Jerry Mähler Verksamhetschef HSL 29 Marina Jones Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i kommunens särskilda boenden 2012 Jerry Mähler Verksamhetschef HSL 29 Marina Jones Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND Utökat patientinflytande Årlig patientsäkerhetsberättelse Ledningssystem Verksamhetschef enligt 29 HSL och Medicinskt ansvarig sjuksköterska QUSTA Samverkan med andra vårdgivare SAMORDNAD VÅRDPLANERING OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING Prator IT-stöd för samordnad vårdplanering LÄKARMEDVERKAN AVVIKELSEHANTERING Vidtagna åtgärder LÄKEMEDELSHANTERING Vidtagna åtgärder Läkemedelsgenomgångar Nulägesbeskrivning HYGIEN DELEGERING TRYCKSÅR VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE PALLIATIV VÅRD PALLIATIVA REGISTRET NUTRITION MEDICINTEKNISKA PRODUKTER VÅRD OCH OMSORG AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM Skydds- och frihetsinskränkande åtgärder FALL OCH FALLSKADOR REHABILITERING MUNHÄLSA INKONTINENS DOKUMENTAION HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER SAMMANFATTNING MÅL OCH STRATEGIER ÅTGÄRDSPLAN FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN

3 1. BAKGRUND Patientsäkerhetslagen är en ny lag som trädde i kraft 1 januari, Den nya lagen innebär att vårdgivare ska arbeta förebyggande genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, beskriva fördelningen av det organisatoriska ansvaret samt årligen upprätta patientsäkerhetsberättelsen. Vårdgivaren får ett större och tydligare ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens med mera tillgodoser kravet på god vård. Planeringen av insatser ska utgå från individens uppfattning om sin egen hälsa, välbefinnande och sina behov av insatser. Alla ska få den vård och behandling som är ordinerad av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast och att ingen ska skadas på grund av brister i verksamheten. Lagen innebär vidare att ansvarssystem inom hälso- och sjukvården reformeras. Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av en utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen som får möjlighet att rikta kritik mot yrkesutövare. Äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov är en växande grupp i vårt samhälle. Denna befolkningsutveckling kommer att ställa stora krav på kommunens framtida hälso- och sjukvårdsinsatser. Det är därför mycket angeläget att så långt det är möjligt arbeta med förebyggande insatser. 1.1 Utökat patientinflytande Vårdgivaren ska också göra det lättare för patienter och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet genom att till exempel uppmuntra dem att lämna synpunkter. Patientens klagomål ska utredas förutsättningslöst av Socialstyrelsen. Patienten behöver inte själv ha kännedom om vem eller vad som har brustit i behandlingen utan det räcker att anmäla händelsen. En patient som drabbats av vårdskada ska snarast informeras om händelsen i sig samt bland annat vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen. 1.2 Årlig patientsäkerhetsberättelse Vårdgivaren ska årligen sammanställa en så kallad patientsäkerhetsberättelse en beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år. Införandet av patientsäkerhetsberättelse förväntas leda till att ett aktivt och systematiskt patientsäkerhetsarbete utförs inom särskilda boenden såsom förebyggande riskanalyser där bland annat fallskadeprevention ingår. 3

4 1.3 Ledningssystem Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ett välplanerat ledningssystem förbättrar kvaliteten i hälso- och sjukvården och optimerar organisationens interna funktioner. Vård- och äldreförvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter beskriver syftet med kvalitetsarbete enligt följande: Bidra till att medborgarnas behov av service och stöd tillgodoses Skapa förutsättningar för ett kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete Bedrivas systematiskt Vara en integrerad del i det dagliga arbetet Utgångspunkten i äldreomsorgens kvalitetsarbete är att arbeta systematiskt utifrån förvaltningens övergripande ledningssystem God kvalitet inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mot de lagar, förordningar och föreskrifter som beslutas samt att de: Bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet Utifrån en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet Är kunskapsbaserade och effektivt utförda Är tillgängliga och jämlikt fördelade Är trygga, säkra och präglade av rättssäkerhet i myndighetsutövningen Ledningssystemet för kvalitet ska omfatta verksamhetens alla delar och den som bedriver verksamheten ska med stöd av ledningssystemet: Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten Kommunens äldreomsorg kommer under 2013 att prioritera arbetet med att utveckla ledningssystemet. Arbetet kommer att koncentreras på att: Identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet Bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet Upparbeta rutiner för riskanalyser och egenkontroll Revidera och utveckla hanteringen av klagomål och synpunkter samt avvikelser Utbilda och utveckla kvalitetsarbetet inom varje chefsområde för att utreda och hantera avvikelser, synpunkter och klagomål inom den egna verksamheten 4

5 1.4 Verksamhetschef enligt 29 HSL och Medicinskt ansvarig sjuksköterska Inom hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten. Verksamhetschefen ansvar enligt 29 HSL: Det medicinska omhändertagandet Den löpande verksamheten Samordning och samverkan Rutiner och direktiv/instruktioner Personalens kompetens Uppföljning och utvärdering Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården inom särskilda boendeformer. Det är viktigt att kvalitetsuppföljningar stimulerar verksamheterna till ständig förbättring och vidareutveckling. Syftet med kvalitetsuppföljning är att tillse att Vårdtagarna får god och säker vård Kommunens riktlinjer för hälso- och sjukvård följs Lokala rutiner har upprättats för att säkra vården 1.5 QUSTA Vid kvalitetsuppföljningar har kvalitetsinstrumentet QUSTA används vilket är ett vedertaget kvalitetsverktyg, men som omarbetats av en arbetsgrupp bestående av länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor för att anpassas för den kommunala hälso- och sjukvården. QUSTA står för Quality-Uppföljning-Säkerhet-Tillsyn-Ansvar och omfattar kvalitetsfrågor vilka regleras enligt förordningar och lagar samt frågor som rör vård och behandling. Granskningen bygger på att all hälso- och sjukvårdspersonal ska ha kunskap om de riktlinjer och rutiner som gäller för den kommunala sjukvården MAS går vid uppföljning igenom materialet och ger besked om resultatet. Varje granskat område poängsätts till max 20 poäng och resultatet redovisas fortlöpande under varje delområde i texten. 5

6 1.6 Samverkan med andra vårdgivare En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur kommunens vård och omsorg samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i diverse samverkansdokument. Samverkansavtal gällande läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården Hjälpmedelsavtal mellan kommunerna och landstinget Riktlinjer för samordnad vårdplanering och informationsöverföring Överenskommelse mellan länets kommuner och landstinget gällande samarbete och samordning Riktlinjer för uppsökande tandvård Samverkansprojekt i länet för övertagandet av hemsjukvården Samverkansforum Bättre liv för sjuka äldre Projekt Ledningskraft- Så mycket bättre 2. SAMORDNAD VÅRDPLANERING OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING Vid samordnad vårdplanering (SVPL) överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan och den samordnade vårdplaneringen blir härmed ett av de viktigaste stegen i vårdkedjan för patienten/vårdtagaren i den gemensamma vård- och rehabiliteringsprocessen. Grundläggande för all hälsovård, sjukvård och omsorg är att den sker i samråd med patienten och att patientens integritet respekteras. Vårdplaneringen ska resultera i en samordnad vårdplan som beskriver vilka insatser slutenvård, öppenvård och kommun ska ge patienten i anslutning till utskrivning. Aktuell väsentlig medicinsk information ska medfölja vid utskrivning. Vid utskrivningen ska dessutom framgå vem som är den patientansvarige läkaren och vårdplanering med berörda aktörer ska vara upprättad före utskrivning. Tillämpningen av rutinerna för SVPL ska grunda sig på professionalitet, ömsesidig tillit och samförstånd mellan berörda parter. Intentionen är att patienten ska kunna skrivas ut den dag hen inte längre behöver slutenvårdens insatser. 2.1 Prator IT-stöd för samordnad vårdplanering Prator fungerar som meddelandehanterare mellan slutenvården, primärvården, psykiatrisk öppenvård och kommunerna. Systemet innehåller ett antal fasta meddelanden, som skickas mellan de olika aktörerna. Prator stödjer även processen att ta fram en gemensam vårdplan för patienten efter vistelse hos slutenvården. Vårdplanen kan bevakas genom hela vårdprocessen. Alla parter kan skriva sin del av vårdplanen och justera den elektroniskt. När alla parter justerat vårdplanen är den giltig och tidsstämplad och kan inte ändras. 6

7 3. LÄKARMEDVERKAN Primärvården har ansvar för de läkarinsatser som utförs inom kommunernas särskilda boenden för äldre människor i behov av särskilt stöd enligt gällande samverkansavtal med läkarmedverkan. Det övergripande avtalet syftar till god tillgänglighet, att vården ska ges på rätt nivå, att den präglas av delaktighet, kompetens och kontinuitet, samarbete och hög servicenivå samt att läkare medverkar i vården så att vårdbehoven hos målgruppen tillgodoses. Avtalet har reviderats och blivit mer detaljerat Utöver det länsövergripande avtalet finns även lokala överenskommelser för hur personalen ska komma i kontakt med läkare. Rutinen ska vara nerbrutna för enheten och de ska vara kända av all berörd personal. Listor med telefonnummer till aktuella läkare skall regelbundet uppdateras. 4. AVVIKELSEHANTERING Alla verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård är skyldiga att rapportera avvikelser oberoende av om det är kommunen eller landstinget som har ansvaret för hälso- och sjukvården. Avvikelsehanteringen är grunden i allt kvalitetsarbete och resultatet ska användas för att identifiera riskområden, förbättra verksamheten och formulera målsättningar. Det är därför viktigt att alla avvikelser rapporteras vidare och utgör en naturlig del av patientsäkerhetsarbetet. En bedömning ska göras om den inträffade avvikelsen enbart ska hanteras i det lokala säkerhetsarbetet (internutredning) eller om den ska anmälas till berörd myndighet (Socialstyrelsen). Syftet med avvikelsehanteringen är att förhindra att händelsen upprepas samt att försöka hitta grundorsaken till händelsen. En följd av avvikelsehanteringen är att personalens kunskaper om riskfaktorer ökar. Fall/fallskador: Fall och fallskador är den största gruppen i avvikelserapportering. Det är känt att ökad risk för fall har personer som fallit tidigare, bor i särskilt boende, äter vissa läkemedel t.ex. lugnande och smärtstillande och/eller har en demenssjukdom. Åtgärder att minska fall och framförallt minimera skadorna är en svår uppgift. Att fallskador inträffar på natten är ett känt problem. Inte så sällan beror det på miljön som t.ex. dålig belysning, men också att den enskilde glömmer sitt hjälpmedel. Genom att använda riskbedömningsinstrumentet Senior Alert säkerställs att tidigt upptäcka risken för fall. Senior Alert har gett ökad medvetenhet hos både personal och närstående gällande riskfaktorer och förebyggande åtgärder. 7

8 Läkemedel: Avvikelser som berör läkemedelshantering är ett område som verksamheterna rapporterar frekvent. Anledning kan vara att här sker flest insatser då det dagligen hanteras en stor mängd läkemedelsdoser, därmed ökar risken för att något moment hanteras fel. Orsaker till läkemedelsavvikelser är exempelvis: otydliga läkemedelsordinationer, ouppmärksamhet vid administrering av läkemedel, bristande kontroll vid administrering av läkemedel, otydlig ansvarfördelning och/eller bristande kommunikation. 4.1 Vidtagna åtgärder Avvikelserna ska följas upp kontinuerligt i de lokala samverkansträffarna och på respektive enhet för att förebygga liknande situationer och för att förbättra vården. MAS analyserar inkomna och registrerade avvikelser. Analysresultaten återkopplas till enheten vid olika tillfällen. Inrapporterade avvikelser visar att det finns utrymme för förbättringsåtgärder inom alla områden. Under 2012 inträffade fyra avvikelser som rapporterades till Socialstyrelsen som Lex Maria. 5. LÄKEMEDELSHANTERING Läkemedelshantering och de lokala rutinerna kring detta måste vara väl kända av all berörd personal. Extern granskning av läkemedelshanteringen görs kontinuerligt och eventuella brister som kommer fram åtgärdas. För hantering av narkotika gäller särskilda regler. All hantering av läkemedel som iordningställande, överlämnande med mera ska dokumenteras. Det ska finnas bedömt och dokumenterat i omvårdnadsjournalen om sjuksköterskan har tagit över ansvaret för läkemedelshanteringen när den boende inte själv klarar av att hantera sina läkemedel. 5.1 Vidtagna åtgärder Under 2012 har vi genomfört ändrade rutiner för förvaring av narkotikaklassade läkemedel. Endast mindre förpackningar förvaras i den enskildes medicinskåp. 8

9 5.2 Läkemedelsgenomgångar Många äldre har flera olika läkemedel för olika sjukdomstillstånd och kan därmed må bra högre upp i åldrarna än man kunde förr. Men med stigande ålder ändras kroppens förmåga att tillgodogöra sig läkemedel och man blir också känsligare för biverkningar. Genom att systematiskt arbeta med läkemedelsgenomgångar vill vi uppnå en optimerad läkemedelsanvändning. Läkare, sjuksköterska, kontaktperson och ibland närstående ska tillsammans med patienten gå igenom dennes läkemedelslista och vilka eventuella besvär patienten har för att i slutändan behöva ändra doser, lägga till eller ta bort läkemedel. En regelbunden och systematisk utvärdering och uppföljning av läkemedelsbehandlingen enligt landstinget Västernorrlands läns metoder med datorstödet MiniQ och apotekare på distans har påbörjats och kommer successivt att ersätta den tidigare årliga läkemedelsgenomgången. Den nya metoden innebär att en successiv kvalitetsförbättring sker i brukarens läkemedelsbehandling. Under 2012 har 74 brukare fått läkemedelsgenomgångar utförda av läkare tillsammans med apotekare. Denna metod är tidskrävande och ställer större krav på förberedelser. För övriga brukare har läkemedelsgenomgångar utförts på traditionellt sätt av läkare och sjuksköterska. 5.3 Nulägesbeskrivning Många äldre behöver läkemedel men de bör vara så anpassade som möjligt och de behöver även omprövas ofta. Läkemedelskommittén har sedan några år, i samarbete med länets kommuner, tagit initiativ till att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre. Genom att räkna antalet läkemedel med hög risk för biverkningar under en dag i september för samtliga brukare som är 75 år och äldre i särskilt boende har värdefull information över utvecklingen i landstingsområdet erhållits. I undersökningen har användningen av sömnmedel, lugnande läkemedel, neuroleptika och laxantia analyserats. Läkemedelskommitténs analys av Västernorrland Fortsatt positiv utveckling enligt länets nulägesbeskrivning även Patienterna använder i genomsnitt 7 stående läkemedel. Läkemedel som för äldre bör omprövas och/eller försök att utsättas har analyserats. Analysen för Sollefteå 2012 visar att neuroleptikaanvändningen (psykläkemedel) har minskat med 6 % jämfört med 2011 och för stående NSAID med 4 % (smärtstillande). Sömnläkemedel har under 2012 haft oförändrad förskrivning. 9

10 6. HYGIEN I hälso- och sjukvårdslagen står att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard. På grund av ökningen av vårdrelaterade infektioner är det mycket viktigt att personalen följer de hygienrutiner som finns. Många av dem som bor på våra särskilda boenden behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är mycket viktigt att det finns möjlighet att tvätta och sprita händerna direkt vid vårdtagarnära arbete. Det ska också finnas tillgång till arbetskläder, skyddskläder och handskar. Enligt QUSTA blev genomsnittsvärdet för alla boenden i detta område 16,5 (max 20). 7. DELEGERING Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. Den utbildning som ges i samband med delegeringen ska följas av ett skriftligt kunskapstest. En delegering ska alltid vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. Delegering får inte förekomma för att lösa situationer av personalbrist. Delegeringarna ska regelbundet följas upp. 8. TRYCKSÅR Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, exempelvis när hud utsätts för tryck, vid lågt näringsintag, vid nedsatt cirkulation i blodkärlen och vid oförmåga att ändra läge på kroppen. För att förhindra att trycksår uppkommer ska sjuksköterskan göra en riskbedömning i nationella registret Senior Alert. Riskbedömningen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen och utifrån vad den visar ska preventiva åtgärder vidtas. Dokumentation om trycksår ska ske i en omvårdnadsplan eller i en sårjournal. När behov uppstår ska det finnas möjlighet att inom ett dygn erbjuda tryckavlastande madrasser. Ett trycksår kan ge smärta och därför ska sjuksköterskan om möjligt göra en smärtstatus så att effektiv smärtlindring kan ges. 9. VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE PALLIATIV VÅRD Att vårda en människa i livets slutskede är en mycket viktig uppgift. Det ska därför finnas skriftliga lokala rutiner för den vården, läkemedel skall kunna ges inom en viss tid och det ska finnas möjlighet att ha extra personal när det behövs. Närstående ska ges möjlighet att delta i vården. En individuell vårdplan ska upprättas där berörda inbjuds att vara med. Av dokumentationen ska det framgå att det är vård i livets slut. Sjuksköterskan ska där det är möjligt använda sig av någon skattningsskala, eller på annat sätt försäkra sig om att besvärande symtom lindras. Den boendes etniska och religiösa tillhörighet ska beaktas. 10

11 10. PALLIATIVA REGISTRET Det Palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister för att förbättra vården i livets slut med fokus på vårdinnehållet den sista levnadsveckan. Äldreförvaltningen deltar i detta register. 11. NUTRITION Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. Tiden från dagens avslutande måltid till nästkommande dags första måltid kallas nattfasta. Nattfastan bör inte överskrida elva timmar. Är nattfastan längre ökar risken att kroppens byggstenar omvandlas till energi vilket leder till förlust av viktiga proteiner. För lång nattfasta minskar också möjligheten att tillgodose individens energi- och näringsbehov. Äldre personer med för lång nattfasta löper risk för undernäring. Kosten som serveras på särskilda boenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de boende har. Livsmedelsverket har skrivit riktlinjer för planering av måltidssammansättning vilka bör följas. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att en riskbedömning enligt Senior Alert genomförs vid inflyttning och följs regelbundet. För personer i riskzon ska åtgärdsprogram upprättas. Alla nutritionsproblem skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen. 12. MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Medicintekniska produkter (MTP) används inom den kommunala hälso- och sjukvården. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut individuellt av paramedicinare eller sjuksköterska och det ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar på svenska vid produkterna och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat ska anges hur ofta översyn/kontroll skall ske för att produkten ska vara säker. Det ska finnas skriftliga rutiner för dessa produkter och upphandling bör ske enligt fastställda rutiner. Enligt QUSTA blev genomsnittsvärdet för alla boenden i detta område 16.0 (max 20). 13. VÅRD OCH OMSORG AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM Personal som jobbar med demenshandikappade personer bör ha utbildning inom demensområdet och det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning. Inlåsning får inte ske. Det ska finnas möjlighet att passera ytterdörren. Kodlås är tillåtet under förutsättning att det finns personal som omgående kan öppna dörren och följa med ut Skydds- och frihetsinskränkande åtgärder Med anledning av Socialstyrelsens beslut om upphävande av tvångs- och skyddsåtgärder är riktlinjer/rutiner under omarbetande. 11

12 14. FALL OCH FALLSKADOR Ett fall definieras som en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken oavsett om skada inträffat eller ej. En riskbedömning ska göras enligt rutin i samband med inflyttning. Sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och baspersonal ska alla vara involverade i det förebyggande arbetet och erhålla utbildning i fallförebyggande åtgärder. Många fall kan förebyggas med träning, säkerhet i närmiljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel. Många äldre faller i våra boenden trots förebyggande åtgärder. Antalet fall utan skada kan tyckas många, men orsaken är att alla enheter registrerar, även händelser när personen satt sig själv på golvet eller glidit ned, som fall. Analys: Fallrisk bedömning är utförda i 90 % av alla brukare i särskilt boende. Utfall 2012: 779 fall rapporterades varav 407 helt utan märkbar skada. 354 fick blygsamma skador som t.ex. blåmärken, 18 av fallen ledde till märkbar skada, olika frakturer varav 13 resulterade i höftfrakturer. 15. REHABILITERING Om behov finns ska en rehabiliterings journal upprättas vid inflyttning. Vid vårdplaneringar där det finns rehabiliteringsbehov bör sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Boende som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas detta. Det kan ske individuellt eller i grupp Vid behov ska ADL-status (aktiviteter i dagligt liv) utföras. Hjälpmedel ska utprovas individuellt av sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska. Förskrivna hjälpmedel ska följas upp. Enligt QUSTA blev genomsnittsvärdet för alla boenden i detta område 16.0 (max 20). 16. MUNHÄLSA Många äldre har problem med sin munhälsa. Vid inflyttning till ett särskilt boende bör sjuksköterskan göra en munbedömning utifrån riskfaktorer och riskgrupper. Bedömningen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Det är viktigt att omvårdnadspersonalen är med vid/informeras om munhälsobedömningen för att få information om hur munhålan ska skötas. Landstinget Västernorrland har upphandlat årliga munhälsobedömningar, utbildning för kommunens personal i munhälsa och munvård samt i förekommande fall nödvändig tandvård av Folktandvården. Den överenskommelsen ska vara känd av alla berörda. 17. INKONTINENS Många av vårdtagarna som bor på särskilda boenden har inkontinensproblematik. Besvären varierar och därför ska inkontinenshjälpmedel förskrivas individuellt. På varje enhet ska det finnas en sjuksköterska med utbildning att utreda problem med inkontinens, förskriva rätt hjälpmedel och samarbeta med omvårdnadspersonalen angående åtgärder som behöver vidtas. Enligt QUSTA blev genomsnittsvärdet för alla boenden i detta område 13,7 (max 20). 12

13 18. DOKUMENTAION Patientdatalagen reglerar en vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal. En patientjournal är först och främst avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för vården. Den utgör ett arbetsverktyg eller underlag för bedömning av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte träffat patienten tidigare. Journalen är också en informationskälla för patienten om erhållen vård. Vidare utgör den ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlag vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit. 19. HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER Rutin och anvisningar för klagomål och synpunkter finns på kommunens hemsida, Klagomål och synpunkter tas emot skriftligt eller muntligt. Om det sistnämnda sker, bör dokumentation ändå ske av den som tar emot klagomålet. Klagomålet ska besvaras skriftligt till berörda. Vid klagomål informeras även möjligheten att vända sig till Socialstyrelsen och patientnämnden. Vid ärenden från Socialstyrelsen eller patientnämnden utreds dessa skyndsamt av MAS och eller av enhetschef. Sammanlagt har 977 avvikelser inrapporterats under året. Av dessa har två ärenden inkommit till patientnämnden och fyra har rapporterats till Socialstyrelsen som Lex Maria. 20. SAMMANFATTNING Under året har verksamheten fokuserat på några övergripande mål, bl.a. införandet av e-hälsa, implementering av kvalitetsregister, påbörjande av läkemedelsgenomgångar enligt läkemedelskommitténs modell i samverkan med primärvården samt utbildning inom omvårdnad vid demenssjukdomar Det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhet är fördelat mellan nämnd, förvaltningschef, verksamhetschef HSL, områdeschefer, enhetschefer samt hälso- och sjukvårdspersonal Riktade aktiviteter via kvalitetsregister har genomförts för att öka patientsäkerheten avseende fall, trycksår och nutrition. Andelen registrerade riskbedömningar i Senior Alert har ökat under året Förebyggande åtgärder har därefter satts in utifrån upptäckta risker. Patientsäkerhetsberättelsen visar att den kommunala hälso- och sjukvården i många avseenden är av hög kvalitet. Det finns dock några delområden som är i behov av att kvalitetssäkras ytterligare. Dessa är främst dokumentation, inkontinens, avvikelsehantering samt upprättandet av individuell vårdplan. 13

14 21. MÅL OCH STRATEGIER 2013 Mål: Vidareutveckla dokumentation och journalföring Fortsatt kompetensutveckling inom inkontinens Utveckla avvikelsehantering Upprättande av individuell vårdplan minska antalet fall/fallskador, olämpliga läkemedel, förebygga näringsbrist, säkerställa en god palliativ vård Strategier: Öka kunskapen gällande läkemedelsrutiner för enhetschefer, sjuksköterskor och baspersonal Utveckla förebyggande arbetet i teamsamverkan Öka kunskapen gällande läkemedelsbehandling för äldre Öka kunskapen om dokumentation i patientjournal Vidareutveckling av upprättande av individuella vårdplaner Vidareutveckling av utbildningsinsatser för vårdpersonal gällande avvikelsehantering Vidareutveckling av registrering i nationella register 14

15 22. ÅTGÄRDSPLAN FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR ANSVARIG UPPFÖLJNING Vårdplanering MAS/all leg. personal 2013 Att alltid upprätta individuell vårdplan Att avvikelserapportera i samtliga fall när gemensam rutin ej följs Att följa upp följsamhet med gemensamma rutiner Läkarmedverkan MAS/chef 2013 Att skriftlig lokal rutin revideras för samarbete med läkare förtydligas Kommunicera med vårdpersonal och förtydliga hur kontakterna med sjuksköterska ska utföras Avvikelsehantering Att avvikelserapportera i samtliga fall när gemensam rutin ej följs Att ytterligare poängtera vikten av att skriva avvikelserapporter Att avvikelsehanteringen i vårdkedjan måste förtydligas All hälso-och sjukvårds personal

16 Läkemedel MAS/sjuksköterska 2013 Att narkotikakontroller genomförs enligt gällande rutiner Att signeringslistor efter överlämnad läkemedelsdos används Att ordinationshandlingar är kvalitetssäkrade Att bedömning av egenvård dokumenteras Att avvikelserapporter skrivs Hygien Att informera och uppdatera all vård- och omsorgspersonal om de basala hygienrutinerna Att dagligen poängtera vikten av handtvätt före vård och omsorgsarbete Chef/ Sjuksköterska 2013 Delegering Sjuksköterska 2013 Att följa upp delegering för att minska antalet avvikelser Att rutiner för uppföljning av delegeringsbeslut genomgås Att delegeringar alltid följs upp Att kunskapskontroll vid förlängning av delegeringsbeslut alltid sker 16

17 Trycksår Sjuksköterska 2013 Att samtliga vårdtagare med risk för trycksår erbjuds åtgärdsprogram för att förhindra och behandla trycksår Att åtgärdsprogram/förebyggande insatser ska utvecklas i omvårdnadsteam Att sjuksköterskan och eventuell dietist kopplas in för bedömning av nutritionsåtgärder vid trycksår Att samtliga verksamheter ska göra riskbedömning för trycksår enligt Senior Alert samt uppföljning Vård i livets slutskede palliativ vård Sjuksköterska 2013 Att alltid vidta förebyggande åtgärder för att förhindra att något trycksår uppstår Att efterlevnadssamtal utvecklas Att smärtskattning enligt Abbey Pain Scale används Att individuell vårdplan upprättas Nutrition Sjuksköterska 2013 Att riskbedömning med hjälp av instrumentet MNA avseende nutritionsproblem genomförs vid inflyttning Att vikten kontrolleras regelbundet. Vårdplan ska upprättas vid nutritionsproblem och risk för undernäring/övervikt Att näringspreparat ordineras vid nutritionsrelaterade problem 17

18 Medicintekniska produkter Att rutiner för periodiskt underhåll och kontroller skapas. Att ordinerade produkter dokumenteras Att det en kontinuerlig uppföljning av utlämnade produkter sker Att säkerställa att all personal utbildas och instrueras Chef sjukgymnast arbetsterapeut 2013 Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Sjuksköterska 2013 Att det i boende för personer med demenssjukdom alltid finns tillräcklig bemanning för att tillgodose de boendes trygghet och säkerhet Att förvaltningen utvecklar användandet av det nationella registret för BPSD Skydds- och frihetsinkränkande åtgärder Chef/sjuksköterska 2013 Att fortsatt genomgång av rutiner och implementering för riktlinjer/rutiner skyddsåtgärder sker för samtlig personal Fall och fallskador Sjuksköterska 2013 Att fall både registreras i avvikelsemodulen och som en händelse i Senior Alert Att analyser, riskbedömning och åtgärder dokumenteras i patientjournalen 18

19 Rehabilitering Att varje vårdtagare med behov av rehabiliteringsinsatser har en upprättad rehabiliteringsplan med mål och utvärdering Att vårdtagare med rehabiliteringsinsatser följs upp Sjukgymnast/ Arbetsterapeut sjuksköterska 2013 Munhälsa Baspersonal 2013 Att berörd omvårdnadspersonal deltar vid tandhygienistens bedömningar Att munvården följer tandhygienistens rekommendationer via munvårdskortet. Inkontinens Sjuksköterska 2013 Att förskrivande sjuksköterskor förskriver hjälpmedel individuellt Att utbildning ges till berörd personal gällande omvårdnads åtgärder till förskrivna hjälpmedel 19