r a p p o r t e n 80 SEK 2013

Transkript

1 r a p p o r t e n 80 SEK 2013

2 Barnens Rätt I Samhället är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn och ungdomar som far bris illa. bris är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället. Kärnan i bris verksamhet är bris , bris-mejlen och bris-chatten dit barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd av en vuxen. bris fungerar också som opinionsbildare och remissinstans för att öka vuxnas respekt för barn som individer och för att de principer som slagits fast i FN:s barnkonvention ska tillämpas fullt ut. bris använder sin samlade kunskap om barns och ungdomars situation för att på olika plan informera, påverka och skapa opinion i barnrättsliga frågor. bris tar även emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med om egna eller andras barn. bris bildades år 1971 och är organiserat i ett förbundskansli och fem regionala kanslier. Kanslierna finns i Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm och Umeå. bris verksamhet bygger på frivilligt arbete samt ekonomiska bidrag och gåvor från såväl privata som offentliga givare. bris för dig upp till 18 år Måndag till fredag: kl Lördag, söndag och helgdag: kl bris-mejlen bris-mejlen ger personligt svar inom några dagar. På Diskussionforum som också finns på bris.se kan barn och ungdomar kommunicera med varandra med översyn av en vuxen moderator. På bris-chatten kan du anonymt chatta direkt med en vuxen på bris. bris Vuxentelefon om barn Måndag till fredag: kl för vuxna som har frågor om barn BRIS Kanslier BRIS Box Stockholm Tel Fax E-post info@bris.se BRIS region Nord Kungsgatan Umeå Tel Fax E-post bris.nord@bris.se BRIS region Väst Hvitfeldtsgatan Göteborg Tel Fax E-post bris.vast@bris.se BRIS region Mitt Stockholm Tel Fax E-post bris.mitt@bris.se BRIS region Syd Östra Rönneholms - vägen Malmö Tel Fax E-post bris.syd@bris.se BRIS region Öst Korsgatan 2, Hus E Norrköping Postadress: BRIS Norrköping Tel Fax E-post bris.ost@bris.se

3 rapport 2013 innehåll #1/ Generalsekreterare Kattis Ahlström har ordet 18 Nya BRIS.se öppnar upp för fler digitala kontakter Förbundsstyrelseordförande Lars- Johan Jarn heimer: Förändring vitaliserar och ger kraft BRIS vässar pennan BRIS skapar förändring och förbättring Mer BRIS över hela Sverige! BRIS hämtar kunskap från internationellt nätverk kommande rapport år 2013 Barnens egna ord om skilsmässor 10 rapport 2012 Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa 28 kommande BRIS-bok Samtal kan skapa en skola för alla barn illustration david karlström 14 rapport 2012 När pengarna inte räcker ett projekt om ekonomisk utsatthet 31 BRIS dokumentationss tatitik för år 2012 omslag lovisa burfitt

4 Kattis Ahlström foto peter cederling 4 BRIS-rapporten 1/2013

5 Generalsekreteraren har ordet Barn och ungdomar har under många år gett oss förtroendet att vara deras samtalspartner när livet är svårt. Det är något vi tar på stort allvar. Under åren har bris bjudit in till att barn ska prata med oss om allt, ingenting är för stort eller för smått. Fler barn har också vågat ta kontakt med bris, vilket var målet. bris har dessutom, utifrån barnens behov, öppnat upp fler kanaler och nu finns även mejl och chatt. Vi ser att det är lättare att våga ta kontakt via nätet och det är lättare att våga berätta om svåra saker i skrift. Psykisk ohälsa är ett område där kontakterna via mejl och chatt visat att många unga bär på ett större lidande än vad vuxenvärlden förstått. Allt eftersom samtalen fått en alltmer allt mer allvarlig karaktär och trycket ökat på vår telefon och chatt har vi behövt rannsaka oss själva, stanna upp och reflektera över vår verksamhet. Och i slutändan handlar det om huruvida vi ger barn och unga det stöd vi utlovat och med den tillgänglighet som vi satt upp som mål att ha. Sam tidigt har vi behövt se oss omkring på alla våra medspelare på barnrättsarenan för att ta reda på hur vi på bris kan göra mest nytta vilket hål kan vi fylla igen? Vi har sett att det vi är ensamma om är det viktiga anonyma stödjande samtalet på telefon, chatt och mejl. Där är vi oslagbara och unika och det är också något som barn och unga efterfrågar. Vi vet också att vi med hjälp av barnens röster kan skapa opinion och föra en tuff debatt gentemot makthavare och andra som arbetar med barn och unga. Och vi kan utbilda kring hur man pratar med barn och unga och kring de speciella fördjupningsområden som vi tar oss an och som har med ungas vardag att göra. Allt för att stärka de yrkesgrupper och andra vuxna som arbetar dagligen med dessa frågor. Vi har under lång tid sett att vi inte kunnat tillgodose tillgänglighetskraven i vår jourverksamhet. Vi ser också att vi skulle kunna fånga upp barn tidigare och ännu bättre utveckla metoder för stödjande samtal med utsatta barn. Det har lett till att vi valt att professionalisera den delen av verksamheten med våra egna anställda socionomer och psykologer. Vi säkrar därmed bemanningen och kommer att kunna utöka öppet tiderna från from 1 september Jag vill poängtera att bris volontärer och medlemmar är lika viktiga för bris nu som tidigare, om inte ännu viktigare. Under hösten 2012 bad vi våra kunniga och engagerade volontärer att komma med förslag på hur de kan fortsätta bidra till bris verksamhet som ett första led för att identifiera hur vi på bästa sätt kan ta tillvara deras kompetens framöver. De förslagen arbetar vi nu med, samtidigt som vi ser över var i bris verksamhet vi behöver volontärstöd. Vi lägger också ett stort fokus på att på ett bättre sätt engagera bris medlemmar i framtiden. En del i det är ökad medlemskommunikation och här spelar våra regioner en viktig roll. Allt det engagemang som finns för ungas välbefinnande är något vi behöver ta tillvara på allra bästa sätt, så att det i slutändan kommer barnen till godo. Vi vet också att det finns givare såväl privata som företag som har ett stort engagemang i vårt arbete, men som i högre utsträckning vill veta vart pengarna går och på vilket sätt de kan göra skillnad. Även det ska vi arbeta med för att bättre kunna precisera framöver. Det är en otroligt spännande tid att arbeta på bris just nu. Vi arbetar stenhårt med att flytta vår gedigna organisation några steg framåt så att vi inte halkar efter, utan i stället befinner oss långt fram i ledet. Barn kan inte vänta. Kattis Ahlström generalsekreterare 1/2013 BRIS-rapporten 5

6 Förändring vitaliserar stärker& text Cecilia Nauclér foto Johan Bergling Ökade intäkter, ökad tillgänglighet och kvalitetssäkrat. De har varit de prioriterade områdena för BRIS förbundsstyrelseordförande Lars-Johan Jarnheimer under året som gått. Jag ser fram emot att det arbete som lagts ned på att uppnå målen kommer att visa ett positivt utfall under år BRIS är till för alla barn alltid! Det är visionen som bris förbundsstyrelse satte inför bris 40-års jubileum. bris fokus på ökad tillgänglighet är fortfarande Lars-Johan Jarnheimers ledstjärna i arbetet för bris. Vårt huvudproblem var, och är fortfarande, att inte alla barn kommer fram när de försöker kontakta bris. Vi började med att hålla stödverksamheten öppen alla dagar året om, nu utökar vi öppettiderna med sex timmar per dag. Målet är stödverksamheten för barn och unga är öppen 24 timmar per dygn. Dygnet-runt öppet kräver dock att vissa basfunktioner finns på plats innan målet kan uppnås; bris måste öka sina intäkter och samtidigt uppnå en organisationsstruktur där de insamlade medlen används än mer effektivt, så att bris kan göra mer för barnen. Att professionalisera stödverksamheten är ett viktigt led i att nå målet med ökad tillgänglighet, samt kvalitetssäkrat individuellt vuxenstöd till varje enskilt barn. Bakom beslutet ligger en gedigen analys som visade att bris kan hjälpa fler barn och unga genom att professionalisering. En förändring av organisationen innebär också ofta att den vitaliseras och att organisationens starka sidor stärks, konstaterar Lars-Johan Jarnheimer, vilket behövs, ja kanske till och med är nödvändigt, i den allt hårdare konkurrensen om privatpersoners och företags donationer. Bara under de fyra år som Lars-Johan Jarnheimer har suttit som förbundsstyrelseordförande har konkurrenssituationen förändrats oerhört. Vi slåss mot organisationer som har mer i mediebudget än vad bris har i disponibla medel. Våra begränsade resurser ställer högre krav på effektivitet i allt vi gör, men det är möjligt att vi kortsiktigt måste använda mer medel för att synas marknadsmässigt, för att långsiktigt kunna ta ytterligare steg i utvecklingen av organisationen. Vad är det bris kan göra som ingen annan kan? Barnens 6 BRIS-rapporten 1/2013

7 röster i stödverksamheten som mynnar ut i den kunskap som organisationen för ut både som sakkunniga och i samhällsdebatten, svarar han snabbt. Barnens röster är styrkan och kärnan i vår verksamhet. De krav och budskap vi för fram bygger inte på enskilda personers åsikter, utan det är den kunskap vi får från barnen. bris är på rätt väg, fortsätter han och det gäller att ha tålamod och arbeta långsiktigt, framförallt när det gäller ökade intäkter. För storföretagens processer för csr-samarbeten är långa, de är som droppen som urholkar stenen. Ändå kan han konstatera att bris disponibla medel har ökat med 36 procent sedan år Under januari 2013 medverkade bland annat bris i Uppdrag Gransknings program om barnfattigdom. Anledningen var den rapport som bris och SOS Barnbyar gjort om, och med, ekonomiskt utsatta barn i Sverige och i Mocambique. Att bris blir granskade är något som organisationen måste vara beredd på, säger Lars-Johan Jarnheimer. Det som förvånade honom var orsaken till granskningen. Personligen anser jag att det hade varit mer naturligt för Uppdrag Granskning att granska hur vi använder våra insamlade medel. Här är jag stolt över bris höga etik, till exempel tar förbundsstyrelsen inte ut en krona i styrelsearvode. Fyra år i bris förbundsstyrelse har gett nya insikter och kunskaper, bland annat att ideella organisationer kräver större hänsynstagande från styrelsens sida än näringslivet och att förankringsarbetet i besluten är betydligt mer omfattande. Nyttigt konstaterar han, samtidigt som han har glatts över alla fantastiska människor i organisationen. Det finns ett engagemang och glädje som jag inte sett på samma sätt i näringslivet. Sedan skulle jag vilja slå hål på myten om att det är svårare att arbeta med målstyrning i en ideell organisation. Det stämmer inte. Lars-Johan Jarnheimer 1/2013 BRIS-rapporten 7

8 BRIS arbete för utsatta barn sker inte enbart via telefon, mejl och chatt, utan också i debatten kring barnrättsfrågor. BRIS opinionsarbete har alltid varit en av grundpelarna i BRIS verksamhet och nu sätts det arbetet i ännu större fokus. Målet är att bli Sveriges starkaste röst inom barnrättsfrågor. foto Johan Bergling BRIS vässar pennan Gunnel linde, birgit Hedeby och de andra som startade bris kallades i början av 70-talet för brisgerillan i media. Lite nedlåtande kanske, men jag gillar ändå tanken på en grupp som drivs av ett starkt engagemang för förändring en positiv förändring för utsatta barn, säger Cecilia Nauclér, tf Kommunikationchef på bris. Målet med bris opinionsdrivande verksamhet är att bli den starkaste rösten inom barnrättsfrågor i Sverige och på så sätt skapa en positiv och hållbar förändring för utsatta barn och ungdomar. För att lyckas kommer bris att börja arbeta ännu mer med fördjupningar tillsammans med bland annat omvärldsanalyser av bland annat aktuell forskning, referensgrupper av ungdomar och djupintervjuer med ungdomar enligt höringmetoden. Arbetet sätts igång under år bris påverkansarbete kommer att bli mer synligt i den nya digitala plattformen, där underlag, debattartiklar och rapporter samlas på ett ställe. Vi kommer också att arbeta med film och social media för att synliggöra barnens berättelser och föra ut berättelserna i alla kanaler. Och vi kommer att arbeta mer med att presentera statistik och rapporter digitalt. Under politikerveckan i Almedalen kommer bris att arrangera flera seminarier på Barnrättstorget, den mötesplats för barn och ungdomsfrågor som arrangeras under veckan i samarbete mellan bris, Barnombudsmannen, Rädda Barnen, Unicef, Skolinspektionen, Migrationsverket och Skandia Idéer för livet. Det kommer att bli ett brett spann av områden som täcks, med fokus bris kärnområden som mobbning och utsatthet. 8 BRIS-rapporten 1/2013

9 BRIS skapar förändring & förbättring Att BRIS arbetar för att förändra barns och ungdomars livssituation till det bättre, det är inget nytt. Orsaken till att BRIS startade år 1971 var att uppmärksamma, och få stopp på våld mot barn, genom lagstiftning. Resultatet blev att Sverige som första land i världen antog en anti-agalagstiftning år bris stödverksamhet har vuxit fram ur barns och vuxnas behov av hjälp och stöd. Redan det första året kontaktades bris av barn som for illa och vuxna som behövde hjälp i frågor om barn och år 1972 öppnades bris stödtelefon. Barnens berättelser till bris och deras behov av stöd och hjälp har sedan dess varit grunden för bris opinionsdrivande arbete och att det arbetet har gett resultat finns det många exempel på: År 2005 fick Sverige en ny sexualbrottslagstiftning för att stärka skyddet för barn som utsätts för sexuella kränkningar År 2006 skärptes både skollagen och diskrimineringslagen för att motverka mobbning, forskning om psykisk ohälsa och storsatsningar på förebyggande åtgärder har genomförts under senare år och År 2006 infördes krav på rektorsutbildning. Skollagen kräver att alla barn har tillgång till elevhälsans personal Sverige har fått en barnminister och år 2010 ändrades socialtjänstlagen så att barn ska få rätt att tala enskilt med socialtjänsten utan vårdnadshavares samtycke eller närvaro. bris har alltid stått på de allra mest utsatta barnens sida och under år 2013 kommer bris fortsätta att arbeta för en inkorporering av barnkonventionen i svensk lagstiftning, så att barnets bästa kommer i främsta rummet i alla situationer som berör barnet. En förstärkning av elevhälsan har under flera år varit, och är, ett av bris grundkrav. Insatser i tidigt skede kan bara ske om det finns kompetenta och engagerade vuxna i barnets närhet och skolan är den plats där alla barn befinner sig. Därför ska det finnas arbetsteam bestående av kurator, psykolog, speciallärare, sjuksköterska och läkare på alla skolor. bris kräver också att obligatoriska arbetsteam kring unga med psykisk ohälsa ska inrättas på alla vårdcentraler i landet, om sådana inte redan finns. Teamen ska bestå av professionerna kurator, psykolog, och läkare. Primärvården har redan den skyldigheten, men många vårdcentraler har inte resurser för att behandla psykisk ohälsa hos unga. Barn drabbade av psykisk ohälsa ska kunna få rätt form av vård och behandling i tid och inte riskera att hänvisas mellan barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården. För att kunna ha ett förebyggande och effektivt anti-mobbningsarbete i skolorna kräver bris att alla skolor ska använda sig av evidensbaserade anti-mobbningsmetoder. Många av de anti-mobbningsmetoder som används i skolor idag saknar utvärdering och effekterna av dem är därför osäkra. För att det ska kunna genomföras krävs också att regeringen tar ett nationellt ansvar för att säkra resurser för utvärderingar av de vanligast förekommande metoderna. Många barn utsatta för våld och övergrepp har svårt att få det stöd och den vård de behöver och har rätt till. bris anser att barnskyddet måste stärkas med ett Barnfridscentrum; ett nationellt kunskaps- och forskningscentrum som kan stötta de myndigheter som handlägger ärenden rörande misshandel av barn och sexuella övergrepp. Centret ska finnas tillgängligt för de som i sitt arbete kommer i kontakt med drabbade barn och här ska de få uppdaterad kunskap, konsultation eller hjälp. Barnfridscentret ska även kunna erbjuda drabbade barn och deras anhöriga en första kontakt för stöd och hjälp. 1/2013 BRIS-rapporten 9

10 rapport från 2012 Ångest, depression och självskador är bara några exempel på psykisk ohälsa hos unga ett ämne som sällan får utrymme i debatten. I rapporten Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa synliggör BRIS problemet och hur man kan hjälpa och förebygga utifrån barnens egna önskemål. text Anna Vorne foto Anna Rehnberg Så vill barn bli hjälpta när livet gör ont Att även barn och unga kan drabbas av ångest, depression och självskador är ingen nyhet. Trots det har såväl forskning som media av tradition skyggat för ämnet, det har nästintill varit tabu. Det är först under de senaste åren som psykisk ohälsa bland unga blivit synligt i den offentliga debatten. Karin Johansson, psykolog och utredare på bris, ser två förklaringar till detta: Det beror dels på att psykisk ohälsa bland unga har ökat, men även på att man har börjat göra studier och forska i ämnet. Genom att man lärt sig sätta ord på problemet har man också gjort det talbart. Här på bris har vi också blivit bättre på att få syn på orsakerna till barnens psykiska ohälsa, barnen beskriver ofta sambanden mellan orsak och verkan i sina berättelser.nu finns dessutom nya uttryck för psykisk ohälsa som inte fanns i samma utsträckning förr, till exempel att man skadar sig själv på olika sätt. I höstas släppte bris rapporten Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa en kvalitativ studie av anonyma stödkontakter till bris via mejl och chatt. Syftet var att förutsättningslöst titta på vad barnen själva säger om psykisk ohälsa, om symptomen, om vad som kan ligga till grund för att man inte mår bra, hur de blir bemötta när de sökt hjälp och om det finns könsskillnader. Rapporten, som är en del av ett 3-årigt samarbete mellan bris och Astra- Zeneca Young Health programme, visar hur barnen kämpar för att bli sedda och för att deras situation ska förbättras. Depression, ångest, sömnproblem, själv- 10 BRIS-rapporten 1/2013

11 rapport från 2012 skadande och självmordstankar är bara några av de symptom som barnen vittnar om. Det centrala temat i rapporten är hur svårt barnen har att ta steget att söka hjälp, men också hur svårt de har att berätta om sin situation när de väl vågar söka hjälp. Hur ser lidandet ut? Vad är orsaken bakom? Det kan vara mycket svårt att förmedla, säger Karin Johansson. Saknar relation till vuxen En av orsakerna till att barnen lider i tysthet är att många saknar en relation till en vuxen de har förtroende för och kan prata med. De känner dessutom ofta skam och skuld över att de inte mår bra och känner ansvar för hur andra ska ta emot det de berättar. Att de ska göra andra besvikna. Det gäller även de som har fått hjälp men trots det fortsätter att må dåligt då handlar oron om att inte leva upp till omgivningens förväntningar. Överlag finns också en oro hos de unga att inte bli tagna på allvar, och att det de berättar ska föras vidare av exempelvis skolkuratorn till föräldrar och myndigheter. Vilka åtgärder kommer då att vidtagas? Men trots lidandet och oron kan man också urskilja en stark vilja till förändring och förbättring i barnens berättelser. Vågar man fråga och lyssna har de ofta en väldigt klar bild av hur de vill bli bemötta när de söker hjälp. Barnen vill få ett respektfullt bemötande och känna att de inte identifieras med sitt psykiska illamående de har problem, men de är inte sitt problem, berättar Karin Johansson. På samma sätt vill många bli informerade och tillfrågade om allt som berör hur deras situation ska lösas, så att de känner att de har kontroll. Några andra saker som framkom av barnens berättelser var en önskan att vuxna tidigt ska se signaler när de inte mår bra och agera. I bris stödverksamhet ser man att stöd ofta ges kortsiktigt och fragmentariskt, när barnen i stället behöver hjälpinsatser som ser till hela barnets situation och behov. Responsen på rapporten blev, enligt Karin Johansson, positiv. Många som jobbar med barn och unga i sin vardag har sagt att de känner igen sig i det bris skriver och att det har varit till hjälp. Vi kommer inte med revolutionerande nyheter om psykisk ohälsa hos unga. Rapportens syfte handlar om att tillföra kunskap på en mer nyanserad nivå, att få ökad kunskap om psykisk ohälsa utifrån barns och ungas eget perspektiv. Deras egna berättelser är oerhört värdefulla. Rapporten vänder sig i första hand till professionella. Parallellt med rapporten släpptes ett antal kortfilmer baserade på dess olika teman, exempelvis Allt är mörkt i mitt hjärta, Blir så jävla arg och När livet gör ont. Filmerna, som producerats av Nordisk film, finns i både barn- och vuxenversion och kan ses på Nästa steg i projektet är att sprida kunskapen i form av föreläsningar och seminarier. Karin Johansson berättar: Vi kommer att erbjuda gratis föreläsningar till den som erbjuder sig att arrangera. Det blir ett begränsat antal, runt 20 stycken. Rapporten kommer att tryckas på nytt och delas ut på mässor och föreläsningar och vårt hopp är att den tillsammans med filmerna ska användas som diskussionsunderlag i arbetsgrupper, på skolor och på föräldrarutbildningar. Vi kommer även att göra en förenklad version av rapporten, i form av en folder. Det ska vara en lättförståelig och informativ sammanställning av innehållet. Om kunskapsspridning är ena benet, så är opini- Studie från BRIS Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Se hela mig! Fakta 4 Psykisk ohälsa: Subjektivt upplevda, själrapporterade besvär som inte kan anses tillhöra den normala tonårsutvecklingen. Besvären utgör ett bestående tillstånd men är inte liktydligt med psykisk sjukdom. 1/2013 BRIS-rapporten 11

12 Karin Johansson, författare till rapporten Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. 12 BRIS-rapporten 1/2013

13 rapport från 2012 onsbildning det andra. Men hur skapar man debatt kring ett ämne som redan har debatterats så frekvent i media? För Karin Johansson handlar det om att inte tröttas ut. Problemen har inte försvunnit bara för att media tystnat. Vi vill påverka beslutsfattare att agera inom främst inom två områden. Det första är primärvården som ska hjälpa barn med psykisk ohälsa i ett tidigt skede innan symptomen blivit för allvarliga. Den kompetensen är ännu inte uppbyggd. Så när skolan skickar barnen till barn- och ungdomspsykiatrin (bup), skickar bup dem vidare till primärvården som i sin tur skickar tillbaka dem till skolan. Konsekvensen av en sådan hänvisningskarusell blir att barnen faller mellan stolarna och riskerar att bli ännu sjukare tills de till slut skickas till bup. För många barn blir enda utvägen att skada sig ännu mer för att på så sätt få hjälp snabbare. Här menar Karin Johansson att stödet måste organiseras utifrån barnets process med uppföljning och långsiktighet som ledord. Man måste också våga se samband mellan barns hälsa och orsakerna bakom så fokus inte fastnar på symptomen. Annars känner sig barnen missförstådda. Skolan viktig del Det andra området som behöver ses över är skolan. Att lida av psykisk ohälsa tar stor energi, vilket gör att skolarbetet blir lidande, vilket i sin tur skapar ännu mer stress och oro. Det blir en ond cirkel de själva inte kan ta sig ur med skolk och sänkta betyg som följd. Utan att lärare och skolpersonal förstått vad som har hänt och varför. Skolan tar inte reda på varför barnen halkar efter. Barn med psykisk ohälsa behöver stöd för att hänga med i skolarbetet, säger Karin Johansson. Det handlar till exempel om att hjälpa barnen att Det finns energi och kraft hos barnen som kontaktar BRIS och söker hjälp. återfå sin motivation, att erbjuda dem stödundervisning och läxhjälp och att hjälpa dem att undanröja hinder som exempelvis jobbiga situationer hemma som kan förstöra deras studiero. En sådan lösning förutsätter ett såväl pedagogiskt som socialt synsätt på eleverna, vilket ännu inte är helt självklart. Det är exempelvis inte ovanligt att skolpersonal undviker att närma sig ett barn som visar tecken på psykisk ohälsa därför att man känner sig osäker på vad man ska göra. Men man kan inte bara vara pedagog. Barnen tar med sig erfarenheter från alla delar av livet, till skolan. Det följer med. Den största utmaningen vad gäller barn och unga med psykisk ohälsa är, enligt Karin Johansson, att hitta former för förebyggande arbete så att man kan förhindra att problemen uppstår. Ett steg på vägen skulle dock vara att skapa mötesplatser för samtal, där man pratar om viktiga saker i livet. Det kan vara platser både i skolan och utanför. Och det skulle erbjudas genom alla skolåren. Vi behöver tala om att vara människa hur man hanterar relationer, känslor och hur man får verktyg att hantera livet. Skolan skulle exempelvis kunna avsätta en timme i veckan till livskunskap där man får tillfälle att stanna upp och reflektera. Det finns många skäl att forska vidare inom området och Karin Johansson tycker sig överlag se ett större intresse för frågan i Sverige. Det finns hopp! Inte minst hos barnen själva. Det finns en energi och en kraft hos barnen som kontaktar bris och söker hjälp. De vill verkligen förbättra sin livssituation. Fakta 4 Här hittar du rapporten och filmerna Ladda ner rapporten Se hela mig på Vill du se kortfilmerna som baserats på rapportens olika teman, gå in på: se/?pageid=416 1/2013 BRIS-rapporten 13

14 rapport från 2012 Skam, sårbarhet och utanförskap så beskriver barn som lever i ekonomisk utsatthet sin tillvaro i BRIS rapport När pengarna inte räcker, som släpptes i höstas. Nu blir barnens berättelser och lösningar underlag till skolmaterial och konferenser. text Anna Vorne foto Johan Bergling Barnen får betala när pengarna tar slut Hur är det att leva i ekonomisk utsatthet som barn idag? Hur ser man på sin framtid och hur skulle barnen själva vilja att samhället agerade för att hjälpa? Det var några av frågeställningarna som låg till grund för det 3-åriga projektet När pengarna inte räcker, som bris och SOS Barnbyar gemensamt startade år 2011 med hjälp av medel från Svenska Postkod-Lotteriets specialprojektfond. SOS Barnbyar, vars verksamhet bedrivs internationellt, tittade på barn i Moçambique medan bris tittade på ekonomiskt utsatta barn i Sverige. I vår stödverksamhet på bris märkte vi hur brist på pengar och konsekvenserna av detta var ett ämne som återkom bland barnen, säger Jenny Ingårda, projektledare på bris. Det handlade om allt ifrån att inte ha mat på bordet till att sakna pengar för att göra saker med kompisar, eller att inte kunna se att göra läxan för att elen var avstängd för att räkningen inte var betald. Vi kände att vi ville lyfta frågan för att hjälpa de här barnen. Och vi ville enbart fokusera på barnens egna upplevelser eftersom debatten kring detta ofta fastnar i siffror. Barnens egna berättelser Första steget i projektet var att göra en studie baserat på de berörda barnens egna berättelser. Med hjälp av Stockholms stadmission, föreningen Insolvens och genom att själva uppsöka fritidsgårdar kom bris i kontakt med barn och unga som var villiga att deltaga. 14 BRIS-rapporten 1/2013

15 rapport från 2012 Jenny Ingårda Vi ställe frågan om de någon gång varit i situationer där pengarna inte räckt till och om de ville medverka i en studie kring detta. De barn som ställde upp, 14 stycken totalt, var i åldrarna år och hade alla olika familjebakgrund. Jenny Ingårda förtydligar att begreppet ekonomiskt utsatta barn kan inbegripa alltifrån barn som rymt hemifrån och barn som lever med arbetslösa eller missbrukande föräldrar till barn som lever i familjer med medelinkomst, men där föräldrarna inte kan hantera ekonomin så att barnen blir lidande. Men i de höringar vi hade med barnen vittnar de, oavsett bakgrund, om samma känslor av skam, utsatthet och utanförskap. Så kallade höringar är en metod för att lyssna in barn och ungas tankar, åsikter och erfarenheter. Barnen, som är anonyma, sitter i smågrupper och för ett samtal samtidigt som de får en kreativ uppgift, till exempel att skapa en verklighetslåda som ska spegla hur de känner sig på ut- och insidan. En processledare sitter med för att föra samtalet framåt och allt spelas in. Höringarnas utgångspunkt är att barn och unga är experter på sin egen situation och de därmed också kan bidra med lösningar på hur den kan förbättras. Det som framkom i höringarna var att barnen delar samma känsla av oro, hög stress, utanförskap, skam och utsatthet, säger Jenny Ingårda. Barnen berättar bland annat att de går hungriga efter skolan för att kylskåpet är tomt, att de tvingas gå i samma kläder oavsett årstid och att de ibland tvingas panta burkar för att få pengar. Det finns barn som bara är 8 år men som har full koll på hur hushållsekonomin fungerar. De har tvingats att ha koll. Efter att höringarna genomförts i såväl Sverige som Moçambique jämfördes barnens berättelser. Tonya Lilburn som var ansvarig för SOS Barnbyars höringar i Moçambique berättar: För ett barn i Moçambique kan ekonomiskt utsatthet vara på liv eller död, medan ekonomisk 1/2013 BRIS-rapporten 15

16 rapport från 2012 BRIS underlag ekonomiskt utsatta barn 4 Underlaget till de svenska höringarna i rapporten När pengarna inte räcker var totalt 14 barn i åldrarna år. Under år 2011 hade BRIS stödverksamhet 507 kontakter som berörde ämnet ekonomisk utsatthet. Hösten 2012 lade BRIS ut enkäten När pengarna inte räcker på BRIS.se Frågorna riktade sig till barn och unga som någon gång varit i situationer där de känt sig ekonomiskt utsatta. Totalt svarade 263 barn. Ladda ner När pengarna inte räcker - rapporten på utsatthet för svenska barn mer handlar om att behöva kämpa för det andra ser som självklart. Men när vi jämforde vad barnen i de olika länderna sa om känslorna kring ekonomisk utsatthet såg vi många likheter. Exempelvis pratade många om svartsjuka över att andra hade saker som man själv inte kunde få. En annan likhet var känslan av utanförskap att inte kunna delta i skola och i samhälle på samma villkor som andra och att man kände stort ansvar för sin familj. Hopp om förändring Men trots känslorna av utsatthet och utanförskap fanns ändå om hopp om förändring hos barnen som deltog. När de, som en del av höringarna, uppmanades att komma med egna lösningar såg de många möjligheter både på kort och lång sikt. De föreslog gratis busskort, matkuponger, att skolpersonal och elever informeras om ekonomisk utsatthet så att dessa barn inte förutsätts kunna bidra till skolresor och utflykter. De efterfrågar också samtalsstöd till hela familjen och bidrag så att hela familjen kan hitta på saker tillsammans, och det handlar inte om utlandsresor utan exempelvis ett biobesök, berättar Jenny Ingårda. Rapporten När pengarna inte räcker släpptes den 1 oktober 2012 och överlämnades till barn- och äldreminister Maria Larsson av projektansvariga och den svenska barngruppen. Ministern fick lyssna till barnens berättelser och lösningar och enligt Jenny Ingårda blev diskussionen som följde rak och ärlig. Barnen kände sig lyssnade på. Sedan får vi hoppas att barnministern tar med sig informationen vidare i sitt arbete. Besöket filmades av Lilla Aktuellt därutöver blev responsen kring rapportsläppet, som väntat, ganska Höringarnas utgångspunkt är att barn och unga är experter på sin egen situation och de därmed också kan bidra med lösningar på hur den kan förbättras. ljummen. Ekonomiskt utsatta barn är av tradition en het fråga som få politiker vill ta ställning till, vilket bland annat visade sig när bris år 2011 gjorde en enkätundersökning på temat riktat till riksdagsmän och kommunpolitiker. Rikdagsmännen lägger skulden på kommunpolitiker och vice versa. Vi har också tittat på de motioner som skrivits i riksdagen ingen vill ta ansvar för frågan! Det finns till och med de som säger att dessa barn inte existerar. Det märkte jag inte minst då jag försökte få hjälp att hitta barnen till projektet, säger Jenny Ingårda. Debatten tenderar att fastna i statistik och hur man ska definiera ekonomisk utsatthet i Sverige. Enligt Tonya Lilburn är det viktigt att vidga begreppet så att det inte bara handlar om brist på materiella resurser. Ekonomisk utsatthet kan ocksa vara brist pa förutsättningar, det vill säga möjlighet att delta i samhället på lika villkor. Även om barn i Sverige generellt sett inte svälter så saknar många de resurser som krävs for att kunna utvecklas till sin fulla potential. Skillnader förstärks Under höringarna pratade många av de svenska barn om att de gick i en fattig skola där exempelvis teknisk utrustning saknades eller var bristfällig, vilket ger dem sämre förutsättningar än de barn som går i skolor i mer välbärgade områden. Skolan och samhället bidrar då snarare till att förstärka skillnaderna i stället för att utjämna dem. Nästa steg i projektet är att gemensamt ta fram studiematerial med tillhörande handledning till lärare, baserat på barnens egna lösningar. Syftet är att ge underlag till diskussion kring begreppet eko- 16 BRIS-rapporten 1/2013

17 nomisk utsatthet, dess orsaker samt hur man hanterar problemet utan att peka ut och skuldbelägga berörda barn. Genom att öka kunskap kring ämnet kan man undvika situationer som leder till utanförskap, som till exempel när läraren frågar om barnens mobilnummer som om det vore självklart att alla hade ett, säger Jenny Ingårda. Parallellt med detta kommer bris och SOS Barnbyar arrangera konferensserier på temat där fokus kommer att ligga på lösningar och där goda exempel på hur kommuner hanterar problemet kommer att lyftas. Jenny Ingårda berättar: Det finns kommuner där man exempelvis även ger sjuka och arbetslösa rätt till dagisplats så att barnen får språkträning. På kommunala skolor finns skridskor och cyklar att låna så att alla barn kan vara med. Skolorna får även öronmärkta pengar till utflykter så att barnen slipper bidra själva. Ekonomiskt utsatta barn må vara ett omstritt ämne som ingen vill ta ansvar för ett tabu som endast kan brytas genom att vi vågar tala om det. Politikerna borde gå samman över blockgränserna och sätta upp en politisk plan för hur det ska bekämpas. Fast egentligen borde ekonomiskt utsatta barn inte vara en politisk fråga, utan en fråga om moral och etik. Hur vill vi att vårt samhälle ska se ut, avslutar Tonya Lilburn. Tonya Lilburn 1/2013 BRIS-rapporten 17

18 18 BRIS-rapporten 1/2013

19 BRIS öppnar upp för fler digitala kontakter Allt fler kontakter med BRIS tas via BRIS.se, via BRIS-mejlen, BRISchatten och Diskussionsforum. För att möta barnens behov och för att skapa ett flexibelt stöd via nätet byggs BRIS.se om. Samtidigt tas ett brett grepp kring BRIS närvaro på nätet. text Nicklas Lund foto Fredrik Hjerling illustration David Karlström 1/2013 BRIS-rapporten 19

20 på gång år 2013 BRIS öppnar upp för fler digitala kontakter bris startar en helt ny stödverksamhet, med professionella briskuratorer. bris utökar med bättre öppettider och utökad flexibilitet mellan stödkanalerna telefon, mejl och chatt. Syftet är att bris-kuratorerna kommer arbeta kanalöverskridande och inte enbart i en stödkanal åt gången. Barn och ungdomar är vana vid andra kontaktvägar, och att skifta mellan dem; ringa lite, chatta lite. Det har inte varit möjligt tidigare, men i och med att bris går över till IP-telefoni sker kommunikationen med den teknik kontaktaren väljer, säger Johnny Nordström, ansvarig för framtagandet av nya hemsidan. Stödet på bris.se delas upp i åldrarna 6-12 och 13- Barn och ungdomar är vana vid andra kontaktvägar och att skifta emellan dem 18; två avdelningar som skiljer sig i tonalitet. För de yngre ett enkelt sätt att förstå sina rättigheter som barn, genom tecknat, filmer och lättläst text. Där dagens bris.se riktar sig till en äldre målgrupp, kommer den nya sidan bjuder in till dialog på ett mer lättfattligt sätt. Vi vet att vi har en väldigt stark varumärkeskännedom hos vuxna. I förstudien inför bygget av nya bris.se har det framkommit att vi också har en hög igenkänning hos yngre, men inte särskilt hög kunskap, konstaterar Johnny Nordström. Man vet att bris finns till för utsatta barn, men vet inte vad vi kan göra för dem. Det är absolut något som ska ändras genom en ny digital strategi. En ny hemsida och marknadsföringen av den är en väldigt viktig del i det förändringsarbetet. Utarbetad digital strategi I samband med bygget utvecklar bris hela sin digitala närvaro, med en förbättrad digital plattform, och en utarbetad digital strategi. Huvudtanken digitalt är dock fortfarande att vara med barn och ungdomar på bris. se, inte på andra digitala arenor. Innehållsmässigt är det för tidigt att uttala sig om detaljer, säger Johnny Nordström, under vintern tas en digital kommunikationsplattform fram. Nästa steg är formgivning och tekniska skisser, sedan följer programmering. I framtagandet av nya hemsidan jobbas det med fokusgrupper och mellan- och högstadieklasser som referensgrupper. Anonymiteten bibehålls, hemsidan blir responsiv och assimilerad till Iphone, surfplatta et cetera. Nya bris.se kommer bygga mycket på bild/film och inte lika mycket på text det förbättrar för de med funktionsnedsättning. Lansering sker i början av juni Parallellt med framtagandet av nya sidan byggs också ett nytt dokumentationssystem, i MySQL; ett system fullt jämförbart med det gamla, för att vidhålla bris mångåriga dokumentation av stödkontakterna med barn och ungdomar. En stor målgrupp för bris är vuxna som har frågor om barn, men det går inte än att säga hur stödverksamheten för vuxna kommer se ut; vuxentelefonen ska finnas kvar, liksom redaktionellt material på nya sidan, men i vilken omfattning beslutas i ett senare skede. Gåvogivare är en annan viktig målgrupp, och den stora utmaningen där är att kombinera stöd med att be om pengar. Dessutom ska det bli lättare för besökaren att ge pengar via nätet och gåvosidorna ska också synkas bättre med samarbetspartners och företag. Arbetet sker tillsammans med byrån Blindspot. Det är en byrå som vi kände och tyckte låg i framkant i nätnärvaro, både vad gäller barn och ungdomar samt vuxna. En ung, pigg byrå med mycket kreativitet som föll oss i smaken. Vi fick ett nytt sätt att tänka. De har visat stort engagemang för bris och de frågor vi arbetar med/driver. De ser också en helhet i online-närvaro och tänker in alla kanaler det är viktigt. 20 BRIS-rapporten 1/2013

21 Johnny Nordström, projektledare Nya BRIS.se Med nya BRIS.se kommer barn och unga kunna: Chatta med BRIS stödpersonal direkt från hemsidan. Ett Diskussionsforum där användare kan skapa trådar och poster under olika kate gorier och diskutera. Ringa till BRIS stödpersonal direkt från hemsidan. Kanaloberoende dialog med barn och unga via dator, telefon och mobil. Dessutom: BRIS kommer att kunna ta emot fler kontakter med barn och ungdomar Det blir lättare att skänka pengar via BRIS.se Samarbetspartners ska bli mer synliga Skapandet av nya BRIS.se har möjliggjorts tack vare stöd från Socialdepartementet. 1/2013 BRIS-rapporten 21

22 22 BRIS-rapporten 1/2013 Annchristin Gustavsson, BRIS Nord, Nina Palm, BRIS Syd, Fredrik Löfgren, BRIS Väst och Christina Ohlman Lysell, BRIS Öst. Rosie Skoog, BRIS Mitt saknas.

23 på gång år 2013 Mer BRIS i hela Sverige I samband med omorganisationen av BRIS kommer stödverksamheten ute i landet att flytta till Stockholm. Det innebär att regionkontoren får en ny roll och kan lägga mer tid på utåtriktat arbete. text Pernilla Ahlsén foto Johan Bergling Arbetet med hur de fem regionkontorens nya roll kommer att se ut efter omgörningen har egentligen bara påbörjats och blir färdigt först till sommaren. Det enda som är helt klart är att stöd- och jourverksamheten som tidigare sköttes ideellt ute i regionerna, flyttas till Stockholm. Det innebär att den tid som bris-ombuden ute i landet tidigare har lagt på att rekrytera, utbilda och handleda frivilliga i stödverksamheten, kan läggas på andra områden i bris verksamhet: Opinion/påverkan, marknad och utbildning. Tanken är att ombuden ska kunna lägga mer energi på utåtriktat arbete. Vi lägger stort fokus på att ta tillvara på frivilligas och medlemmars kraft och engagemang, det är en av våra huvuduppgifter. Målet är att bris ska synas mer på fältet, i debatter och att vi blir bättre på att framföra och nå ut med barnens röster. Det känns väldigt spännande, säger Christina Ohlman Lysell, regionchef på bris Öst och ansvarig för regionkontorens strategifördjupning. Efter omorganisationen kommer det också att finnas mer tid att utveckla och arrangera utbildningar för personer som arbetar med barn och vill lära sig mer om barns rättigheter. Förhoppningen är att det även kommer att lösgöras mer tid åt att arbeta fram olika typer av samarbeten med företag, kommuner och landsting, som vill vara med och sponsra bris, och därmed stärka finansieringen av verksamheten. 1/2013 BRIS-rapporten 23

24 Kids Help Phone i Kanada och ChildLine i England är två organisationer där BRIS hämtat kunskap om professionell stödverksamhet i en ideell organisation. De, och BRIS, ingår i det internationella nätverket Child Helpline International (chi) som utbyter erfarenheter och kunskap kring stöd till barn via telefon och internet. text Cecilia Nauclér foto Johan Bergling BRIS hämtar kunskap från andra kontinenter 167 organisationer i 136 länder det är nätverket Child Helpline International (chi). Syftet med chi är att sprida och dela kunskap om organisationernas gemensamma nämnare stöd till barn och unga via telefon. Det arbetet har utvidgats sedan år 2003 när chi startade till att även omfatta stöd via internet. I arbetet med att professionalisera bris stödverksamhet har bris varit i kontakt med bland andra Kids Help Phone i Kanada samt ChildLine i England för att inhämta kunskap. Båda är ideella organisationer men organiserade på olika sätt. Kids Help Phone i Kanada arbetar enbart med professionella i sin stödverksamhet, de ideella finns inom områden som information, insamling och event. ChildLine London har framförallt stor erfarenhet av it-utveckling. De har redan ett tekniskt system där telefon och internet går via samma digitala plattform, säger Peter Irgens, Utvecklings- & internationell samordnare, bris. ChildLine har också ökat sin tillgänglighet på uppdrag av den brittiska regeringen. Detta har gett dem stor kompetens vad gäller uppföljning och organisation samt påverkat deras behov av fler professionella, utbildning och schemaläggning, vilket bris tagit del av. Blixtsnabb utveckling chis resursbank New Technologies Group, i vilken bris själva ingår, var också mycket hjälpsam i vår förstudie för utveckling av bris nya digitala plattform på bris.se, berättar Peter Irgens. Fakta Child Helpline International 4 Startade år Är en nätverksorganisation för världens hjälplinjer för barn. Består idag av 167 barnhjälplinjer i 136 länder som tillsammans har över 14 miljoner kontakter med barn årligen. chi arbetar främst med att starta och hjälpa nya stödlinjer, stödja medlemmars nätverkande, erfarenhetsutbyte och utveckling. chi bedriver också globalt och regionalt lobby arbete för barns rättigheter utifrån barnens röster. I gruppen finns mycket erfarenhet av bland annat webbplatsdesign, nya medier i kampanjarbete och användning av video i olika sammanhang. Det är på nätet som utvecklingen nu sker när det gäller stöd till unga, i Västeuropa är utvecklingen blixtsnabb framförallt vad gäller nätsurfning via mobiler och plattor. Barnens teknikanvändande påverkar både hur stödorganisationerna ska bygga sina webbplatser och hur kommunikationen ska se ut. Vi ser också att det startar nya organisationer som enbart erbjuder webbaserat stöd, ofta med anknytning till on-line världen. 24 BRIS-rapporten 1/2013

25 Peter Irgens 1/2013 BRIS-rapporten 25

26 kommande rapport 2013 Mamma och pappa skiljer sig. Hur upplever barnen det? BRIS skriver en rapport om skilsmässor ur barnens perspektiv. text Mia Berg foto Fredrik Hjerling Barnens egna ord om skilsmässor Alla skiljer sig väl nu för tiden, det är ju inte en så stor grej längre. Eller är det kanske det? Av de barn som kontaktade bris förra året tog var femte barn upp tankar och problem som uppstått därför att deras föräldrar skiljt sig. Skilsmässor har blivit så normala att man lätt glömmer bort varje enskild individs upplevelse kring det som händer. Det blir inte mindre jobbigt för ett barn bara för att det är många som är med om det. Det säger Marie Angsell, som tillsammans med Sofia Grönkvist, båda socionomer på bris, just nu skriver en unik rapport om barns upplevelser av skilsmässa. Den är unik eftersom det är barnens egna ord som ligger till grund för rapporten. Med hjälp av dokumentationsansvariga My Zinderland har de samlat och läst vad barnen skrivit till bris-mejlen. Berättelserna spänner över flera år och visar att även alldeles vanliga, ganska konfliktfria, skilsmässor väcker mycket känslor, tankar och frågor hos barnen. Föräldrarna har ofta tänkt mycket innan de fattat beslutet att skilja sig, så när barnen väl får veta har föräldrarna kommit så mycket längre. Föräldern är på väg vidare och är upptagen med att lösa situationen, vilket gör att barnen ofta känner sig ensamma och lite lämnade i allt det där, säger Marie Angsell. Bråk om barnen svårast Svårare blir det förstås när skilsmässan blir en stor konflikt och de vuxna börjar slåss om vårdnaden. Att höra sina föräldrar bråka om barnen är det som många barn upplever som det allra värsta kring en skilsmässa. Rapporten belyser också de särskilda konsekvenser en skilsmässa kan få för barn med föräldrar som brister i omsorg. Rapporten, som ska vara färdig i april, vänder sig till alla professionella som i sitt yrke möter barn: Lärare, socialarbetare och beslutsfattare på olika nivåer. Vi vill sprida den kunskap barnen ger oss till de instanser där den kan göra nytta. Vi är redan ute och föreläser kring materialet, men vi hoppas att rapporten ska visa ännu tydligare hur en skilsmässa känns för ett barn, säger Marie Angsell. 26 BRIS-rapporten 1/2013

27 Sofia Grönkvist och Marie Angsell 1/2013 BRIS-rapporten 27

28 Petter Iwarsson 28 BRIS-rapporten 1/2013

29 bok på gång Med hjälp av verktyg i att samtala som utgår från BRIS, salutogen teori, samt aktuell pedagogisk och psykologisk forskning, kan skolpersonal med små medel hjälpa fler barn att klara skolarbetet. BRIS bok Samtal i skolan en möjlighet till utveckling beräknas ges ut i början av år Samtal kan skapa en skola för alla barn text Cecilia Nauclér foto Johan Bergling Lagen säger att vi ska ha en likvärdig skola, en skola för alla men går det att realisera? Ja, svarar Petter Iwarsson, föreläsare på bris och författare till bris bok Samtal med barn och ungdomar erfarenheter från arbetet på bris (gothia, år 2007) Om skolan har verktyg i att skapa samtal med, och relation till varje enskilt barn, så att varje elev har möjlighet att lyckas. Jag tänker ofta på ett citat som har sitt ursprung hos den danske psykiatern Sören Hertz. Han säger att utvecklingen inte alltid är oändlig, men ofta oanad. Den känslan vill jag ha in i skolan i mycket högre grad. Vi har något mycket viktigt att bidra med! Samtal och relation är inte bara viktigt för psykisk hälsa, utan också för inlärning. 1/2013 BRIS-rapporten 29

30 bok på gång Tillsammans med bris arbetar Petter Iwarsson just nu med en bok i ämnet. Boken har arbetsnamnet Samtal i skolan en möjlighet till utveckling och vänder sig till all personal på en skola. Utgångspunkten är insikten i hur fantastiskt viktiga de vuxna på skolan är för att skapa relationer som möjliggör förändring för det enskilda barnet när samtalets starka kraft används. Att de vuxna i skolan är viktiga är också något som år efter år bekräftas av otaliga barn och ungdomar i bris verksamheter. Det, tillsammans med psykologisk och pedagogisk forskning, samt erfarenheter från vad barn och ungdomar berättar för bris utgör grunden för boken. En bok som kommer att fokusera på konkreta strategier och verktyg för att möjliggöra samtal som stärker barnets egna resurser. Salutogen teori komplement Petter Iwarsson är övertygad om att den salutogena teorins tre grundbultar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är viktiga komplement i skolarbetet. När barn och ungdomar inte förstår vad som händer i livet, i ett ämne i skolan eller inom sig själva så hittar de sätt att handskas med det. Ingen av oss vill befinna oss i sammanhang där vi inte förstår. Barn hittar då sätt att skydda sin bild av sig själva exempelvis genom att vara stökiga, eller helt sakna motor för skolarbetet. Genom samtal kan vi hjälpa barn att förstå (begriplighet), att ge barnet den hjälp han eller hon behöver (hanterbarhet) och förmedla hopp om att Boken kommer skolan är viktig och möjlig att ta sig igenom (meningsfullhet). Det är så viktigt att barn känner en känsla av sammanhang i sin skolgång. Verktygen i att samtala ger också de vuxna i skolan möjlighet att utvecklas, säger Petter Iwarsson. Idag möter han ofta skolpersonal som är frustrerade över att de inte lyckas skapa en skola för alla. Ofta bygger frustrationen på att skolan förväntar sig att barnet ska anpassa sig till skolan, men konstaterar han, att ensidigt försöka få andra att förändras ger ofta klena resultat. Förändring har en tendens att komma inifrån och ut och vi behöver lägga så mycket fokus som möjligt på det vi verkligen kan påverka, oss själva. För att kunna skapa en förändring krävs att de vuxna anpassar sitt förhållningssätt i dialog med det enskilda barnet. Som sagt förändringen är inte alltid oändlig men ofta oanad. att fokusera på konkreta strategier och verktyg för att möjliggöra samtal sommstärker barnets egna resureser Fakta 4 Boken Samtal i skolan en möjlighet till utveckling ges ut av Gothia Förlag och beräknas komma ut i början av år BRIS-rapporten 1/2013

31 r a p p o r t e n 2013 Statistikår 2012

32 Sammanfattning statistik år 2012 Under år 2012 hade BRIS stödjande kontakter med barn och ungdomar i BRIS , BRIS-mejlen och BRIS-chatten. Det är det högsta antalet hittills sedan BRIS började dokumentera barn- och ungdomskontakterna. Även antalet kontakter i BRIS Diskussionsforum, där barnen har kontakt med varandra, modererat av en vuxen, har fortsatt öka under år Antalet inlägg i forumet uppgick till under år 2012, att jämföra med stycken inlägg året innan. text My Zinderland illustration Lena Sjöberg/ Söderberg Agentur korrektur statistik Peter Irgens STÖDJANDE OCH ÖVRIGA KONTAKTER Varje gång ett barn tar kontakt med bris sparas viss information om kontakten i bris databas. Detta görs för att bris skall kunna fungera som barns röster i det utåtriktade opinionsarbetet. Vid dokumentationen bedöms varje kontakt tillhöra en av två möjliga kategorier, antingen är kontakten stödjande eller övrig. En kontakt bedöms vara av övrig karaktär när kontaktaren är tyst och inget samtal äger rum. En övrig kontakt är också när barnet på ett uppenbart sätt vill skämta med eller testa bris. B2 bris-rapporten 1/2013