Kalejdoskop sätt att se på kulturarv Bilaga 2

Transkript

1 Kalejdoskop sätt att se på kulturarv Bilaga 2 Sammanfattande projektbeskrivning Projektet syftar till att förbättra informationen om och urvalet av skyddade kulturmiljöer med avseende på det heterogena Sverige. Vidare ska projektet också syfta till att utveckla samverkansformer för att vidga kulturmiljövårdens perspektiv. Mer långsiktigt vill projektet skapa ökad delaktighet i samhället och förändrade arbetssätt och metoder i länsstyrelsernas arbete. Inom projektet kommer ett antal delprojekt inom temaområdena Tillgänglig information, Parallella berättelser och Ökad bredd i kunskapsunderlagen att genomföras. Delprojekten är respektive länsstyrelse ansvarig för. Projektet samordnas nationellt. Bakgrund Länsstyrelsens arbete ska utgå från att alla kan delta på lika villkor oavsett etnisk tillhörighet, religion, politisk uppfattning, kulturell bakgrund, kön, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och andra individuella olikheter. Arbetsgivarverkets definition av mångfald är en blandning av bakgrund och kompetens som har betydelse för arbete, kvalitet och kundorientering. Behovet är stort i länsstyrelsens kulturmiljöarbete att arbeta för att involvera ett mångfaldsperspektiv och uppnå målen för kulturpolitiken och för kulturmiljöarbetet som rör kulturell mångfald och delaktighet. I propositionen Tid för kultur betonas detta genom förslag till målen att kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor och främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Där framhålls även att tillgänglighet och mångfald i vid bemärkelse är en viktig uppgift för kulturpolitiken. Barnkonventionen är även en viktig utgångspunkt i arbetet. Där framhålls bland annat att barn ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. Under 2008 har samtliga länsstyrelser varit delaktiga i ett utvecklingsarbete och framtidsplanering inom länsantikvarieföreningen. Detta har skett genom seminarier, workshops och mynnat i gemensamma ställningstaganden och utvecklingsprojekt. Ett område som prioriterats i detta sammanhang är mångfaldsperspektivet. En särskild arbetsgrupp har bildats kring temat Kulturmiljövården i det heterogena Sverige. Redan idag görs insatser på landets länsstyrelser för att integrera ett mångfaldsperspektiv. För att få ett större genomslag avser länsstyrelserna gemensamt att starta ett utvecklingsarbete med syfte att nå ut bredare med kulturmiljövården än idag och att starta en långsiktig process för att bättre integrera perspektivet i vårt vardagliga arbete. Samverkansprojektet Agenda kulturarv utgick ifrån att kulturmiljöarbetet måste bygga på delaktighet och samverkan med omgivande samhälle. Projektet startade flera processer hos länsstyrelserna och gav erfarenheter att bygga vidare på när det gäller arbete med delaktighet och mångfaldsfrågor. Under sommaren och hösten 2009 har Länsstyrelsen Västernorrland erhållit medel för att påbörja en kunskapsöversikt inom området kulturarv och mångfald. Översikten kommer att ligga till grund för fortsatt arbete. Länsstyrelsen Jämtland har genomfört en enkätstudie för att samla in kunskap om vilka erfarenheter länsstyrelserna har hittills av arbete med kulturarv och 1

2 mångfald (se vidare bilaga 1). Enkäten visar bland annat att begreppet mångfald och kulturmiljö har tolkats olika. Flera län har angett att samarbeten genomförts med olika institutioner och organisationer, där etablerade institutioner som länsmuseer, kommuner och andra enheter på länsstyrelsen dominerar. Det finns också flera exempel på samarbeten med till exempel invandrarföreningar, romer, SFI, näringsidkare, skolor, boende i ett visst område och organisationer för personer med funktionsnedsättning. Flera län anger svårigheter av olika slag att nå önskade målgrupper. Flera exempel finns på genomförda seminarier/konferenser och projekt som snarast handlat om en viss grupp, än inneburit ett samarbete med just den gruppen. Bland de projekt som tagits upp i enkätsvaren finns en dominans för projekt för, om och tillsammans med olika etniska grupper samt olika slags tillgänglighetsprojekt. Flera grupper/minoriteter är dåligt eller inte alls representerade i materialet. Beträffande det samiska kulturarvet har norrlandslänen arbetat aktivt med frågan under flera års tid. Idag kan troligen de samiska frågorna anses vara en etablerad del av kulturmiljövården, och inte betraktad som särskilt mångfaldsarbete. Arbetet med det samiska kulturarvet bedrivs idag i stor utsträckning i nära samarbete med olika samiska grupper. Arbetet har också dokumenterats väl, bland annat genom rapporten Kulturmiljövården i fjällområdet (Västerbottens museum 2008). I Riksantikvarieämbetets omvärldsanalys 2006, För framtidens kulturarvsarbete, redovisas trender för kulturarvsområdets utveckling fram till år Ökad internationalisering och utvidgad arbetsmarknaden bidrar till att ett heterogenare samhälle tar form som har fler, synligare och mer differentierade kulturer. Kulturarvet kan i ökad utsträckning komma att användas som redskap av olika grupper och i olika syften. Det finns även risk för att vissa grupper inte kommer till uttryck. I omvärldsanalysen lyfts behovet av en mångfaldig kulturarvssyn, där kraven ökar på ett kulturarvsarbete mer angeläget och tillgängligt för alla. Sektorn måste arbeta med en större bredd av intressegrupper, föreningar och samfund. Relevans för kulturmiljön, kulturarvet och kulturmiljöarbetet och förväntade resultat och effekter Projektet är en viktig del i arbetet med att hitta nya metoder och arbetssätt så att länsstyrelsens verksamhet ytterligare kan komma att präglas av delaktighets- och mångfaldsperspektiv. I projektet kommer fokus att ligga på att utveckla länsstyrelsens ordinarie arbetsuppgifter. På så sätt kan projektets resultat bli hållbara och leva vidare. Vision, syfte och mål Vision Kulturarv och historia intresserar redan idag många i samhället. Visionen är att skapa ökad delaktighet när det gäller vems historia som berättas och mer mångfald bland vilka som berättar. Syfte Syftet med projektet är att förbättra informationen om och urvalet av skyddade kulturmiljöer med avseende på det heterogena Sverige. Vidare ska projektet också syfta till att utveckla 2

3 samverkansformer för att vidga kulturmiljövårdens perspektiv. Mer långsiktigt vill projektet skapa ökad delaktighet i samhället och förändrade arbetssätt och metoder i länsstyrelsernas arbete. Mål - Samla metoder och erfarenheter, så kallad best practise. Metoderna ska syfta till att bättre integrera mångfaldsperspektivet i kunskapsunderlag, urval, värdering, fördelning av bidragsmedel och vid informationsinsatser. - Initiera samverkan på regional och nationell nivå med föreningar och organisationer - Medverka till att regionala projekt startas - Planera en gemensam satsning med kulturmiljömedel för att lyfta fram det heterogena Sverige, kampanjen genomförs 2011 Teori, metod och forskning Teori, metod samt nationell och internationell översikt av tidigare forskning Projektet utgår från att länsstyrelsens arbete ska präglas av det grundläggande demokratiska värdet att alla människor har samma rättigheter. Ett av de nationella verksamhetsmålen för kulturmiljöarbetet är att verka för allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön. Länsstyrelserna strävar efter att spegla en bredare historieskrivning och få fler individer delaktiga i arbetet. Det bör dock finnas en medvetenhet om att alla inte har samma förutsättningar att bli delaktiga och frågor måste ställas kring vems åsikter intressen och värderingar som bekräftas och förs vidare samt för vem arbetet och resultaten blir tillgängliga. I slutbetänkandet Mångfald är framtiden diskuterar samordnaren begreppet mångkultur. Forskaren Charles Taylors synsätt lyfts fram som en utgångspunkt. Taylor talar om vikten av att inte låsa fast människor vid en fast identitet och samtidigt uppmärksamma att vissa grupper diskrimineras. Behovet består i lika erkännande av de olika identiteter som vi människor har. Samordnaren tar även upp begreppet interkultur, vilket innebär möten mellan olika individer med olika kulturella bakgrund snarare än mellan olika kulturer. I betänkandet lyfts detta begrepp fram istället för det mer problematiska begreppet mångkultur, som pekar på problemet med att se kulturer som avgränsbara från varandra. Ett annat problem med begreppet mångkultur är att det främst används för att tala om olika minoritetsgrupper i samhället och mer sällan för att inkludera majoritetsbefolkningen. Liknande problem kan hänvisas till användningen av begreppet mångfald. I betänkandet redovisar samordnaren olika utgångspunkter som finns bakom arbetet med mångfaldsfrågor. Ett är rättviseperspektivet, vilket innebär att människor ur alla samhällskategorier bör ges möjligheter att utveckla och uttrycka sina kunskaper, färdigheter och erfarenheter oavsett bakgrund. Det andra gäller nyttoaspekten som lyfter fram att mångfald kan bidra till nytta och ökad effektivitet i en organisation. Det tredje perspektivet kallas perspektiv- eller horisontaspekten och innebär att hos människor från marginaliserade befolkningskategorier finns en mångfald av olika åsikter och intressen. Man menar att det som förenar dem är det perspektiv som utgår ifrån att de har ett gemensamt sätt att se på den sociala verkligheten utifrån deras positioner i samhället. 3

4 Metod Idag finns inte någon metod helt anpassad för att integrera mångfaldsperspektivet inom kulturmiljöarbetet på länsstyrelsen. Den genomförda enkätstudien visar att det pågår en mängd insatser inom området, men det saknas metoder och mer rutinmässiga arbetssätt att arbeta med mångfald. Länsstyrelsen vill samla de erfarenheter som finns idag och de som framkommer under projekttiden. Ett antal olika metoder och arbetssätt kommer att testas inom de olika temaområden som redovisas under rubriken Aktiviteter. Länsstyrelserna får själva ta initiativ till delprojekt inom givna temaområden. Det blir viktigt att stötta länsstyrelser där det finns intresse och initiativ. Förändring av länsstyrelsens arbetssätt kommer att stå i fokus och delprojekten måste ha en verksamhetsnära koppling. Arbetet stäms av under projektets gång vid regionala seminarier och genom kommunikation mellan projektledare (styrgrupp) och ansvariga inom delprojekten. En nationell samordning bidrar till att resultaten av delprojekt lättare sprids vidare till andra projekt och även till övriga länsstyrelser. Om flera länsstyrelser arbetar inom samma temaområden ger det ytterligare bredd i jämförelsen mellan olika metoder. Idag finns ett antal kända metoder som kan vara intressant att testa. Några av dessa redovisas nedan. VERVA (Verket för förvaltningsutveckling) har tagit fram en metod som i åtta steg beskriver hur en myndighet kan arbeta med mångfald. VERVA har även samlat erfarenheter från det arbete som har genomförts med syfte att bedriva ett regionalt utvecklingsarbete om mångfald och antidiskriminering. Erfarenheter från projektet har landat i ett antal framgångsfaktorer för att lyckas samt även hinder och problem som bör överbryggas. Inom projektet togs även en uppföljningsmodell fram. I rapporten Tid för mångfald Mångkulturellt centrum i Botkyrkas studie av statliga kulturinstitutioners mångfaldsarbete presenteras analysverktygen Av, För, Hur, Med, Om och Var med syfte att tydliggöra inriktningen och omfattningen av mångfaldsarbetet. Dessutom indelas verksamheten i analysområdena Organisation, Produktion och Publikarbete. Rapporten innehåller även förslag till åtgärder och rekommendationer för hur kulturinstitutioner kan öka den etniska och kulturella mångfalden. MOD är studieförbunden Bilda och Sensus pedagogiska koncept för arbete med mångfaldsoch diskrimineringsfrågor. Modellen bygger på en steg-för-steg-modell med pedagogisk handledning genom kurser, utbildningsmaterial och verktygslådor. Texasmodellen har utarbetats av The Texas Association of Museums (TAM) och riktar sig främst till museisektorn, men kan användas som metodstöd även för andra organisationer inom kultursektorn. En viktig utgångspunkt i samhället är att genomföra en självutvärdering kring den egna verksamheten. Modellen syftar till att sätta in verksamheten i ett större samhällsperspektiv och berör dessutom lednings- och kompetensfrågor som samlingar, utställningar, programverksamhet, publikationer samt marknadsföring. Internationella arbetssätt och erfarenheter I början av 2000-talet startade en viktig process i Storbritannien med att se över framtidens kulturarvsarbete. Arbetet genomfördes med bred förankring i samhället och resulterade i 4

5 slutrapporten Power of Place, som innehöll ett antal rekommendationer för nationella och regionala myndigheter, kulturarvsorganisationer, ägare och utvecklare. Projektet var en viktig influens för Sveriges arbete med Agenda kulturarv. Department for culture, media and sports har även arbetat strategiskt med hur kulturarv kan omfatta och involvera hela samhället. I Storbritannien finns projektet The Building Exploratory, vilken är en satsning som syftar till att involvera lokalbefolkning till att lära mer om och ta del i beslut om sin närmiljö. Stiftelsen använder sig av interaktiva arbetsmetoder i form av utställningar med mera. I Nederländerna pågår ett intressant arbete inom Netwerk CS med syfte att stödja kulturinstitutioner i deras arbete med mångfaldsfrågor. Idén är att ta tillvara den kompetens som finns inom kultursektorn kring arbete med kulturell mångfald. I Netwerk CS samlas erfarenheter från tidigare genomförda projekt och satsningar. Informationen publiceras på en webbplats där deltagande organisationer kan utbyta tips och kompetens. För att få tillgång till detta måste en organisation även bistå med sitt eget kunnande. Ansvaret hos varje enskild organisation betonas. Netwerk CS arbetar även med nätverk, träffar och workshops. Netwerk CS betonar även att visa upp det motstånd som finns och vilka mekanismer som verkar mot en förändring. Arbetssättet med ett organiserat nätverksarbete är intressant upplägg som vi även ämnar utveckla inom detta projekt. Nationell och internationell översikt av tidigare forskning Vid Mångkulturellt centrum pågår idag arbete med att samordna utbildningsinsatser som främjar etnisk och kulturell mångfald med inriktning på offentligt finansierad verksamhet. I ett första led inventerar de erfarenheter och metoder kring etnisk och kulturell mångfald i kulturlivet. Arbetet pågår och det insamlade materialet bör kunna vara en viktig utgångspunkt för projektet. Vid Tema Q, Lindköpings universitet, pågår forskning som är relevant för vårt projekt. Peter Aronsson har främst studerat historiebruk och särskilt hur en gemensam historia förhandlas fram i det offentliga rummet. Bodil Axelsson forskar inom projektet Tilltalande förflutenheter: mediering och reception av det förflutna vars syfte är att undersöka relationen mellan vetenskaplig kunskap och populära berättelser samt hur människor tilltalas och använder sig av dessa. Projektet har en genusvetenskaplig grund. Göran Gruber, har i avhandlingsprojektet Att ladda ett landskap Uppdragsarkeologi och spåren av det sedan länge förflutna som hinder eller resurs tittat på de möten som sker när kulturmiljövård bryts mot diskussioner om regional utveckling, tillhörighet i det lokala rummet och övergripande kulturpolitiska mål kring mångfald, hållbarhet och delaktighet. Beatriz Lindqvist, Södertörns Högskola, har forskat kring etnicitet och nationell identitet på utbildningsinstitutioner i Lettland och i Sverige. Malmö Kulturmiljö har tidigare drivit FoU-projektet Människors platser. Ett projekt om uppdragsarkeologi, medborgardialog och tillgänglighet. Projektet fokuserade på att hitta former för att bredda och fördjupa uppdragsarkeologins resultat, med särskilt fokus på integration. Ambitionen var att hitta vägar för en dialog med medborgarna kring bruket av kulturarv. Vid Lunds universitet har tidigare forskningsprojektet De offentliga rummens gränsöverskridande potential i den segregerade staden genomförts. Deltagande forskare var bland annat Katarina Nylund och Mattias Kärrholm. Vid Lunds universitet har Elisabeth 5

6 Högdahl och Lena Eskilsson genomfört FoU-projektet Kulturarv, mångfald och marknadsföringspraktiker. I projektet har man tittat på hur kulturarv används för att utveckla och marknadsföra olika platser i Skåne och syftet är att tillsammans med skånska kommuner, institutioner och organisationer skapa idéer till hur detta kan ske utifrån ett mångfaldsperspektiv. Ett annat intressant FoU-projekt som nyligen genomförts vid Göteborgs universitet är Delaktighetens landskap: Tillgänglighet och inflytande inom kulturarvssektorn. Anneli Sjölander-Lindqvist med flera har undersökt på vilket sätt olika grupper förstår och tolkar innebörden av delaktighet och på vilket sätt deltagande i kulturvårdsinsatser kommer till uttryck. Professor Sharon MacDonald arbetar vid University of Manchester och är knuten till forskningsgruppen CHIMERA (Cultural Heritage, Identity and Memory Research Axis). De driver projektet Materializing Sheffield som handlar om att undersöka Sheffields identitet i relation till det materiella. I projektet undersöks relationen mellan fysiska objekt och minnet genom att titta på vilka historier och identiteter som blir ihågkomna och vilka som blir bortglömda. Där undersöks även på vilket sätt dessa historier kan bli återförda genom att exploatera fysiska lämningar. Projektet tittar även på hur stadens materiella kultur kan omgestaltas. Den forskning som finns inom området government och governance (bland annat Robin Hambleton, professor vid University of Illinois, Chicago) kan vara en viktig utgångspunkt för projektets ansats att arbeta mer utifrån ett delaktighetsperspektiv. Idag pågår en förskjutning mot governance, vilket innebär att processer och nätverk blir viktigare än avgränsade organisationer. Utgångspunkten är underifrånperspektiv och medborgardeltagande. Viktigt i sammanhanget blir att inte bara lyssna in medborgarna utan även att använda sig av det som kommer fram i deltagandeprocesserna samt att vara tydlig med hur långt medborgarnas medbestämmande och ansvar sträcker sig redan innan en process inleds. Förteckning över forskningsområdets viktigaste arbeten För mer information om forskningsområdets viktigaste arbeten se ovan samt under rubriken Referenser sist i projektansökan. Genomförande Organisation Projektet ägs av länsstyrelserna gemensamt och administreras av Länsstyrelsen Västernorrland. En projektledare kommer att sköta den nationella samordningen och kontakten med länen. Varje länsstyrelse utser en kontaktperson för projektet. Arbetet leds av en styrgrupp som består av länsantikvarieföreningens arbetsgrupp; Agneta Åkerlund (Länsstyrelsen Uppsala), Hanna Gelotte (Länsstyrelsen Stockholm), Lillian Rathje (Länsstyrelsen Jämtland) och Jonas Walker (Länsstyrelsen Västernorrland) samt en representant för föreningens styrelse, Britta Roos (Länsstyrelsen Stockholm). Projektet följs upp av styrgruppen vid minst sex möten under året. Styrgruppen är beslutsfattande och ansvarar för att prioritera bland inkomna ansökningar inom givna temaområden. För mer detaljer kring detta se under rubriken Metod. 6

7 Till projektet knyts även en brett sammansatt referensgrupp. Referensgruppen kommer att bestå av företrädare för länsstyrelsen mångfaldsarbete, forskare etc. Gruppen ska träffas fyra gånger under året. Inom projektet planerar vi att samverka med Riksantikvarieämbetet kring det mångfaldsarbete de har bedrivit under ett antal år i projektet Värdering och urval, Sveriges Hembygdsförbunds projekt Kulturarvet och Toleransen och länsstyrelsernas gemensamma projekt för antidiskriminering. Aktiviteter Projektet kommer att arbeta inom tre olika temaområden vilka är ett resultat av de behov som har identifierats av styrgruppen med bakgrund av de förslag som förs fram i Samverkan ger styrka (redovisning av uppdrag 39 i 2009 års regleringsbrev) samt diskussioner i länsantikvarieföreningen och med Riksantikvarieämbetet. Nedan beskrivs de identifierade temaområdena mer ingående. Alla intresserade länsstyrelser kommer att få möjlighet att söka stöd för ett så kallat delprojekt. Av utrymmesskäl är det dock inte säkert att alla sökande får bidrag. Ansökningarna kommer att behandlas inom styrgruppen som väljer vilka som ska prioriteras. Ansökningsprocessen kommer att formaliseras gällande utlysningsperioder och viktiga kriterier vid bedömning. Styrgruppen kommer även att sätta upp riktlinjer för beredningen. Referensgruppen kommer att få möjlighet att lämna yttrande över ansökningarna. Viktiga aspekter att ta hänsyn till vid en prioritering är hur nära projektet ligger projektbeskrivningen och det tema inom vilken man söker samt även beskrivning av metod och samverkanspartners. Inom varje delprojekt är det viktigt att etablera nya kontakter och nätverk med till exempel lokala och regionala föreningar och organisationer. Temaområden - Parallella berättelser Vi behöver bredda vår historieskrivning och tillföra nya berättelser till de redan existerande. Med utgångspunkt från dagens urval av kulturmiljöer vill vi visa på andra aspekter av historien än de som traditionellt har framhållits. Parallella berättelser behövs för att bredda förståelsen av en händelse eller miljö och för att ge en röst till den historia som är glömd eller dold. - Ökad bredd i kunskapsunderlagen Relevanta kunskapsunderlag är en förutsättning för att kulturmiljövården ska kunna ta plats i samhällsutvecklingen. Idag finns det brister i de befintliga kunskapsunderlagen och behovet är stort av att ta fram nytt material. När det gäller riksintresseområden signalerar kommunerna att ett uppdaterat underlag behövs för att kunna matchas mot andra intressen i planeringsprocessen. Länsstyrelsen vill testa ett antal metoder för att få vidgade perspektiv i samband med framtagande av nya underlag. - Tillgänglig information Information om lagskyddade kulturmiljöer finns i de alla flesta fall endast på svenska. Mot bakgrund av att kulturmiljöarbetet ska verka för bred delaktighet och ansvarstagande för kulturmiljön behövs nytt material som vänder sig till nyanlända flyktingar och invandrare. Vi behöver öka möjligheterna för olika grupper att förhålla sig till vårt gemensamma kulturarv. Informationsmaterial översätts till minoritetsspråk utifrån de behov som finns i länen. Inom detta område kommer vi även att arbeta för att öka tillgängligheten till information för personer med funktionsnedsättning. 7

8 Förutom dessa delprojekt planerar vi för följande aktiviteter: Regionala seminarier Fyra regionala möten för länsstyrelsen personal arrangeras för att inspirera, öka kunskapen och tillsammans hitta nya vägar för fortsatt arbete. Seminarierna kommer att vara viktiga för att diskutera en förändring av länsstyrelsens arbetssätt i form av nya metoder för handläggning etc. Webbplats med best practise Samla metoder och erfarenheter best practise på en webbplats. Webbplatsen ska fungera som en handbok för handläggare för att få råd och stöd i arbete med kunskapsunderlag, urval, värdering, fördelning av bidrag, informationsinsatser etc. Bok - En trovärdig historia i kända eller okända miljöer Erfarenheter från länsstyrelsernas arbete kommer att samlas i en bok. Idén är att länen utifrån sin utgångspunkt skriver en text på temat En trovärdig historia i kända eller okända miljöer. Samlad bidragssatsning Inom projektet vill vi samla alla länsstyrelser och tillsammans genomföra en satsning med mångfaldstema med våra kulturmiljömedel under Genom att uppmuntra till mångfaldsprojekt vill vi bidra till ytterligare genomslag för frågorna även hos andra aktörer. Resultatspridning, förväntade resultat och effekter Information och kommunikation Webben, i form av samlingsplats för best practise, kommer att vara den viktigaste kanalen för att utbyta kompetens, idéer och kunskap. Därtill kommer resultat också att spridas inom de enskilda delprojekten samt genom seminarium och distribution av slutrapport. Projektledaren ansvarar för kommunikation med och information till de kontaktpersoner som varje länsstyrelse har utsett. Inom projektet tas en kommunikationsplan fram så att en effektiv och ändamålsenlig kommunikation genomförs med identifierade målgrupper. Uppföljning och utvärdering Projektledaren har i uppgift att under projektets gång följa upp arbetet mot uppsatta mål. En viktig uppgift är även att dokumentera hur processer inom projektet fortlöper samt erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder. Styrgruppen får en viktig uppgift att efter projektets gång arbeta med erfarenhetsspridning och att låta resultaten förändra länsstyrelsernas arbetssätt. Förväntade resultat och effekter Efter projektet är avslutat ska en attitydförändring ha påbörjats när det gäller länsstyrelsernas syn på att integrera ett mångfaldsperspektiv i det ordinarie arbetet. Som stöd för detta finns det en samlad erfarenhet kring lämpliga metoder och förändrade arbetssätt. Tidplan Denna projektansökan gäller för insatser under nästa år (2010). Aktivitet Tidplan Regionala delprojekt löpande under

9 Regionala seminarier 4 tillfällen under 2010 Webbplats med best practise december 2010 Möten med styrgrupp 6 tillfällen under 2010 Möten med referensgrupp 4 tillfällen under 2010 Informationsinsatser löpande under 2010 Produktion av slutrapport december 2010 Produktion av bok löpande under 2010 Efter 2010 är ambitionen att avrunda detta projekt med en slutkonferens för att summera erfarenheter och diskutera fortsatta vägval. Under 2011 kommer fokus att ligga på att genomföra en gemensam bidragssatsning och marknadsföra denna. Dessutom behövs insatser för att sprida erfarenheter kring metod och arbetssätt och utvärdera projektet. CV projektledare och styrgrupp Projektledare Anna Molin är anställd på Länsstyrelsen Västernorrland sedan 2002 och utbildad inom Bebyggelseantikvariskt program vid Göteborgs universitet. Anställningen på länsstyrelsen har bland annat inneburit arbete med projektet Agenda kulturarv och regionalt delprojekt i form av nytt kulturmiljöprogram, bidragshandläggning, utredningsarbete, information och arbete i sekretariatet för Strukturfondspartnerskapet Mellersta Norrland. Styrgrupp Agneta Åkerlund är anställd som länsantikvarie vid Länsstyrelsen Uppsala. För mer information se bifogad CV. Lillian Rathje är anställd som länsantikvarie vid Länsstyrelsen Jämtland. För mer information se bifogad CV. Jonas Walker är länsantikvarie vid Länsstyrelsen Västernorrland. Hanna Gelotte är anställd som 1:e antikvarie vid Länsstyrelsen Stockholm. Britta Roos är anställd som antikvarie vid Länsstyrelsen Stockholm. Ekonomi- och bemanningsplan Kostnader Regionala delprojekt Genomförande av 4 regionala seminarier Nationell samordnare Resor, övrigt Möten med styrgrupp, 6 gånger Möten med referensgrupp, 4 gånger Produktion av bok Summa: sek sek sek sek sek sek sek sek 9

10 Redovisade kostnader gäller endast kostnader som inte ryms inom länsstyrelsens förvaltningsanslag. Delar av projektet kommer även att finansieras genom insatser i egen tid vid de medverkande länsstyrelserna. 10

11 Referenser A Force for Our future, Including and involving people Department for culture, media and sport, 2001 Agenda för mångkultur: programförklaring och kalendarium för Mångkulturåret 2006: delbetänkande av Kommittén för samordning av Mångkulturåret. SOU 2005:91 Agenda kulturarv inspiration och diskussion, Länsmuseerna, länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet 2003 Alzén, Annika & Aronsson, Peter (red.): Demokratiskt kulturarv? Nationella institutioner. Universella värden. Lokala praktiker Aronsson, P & Hillström, M (red.): Kulturarvens dynamik: det institutionaliserade kulturarvets förändringar Blank, Ylva: Delaktighetsmålet i Länsstyrelsepraktiken, Länsstyrelsen Västra Götaland, 2003 Burström, Mats (red.), Arkeologi och mångkultur, rapport från Svenskt arkeologimöte 2006 Diskrimineringslag (2008:567) Ella Johansson: Forskningsprogram för mångkulturellt centrum, Mångkulturellt centrum 2006 FN: s konvention för Mänskliga rättigheter FN: s konvention om barns rättigheter För framtidens kulturarvsarbete omvärldsanalys 2006, Riksantikvarieämbetet 2006 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten, Arbetsgivarverket 2008 Johansson, Sofia: Vems är det svenska kulturarvet? En diskursanalys av Riksantikvarieämbetets kulturarvs- och identitetsproduktion, Linköpings universitet 2006 Konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, UNESCO Kulturarv för alla: omvärldsanalys av handikappolitiken: återrapportering enligt 2005 års regleringsbrev, Riksantikvarieämbetet Kulturarv och mångfald RAÄ:s mångfaldsarbete 2004, Riksantikvarieämbetet Kulturarv är mångfald! Fördjupad omvärldsanalys för kulturmiljöområdet 2004, Riksantikvarieämbetet Likavillkorsplan Länsstyrelsen Västernorrland

12 Mångfald är framtiden: slutbetänkande av Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006, SOU 2007:50 Människan i centrum. Agenda kulturarvs programförklaring. Länsmuseerna, länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet 2004 När historien ger framtidstro. Industrisamhällets kulturarv i regional omvandling. Slututvärdering av ramprogrammen ISKA I och II , Landstinget Västernorrland Om kulturell mångfald, Kulturrådets omvärldsanalys 2005, Kulturrådet Power of Place. The Future of the historic environment. English Heritage. English Heritage 2000 Pripp, Oscar & Plisch, Emil & Printz Werner, Saara: Tid för mångfald. En studie av de statligt finansierade kulturinstitutionernas arbete med etnisk och kulturell mångfald, genomförd av Mångkulturellt centrum, Botkyrka, på uppdrag av Kulturdepartementet Samverkan ger styrka! Redovisning av uppdrag 39 i 2009 års regleringsbrev, Länsstyrelsen Södermanlands län 2009 Sjölander-Lindqvist, Anneli & Bohlin, Anna & Adolfsson, Petra (obs! arbetsmaterial 2009), Delaktighetens landskap. Tillgänglighet och inflytande inom kulturarvssektorn Thornberg Knutsson, Agneta: Byggnadsminnen - principer och praktik. Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsminnesverksamhet. Beskrivning och utvärdering. Göteborgs universitet 2007 Tid för kultur Prop. 2009/10:3 12