VAL AV UTRUSTNING FÖR DEN OFFENTLIGA MILJÖN I KILS KOMMUN

Transkript

1 VAL AV UTRUSTNING FÖR DEN OFFENTLIGA MILJÖN I KILS KOMMUN

2 Val av utrustning för den offentliga miljön i Kils kommun har tagits fram av: Beställare: Jan Westerberg, Kils kommun Konsult: Susanna Udd & Oscar Wilson Arbetsgrupp: Jan Westerberg, Therese Jäger, Mari Andersson samtliga från Kils kommun samt konsult Susanna Udd och Oscar Wilson. Arbetet har utförts under hösten 2013-våren Detta är utgåva 1. 2

3 Inledning BAKGRUND I tätorten samsas en mängd olika attribut såsom skyltar, papperskorgar, bänkar och små byggnader mm. För att skapa en estetiskt tilltalande, funktionell och trivsam tätort krävs samordning av dessa attribut. Genom att ta fram gemensamma riktlinjer och mål samt genom samarbete mellan aktörerna kan enhetlighet och samordning uppnås. Detta program ska bidra till att göra tätorten mer attraktiv. Det värnar även om och utvecklar tätortens kulturhistoriska värden och styrka som mötesplats. Dessa faktorer är viktiga eftersom en orts framgång är beroende av hur orten lyckas attrahera och behålla invånare och företag. Människor väljer allt oftare boplats efter hur attraktiv en stad eller ort är. Attraktiviteten ligger dels i att orten är vacker men även att den kan erbjuda ett stort utbud av service, utbildning, kultur, handel etc. En attraktiv tätort är inte bara positivt för tätorten utan medför även att hela kommunens attraktivitet ökar och där med även tillväxten. Programmet leder inte ensamt till en stor förändring i tätorten utan fungerar som en vägledning och hjälp för att utveckla en attraktiv ort. Programmet är framtaget som en vägledning för att göra tätorten trivsam, attraktiv, tillgänglig och lättorienterad. Och den innehåller råd och riktlinjer för hur den offentliga miljön skall utvecklas. SYFTE Kils kommuns program för val av utrustning är framtaget för att fungera som inspiration och redskap för att förvalta och utveckla tätortsmiljön. Syftet är att skapa en attraktiv tätortsmiljö för alla, boende, verksamma och besökare i Kil. Programmet ska fungera som standard vid utformning av allmän platsmark. Vid nyexploatering och upprustning av befintliga områden ska programmet sätta ramar för hur Kils utemiljöer bör utformas. Parker och torg är miljöer där det ofta är önskvärt att skapa en egen identitet. Det kan därför vara lämpligt att ibland frångå det föreslagna standardsortimentet. Programmet är inte tänkt att vara en statisk produkt utan ett levande dokument. Det utgår i huvudsak från produkter som finns på marknaden idag och bör därför uppdateras regelbundet när behov föreligger. MÅL Kil ska ges ett enhetligt formspråk. Det ska vara lätt att orientera sig i samhället. Det ska tydligt märkas att man närmar sig tätorten och man ska på ett enkelt sätt kunna ta sig mellan olika samhällsfunktioner. Kils ställning som kommunens tätort ska lyftas fram genom att stärka identiteten utifrån de kvaliteér som Kil har idag. Programmet stärker tätortens koppling till dess historia som mötesplats för kommunikationer samt dess kulturarv. Detta tydliggörs genom att val av material, vegetation, färg mm hämtar inspiration från järnvägen, naturen etc. Programmets mål kan sammanfattas i: Verka för en sammanhållen och trivsam stadsmiljö. Skapa en utemiljö med hög kvalitet och hög tillgänglighet. Stärka Kils identitet. Förena det moderna med det historiska i stadsrummet. 3

4 AVGRÄNSNING Programmet för val av utrustning för den offentliga miljön har avgränsats till att gälla för tätorten. Området syns markerat på kartan. 4

5 FÄRG Utrustningen i Kils offentliga miljö bör ha en enhetlig, samordnad färgsättning med ett fåtal kulörer för att binda samman utemiljön. För att förenkla och skapa enhetlighet i gatumiljön bör standardkulörer användas. De ska utgöra en rustik bas och knyta an till ortens kulturarv och landskap. Tre kulörer har valts ut som huvudsakliga grundfärger. Dessa kulörer är svart, grå och grön. Den svarta och grå färgen anknyter till järnvägen medan den gröna färgen knyter an till det vackra värmländska landskapet. Dessa kulörer ger också en underordnad ställning, och konkurrerar inte med kulört bakgrund, exponering av varor och människor mm. En färgstandard underlättar även vid inköp, underhåll och lagerhållning. Avsteg från färgstandard kan göras där kommunen medvetet väljer detta. Färgvalet har betydelse för människor med synnedsättning. En konsekvent färgsättning liksom användandet av kontrastverkan ljust-mörkt underlättar för synsvaga att ta sig fram i gatu- och parkmiljöer. Varmförzinkade metalldelar bör vara målade av miljöskäl eftersom varmförzinkat stål avger mycket zink till dagvatten. Färgen kan även fungera som rostskydd. Här visas föreslagna kulörer och användningsområden. RAL 9005 svart RAL 7035 ljusgrå RAL 7023 betonggrå I den mest centrala delen av tätorten kring järnvägsstationen och längs Storgatan ska svart utgöra basfärgen för belysningsstolpar och armaturer samt utrustning i form av pollare, räcken, cykelställ, planteringskärl mm. Parksoffor ska ha svarta metalldelar. Genom att använda sig av en svart kulör skiljer sig centrumdelen från andra delar av tätorten där de gråa kulörena kan användas. Centrum tydliggörs och dess karaktär stärks. Markbeläggning på gator samt gång- och cykelvägar ska utgöras av grå kulörer från mörk grafitgrå till ljusare nyanser av grått. Utanför centrum ska utrustning som pollare, räcken, cykelställ mm utförs i en färgneutral skala från ljus till mörkt grå. Även beslysningsarmaturer ska ha en grå kulör. Markbeläggning på gator samt gång- och cykelvägar ska utgöras av grå kulörer från mörk grafitgrå till ljusare nyanser av grått. Utanför centrum ska utrustning som pollare, räcken, cykelställ mm utförs i en färgneutral skala från ljus till mörkt grå. Även beslysningsarmaturer ska ha en grå kulör. RAL 6009 grön Utrustning i form av bänkar och bord ska ha en grön kulör. Den gröna färgen kan även användas i utsmyckningar och dekorationer. 5

6 GRÖNSKA Träd och annan grönska i tätorten bidrar till att skapa rumslighet och avskärmade miljöer. Miljön för människor och djur förbättras och den biologiska mångfalden värnas. Grönska har också en social funktion i det avseendet att den ger tätortens invånare möjlighet till upplevelser och rekreation. Jämfört med byggnader och andra statiska element i tätorten har grönskan en annan, mer föränderlig karaktär. Den växer, ändras med årstiderna, påverkas av omgivning och klimat. En långsiktig strategi för tätortens grönska måste ta hänsyn till detta. Riktlinjer: Bevara och utveckla grönytor, park- och naturmark. Tänk långsiktigt när det gäller växt- och trädplanteringar. Vissa sorter kan se väldigt olika ut när de är nyplanterade och när de blivit 20 år gamla. Man måste också ha god framförhållning och tänka på åter- och nyplantering i ett tidigt stadium. Använd flera arter och trädsorter för att öka variationen och förhindra att speciella sjukdomar, exempelvis almsjukan, slår ut hela bestånd. Placera träd och planteringar så att det är lätt att underhålla dem och komma åt ytorna runtomkring för snöröjning på vintern. Vid förändringar av grönskan i tätorten är det viktigt att tänka på orienterbarhet samt att ta hänsyn till företags och butikers exponering mot gatan. Använd träd som inte behöver beskäras och häckar som inte behöver formklippas. Använd blommande träd för biologisk mångfald. Förebygg ogräsproblematiken och förenkla ogräsbekämpning. Använd både löv- och barrträd för att gynna den biologiska mångfalden, t.ex den nära hotade turkduvan. 6 TRÄD & BUSKAR Staden är en tuff miljö för träd och det är viktigt att tänka på vid val av träd, speciellt om de ska planteras som gatuträd. Man bör välja art efter platsens klimat, rådande markförhållanden samt bredden på gatan så att trädet passar in estetiskt och utrymmesmässigt. Träden ska vara torktåliga, salttåliga och inte alltför känsliga för luftföroreningar. Träden bör ha ett minsta mått på stamomfång cm för att vara av tillräcklig storlek från plantering och ha större möjligheter att överleva i gatumiljön. Det är viktigt att satsa på hög stamhöjd från början för att underlätta skötseln. Om det saknas möjligheter att skapa goda villkor för träd på en viss plats bör man hellre satsa på annat växtmaterial eller utrustning. Vissa träd som inte lämpar sig i gatumiljön bör undvikas helt, som t ex pilar (Salix) vars rötter breder ut sig kraftigt. I dagsläget har gröna torget delvis en rad av lindar närmast kommunalhuset och några björkar i ytterkanten. Storgatan är planterad med bland annat lind, lönn och oxel. Det ses som viktigt att skapa en enhetlighet längs stråken och på torget vid förändring, men det måste inte nödvändigtvis vara samma arter man använder sig av. Det bör väljas tåliga och lättskötta arter eftersom gatumiljön är ganska tuff. Där det är möjligt bör träd planteras i sammanhängande växtbäddar istället för enskilda trädgropar. Underplanteringar föredras då de håller undan ogräs och gör jorden luckrare. Markgaller används endast i speciella, stadsmässiga, centrala lägen, som t ex på speciella platser längs Storgatan, annars föredras den öppna trädgropen. Utformningsmässigt är det viktigt att grönskan inte blir för stor och förhindrar andra funktioner. Till exempel bör underkant på trädkronor över gångväg vara minst 2.5 m över mark, över cykelväg 3,2 m över och över bilväg minst 4,6 m över. E-plantor bör prioriteras när det finns framtagna arter. E-planta är en kvalitetsbeteckning för vedartade träd, buskar samt häck- och landskapsväxter. En E-planta är alltid utvald för att passa svenska förhållanden. Alla E-plantor odlas i Sverige och är provodlade på olika platser vilket ger säkrare zonangivelser. Växter från sunt utgångsmaterial ger plantor med bättre motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur samt ger bättre tillväxt. Endast godkända frökällor och moderplantor får användas. Därför fås samma växt när det kompletteringsplanteras eller E-plantor köps från olika plantskolor. Växter från friskt utgångsmaterial ger bättre motståndskraft mot sjukdomar och skadegörare. Exempel på lämpliga gatuträd c betecknar träd som bör väljas till mer naturlika miljöer, som i vägmiljöer i anslutning till naturmark. Acer campestre E, naverlönn höjd: 7-10 meter bredd: 6-8 meter Mindre lönn med rund, jämn krona. Friskt, mörkgrönt bladverk som får en vacker höstfärg. Naverlönnen gynnas av varmt läge och lämpar sig därför som gatuträd. Är mycket vindtålig och klarar snöbelastning bra. Acer platanoides E, skogslönn c höjd: meter bredd: 8-12 meter En stor lönn som med åren får en bred och jämn krona. Trivs på de flesta väldränerade jordar. Vacker både som solitär i park- och naturmiljöer och som alléträd i gatuplanteringar. Acer platanoides Crimson King, rödbladig lönn höjd: meter bredd: 6-8 meter Mellanstor blodlönn med regelbundet oval krona. Bladen spricker ut i ljusrött och djupnar senare till purpurrött. Fungerar bra både som park- och gatuträd, är en av de bästa rödbladiga lönnsorterna. Tål vind och snöbelastning. Acer platanoides Globosum, klotlönn höjd: 4-5 meter bredd: 3-4 meter Mindre träd med kompakt, klotrund krona. Klotlönnen toppympas på förutbestämd stamhöjd. Olivgröna blad som får en gul höstfärg. Tål vind och snöbelastning bra. Bör inte planteras på för smala ytor. Aesculus hippocastanum, hästkastanj höjd: meter bredd: meter Ganska stort träd med tät krona, passar inte på mindre gator.

7 Trädet har en vacker vårblomning med stora, vita blomklasar. Tål vind och snöbelastning men kan vara känslig för vägsalt och konkurrens från andra träd och buskar. Alnus glutinosa E, klibbal c höjd: meter bredd: 8-10 meter Snabbväxande träd med oval krona. Trädet växer bra både på torra och fuktiga jordar. Används mycket som pionjärträd, dvs som amträd för andra lövträdsarter. Bör inte planteras nära hårdgjorda ytor pga det aggressiva rotsystemet. Alnus incana E, gråal c höjd: meter bredd: 5-7 meter Gråalen har en vacker ljusgrå, slät stam och något oregelbundet rundad krona. Ljusgrå, slät stam med mattgröna blad som inte höstfärgas. Trädet växer bäst på torra platser men kan vara något svåretablerad. Betula pendula, vårtbjörk c höjd: meter bredd: 8-12 meter Vårtbjörken har en vit, genomgående stam med tunna sidogrenar som bildar en lätt, sirlig krona. Trädet är mycket ljuskrävande. Tål vind och snöbelastning bra. Betula pubescens, glasbjörk c höjd: meter bredd: 8-10 meter Glasbjörken har smalare krona än vårtbjörken och växer naturligt i fuktigare miljöer. Ett härdigt träd som blir ganska kortlivad i odling Betula utilis var. Jaquemontii, himalayabjörk höjd: meter bredd: 6-8 meter Mindre björk med karaktäristisk, dekorativ kritvit stam. Bred oval krona med mörkt gröna blad, får en gyllene höstfärg. Lämpligt gatu- och parkträd med mycket högt prydnadsvärde. Carpinus betulus Fastigiata, pyramidavenbok höjd: meter bredd: 5-7 meter Pyramidavenboken har en långsmal krona men blir med åldern ganska bred. Trädet saknar en genomgående stam, kronan byggs istället upp av vertikala grenar. Fint träd med stort användningsområde. Populus tremula, asp c höjd: meter bredd: 8-10 meter Aspen är ett snabbväxande träd med oval krona. Tål snöbelastning och vind och har låga näringsbehov. Är inte så lämplig som gatuträd pga asprötternas benägenhet att tränga in i ledningar. Populus tremula Erecta, pelarasp höjd: meter bredd: 1-3 meter Träd med mycket smalt växtsätt som lämpar sig för plantering i smala gaturum. Pelaraspen har mörkgröna blad och får en vacker gul höstfärgning. Är vindtålig och klarar belastning av snömassor. Prunus Accolade, prydnadskörsbär höjd: 3-5 meter bredd: 5-7 meter Litet träd med något trattformad, öppen krona. Räknas som en av de vackraste japanska körsbären pga av dess rosa överdådiga vårblomning. Tål vind och snöbelastning men är något känslig för salt. Prunus avium E, fågelbär c höjd: meter bredd: meter Vildkörsbär med bred och rund krona. Tål vind och snöbelastning bra men trivs inte i för tunga och blöta jordar. Mycket användbar art som både passar som parkträd och gatuträd. Prunus avium Plena, dubbelblommande fågelbär höjd: meter bredd: 8-10 meter Sorten får med tiden en bred krona i förhållande till sin höjd, kräver därför ett visst utrymme. Vacker vit dubbelblomning men ingen fruktsättning eftersom Plena är en steril sort. Dekorativ glänsande stam och grenar. Prunus padus E, hägg c höjd: meter bredd: 4-8 meter Ett mellanstort, anspråkslöst träd med luftig krona och vacker vårblomning. Blir ofta flerstammig i naturen. E-sorten är friskare och härdigare än arten. Brett användningsområde. Quercus petraea, bergek c höjd: meter bredd: meter Bergeken har en regelbundet förgrenad krona och blir mer enstammig än skogseken. Eken är anspråkslös men vill inte stå blött. Bra vind- och salttålighet och tål snöbelastning. Quercus robur E, skogsek c höjd: meter bredd: meter Trädets växtsätt blir starkt påverkat av växtplatsen; som solitär kan den få sparbankskaraktär medan den tillsammans med andra träd blir mer rakstammig med hög krona. Trivs på de flesta jordar, kan vara något svåretablerad. Skogseken är det träd som har högst salt- och luftföroreningstålighet. Klarar även mycket blåst och snöbelastning. Quercus rubra, rödek höjd: meter bredd: meter Stort träd med bred, oval krona. Karaktärsfullt och vackert träd med mycket röd, fin höstfärg. Kan användas både som parkträd och på hårdgjorda ytor. Kräver dock sitt utrymme för att få plats, därför inte lämplig på för smala gator. Sorbus aria Gigantea E, jättevitoxel höjd: meter bredd: 5-7 meter Mellanstort träd med sammanhållen, oval krona, fungerar bra på smala gator. Frisk sort med stora, silveraktiga blad. Höstfärgar i gult och ljusbrunt, sparsam fruktsättning. Anspråkslös, klarar vind och snöbelastning bra. Sorbus aucuparia E, rönn c höjd: meter bredd: 4-6 meter Rönnen är ett mellanstort träd med vit vårblomning. Gul och röd höstfärgning och riklig frösättning i kvastliknande klasar. Den växer bäst på näringsrik och väldränerad mark och tål vind och snöbelastning. Tilia x euchlora, glanslind höjd: meter bredd: 6-8 meter Utmärkt allé- och gatuträd med glänsande blad och brett oval krona. Fungerar bra i täta trafikmiljöer. Trädets nedre grenar blir nedhängande hos äldre träd och kräver en del underhållsbeskärning. Tål vind och snöbelastning bra. Tilia cordata, skogslind c höjd: meter bredd: meter Den inhemska linden blir ett rätt stort träd med bred krona. Som fröförökad kan dess utseendevariera mycket liksom dess utveckling i storlek. Därför är den mindre lämplig som alléträd eller i gatuplanteringar där enhetlighet eftersträvas. Linden är tork- och vindtålig, klarar även snöbelastning bra. 7

8 PLANTERINGAR Planteringar med perenner och sommarblommor tillhör också stadens grönska. Perenner i den offentliga miljön har under de senaste årtiondena blivit alltmer populärt. Denna växtgrupp har blivit en mer accepterad byggsten i skapandet av trivsamma offentliga rum, och man har också fått upp ögonen för perennernas funktionella egenskaper. Perenner möjliggör även en färg och sinnesupplevelse i en helt annan detaljeringsgrad jämfört med planteringar med enbart träd och buskar. Satsa på perenner där det syns och använd sorter som är etablerade på marknaden. Kompositionen av rabatten eller krukan med sommarblommor kan göras annorlunda, genom att inte bara använda färger, utan även låta växternas höjd och bladverkets form variera. Det kan även vara intressant att arbeta med andra teman för rabatten, urnan eller ampeln till exempel en fjärilsrabatt, med avsikt att locka fjärilar och bin. Vid valet av växter är det viktigt att tänka på att planteringen även under vintertid ser prydlig ut och har ett intressant utseende i form av exempelvis gräs och fröställningar. Sommarblommor är ett uppskattat inslag i stadsbilden och planteringar med sommarblommor är något man bör fortsätta med, speciellt i de centrala delarna där både boende och besökare rör sig. Placeringar som är återkommande bör kompletteras med sådana som byter plats från år till år. Blomsterarrangemang som ändrar utseende och form ger ofta mycket positiv respons och genom byte kan man även anpassa växterna efter årstiden. Man kan exempelvis arbeta med olika färgteman olika år och säsonger. För att människor ska kunna komma nära, se, lukta och njuta av blomsterprakten är det viktigt att sommarblommorna placeras så att man har god framkomlighet. Vid val av arter bör växter och blommor med mycket stark doft undvikas på grund av hänsyn till personer med allergi. Det bör kontinuerligt göras en utvärdering av vilka platser som lämpar sig för vilken typ av plantering. PLANTERINGSKÄRL Blomsterarrangemang kan planteras på friland eller i olika typer av planteringskärl. Fasta planteringar är att föredra framför planteringskärl. Planteringskärlen kan i sin tur vara antingen fasta eller flyttbara. Inom tätorten finns plantering på friland vid infarterna till Storgatan, vid järnvägsbron i korsningen med väg 715 samt vid stationshuset mm. Fasta planteringskärl finns på Kommunaltorget. Längs med delar av Storgatan finns blomsterbollar, amplar och urnor med sommarblommor. Fasta planteringskärl ska vara utformade i granitblock eller granitgatsten. Planteringskärl för säsongsrelaterad vegetation bör ha en enkel, tålig utformning som fungerar i olika miljöer och vars design framhäver växterna snarare än själva urnan. Färgen på kärlen ska vara anpassad efter övrig möblering i utemiljön. Placeringen av kärlen ska planeras med omsorg då den har stor betydelse för stadsmiljöns totala uttryck. Vid val av planteringskärl är det viktigt att tänka på att de skall kunna flyttas och underhållas på ett smidigt sätt. De får inte vara för tunga att flytta, men inte heller så pass lätta att de blåser omkull. Vid förändringar är det också viktigt att tänka på företags och butikers exponering mot gatan. Kärlen skall placeras så att de inte hindrar trafik eller innebär en snubbelrisk. Riktlinjen är att minst 1,5 m fri passageyta skall finnas längs trottoaren. Vid utformning av blomsterarrangemang samt val av urna, ska hänsyn tas till platsens övriga utformning, exempelvis så kräver ett gaturum ofta att urnan är relativt stor och att det är höjd i blomsterarrangemanget. Följande modeller används som standard: 8

9 TRÄDSKYDD & MARKGALLER Trädskydd är till för att skydda växterna. Trädskydd bör användas kring utsatta träd i gatu- eller torgmiljö. Trädskydden bör finnas i olika storlekar och bytas ut vartefter träden växer; mindre trädskydd till unga eller små träd och större till större träd. Det viktigaste att tänka på är storleken så att det finns plats för växterna eller trädet att växa. Den skall vara så pass grov att den inte deformeras vid påbackning och liknande. Utformningen bör vara genomsiktlig, enkel och stilren, samt de bör vara gjorda av metall. Färgen ska vara svart. Benito Urban, Esférica. Blomsterurna i gjutjärn. Finns i tre storlekar Ø 900, 1350 och 1800 mm. Markgaller över trädgropar bör användas kring träd i gatu- eller torgmiljö med hårt slitage. Gallren bör vara genomsläppliga, gjorda av gjutjärn och formspråket enkelt. Följande modeller används som standard: Nola, Motala Ö Stamskydd. Kulör: Varmgalvaniserat och lackerat. Samt Nola, Markgaller Ö Gediget gjutjärnsgaller. GH form, GH Blomsterurna i gjutjärn. Ø1200 mm och 1700 mm. Kan förses med utrustning för långtidsbevattning. Planteras gärna med växter som hänger över kanten (för att undvika användning som sittbänk). GH form markgaller AT samt AT Markgaller i cortenstål. Finns i tre storlekar 1200x1200 mm, 1400x1400 mm och 1800x1800 mm. 9

10 GATOR Gatumiljön ska vara tydlig och det ska klart framgå om man befinner sig på huvudvägnätet eller lokalvägnätet. Platser där oskyddade trafikanter har anspråk att korsa ska tydligt utmärkas. Det är också viktigt att tänka på tillgängligheten vid utformningen av gatumiljöer. Gatorna ska ha en likartad struktur som är lätt att förstå. Samordning ska ske mellan den trafiktekniska utformningen, gestaltningen av gaturummet samt belysningen. Gatorna ska vara enhetligt utformade medan större korsningar kan utformas som unika platser. Rondeller Vid gestaltning av cirkulationsplatser fokuseras ofta på rondellen. Den är rund eller oval, väl avgränsad och belägen i mitten. Cirkulationsplatsen ska vara tydlig i sin form, lättförståelig och överblickbar i både ljus och mörker, vintertid såväl som sommartid. Den kan göras tydlig på olika sätt, t.ex. genom förhöjning av rondellen, växtlighet, belysning, materialval m.m. Målet är att hela cirkulationsplatsen, inklusive sidoområden, belysning och utrustning, bearbetas till en helhet. Gestaltningen av cirkulationsplatsen ska bidra till höjd uppmärksamhet och god hastighetsanpassning hos fordonstrafikanterna. Sikt- och krocksäkerhetsfrågor ska särskilt beaktas. Skala och karaktär i cirkulationsplatsen, och framförallt i rondellen, måste harmoniera med omgivningen. Konstnärliga arbeten ska samordnas med andra element i rondellen och integreras i platsens helhetsmiljö. Möjligheter till skötsel- och underhåll ska beaktas vid gestaltningen av rondellen. När snö täcker marken och vallar plogas upp förändras platsens karaktär, vilket bl.a. medför att låga detaljer, belysningspollare, vägmarkeringar etc. kan synas dåligt. I snörika trakter bör rondellen vara utformad så att den syns även med ett snötäcke. Det kan t.ex. innebära att rondellen har träd eller annan högre växtlighet och att man undviker låga belysningspollare. 10 Refuger Refuger i gatumiljön bör utformas med en identitetsskapande beläggning som inte kräver någon större skötselinsats. Smågatsten, kullersten, sedeummattor samt örtpluggplantor som klarar den tuffa trafikmiljön förordas. Sedumvegetation är extremt torktålig och trivs därför bra i mycket torra områden liknande trafikmiljöer. Sedumvegetationen tål däremot bara begränsade mängder salt och slitage. Den skall därför inte användas där saltpåfrestningen är för stor eller på ytor där den utsätts för slitage från exempelvis fordon som sneddar över ytan, snöröjning eller på platser där man kan befara att fotgängare kommer att gå över ytan. Sedumytan skall därför omges av en zon med exempelvis stensättning närmast körytan för att undvika de mest utsatta partierna. Även örtpluggplantor kan användas i trafikmiljöer. Genom att plantera örtpluggplantor ges stora möjligheter att sätta samman en vegetationsyta som är individuellt anpassad till den specifika platsen. För att få ett bra resultat där vegetationen sluter ytan och på så sätt minskar risken för ogräs, krävs en planttäthet på pluggplantor per kvadratmeter. Örtpluggplantor skulle kunna användas som undervegetation vid träden längs med Storgatan för att slippa gräsklippning av små snuttar. Övriga grässnuttar som finns i gatumiljön längs Storgatan bör ersättas av kullersten. Cykelvägar Cykling utmed huvudvägnätet sker på separat bana och i lokalvägnätet till största del i blandtrafik. Cykling kan även ske på separerad bana avskild från biltrafik. Gångvägar Gångtrafik utmed huvudvägnätet sker på separata gångbanor eller i kombination med cykeltrafik på gång- och cykelbanor. Gångbanor finns även utmed vissa lokalgator. I centrala delar bör kombinerad gångoch cykelbana undvikas. Gångtrafik och cykeltrafik ska där avskiljas med fysiskt kännbar markering. Rondellen vid infarten till Storgatan från väg 715. Sedumvegetation i trafikmiljö. Foto: VegTech. Örtpluggplantor i trafikmiljö. Foto: VegTech.

11 MARKBELÄGGNING Markbeläggningen är stadens golv och spelar en stor roll för upplevelsen av stadsmiljön genom att binda samman platser och skapa karaktär. Det är därför viktigt att vara varsam vid arbete med den befintliga beläggningen samt vid förnyelse.markbeläggningen bör harmonisera med områdets karaktär och ge en tydlig signal om användningsområdet samtidigt som den skall möta de tillgänglighetskrav som ställs. Markbeläggningen bör vara sammanhållande och anknyta till gatans allmänna karaktär. Den bör även underlätta orienteringen. Etappvisa utbyggnader av delar av gatumiljöer bör alltid infogas i den övergripande idé som finns för gatans helhetslösning. Längs sammanhängande stråk bör markbeläggningen vara genomgående så att kontinuiteten behålls. Större parkvägar bör vara belagda med asfalt medan mindre gångvägar kan vara grusade. Cykelbanorna ska genomgående ha asfaltsyta eftersom en slät asfaltsyta är det mest lämpliga underlaget att cykla på. Strategiska punkter som busshållsplatser, övergångsställen, upphöjda gångpassager över gator, trappor och entréer bör kontrastmarkeras. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta markeringen. För ramper, murar och trappor som tar upp höjdskillnader gäller att de främst ska vara av natursten, sten eller matrisförsedd betong. Det är viktigt att de inte hindrar snöröjning och sopning och ska därför hålla ett avstånd från närmsta fasta inredning på gatan. I övrigt bör de ta hänsyn till karaktär och tillgänglighetskrav på samma vis som övrig markbeläggning. Att gatumiljön i Kil är tillgänglig för alla är av yttersta vikt. Markmaterialet bör främja tillgänglighet genom att inte ha för strukturerad yta och skarpa eller höga kanter. På ytor med smågatsten bör det alltid finnas gångytor med slätare beläggning. Grunda ränndalar är ett annat krav för att uppnå god tillgänglighet. Gångbanor beläggs i de flesta fall med asfalt. På gångbanor i centrala lägen kan betongplattor med fördel användas. I vissa gatumiljöer är det lämpligt att använda smågatsten som är ett vackert material som tål hårt slitage och ger ett gediget intryck. Inköpspriset är relativt högt men materialet har i gengäld lång livslängd och är möjlig att återanvända. Smågatsten har en mänsklig skala och visar på att omsorg har lagts ned på gatumiljön. Kantsten av granit bör i första hand användas. I mindre centrala områden kan betongkantsten användas. För att skapa ökad tillgänglighet sätts sänkt kantsten vid övergångsställen. Smågatsten. Kantsten av granit. 11

12 BELYSNING En orts belysning består av två delar funktionell och estetisk belysning. Dessa två delar skapar en helhet som ska göra att besökare känner sig trygga, samtidigt som den blir en attraktion under dygnets mörka timmar. De två delarna utformas något olika för att fylla sin respektive funktion, men bör också följa några övergripande riktlinjer för en bra ljusmiljö. Planera ljussättningen med målet att öka människors möjlighet att vistas och trivas i stadsrummen kvällsoch nattetid under en större del av året än vad som är möjligt i dag. Rätt ljus på rätt plats: Gatubelysning ska ge ljus på gatan, inte skicka upp det till stjärnorna. En fasadbelysning ska lysa upp byggnadens fasader, inte hela uterummet därtill. En bra tumregel är att Ljus syns inte förrän det träffar en yta. Ta hänsyn till omgivande belysning. Använd inte för mycket ljus, fokusera i stället på det som är viktigt. Armaturer får aldrig vara bländande. För att motverka bländning kan man skärma av själva ljuskällan och använda sig av en neutral och behaglig färg på belysningen. En varmare, gultonad belysning bländar oftast mindre än vitt ljus. Rikta ljuset så att det hamnar där det behövs och undvik alltför starka ljuskontraster. Ofta är det bra med många små ljuskällor och en nyanserad variation i belysningsstyrka. Av hänsyn till såväl miljö som ekonomi ska effektförbrukningen ska vara så låg som möjligt. Låg effektförbrukning bör dock inte prioriteras framför belysningskvalitet. Armaturer ska väljas och placeras så att risken för skadegörelse är så liten som möjligt. Vid planering av ny belysning bör ljussättningarna provbelysas så att man kan se hur resultatet blir innan beslut om genomförande tas. Funktionell belysning Funktionsbelysningens uppgift är att skapa en trygg och säker orientering utmed stråk och platser i orten. Det är viktigt att belysningen ger en bra översiktbarhet och att det finns fria siktlinjer så att gångvägar och liknande inte skyms av för mycket vegetation. Huvudstråk för gående och cyklister skall alltid vara belysta så att de får överblick och ser mötandes ansikten. Målpunkter såsom övergångsställen och busshållsplatser skall vara extra belysta. Torgytor ska ses som områden av särskilt intresse och helt eller i delar belysas med en högre ljusnivå än grundnivån på gatorna. Naturliga variationer i ljusnivåerna på torgytorna är fördelaktigt då det skapar en livfullare upplevelse. Armaturer Val av armaturer ska göras utifrån typ av gatuslag samt vilken typ av effektbelysning som eftersträvas. Armaturer av typ Victor och Victoria från Thorn, alternativt armaturer som harmoniserar med dessa, skall eftersträvas. På mindre villagator används Selenium från Philips. Som standard används stolparmarmen Victoria i parkmiljö och stolparmen Victor i trafikmiljöer. Typ och höjd på stolpar anpassas till situationen, likaså ljuskälla. Färgen skall vara svart. Längs stråk och inom avgränsade områden som man vill poängtera bör samma typ av armatur och stolpar användas för hela sträckan/området. Där man vill understryka en unik karaktär kan en annan utformning ges så länge den genomförs enhetligt och samspråkar med standardutförandet. Stolphöjden påverkar gatans karaktär. En låg stolpe ger gatan en smal och intim karaktär medan en högre stolpe skapar känslan av ett mer offentligt rum. Större huvudgators stolparmatur bör ha en höjd på 6-8 meter. I bebyggda gatumiljöer ska höjden vara 5-7 meter. Stolpar i park- och torgmiljöer samt gång- och cykelvägar ska vara ca 3-4 meter höga. Välj vem du ljussätter för; t ex fotgängare, cyklister eller bilister. I centrummiljön där många fotgängare och cyklister rör sig bör stolphöjder anpassas efter mänskliga och rumsliga förutsättningar, det vill säga i största möjliga mån utgöras av lägre stolphöjder. I miljöer där fotgängare rör sig är det bra med en ljuskälla som har god färgåtergivning och tar fram rummets naturliga färger, till exempel metallhalogen. Använd samma ljuskälla i en gatas hela längd. 12 Victor från Thorn Victoria från Thorn Selenium från Philips

13 Estetisk belysning Den estetiska belysningen ska tillsammans med den funktionella skapa en helhet som berättar om rummet och gestaltar det på ett vackert och spännande sätt. Den kan gestalta objekt på ett sätt som berättar om deras form, plats i rummet och uppbyggnad eller skapa friare ljussättningar som ger helt andra gestaltningar än de som möter oss dagtid. Använd ljuset för att skapa variation och spänning. Estetisk belysning kan användas för att skapa mindre rum i det stora publika rummet som besökare får passera igenom. Det är viktigt att estetisk belysning inte blir för överdriven och att den fungerar hela året om den är tänkt som en permanent belysning. En del av den estetiska belysningen är julbelysningen. Riktlinjer: Stråk och platser bör ha en liknande ljussättning längs/över hela ytan. All konst bör belysas på ett genomtänkt sätt. Framhäv gärna platsens unika detaljer, men ta utgångspunkt i tätortens gemensamma karaktär. Använd ljussättningen för att betona en hierarki mellan olika typer av stråk, stadsrum och objekt. Foto: Eskilstuna kommun Foto: Malmö stad 13

14 MÖBLERING Gaturum, platser och parker innehåller en mängd föremål utöver de som hör samman med trafikfunktioner mm. Det är vanliga gatumöbler som soffor, bänkar, papperskorgar och cykelställ men också annat som blomsterurnor, elskåp mm. Det är av stor betydelse hur gatumöblerna utformas och placeras. Huvudsakligen bör de samordnas och lokaliseras till gatans möbleringszon. Gångbanor bredare än 4 meter kan förses med en möbleringszon. En 80 cm bred zon närmast gatan bör hållas fri för städning och snöröjning samt som skyddszon mot parkerade bilar. Möblerna bör väljas så att de passar ihop vad gäller formspråk och färgsättning. Om ett enstaka eller ett fåtal möbler ska bytas används vanligtvis samma typ som tidigare. Slitaget är stort och möbelval inom ett begränsat sortiment, som kan lagerhållas, ger bättre förutsättningar för att gaturummet ska hållas intakt. De utemöbler som finns i staden ska bidra till en sammanhängande gestaltning. Att känna igen sig i staden skapar ett lugn och för att skapa en röd tråd bör antalet material och modeller på bänkar, papperskorgar och så vidare begränsas. Möblerna ska utgöra en fond till de mångfärgade fasaderna i miljön och utgångspunk- ten är att utrustningen ska återkoppla till järnvägen i så stor utsträckning som möjligt. Längs stråk och inom avgränsade områden bör en enhetlighet eftersträvas för att skapa karaktär och igenkännandekänsla. Gatumöbler ska samtidigt som de är estetiskt tilltalande också vara funktionella och lätta att sköta. Inom Kils tätort finns idag en relativt stor mängd möbler av olika typ och stil. Dessa varierar ofta längs gatornas sträckning och inom stadsrummen. Tätortens möbler bör samordnas och väljas med omsorg inom hela området för att ge det en sammanhållen och tydlig karaktär. Detta gäller såväl färgskala som typ och stil. Urvalet av objekt bör förenklas, och färgsättningen samordnas och hållas till ett fåtal kulörer. Möbler bör väljas som är tåliga och lätta att underhålla. I alla frågor som berör den offentliga miljöns utformning ska hänsyn tas till personer med funktionsnedsättning. Behoven kan ta sig olika uttryck beroende på typ av funktionsnedsättning. Medvetenhet om dessa skilda behov är nödvändig i arbetet med att sammanväga och utforma en bra miljö som är tillgänglig och användbar för så många som möjligt. Tydlighet och konsekvens i utformningen av den yttre miljön är av värde för alla. BÄNKAR & SOFFOR Bänkar och soffor är en mycket viktig del av stadsmiljön. Besökare i staden måste kunna sätta sig ned och vila benen, betrakta omgivningen och människorna. Med fler bänkar stannar folk längre i stadsmiljön. Sittmöbler ska finnas i form av soffor med armstöd och bänkar utan ryggstöd. Vid förnyelse av stadsmiljöer och inköp av nya sittmöbler inom tätorten bör ett fåtal specifika sittmöbelserier användas inom hela området. Placeringen av sittmöblerna ska planeras med omsorg och ses över med jämna mellanrum. Speciella barnsoffor som är miniatyrer av vanliga soffor kan med fördel användas på vissa platser. Grundtanken för Kils tätort är bänkar och soffor med svartfärgade stativ i metall och rygg- och sittytor i grönmålat trä. Där man vill understryka en unik karaktär kan utformningen variera inom grundtanken om träribbor och stativ i metall. Soffor och bänkar skall vara fastgjutna eller fastsatta i underlaget. Följande modeller används som standard: 14

15 I äldre miljöer och kulturhistoriska miljöer används: Byarum, Lessebo soffa Soffa med svartlackerat gjutgods samt sits och rygg i grönlackerad furu. I moderna miljöer används: Nola, Sjöstaden soffa U20-80A. Soffa stativ i glimmergrått samt sits och rygg i teaklaserad furu. PAPPERSKORGAR Papperskorgar skall vara lätta att använda och sköta. Det skall finnas papperskorgar i närheten av alla sittplatser inom tätorten och papperskorgar med täta mellanrum längs gångstråken. Papperskorgar ska finnas i tre olika storlekar: en mindre som fästs på monteringsstolpe samt två större som ställs på marken. Papperskorgarna bör vara av metall och ska även dessa vara i någon av föreslagna kulörer. Utformningen bör vara enkel och stilren och med övertäckt topp. Placeringen ska planeras med eftertanke gällande både funktionella och estetiska aspekter. För att kunna användas av alla skall de vara placerade så att ovandelen är ca 80 cm ovan mark. Följande modeller används som standard: Byarum, Lessebo bänk Bänk med svartlackerat gjutgods samt sits i grönlackerad furu. Vestre, April soffa, fåtölj, bänk och bord. Nifo Lappset, Jakob NF liter. Nifo Lappset, Runar NF liter. Vestre, April soffa, fåtölj, bänk och bord. Byarum, liter. 15

16 CYKELSTÄLL Tillgång till cykelställ i tätortsmiljön är mycket viktigt om man vill att folk ska använda cykeln som transportmedel. Det är viktigt att cykelställen placeras i direkt anslutning till cyklisters målpunkter och vid stora målpunkter bör även cykelställ med tak och eventuellt luft finnas, exempelvis vid järnvägsstationen. Placeringen och storleken av ställen ska göras så att de och cyklar i dem inte upplevs som hinder för stråk etc. Traditionella cykelställ med stöd för framhjulet bör kompletteras med cykelställ som låter cyklisten låsa fast cykeln i ramen. Cykelställ skall vara i metall och ha någon av föreslagna kulörer. Utformningen bör vara genomsiktlig, enkel och stilren. Följande modeller används som standard: POLLARE & AVSTÄNGNING Pollare används för avstängning, eller som skydd för påkörning. Höj- och sänkbara pollare kan behövas i vissa lägen. Pollare ska avvika i ljushet mot markbeläggningen. Utformningen bör vara enkel och stilren och materialet sten eller gjutjärn. Belysningspollare är komplement till gatubelysning. De kan användas för att markera gränser mellan olika funktioner eller för att skapa en intimare halvoffentliga miljö. I trafikmiljöer med bilar och bussar är belysningspollare mindre lämpliga med tanke på risken för påkörning. Kils kommun föreslås även ta fram ett begränsat antal inkörningshinder i betong föreställande något som är typiskt för Kil. De bör utformas så att de inte kan användas som avställningsyta och inte heller uppmuntra till lek. Följande modeller av pollare används som standard: Nifo Lappset, Vågen NF Cykelställ för fem cyklar. Blidbergs, Basta. Cykeltak. Smekab, Publicus Cykelställ med en eller tvåsidig parkering. 16 Team Tejbrant, City 90 Plaza I-II. Cykeltak. Nola, Mölndal Ö Pollare i behandlat stål. Finns i två höjder.

17 RÄCKEN Nya räcken skall utformningsmässigt återkopplas till järnvägen med modern design. Räcken skall vara svartfärgade. Följande modeller används som standard: GH form, Plaza Pullertlampe HL HL samt HL HL Pollare i obehandlat samt behandlat stål. Finns två höjder 550 mm och 900 mm samt med och utan belysning. Smekab, Adapter räcke varmförzinkat och pulverlackerat Smekab, Adapter rabattskydd varmförzinkat och pulverlackerat Smekab, City räcke varmförzinkat och pulverlackerat 17

18 Källförteckning Ernstson, Rolf (2010) En gång Kil... en samling berättelser. Rydheims tryckeri Fridell Anter, Karin & Enberg, Kristina (1997). Utvändig färgsättning: förutsättningar, arbetssätt, exempel. Stockholm: Byggforskningsrådet. Karlstads kommun (2006) Karlstads stadsmiljöer. Kils kommun (2010) Översiktsplan för Kil Landskrona kommun (2008) Stadsmiljöprogram. Landskrona citysamverkan (2008) Masterplan för Landskrona city, idé och strategi. Lynch, Kevin (1960) The image of the city, Cambridge: The MIT Press Malmö stad (2006) Gatusektioner, råd och exempel vid utformning av gatumiljöer. Nilsson, Hermansson, Johansson, Frödin (2012) Hundra år på Storgatan i Kil. Nässjö kommun (2010) Gestaltningsprogram för Nässjö kommun. Stad & Land (1998) Stadsträd från A till Z. Stockholms stad (2010) Stockholms standard på gator, plater och parker. Sundbybergs stad (1998) Gestaltningsprogram för offentlig miljö i Sundbyberg. Sveriges kommuner och landsting (2005) Nattens ljus. Belysningsstrategier i tätort från vision till verklighet. Solna:Åtta.45. Svenska kommunförbundet (2003) Träd i stadsmiljö. Goda exempel för fler och friskare träd i stadsmiljö. VegTech (2013) Vegetationsteknik, Grönare byggande för framtidens städer. Vägverket och Svenska Kommunförbundet Vägar och gators utformning VGU, Sektion tätort - gaturum, aspx Wessmark, Ingrid (2012) Det gamla Kihln - berättelser från en Värmlandssocken. Fotografier Där inget annat anges; Susanna Udd Oscar Wilson Tanums kommun (2011) Gestaltningsprogram för Tanumshede

19 19