se nedan under rubriken Makadamdiken för mer utförlig beskrivning av utformning, som föreslås anläggas runt planområdet. Verksamhetslokalen har en stor hårdgjord yta i söder, det skapar ett högt dagvattenflöde och därmed kan det behöva anläggas makadamdiken även inom denna yta. Detta bör man ha i åtanke vid den framtida utformningen av ytan. Makadamdikena har både en fördröjningseffekt på dagvattnet och en renande effekt. Den framtida dagvattenhanteringen kan ses i bilaga 2. Detaljerad utformning och dimensionering utförs i detaljprojekteringen. Förslaget ovan innebär att man leder dagvattnet till Trafikverkets dike väster om Gamla Särövägen, dit dagvattnet avrinner i befintligt läge. Kontakt bör tas med Trafikverket och kontrollera att dagvattnet kan avledas till detta dike. Om dagvattnet inte tillåts avledas i föreslaget dike är alternativet att dagvattnet avleds till diket Hagryd S:11, se figur 3, från den södra delen av planområdet. För att kunna avleda dagvatten dit måste Gamla Särövägen korsas med en dagvattenledning som sedermera leds över grannfastighetens mark till diket. Ledningssträckan kommer i detta fall att korsa befintliga el-, spill- och vattenledningar vilket kan innebära svårigheter vid schakt och höjdsättning av ledningen. Den alternativa avledningsvägen bedöms medföra material- och arbetskostnader om ca kr, exklusive kostnad för servitut.

16 16 (26) Förslagen kan kompletteras med andra lokala omhändertaganden av dagvattenlösningar, så kallade LOD-lösningar, så som genomsläpplig beläggning, anläggande av träd och gröna öar. Om dessa implementeras skulle den erforderliga magasinsvolymen i dagvattenkassetter och makadamdiken kunna minskas. För att säkerställa en god dagvattensituation är det viktigt att det avskärande diket i västra delen av planområdet är kvar. Diket bör breddas och även få en ny sträckning längs planområdesgränsen i söder, så att diket kan sammankopplas med det befintliga diket vid Gamla Särövägen. Då det planeras en infartsväg i södra delen av planområdet kan diket behöva ledas i trumma under denna. Då dagvattenflödet för ett 10-årsregn inte ökar efter exploatering antas det att trummornas kapacitet i anslutning till området är tillräckliga. Nedan presenteras de olika föreslagna lösningarna, samt exempel på andra åtgärder som kan implementeras för att omhänderta respektive fördröja dagvatten. Makadamdiken Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt dräneringssystem. Eftersom möjligheterna för infiltration är dåliga i planområdet, föreslås makadamdike anläggas med dräneringsledning i botten, se figur 6. Figur 6. Skiss över makadamdike med dräneringsledning Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i diket utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Utformningen av makadamdikena kan varieras och en fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor. Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de

17 17 (26) har även en renande effekt. En nackdel med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen. Genom att makadamdikena förses med s.k. geotextil, som omsluter diket enligt skissen i figur 6, ökar dikets livslängd. Notera att geotextildukens ändar överlappar varandra där de möts i den övre delen av diket. Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning. Geotextilen bör placeras ca 10 cm under dikets ovankant. Dagvattenkassetter Fördröjningsmagasin kan även bestå av s.k. dagvattenkassetter, se figur 7. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Figur 7. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större.

18 18 (26) Genomsläpplig beläggning För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor och om det finns möjlighet till infiltration kan markbeläggning t ex utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 8. I samma figur visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Figur 8. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. Träd Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, se figur 9, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare efter längre nederbördstillfällen.

19 19 (26) Figur 9. Träd kan omhänderta dagvatten På eventuella platser där träd och ledningar riskerar komma i konflikt, och rötter kan orsaka problem i form av rotinträngning, föreslås en skyddsskärm av packad samkross anläggas mellan växtbädden och ledningsgraven. Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 10. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Figur 10. Exempel på gröna öar på parkeringsplats, observera utformning av kantsten

20 20 (26) Varje grönyta kan förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. 3.3 Erforderlig magasinsvolym Den erforderliga magasinsvolymen som behövs för att fördröja dagvattnet inom planområdet, för att inte överskrida det befintliga dagvattenflödet, redovisas i tabell 4. Tabell 4. Erforderlig magasinsvolym Samlingslokal Verksamhetslokal Takyta Markyta Takyta Markyta Erforderlig magasinsvolym [m 3 ] Strypt Utflöde [l/s] 0,6 2,4 5,9 7,5 Fördröjning föreslås ske i dagvattenkassetter samt i makadamdiken. Dagvattenkassetter har en porvolym på ca 96 %, makadamdiken har en porvolym på ca 30 %. I tabell 5 presenteras de totala volymer som krävs för att fördröja dagvattnet från planområdet. Tabell 5. Beräknad volym för dagvattenkassett alternativt makadam Samlingslokal Verksamhetslokal Takyta Markyta Takyta Markyta Dagvattenkassetter [m 3 ] Makadam [m 3 ] På ytan för samlingslokalen behövs 9 m 3 dagvattenkassetter och ett dike bestående av 97 m 3 makadam anläggas. Verksamhetslokalen behöver anlägga 98 m 3 dagvattenkassetter samt ett dike bestående av 190 m 3 makadam. I bilaga 2 visas den ungefärliga ytan som dagvattenkassetter upptar om de antas ha en höjd på 0,6 m. Denna yta blir då 16 m 2 och 163 m 2 för samlingslokalen respektive verksamhetslokalen.

21 21 (26) 3.4 Framtida dagvattenföroreningar Den framtida föroreningsbelastningen kommer främst från parkeringsytorna, se tabell 6 (Stormtac, 2016a). Stormtac har en databas som sammanställer rapporter som redovisar reningseffekten för olika LOD-lösningar (Stormtac, 2016b). I tabell 6 redovisas även den förväntade föroreningsbelastningen på dagvatten som passerat ett makadamdike, som denna rapport föreslår. Notera dock att det finns viss spridning mellan reningsgraderna som ett makadamdike kan ha, men nedan beräkningar är gjorda med ett genomsnittsvärde. Tabell 6. Framtida förväntade föroreningsbelastning Ämne/parameter Enhet Parkering (innan makadamdike) Parkering (efter makadamdike) Riktvärden Göteborgs Stad Arsenik, As µg/l 2,4 1,1 15 Krom, Cr µg/l 15 4,5 15 Kadmium, Cd µg/l 0,45 0,18 0,4 Bly, Pb µg/l 30 7,5 14 Koppar, Cu µg/l Zink, Zn µg/l Nickel, Ni µg/l 4,0 1,8 40 Kvicksilver, Hg µg/l 0,05 0,03 0,05 PCB µg/l ** ** 0,014 TBT µg/l 0,8 ** 0,001* Olja µg/l Bens(a)pyren µg/l 0,06 ** 0,05 MTBE µg/l ** ** 500 Bensen µg/l 0,09 ** 10 ph - ** ** 6-9 Totalfosfor, Tot-P µg/l Totalkväve, Tot-N µg/l TOC mg/l 20 ** 12 SS (partiklar) mg/l 140 ** 25 *Maximal tillåten koncentration **Uppgift saknas

22 22 (26) Grå markering innebär att utgående halt förväntas överstiga riktvärdet från Miljöförvaltningen i Göteborg alt. att det är oklart om riktvärdet överskrids. Grön markering innebär att riktvärdet sannolikt ej överskrids. Som framgår av tabell 6 blir föroreningsbelastning efter att dagvattnet passerat makadamdiket betydligt lägre än innan. Koppar och fosfor som förväntas överstiga gränsvärdena i framtiden, är trots detta lägre än innan exploatering. Kväve väntas underskrida gränsvärdet i framtiden, något det ej gör i dagsläget. Zinkhalten väntas dock fördubblas efter exploatering. Ytterligare rening kan väntas ske när dagvattnet avrinner i diken till recipienten. Därmed anses föroreningssituationen i dagvattnet inte försämras nämnvärt. Värt att notera är att enligt Kungsbacka kommuns Dagvattenpolicy (2012) ska dagvatten från parkeringsområden större än m 2 renas med oljeavskiljare. I denna utredning har det enligt tillhandahållna skisser inte framkommit att parkeringsytan överskrider detta mått, därmed föreslås inte denna åtgärd. Om det framkommer i senare skede att parkeringsytan överskirder m 2 bör en oljeavskiljare installeras. Takvattnet renas inte på planområdet då det inte anses vara någon betydande föroreningshalt i det, däremot kommer även detta dagvatten renas till viss del utanför planområdet eftersom det delvis leds via diken till recipienten. 3.5 Höjdsättning Dagvattensystemet har dimensionerats utifrån ett 10-årsregn med varaktighet enligt ovan. Vid kraftigare regn kommer dagvattnet inte kunna avledas tillräckligt snabbt via ledningar och magasin. Då måste området vara höjdsatt så att vattnet avrinner från byggnaderna mot områden som kan översvämmas utan skador på byggnader. Svenskt Vatten rekommenderar att nybyggda fastigheter dimensioneras så att marköversvämningar med skador på byggnader sker mer sällan än vart 100:e år (Svenskt Vatten P110, 2016). För att förhindra att yt- eller dagvatten rinner in i byggnaden måste marken ges en tillräcklig lutning från byggnaden. De närmsta 3 meterna från byggnaden föreslås ha en lutning på 1:20. Längre ut rekommenderas en lutning på 1:50 till 1:100 (Svenskt Vatten P105, 2011).

23 23 (26) 4 Kostnadsberäkning En översiktlig beräkning har gjorts för anläggningskostnaden av föreslagen dagvattenhantering. Det har förutsatts att jordschakt och inte bergschakt är aktuellt. En släntlutning på 1:1 har beräknats för anläggandet av dagvattenkassetter. Samtliga priser är hämtade från À-prislista Markarbeten (Norconsult, 2012). Slutsumman har sedan indexreglerats med hjälp av byggindex. Den generella prisökningen från 2012 uppskattas uppgå till ca 6 % för aktuella poster. Beräkningarna kan ses i tabell 7. Tabell 7. Översiktlig kostnadsbedömning av anläggningskostnader för dagvattenåtgärder Samlingslokal Verksamhetslokal Förlängning av dike [kr] Makadammagasin [kr] Kassettmagasin [kr] Ledningsgrav [kr] Oförutsedda utgifter/osäkerheter, 15 % [kr] TOTALT [kr] Den beräknade kostnaden för dagvattenåtgärder är kr för samlingslokalen och kr för verksamhetslokalen. Med fördel väljs dagvattenkassetter, där det finns möjlighet till inspektion och spolning. Hur ofta spolning behövs varierar från område till område. Med spolning tillkommer en servicekostnad. Makadamdiken kan behöva grävas om efter år eftersom de kan sättas igen och med det följer därmed kostnader igen. Dagvattenkassetter har en livslängd på ca 25 år.

24 24 (26) Litteraturförteckning Hitta.se. (den ). Särö. Hämtat från hitta.se: q=s%c3%a4r%c3%b6!b= : , : !sg=tru e!t=combined!ai= !aic= : Kungsbacka kommun. (2012). Dagvatten, Policy och riktlinjer. Kungsbacka: Kungsbacka kommun. Länsstyrelsens Webb GIS. (den ). LstN Dikningsföretag. Hämtat från Länsstyrelsens WebbGIS: Miljöförvältningen Göteborgs stad. (2013). Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för förorenat vatten till recipient och dagvatten. Göteborg: Göteborgs Stad Miljö. Norconsult. (2012). À-prislista för markarbeten. Göteborg: Norconsult AB. Norconsult AB. (2013). Del av, Teknisk PM Geoteknik. Göteborg: Norconsult AB. Stormtac. (den a). Data base of standard concentrations and reduction efficiencies. Hämtat från Stormtac. (den b). Database. Hämtat från Svenskt Vatten. (2011). P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. Solna: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten. (2016). Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. VISS. (den a). Skörvallaviken. Hämtat från VISS - Vatteninformationssystem Sverige: VISS. (den b). Veån. Hämtat från Vatteninformationssystem Sverige:

25 25 (26) Norconsult AB VA-teknik Herman Andersson Susanna Böös

26 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax