Faktorer som påverkar teamarbete i den perioperativa vården

Transkript

1 Faktorer som påverkar teamarbete i den perioperativa vården En systematisk litteraturstudie Factors that affect teamwork in the perioperative care A systematic literature study Linda Johansson & Martina Svensson Fakulteten hälsa-, natur- och teknikvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning operationsvård Avancerad nivå, 15 hp Handledare Lennart Christensson Examinator Lillemor Lindvall

2 SAMMANFATTNING Titel: Fakultet: Kurs: Författare: Handledare: Examinerande lärare: Examinator Sidor: Faktorer som påverkar teamarbete i den perioperativa vården. Hälsa, natur- och teknikvetenskap Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Linda Johansson och Martina Svensson Lennart Christensson Ingrid Rystedt Lillemor Lindwall 30 samt bilagor Datum för examination: Svenska nyckelord: Perioperativ vård, ledarskap, kommunikation och teamarbete. Introduktion: Inom den perioperativa vården blir det vanligare med fokus på teamarbete mellan professionerna. Att arbeta i team och använda varandras kompetenser på rätt sätt, stärker arbetsmoralen och ger en patientsäker vård. Arbetsteamen varierar från dag till dag på grund av olika typer av operationer och arbetsscheman. Syfte: Att identifiera och beskriva faktorer som påverkar teamarbetet i den perioperativa vården. Metoden: En systematisk en kort men litteraturstudie tydlig beskrivning genomfördes av det enligt huvudsakliga Polit och innehållet Becks (2012) niostegsmetod. 14 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts. Databaserna CINAHL och PubMed användes. Resultat: Sex faktorer framträdde som påverkade teamarbetet; Kommunikation inom teamet, Kompetens i teamet, Erfarenhet i teamet, Planering och tid inom teamet, Respekt och samarbete inom teamet och Ledarskap inom teamet. Konklusion: Faktorerna som påverkar teamarbetet ligger nära varandra och det ena utesluter inte det andra. Ett välfungerande teamarbete på operationsavdelningen är viktigt med tanke på den komplexa miljön. Ensam är inte stark, vilket innebär att varje profession utifrån sin kompetens måste veta vilka uppgifter som skall göras. God kommunikation tolkas som en av de viktigaste faktorerna som påverkar teamarbetet idag enligt denna studie. Att arbeta i team innebär att utsättas för olika situationer med olika professioner som har olika bakgrunder, utbildning och syn på situationen.

3 ABSTRACT (English) Title: Faculty: Factors that affect teamwork in the perioperative care. Health, Science and Technology Course: Authors: Supervisor: Examiner: Examiner: Pages: Degree project - nursing, 15 ECTS Linda Johansson and Martina Svensson Lennart Christensson Ingrid Rystedt Lillemor Lindwall 30 and attachments Date for the examination: Key words: Perioperative care, leadership, communication, and teamwork. Introduction: A focus on teamwork between professions is becoming more common in the perioperative care. Working in teams and using each other's skills correctly, strengthens morale and provides a safe patient care. The work team varies from day to day because of the different types of operations and work schedules. Aim: To identify and describe factors that affect teamwork in the perioperative care. Methods: A systematic literature review was conducted according to Polit and Beck's (2012) nine step method. 14 items with both qualitative and quantitative approach have been used. Database CINAHL and PubMed was used. Results: Six factors emerged that affected the team work; Communication within the team, Competence of the team, Experience of the team, Planning and time within the team, Respect and teamwork within the team and Leadership within the team. Conclusion: The factors that affect teamwork are close together and one does not exclude the other. A successful teamwork in the surgical department is important because of the complex environment. Alone is not strong, which means that each profession based on their skills has to know what task is to be made. God communication is considered to be one of the most important factors that influence the teamwork today. Working in a team means being exposed to different situations with different professions who have different backgrounds, education and views on the situation.

4 Innehåll Introduktion... 5 Vårdledarskap... 5 Kommunikation... 6 Operationsteam... 6 Teamarbete... 7 Syfte... 8 Metod... 8 Datainsamling... 9 Granskning av studierna Dataanalys Forskningsetiska överväganden Resultat Kommunikation inom teamet Kompetens i teamet Erfarenhet i teamet Planering och tid inom teamet Respekt och samarbete inom teamet Ledarskap inom teamet Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion Referenser Bilaga 1 Granskningsmall för kvalitetsbedömning Kvalitativa studier Bilaga 2 Granskningsmall för kvalitetsbedömning Kvantitativa studier Bilaga 3 Artikelmatris

5 Introduktion Dagens samhälle är under ständig förändring och därför är det viktigt att operationsteamet följer med i utvecklingen. Inom den svenska perioperativa vården blir det vanligare med fokus på samarbete mellan professioner. Att arbeta i team och använda varandras kompetenser på rätt sätt, stärker arbetesmoralen, samarbetet och ger framförallt en säkrare patientvård. Detta styrks även av den nya Patientlagen (SFS 2014:821) som började gälla från Lagen har framförallt fokus på patientens rättigheter, detta medför att högre krav ställs på operationsteamet såsom tillgänglighet för att ha ett bra flöde på operationerna, vilket i sin tur påverkar teamarbetets effektivitet. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska vården bedrivas så att den infriar kraven på en god vård, vilket innebär att operationsteamet ska bedriva en patientsäker vård så att inga patienter utsätts för onödiga risker och skador som är orsakade av vården. Detta ställer höga krav på teamarbetet i den perioperativa vården som består av flera olika professioner. Arbetsteamen ser olika ut från dag till dag då det är beroende av personalschema och vilka operationer som är planerade. Perioperativ vård innefattar tre olika steg; pre-, intra- och postoperativ. Preoperativ vård består av vården före operationen, intraoperativ är tidsperioden under själva operationen och postoperativ vård avse tidsperioden närmast efter avslutad operation (Tollerud, et al., 1985). Operationssjuksköterskan och anestesisjuksköterskan har tillsammans ansvar för patienten i den perioperativa omvårdnaden och läkarna har det medicinska ansvaret (Lindwall & von Post, 2008). Vårdledarskap Ledarskap beskrivs enligt Lundin & Sandström (2010) som förmågan att skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheten. De beskriver att ledarskap innebär att ensam är inte stark. Ledare finns på alla nivåer inom Hälso- och sjukvårdsorganisationer. Vårdledarskap bygger på en integrerad vårdprofession med ansvar för att leda och utveckla vården utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Vårdledarskap innebär att vara en bra förebild och ledare för att uppnå en god vård och omsorg (Rosengren, 2014). Enligt Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård (2012) är ett av operationssjuksköterskans kompetensområde ledarskap. Operationssjuksköterskans ledarskap består av att planera, kommunicera, informera och samarbeta med både patient och medarbetare i den perioperativa vården. Kontinuitet, kvalitet, 5

6 patientsäkerhet och effektivitet i samband med operationen styrs av att operationsteamet tillsammans kan initiera och vidarebefordra adekvat information till varandra i teamet. Ett ledarskap innebär även att förvalta det förtroende som patienten givit till operationsteamet och arbeta för att främja patientsäkerheten (Lindwall & von Post, 2008). Operationssjuksköterskan tillsammans med sitt team ska ta ansvar, ta initiativ och bidra till att lösa aktuella uppgifter det vill säga att utöva ett självledarskap (Rosengren, 2004). Kommunikation Kommunikation anses vara en central faktor för att ha ett fungerande teamarbete och ledarskap. Att förmedla ett budskap kan ske både skriftligt, muntligt, genom icke verbal kommunikation såsom ögonkontakt och genom kroppspråk (Lundin & Sandström, 2010; Osbiston, 2013). I kommunikation är det av värde att effektivt kunna förmedla relevant information och utbyta idéer samt diskutera i teamet (Hall, 2005). Förmågan att kunna förmedla ett budskap är en del av kommunikation, men även förmågan att lyssna. Kommunikation är en process där förmedlaren och mottagaren har en fortlöpande relation med varandra som är ömsesidig och leder till att ett team växer fram (Lundin & Sandström, 2010; Xyrichis & Ream, 2008). Sjuksköterskor i den perioperativa vården betonade att det är viktigt att ha en två-vägs kommunikation för att få ett kvitto på att alla i teamet har förstått vad som har sagts (Nestel & Kidd, 2006). För att undvika bristande kommunikation är det viktigt att parterna har förståelse för varandra, om detta inte fungerar så leder det till att konflikter uppstår. Båda parter ser verkligheten men med olika perspektiv. Vi lever i en mångdimensionell värld och ser från en dimension i taget (Lundin & Sandström, 2010). En annan orsak till bristande kommunikation kan vara att motparten har en förväntan på vad den vill höra, vilket kan leda till att motparten har svårt att ta till sig det oväntade. Detta leder till att motparten ignorerar eller missförstår informationen så att det stämmer in med den förväntan som motparten har. Den bristande kommunikationen leder till sämre fungerande teamarbete (Lundin & Sandström, 2010). Kommunikationen i den föreliggande studien handlar om kommunikation mellan teammedlemmarna och inte kommunikation med patienten. Operationsteam Team bestående av olika professioner blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Operationsteamet innefattar kirurger, operations- och anestesisjuksköterskor och anestesiläkare samt undersköterskor som arbetar tillsammans som ett team. De bedriver ett interprofessionellt teamarbete, vilket innebär att två eller fler medlemmar från olika 6

7 professioner arbetar för att bedriva ett bra samarbete med hög kvalité i den patientcentrerade perioperativa vården. Det är viktigt att ha respekt för varandras kunskap och professioner (Xyrichis & Ream, 2008; Osbiston, 2013). Vårdverksamheten ställer höga krav på personalens kompetens, där samtliga medarbetare oavsett nivå inom organisationen är delaktiga i verksamheten och har möjlighet att påverka den vård som ges. Dagens teknik- och kunskapsutveckling går snabbt framåt, vilket ställer högre krav på de anställdas kompetens i att bedriva vård som ligger i fas med forskningen (Rosengren, 2014). Utmärkande för operationssjuksköterskors profession är områdena hygien och aseptik, samt kunskap om medicintekniska produkter såsom instrument och avancerad teknisk apparatur. Förutom det bör operationssjuksköterskor ha kunskap om ledarskap, kommunikation och teamsamarbete i den perioperativa vården (Bäckström, 2012; Svensk Sjuksköterskeförening, 2012). Ett bra team växer fram när förståelse finns för varandra, en god kommunikation och möjlighet att fatta gemensamma beslut (Xyrichis & Ream, 2008). Teamarbete Det kan vara svårt att arbeta i ett team och därför behöver ett team ha tydliga mål, ha en god och effektiv kommunikation samt ha medlemmar med tydliga ansvarsområden och funktioner, för att uppnå ett bra teamarbete. Varje medlem arbetar efter den erfarenhet och yrkesmässiga kompetens som de besitter utifrån sin profession (Vårdhandboken, 2014). Varje persons roll i teamet var viktig för att uppnå de gemensamma målen och effektivt teamarbete samt att alla samarbetar mot de gemensamma målen (Rosengren, 2014; Vårdhandboken, 2014). Teammedlemmarna är beroende av varandra och bör ha en ömsesidig förståelse för situationen som leder till att gemensamma beslut tas och målet nås. Effektiv kommunikation i teamet samt skapa tillit är två faktorer som påverkar ett bra teamarbete. Det var viktigt att alla i teamet kände sig trygga för att våga säga ifrån om det skulle vara något som till exempel utmanar patientsäkerheten (Vårdhandboken, 2014). Gardezi et al., (2009) observerade att sjuksköterskor ofta konsulterade andra sjuksköterskor i teamet för att lösa ett problem som egentligen kunde lösas direkt av operatören om han/hon tillfrågades. Tystnaden kan vara tecken på dels målmedvetenhet i operationsarbetet samt respekt för varandra i teamet. Det kan också bero på hierarkiska förhållanden som fanns i teamet och påverkade teamarbetet. Teamarbete kan påverkas av många olika faktorer; kommunikation, tidspress, kompetens, hierakier och ledarskap. De faktorer som är positiva för ett effektivt teamarbete är aktivt lyssnande, respekt för varandra i teamet och kunna hantera konflikter om de uppstår (Taylor, 2001; Vårdhandboken, 2014). 7

8 Författarna har i den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt att det talas väldigt lite om ledarskap och teamarbete. I den perioperativa vården bör operationsteamet ha ett effektivt fungerande teamsamarbete mellan de olika yrkesprofessionerna. Det är högaktuellt i dagens samhälle att utveckla och effektivisera teamarbete i den perioperativa vården enligt författarna. Som blivande operationssjuksköterskor är det viktigt att ha kunskap om teamet och arbeta för gott teamarbete inom den perioperativa vården, att veta vilka faktorer som påverkar teamarbetet och hur de kan utveckla sig. Kommunikationen i den föreliggande studien handlar om kommunikation mellan teammedlemmarna och inte kommunikation med patienten. Intresset väcktes således att titta närmare på teamarbetet i den perioperativa vården och vilka faktorer som påverkar detta. Syfte Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som påverkar teamarbete i den perioperativa vården. Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie av aktuell forskning (Polit & Beck, 2012) inom området perioperativ vård med betoning på teamarbete. Litteraturstudien innehöll både artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats som har kritiskt granskats, analyserats och sammanställts. Syftet med litteraturstudien var att skapa en sammanfattning av tidigare forskning och att få en ökad förståelse och kunskap om teamarbete samt vilka faktorer som påverkar. I studien har det använts artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats för att det skulle bidra till ett bredare resultat. Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks (2012) metod, som bestod av nio steg. Nedan följer en sammanfattning av de nio stegen. 1. Formulering av primära och sekundära frågor som ledde fram till syftet. 2. Sökstrategi bestämdes, pilotsökning genomfördes och databaser valdes ut och sökord identifierades. 3. Sökning i aktuella databaser. 8

9 4. Granskning av materialet och bedömning av relevansen. 5. Materialet som bedömts som relevant lästes enskilt. Det som inte var relevant sorterades bort. 6. Aktuell information från artiklarna till studiens syfte sorterades ut och analyseras. 7. En kritisk granskning gjordes med bedömningsmallarna bilaga 1 och Den relevanta information som sorterats ut analyserades och därefter identifierades teman som benämndes faktorer. 9. Resultatet sammanställdes. I steg 1 formulerades primära och sekundära frågor som i sin tur ledde fram till studiens syfte. Vidare i steg 2 beskrevs strategierna för sökningarna av urval av artiklar, vilka databaser och sökord som har använts. I steg 3 söktes relevanta artiklar i databaserna och i steg 4 utfördes en bedömning av lämplighet och relevans från dessa. I steg 5 lästes artiklarna som valts ut och de studier som inte ansågs relevanta valdes bort. Vidare i steg 6 så inhämtades och sammanfattades och analyserades information från studierna. Steg 7 innebar en kritisk granskning av studierna genom att artiklarna lästes flera gånger enskilt och granskades med hjälp av bedömningsmallarna (Bilaga 2) samt diskuterades kritiskt. I steg 8 analyserades och integrerades informationen i studierna och teman identifierades som sedan blev faktorer. I det sista steg 9 sammanställdes materialet. Steg 3 och steg 4 upprepades ett flertal gånger för att hitta nya studier och steg 5 likaså för att exkludera irrelevanta artiklar (Polit & Beck, 2012). Datainsamling Datainsamlingen påbörjades genom att göra en pilotsökning i databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+. Sökning av relevant litteratur till studien gjordes via bibliotekets katalog på Karlstad universitet. Fem sökord sammanställdes utifrån studiens syfte och relevant litteratur; operationssjukvård, teamarbete, perioperativ vård, ledarskap och rollteori. Sökorden användes enskilt och i kombination enligt sökordstabell 1. Den booleska sökoperatören som användes var ordet AND. Utförandet av sökningarna i databaserna utfördes med MeSH-termer i PubMed samt i SweMed+ och Thesaurus-termer i Cinahl för att få en korrekt sökning. De termer som inte fanns som MeSH-termer respektive Thesaurus-termer söktes som fritext. Sökord som användes men inte gav några träffar på relevanta artiklar redovisas inte. Sökning i Cinahl med sökorden operating room nursing and teamwork gav 31 träffar, perioperative care och leadership gav 56 träffar, role theory och operating care gav 22 träffar och perioperative nursing och teamwork resulterade i 70 träffar. I PubMed användes perioperative nursing och 9

10 teamwork som gav 40 träffar och där perioperative nursing användes som major, medan teamwork söktes som fritext. Likadan sökning gjordes med operating room nursing och teamwork, där major användes vid operating room nursing och gav 22 träffar. Role theory och operating care söktes i fritext i PubMed och gav 32 träffar. Perioperative care som major och leadership som fritext gav 57 träffar. I Tabell 1 redovisas sökmetoden som använts och de artiklar som framkom från de olika urvalen, dubbletter redovisas inte i tabellen. I den sökning som gav träffar först på artikel är där den är redovisad i Tabell 1. Sökorden kombinerades i olika former för att minimera antal artiklar som inte var relevanta samt för att få fram aktuella artiklar för studiens syfte. Detta är enligt Polit & Becks (2012) metod steg tre till fem och upprepades för att hitta nya intressanta vetenskapliga artiklar. Sökningar i SweMed+ gjordes men gav inga relevanta artiklar som svarar till studiens syfte. Inklusionskriterierna som användes för artiklarna som användes i resultatdelen var att de skulle finnas med i Cinahl och PubMed. Följande kriterier valdes; peer review och forskningsartiklar vilket innebar att de var vetenskapligt granskade, samt att de var publicerade på engelska och mellan år 2004 till Först valdes från år 2004 till 2014, men detta gav ett för litet urval av relevanta artiklar. Det senare inklusionskriteriet togs senare bort för att öka urvalet av relevanta artiklar. En artikel hade engelsk titel och abstract, som visade sig vara norsk vid genomläsning. Ansågs vara relevant och togs med trots inklusionskriteriet publicerad på engelska. Exklusionskriterierna för sökningarna som gjordes var review-artiklar och artiklar som inte hade något abstract. Detta för att använda tillförlitliga och relevanta artiklar som var vetenskapliga, samt att gå till ursprungskällan. Sökningarna som gjordes gav 329 antal träffar, där alla titlar lästes. Totalt lästes 99 abstract. Därefter exkluderades de artiklar som inte ansågs relevanta för studiens syfte. De artiklar som bedömdes relevanta inkluderades i den systematiska litteratursammanställningen och behandlades vidare i kvalitetsgranskning. Samtliga artiklar som lästes igenom kvalitetsgranskades individuellt och bedömdes sedan tillsammans med stöd av granskningsmallen för både kvalitativ och kvantitativ ansats beroende på vilken typ av studie det var (Bilaga 1 och 2). För att få en tydlighet över de aktuella artiklarna som användes i studien, gjordes en matris (Bilaga 3). I matrisen redovisas författare, årtal för publicering, land, titel, studiens syfte, design/urval, resultat och kvalitetspoäng. Efter att ha upprepat steg tre till fem så blev det följande; 99 abstract primärgranskades utifrån studiens syfte och 27 artiklar valdes ut och lästes i fulltext. I fas två granskades dessa artiklars resultat utifrån 10

11 studiens syfte. 13 artiklar uteslöts på grund av att de inte var aktuella för studiens syfte, samt att den inte innehöll de valda inklusionskriterierna. Tre artiklar hittades genom så kallad snöbolleffekt, vilket innebär relevanta träffar relaterat till våra sökningar som kommer upp automatiskt som en länk vid sidan av i databaserna. Totalt blev det 14 artiklar, varav 10 var kvalitativa, 2 kvantitativa och 2 med blandad metod. Tabell 1. Använda databaser, sökord och antalet sökträffar. Databas Datum Sökord Antal Antal lästa träffar abstract Antal lästa i fulltext Antal artiklar till resultatet Cinahl Operating room nursing AND teamwork Cinahl Perioperative care AND leadership Cinahl Role theory AND operating care Cinahl Perioperative nursing AND teamwork PubMed Role theory AND operating care Manuell Sökning via s.k. snöbollseffekt Summa Granskning av studierna Artiklarna som användes i den föreliggande studiens resultatdel har genomgått en granskningsmall som var en kombination av granskningsmallar från Willman, et al., (2011) samt Forsberg och Wengström, (2012), med olika typer av granskningsmallar för kvalitativa och för kvantitativa studier (Bilaga 1 & 2). Det utgjorde steg fyra enligt Polit och Beck, (2012). Den kvalitativa granskningsmallen bestod av 25 frågor med max poäng 25 och den kvantitativa bestod av 29 frågor med maxpoäng 29. Frågorna besvarades med ja eller nej, där ja gav ett poäng och nej gav noll poäng. Gällande den kvalitativa granskningsmallen så innebar 15 poäng en låg kvalité, poäng innebar medel kvalité och över 20 poäng innebar hög kvalité. På den kvantitativa granskningsmallen innebar mindre än 18 poäng låg 11

12 kvalité, mellan 18 till 22 poäng gav medel kvalité och över 22 blev det hög kvalité. De studier som erhöll låg kvalité exkluderades ur studien. Dataanalys Dataanalysen påbörjades med att ta fram artiklar som svarade mot studiens syfte och identifiera artiklarnas resultat. Artiklarna som valts ut, analyserades oberoende vilken design de hade. De delades inte in i respektive design innan analysen började. Artiklarna lästes igenom enskilt ett flertal gånger för att skapa sig en bra bild av dess innehåll och därefter diskuterades tillsammans. Tolkningar av nyckelbegrepp skrevs ner och identifierades med olika färgpennor för att sortera och få ett mönster (Polit & Beck, 2012). Detta gjordes enskilt. Därefter granskades artiklarna igen för att kontrollera att de var relevanta till studiens syfte. Därefter grupperades och kategoriserades nyckelbegreppen in i liknande områden så kallade teman som sedan blev sex faktorer, detta gjordes tillsammans. Till sist gjordes en sammanställning av faktorerna som växt fram och resultatdelen sammanställdes (Polit & Beck, 2012). Forskningsetiska överväganden Studien har genomförts på ett systematiskt tillvägagångssätt baserat på Polit och Becks (2012) niostegsmetod. Vid granskning av artiklarna så var målet att vidhålla en objektivitet av innehållet, med ett försök att sätta den egna förförståelsen åt sidan. Detta genom att artiklarna lästes och granskades enskilt först och sedan jämfördes med varandra och slutligen sammanställdes till ett resultat. Vid granskning av artiklarna kontrollerade författarna att ett etiskt övervägande gjorts eller att tillstånd från etisk kommitté fanns i respektive studie. I alla studier som använts i vårt resultat var detta gjort. För att minska risken för stöld, förfalskning, plagiat eller fabricering av datamaterial skall ske så skall referenserna noggrant har angetts i texten (Vetenskapsrådet 2014). Resultat Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som påverkar teamarbete i den perioperativa vården. Studiens resultat bygger på analyser av 14 vetenskapliga artiklar, varav tio med kvalitativ ansats och två med kvantitativ och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats, som var publicerade mellan 1999 till Artikelmatriser sammanställdes för att få en överblick av artiklarna som använts i föreliggande studie (Bilaga 3). De faktorer som 12

13 framkom och visade sig påverka teamarbetet inom den perioperativa vården var; Kommunikation inom teamet, Kompetens i teamet, Erfarenhet i teamet, Planering och tid inom teamet, Respekt och samarbete inom teamet och Ledarskap inom teamet. Kommunikation inom teamet God kommunikation framkom som en viktig faktor vid bra teamarbete (Björn & Lindberg Boström, 2008; Undre et el., 2006). För att få kontroll över en situation, exempelvis utförande av patientpositionering, var kommunikation en viktig förutsättning för att kunna samarbeta och ta beslut (Lingard et al., 2004). Genom att arbeta i ett sammansvetsat, erfaret och välbekant arbetslag kunde teammedlemmarna ta hänsyn till varandras styrkor och svagheter. De hade utvecklat en färdighet i icke-verbal kommunikation. Bara genom en gest eller ögonkontakt förmedlades ett budskap, vilket var uppskattat då det inte alltid var möjligt att kommunicera verbalt. Det var en färdighet som oftast kom efter lång erfarenhet i den perioperativa vården. För att ha god kommunikation ansågs kompetens inom teamarbete en fördel (Silén-Lipponen et al., 2005; Rasmussen & Torjuul, 2012; Silén-Lipponen et al., 2004b). I studien Gillespie et al., (2009) framkom det att operationssjuksköterskor förväntades kunna tolka och ge komplex klinisk information till andra professioner i teamet, dock hade mindre erfarna operationssjuksköterskor svårare för detta. Det betonades av alla deltagare att delge information samt visa hänsyn och respekt för varandra, var gynnsamt framförallt för de mindre erfarna sjuksköterskors självförtroende och kapacitet. Information som gavs mellan teammedlemmarna skulle vara tydlig och effektiv. På en del operationsavdelningar gavs inte alltid information mellan teammedlemmarna, vilket i sin tur påverkade teamets prestation och sammanhållning negativt. Denna brist kunde leda till att patientsäkerheten utmanades genom att viktig information inte förmedlades mellan professionerna (Gillespie et al., 2009). Bristande kommunikation och därmed dålig funktion i teamet kunde till viss del bero på olika professioners syner utifrån sin yrkesroll samt bristande stöd från organisationen i sig (Rydenfält et al., 2012). Bristande kommunikation har också visat sig bidra till att stress utlöses i olika situationer. Stress som gav uttryck till osäkerhet och otrygghet kunde i sin tur smittas över från en person till övriga personer i teamet (Rasmussen & Torjuul, 2012). Kompetens i teamet I det professionella operationsteamet fordrades kompetens som inkluderar praktisk färdighet, att kunna prioritera och en vilja att samarbeta kring patienten (Silén-Lipponen et al., 2004b). 13

14 Gillespie et al., (2009); Rasmussen & Torjuul (2012) beskrev att operationssjuksköterskor hade ett behov av att vara uppdaterade gällande kunskap om den medicintekniska apparatur som användes i samband med operation samt ha kunskap om de ingrepp som utfördes. Detta för att kunna bemöta teammedlemmar, organisation, patient och följa de lagar och förordningar som styr den perioperativa vården. Att ha kunskap och beredskap för att kunna handla i oväntade situationer var en fördel för att teamarbetet skulle fungera så bra som möjligt (Rasmussen & Torjuul, 2012). Operationssjuksköterskor betonade att kompetens var en nödvändighet för att upprätthålla ett bra teamarbete. Detta för att inte teamet skulle riskera patientsäkerheten och det baserades på kännedom om rutiner, lagar och föreskrifter (Gillespie et al., 2009). Det styrks även av Silén-Lipponen et al., (2005) som betonade att operationssjuksköterskor i teamet skulle ha mångsidig kunskap, lära sig nya färdigheter och upprätthålla funktionsnoggrannhet av utrustning som användes vid operation samt ha ett ansvar gentemot sina kollegor i operationsteamet. Erfarenhet i teamet Erfarenhet ansågs ge kunskap som återspeglas i en förmåga att förutse behov i specifika situationer som ofta baseras på tidigare erfarenheter från liknande situationer, s.k. situationsbunden kunskap. Situationskunskap var att kunna förutse svåra moment utifrån patientens anatomi eller förutsättningar, vilket gynnade hela operationsteamet. Tillika hade erfarna lättare för att ställa om sig och ändra fokus i akuta situationer, vilket var till fördel för hela teamet (Gillespie et al., 2009). Björn et al., (2008) beskrev att operationssjuksköterskors kunskap utvecklades parallellt med deras erfarenheter, vilket innebar att de klarade av mer avancerade operationer med desto mer erfarenhet de hade. Gillespie et al., (2009) visade på att färdighet och kunskap i ledarskap och koordination var grundläggande för operationssjuksköterskor, vilket gynnade teamsamarbetet. Om teammedlemmar inte var medvetna om varandras svaghet och osäkerhet, var det lätt att fel uppstod vilket kunde påverkar teamet negativt. När ofrivilliga förändringar hade skett skapades misstro och försämrat teamarbete. Därför rekommenderas att blanda erfaren och oerfaren personal på de olika salarna och arbetsskiften (Silérn-Lipponen et al., 2005). Om teamet bestod av samma personal som arbetade inom en specialitet, genererade det till trygghet, mer erfarenhet och effektivitet i teamarbetet. Det resulterade i att alla visste var de hade varandra i teamet och operationssjuksköterskor med erfarenhet kunde lättare ha beredskap för eventuella oväntade händelser under ett specifikt ingrepp. Enligt kirurger skulle 14

15 det vara en fördel med team som var specialiserade inom ett specifikt område. Operationssjuksköterskor och narkossjuksköterskor önskade ha variation i sitt arbete, vilket gav en bredd av olika kirurgiska ingrepp samt arbeta med olika personer. Detta var motsatt till kirurgers önskan gällande att arbeta i team (Rydenfält et al., 2012). Operationssjuksköterskor med kort yrkeserfarenhet uppfattades av mer erfarna operationssjuksköterskor som inkompetenta på grund av att de inte hade utvecklat färdigt sina grundläggande kunskaper, vilket påverkade samarbetet i teamet (Gillespie et al., 2009). Nyutbildade operationssjuksköterskor ville göra det som de lärt sig i utbildningen, vilket inte alltid fungerade i verkligheten i teamet (Rasmusen & Torjuul, 2012). Andra aspekter som påverkade teamarbetet var att operationssjuksköterskor med kort erfarenhet upplevde att det var svårt att vara förberedd på eventuella risker såsom oväntad blödning. De erfarna operationssjuksköterkorna betonade att de med mindre erfarenhet inte visste vad de skulle titta efter när det gällde varningssignaler eller komplikationer. Oerfarna operationssjuksköterskor hade därför svårt att improvisera eftersom det ansågs komma med mer erfarenhet. Vilket kunde leda till att patientsäkerheten utmanades samt att teammedlemmarna kunde uppleva negativitetet och frustration (Rasmusen & Torjuul, 2012). Planering och tid inom teamet För att bedriva en patientsäker vård samt att gynna teamarbetet mellan de olika professionerna var det viktigt med bra planering och ett bra flöde av operationerna (Silén-Lipponen et al., 2005). Teammedlemmarna hade kännedom om respektive styrkor och svagheter och kunde leda till effektiv tidssparande planering genom bättre flöde i teamarbetet (Rydenfält et al., 2012). Tidspress var en faktor som påverkade alla professioner och deras teamarbete. Exempelvis kunde denna tidspress bestå av förberedelser inför operation, byte av instrument eller förändringar som ledde till förseningar (Lingard et al., 2004). Kirurger önskade att tiden mellan operationerna förkortades. Vidare beskrevs att förseningar oftast hade skett på grund av kommunikationsproblem och att förseningen var en subjektiv upplevelse utifrån den egna professions perspektiv (Rydenfält et al., 2012). En annan faktor som påverkade operationsteamet kopplat till tiden och planering var övertid och hotande övertid. Medlemmarna i teamet tappade koncentrationen och kunde lättare göra fel i sitt arbete, det kunde bero på att de tog kortare raster eller pauser. De kände skuldkänslor gentemot patienter som kanske riskerade att inte bli opererad på grund av tidsbrist (Silén-Lipponen et al., 2005). Problem med det dagliga operationsprogrammet som alltid var överbokat, gjorde att 15

16 operationssjuksköterskorna ständigt kände press att jobba över (Silén-Lipponen et al., 2004b). Respekt och samarbete inom teamet Tillit till varandra i teamet på operationssalen var huvudsakligen baserad på åtaganden och tro på kompetens hos kollegorna, brist på respekt påverkade teamarbetet negativt (Rydenfält et al., 2012; Rasmussen & Torjuul, 2012; Björn & Lindberg Boström, 2008). Ett bra och balanserat operationsteam ansågs ha medlemmar med teknisk och social kompetens, samt att de var flexibla i olika situationer. Ett bra balanserat operationsteam som var fokuserade på uppgiften, ledde till att personalen i teamet arbetade mer avslappnat och kunde prata om andra saker men ändå har fullt fokus på sin uppgift och behålla sin flexibilitet ifall operationssituationen skulle ändras till att patientens liv blev hotat till exempel (Silén- Lipponen et al., 2004b). Att ha ett utvecklat samarbete mellan de olika professionerna gav mer arbetstillfredsställelse och gynnade ett gott teamarbete. Det gavs möjligheter till avancerade förberedelse som kunde verkställas om ett utvecklat samarbete fanns (Silén- Lipponen et al., 2005). När meningsskiljaktigheter uppstod mellan kirurger, narkosläkare och narkossjuksköterskor, kunde operationssjuksköterskor agera som en brobyggare och medlare (Silén-Lipponen et al., 2005). Operationssjuksköterskor och kirurger delade oftast samma åsikter kring den perioperativa vården. Utifrån operationssjuksköterskors synvinkel sågs de som ett enat team, på grund av att de ofta hade samma åsikt och en av operationssjuksköterskornas nyckelroll var att assistera kirurgerna (McGarvey et al., 1999; Rydenfält et al., 2012;). Lingard et al., (2004) starkaste tema var diskussioner och konflikter som inkluderade de olika teammedlemmarnas professioners ansvarsområden och den tekniska apparaturen. Stämningen i teamet kunde snabbt förändras om medlemmarna hade olika syn på en situation, detta på grund av att teammedlemmarna hade olika prioriteringar utifrån vad som skulle åtgärdas omgående. Likaså när antaganden gjordes gällande yttersta ansvar, expertis eller auktoritet, vilket kunde upplevas som misstroendeförklaring av den motsatta parten i teamet. Det styrks av Lingard et al., (2002) som betonade de olika teammedlemmarnas uppfattningar utifrån sin profession och att de hade olika tolkningar och värderingar. Därför kunde det lätt uppstå spänningar och konflikter i teamet. Spänningar och konflikter mellan kirurger och operationssjuksköterskor var mest framträdande. Silén-Lipponen et al., (2005) ; Rydenfält et 16

17 al., (2012) visade på att konflikter mellan teammedlemmarna under operation kunde leda till överhettade känslor, som i sin tur kunde äventyra patientsäkerheten. Därför tvingade operationssjuksköterskorna sig själva att förbli lugna och fortsätta sitt arbete professionellt för att tillfredsställa kirurgen samt för att upprätthålla patientsäkerheten. Målet för operationssalens team var att arbeta felfritt. Rädsla för att göra fel eller misstag fanns, vilket bedömdes hårt och ledde till offentlig förnedring bland teammedlemmarna och på avdelningen. (Silén-Lipponen et al., 2005; Silén-Lipponen et al., 2004a; Silén-Lipponen et al., 2004b). Detta i sin tur orsakade nervositet hos teammedlemmarna som kunde leda till nya misstag och kunde orsaka en känsla av skuld (Silén-Lipponen et al., 2005). Ett annat störningsmoment var att det var mycket folk på salen och hög ljudnivå, som i sin tur kunde påverka teammedlemmarnas humör och koncentration på sin uppgift utifrån sin profession (Rydenfält et al., 2012). Generellt upplevde kirurger och narkosläkare sig vara nöjda med samarbetet med respektive sjuksköterska inom sin profession. Detta upplevdes inte av operations- och narkossjuksköterskorna. Enligt läkarna var det bra samarbete med sjuksköterskorna när de följde instruktioner och tillfredsställde deras krav. Läkarnas höga bedömning av samarbetet var alltså inte besvarat av sjuksköterskorna. Jämfört med läkarna upplevde sjuksköterskorna att det var mindre positivt att säga sin åsikt och de kände mindre stöd från andra professioner. När konflikter skulle lösas mellan läkare och sjuksköterskor, var sjuksköterskornas arbetssyn mindre uppmärksammad av läkarna, vilket genererade till att sjuksköterskornas röster inte blev hörda (Sexton et al., 2006). Ledarskap inom teamet Stanley (2009) visade på en ny teori om det kliniska ledarskapet så kallat Kongruent ledarskap. Teorin tillfredsställde och demonstrerade alla de kvalitéer och kategorier som stämde in på den kliniska ledaren. Inom sjukvården fanns det många icke-titulerade ledare och ledarskapsstilen innebar att ledaren var motiverande, inspirerande, organiserande och en effektiv kommunikatör samt relationsbyggare. Denna ledarskapsstil förklarade varför och hur operationssjuksköterskor och andra icke-titulerade ledare kunde fungera och vara effektiva i operationsteamet. Även en formell ledare kunde ha dessa kvalitéer och kategorier enligt kongruent ledarskap. Sjuksköterskorna beskrev att de inte var medvetna om att de var kliniska ledare. Kongruent ledarskap var baserat på ledarens värderingar, trosuppfattningar och principer. Silén-Lipponen et al., (2005) visade att utbildning, kompetens och individuell 17

18 motivation var viktiga aspekter hos en ledare i operationsteamet. Enligt studien McGarvey et al., 1999 var operationssjuksköterskor som kliniska ledare hade svårighet att identifiera sin profession och sitt arbete i operationsteamet i den perioperativa vården. En operationssjuksköterska beskrev att arbetet som operationssjuksköterska var svårt att beskriva på grund av att det gick på rutin. En annan operationssjuksköterska menade att det var svårt att beskriva eftersom arbetet varierade. Även om operationssjuksköterskorna hade svårt att beskriva sin profession och deras arbete som kliniska ledare i operationsteamet, var de överens om att yrkesrollen var komplex och specialiserad. Operations- och anestesisjuksköterskorna hade en stark roll som klinisk ledare, både med det tekniska och medicinska förberedelserna innan operation (McGarvey et al., 1999). Alla professioner som medverkade i teamet ansåg sig ha bättre förståelse för sina kollegors roller än vad kollegorna förstod sin egen roll. Detta upplevdes ömsesidigt av alla professioner i operationsteamet men operatörerna upplevde det starkast (Undre et al., 2006). Diskussion Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som påverkade teamarbete i den perioperativa vården. Studien byggde på 14 vetenskapliga artiklar som var grunden till resultatet. Resultatet presenterades utifrån följande faktorer; Kommunikation inom teamet, Kompetens i teamet, Erfarenhet i teamet, Planering och tid inom teamet, Respekt och samarbete inom teamet och Ledarskap inom teamet. Metoddiskussion Den föreliggande studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Det innebär att få en kunskapsöversikt över ett specifikt område (Forsberg & Wengström, 2012). Metoden valdes för att genom vetenskapliga studier få en ökad förståelse och kunskap om faktorer som påverkar teamarbetet i den perioperativa vården. Databaserna som gav relevanta sökningar var Cinahl och PubMed, vilket innebär en hög grad av trovärdighet eftersom de innehåller vetenskapliga artiklar inom ämnet omvårdnad. Större delen av träffarna på relevanta artiklar kom från sökningarna i Cinahl. Sökningen började med en pilotsökning och slutade med sökorden som redovisas i Tabell 1. Sökordet Role theory användes efter pilotsökning var gjord och var ett nyckelord som fanns i flera artiklar som tolkades relevanta inom valt ämne. Role theory blev därför ett aktuellt sökord i föreliggande studie. De sökord som inte gav relevanta artiklar valdes bort och redovisades inte. Sökningar i Cinahl gjordes med både 18

19 major headings och med sökord i fritext. Sökningarna med fritext gav ett bredare område, vilket kan ses som en nackdel men även en fördel då sökningen gav ett mer exakt sökresultat av vad som söktes. Det bedömdes som nödvändigt för att hitta relevanta artiklar till studiens syfte på grund av svårigheter att hitta användbara artiklar. I databasen PubMed användes Mesh-termer och fritextord. Enligt SBU (2012) kan indexeringsord vara för enhetliga samtidigt som fritextord kan vara en fördel och ger träffar på ord som inte är indexerade, vilket innebär nya artiklar. I denna studie var det därför en fördel att indexeringsord och fritextord kombinerades. I båda databaserna användes den booleska sökoperatören ordet AND och inte OR, vilket kan ses som en svaghet genom att eventuellt relevanta artiklar kan missats. Tre av artiklarna kom fram genom så kallad snöbollseffekt under sökningar i Cinahl och PubMed. Det innebar att relevanta artiklar inom sökområdet kommer upp som en länk i respektive databas i samband med sökningar. Totalt bygger studien på 14 vetenskapliga artiklar varav tio är kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvantitativ och kvalitativ metod. De två sistnämnda artiklarna med båda metoderna granskades med både kvalitativ och kvantitativ granskningsmall och redovisas i artikelmatrisen (Bilaga 3). Övervägande antal artiklar var kvalitativa, vilket var positivt i sökandet efter att identifiera faktorer som påverkar teamarbetet i den perioperativa vården. De kvalitativa artiklarna gav en mer beskrivande inblick över vilka faktorer som påverkade teamarbetet i den perioperativa vården. Dock ansågs artiklarna med kvantitativ metod inte påverka resultatet negativt då de visade på likvärdiga resultat som de kvalitativa. Författarna har inte gjort en mer ingående jämförelse av skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Författarna har inte i analysen delat in artiklarna i respektive design utan har analyserat dem oberoende av vilken design som använts. Det hade varit intressant att delat in dem i de olika designtyperna för att undersöka eventuella skillnader i resultat mellan dem. Utifrån granskningsmall för den kvalitativa metoden så höll sex artiklar medelhög kvalité och tre artiklar höll hög kvalité. De två kvantitativa artiklarna höll medelhög kvalité och de två artiklarna med båda metoder höll också medelhög kvalité. Granskningsmallarna ansågs under granskningens gång vara bristande då det var svårt att tolka inklusions- och exklusionskriterier i artiklarna. Det upplevdes svårt att utläsa kriterierna ur flera artiklar, varpå en tredje part konsulterades för en second opinion. Författarna var konsekventa och räknade inte med de tvivelaktiga kriterierna då det var en tolkningsfråga om de var redovisade i artiklarna eller inte. Efter att bedömningen gjorts av artiklarna konstaterades det att bedömningsmallen hade brister, vilket eventuellt har påverkat poängen på granskningarna, 19

20 vilket i sin tur påverkat kvalitén. En annan svaghet som kan ha påverkat artikelgranskningarna var författarnas bristande erfarenhet av detta. Artiklarna som resultatet byggde på beskrev studier från Norden, Europa, Australien, Canada och USA vilket är en positiv faktor då det är bra spridning över världen. Det kan också ses som en svaghet på grund av att det kan vara olika system i vården i respektive världsdel vilket påverkar jämförbarheten i resultaten. Tre artiklar hade i princip samma författare, vilket kan ses som en svaghet om resultaten gav likvärdiga svar inom samma område. Det var svårt och komplext att få tag i relevanta artiklar till syftet så därför användes ingen tidsbegränsning gällande år. Artiklarna i resultatet var publicerade från , detta var nödvändigt för att få ett tillräckligt stort urval i litteraturöversikten. För att bedöma tillförlitligheten och giltigheten används begreppen validitet och reliabilitet avseende kvantitativ forskning, samt om datainsamlingen och bearbetningen har skett på ett systematiskt sätt. Artikelsökningen i den föreliggande studien följde niostegsmetoden enligt (Polit och Beck, 2012). Artiklarna lästes först enskilt och analyserades, vilket gjorde att tolkningen blev individuell och färgmarkeringar gjordes för att identifiera faktorer som påverkade teamarbetet. Första analysen gjordes enskilt vilket var positivt då analyserna inte färgades av någon annans tolkningar. Därefter diskuterades gemensamt innehållet från artiklarna som sedan sammanställdes till sex faktorer. De individuella färgmarkeringarna gjorde analyserna lättöverskådliga. Risken för feltolkning minimerades eftersom varje enskild artikel diskuterades efter att en enskild granskning gjordes. Artiklarna som användes i resultatet var på engelska förutom en som var på norska, vilket kan resultera i att information vid översättning kan förbisetts samt feltolkats. För att undvika detta så lästes artiklarna av båda författarna och svåra stycken diskuterades och om vederbörande inte var överens så konsulterades ytterligare en tredje part för second opinion. Översättningslexikon har använts löpande under granskning av artiklarna. Examensarbetet är skrivet av sjuksköterskor som läser vidareutbildning till operationssjuksköterskor. Resultatdiskussion Organisationen på operationsavdelningen har blivit allt mer komplex idag, det är många beslut som skall tas och detta kräver ett intensivt informationsutbyte mellan parterna i teamet, då de har olika ansvarsområden. Resultatet visar på sex faktorer som påverkar teamarbetet i den perioperativa vården; Kommunikation inom teamet, Kompetens i teamet, Erfarenhet i teamet, Planering och tid inom teamet, Respekt och samarbete inom teamet och Ledarskap inom teamet. Faktorerna som framkom i resultatet bygger främst på de kvalitativa artiklarna, 20

21 men författarna anser att de artiklarna med kvantitativ design och de med båda designtyper visade på liknande resultat. Dock har detta inte analyserats ingående, utan bygger enbart på författarnas tolkning efter analysfasen. En faktor som framkom i resultatet var den goda kommunikationen och den bristande kommunikationen mellan professionerna, där den bristande kommunikationen kunde leda till att patientsäkerheten utmanades (Gillespie et al., 2009). Lingard et al., (2004) betonar att en god kommunikation är en viktig förutsättning för att kunna samarbeta och fatta beslut i teamet. Nyckeln till god kommunikation i operationssalen bestod av både verbal och icke verbal kommunikation enligt Nestel & Kidd (2006). Projektet Säker Bukkirurgi betonar att när patientskador inträffar så är det ofta kommunikationen mellan företrädaren för kirurgi respektive anestesi som fallerat (Patientsäkerhetsföreningen LÖF, 2011; Riley & Manias, 2006). En förutsättning för en effektiv och god kommunikation är att teamet utbyter viktig information med varandra och kan föra en diskussion om problem som påverkar teamarbetet uppstår (Norsen et al., 1995). Erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning har påvisat bristande kommunikation och missförstånd mellan olika professioner i teamet. Effektiv kommunikation innebär att kunna förmedla information på ett enkelt och tydligt sätt som alla förstår. Detta är en pågående process mellan teammedlemmarna då de i teamet måste lära känna varandra för att kunna förstå varandras uttryck och gester. Det skapar goda förutsättningar för att bedriva en bra och effektiv kommunikation som leder till gott teamarbete samt en patientsäker vård. En faktor som inte kommit fram i resultatet, men som observerats under den verksamhetsförlagda utbildningen var språket. Bristande kunskaper i svenska språket leder till missförstånd och sämre kommunikation. Hur detta skall undvikas i den dagliga perioperativa vården är svårt att säga, men en tanke kan vara att ställa högre krav på språkutbildningen. Det skulle också vara en fördel om teammedlemmarna visar förståelse och ödmjukhet för vederbörande som inte behärskar språket. I resultatet visade sig bristande kommunikation leda till stress i olika situationer. Det gav uttryck i osäkerhet och otrygghet i teamet samt att teamsamarbetet fungerade sämre (Rasmussen & Torjuul, 2012; Rydenfält et al., 2012). Det överensstämmer även med en tidigare studie av Riley och Manias (2006) där stress påverkar kommunikationen mellan teammedlemmarna och leder till att irritation uppstår mellan dem, vilket kan gå ut över patienten men framförallt över teamet. Stress i olika situationer är svårt att komma undan, men ett sätt kan vara så kallad teamträning. Att öva på olika scenarier som innefattar situationer där stress utlöses. Detta för att optimera de olika professionernas arbetsuppgifter 21

22 samt öva på kommunikationen mellan medlemmarna. Stresspåslaget minskar om teammedlemmarna vet vad de ska göra samt vilka konsekvenser som kan uppstå. Dock finns det situationer som är svåra att förutspå och det kan vara andra anledningar till att en teammedlem känner sig stressad, såsom privata angelägenheter. Det är viktigt att efter operationer med stressade situationer ha en utvärdering och ge varandra i teamet positiv och negativ feedback som är konstruktiv för framtiden. Precis som vårdhandboken (2014) lyfter så är en färdighet som medlem i ett team att vara situationsmedveten. Som är av värde för att förstå vilken situation man befinner sig i och för att kunna fatta beslut och prioritera i situationen. I teamet finns olika medlemmar med varierande professioner och erfarenheter och alla har olika synvinklar att se på situationer och drar därför olika slutsatser om de aktuella situationerna. Det är viktigt att varje medlem inhämtar relevant information i teamet om den aktuella situationen för att fortsätta bedriva lämplig vård. Genom att vara situationsmedveten som teammedlem är så kallade överraskningar lättare att undvika. Detta genom att kunna förutse och planera eventuella problem och svårigheter. Detta bidrar till att onödig stress för teamet undviks (Vårdhandboken, 2014). God kommunikation framkom som en viktig faktor i den föreliggande studien för att bedriva ett bra teamarbete (Björn & Lindberg Boström, 2008; Undre et al., 2006). Resultatet överensstämmer även med Riley och Manias (2006) som betonar den goda kommunikationen. God kommunikation är en faktor som måste infinnas i ett team för att kunna bedriva ett bra teamarbete och få teamet att fungera på bästa sätt. God kommunikation bidrar även till trevlig stämning i arbetsgruppen vilket författarna erfarit själva under verksamhetsförlagda utbildning. Arbetet blir mycket lättare om teammedlemmarna kommunicerar med varandra. Hellre säga en sak en gång för mycket, än ingen gång alls. Onödiga missförstånd och att inte ta något för givet undviks om god kommunikation finns. Flera studier i resultatet visar att en icke-verbal kommunikation har en stor fördel och anses öka med mängden erfarenhet i den perioperativa vården. Att ha denna färdighet resulterade i ett sammansvetsat, erfaret och välbekant team där medlemmarna kunde dra nytta av varandras styrkor i teamet (Rasmussen & Torjuul, 2012; Silen-Lipponen et al., 2004a; Silén-Lipponen et al., 2005). Icke verbal kommunikation är en värdefull kvalité och kan bidrar till en trevlig arbetsmiljö och trygghet för alla teammedlemmar. Resultatet samstämmer med erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen under operationssjuksköterskeutbildningen. Ickeverbal kommunikation anses dock svårt att behärska som oerfaren vårdpersonal oavsett vilken profession i teamet det är. Det är viktigt att teammedlemmarna har den insikten och försöker 22