gestaltningsprogram för solna stads offentliga miljöer

Transkript

1 gestaltningsprogram för solna stads offentliga miljöer Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad december 2007

2 innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4 Gator gatornas utformning...5 gatornas uppdelning...6 Huvudnätet innehåll och regler för huvudnätets gator...7 sektioner för huvudnätet Lokalnätet innehåll och regler för lokalnätets gator...10 sektioner för lokalnätet...11 Markmaterial gatornas beläggning...12 Belysning allmänt...13 trygghet...13 stolparmaturens placering & utförande...14 belysningsstolpar, höjder...15 belysningsprinciper...16 typer av armatur, uppdelning efter gatukaraktär...17 armaturtyper, huvudgator...18 armaturtyper, lokalgator...19 armaturtyper, park, gång- och cykelvägar...20 Möblering generellt...21 bänkar cykelställ...23 planteringsurnor...24 pollare...24 papperskorgar...24 Färg...25 Träd generellt...26 planteringsytor...26 trädskydd...26 riktlinjer för gatuträd...27 trädarter Källor...30 länkförteckning Arbetsgrupp Tomas Andersson, gatuingenjör Lena Gehlin, Solna Vatten Veronica Gelland Boström, kommunekolog Allan Hedman, trafikplanerare Veronica Johnander, projektledare Anders Kordasz, belysningsingenjör Ann-Christine Källeskog, planarkitekt Marie Ljungh, GIS-ingenjör Mia Simm, agenda 21-samordnare Marek Sroka, driftingenjör Framsida: Utsikt från Solna centrum mot Råsunda stadion, foto: Christer Joelsson

3 inledning Solna kallas kontrasternas stad på grund av de vitt skilda karaktärerna mellan och inom stadens olika delar. Här kan man finna flera olika tidstypiska miljöer tätt inpå varandra. De starka kontrasterna går att finna mellan natur och bebyggd miljö, exempelvis det moderna Frösunda som står i nära anslutning till Nationalstadsparkens gamla kulturmiljöer. Men även inom de bebyggda områdena finns stora variationer. Här blandas småskaliga villatomter med storskalig modernism inom korta avstånd. De stora trafikstråk som går igenom Solna ger en splittrad miljö med stor barriärverkan. I detta program har fokus lagts på utformning och utrustning av gator i det kommunala vägnätet med målsättningen att de ska sammanlänka istället för att splittra staden. Syfte Programmet ska fungera som standard vid utformning av allmän platsmark men även ge riktlinjer för kvartersmarkens utformning. Det ger därmed en grundläggande norm för kommande gestaltningsprogram inom kommunen. Det är lika viktigt att programmet definierar vilka element som ska finnas som att konkretisera vad som inte får förekomma. Detta ger minskat utrymme för vidare tolkning av Solnas standardutfomning av utemiljön. Mål Vid nyexploatering och upprustning av befintliga områden ska gestaltningsprogrammet sätta ramar för hur Solnas utemiljöer bör utformas. Det ska vara lätt att orientera sig längs Solnas gator. Miljöerna ska ha en stadsmässig prägel och vara utrustade med material av hög kvalitet. Det ska tydligt märkas att man närmar sig en centrumbildning genom en stadsmässig helhetskaraktär. Solnas utemiljöer ska vara både vackra och tillgängliga för så många som möjligt. Det ska finnas en röd tråd mellan de olika kommundelarna i form av de omsorgsfullt gestaltade gatorna. Foto: Christer Joelsson 3

4 tillgänglighet Solnas utemiljöer ska vara tillgängliga för så många som möjligt. Det är viktigt att ständigt ha tillgängligheten i åtanke vid utformning av gatumiljöer. Gatorna ska ha en logisk och enhetlig struktur som ska vara lätt att förstå. I vissa fall kan de olika behoven hos de funktionshindrade strida emot varandra, till exempel vill synskadade ha tydlig kantmarkering medan rörelsehindrade vill ha sänkt kantsten. Det är därför inte möjligt att skapa en miljö där alla krav blir helt tillgodosedda utan att behöva kompromissa. I detta gestaltningsprogram är ambitionen att genomgående ge förslag som gynnar god tillgänglighet. För mer detaljerad information om tillgänglighet finns skriften Riktlinjer för hur trafikmiljön i Solna stad anpassas för funktionshindrade samt VGU (Vägar och Gators Utformning, Vägverket) Gestaltningsprogrammets tillgänglighetskrav Gångstråk får inte innehålla hinder. All utrustning ska i största möjligaste mån placeras i gatans möbleringszon. Gatans markbeläggning ska vara slät och halkfri med grunda ränndalar för att underlätta för rullstolsburna och personer med rullatorer. Den fria höjden över gångbanan bör inte vara lägre än 2,5 meter. Ett hinder lägre än 2,1 meter utgör en fara för synskadade. Gång- och cykelbanan ska ha olika markbeläggning med plattlagd gångbana och cykelbana i asfalt vilket underlättar för synskadade då det ger kontraster i både material och färg. Parksoffor ska ha hög sitthöjd och armstöd för att vara lätta att komma upp ur. Grunda ränndalar på en av Solnas gator Tydlig uppdelning av gång- och cykelväg, Råsundavägen 4

5 gator Gatornas utformning Solnas gatustruktur behöver en tydligare skillnad mellan det småskaliga rummet och det storskaliga transportrummet och mellan stadens finrum och vardagsrum. Gatumiljön ska präglas av tydlighet där det klart framgår för trafikanterna var de ska korsa gatan, önskvärd hastighet, vem som har företräde m. m. Material, färg och form ska väljas så att gaturummet får harmoni och en trafikmiljö skapas där behovet av vägmarkeringar och vägmärken är litet. Husens och gatans användning måste stämma överens eftersom gaturummets utformning ger förutsättningen för hur stor grad av liv och aktiviteter som uppstår i gatumiljön. Övergången från huvudgata till lokalgata kan markeras med portar. Dessa portar kan utgöras av nivåskillnad i gatan och av växtlighet. Känslan av stadsmässighet ökar med trängre gaturum. Gatan ska vara avgränsad och väl definierad av golv och väggar. Väggarna utgörs av husfasader, staket, murar och vegetation. Golvets horisontella avgränsning utgörs av gatans markbeläggning. Gatornas orienterbarhet Träd och samordnad materialanvändning ger tydlighet och riktning i gaturummet. Siktlinjer och landmärken ska förtydligas. Gator som är väldigt breda kan visuellt smalnas av genom trädplanteringar och lägre höjd på stolpbelysning. Träden bildar mellanväggar i det vida gaturummet. Samordning ska ske mellan den trafiktekniska utformningen, gaturummens gestaltning och möblering, utsmyckning och belysning. Detta för att alla slags trafikanter ska kunna orientera sig, via huvudnätet mot viktiga målpunkter. Gatorna ska innehålla enhetliga och igenkännbara material och typutformningar. Större korsningar måste vara lätta att identifiera. De kan utformas som unika platser eller som en tydlig del av ett sammanhängande stråk. Huvudgatorna kan fungera som grönskande boulevarder som bildar fond åt smala lokalgator utan vegetation. Det är möjligt att skapa gator med en utformning som gör att bilarnas hastighet sänks. Många gaturegleringar tillkommer för att gatans utformning ger fel signaler. En tydlig utformning av gaturummet med omsorgsfullt val av material minskar behovet av många skyltar och ger ett naturligt förhållningssätt till gatumiljön. Gatuutformningen ska tvinga bilister till låg hastighet vid övergångsställen. Cykeltrafik Cykeltrafiken sker på separata cykelbanor eller i blandtrafik på lokalgator utom i de fall då lokalgatan är del av det övergripande cykelnätet som anges i Solna stads trafiknätsanalys. Cykelfält och enkelriktade cykelbanor bör undvikas. Det bör ej finnas någon nivåskillnad mellan gång- och cykelbana. Stråkvägen, Råsunda 5

6 gatornas uppdelning Det väsentligaste vid klassificering av en gata är dess funktion. Det vill säga om dess uppgift är att föra trafik mellan områden (huvudgata) eller om den ska fördela/ samla upp trafik inom ett område (lokalgata). Ulriksdal Ulriksdal Ulriksdal Ulriksdal Ulriksdal Ulriksdal Järva Järva Järva Järva Järva Järva Detta gestaltningsprogram har vid uppdelning av gatorna utgått från Solnas översiktsplan 2006 samt den trafiknätsanalys som Vägverket konsult gjort på uppdrag av Solna stads tekniska kontor. Bergshamra Bergshamra Bergshamra Bergshamra Bergshamra Bergshamra Ulriksdal Ulriksdal Järva Järva Råsunda Råsunda Råsunda Råsunda Råsunda Råsunda Hagalund Hagalund Hagalund Hagalund Hagalund Hagalund Haga Haga Haga Haga Haga Haga Bergshamra Bergshamra Skytteholm Skytteholm Skytteholm Skytteholm Skytteholm Skytteholm Huvudsta Huvudsta Huvudsta Huvudsta Huvudsta Huvudsta Råsunda Råsunda KS/KI KS/KI KS/KI KS/KI KS/KI KS/KI Hagalund Hagalund Haga Haga Skytteholm Skytteholm 0 Huvudsta Huvudsta 0.5 Kilometer Gata som bör omgestaltas till stadsgata 1 Ny trafikplats Regional huvudväg Kilometer KS/KI KS/KI Kommunal huvudväg 1 Kommunal huvudväg som kan tas bort Alternativ sträckning av ny regional huvudväg Ny kommunal huvudväg Ny regional huvudväg i tunnel Omformad kommunal huvudväg

7 huvudnätet Huvudnätet omfattar Genomfarter och infarter; gator för trafik till, från och genom staden. Huvudgator; gator för trafik mellan stadsdelar. Utrymmet mellan träden ska om möjligt utnyttjas till att rymma gatans möbleringszon där bl.a. belysningsstolpar, bänkar och papperskorgar placeras. Innehåll och regler för huvudnätets gator Gatorna ska företrädesvis ha två körfält. Fyra körfält ska undvikas i så stor uträckning som möjligt. Alla huvudgator ska vara anpassade för busstrafik och ha 3,5 m breda körfält. Gångbana på båda sidor av gatan eftersträvas. Välfrekventerade gångstråk bör ha gångbanor som är bredare än de övriga.. Gångbanorna ska beläggas med betongplattor och cykelbanor med asfalt.. Mittrefuger och/eller klackar kan användas vid övergångsställen för att sänka hastigheten hos biltrafiken och öka de gåendes säkerhet. Upphöjda övergångställen med markbeläggning av smågatsten eller betongsten föreslås där ingen signalreglering finns.. Längsgående parkering anordnas där behov finns och trafiksituationen så medger. Gång- och cykeltrafiken ska vara separerad från biltrafiken. En esplanad skapar ett grönskande gaturum och gör att gatan upplevs som smalare, Vanadisvägen, Stockholm 7

8 Sektioner för huvudnätet Huvudgata med cykelbana och träd på båda sidor Förgårdsmark: 1,0 m x 2 Gångbana: 1,8 m x 2 Cykelbana: 2,0 m x 2 Stenmjölsyta: 0,8 m x 2 Parkering med träd: 2,0 m x 2 Körbana med busskapacitet: 7,0 m Summa: 22,2 m GÅNGBANA cykelbana PARKERING GATA PARKERING cykelbana GÅNGBANA Stenmjöl Belysningsstolpe Granitkantstöd Plattbelagd yta Fris av storgatsten Asfaltsbelagd cykelbana Träd Asfaltsbelagd parkeringsyta 1:200 8

9 Sektioner för huvudnätet Huvudgata med rak kantstensparkering på båda sidor Förgårdsmark: 1 m x 2 Gångbana: 2,5 m x 2 Cykelbana: 2,5 m Kantstensparkering: 2 m x 2 Körbana med busskapacitet: 7 m Trädzon: 2 m Summa: 22,5 m GÅNGBANA PARKERING GATA PARKERING träd/ Möbelzon cykelbana GÅNGBANA Granit kantstöd Betongplattor Belysningsstolpe Träd Plattbelagd yta Permiabelt material Asfaltsbelagd parkeringsyta Fris av storgatsten 1:200 9

10 lokalnätet Lokalnätet omfattar Uppsamlingsgator; gator som samlar upp trafiken från lokalgator. Lokalgator; gata för trafik som till övervägande del har målpunkt vid gatan. Innehåll och regler för lokalnätets gator Lokalnätet ska kännetecknas av sina smala, intima gaturum. Lokalgatorna ska ha låg prioritet av biltrafik. Korta gator eller uppdelning i delsträckor, s.k. länkar, ska eftersträvas för att hålla nere bilarnas hastighet. Vid en gatulängd på meter blir bilarnas hastighet sällan högre än 30 km/h. En viss hastighetsdämpande effekt kan uppnås genom att gatan delas upp i flera visuella rum med hjälp av s. k. trösklar. Trösklarna kan bestå av sidoförskjutningar och avsmalningar. Längs gator med hastighetsbegränsningen 30 km/h ska både gående och cyklister kunna korsa körbanan var som helst. Lokalnätets gator får gärna ha en lägre stolparmatur som förtydligar gatans funktion och ger gatan en passande småskalighet. Det bör finnas längsgående parkering på minst en sida på alla lokalgator. I vissa fall bör träden vara smalkroniga för att fungera bra i lokalgatans trängre rum. Lokalgatorna ska ha grönskande gaturum som i vissa fall utgörs av omgivande trädgårdar, parkmark eller förgårdsmark. Cyklister är hänvisade till att köra i blandtrafik utom på de gator som ingår i större cykelstråk vilka bör ha tydliga cykelbanor. (Redovisning av det övergripande cykelnätet återfinns i Solna stads trafiknätsanalys.) Övergångsställe med beläggning av gatsten och betongsten. Ankdammsgatan 10

11 Sektioner för lokalnätet Lokalgata med belysning och träd på en sida Förgårdsmark: 1 m x 2 Gångbana: 2,5 m x 2 Trädzon: 2 m Kantstensparkering på en sida: 2 m Körbana: 6 m Summa: 17 m Lokalgata som är del av ett cykelstråk Förgårdsmark: 1,0 m x 2 Gångbana: 2,5 m + 2 m Cykelbana: 2 m Trädzon: 2 m Kantstensparkering: 2,0 m x 2 Körbana: 6 m Summa: 20,5 m GÅNGBANA PARKERING GATA PARKERING GÅNGBANA Asfaltsbelagd parkeringsyta GÅNGBANA PARKERING GATA PARKERING TRÄD/ MÖBELZON cykelbana GÅNGBANA Fris av storgatsten Träd Träd Plattbelagd yta Plattbelagd yta Permiabelt material Granitkantstöd Belysningsstolpe Asfaltsbelagd parkeringsyta Fris av storgatsten Belysningsstolpe Granitkantstöd 1:200 1:200 11

12 markmaterial Gatornas beläggning Gångbanorna får beläggning av betongplattor med måtten 350 x 350 mm. På vältrafikerade gångbanor närmast centrumbildningar och på affärsgator kan markläggningen ges särskild vikt för att förstärka den mer urbana miljön. Markbeläggningen ska vara i en grå färgskala. Markmaterialet ska främja tillgänglighet genom att inte ha för strukturerad yta och skarpa kanter. Grunda ränndalar är ett krav för att uppnå god tillgänglighet. Blinda och personer med nedsatt syn behöver dock strukturerade ytor för sin orientering vilket ska tillämpas enligt skriften Riktlinjer för hur trafikmiljön i Solna stad anpassas för funktionshindrade. All kantsten i Solna ska vara av granit. Gradhuggen kantsten används vid busshållplatser och vid centrumområden. Råkantsten används utmed övriga gator. Fasad kantsten läggs framförallt vid infarter. Sänkt kantsten sätts vid övergångsställen med höjd enligt handikappsnormen. Parkernas huvudstråk bör vara belagda med asfalt eller betongplattor medan de mindre gångvägarna gärna får vara grusade. Cykelbanorna ska genomgående ha asfaltsyta. Detta gäller inte i utpräglade naturområden där asfalt inte passar in. Längsgående parkeringen ska vara i asfalt med fris av storgatsten mot körbanan. Se bild. Parkering med fris av storgatsten, Ingrid Bergmans väg, Filmstaden 12

13 belysning Allmänt Belysningen styr den visuella ledningen och visar vägen under dygnets mörka timmar. Det viktigaste är inte alltid att det är upplyst utan hur det är upplyst. Ljussättning är ett populärt begrepp som med rätt handlag gör stadsrummet tryggt, vackert och begripligt. För att uppnå en behaglig och trygg belyst miljö får bländning inte förekomma. Ett bländfritt ljus skapas om ljuskällan skärmas av. Reflektorer kan användas för att ge minimal bländning. Belysningen ska ha lång livslängd, låg energiförbrukning och vara miljövänlig. Färgåtergivningen och ljusutbytet ska hålla en hög standard. En samverkan mellan gatubelysningen och den omkringliggande fasad- och skyltfönsterbelysningen är viktig för att få balans mellan ljuskällorna. Målpunkter som busshållplatser och övergångsställen bör få extra belysning. Det är viktigt att samma typ av armatur används längs ett stråk och inom ett sammanhängande område. Kvartersmarkens belysning ska harmoniera med den allmänna platsmarkens. Effektbelysning av enskilda element som skulpturer, fontäner, träd, broar samt julbelysning kan utgöra ett positivt inslag i gatumiljön om den görs på ett välarbetat sätt. Trygghet Tryggheten ökar om den gående har möjlighet att överblicka sin omgivning. Detta åstadkommes genom att inte bara belysa gångbanan utan även omgivningen samt genom att skapa fria siktlinjer. Därmed minskar upplevelsen för den gående att befinna sig i en starkt upplyst korridor med mörka väggar som är ogenomsiktliga. En annan fördel med att rikta belysningen mot omgivningen är att ljuset blir mjukare och att skillnaden mellan ljus och mörker får en glidande övergång. Belysning av omgivningen bör ske på ett varsamt sätt med uttänkt ljussättning av t. ex. träd för att minimera onödigt spilljus, så kallad ljusförorening. En ytterligare faktor för att öka tryggheten är att det ska gå att identifiera en person på ca 10 meters avstånd och utläsa ansiktsuttryck från 4 meters håll. För att få en naturlig skugga bör ljuset falla snett uppifrån. Upplysta skyltfönster och fasader förstärker också tryggheten och ger mer liv. Parkers huvudstråk ska alltid vara belysta. Krav för att uppnå god belysning Belysningen ska: ej skymmas av trädkronor. vara bländfri. ha rätt placering i gaturummet. placeras på rätt avstånd. riktas åt rätt håll. ha en lämplig, neutral och behaglig färg. Julbelysning längs Centralvägen. 13

14 Stolparmaturens placering och utförande I detta program ges exempel på armaturer som visar vilket formspråk som eftersträvas i respektive miljö. Stolphöjden påverkar gatans karaktär. En låg stolpe ger gatan en smal och intim karaktär medan en högre stolpe skapar känslan av ett mer offentligt rum. Större huvudgators stolparmatur bör ha en höjd på 6-8 meter. I bebyggda gatumiljöer ska höjden vara 5-7 meter. Parkernas stolpar ska vara 4 meter höga. I de fall då önskan finns om att smalna av ett väldigt brett gaturum kan höjden på armaturen väsentligt påverka gatans uttryck. En lägre höjd gör att gaturummet känns intimare och mindre. För att åstadkomma detta på en bred gata måste stolparna placeras sicksack för att ljuset ska spridas över hela gatans bredd. Stolparna kan med fördel placeras i gatans möbleringszon. På de gator som saknar möbleringszon ska stolparna placeras 50 cm från körbanans kant. Varken linhängd eller väggfäst armatur ska användas i Solna. Klotarmatur ger ofta stor bländverkan och är därför inte tillåtet vid nyprojekteringar. De klotarmaturer som redan finns i kommunen kommer allt eftersom att bytas ut. Koffertarmaturer ersätts efter hand av stolparmaturer med mer stadsmässigt utseende. Armaturerna ska vara konstruerade så att byte av ljuskälla enkelt kan ske. De ska ha ett utförande som gör dem svåra att vandalisera. Succesivt ska Solnas exteriöra armaturer bytas från kvicksilver till metallhalogen. Metallhalogen har jämfört med högtrycksnatrium en bättre färgåtergivning. 14

15 Belysningsstolpar, höjder Huvudgata 8 Bred lokalgata Smal lokalgata 5 5 Park & Gc-väg 4 15

16 Belysningsprinciper Placeringen av stolparmaturen i gaturummet är viktig för att ljusfördelningen ska bli den rätta. Främst ska gång- och cykelbanorna vara belysta för att ge ökad trygghet. Körbanas belysning ska var tillräcklig men inte dominerande. Vid korsningar och övergångsställen krävs en förstärkt belysningsgrad. Huvudgata med cykelbana och träd på båda sidor Gatubredd: 22,2 meter Lokalgata med belysning och träd på en sida Gatubredd: 17 meter Huvudgata med rak kantstensparkering på båda sidor Gatubredd: 22,5 meter Lokalgata som är del av ett cykelstråk Gatubredd: 20,5 meter 1:200 16

17 Typer av armatur - uppdelning efter gatukaraktär Huvudgator Armaturer som effektivt sprider ljuset nedåt och utåt. Tät kupa med ett diskret utseende som används som trafikbelysning. Kan behöva kompletteras med lägre armatur för gång- och cykelväg. Lokal- och affärsgator Armatur av olika sort beroende på lokalgatans karaktär. Gata med närliggande bostäder bör ha armatur med tät kupa för att inte ge störande spilljus. Armatur med synlig ljuskälla ger mer spilljus åt sidorna och behöver inte kompletterande gc-vägsbelysning. Smala lokalgator kan ha en armaturtyp av samma slag som den i parkerna fast med något högre stolphöjd. Park, gång- och cykelvägar Lägre stolparmatur med effektiv avbländning. Ger ett ljus som lyser utåt, nedåt och lite uppåt. Dessa armaturer syns tydligt och får därmed en påtagligt gestaltande roll i sin miljö. 17

18 Armaturtyper, huvudgator Victor, Thorn (Råsundavägen) Victor, Thorn Icon, Louis Poulsen Luna Traffic, Elenco 18

19 Armaturtyper, lokalgator Linköping, Zero Luna Traffic, Elenco Icon, Louis Poulsen Bernini, Ateljé Lyktan, Huvudstagatan 19

20 Armaturtyper, park, gång- och cykelvägar Linköping, Zero Elite K, Austría Alura, Flux Alura, Flux 20

21 möblering Generellt Antalet typer av möbler bör hållas till ett begränsat urval för att ge ett förenande inslag som ska stärka banden mellan kommunens olika delar. I den trädplanterade remsan placeras all gatuutrustning. På så sätt skapas ett stukturerat och tydligt uttryck i gatumiljön. Då alla föremål som kan utgöra hinder samlas i möbleringszonen ökar också framkomligheten för personer med funktionshinder. Möblerna ska vara utformade med en enkel och stilren design för att kunna fungerar i Solnas disparata miljöer. Invid sittbänkar ska det alltid finnas en papperskorg. Papperskorgarna bör placeras med täta intervall i områden med starkt frekventerade stråk. Torgens möblering tas inte med i detta gestaltningsprogram utan de får ha sina egna karaktärer. När övriga områden får en enhetlig gestaltning kan torgens särskilda uttryck bättre komma till sin rätt och därmed framträda tydligare. Det urval av möbler som gjorts i detta program bör ses som exempel av typutformningar. När det gäller val av färg redovisas det i ett eget avsnitt. Bergshamra torg Bänkar Sofforna ska ha en relativt hög sitthöjd för att personer med begränsad rörlighet ska ha lätt att ta sig upp och dessutom vara utrustade med både rygg- och armstöd. Bänkar utan rygg- och armstöd ska endast vara tillåtet på torgytor där ingen tydlig riktning finns. Sofforna bör vara placerade med ett inbördes avstånd av ca 25 meter längs centrala stråk med stor människogenomströmning. Inom övriga centrala delar bör avståndet vara högst 50 meter. I parker kan avståndet vara 100 meter. Alla soffor ska ha sits och ryggstöd i grönlackerat trä och svarta metalldelar. Den lackerade ytan förenklar klottersanering jämfört med en oljad träyta som måste slipas då förstörelse skett. Huvudstagatan 21

22 Bänkar Gator och parker i centrala områden I centrala områden används en bänk med stilren utformning som passar i miljöer av olika karaktär. Bänken har en design som blir ett tydligt förenande element i Solnas disparata områden. Gator i nya bostadsområden I nybyggda områden och i områden med en modern karaktär passar en bänk med ett enkelt och modernt uttryck. Gång- och cykelvägar samt naturområden i perifera områden Möbler med ett robustare utseende som fungerar bra i enklare miljöer utmed gång- och cykelvägar samt park och naturmark. Denna möbel ska vara lätt att underhålla och byte av träskivor ska enkelt kunna ske. På vissa platser är det befogat att ha ett passande bord till sofforna. Lessebo, Byarumsbruk April, Vestre Djurgården, Hags Tessin, Nola, Råsunda torg April, Vestre Passande bord, Brahella, Hags 22

23 Cykelställ Cykelställen bör ha en utformning som ökar stöldsäkerheten och därmed gör det möjligt att låsa fast cykeln i ramen. Dagens moderna cyklar har hjul i aluminium som lätt blir skeva om de parkeras i cykelställ av traditionell typ där framhjulet skjuts in i en skåra. Sådana ställ ska därför undvikas och istället ersättas med de mer stöldsäkra modeller som här anges. Det är viktigt att cykelställen placeras nära målpunkter för att fylla sin funktion. Vid val av cykelställ är utrymmet avgörande eftersom olika modeller tar olika stor plats och behovet av parkering skiftar mellan områden. På vissa platser där cyklarna står parkerade längre tid kan cykeltak vara befogat. Bågen, Nifo För att möta det ökade behovet av cykelparkering under sommarhalvåret kan temporära cykelställ vara en lösning. Urban, Vestre Temporärt cykelställ, Cykelställ , Team Tejbrant Plaza 1, Team Tejbrant Ceres, Hess 23

24 Planteringsurnor Planteringsurnor placeras företrädesvis i gatans möbleringszon. Dessa kan i vissa fall ha funktionen som pollare och därmed hindra bilars framfart samt sänka biltrafikens hastighet. Urnorna bör ha en enkel, lågmäld design och färg som låter växterna hamna i fokus och som harmonierar mot den grå markbeläggningen. Pollare Pollarna används för att visa gränser mellan olika trafikanter samt för att hindra infart och öka säkerhet. På platser som behöver en flexiblel lösning kan löstagbara pollare vara ett bra alternativ. Pollare med belysning ska undvikas eftersom de ofta utsätts för vandalisering. Papperskorgar Papperskorgar ska vara utformade så att de försvårar för råttor och fåglar att komma åt innehållet. Det innebär att behållaren ska ha släta sidor och ett välvt tak. Papperskorgarna ska av arbetsmiljöskäl vara lätta att tömma och vara rätt dimensionerade för sin miljö. Papperskorgarna får ej sitta på belysningsstolpar utan ska vara fristående. Boboli, Vestre Boboli, Vestre Dan, Nola Ströget, Nifo Lappset City, Vestre 24

25 färg Solna behöver en neutral färg som binder samman utemiljön och ger ett enat grepp om utrustningen. Svart ska vara den genomgående färgen eftersom det är en färg som fungerar i många olika miljöer. Svart ska återkomma på utrustningsdetaljer så som: belysningsstolpar pollare räcken metalldelar på gatumöbler cykelställ Trädelar på bänkar och bord ska vara grönlackerade i en mörkgrön nyans. RAL 9005, NCS S 9000-N Belysningsstolpar, räcken, metalldelar på gatumöbler, cykelställ RAL 6008, NCS S 8505-G80Y Befintliga papperskorgar och busskurer RAL 6009, NCS S 8010-G10Y Bänkar och bord De befintliga papperskorgar som står utställda enligt avtal med JCDecaux har en brungrön färg som återkommer i busshållplatsernas ramdelar. Betongplattorna, gatustenen och kantstöden ska vara i en enhetlig grå färgskala. 25

26 träd Generellt Träd och grönska är ett viktigt inslag vid skapandet av trevliga gatumiljöer. Träden är kanske det viktigaste elementet för den visuella ledningen och orienterbarheten i staden. Formklippta träd är ett effektivt sätt att ge en gata en tydlig stadsmässig prägel. Träden kan fungera som rumsavskiljare och därmed hjälpa till att smalna av överbreda gator. En annan positiv effekt är att en trädplanterad gata har en hastighetsdämpande effekt eftersom gatan uppfattas som smalare. Gatuträd kan länka samman grönområden och därmed i viss mån fungera som biologiska spridningskorridorer för trädlevande insekter. Trädgroparna bör utnyttjas till lokalt omhändertagande av dagvatten. För att träden ska klara av gatans tuffa miljö måste de ha rätt förutsättningar vid plantering i fråga om art, storlek och markgropens utformning. Längsgående växtbäddar är bäst för träden men i de fall då gatorna har en möbleringszon ska denna förläggas mellan träden. Avståndet mellan träd och fasad bör vara så stort att trädet inte behöver beskäras i onödan. För ett normalstort träd är 7 meter mellan fasad och träd en god standard. Om träden är smalkroniga kan avståndet vara 4 meter. Träd bör inte planteras närmare än 3 meter från fasad. Planteringsytor I vissa gatumiljöer är det inte möjligt att ha längsgående trädgropar. Rutor med marktäckande plantering eller grus är då en lösning för att säkerställa att träden får luft och vatten. Den marktäckande planteringen har den positiva effekten att den tillför mullämnen åt de annars hårt ansatta gatuträden. Salttålig undervegetation har visat sig fungera mycket bra på gator som saltas. På gator med begränsat utrymme och med många fotgängare kan markgaller vara ett alternativ. Trädskydd Trädskydd utsätts ofta för vandalisering men om träd med ordentligt stamomfång planteras från början behövs inte skyddet. Trädskydden är endast befogade i gaturum där påkörningsrisken är stor. 26

27 Riktlinjer för gatuträd Gatuträd ska vid plantering ha ett stamomfång av minst cm. Stamhöjden ska vid plantering normalt vara 2,5 meter. Träd med kronor som går ut över körbanan bör ha en högre stamhöjd. Trädplanteringar i sammanhängande växtbäddar eftersträvas. Avståndet i längsled mellan träden får ej vara för stort för att inte den visuella ledningen och den hastighetssänkande och avsmalnande effekten ska gå förlorad. Som referens har t. ex. Birger Jarlsgatan 14 meter mellan träden och Sveavägen 17 meter. Träd från e-plantssortimentet prioriteras för att säkerställa att materialet har rätt utseeende, härdighet och sjukdomsresistens Träd som kan ge upphov till allergi bör undvikas i boendemiljöer. Samma trädart ska väljas vid nyplantering i befintlig trädrad med undantag för almar på grund av almsjukan. De resistenta almsorter som finns på marknaden är såpass nya att man med säkerhet inte kan fastställa dem som helt säkra förrän efter flera år. Gamla oxlar utmed Huvudstagatan som står i väldimensionerade markytor. 27

28 Trädarter Valet av vilka träd som ska planteras i kommunen måste ske med eftertanke och omsorg för att nå ett bra resultat. Det måste finnas kunskap om vilka träd som passar i vilka miljöer och hur dessa träd kommer att se ut i framtiden, blir träden 6 eller 20 meter höga efter 20 år? Det finns stora skillnader i hur bra olika trädarter klarar gatans hårda miljö. Gatuträden ska framförallt vara tåliga mot torka och luftföroreningar. Vid val av trädart ska gatans bredd, karaktär och markförhållanden beaktas. På smala gator som ska trädplanteras bör smalkroniga arter väljas. Exempel på lämpliga gatuträd Nedan följer ett urval av träd som visat sig fungera bra i gatumiljöer. Acer platanoides fk. Ultuna E - skogslönn Kan bli 25 meter högt. Har en bred krona som till en början är något spretig och oregelbunden men blir tät och samlad som äldre. Solna har ett flertal lönnalléer med ofta mycket stora träd. Acer platanoides Columnare - smalvuxen lönn En lönn med smal, upprätväxande krona som fungerar bra i stadsmiljöer med lite smalare gator. Blir meter högt. Är något långsamväxande. Acer platanoides Globosum - klotlönn Har en mycket samlad och kompakt rund krona. Tål stadsmiljö bra. Blir endast 4-5 meter högt. Aesculus hippocastanum - hästkastanj Blir meter högt. Är ett riktigt stort och brett träd som passar på de större gatorna. Hästkastanjen hör till de träd som är något mer känsliga för vägsalt. Carpinus betulus fk. Stenshuvud E- avenbok Är något långsamväxande och har en smalt pyramidal kronform. Ett bra stadsträd som tål luftföroreningar mycket bra. Når en höjd av meter. Corylus colurna - trädhassel Blir meter högt. Har en rak, genomgående stam och en rundad, välformad krona. Är ett träd som klarar gatans torra miljö mycket bra. Kan vara något känslig mot dålig dränering och vägsalt. Fungerar bra som alléträd på trånga gator. Fraxinus ornus - mannaask Ett träd som är värmegynnad och som fungerar bra i hårdgjorda ytor. Blommar i juni med yviga, gulvita blomvippor. Har en rak stam och en krona som är rundad eller lätt oval. Kan bli 9-12 meter högt. Magnolia kobus - japansk magnolia Ett träd som alltmed börjar användas i gatumiljöer. Blommar i maj på bar kvist med stora, iögonfallande blommor. Bör stå soligt och i något skyddat läge. Höjd: 6-8 meter. Prunus avium E - fågelbär, sötkörsbär Snabbväxande, medelstort träd som blir meter högt. Får rikligt med vita blommor i maj och svartröda frukter i juli. Fungerar bra i hårdgjorda ytor. Prunus avium Plena - fylldblommigt fågelbär Liknar fågelbäret men har fyllda vita blommor och är något lägre. Blir meter högt och med tiden minst lika bred. Sorten är steril och får därför inga frukter. Prunus maackii - näverhägg Snabbväxande träd som blir meter högt. Har en rundad krona och får vita blommor i maj. Stammen är lätt flagnande och gulbrunskimrande. Finns planterade utmed Ankdammsgatan, se bild på sidan 10. Quercus palustris - kärrek Elegant eksort med starkt flikade blad. Fungerar bra i stadsmiljö men blir något bred. Har mycket vågräta grenplan vilket är typiskt för ekar. Kan bli meter högt. Quercus robur fk Ultuna E - skogsek Välkänt träd som blir meter högt. Solna har ett stort antal fina ekbestånd i parkerna. Trädet kan med fördel fungera som ett karaktärsträd för kommunen även längst gatorna. 28

29 Quercus robur f. fastigiata Fastigiate Koster - pelarek Når en höjd av meter men är något långsamväxande. Har ett mycket smalt och upprätt växtsätt som gör den till ett utropstecken i gatan. Fungerar bra som karaktärsstarkt alléträd. Quercus rubra - rödek Är ett storvuxet, vackert träd som fungerar bra i gatumiljöer där utrymmet medger. Bladen är något flikiga och får en mycket röd höstfärg. Växer något snabbare än skogseken. Blir meter högt. Finns planterade i Frösundaledens mittremsa vid Solna station. Robinia pseudoacacia - robinia Ett lite mer exotiskt träd som har en vacker karaktäristisk krona. Blir meter högt. Har parbladiga blad och får fjärilsliknande, vita blommor i juni. Är ett bra gatuträd som bör stå skyddat för starka vindar. Finns planterade i Frösunda. Sorbus aria Gigantea E - jättevitoxel Starkväxande träd med oval krona. Blir meter högt. Är en frisk sort som fungerar bra i gatumiljö. Finns längs Huvudstagatan. Se bild på sidan 27. Sorbus aucuparia fk. Västeråker E- rönn Når en höjd av meter. Har fina årstidsskiftningar, blommar i vitt på försommaren, får röda bär i augusti och har en rödflammande höstfärg. Är ett anspråkslöst träd som klarar sig bra i många olika miljöer men vill gärna ha god tillgång på ljus. Sorbus aucuparia Fastigiata - pelarrönn Ett litet, smalkronigt träd som passar bra på gator där utrymmet är begränsat. Blir 6-8 meter högt. Finns planterade på Stråkvägen i Råsunda. Sorbus incana E - silveroxel Ett litet träd som blir 6-8 meter högt. Har en regelbunden och smal krona. Trädet har vackra blågröna blad som ger ett skimmer i silver. Sorbus intermedia E- oxel Ett mycket bra gatuträd med anspråkslösa markkrav men som vill ha gott om ljus. Blir meter högt. Har en rund och tät krona. Får vita blommor i juni. Sorbus x thuringiaca Fastigiata E - rundoxel Blir 8-10 meter högt. Har som ung en starkt pyramidal kronform men som senare blir mer rund. Rundoxeln har ett mer upprätt och smalare växtsätt än den vanliga oxeln. Är lämplig för plantering i hårdgjorda ytor och i trånga gaturum. Tilia cordata Erecta - skogslind Erecta Smalkronig sort av lind som når en höjd av meter. Trädkronan är som ung smalt pyramidal men blir senare brett äggformad. Tilia cordata Rancho - skogslind Rancho Blir ett meter högt träd. Har en smalt konformad krona. Anses vara fri från bladlöss och därmed också honungsdagg. Tilia x europaea - parklind Kanske det absolut vanligaste gatuträdet i Sverige. Blir meter högt. Är ett stort träd med regelbundet växtsätt. Vid plantering av parklind bör man vara medveten om att de lätt angrips av honungsdagg som faller ner under trädet och ger en klibbig yta. De bör därför undvikas på platser med bänkar, parkeringar osv. Tilia x europaea Euchlora - glanslind Blir meter högt. Har glänsande mörkgröna blad. Har inte lika stora problem med honungsdagg som flertalet andra lindar. Tål gatans torra och varma miljö bra. 29

30 källor Arkitektur i Solna, Solna byggnadsnämnd, 1994 Balgård Sture, Den goda stadsgatan, Arkitektskolan och Carlssons Bokförlag AB, 1994 Belysningsprogram för Solna stad, Tekniska kontoret Solna stad, 2003 Cykelparkering i staden, Utformning av cykelparkeringar i Stockholm, Trafikkontoret Stockholm 2007 Dagvattenstrategi för Solna stad, antagen 2002, Miljökontoret och Solna Vatten, 2002 Gata för människor, Om vacker och säker trafikmiljö i tätorter, Svensk Markbetong, 1998 Gatusektioner, råd och exempel vid utformning av gatumiljöer, Gatukontoret Malmö stad, 2006 Gatutyper -en exempelsamling, fördjupningsprojekt inom TRAST, Kommunförbundet, SWECO VBB, 2006 Gestaltningsprogram för offentlig miljö i Sundbyberg, Samhällsbyggnadsförvaltningen Sundbybergs stad, 1998 Lugna gatan! En planeringsprocess för säkrare, miljövänligare, trivsammare och vackrare tätortsgator, Svenska Kommunförbundet, Stockholm, 1998 Orvesten Alf, Ståhl Örjan, Handbok -växtbäddar för stadsträd i Stockholm, SWECO/ Grontmij AB, Stockholm 2007 Riktlinjer för hur trafikmiljön i Solna stad ska anpassas för funktionshindrade, Tekniska kontoret Trafikavdelningen Solna stad, 2000 Stenstadens gatumiljö, Stockholms Gatu- och fastighetskontor, Stockholm 2000 Trafiknätsanalys - Solna stad, funktionsindelning, klassificering, åtgärder, Tekniska kontoret Solna stad, Vägverket konsult, 2004 TRAST - Trafik för en attraktiv stad, Vägverket, Sveriges kommuner och landsting, Banverket, Boverket, utgåva 2, 2007 Träd i Stockholm, En guide till stadens träd och deras betydelse för vår miljö, Stockholms stad Gatu- och fastighetskontoret, Stockholm 2003 Trädplan för Stockholm, Policy del I och II, Stockholms Gatu- och fastighetskontor, 1995 Trädpolicy Göteborgs stad, En gemensam syn på plats- och gatuträd i staden, år? Vägar och gators utformning VGU, Sektion tätort - gaturum, Vägverket och Svenska Kommunförbundet, aspx Översiktsplan för dagens och framtidens Solna , antagen maj 2006, Stadsbyggnadsdivisionen Solna stad, augusti 2006 Malmlöf Maria, Kulturmiljöer i Solna, Kulturminnesvårdsprogram för Solna kommun, 1988 Malmö stadsmiljöprogram, Malmö Stadsbyggnadskontor, Gatukontoret Malmö stad,

31 Länkförteckning adresser till tillverkare