Insekter i Landskrona kommun kunskapssammanställning

Transkript

1 Insekter i Landskrona kommun kunskapssammanställning Sven Persson Rapport 2002:1 Miljöförvaltningen Landskrona kommun

2 Förord I Sverige finns ca olika arter av insekter och många av dem har mycket speciella krav på sina livsmiljöer. I Landskrona kommun finns några områden med en intressant och spännande insektsfauna. Några av lokalerna hyser även sällsynta och hotade arter som vi har ett ansvar att värna om. Denna kunskapssammanställning sammanfattar vad som är känt om kommunens insekter. Rapporten pekar även på behov av ytterligare undersökningar och visar på åtgärder som kan gynna ett rikt insektsliv. Sammanställningen är även ett led i Landskrona kommuns naturvårdsarbete och en av underlagsrapporterna till kommunens naturvårdsprogram. Det är även vår förhoppning att skriften skall väcka intresse och stimulera till studier av våra småkryp. Förutom denna sammanställning har en fjärilsinventering utförts på Ven under sommaren Ytterligare information om naturen i Landskrona kommun finns på kommunens hemsida klicka på miljö och sök vidare. Skriften har författats av landskronabon Sven Persson som är född 1930 och agronom och entomolog (insektskännare). Han har arbetat som husdjursrådgivare inom lantbruksnäringen, samt varit biståndsarbetare i Afrika i 7 år. Inom entomologin har han framförallt sysslat med skal- och skinnbaggar, med ett särskilt intresse för vattenlevande arter. Han har deltagit i karteringar för detaljerade utbredningskartor för samtliga svenska dykararter och utfört omfattande insamlingsarbeten i såväl Sverige som Afrika. Per Prütz har välvilligt ställt sina observationer och uppgifter om insamlade insekter till Sven Perssons förfogande. Olle Nordell ekolog Adresser av entomologiskt intresse: Entomologiska Sällskapet i Lund Zoologiska institutionen Helgonavägen 3, Lund Tel: Per Douwes ordf , Olle Hammarstedt sekr Entomologiska Museet i Lund Helgonavägen 3, Lund, Museiintendent: Roy Danielsson Tel: , Omslagsfoto: Jungfruslända vid Saxån. Skalbaggsfoton: Rune Axelsson, Åkersberga. Övrigt foto Olle Nordell

3 Sammanfattning Landskrona har två klassiska insektslokaler, Ven och Ålabodarna. Tågerups vildpark har efter inventering visats sig hysa många intressanta insektsarter. Följande lokaler bedömes som potentiellt intressanta och bör inventeras: 1. Rååns dalgång mellan Ottarp och Vallåkra med tillhörande skogsparti. 2. Säbyholmsparken. 3. Södra industriområdet (sandutfyllnaden) till skjutbanan V Axeltofta. 4. Havsstrandängarna mellan skjutbanan och södra kommungränsen. 5. Landskronas småvatten. De igenvuxna lertagen i Ålabodarna är i stort behov av restaurering. Lertagen bör buskröjas och markskiktet friläggas från gräsvegetation. Om så ej sker hotas lokalen att helt förlora sitt värde som insektslokal. Ven bör återinventeras och Ålabodarna nyinventeras. Rapporten innehåller en förteckning över de kända rödlistade arterna och artlistor över viktigare arter från tidigare inventeringar. Vidare finns ett kapitel om vilka åtgärder man kan genomföra för att gynna insektslivet. Rååns dalgång Ålabodarna och Sundvik Säbyholms- parken - Vens backafall Södra industriområdet Tågerups vildpark Havsstrandängarna Karta över Landskrona kommun. De intressantaste områdena för insekter är markerade. 3

4 Innehållsförteckning Inledning...5 Allmänt...5 Kända värdefulla insektslokaler....7 Behov av nya inventeringar....8 Behov av återinventeringar av klassiska lokaler...9 Åtgärder för att gynna ett rikt insektsliv...10 Förekomst av rödlistade arter...14 Artförteckning över kända lokaler...26 Tågerups vildpark...26 Ven...29 Saxån och Braån...30 Sällsynta insekter insamlade av Per Prütz i Landskrona kommun...31 Referenser...32 Definition av rödlistkategorierna...33 Bokstubbe i Karlslund. Lokal för Pediacus depressus, Cis bidentatus, Dorcatoma substirata och Anobium nitidum. Alla sällsynta insekter. Foto Per Prütz 4

5 Inledning Det är sedan länge känt att Landskrona hyser ett par högklassiga insektslokaler, Ven och Ålabodarna. Ven inventerades på 1930-talet och Ålabodarna har sedan gammalt besökts av entomologer från när och fjärran för att efterforska attraktiva insektsarter. Tågerups vildpark inventerades 1999 och visade sig hysa många intressanta vedlevande insektsarter. Den totala bilden av Landskronas insektfauna är emellertid dåligt känd. Syftet med det här arbetet är att sammanställa vad som är känt om förefintliga klassiska lokaler och vidare att peka på övriga insektslokaler som kan vara av intresse för kommunen. Härvid skall även behovet av erforderliga inventeringar av såväl gamla som nya potentiella lokaler beaktas. Artförteckning presenteras dels i en förteckning av kända rödlistade arter i Landskrona som finns upptagna i rödlistan av år 2000 ( Gärdenfors, U. Rödlistade arter i Sverige 2000) och dels av artförteckningar från utförda inventeringar. Slutligen presenteras en kompletterande lista över sällsyntare djur som insamlats inom kommunen. Skriften diskuterar även hur insektfaunan kan befrämjas genom olika åt gärder som kan utföras i större och mindre skala. Allmänt I Sverige finns ca olika arter av insekter och många av dem har mycket speciella krav på sina livsmiljöer. En blomma på en betes- eller slåttermark kan ha ett tiotal olika insektsarter knutna till sig. Nästan varje växt, även sällsynta och giftiga, har någon insekt knuten till sig. I dag finns ca 1700 insektsarter på rödlistan och hälften av dem är hotade av aktiviteter i det moderna och intensiva jordbruket. Förutom sitt egenvärde har insekterna många viktiga ekologiska funktioner i landskapet, de pollinerar många blommor så att det blir frukter och frön, sprider frön, bryter ned döda växter och djur och rör om i marken. Insekter är dessutom en mycket viktig födoresurs, % av fåglarnas föda beräknas bestå av insekter. Insekterna kan grupperas på flera olika sätt och gör man det efter levnadssätt kan följande grupper urskiljas. Blad och gräsätare Hälften av världens insekter "betar" på växter ungefär som kor. Vissa lever bara av en speciell växt medan andra kan livnära sig på flera olika arter. Bland dessa insekter kan gräshoppor, nattflyn och mätare nämnas. Andra är gallmyggor, gallsteklar bladlöss, skinnbaggar och stritar som ofta suger i sig vätskan som finns i växterna. Rotätare Lever i marken och kan ställa tills stor skada i odlingar genom att beta av växternas rötter. Frö- och fruktätare Många fjärilslarver, borrflugor, fröskinnbaggar och jordlöpare lever av frön och frukter. 5

6 Pollen- och nektarätare Insekter som livnär sig på pollen och nektar bidrar ofta till att befrukta växterna. Bland vanliga insekter som livnär sig på pollen och nektar kan bin, humlor, steklar, flugor, fjärilar och vissa skalbaggar nämnas. Man räknar med att över 60 % av världens blomväxter pollineras av insekter. Äpplen och päron är helt beroende av insektspollinering. Nedbrytare Insekterna är mycket viktiga för nedbrytning av dött organiskt material genom att förbereda för svamparnas nedbrytning. Rovdjur De ofta vackra jordlöparna hör till rovinsekterna som livnär sig på andra småkryp. Bland andra vanliga rovinsekter kan myror, kortvingar, rovflugor, dykare, getingar, trollsländor och nyckelpigor nämnas. Parasiter Nästan alla växtätande insekter har en parasit som reglerar antalet växtätare. Parasiterna är en mycket talrik grupp och vissa kan användas som biologisk bekämpning i växthus. Betesmarker är viktiga insektsmiljöer. 6

7 Kända värdefulla insektslokaler. Landskrona har två klassiska insektslokaler. 1. Ålabodarna, Sundvik och slänterna söder därom. 2. Vens backafall med anslutande naturområden. Ålabodarna, S undvik och slänterna söder därom. Området är till stor del format av lergroparna som har bildats vid den tidigare tegelindustrin. Det är floristiskt mycket intressant med förekomst av flera sällsynta arter såsom jättefräken, klintsnyltrot och bitterfibbla. Området är emellertid minst lika intressant ur entomologisk synpunkt. Området rymmer massor med sällsynta skalbaggsarter, som är rödlistade, men det finns även andra insektsordningar representerade. Fortfarande görs fynd av sällsynta och oväntade arter. Det har även gjorts fynd av arter som är okända för vetenskapen och som är fortfarande obeskrivna (Gyrophaena sp.). Man kan fråga sig varför lokalen är så attraktiv. En förklaring torde vara de solexponerade lertagen, som erbjuder en mycket specifik miljö. En annan är förekomsten av lämpliga värdväxter som i denna miljö blir speciellt attraktiva. Området håller emellertid på att förbuskas och blir allt mer igenvuxet. De öppna solexponerade lerknutorna blir gräsbevuxna. Floran allt mera trivial. Buskvegetationen tränger sig på. De attraktiva lokalerna håller på att förstöras helt och hållet. Vill man behålla denna fina insektslokal är restaureringsåtgärder akuta. Vens backafall med anslutande naturområden. Ur entomologisk synpunkt är det framförallt öns västra backafall som är intressanta. M ånga arter är gemensamma med dem som finns vid Ålabodarna. M ed tanke på att svart majbagge förekommer och att i alla fall tidigare även spansk fluga förekommit på Ven är förekomst av solitära bin av stort intresse. En inventering av solitära bin och hur man kan förbättra deras livsmiljöer är påkallad. Lokalerna på Vens backafall torde inte vara lika hotade av igenväxning som Ålabodarna därför att det då och då förekommer större eller mindre ras. Däremot kvarstår risken att områdena strax ovanför rasbranterna blir mer och mer igenvuxna. Tågerups vildpark. Förutom dessa två klassiska lokaler har Tågerups vildpark vid Sörenssons inventering 1999 visat sig innehålla en intressant insektsfauna. Denna fauna är av en helt annan karaktär än den på Ålabodarna och Ven. Det handlar om arter som är knutna till gamla träd som är under nedbrytning. Lokaler/biotoper som kan tänkas hysa ett värdefullt insektsliv. Det finns ytterligare ett antal lokaler inom Landskrona kommun, som kan förväntas hysa en intressant insektsfauna. Allmänt kan sägas att dessa lokaler är dåligt undersökta. 1. Rååns dalgång mellan Ottarp och Vallåkra med tillhörande skogspartier i anslutning till slänterna. Det är troligt att man här skulle finna en insektsfauna som påminner om den i Tågerups vildpark. 7

8 2. Säbyholmsparken. Det har gjorts en del mycket anmärkningsvärda fynd av flugor med bl a en art som tidigare ej var känd i Sverige. Detta tyder på att den kan hysa ytterligare intressanta arter av såväl skalbaggar, steklar och tvåvingar. 3. Södra industriområdet (sandutfyllnaden) till skjutbanan. Området har en intressant flora som kan utgöra värdväxter för många insektsarter. Lokaler med ruderatväxter kan vid närmare undersökningar visa sig hysa de mest överraskande arter. Som exempel härpå kan nämnas att man på ett övergivet koloniområde i malmötrakten fann man inte mindre än 7 arter som tidigare inte var kända i Sverige. Inom området finns också ett par vattensamlingar som åtminstone tidigare var kommunens enda lokal för dykaren Agabus conspersus. Denna art är ej längre rödlistad, men den har en begränsad utbredning i sydvästra Skånes strandområden. Landskronalokalen är, såvitt känt, landets nordligaste fyndplats för arten. 4. Havsstrandängarna mellan skjutbanan och södra kommungränsen. Strandängarna hyser en brackvattenfauna som inte är särskilt väl undersökt. Känt är dock att här finns de enda kända landskronalokalerna för buksimmarna Sigara stagnalis och Corixa panzeri. 5. Landskronas småvatten. Landskrona har ett mycket stort antal dammar och småvatten. Många av dessa är anlagda på senare år. Genom Ekologgruppens i Landskrona undersökningar av dammar i anslutning till Höje och Kävlinge åar har det visat sig att buksimmararter som tidigare ansetts som extremt sällsynta plötsligt har börjat uppträda som vanliga av någon svårförståelig anledning. Det vore därför intressant att undersöka om dessa arter även spritts sig till Landskrona kommun. De arter som visat sig vara mest expansiva är buksimmarna Corixa panzeri, Glaenicorisa propinqua, Sigara germari och i viss mån även Sigara longipalis. Behov av nya inventeringar. För att bättre kunna bedöma de ovan angivna lokalernas värde som skyddsvärda insektslokaler är det nödvändigt att utföra riktade inventeringar dvs. inventeringen inriktas på de djur som kan förväntas vara av intresse. 8

9 Behov av återinventeringar av klassiska lokaler Ven. Ven inventerades av Thure Palm under sommaren Därmed befästes Vens storhet som insektslokal. Därefter har ön besökts av ett stort antal samlare. Några fler egentliga inventeringar har det inte varit fråga om utan det har mer handlat om att återfinna de intressantaste arterna. Det vore påkallat att på nytt göra en seriös inventering av Vens intressantaste lokaler dvs. backafallen och områdena i anslutning till dessa. Palms inventering var helt inriktad på skalbaggar. Det vore påkallat att man även inkluderade solitära bin i inventeringen. De odlade områdena är utan intresse i det här sammanhanget. Ålabodarna. Ålabodarna har aldrig blivit heltäckande inventerad. Dess fauna under lokalens glanstid är dock väl känd. De intressantaste lokalerna har under de senaste åren vuxet igen kraftigt. Marken är täckt med gräs och triviala arter. Buskvegetationen har brett ut sig. Om Ålabodarna skall kunna återfå sin gamla status är det nödvändigt att lokalen genomgår en genomgripande restaurering. Den bör omfatta: Kraftig buskröjning De befintliga buskarna bör undanröjas med rötterna. Av de befintliga träden kan med fördel en del havtorn och sälgar lämnas kvar. Det viktigaste är att man släpper in ordentligt med ljus i lokalen. Friläggning av de igenvuxna lertagen Förslagsvis skulle man bara frilägga delar av lertagen. Därvid skulle man kunna studera dels den nuvarande faunan i de igenvuxna delarna och dels skulle man kunna följa hur kolonisationen till de blottlagda ytorna sker. Detta skulle vara en mycket intressant inventerings- och undersökningsuppgift. Påföljande år skulle de återstående ytorna blottläggas. Tågerups vildpark. Parken har nyligen inventerats (Sörensson, 1999) och visat sig hysa en intressant insektsfauna. F.n. föreligger inget behov av ny inventering. 9

10 Åtgärder för att gynna ett rikt insektsliv Insekter behöver flera livsmiljöer Insekterna behöver ofta flera miljöer för att kunna leva och fortplanta sig. Fjärilarna behöver ofta en miljö för att leka och para sig, larverna behöver en annan miljö och de vuxna djuren behöver en tredje miljö för att söka sin föda. I det moderna storskaliga jordbruket har många insekter fått någon av sina livsmiljöer förstörda. I några fall har "skadeinsekter" däremot gynnats. Ett rikt insektsliv gynnas om det finns många olika typer av livsmiljöer tillgängliga inom korta avstånd. Rent generellt kan man säga att det viktigaste för bevarande och utveckling av en insektfauna är att det finns lämpliga utvecklingsmiljöer för djuren. Insamlingsförbud räddar aldrig en art om den inte har en lämplig miljö att utvecklas i. I det följande anges några åt gärder som man kan ha i åtanke för att befrämja arterna och därmed den biologiska mångfalden. Skapa och underhåll viktiga insektsmiljöer Generellt kan man säga att det äldre och småskaligare jordbruket med både växtodling och djurhållning har gynnat en rik mångfald av både växter och djur. I den moderna storskaliga och intensiva jordbruksproduktionen har många biotoper försvunnit. Men det finns många ganska enkla åt gärder som man kan göra för att gynna och behålla värdefulla insektsmiljöer. En enkel princip kan vara att försöka och bibehålla en variation av många olika livsmiljöer med korta avstånd. Sprutfria miljöer Kantzoner och åkerholmar med spridda träd som inte påverkas av bekämpningsmedel kan t ex. gynna pollinatörer som humlor och bin. Kantzonerna kan plöjas upp med några års mellanrum eller slåttras så att de tidiga pollen- och nektarrika växterna kan dominera. Betesmarker Betesmarker är ofta rika på både djur och växter. Insektslivet gynnas ofta om det finns inslag av bar jord med sand och grus, kortsnaggat gräs, och partier med buskar och högvuxna örter och gräs. De mer högvuxna parterna kan ligga utanför betesmarkens stängsel. Ett problem är användningen av avmaskningsmedel som gör kreaturens spillning giftig för de djur som lever i och av denna. 10

11 Naturbetesmarker hyser mer insekter än kulturbeten. Avmaskningsmedel kan dock påverka insektslivet kraftigt. Buskar och bryn Partier med blommande buskar och bryn skapar ofta rika insektsmiljöer. Partierna kan behöva skötas för att inte växa igen. Det är ofta en fördel med oregelbundna kanter och att död ved sparas. Vidare gynnas mångfalden om artrikedomen av buskar och träd är hög. Torra miljöer Torra och solbelysta miljöer med sand och grus hyser ofta en rik fauna med vildbin, steklar och skalbaggar. Det kan vara vägkanter, små grustäkter, backafall och liknande. Här bör man hålla efter skuggande buskar och träd. Torra och sandiga miljöer som vid stränder och i Saxtorpsområdet har värdefulla i nsektsmi ljöer. 11

12 Småvatten M indre vattensamlingar och vattendrag är ofta mycket rika på insekter. Fladdermöss och insektsätande fåglar söker sig ofta till vattensamlingar för att ta för sig av överflödet. Insekterna gynnas av att vattnet är varmt så man bör hålla skuggande träd och buskar borta i söder medan träd i norr kan skydda mot kalla vindar. Många småvatten har skapats av människan. Bygg upp komposter, lövhögar, upplag med gammalt virke o dyl Kardinalfelet som de flesta gör är att de städar för mycket i naturen. Det gäller både i den egna lilla trädgården, i parker och vid större skogsavverkningar. Lämna gärna kvar en lövhög och låt grenar och stubbar vara kvar så att insekterna kan utveckla sig. En gammal stubbe kan bli en bra boplats för många insektsarter. Tångvallarna längs våra stränder är rika insektsmiljöer där våra flyttfåglar kan förse sig på resan till vinter- eller sommarkvarteren. 12

13 Var rädd om minibiotoper Ofta kan gamla stubbar, myrstackar, virkesupplag och andra minibiotoper hysa ett mycket speciellt insektsliv. Det kan handla om någon enskild art som funnit en passande utvecklingsmiljö, men det kan naturligtvis också röra sig om mer komplexa samhällen. Det är viktigt att tänka efter mer en gång innan en biotop förstörs. En rik flora gynnar ett rikt insektsliv Monokulturer är ofta dödsstöten till ett rikt och varierat insektsliv. Tvärtom kan enstaka arter uppförökas explosionsartat och uppträda som skadedjur pga. av att de har den berörda växten som värdväxt. Det moderna jordbruket erbjuder många exempel härpå. Alléer med gamla träd är ofta rika miljöer. Trakterna kring Ålabodarna med betesmarker och lertag är viktiga insektsmiljöer. 13

14 Förekomst av rödlistade arter Följande arter, som är kända från Landskrona kommun, är upptagna i rödlistan 2000 (Gärdenfors U., 2000). Arterna är ordnade efter hotkategorier i den ordning de förekommer i rödlistan. Svenska namn anges endast om de är upptagna i rödlistan. Den är grundad på de uppgifter som stått i publicerade undersökningar, samt förekomst i offentliga och privata samlingar. Vidare har Artdatabanken välvilligt meddelat fynd från Landskrona kommun. Sannolikt förekommer ytterligare ett antal rödlistade arter. För definition av de olika rödlistkategorierna se bilaga 1. Steklar - Hymenoptera DD Kunskapsbrist Data deficient Ectemnius sexcinctus Denna vackra rovstekel har haft en liten koloni i ett gammalt korsvirkeshus mitt inne i centrala Landskrona stad under minst 40 år och den finns fortfarande kvar. Lever i söndervittrade partier av korsvirket. Blomflugor är dess viktigaste byte. En kemisk bekämpning skulle lätt utplåna hela kolonin. Arten är förutom i Skåne även känd i enstaka exemplar från Småland och Sörmland. Fjärilar - Lepidoptera EN Starkt hotad Endangered Scopula ornata prydlig lövmätare Endast känd från två skånska lokaler, Kåseberga och Ålabodarna. Larven lever på kungsmynta (Origanum vulgare). Arten tycks endast förekomma där värdväxten står helt exponerad med bara markfläckar i närheten. Hotas vid igenväxning. Fynden från Ålabodarna är gjorda mellan Rustningshamnen och Sundvik, samt i rasbranterna mot Hildesborg under 1970 och 80-talet (Artdatabanken). NT Missgynnad Near thratened Cupido minimus liten blåvinge Känd från Ålabodarna. Påträffad i stora delar av landet. Starkt bunden till sin värdväxt, getväppling (Anthyllis vulneraria). Hotas av förbuskning men även av allt för intensivt betning av får. Det krävs någorlunda täta bestånd av getväppling för att bibehålla en liten population av liten blåvinge. Sesia bembeciformis bålgetinglik glasvinge Känd från Säby, Tofta och Ålabodarna genom fynd från 1970 och 80-talet (Artdatabanken). I Skåne är larven påträffad i gråvide (Salix cinerea), sälg (Salix caprea) och vitpil (Salix alba). Det största hotet är att solexponerade sälgar avverkas och att videsnår uppsnyggas och rensas. Pammene agnotana hagtornsvecklare Känd från Ålabodarna genom fynd från 1980-talet. I övrigt blott känd från några få skånska lokaler, mestadels fåtaligt (Artdatabanken). Arten är knuten till hagtorn (Crataegus spp.). Största hotet är borthuggning av hagtornsbuskar. 14

15 Tvåvingar - Diptera EN Starkt hotade Endangered Systenus scholtzi rödhornad mulmstyltfluga Tagen i 3 ex. i Tågerups vildpark i anslutning till en stor almstubbe (Sörensson,1999). Därutöver endast känd från ytterligare en lokal i Lund. Arten utvecklas i mulmen i röthål på t. ex. alm och bok. VU Sårbar Vulnerable Solva marginata knubblårsbarkfluga Tagen i 1 ex.i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Den är vidare tagen 1992 av Prütz i Landskrona och Ålabodarna. Därutöver endast känd från några få lokaler i Skåne. Larverna utvecklas under bark av murkna lövträd och stockar särskilt asp och poppel. Hotas av brist på lämplig död lövved. Xylota xanthocnema gulbent träblomfluga Tagen i Säbyholm 1997, där den håvades vid ett dike (Prütz). Arten anmäldes som ny för Sverige Den har tidigare varit sammanblandad med den närstående Xylota sylvarum. Tidigare blott känd från 6 skånska lokaler. Arten är knuten till gammal lövskog med träd under nedbrytning. Försvinner dessa hotas arten. NT M issgynnad Near threatened Aulacigaster leucopeza almsavfluga Två ex. från savande alm i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Beroende av äldre skadade lövträd i vars sav larverna utvecklas. Oedalea tibialis liten lundpuckeldansfluga 1 ex. från Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Utvecklas i murken ved i lundartad lövskog. Oedalea flavipes långhornad lundpuckeldansfluga Tagen i 2 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Känd från omkring 10 skånska lokaler. Utvecklas i murken ved i lundartad lövskog. Eupachygaster tarsalis långryggad barkvapenfluga Känd i 1 ex. i anslutning till en hög almstubbe i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Blott känd från 7 svenska lokaler. Larverna utvecklas under bark, i murken ved och i mulm av diverse lövträd. Beroende av död ved och döende träd. Skalbaggar - Coleoptera CR Akut hotade Critically Endangered Bembidion andreae havsstrandlöpare. 15

16 Känd från Ven och Ålabodarna. Lever uteslutande vid havet på fuktig vegetationslös sand, dels i strandbranter med framsipprande grundvatten och dels på själva havstranden. Hotas framförallt av igenväxning. Clivina collaris brokig mullvadslöpare Ålabodarna är den enda kända frilandslokalen i Sverige. F.ö. blott känd från några fynd i växthus o.dyl. Lever underjordiskt i vegetationsfattiga branter av fuktig sand och mjäla. Hotas av uttorkning och igenväxning. Dyschirius laeviusculus brantgrävare I Sverige endast känd i några få exemplar från Ålabodarna tagna 1975 i slänterna söder om Sundvik. Lever i vegetationsfattiga lersandiga rasbranter fuktade av sipprande vatten. Populationen är sannolikt mycket liten. Hotas av igenväxning av biotopen. Ocypus globulifer Känd framförallt från Ålabodarna där den tagits vid ett flertal tillfällen. Tagen på Ven 1997 av Sindre Ligard (Ljungberg,1998) Det är en stor ca 2 cm lång kortvinge. Aphodius subterraneus fårad dyngbagge Tagen i en kompost vid Säbyholm och i ett växthus. Var tidigare utbredd till Dalarna och Gästrikland. Den har minskat starkt under 1900-talet. Inga kända fynd från de senaste årtiondena. Hotas framförallt av nedläggning av betesmark. Lytta vesicatoria spansk fluga Tagen på Ven av flera samlare på 1950-talet. Inga sentida fynd är kända från Ven. Det senaste svenska fyndet gjordes på Öland 1983.Larverna utvecklas hos solitära bin. Den fullbildade insekten brukar man finna framförallt i syren. Det främsta hotet är att dess värddjur blir allt sällsyntare pga. upphörd betning och igenväxning av öppna marker. S ciaphobus rubi Tagen i Ålabodarna 1994 i 1 exemplar. Arten beskrevs av Gyllenhal Den har senare strukits från den svenska artlistan pga. brist på beläggexemplar. Vid senare efterforskning har ett exemplar påträffats i Riksmuseets samlingar, troligen tagen på Bälteberga av Wetterhall ( Dufberg: Ent. Tidskr ). Lär leva på blåhallon, vilken finns i Ålabodarna. EN Starkt hotade Endangered Dyschirius chalceus saltgrävare Endast känd från Ålabodarna, där Sven Palmqvist tog 3 ex Arten är endast känd från några spridda lokaler i Skåne, Halland, Öland och Gotland. Lever på lerig eller lersandig, salthaltig mark nära havet eller vid små vattensamlingar nära havsstranden. Hotas framförallt av exploatering av havsstrandsängar, igenfyllning och förorening av småvatten nära havet. 16

17 Onthophagus joannae Joannas dvärgdyvel Tagen av flera samlare på Ven. Även känd från Ålabodarna. Den lever på fårspillning. Har tidigare varit sammanblandad med Onthophagus ovatus och därför är dess nuvarande status dåligt känd. Säkra fynd föreligger endast från västra Sverige från Skåne upp till Västergötland. Den har minskat starkt under efterkrigstiden. Hotas framförallt av nedläggning av betesmark och ändrad betesdrift. Blaps sinuaticollis förväxlat dödsbud Fanns tidigare i Weibulls magasinbyggnader och kvarnrummet på en svingård i Tofta. Det är okänt om den lever kvar. Arten har tidigare i Sverige varit sammanblandad med Blaps lethifera, men blev 1990 konstaterad för Sverige. Man beskrev t.o.m. en ny underart, Blaps sinuaticollis suecica, från material insamlat i Tofta. (Ferrer & Picka. Ent. Tidsk.111,1990). Framförallt är den hotad om inomhusmiljön förändras. Calosirus terminatus Denna art som tidigare var känd under namnet Ceutorhynchus terminatus är endast känd från några få lokaler i södra Skåne bl. a. Ålabodarna, där den tagits av flera samlare. Den utvecklas i rothalsarna på vildmorot som växer i varma sluttningar. Hotas framförallt av igenväxning. VU Sårbara Vulnerable Bembidion humerale torvlöpare Ven. 1 ex. tagen i fuktig mossa på västra strandbranten (Palm,1935). Arten tycks ha minskat under 1900-talet. I Skåne endast känd från ett fåtal lokaler efter Utdikning av torvmossar största hotet. Tveksamt om arten finns kvar på Ven. Carabus convexus kullerlöpare Känd från Ålabodarna. Lever på torr, öppen, gärna sandig grusmark, helst i södersluttningar. Arten har minskat kraftigt under 1900-talet och finns nu endast på isolerade områden. Hotas av igenväxning och restaurering av grustag. 17

18 Dyschirius angustatus mjälgrävare Tagen av många samlare både på Ven och i Ålabodarna. Lever i brinkar och lertag där de jagar Bledius-arter. Ett fynd föreligger från det närbelägna Fortuna. Mest akuta hotet är igenväxning av strandbranter och lertag. Dyschirius impunctipennis dyngrävare Känd i 1 exemplar från strandutfyllnaden i södra industriområdet. Måhända är fyndet tillfälligt. Normalt lever den på helt vegetationslösa flacka sandstränder vid havet. På sådana lokaler är en ökad badturism ett kraftigt hot. Dyschirius intermedius ågrävare Känd från Ven och Ålabodarna där den ibland förekommer tillsammans med Dyschirius angustatus. Lever i vegetationsfattiga, lersandiga strandbranter vid havet och vid liknande miljöer i lertag. Hotas framförallt av igenväxning. Laemostenus terricola källarlöpare En ganska stor jordlöpare som är känd från Weibulls sädesmagasin i Landskrona och i kvarnrummet på en svingård i Tofta, samt ytterligare någon inomhuslokal i Landskrona. På senare tid har man konstaterat att den även lever i djurbon, främst kaninbon bl. a. på Glumslövs backar (Ljungberg,1995). Hotas framförallt av ändrade inomhusmiljöer, men samtidigt kan man förvänta att den får nya möjligheter pga. sitt ändrade levnadssätt. Ocys quinquestriatus murlöpare Funnen i anslutning till Landskrona Citadell. Arten fanns under puts på den södra muren ett par decimeter över marken. Ett fynd föreligger från Ålabodarna taget av Palmqvist Det förefaller vara tillfälligt. Lever synantropt i källare, magasin och vid ruiner där den sannolikt utvecklas i gnagarbon. Hotas av rivning och restaurering av äldre byggnader. Dytiscus circumflexus 1 ex. tagen av Ekologgruppen i en damm vid Tågerups säteri. Arten lever i öppna dammar med kantvegetation. Den anses ha minskat under senare år. Försämrad vattenkvalité, utdikning och igenfyllning av dammarna är de största hoten mot arten. Plegedarus dissectus Tagen i 4 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Dessutom sågs flera exx. Det är en sällsynt och mycket lokal stumpbagge, som är knuten till naturskog. Den lever i mulm, under bark och i fuktig vitrötad ved i döda lågor och gamla stubbar. Förekommer främst i bok, men i Tågerup togs den på alm. Försvinner lämpliga yngelträd kan arten inte fortleva. Amarochara umbrosa Ven. 1 ex. tagen i en murken pil och 1 ex. under tång (Palm,1935). Bledius erraticus Känd från Ven och Ålabodarna. Förekommer i slänter och lertag där de gräver gångar i marken. Är bytesdjur åt Dyschirius-arter. Hotas främst genom igenväxning av lokalerna. 18

19 Euplectus infirmus Tagen i 1 ex. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999) i fönsterfälla. Endast känd från några få lokaler i Skåne. Den anges utvecklas under barken på gamla ekar eller i ihåliga ekar, men i Tågerup gjordes fyndet i anslutning till alm. Största hotet är brist på gammal död lövträdsved. Thinobius brevipennis bredhornad grusvinge Känd från Ålabodarna. Arten förekommer i gruset nära vattenytan i grustag. Största hotet är att lämpliga grustag förstörs genom restaurering. Tomoglossa luteicornis Känd från Ålabodarna. Lever på slamsand i grustag. Hotas av igenväxning. Velleius dilatatus Tagen i 4 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999) på stora grova almstubbar. Denna stora kortvinge är intimt knuten till bålgetingen och tycks endast förekomma i gamla, grova, ihåliga lövträd, som utgör boplatser åt bålgetingarna. Hotas av att gamla ihåliga lövträd blir allt sällsyntare. Aphodius luridus likgul dyngbagge Rapporterad från Ven. Tagen i fårspillning (Palm,1935). 2 exx. tagna av Stig Blixt Var tidigare mer utbredd. Nu finns den framförallt i Skåne och på Öland. Hotas av nedläggning av betesmark. Chaetophora spinosa Känd från Ålabodarna. Tagen i lergroparna. Hotas av att groparna håller på att växa igen. Limnichus pygmaeus Ven. Anges vara tagen vid basen av torra grästuvor på sandbotten (Palm,1935). Även känd från Ålabodarna. Den lever i mycket fuktig sand vid källflöden. Hotas av igenväxning. Trinodes hirtus Denna lilla änger togs i 8 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Den är knuten till gamla, grova lövträd, där den lever under barken. Dessa biotoper är nödvändiga för artens fortlevnad. Anaspis regimbarti Känd från Citadellets koloniområde, där de första svenska exemplaren togs i spireablommor. Arten utvecklas i död ved. Eftersom artens utbredning är mycket begränsad kan dess existens hotas av att lämplig yngelved försvinner. 19

20 Meloe proscarabaeus svart majbagge Känd från både Ven och Ålabodarna, där man kan finna dem krypande i gräset, betande som små kor. Honorna har kraftigt uppsvällda bakkroppar fyllda med 1000-tals ägg. Arten är knuten till olika arter solitära bin framförallt av släktet Anthophora som bor i marken på torra, varma lokaler. Dessa lokaler har hållits öppna genom betning. Upphör betning hotas lokalerna att växa igen och då försämras livsbetingelserna för de solitära bina, vilket i sin tur hotar den svarta majbaggens överlevnadsmöjligheter. Dibolia occultans Ven. Siktad ur löv på sandmark (Palm,1935). Arten anges leva på Mentha-arter (mynta) på fuktängar. Hotas av igenväxning. Apion filirostre Känd från Ven. Dess svenska utbredning begränsas till Skåne och Blekinge. Den är sällsynt och mycket lokal. Lever framförallt på Medicago (lusern) på torra strandängar och vägkanter. Hotas främst av igenväxning. Apion penetrans Känd från Ven och Ålabodarna. Lever på rödklint och väddklint där dessa växer i strandsluttningar nära havet. Igenväxning som tränger ut dessa arter utgör ett hot mot denna spetsvivel. Pselactus spadix hårig vedvivel Känd från Ålabodarna. Funnen på drivved vid stranden. NT M issgynnad Near Threatened Bembidion stephensi källsnabblöpare Känd från Ven och Ålabodarna, där den lever i fuktiga slänter och lertag. Känslig för igenväxning. Harpalus picipennis knubbfrölöpare Känd från Ålabodarna. Lever på öppna sandmarker med sparsam vegetation, gärna i solexponerade sydbranter. Var tidigare även känd från Öland, men efter 1950 har den endast tagits i Skåne. Hotas av igenväxning eller exploatering av sandmarker. 20

21 Panagaeus cruxmajor Ven. 1 ex. vid en rännil i strandbranten (Palm,1935). Lever på fuktig och blöt, solexponerad mark med mossrikt lågbevuxen vegetation. Har gått starkt tillbaka de senaste 50 åren. Hotas av såväl igenväxning som av utdikning av öppna myrmarker. Hydraena pulchella 1 ex. tagen i Saxån 1997 vid Ekologgruppens inventeringar. Arten är sällsynt och lokal. Den lever i rinnande vatten där den främst är knuten till små forssträckor. Tages ofta där det finns vegetation av Fontinalis. Försämrad vattenkvalité är största hotet. Bledius nanus Känd från Ven och Ålabodarna. Lever i slänter och lertag. Hotas av igenväxning. Euplectus kirbii 1 ex. sållat i anslutning till en hög almstubbe (Sörensson,1999). På Hallands Väderö är den tagen under barken på en vindfälld bok. Gamla döda träd är en förutsättning för artens fortbestånd. Falagrioma thoracica Tagen 1993 i Ålabodarna i en gräskompost av A. Dufberg. Hapalaraea pygmaea Tagen i 2 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson, 1999) i anslutning till en stor almstubbe. Scopaeus minutus Känd från Ven. Tagen dels under tångruskor och dels i lersand i Bledius-gångar (Palm,1935). Hotas av igenväxning. Silusa rubiginosa 3 exx. från Tågerups vildpark (Sörensson,1999). En liten sällsynt och lokal kortvinge som är knuten till levande almar. Jagar småinsekter i anslutning till savflöden. På lång sikt hotad av att almsjukan slår ut större delen av almbeståndet. 21

22 Geotrupes vernalis vårtordyvel Känd från Ven. Utvecklas i spillning. Tycks minska i antal. Igenläggning av betesmark och ändring av betesdrift utgör hot för arten. Agrilus laticornis bredhornad smalpraktbagge 1 ex. av denna praktbagge togs i Tågerups vildpark i anslutning till en hög almstubbe, (Sörensson,1999). Vedlevande. Tillgång på död ved är en förutsättning för artens fortlevnad. Hylis foveicollis 2 exx. från Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Lever i murkna lågor och stubbar angripna av brun krympningsröta. Största hotet är brist på lämplig föryngringsved. Dorcatoma substriata sprängtickgnagare Tagen i 2 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999) i anslutning till en hög almstubbe. 1 ex. i Karlsund i en delvis vitrötad bokstubbe tagen av Prütz i juli Larverna utvecklas främst i sprängticka (Inonotus obliquus) som växer på björk, bok och alm. Ofta finns den på almsjukedödade almar, men dessa minskar med tiden. Abdera flexuosa bandad albrunbagge 4 exx. togs i Tågerups vildpark på en alticka och i fällfångst (Sörensson,1999). Arten lever på alticka på klibb- och gråal. Eftersom den är specialiserad hotas den lätt om inte levnadsbetingelserna finns. Aderus populneus aspögonbagge 1 ex. i Tågerups vildpark tagen i fälla i anslutning till en stor almstubbe. Arten är knuten till vitrötad lövträdsved av bl. a. asp, sälg och ask. Förekommer även i hålträd. Minskas förekomsten av lämpliga substrat hotas arten. Cis castaneus Tagen i Tågerups vildpark, 2 exx. på en alticka (Sörensson,1999). Är knuten till olika tickor och hotas om dessa ej finns. Lissoderma denticolle vasstandad trädbasbagge 22

23 Tagen i Tågerups vildpark i 1 ex. i anslutning till en stor almstubbe (Sörensson,1999). Den anges leva i nyligen döda lövtrådsgrenar där larverna livnär sig på svampangripen vävnad. Arten minskar med all sannolikhet. Mycetophagus populi brungul vedsvampbagge Tagen vid sållning i 2 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Arten lever i vitrötad lövträdsved. Påträffas ofta i almstubbar. Största hotet är brist på lämplig ved. Mycetophagus quadripustulatus stor vedsvampbagge 1 ex. tagit i Tågerups vildpark i anslutning till en hög almstubbe (Sörensson,1999). Arten lever i olika trädsvampar främst fjällticka. Hotas av att träd dessa svampar gallras bort. Pyrrhidium sanguineum rödhjon Togs under 1950-talet av Stig Blixt. Inga sentida fynd är kända. Longitarsus anchusae Ven. Tagen på Anchusa och Echium (Palm,1935). Apion aeneum En spetsvivel som går på malva. Känd från Ålabodarna och området kring Citadellet. De flesta sällsynta Apion-arter är bundna till speciella värdväxter. Dessa är en förutsättning för arternas fortlevnad. Apion astragali sötvedelsspetsvivel Känd från Ven och Ålabodarna. Apion carduum Ven. 2 exx. på Carduus crispus (Palm,1935). Apion rufirostre Ven. 1 ex. på Malva silvestre (Palm,1935). Apion varipes Ven. Tagen på Trifolium arvense (Palm,1935). Dryocoetes villosus ekbarkborre 1 ex. tagen i fälla i Tågerups vildpark. Knuten till ek. Otiorhynchus rugosostriatus Denna öronvivel är känd från Ven i ett flertal exemplar tagna under 1950 och 60- talet. Den är även känd från Ålabodarna. Scolytus mali kärnfruktsplintborre Känd från Citadellets koloniområde, där den är kläckt ur äppelgrenar. S trophosomus faber Ven. 2 exx. vid basen på grästuvor vid strandbranten (Palm,1935). 23

24 Tanymecus palliatus En relativt stor vivel, som är känd både från lergroparna i Ålabodarna och strandsluttningarna på Ven. Hotas av igenväxning. Trachyphloeus digitalis Känd från Ålabodarna. Största hotet är igenväxning. Trachyphloeus spinimanus Känd från Ålabodarna. Största hotet är igenväxning. DD Kunskapsbrist Data Deficient Hoplia philanthus fjällig ängsborre Arten är i rödlistan 2000 angiven som Hoplia farinosa. Enligt utredningar som gjorts skall de djur som är tagna i Sverige heta Hoplia philanthus (Forshage M. Ent. Tidskr (2000)). Arten är känd från Ålabodarna. 1 ex. togs i den norra lergraven 1994 av Tord Hägg. Trots flitigt sökande har inte några ytterligare fynd gjorts. Fynd från andra delar av Skåne är gjorda på 1800-talet. Arten hör hemma på vegetationsrik ängsmark där larverna utvecklas på växtrötter. Arten är akut hotad i Ålabodarna på grund av igenväxning. Halvvingar - Hemiptera EN Starkt hotad Endangered Trigonotylus pulchellus grågrön gräsängsskinnbagge Arten är känd genom gamla fynd från Saxtorp, tagna av Kemner 1934 och Ossiannilsson utan årtal. Sista fyndet i Skåne anges till 1967 (Artdatabanken). Arten lever på torra, sandiga, soliga marker på borsttåtel, Corynephorus canescens. Borsttåtelhedar har minskat kraftigt genom plantering och övrig exploatering och ökat kvävenedfall. VU Sårbar Vulnerable Conostethus roseus Känd i Skåne från 8 lokaler men blott från 1 efter Tagen av Ossiannilsson i Saxtorp 1939 (Artdatabanken). Lever på torr, solig, öppen mark och är bunden till gräs främst Festuca rubra och F. ovina. Polymerus brevicornis Arten är känd från ett fåtal skånska lokaler. Tagen av Ljungbeck i Saxtorp, dock utan årsangivelse. En lång serie tagen av Sven Persson i Saxtorp Lever på gulmåra på torr, sandig och solig mark. NT M issgynnad Near threatened Gampsocaris puntipes Artdatabanken anger fynd från Ålabodarna från och från Ven från Sven Persson har tagit den i Ålabodarna 1980 i en lång serie och i 1 ex. 24

25 1985. Arten är blott känd från 7 skånska lokaler. Den lever på puktörne, Ononis repens. Amblytylus albidus borsttåtelskinnbagge Känd från ett flertal skånska lokaler. Tagen i Saxtorp av Kemner 1934 (Artdatabanken). Sven Persson har tagit den där Lever på borsttåtel, som hotas av plantering av skog och exploatering för sommarstugebebyggelse. Ökat kvävenedfall försämrar också borsttåtens livsbetingelser. Övriga grupper Sländer: Neuroptera - Nätvingar, Raphidioptera Halssländor, Trichoptera - Nattsländor, Plecoptera - Bäcksländer, Odenata Trollsländer & Ephemeroptera Dagsländer. Så vitt det har gått att konstatera föreligger det inga fynd av rödlistade arter av dessa ordningar inom Landskrona kommun. De vattendrag som man kunde förvänta dem i rinner alla i lantbruksbruksbygder. Pga. av diverse föroreningar och näringsrikedom hyser de som regel en trivial fauna. 25

26 Artförteckning över kända lokaler Inventeringar av kända lokaler inom Landskrona kommun har endast förekommit på Ven av Palm (1939) och Tågerups vildpark av Sörensson (1999). Ålabodarna har besökts av ett flertal samlare under årens lopp, men någon egentlig insektsinventering har aldrig förekommit. Undersökning av den vattenlevande faunan i Saxån Braån har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. I det följande redovisats de arter som funnits vid respektive inventering. Tågerups vildpark Denna inventering utfördes av M. Sörensson,1999 och begränsade sig till de vedlevande arter som fanns inom området. Följande arter rapporterades: Hymenoptera - Steklar Vägsteklar Pompilidae Dipogon subintermedium Rovsteklar Sphecidae Pemphredon morio P. lugubris Passaloecus corniger P. insignis P. singularis Spilomena differens Trypoxylon clavicerum Rhopalum coarctatum Ectemnius cavifrons E. cephalotes Crossocerus quadrimaculatus C. walkeri C. podagricus C. annulipes C. cetratus C. pusillus Guldsteklar Chrysididae Chrysis fenniensis Solitära getingar Eumenidae Ancistrocerus trifasciatus Sociala getingar Ve spidae Vespa crabro Coleoptera - Skalbaggar Stumpbaggar Histeridae Plegaderus dissectus Gnathoncus buyssoni Dendrophilus corticalis Mycelbaggar Leiodidae Anisotoma humeralis Agathidium nigripenne A. varians Kortvingar Staphylinidae Velleius dilatatus Quedius scitus Eplectus karsteni E. infirmus E. k. kirbii Phyllodrepa ioptera Ph. nigra Hapalaraea pygmaea Phloeocharis subtilissima Aleochara sparsa Haploglossa villosula Leptusa pulchella Silusa rubiginosa Homalota plana Knäppare Elate ridae Melanotus sp. Halvknäppare Eucnemidae Hylis foveicollis Microrhagus pygmaeus Småknäppare Throscidae Trixagus carinifrons Praktbaggar - Bupresidae Agrilus laticornis Ängrar - Dermestidae Trinotus hirtus Tjuvbaggar - Ptinidae Ptinus rufipes P. fur 26

27 Trägnagare - Anobiidae Anobium nitidum Dorcatoma dresdensis D. substriata Ptilinus pectinicornis Glansbaggar - Nitidulidae Epurea melanocephala E. unicolor Arpidi ph ori dae Arpidiphorus orbiculatus Barkglansbaggar - Rhizophagidae Rhizophagus dispar R. bipustulatus Fuktbaggar - Crytophagidae Cryptophagus populi C. scanicus C. abietis C. dentatus C. cylindrus C. scutellatus Gångbaggar - Ce rylonidae Cerylon ferrugineum C. histeroides Svampbaggar - Endomychidae Mycetaea subterranea Svartbaggar - Tenebrionidae Mycetochara linearis Ristbaggar Scraptiidae Anaspis marginicollis A. thoracica A. rufilabris Brunbaggar Melandryidae Orchesia undulata O. micans Abdera affinis A. flexuosa Långhorningar Ce rambycidae Alosterna tabacicolor Grammoptera ruficornis Vivlar Curculionidae Scolytus laevis S. t riarmat us Dryocoetes villosus Diptera Tvåvingar Storharkrankar Tipulidae Dictenidea bimaculata Svampmyggor Myce tiphilidae Dynatosoma fuscicorne Platurocypta testata Mögelbaggar - Corticaridae Enicmus rugosus E. testaceus Trädsvampborrare Ciidae Cis alter C. bidentatus C. castaneus Ve dsvampbaggar Myce tophagidae Mycetophagus populi M. quadripustulatus Triphyllus bicolor Trädbasbaggar - Salpingidae Lissodema denticolle Salpingus planirostris S. ruficollis Ögonbaggar - Ade ridae Aderus populneus 27

28 Hårvingsmyggor Ditomyiidae Symmerus annulatus Platthornsmyggor Keroplatidae Orfelia fasciata Savmyggor Mycetobiidae Mycetobia sp. Fönste rmyggor Ansipodidae Sylvicola cincta S. punctata Lövträdsflugor Xylomyidae Solva marginata Vape nflugor Stratiomyidae Eupachygaster tarsalis Pachygaster leachi Neopachygaster meromelaena Rovflugor Asilidae Neoitamus cyanurus Puckeldansflugor Hybotidae Oedalea tibialis O. stigmatella O. flavipes Styltflugor Dolichopodidae Sciapus platypterus Neurigona pallida Systenus scholtzi Medetera jacula Blomflugor Syrphidae Myathropa florea Brachyopa sp. Skridflugor Micropezidae Catobata petronella Stjärtflugor Longchaeidae Lonchaea sp. Prickflugor Pallopte ridae Palloptera ustulata Träflugor Clusiidae Clusiodes albimana Tickflugor Odiniidae Odinia boletina Almsavflugor Aulacigastridae Aulacigaster leucopeza Smalvingeflugor Asteiidae Asteia amoena Leiomyza scatophagina Daggflugor Drosophiliidae Leucophenga maculata Köttflugor Sarcophagidae Macronychia sp. Oebalia cylindrica 28

29 Ven Förteckning över insamlade skalbaggar vid coleopterolgiska studier på ön Ven, Thure Palm, Inventeringen omfattar bara skalbaggar. Beläggexemplar finns på Göteborgs museum för samtliga arter. Nomenklaturen är delvis föråldrad. Cicindela hybrida Leistus ferrugineus Nebria livida N. brevicollis Notiophilus palustris Dyschirius arenosus D. angustatus D. aeneus D. intermedius Broscus cephalotus Asaphidion flavipes A. pallipes Bembidion lampros B. obtusum B. stephensi B. nitidulum B. andrae B. ustulatum B. rupestre B. minimum B. quadriguttatum B. quadrimaculatum B. articulatum B. clarki B. mannerheimi B. guttula B. lunulatum B. biguttatum Epaphius secalis Patrobus atrirufus Calathus ambiguus C. melanochephalus Synuchus nivalis Europhilus thoreyi Platynus ruficornis Idiochroma dorsalis Amara famelica A. tibialis A. fusca A. municipalis Ophonus melleti Harpalus smaragdinus H. latus Acupalpus meridianus Badister bipustulatus Panagaeus crux major Metabletus foveatus Dromius linearis D. melanocephalus Hydroporus discretus Amarochara umbrosa Ocalea picata Alechara intricata Microglotta nidicola Oxypoda longipes Myrmedonia limbata Sipalia circellaris Atheta brunnea A. splendens A. oblonga A. hygrobia A. fallax A. fungi Astilbus canaliculatus Gnypeta carbonaria G. velata Brachusa concolor Ischnopda atra I. umbratica I. leucopus Hypocyptus pulicarius H. tarsalis Tachyporus atriceps T. nitidulus Tachinus flavipes Mycetoporus bimaculatus Heterothops binotata Quedius umbrinus Q. maurorufos Q. fulvicollis Staphylinus similis S. siculus S. globulifer Philonthus quisquiliarius Othius melanocephalus Xantholinus punctulatus X. linearis X. longiventris Lathrobium multipunctatum L. fulvipenne L. pallidum Scopaeus minutus Stenus biguttatus S. bipunctatus S. rogeri S. pusillus S. humilis S. canaliculatus S. nitidiusculus S. brunnipes S. impressus S. coarcticollis Bledius pallipes B. erraticus B. longulus B. atricapillus B. nanus Platystethus cornutus Oxytelus insecatus Trogophloeus despectus Lesteva longelytrata Anthobium minutum A. torquatum A. sorbi Phloebium clypeatum Micripeplus porcatus Euconnus? claviger Stenichnus scutellaris Choleva agilis Nargus anisotomoides Liodes badia L. dubia Corylophus cassidioides Orthoperus brunnipes Hister purpurascens Saprinus rugifer Psammobius sulcicollis Aegialia sabuleti Aphodius erraticus A. fossor A. haemorrhoidalis A. fimetarius A. ater A. plagiatus A. prodromus A. luridus Onthophagus ovatus Helophorus nubilus Anacaena globulus Laccobius bipunctatus Limnebius aluta Sphaeridium bipustulatum Cercy on tristis Brachypterus glaber B. urticae Heterostomus pulicarius Meligethes flavipes M. picipes M. difficilis M. pedicularus M. tristis M. eryhtropus Cryptophagus distinguendus Atomaria pusilla A. atricapilla A. bicolor Phalacrus caricis Stilbus testaceus S. oblongus Corticaria crenulata C. umbilicata C. impressa C. elongata Corticarina fuscula C. truncatella Scymnus redtenbacheri Limnichus pygmaeus Syncalypta setigera Byrrhus pilula Cytilus sericeus C. auricomus Georyssus crenulatus Heterocerus hispidulus Agriotus sputator A. obscurus Cardiophorus asellus Cantharis fulvicollis C. rufa Opatrum sabulosum Crypticus quisquilius Chrysomela quadrigemina Chaetocnema concinna C. aridula Dibolia occultans Haltica lythri Longitarsus anchusae L. atricillus L. melanocephalus L. pellucidus L. suturellus L. exoletus Apium miniatum A. rufirostre A. varipes A. assimile A. apricans A. viciae A. carduorum A. onopordi A. penetrans A. curtirostre A. ononis A. ervi A. pisi A. astragali A. subulatum A. cerdo Otiorrhynchus raucus O. ovatus O. singularis O. ligustici O. tristis Phyllobius viridicollis P. oblongus Ph. pyri Sciaphilus asperatus Brachsomus echinatus Cneorrhinus plagiatus Strophosomus faber Sitona lineata S. ononidis S. hispidula S. decipiens S. humeralis S. cy lindricollis Barynotus obscurus Trachyphloeus bifoveolatus T. aristatus T. scabriculus Tropiphorus carinatus Tanymecus palliatus Cleonus fasciatus Phytonomus rumicis Ph. variabilis Grypidius equiseti Tychius mililoti Coeliodes quadrimaculatus Ceutorrhynchus asperifoliarum C. quadridens C. punctiger C. pollinarius C. assimilis C. sulcicollis Ceutorrhy nchidius troglodytes C. cakilis Rhinoncus castor R. bruchoides Phytobius canaliculatus

30 Saxån och Braån Förteckning över insektsarter funna i Saxån- Braåns vattensystem inom Landskrona kommun. Källa Ekologgruppen, Landskrona. Endast djur som är bestämda till art har medtagits. Dagsländer Ephemeridae H. siltalai Baetis buceratus Lepidostoma hirtum B. fuscatus Goera pilosa B. muticus Molanna angustata B. rhodani Athripsodes cinereus B. vernus Centroptilum luteolum Cleon dipterum Heptagenia sulphurea Ephemera vulgata Ephemerella ignita Caenis horaria C. luctuosa C. rivulorum T aeniopteryx nebulosa Trollsländer Odenata Calypteryx splendens Skalbaggar Coleoptera Orectochilus villosus Haliplus ruficollis Platambus maculatus Elmis aenea Oulimnius tuberculatus Limnius volckmari Hydraena pulchella H. riparia Nätvingar - Neuroptera Sialis lutaria Nattsländer - Trichoptera Rhacophila nubila Tinodes waeneri Cyrnus trimaculatus Polycentropus flavomaculatus Hydropsyche angustipennis H. pellucidula