ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk profil i Västerbottens läns landsting

Transkript

1 ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk prfil i Västerbttens läns landsting Den allmänmedicinska vården kännetecknas av ett heltäckande patientansvar från vaggan till graven. Sm allmänmedicinsk specialist i glesbygd kan man ställas inför ch förväntas hantera hela det medicinska sjukdms- ch lycksfallspanramat. I nrrlandstingen kan förhållandena betraktas sm tämligen glesbygdsextrema med fta 10 mil eller mer till närmast högre vårdnivå. Avståndet till sjukhus gör att patientpanramat skiljer sig jämfört med en hälscentral i tätrt. Det ställs därför andra ch mer mfattande krav på en dktr i glesbygd. För att rusta ST-läkare i glesbygd har Västerbttens Läns Landsting skapat möjligheter att kmbinera en ST-utbildning i allmänmedicin med en utbildning/prfilering i glesbygdsmedicin. Grunden för utbildningen/prfileringen i glesbygdsmedicin är dels den av scialstyrelsen fastslagna målbeskrivningen för ST i allmänmedicin ch dels Svensk Förening för Glesbygdsmedicins förslag till ST-påbyggnad (se bilaga 1). Detta dkument redvisar grundläggande kriterier ch förutsättningar för planering av en prfilering/utbildning i glesbygdsmedicin samt målbeskrivningar. Upplägget vid en prfilering/utbildning i glesbygdsmedicin måste även kunna anpassas till individuella behv. De grundläggande kriterierna är: 1. Den hälscentral/sjukstuga där ST-läkaren har sin huvudplacering bör ligga i ett gegrafiskt mråde där det ges möjlighet att få möta det patientpanrama sm finns i glesbygd samt att jurtjänstgöringen görs i glesbygd. Det bör även finnas möjlighet att behandla ch bservera inneliggande patienter. Om detta inte uppfylls bör minst 6 till 9 månader av tjänstgöringstiden förläggas till sådan sjukstuga. 2. Tjänstgöringen van bör göras så sammanhängande sm möjligt för att tillgdse kntinuitet i avdelningsarbete ch patientkntakt. Om tjänstgöringen ej görs sammanhängande bör minimitiden inte understiga 2-3 månader per gång. 3. Det bligatriska vetenskapliga arbetet bör med fördel anknyta till någt av glesbygdsmedicinskt intresse. 4. Den sm är handledare för ST-läkare med utbildning/prfilering i glesbygdsmedicin ska, förutm handledarutbildning, även ha egen tillämpning av glesbygdsmedicin. 5. Om ST-läkarens huvudplacering är på hälscentral utanför glesbygd ska samplanering mellan denne, berörda verksamhetschefer ch studierektrer samt handledare ske vid upprättande av ST-tjänsten. Om behv finns ska samplaneringen ske frtlöpande under utbildningen. ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk prfil webben 1

2 Bilaga 1 Glesbygdsmedicinsk prfil på ST i Allmänmedicin i Västerbttens läns landsting Den 24 juni 2008 beslutade Scialstyrelsen att meddela nya föreskrifter ch allmänna råd (SOSFS 2008:17) m läkarnas specialiseringstjänstgöring sm gäller för alla med en läkarexamen eller senare. SFAM har sänt in förslag på hur denna skall se ut för specialister i Allmänmedicin ch specialistföreningens anvisningar är nu utfrmade, se senaste förslaget daterat , se SFAMs hemsida; utveckling/st Förutm kmpetenskrav inm kmmunikatin, ledarskap samt medicinsk vetenskap ch kvalitetsarbete specificeras 12 lika delmål av medicinsk kmpetens, dess metder för lärande ch uppföljning. Dessa delmål är i sina uttryck övergripande beskrivna. Detta kan innebära svårigheter att kunna ställa krav på utbildningens innehåll mer specifikt, både gentemt egen hälscentral/sjukstuga ch i samband med tjänstgöringar på andra kliniker. En allmänläkare i glesbygd behöver, förutm en ST utbildning i allmänmedicin, även få en specifik kmpetensprfil. Detta på grund av att arbetet sm glesbygdsläkare skiljer sig i viktiga avseenden från arbete sm allmänläkare på vanlig hälscentral genm det breda glesbygdsmedicinska uppdraget. I Västerbttens läns landsting ges möjlighet för en ST-läkare i allmänmedicin att förlänga ST-tiden med ett antal månader efter behv för att uppnå glesbygdsmedicinsk kmpetens. Berende på avstånd till sjukhus ansvarar man för all primär akutsjukvård i upptagningsmrådet, såväl färdigbehandling av patienter på mttagningen sm primärt mhändertagande av svårt sjuka ch skadade sm måste vidaretransprteras till sjukhus. Akutsjukvården är på flera glesbygdsmttagningar en avsevärd del av verksamheten. I mråden där transprttiden till närmaste PCIlab. överstiger rekmmenderat intervall ges trmblys till utvalda patienter såväl i ambulans sm på läkarmttagningen. På många mttagningar finns röntgen med digital överföringsteknik ch därmed möjlighet att handlägga viss frakturbehandling. Genm att ambulanssjukvården fta är integrerad i den glesbygdsmedicinska verksamheten måste glesbygdsläkaren vara uppdaterad i dess arbetsmråde såväl teretiskt sm praktiskt. Sjukstugr (hälscentraler) i glesbygd har fta en ansluten vårdavdelning för allmänmedicinsk slutenvård där patienter med lika sjukdmstillstånd vårdas; t ex akutsjukvård, utredning ch behandling av lika sjukdmstillstånd, rehabilitering ch palliativ vård. Läkarmttagningar i glesbygd behöver utrustningsnivå anpassad till verksamhetens art t ex katastrfutrustning, röntgen, utvidgad labratrieverksamhet. En allmänläkare i glesbygd har, förutm det breda allmänmedicinska ansvaret, sm regel även den högsta medicinska kmpetensen i sitt distrikt. ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk prfil webben 2

3 För en del ST-läkare finns det möjlighet att införskaffa den specifika extra kmpetensen under sin vanliga randutbildning, medan andra sm t ex tjänstgör på mindre sjukhus inte har samma möjligheter. För att få vlym i akutsjukvården kan ST-läkaren då behöva tjänstgöra på ett större sjukhus. Det är viktigt att de rdinarie klinikplaceringarna prfileras så att de glesbygdsmedicinska kmpetensmålen uppnås. I det kntrakt för en Glesbygds-ST sm skall upprättas är det viktigt att dkumentera de villkr ch förutsättningar sm skall gälla. Verksamhetschefen för den hälscentral/sjukstuga sm utgör huvudplaceringen undertecknar kntraktet tillsammans med ST-läkaren. I kntraktet skall skrivas in att: ST-läkaren, efter de 5 åren (heltid) sm krävs för vanlig allmänmedicinsk specialistkmpetens, har möjlighet att förlänga tjänstgöringen 6-12 månader för att uppnå de specifika kmpetenser sm anses nödvändiga för att kunna arbeta tryggt ch säkert sm en väl fungerande glesbygdsläkare. Under en förlängning av ST-tjänstgöringen för att uppnå glesbygdsmedicinsk kmpetens skall ST-läkaren ha en lön mtsvarande specialist i allmänmedicin. En del av den förlängda tjänstgöringstiden kan förläggas i ett annat land, f n Skttland ch Nrge, med liknande glesbygdsförutsättningar sm i Västerbtten/nrrland. Nedanstående målbeskrivningar följer mallen sm används i SFAMs anvisningar till ny målbeskrivning för ST vad gäller delmål, metd för lärande, uppföljning samt lika kmpetensnivåer. Delmål 1 ch 2 Utöver grundkmpetens även självständigt kunna handlägga all primär akutsjukvård Sköta akutverksamheten på den allmänmedicinska vårdavdelningen Handha utrustning för akutsjukvård Förslag på kmpletterande kurser/sk-kurser: Akutmedicinsk kurs ATLS/PHTLS Ledningsarbete på skadeplats/mtsvarande Hyptermikurs En SK-kurs i Glesbygdsmedicin kmmer att innehålla en del av de extra mment sm van föreslagits kunna inhämtas i kursfrm. ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk prfil webben 3

4 Exempel på checklistr - kan användas sm stöd då ST-läkare, handledare, verksamhetschef ch studierektr planerar utbildningskntraktet/utbildningsupplägget: AKUTA MEDICINSKA TILLSTÅND Behärska Handlägga Gd Metd för lärande självständigt kännedm ch uppföljning Hjärtinfarkt Medicin-akutläkare Trmblys Intyg m gdkänd Arytmier tjänstgöring ch kmpetens A-HLR Strke Akut andningsinsuff Epilepsi Intxikatin Anafylaxi Sepsis & Meningit x Akutmedicinsk kurs Intyg m gdkänd kurs För att få tillräcklig vlym av akutsjukvård för att lära sig handlägga självständigt, dvs utan nära tillgång till specialist eller bakjur, är det av vikt att tjänstgöringen sker på ett sjukhus av tillräcklig strlek för att ha en mfattande akutmttagning. Med fördel kan MAVA tjänstgöring ingå i placeringen. OLYCKSFALL OCH TRAUMA Behärska Handlägga Gd Metd för lärande självständigt kännedm ch uppföljning Trafiklycksfall ch Kirurg-akutläkare multitrauma Ambulanssjukvård Intyg m gdkänd Brännskadr tjänstgöring ch kmpetens Drunkning, hyptermi ch köldskadr Skadeplatsarbete PHTLS/ATLS-kurs Ledningsarbete på skadeplats Hyptermikurs Intyg m gdkända kurser ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk prfil webben 4

5 KIRURGI OCH ORTOPEDI Behärska Handlägga Gd Metd för lärande självständigt kännedm ch uppföljning Chirurgia Minr Kirurg-akutläkare Suprapubisk KAD Intyg m gdkänd KAD-lära tjänstgöring ch kmpetens Knservativ fraktur- Ortped-akutläkare behandling Gipsning/rtskunskap Handskadr Preliminärbedöma röntgenbilder Delmål 4 ch 5 Glesbygdsinriktningar på respektive klinikplaceringar. Sm glesbygdsläkare måste man kunna ta helhetsansvar för utredning, behandling ch uppföljning av kmplicerade sjukdmstillstånd. I den mån infektinssjukdmar ej till största delen handläggs på medicinklinik kan placering på infektinsklinik vara av värde. Exempel på checklista: ÖNH ch ÖGON Behärska Handlägga Gd Metd för lärande självständigt kännedm ch uppföljning Nödknitmi ÖNH-klinik Fiberlaryngskpi Intyg m gdkänd Dränera peritnsillit tjänstgöring & kmpetens Akuta näsblödningar Sinussplning Akuta ögnskadr ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk prfil webben 5

6 Delmål 6, 7 ch 8 Exempel på checklistr: VÅRD I LIVETS BÖRJAN Behärska Handlägga Gd Metd för lärande självständigt kännedm ch uppföljning OBSTETRIK Gyn klinik Graviditetskmplikatiner Inkl spec MVC ch Förlssning tital förlssningar Intyg m gdkänd tjänstgöring & kmpetens PEDIATRIK Akut pediatrik Pediatrisk A-HLR Tjänstgöring vid större Smärtstillning ch sedering Barn-trauma barnakut VÅRD I LIVETS SLUT Behärska Handlägga Gd Metd för lärande självständigt kännedm ch uppföljning Allmän palliativ vård Tjänstgöring vid AHS-team /palliativ avdelning Smärtbehandling Intyg m gdkänd Avancerad hemsjukvård tjänstgöring ch kmpetens Pleuradränering Ascitesdränering KURS I PALLIATIV MEDICIN Intyg m gdkänd kurs ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk prfil webben 6