Förord Sibbo kommuns välfärdspolitik, strategier, program och mål... 4

Transkript

1

2 Innehåll Förord Sibbo kommuns välfärdspolitik, strategier, program och mål Målen för Sibbo kommuns välfärdspolitik Centrala riktlinjer för Strategin Sibbo Övriga strategier, program och planer som stöder främjandet av välfärden Elektronisk välfärdsberättelse Temaområden för rapportens välfärdsgranskning Välfärdsteman, indikatorer och jämförelseområden Kommunens strukturer, ekonomi och livskraft Sibbos befolkningsstruktur Sibbos socioekonomiska struktur Sibbos ekonomi och näringstjänster Ekonomi Näringstjänster Naturen och den vardagliga miljön som främjare av välfärden Sammanfattning av Sibbo kommuns befolkning, strukturer, ekonomi och livskraft Granskning av välfärdsuppgifterna utgående från indikatorerna och kommunens egna verksamhetsuppgifter Alla åldersgrupper Delaktighet och livskvalitet Hälsa och funktionsförmåga Utkomst, jämlikhet och rättvisa Sammanfattning av välfärdsuppgifterna för alla åldersgrupper Barn, yngre tonåringar och barnfamiljer Delaktighet och inflytande Livskvalitet, trygghet samt hälsa och funktionsförmåga Utkomst, boende och miljö Tjänster för kommuninvånarna Sammanfattning av välfärdsuppgifterna för barn, yngre tonåringar och barnfamiljer Ungdomar och unga vuxna Hälsa och funktionsförmåga Trygghet, boende och miljö Studier samt utkomst och arbete

3 3.3.4 Sammanfattning av välfärdsuppgifterna för ungdomar och unga vuxna Personer i arbetsför ålder Psykiskt välbefinnande samt hälsa och funktionsförmåga Säkerhet Arbete och utkomst Sammanfattning av välfärdsuppgifterna för personer i arbetsför ålder Äldre personer Psykiskt välbefinnande samt hälsa och funktionsförmåga Boende och miljö samt tjänster till kommuninvånarna Utkomst Sammanfattning av välfärdsuppgifterna för äldre personer Sammanfattning av Sibbobornas välfärd och servicesystem Strukturer och mål Välfärdens nuläge Styrkor, utmaningar och möjligheter för välfärden i Sibbo i framtiden Plan för främjande av välfärden Slutord Bilagor

4 Förord Befolkningens välfärd har utvecklats positivt på flera delområden, men fördelar ojämnt mellan de olika befolkningsgrupperna. Enligt kommunallagen 41/215 ska kommunen upprätthålla och främja invånarnas välfärd genom att långsiktigt och övergripande utveckla kommunens livskraft och handlingskraft. Välfärdspolitik omfattar all den verksamhet som påverkar människans välfärd och hennes upplevelse av den. Välfärdsarbetet berör alla kommunens aktörer från tjänstemannaledningen och de politiska beslutsfattarna till arbetstagarna, kommuninvånarna och de regionala och lokala samarbetspartnerna. Verkningarna av kommunernas välfärdsarbete dokumenteras, följs upp och utvärderas i välfärdsberättelser. Välfärdsberättelsen är ett dokument som stöder välfärdsledningen och beslutsfattandet och den har utvecklats som arbetsmetod sedan början av 2-talet. Numera används ett elektroniskt redskap för välfärdsberättelsen ( som upprätthålls av Kommunförbundet och innehåller uppföljningsuppgifter som gäller välfärden i kommunerna. Riksomfattande och kommunvisa uppföljningsuppgifter för välfärdsrapporteringen som grundar sig på register och uppgiftsinsamling kompletteras med kommunernas egna uppgifter som hänför sig till strategier och åtgärdsprogram. Enligt hälso- och sjukvårdslagen 1326/21 och socialvårdslagen 131/214 ska en rapport om kommun-invånarnas hälsa och välfärd samt vidtagna åtgärder årligen avges till fullmäktige. Därutöver ska en omfattande välfärdsberättelse utarbetas för fullmäktige en gång per fullmäktigeperiod. Berättelsen innehåller en översikt över invånarnas välfärd och faktorer som påverkar den, en plan för att främja invånarnas välfärd och en utvärdering av den välfärdspolitik och de aktiviteter som bedrivits för att främja välfärden. Som delfaktorer för välfärden granskas utöver hälsa och funktionsförmåga även levnadsförhållanden och miljö, boendeförhållanden, utkomst, hobbyer, människorelationer, social gemenskap, delaktighet och trygghet. En direkt mätning av hälsa och välfärd är komplicerat, och välfärd betyder olika saker för människor i olika livsskeden. I Sibbo kommuns välfärdsberättelse beskrivs invånarnas välfärd utifrån grupper enligt livscykelmodellen. Kommunens ledningsgrupp och en förvaltningsövergripande välfärdsarbetsgrupp som utsetts av ledningsgruppen har ansvarat för beredningen av Sibbo kommuns välfärdsberättelse för fullmäktigeperioden : Kommunens ledningsgrupp Kommundirektör Mikael Grannas, ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo, tf utvecklingsdirektör Pekka Söyrilä, bildningsdirektör Kurt Torsell, social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko, tekniska direktören Ilari Myllyvirta, personalchef Anne Iijalainen (t.o.m ), personalchef Merja Soosalu fr.o.m , personalens representant Juha Huotari. Välfärdsarbetsgrupp Servicechef-välfärdskoordinator Leena Pääkkönen-Tarvainen (suppleant servicedirektör Bodil Grön), specialplanerare Rita Lönnroth (suppleant förvaltningssekreterare Nina Grandell), svenskspråkiga undervisningschefen Hannu Ollikainen (suppleanter servicechef för idrottstjänster Piritta Forsell, medborgarinstitutets rektor Annelie Åkerman-Anttila), lokalkoordinator Juha Huotari t.o.m. oktober 215, förvaltningssekreterare Lari Sirén, planerare Suvi Tuiskunen fr.o.m. oktober 215 (suppleant lovsekreterare Paula Kling), ledningens assistent planerare Heidi Träskelin, redovisningschef Johan Mattsson fr.o.m. oktober 215 (suppleant informatör Stella Lausamo t.o.m ). Filosofie doktor Mari-Anna Berg beredde rapporten i sex månader till utgången av juni

5 1 Sibbo kommuns välfärdspolitik, strategier, program och mål 1.1 Målen för Sibbo kommuns välfärdspolitik Målet för kommunens verksamhet är välmående invånare, som tar ansvar för sin egen hälsa och känner sig trygga och som anser sig få en högklassig service. Effektivt producerade tjänster som stöder välfärden är likvärdigt och lätt tillgängliga för alla invånare. 1.2 Centrala riktlinjer för Strategin Sibbo 225 Utgångspunkten för Sibbo är att vara en tvåspråkig skärgårdskommun med dragningskraft som kan möta metropolområdets tillväxtutmaningar. Det råder en genuin gemenskap i Sibbo och invånarna samarbetar med varandra. Sibbos natur- och landskapsvärden är en källa till välbefinnande bland kommuninvånarna. Invånarna bor nära arbetsplatsen och naturen och boendet är okomplicerat och tryggt. Grunden för vår utveckling är kommunens högklassiga service och föregångarattityd. Sibbo vill erbjuda aktiva och initiativrika människor en gemenskaplig boende- och fritidsmiljö samt förutsättningar för framgångsrikt företagande. Målet är att kommunen har cirka 3 invånare år 225. Serviceproduktionen är involverande, bygger på samarbete och eftersträvar social harmoni. Verksamhetssätten utvecklas aktivt och genom växelverkan. Sibbo utvecklar en 24/7-service som är oberoende av tid, plats och redskap. Målet för planeringen av markanvändning, boende och trafik är kompakta tätortscentrum som erbjuder service, möjligheter till rekreation samt goda kollektivtrafikförbindelser. På lång sikt ska tätorterna stödja sig på spårtrafiken. För att kommunen ska kunna utvecklas på ett ekonomiskt och socialt hållbart sätt förutsätts att en tillräcklig planreserv skapas för boende, arbetsplatser och service. Kommunen strävar eter att erbjuda mångsidiga boendealternativ och socialt balanserade bostadsområden. Produktionen av hyresbostäder utvecklas i kommunen. Byarna utvecklas tillsammans med byborna. Ett viktigt mål är att höja kommunens självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser. Planeringen av markanvändningen utgår från de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Planeringen ska grunda sig på tillräckliga utredningar och konsekvensbedömningar för att skapa förutsättningar för en sund och trygg livsmiljö. I planeringen av markanvändning, boende och trafik eftersträvas mångsidiga boendealternativ som stöder sig på kollektivtrafiken och spårtrafiken och som formar tätortsområdena till socialt balanserade områden med en tät struktur. Kommunen främjar aktivt produktionen av hyresbostäder och byarna utvecklas tillsammans med byborna med hjälp av byplaner. Sibbo kommuns företagsprogram styr näringslivets utveckling och möter kommunens tillväxtmål. Målet att fördubbla antalet arbetsplatser (5 5 -> 11 ) i Sibbo fram till år Övriga strategier, program och planer som stöder främjandet av välfärden Nedan presenteras centrala strategier, program och planer som vid sidan av kommunstrategin styr kommunens verksamhet. Budget 215 Bokslut 214 4

6 Generalplan för Sibbo 225 Planläggningsöversikt 215 Bostadsstrategi för Helsingforsregionen 225 Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 25 Trafiksystemplan för Helsingforsregionen 215 Sibbo kommuns miljöprogram Strategi för grön- och rekreationsområdena Markpolitiskt program 25 (justerat 28) Bostadspolitiskt program Planläggningsprogram Utvecklingsplan för vattentjänster Utredning om hur trafiken ska ordnas i Sibbo, definition av servicenivån och planen över linjenätet Sibbo kommuns företagsprogram Östra Nylands säkerhetsprogram 212 Sibbo trafiksäkerhetsplan Bildningsavdelningens servicenätplan Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran Välfärdsplan för barn och unga i Sibbo Sibbo kommuns äldrepolitiska program Åtgärdsprogram för rusmedels- och mentalvårdsarbetet i Sibbo Handikappolitiskt program för Sibbo kommun Sibbo kommuns program för integrationsfrämjande Konstprogram för Nickby Elektronisk välfärdsberättelse Den elektroniska välfärdsberättelsen är ett verktyg ( som kommunerna kan använda för utarbetandet av den omfattande välfärdsberättelsen en gång per fullmäktigeperiod och för den årliga rapporten. Kommunernas indikatorer inom olika välfärdsområden ifylls automatiskt i form av bilder och tabeller i det tekniska underlaget för välfärdsberättelsen. Kommunerna kan välja de indikatorer som känns viktigast ur den egna synvinkeln och komplettera dem med kommunens egna verksamhetsuppgifter. Dessutom kan kommunerna jämföra sina egen välfärdssituation med andra kommuner genom att välja ut önskvärda jämförelsekommuner. 5

7 1.5 Temaområden för rapportens välfärdsgranskning Kommunens strukturer, ekonomi ja livskraft Följande uppgifter som beskriver kommunens strukturer, ekonomi och livskraft granskas: Befolkningsstruktur - Befolkningsmängd - Befolkningsförändringens delfaktorer (naturlig befolkningstillväxt, flyttningsrörelse) - Andelen svenskspråkiga - Andelen personer med främmande språk - Folkmängd enligt åldersklass: 24-åringar, åringar, åringar, åringar, 85- åringar och äldre Socioekonomisk struktur - Försörjningskvot - Andelen sysselsatta - Andelen barnfamiljer - Andelen ensamförsörjarfamiljer - Andelen enpersonshushåll - Utbildningsnivåindikator Kommunens ekonomi och näringstjänster - Kommunens verksamhetskostnader - Verksamhetsutgifternas och skatteinkomsternas ökning - Verksamhetskostnaderna per invånare i Sibbo och Nyland - Skatteinkomsterna, verksamhetsintäkterna och statsandelarna i förhållande till verksamhetskostnaderna - Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser - Antalet nya företag 1.6 Välfärdsteman, indikatorer och jämförelseområden Välfärdsindikatorerna i välfärdsberättelsen granskas inom tio olika temaområden. De granskas först för hela befolkningens del och sedan utifrån grupper enligt livscykelmodellen: barn, yngre tonåringar och barnfamiljer, ungdomar och unga vuxna, personer i arbetsför ålder och äldre personer. De granskade indikatorerna har sammanställts enligt tema och åldersgrupp i Tabell 1. 6

8 En nationell indikatorgrupp har bedömt hur grundindikatorerna i underlaget för välfärdsberättelsen fungerar. Utöver grundindikatorerna i den elektroniska välfärdsberättelsen granskas även Sibbo kommuns egna verksamhetsuppgifter (beskrivningar och statistiker) samt uppgifterna i Institutet för välfärd och hälsas (THL), Folkpensionsanstaltens (FPA) och Statistikcentralens statistikdatabanker (de bifogade indikatorerna i Tabell 1 med kursiv stil). 7

9 Tabell 1. De granskade indikatorerna i rapporten enligt tema i grupper enligt livscykelmodellen. Tema Alla åldersgrupper Barn, yngre tonåringar och barnfamiljer Delaktighet och - Röstningsaktivitet - Matjuryer ( inflytande åringar) - Enkäter om daghemsoch skolmaten Ungdomar och unga vuxna Livskvalitet Ingen vän, åk 8 och 9 - Ingen vän, åk 1 och 2 i gymnasiet Psykiskt välbefinnande - Personer i åldern år som får invalidpension på grund av mentala problem eller beteendestörningar, andel av åldersgruppen Hälsa och funktionsförmåga Trygghet - FPA:s sjuklighetsindex - Brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom / 1 invånare - Investerings- och underhållsåtgärder i trafiken - Upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttligt eller dåligt, elever i åk 8 och 9 - Rökning, alkoholkonsumtion, övervikt, elever i åk 8 och 9 - Andel som har haft samlag - Brister i föräldraskapet, andel av eleverna i åk 8 och 9 - Upplevt sexuellt våld - Blivit mobbad minst en gång i veckan, % av eleverna i åk 8 och 9 - Upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttligt eller dåligt, elever i åk 1 och 2 i gymnasiet - Rökning, alkoholkonsumtion, övervikt, elever i åk 1 och 2 i gymnasiet - Andel som har haft samlag - Antalet aborter bland personer i åldern år - Brister i föräldraskapet, andel av eleverna i åk 1 och 2 i gymnasiet - Upplevt sexuellt våld - Blivit mobbad minst en gång i veckan, % av eleverna i åk 1 och 2 i gymnasiet Studier och arbete - Personer i åldern år utanför utbildningssystemet, andel av befolkningen i samma ålder Jämlikhet och rättvisa - Ginikoefficient Personer i arbetsför ålder - Personer i åldern år som får sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa/1 i samma ålder - Förekomsten av folksjukdomar enligt FPA:s hälsobarometer (kranskärlssjukdom, hjärtinsufficiens, diabetes) Personer i åldern år som får invalidpension, andel av befolkningen i samma ålder - Svårsysselsatta (strukturarbetslöshet), % av personerna i åldern år Äldre personer - Demensindex - 65 år fyllda personer med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, andel av befolkningen i samma ålder Boende och miljö Utkomst Tjänster till kommuninvånarna - Allmän låginkomstgrad - Hälsofrämjande aktivitet (TEA) i kommunens strategiska ledning - Trångbodda barnfamiljer - Låginkomstgrad hos barn - Uppfostrings- och familjerådgivningens klienter under året / 1 personer under 18 år - 17-åringar som under året omfattas av stödtjänster inom barnskyddets öppenvård, andel av befolkningen i samma ålder - Brister i skolans fysiska arbetsförhållanden, andel av eleverna i åk 1 och 2 i gymnasiet åriga långvariga mottagare av utkomststöd, andel av befolkningen i samma ålder åriga långvariga mottagare av utkomststöd, andel av befolkningen i samma ålder - 75 år fyllda personer som bor hemma, andel av befolkningen i samma ålder - 65 år fyllda som får full folkpension, % av befolkningen i samma ålder - 75 år fyllda personer som omfattas av regelbunden hemvård 3.11, andel av befolkningen i samma ålder 8

10 Huvudriktlinjerna för välfärdsindikatorerna behandlades av Sibbo kommuns ledningsgrupp våren 213. Som jämförelsekommuner används fyra kommuner: Kyrkslätt, Lovisa (inkl. Liljendal, Pernå, Strömfors fr.o.m ), Borgå och Tusby. Dessutom presenteras som jämförelsetal hela landets medeltal. I valet av kontrollkommuner betonades likheter i fråga om verksamhetsmiljö, struktur, verksamhet och språk. Välfärdsindikatorerna granskas i huvudsak under tidsperioden

11 2 Kommunens strukturer, ekonomi och livskraft 2.1 Sibbos befolkningsstruktur Befolkningstillväxt I slutet av år 213 uppgick befolkningsmängden i Sibbo till personer, varav var män och kvinnor. Av befolkningen hade 61 % finska som modersmål, 36 % svenska som modersmål och 3 % något annat språk. Befolkningsökningen i Sibbo har varit måttlig, men dock proportionellt sett något större än i jämförelsekommunerna. Under granskningsperioden ( ) ökade Sibbos befolkning med 6, %, sammanlagt med 1 74 personer; i jämförelsekommunerna varierade ökningen från -1,3 % i Lovisa till 5,3 % i Kyrkslätt. I hela landet ökade befolkningen under granskningsperioden med 2,3 % (Figur 1, Bilagetabell 1). Figur 1. Folkmängd områdesvis Invånare Folkmängd områdesvis Sibbo Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Enligt Statistikcentralens befolkningsprognoser förutspås Sibbo ha cirka 24 invånare år 23. Målet för kommunens egen tillväxtstrategi är betydligt större än denna tillväxt. År 217 är målet cirka 21 invånare, år 22 cirka 25 invånare och år 225 cirka 3 invånare. Detta betyder stora satsningar på utvecklandet av boendet, servicen och en smidig kollektivtrafik, då befolkningen och servicen koncentreras till större centrum som stöder sig på kollektivtrafiken. Utgångspunkten för utvecklingsprogrammen (bl.a. markpolitiska programmet, bostadspolitiska programmet, planläggningsprogrammet) är dock att bevara Sibbo som en miljövänlig och socialt, ekonomiskt och kulturellt balanserad kommun med hänsyn till samhällsstrukturen. Delfaktorerna för befolkningstillväxten är nativitet, dödlighet och nettomigration. I Sibbo har nativitets- och dödlighetsnivån förblivit på ungefär samma nivå de senaste åren. Årligen föds cirka 2 barn och dör under 15 personer. I jämförelsekommunerna Borgå, Kyrkslätt och Tusby har nativiteten sjunkit något under de senaste åren och dödligheten förblivit ungefär på samma nivå (Figur 2 och 3, Tabell 2). 1

12 Figur 2. Antal födda områdesvis Figur 3. Antal döda områdesvis Antal döda områdesvis Antal Sibbo Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Den stora variationen i den totala nettoflyttningen gör det svårare att förutse befolkningsutvecklingen. År 213 ökade till exempel Sibbos befolkning med 175 personer. Födelseöverskottet var 9 personer och den totala nettoflyttningen 94 personer, varav nettoflyttningen mellan kommuner var endast 49 personer då den under de två tidigare åren varit cirka 2 personer. År 213 var hälften, 94 personer av kommunens totala nettoflyttning, nettomigration (Tabell 2, Figur 4). Det har förekommit stora årliga variationer även i nettomigrationen och i jämförelse med tidigare år var siffran exceptionellt stort år

13 Tabell 2. Befolkningsförändringen i Sibbo Födda Döda Födelseöverskott Nettoflyttning mellan kommuner Nettomigration Total nettoflyttning Korrigering av folkmängd Befolkningsändring *) Folkmängd *) Till följd av att ett område i sydvästra Sibbo överfördes till Helsingfors var den verkliga befolkningsmängden år personer med avvikelse från Statistikcentralens uppgifter. Figur 4. Befolkningsändringen i Sibbo Antalet personer med främmande språk som modersmål har ökat nästan 1,5-faldigt i alla områden under granskningsperioden. År 213 var antalet personer som hade ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska i hela landet 53 per 1 invånare. I Sibbo och Tusby var andelen personer med främmande språk som modersmål cirka 3 per 1 invånare. Antalet har ökar snabbast i Kyrkslätt, där antalet personer med främmande språk som modersmål var dubbelt högre än i Sibbo, 58/1 invånare, och högre än i genomsnitt i landet (Figur 5, Bilagetabell 2). Fastän antalet invånare med främmande språk som modersmål fortsättningsvis är ganska litet i Sibbo kommer invandrarbefolkningen att öka i Sibbo som är en del av metropolområdet, och detta kommer i sin tur att öka behovet av integrationstjänster och förutsätta nytt kunnande i mångkulturella frågor. 12

14 År 214 mottog Sibbo igen efter en lång tid en grupp kvotflyktingar, 23 iranier. I fortsättningen torde kommunen ta emot 1 15 kvotflyktingar årligen. Den snabbt ändrade asylsituationen syns också i Sibbo, framför allt i antalet ensamkommande minderåriga asylsökande. Sibbo står nu inför nya slags utmaningar. Situationen kommer att kräver ett intensivt förvaltningsövergripande samarbete samt att nya verksamhetsmodeller utvecklas mellan kommunen och den tredje sektorn. Medborgarorganisationerna och kommuninvånarna har varit aktiva partner i integreringen av invandrarna. Bland annat ett språkkafé, vänverksamhet för invandrarmödrar samt en finskspråkig undervisningsgrupp som organiseras och leds av frivilliga är erbjuds i kommunen. Figur 5. Antal personer som har ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska områdesvis /1 invånare. Åldersstruktur År 213 var 31,5 % av Sibbos befolkning barn, unga och unga vuxna, 52,7 % personer i arbetsför ålder och 15,8 % äldre personer. Fastän även antalet personer i åldern 24 år och år har ökar något, står det ökade antalet och andelen av personer som fyllt 65 år för den största förändringen i befolkningens åldersstruktur (Tabell 3, Figur 6 och 7). 13

15 Tabell 3. Sibbos folkmängd enligt åldersgrupp (%) 21 (%) 211 (%) 212 (%) 213 (%) Förändrin g, antal Förändrin g, % ,7 (31,9) (31,7) (31,8) (31,7) (31,5) , (54,2) (53,9) (53,2) (53,) (52,7) ,8 (14,) (14,5) (15,) (15,3) (15,8) Totalt (1) (1) (1) (1) (1) 878 4,9 Figur 6. Sibbos befolkning enligt åldersgrupp

16 Figur 7. Sibbos befolkning, åldersgruppernas andelar

17 De regionala skillnaderna i befolkningens åldersstruktur är små. Vad gäller åldersstrukturen syns tydligast att andelen personer i åldern år minskar och andelen personer som fyllt 65 år ökar (Figur 8 och 9). Figur 8. Andelen åringar områdesvis Figur 9. Andelen 65 år fyllda områdesvis

18 Antalet personer som fyllt 65 år i Sibbo har under ökat med 18,8 %, totalt med 474 personer. De två äldsta åldersgrupperna är ännu relativt små, men om 1 år har antalet åringar uppskattningsvis nära på fördubblats och antalet personer som fyllt 85 år mera än fördubblats då dagens 65 år fyllda övergår till följande tio års åldersgrupper (Tabell 4, Figur 1 och 11). Tabell 4. Antalet 65 år fyllda i Sibbo Förändring, antal Förändring, % , , ,6 Totalt ,8 Figur 1. Befolkning i Sibbo som fyllt 65 år, Antal Befolkning i Sibbo som fyllt 65 år, totalt och per åldersgrupp Totalt år år 85 år Figur 11. Andel av befolkningen i Sibbo som fyllt 65 år,

19 Den demografiska försörjningskvoten (eller befolkningens försörjningskvot) anger hur många personer under 15 år och över 65 år som finns per åriga (arbetsföra). Ju fler barn och/eller personer i pensionsåldern desto högre är försörjningskvoten. För närvarande är hela landets försörjningskvot 55,7, det vill säga 56 personer behöver försörjning per 1 personer i arbetsför ålder. Enligt befolkningsprognoserna kommer försörjningskvoten år 23 att vara över 7 personer per 1 arbetsföra. Precis som i jämförelseområdena leder åldrandet i Sibbo till att den demografiska försörjningskvoten försämras. År 213 var Sibbos försörjningskvot 57,4, då den år 29 var 54,4. Med undantag av Lovisa var jämförelsekommunernas försörjningskvoter år 213 mycket nära landets medeltal. År 213 var Lovisas demografiska försörjningskvot 65,5 (Figur 12, bilagetabell 3). Figur 12. Demografisk försörjningskvot områdesvis Antal Demografisk försörjningskvot områdesvis (Antal personer under 15 år och över 65 år/ åringar) Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Det finns inga exakta uppgifter om antalet handikappade i Sibbo, men en allmän uppskattning är att 5 1 % av befolkningen är handikappade och 2 % av dem svårt handikappade. Utgående från befolkningsuppgifterna för år 213 uppskattar man att det finns handikappade personer i Sibbo, och av dem är 38 personer svårt handikappade. 18

20 2.2 Sibbos socioekonomiska struktur Den ekonomiska försörjningskvoten och sysselsättningen har försämrats i hela landet speciellt under de senaste åren (Figur 13 och 14, Bilagetabell 4 och 5). Den ekonomiska försörjningskvoten anger hur många icke sysselsatta personer det finns per hundra sysselsatta. Den icke sysselsatta befolkningen består av arbetslösa, pensionärer, barn och personer som sköter eget hushåll. Den ekonomiska försörjningskvoten beskriver väl ekonomins bärkraft och reagerar snabbt på konjunkturer och ändringar i sysselsättningsgraden, i motsatts till befolkningsstrukturen som inverkar långsamt. På motsvarande sätt kan den ekonomiska försörjningskvoten snabbt vända i en positiv riktning då konjunkturerna och sysselsättningsgraden förbättras. En god sysselsättningsutveckling mycket viktig för kommunens ekonomi och individernas välfärd. Trots den ogynnsamma sysselsättningsutvecklingen (Figur 14, Bilagetabell 5) år 213 var Sibbos ekonomiska försörjningskvot, 11,6, fortfarande klart bättre än landets medeltal och på samma nivå som i Kyrkslätt och Tusby. År 214 var hela landets försörjningskvot 136,9. Bland jämförelsekommunerna var endast Lovisas ekonomiska försörjningskvot, 14,7, sämre än landets medeltal. Figur 13. Ekonomisk försörjningskvot områdesvis (icke sysselsatt befolkning/1 sysselsatta). Ekonomisk försörjningskvot områdesvis (icke-sysselsatt befolkning/1 sysselsatta) Antal Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby 19

21 Figur 14. De sysselsattas andel av befolkningen områdesvis De sysselsattas andel av befolkningen områdesvis , % av befolkningen % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Familjernas antal ökar, men barnfamiljernas antal minskar och familjestorleken minskar. För närvarande består i genomsnitt 88 procent av familjerna i Finland av gifta eller samboende par och 12 procent är familjer med en förälder (Statistikcentralen 214). Barnfamiljernas andel i Sibbo är klart större än i landet i genomsnitt och på samma nivå som i Tusby. År 213 hade Sibbo familjer och av dessa var 46,7 % barnfamiljer. I jämförelseområdena varierade andelen mellan 35,7 % i Lovisa och 49,7 % i Kyrkslätt. Barnfamiljernas andel av familjerna minskar såväl i Sibbo som i jämförelseområdena. År 213 var banfamiljernas andel i hela landet 39,1%. (Figur 15, Bilagetabell 6). Figur 15. Barnfamiljernas andel områdesvis , % av familjerna. Barnfamiljernas andel områdesvis , % av familjerna % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby 2

22 Ensamförsörjarfamiljernas andel varierar ganska litet mellan de olika kommunerna. År 213 var ensamförsörjarfamiljernas andel i Sibbo, 15,4 %, den lägsta bland de olika områdena. Antalet ensamförsörjarfamiljer uppgick då till 389, varav mor och barn-familjerna uppgick till 324 och far och barn-familjerna till 65. Ensamförsörjarfamiljernas andel har ökat något sedan år 29 (Figur 16, Bilagetabell 7). Figur 16. Ensamförsörjarfamiljernas andel områdesvis % Ensamförsörjarfamiljernas andel områdesvis , % av barnfamiljerna Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Andelen enpersonshushåll varierar klart mellan de olika områdena, men nivån har förblivit nästan den samma i alla områden under granskningsperioden. År 213 var andelen ensamboende lägst i Sibbo, 28 %. År 213 fanns det totalt 7 59 hushåll i Sibbo och av dessa var 2 18 enpersonshushåll. I hela landet utgjorde enpersonshushållen 42 %. Bland jämförelsekommunerna var ensamboendet lika vanligt i Lovisa som i genomsnitt i landet (Figur 17, Bilagetabell 8). Figur 17. Enpersonshushållens andel av hushållen områdesvis

23 Utbildningsnivåmätaren beskriver den genomsnittliga längden på högsta utbildningen per person. När befolkningens utbildningsnivå mäts är populationen vanligen befolkningen i åldern 2 år och över. Orsaken till detta är att de som är under 2 år i huvudsak fortfarande går i skola och sålunda inte har hunnit avlägga någon examen. De som enbart fullföljt grundskolan, mellanskolan och folkskolan ingår inte i den befolkning som avlagt en examen. Sibbo har den näst högsta utbildningen bland områdena, 3,8 år (Figur 18, Bilagetabell 9). Den genomsnittliga utbildningsnivån har stigit inom alla granskningsområden sedan år 29. Den genomsnittliga längden av utbildningen som fullföljts efter den grundläggande utbildningen varierade år 213 från 2,8 år (Lovisa) till 4,14 år (Kyrkslätt). Figur 18. Utbildningsnivåmätaren områdesvis Sibbos ekonomi och näringstjänster Ekonomi Sibbo kommun ska balansera sin ekonomi med hjälp av olika slags effektiveringsåtgärder fram till år 22. Centrala åtgärder är effektiveringsprogrammet Operation Grytlock, genomförandet av tillväxtstrategin och servicereformen Operation Induktionsspis. Avsikten är att skapa balans mellan inkomsterna och utgifterna i en växande kommun. För att uppnå balansen har man ställt upp sex mål vad gäller kostnadsutvecklingen, skatteinkomstökningen, driftsekonomins kostnader per invånare, finansieringen av verksamhetsutgifterna, inkomstfinansieringen av investeringar samt förhållandet mellan årsbidrag och avskrivningar. Grytlocksprincipen inom ekonomin och därtill kopplade Operation Grytlock har en central betydelse för kommunens framtid. Hösten 214 drog fullmäktige upp riktlinjer för effektiveringsåtgärder på 5 miljoner euro, varav den största delen ska genomföras under fullmäktigeperioden Denna kostnadsdisciplin skapar tillräckligt med ekonomiskt spelrum för att svara på de utmaningar som servicereformen för med sig. År 214 ökade verksamhetskostnaderna endast med,3 %, vilket var,1 % under än den stramt budgeterade kostnadsutvecklingen och under inflationsnivån, som var 1, %. Skatteinkomsterna ökade med 1,7 %, vilket var,8 % sämre än hela landets medeltal, men motsvarade 22

24 skatteinkomsternas utveckling i Nyland och var större än verksamhetskostnadernas procentuella ökning (Figur 19 och 2, Bilagetabell 1 och 11). I slutet av året uppgick kommunens lånebelopp till euro/invånare, vilket var 56 euro/invånare bättre än år 213. Servicereformen i Sibbo går under det interna arbetsnamnet Operation Induktionsspis. Det huvudsakliga målet med Operation Induktionsspis är att effektivera och utveckla verksamheten så att kommunens kostnadsstruktur förbättras med 1 miljoner euro fram till år 22. Kostnadsstrukturen förbättras genom att ändra organisations- och ledarskapskulturen samt genom att utveckla verksamheten och servicen bl.a. genom digitalisering. Detta sker till exempel genom att frigöra mera arbetstid för kundarbetet, förenkla de nuvarande arbetssätten, avlägsna onödiga arbetsskeden, minska anskaffningskostnaderna samt genom att öka inkomsterna. Reformen genomförs i samarbete med hela personalen och kommuninvånarna. Detta kundorienterade utvecklingsarbete startade hösten 215 inom ramen för Forum Sibbe. Figur 19. Sibbo kommuns förverkligade verksamhetskostnader och verksamhetskostnader enligt en nolltillväxt ( ) Figur 2. Ökningen av verksamhetsutgifterna och skatteinkomsterna (%) i Sibbo

25 Åren har driftsekonomins kostnader per invånare varit klart under medeltalet i Nyland (Figur 21, Bilagetabell 12) och verksamhetsutgifterna har täckts med verksamhetsinkomster, skatteinkomster och statsandelar (Figur 22, Bilagetabell 13). Figur 21. Verksamhetskostnaderna i Sibbo och Nyland Verksamhetskostnaderna i Sibbo och Nyland /invånare "Driftsekonomins kostnader per invånare överskrider inte medeltalet i Nyland" Euro/invånare Sibbo Nyland Figur 22. Skatteinkomsterna, verksamhetsintäkterna och statsandelarna samt verksamhetskostnaderna i Sibbo. Skatteinkomsterna, verksamhets-intäkterna och statsandelarna samt verksamhetskostnaderna i Sibbo "Verksamhetsutgifterna täcks med verksamhetens inkomster, skatter och statsandelar" 1 euro Skatteinkomster Verksamhetsintäkter Statsandelar Inkomster totalt Näringstjänster Det finns cirka 1 3 företag i Sibbo kommun (Figur 23, Bilagetabell 14). A dessa är över 9 % småföretag med färre än 1 anställda. De största verksamhetsområdena är samhällstjänster, handel och byggande. Sibbo kommuns näringsstruktur motsvarar den finländska företagsstrukturen, där 94 % är mikroföretag. Antalet arbetsplatser i Sibbo är nästan 5 2. Antalet sysselsatta personer är cirka 9 (Statistikcentralen). De största sysselsättarna är servicebranschen, parti- och minuthandeln samt byggverksamheten. Andelen arbetsplatser inom industrin är under 14 %. Sibbos självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser är 58 % (Figur 24, Bilagetabell 15). Kommunens näringspolitiska mål är att höja självförsörjningsgraden avsevärt. 24

26 Sibbo är en pendlingskommun. Sibbo har en tydlig koppling till huvudstadsregionens samhällsstruktur. Av invånarnas arbetsplatspendling riktar sig 32 % till Sibbo kommuns område, 34 % till Helsingfors, 14 % till Vanda och 4 % till Esbo och Grankulla. ) 9 % av de sysselsatta personerna i Sibbo arbetar i de andra KUUMA-kommunerna. Ungefär 12 % av trafiken riktar sig till östra Nyland och 2 % till övriga delar av Finland (Statistikcentralen 212). Målet i visionen för företagsverksamheten i Sibbo är att göra företagandet lätt genom att erbjuda flexibla och lösningsinriktade tjänster. Det här förutsätter ett verksamhetssätt som utgår från företagarnas behov i rådgivnings-, planläggnings-, markanvändnings- och tillståndstjänster. Det är viktigt och nödvändigt att förutse företagens behov och att snabbt reagera på dem är en absolut förutsättning. Genom att främja företagandet förbättrar man kommunens dragningskraft och goda rykte. Figur 23. Företagsbeståndet i Sibbo Företagsbeståndet i Sibbo kommun Antal Figur 24. Sibbos självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser Sibbo kommuns självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser %

27 2.4 Naturen och den vardagliga miljön som främjare av välfärden Undersökningar visar att naturmiljön har en positiv inverkan på människan och därför är antalet rekreationsområden en viktig delfaktor för en god livsmiljö. Sibbos mångsidiga natur erbjuder invånarna och turisterna mycket att se och uppleva. Sibbo storskogs nationalpark, som har en yta på över 5 m² och är belägen i Sibbo, Vanda och Helsingfors samt tryggar naturens mångfald, andra skogsområden, Sibbos vidsträckta skärgård, hamnen för fritidsbåtar i södra Sibbo samt skärgårdstrafiken och friluftslederna garanterar goda rekreationsmöjligheter i Sibbo. Skidcentret Talma Ski och Golf Talma i Tallmo lockar friluftsmänniskor till de nordligare delarna av Sibbo. De mest kända sevärdheterna i Sibbo är: Sibbo gamla medeltida kyrka från år 1454, Sibbo nya kyrka från år 1885 och fornlämningarna från den medeltida borgen Sibbesborg nära Söderkulla centrum i södra Sibbo. Sibbo är känt för sitt nätverk av livskraftiga byar och många företagare som är verksamma i de mindre byarna utgör en viktig roll med tanke på produktionen av turismtjänster. Konserterna och utställningarna koncentreras för det mesta till kommunens centrum Nickby, där evenemangen ordnas såväl av Sibbo kommun som av föreningar och privatpersoner. Den vardagliga livsmiljön är en av välfärdens viktigaste delfaktorer. Vid planeringen och byggandet av gator, parker och kommunens fastigheter strävar man efter en sund, trygg och hinderfri livsmiljö. Ett planmässigt och energieffektivt byggande står i centrum för serviceproduktionen. Myndigheter såsom kommunens byggnadstillsyn och miljövård samt Nylands närings-, trafik- och miljöcentral deltar också i genomförandet av uppgifterna och styr såväl den byggda miljöns som naturmiljön. Målet med myndighetsverksamheten, planläggningen och byggandet är en ändamålsenlig verksamhet vars slutresultat är en högklassig boende- och livsmiljö. Vid sidan av den byggda miljön är det viktigt att värna om naturmiljön. Räddningsverket i Östra Nyland ansvarar för räddningsväsendet i Sibbo. Sibbo kommun deltar i finansieringen av räddningsverket. Borgå stad fungerar som värdkommun för räddningsverket och ansvarar för ordnandet av verksamheten. Sibbo räddningsstation är belägen i Nickby och en utrustad ambulansstation finns i Söderkulla. Byggandet av en ny räddningsstation ingår i kommunens investeringsplan. Stationen skulle byggas något söder om Nickby. Med tanke på räddningsväsendet utgör Östra Nylands säkerhetsprogram ett viktigt dokument, som koordineras av Räddningsverket i Östra Nyland. 2.5 Sammanfattning av Sibbo kommuns befolkning, strukturer, ekonomi och livskraft Vid sidan av åldrandet kommer andelen invånare med främmande språk som modersmål och personer med olika kulturella bakgrunder sannolikt att ändra befolkningsstrukturen i Sibbo under de närmaste åren. Invandrarbefolkningen är starkt koncentrerad till huvudstadsregionen, där nästan en tiondedel av invånarna är invandrare. Ensamhet till följd av rotlöshet kan bli en ny utmaning för välfärden hos personer som flyttar till Sibbo från andra platser, även infödda finländare. Sipooseen muualta muuttavien, myös kanta suomalaisten, kohdalla voi uutena hyvinvointihaasteena olla juurettomuuden mukanaan tuoma yksinäisyys. 26

28 Om befolkningstillväxten ökar kraftigt under de kommande åren, betyder det att även andelen personer i arbetsför ålder och barnfamiljer ökar, vilket framför allt leder till att behovet av tjänster för barnfamiljer ökar. För att jämlikhet, delaktighet och självständighet ska bli verklighet för de handikappade, bör miljön anpassas så att den blir så hinderfri som möjligt. Det kan vara frågan om fysiska, sociala, attitydmässiga eller kommunikativa hinder. En hinderfri miljö är bra också för de äldre, barnfamiljer eller personer med tillfällig skada, dvs. för alla människor. Enligt flera olika mätare innehåller Sibbos socioekonomiska struktur mindre riskfaktorer för den ekonomiska och sociala välfärden än landets medeltal, och inga oroväckande utvecklingstrender kan skönjas. Befolkningen har en högre utbildning än genomsnittet, antalet lågavlönade är mindre än genomsnittet, boendeförhållandena är bättre och andelen ensamförsörjarfamiljer och enpersonshushåll är mindre än genomsnittet i landet. Under de kommande årtiondena torde den mest betydande socioekonomiska utmaningen hänföra sig till genomförandet av kommunens tillväxtpolitik eftersom de nuvarande utvecklingstrenderna tyder på att vi blir en allt tätare del av metropolområdet och att befolkningen och servicen koncentreras till större centrum. Vi kan svara på denna utmaning genom en noggrann samhällsplanering, där vi fäster uppmärksamhet vid samarbetet mellan olika parter och vid invånarnas delaktighet. Målet är att utveckla en helgjuten och tät samhällsstruktur samt upprätthålla en social kohesion och högklassig livsmiljö. Samtidigt blir samarbetet mellan kommunerna allt viktigare såväl vad strategin som serviceproduktionen beträffar. En tät samhällsstruktur skapar förutsättningar för en fungerande kollektivtrafik och minskar behovet av använda egen bil samt främjar vardagsmotionen. Å andra sidan, fastän Sibbos socioekonomiska struktur i genomsnitt är i balans kan skillnaderna i välfärdens delfaktorer för de olika befolkningsgrupperna ändå vara större än genomsnittet i kommuner med god socioekonomisk struktur än i svagare kommuner. Ensamboendet i sig utgör inte ett problem för individens välfärd. Ensamboende, såväl unga, medelålders som gamla, upplever flera brister i välfärden än personer som bor i andra slags hushåll. Bland annat följande har observerats beträffande välfärden: i genomsnitt är cirka 12 % av befolkningen lågavlönade, knappt en tredjedel (31,3 %) är ensamboende; cirka 8 % av alla hushåll får utkomststöd, 14 % av de ensamboende männen; personer i enpersonshushåll bor oftare i hyresbostäder än befolkningen i genomsnitt, under åren var dödligheten hos ensamboende tre gånger högre för män och två gånger högre för kvinnor jämfört med gifta i åldern 3 64 år. Ensamboende har också konstaterats vara mera utsatta för olika slags sociala risker såsom sjukdomar och arbetslöshet. Ensamboende urskiljer sig dock positivt jämfört med den övriga befolkningen vad gäller boenderymlighet och mängden fritid. Genom att effektivera verksamheten ska en bestående förbättring av skillnaden mellan verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna på 1 miljoner euro uppnås så att största delen av målen uppnås före år 217 och resten av målen, de strukturellt mest utmanande, före år 22. Avsikten är att gå igenom kommunens alla funktioner och processer och kartlägga olika alternativ där besparingar och effektivitet kan uppnås. Bättre utnyttjande av teknologin, försäljning av kommunens egendom och effektivare användning av lokalerna är till exempel åtgärder som kan vidtas. I september 214 drog fullmäktige upp riktlinjer för att balansera ekonomin med över 5 miljoner euro. Företagsverksamhetens uppgift är att utveckla Sibbo som en kunnig och innovativ företagsmiljö som utnyttjar närheten till huvudstadsregionen. Sibbos styrkeområden är läget, närheten till exporthamnen och flygplatsen, och en kunnig arbetskraft. Främjande av företagsverksamheten är en del av kommunens strategi. En väl fungerande företagsverksamhet backas upp av kommunens aktiva 27

29 och öppna initiativförmåga samt ett öppet och förtroendefullt företagarklimat. Genom att främja företagandet förbättrar man kommunens dragningskraft och goda rykte. Målen uppnås genom en systematisk och konsekvent markpolitik och flexibel planläggning samt åtgärder som stöder företagandet. Nya företag höjer självförsörjningen i fråga om arbetsplatser, skapar fler nya jobb och hämtar in ny kunskap till kommunen. 3 Granskning av välfärdsuppgifterna utgående från indikatorerna och kommunens egna verksamhetsuppgifter 3.1 Alla åldersgrupper Delaktighet och livskvalitet Delaktighet är förknippad med känslan av samhörighet i gemenskapen och samhället och betyder att man till följd av engagemang vill påverka och ta ansvar. Delaktighet uppstår till exempel genom arbete, hobbyer, medborgarorganisationsverksamhet eller annat påverkande. Delaktighetens avigsida är social utslagning, som också ofta är förknippad med social, ekonomisk och hälsomässig ojämlikhet. Röstningsaktiviteten i val har till exempel ofta använts som en allmän mätare av delaktighet och engagemang i samhället. År 212 röstade 58,2 % av de röstberättigade i hela landet i kommunalvalet. Röstningsaktiviteten har sjunkit i alla områden sedan valet år 28, men är fortfarande högre i jämförelsekommunerna än i hela landet. I kommunalvalet 212 var röstningsaktiviteten störst i Sibbo, 65,2%, och lägst i Borgå, 59,3 % (Figur 25, Bilagetabell 16). Figur 25. Röstningsaktivitet i kommunalvalet områdesvis 28 och 212. % Röstningsaktivitet i kommunalvalet områdesvis 28 och 212, %

30 I Sibbo främjas delaktigheten genom att utveckla nya interaktionskanaler för invånarna och beslutsfattarna och genom att öka invånarnas möjligheter att delta i beslutsfattandet och planeringen av verksamheten (t.ex. medborgarråd, invånarenkäter). Handikapprådet, äldrerådet och ungdomsfullmäktige ökar invånarnas möjligheter att delta. En trivsam, trygg och sund livsmiljö är utgångspunkten för alla kommuninvånares livskvalitet. Dessutom kan den främja verksamhetsförutsättningarna för olika grupper, upprätthålla funktionsförmågan och erbjuda harmoniska upplevelser. En god livsmiljö kännetecknas bl.a. av hälsosamma och trygga lokaler, välskötta gator, fungerande och hinderfria leder för lätt trafik, frilufts- och rekreationsleder samt andra naturtjänster, men också till exempel av tjänsternas tillgänglighet. Genom att upprätthålla och utveckla heltäckande kollektivtrafiktjänster stöder man en god livsmiljö. Dessutom ska Östra Nylands säkerhetsprogram beaktas i det framtida välfärdsarbetet. Intentionsavtalet mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om att öka bostads- och tomtproduktionen styr för sin del målen för planläggningen och bostadsbyggandet i Sibbo. Enligt intentionsavtalet ska Sibbo skapa förutsättningar för en årlig bostadsproduktion på cirka 38 bostäder, varav 2 % är statsunderstödd hyresbostadsproduktion. I planläggningsprogrammet prioriteras detaljplanearbeten som främjar genomförandet av kommunens strategi och ökar planreserven. Genom en aktiv markpolitik strävar Sibbo kommun efter att skaffa markområden i sin ägo såväl för näringslivets som för boendets behov. Målet med markpolitiken och planläggningen är en mångsidig bostadsproduktion, en balanserad befolkningstillväxt och mångsidiga företagsmöjligheter. För att målen ska kunna uppnås krävs en effektiv planläggning av områden och en smidig planläggningsprocess. Vad gäller bostadsproduktionen är målet att kommunen inte genom sin egen prissättning skulle höja prisnivån för tomterna, utan att priset på kommunernas egnahemstomter skulle ligga något under den allmänna prisnivån i regionen. Till följd av tillväxten kommer trafikarrangemangen allt mera att stödja sig på kollektivtrafiken och målet är att höja användningsgraden av kollektivtrafik genom att utveckla tidtabellerna och rutterna för lokaltrafiken. Busstrafik ordnad av Helsingforsregionens trafik (HRT) inleddes i augusti 214. I takt med att kommunens invånarantal ökar blir det allt viktigare att kunna förutse behovet av tjänster samt planera och producera tjänsterna i rätt tid. För detta ändamål har kommunen utvecklat ett verktyg för hantering av investeringar, INTO, med hjälp av vilket man kan planera investeringarna på ett sätt som stöder tillväxten. Livskvaliteten påverkas bl.a. av möjligheterna att delta i trevliga fritidsaktiviteter och att utveckla sig själv. Genom sin understödspolitik stöder Sibbo kommun lokala kultur-, idrotts- och ungdomsföreningar så att de även i fortsättningen kan erbjuda invånarna mångsidiga hobbymöjligheter och evenemang där de kan träffa varandra. Med hjälp av understöden har man fått nya idrottsplatser till kommunen och näridrottsplatserna i byarna har kunnat upprätthållas. Det finns ett omfattande friluftsnätverk i Sibbo kommun som ska upprätthållas och på detta sätt öka invånarnas möjligheter att utöva motion. Biblioteken och medborgarinstituten har en viktig och mångsidig bildningsuppgift i samhället. Nuförtiden stöder biblioteket även utvecklingen av färdigheter för informationssamhället genom att erbjuda nätförbindelser och vägledning i användningen av datanät. Antalet biblioteksbesökare ökar hela tiden. 29

31 I Söderkulla köpcentrum har det öppnats ett meröppet bibliotek, som förbättrar kundernas tillgång till bibliotekstjänster genom lämpligare öppettider i samband med uträttandet av de dagliga ärendena. Lokala publikevenemang främjar gemenskapen. För ordnandet av evenemang, fester och möten utvecklas för närvarande utvecklas en virtuell verksamhetsmodell, Sibbohuset. Via den elektroniska portalen Sibbohuset kan vem som helst reservera lokaler som ägs av kommunen och andra aktörer. Föreningar, organisationer och i framtiden även privata företag i Sibbo finns med i Sibbohuset. På detta sätt får föreningarna och företagen ett forum för lokaler som kan hyras. Sibbohuset erbjuder sålunda bättre service i lokalärenden och stöder delaktigheten via en ny slags portal. Kulturkorridoren är ett samarbetsprojekt mellan kommunens Kulturtjänster och Utvecklings- och planläggningscentralen och dess syfte är att utveckla Nickby centrum och dess närområden. Projektets verksamhetssätt grundar sig på metoden Cultural Planning, som hänför sig till området tvärsektoriell, kulturbaserad och deltagande planering. Projektet strävar efter att göra Nickby till en livskraftig kulturtätort, där områdets livskraft och invånarnas välfärd främjas. Målet är att skapa en sammanhängande helhet av kultur, grönområden och byggnader från olika tidsperioder och föra fram områdets historia, estetiska värden och erfarenheter förknippade med dem. För närvarande utarbetas ett konstprogram för kulturkorridoren i samarbete mellan kommunens olika enheter och kommuninvånarna. Med konstprogrammet vill man hitta nya sätt att skapa konst, kultur och samhörighet som en del av Nickbys vardag Hälsa och funktionsförmåga Folkpensionsanstaltens (FPA) sjuklighetsindex anger hur frisk eller sjuk befolkningen är i förhållande till genomsnittet i hela landet (= 1). Siffran är åldersstandardiserad. FPA:s sjuklighetsindex grundar sig på dödligheten, andelen av befolkningen i arbetsför ålder (16 64 år) som får invalidpension och andelen av befolkningen som har rätt till specialersättningsgilla läkemedel och näringspreparat. Enligt indexet är Sibboborna mindre sjuka än genomsnittet i landet, år 213 var indexet 85,5. Endast Kyrkslätt hade en lägre sjuklighet än Sibbo, där sjuklighetsindexet var 81,3. I Lovisa var sjukligheten ungefär på samma nivå som i genomsnitt i landet, indexet var 97,1 (Figur 26, Bilagetabell 17). Figur 26. FPA:s sjuklighetsindex områdesvis (hela landet = 1). FPA:s sjuklighetsindex områdesvis (Hela landet = 1) Index Sibbo Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby 3

32 Med indikatorn som beskriver hälsofrämjande aktivitet utreds främjandet av välfärd och hälsa i kommunens verksamhet. Den ursprungliga engelska termen för hälsofrämjande aktivitet är health promotion capacity building. När man mäter hälsofrämjande aktivitet fokuserar man på organisationernas förmåga att tillämpa och integrera interventionerna och programmen för främjande av hälsa i den grundläggande verksamheten så att bestående effekter uppnås. TEAviisari mäter den hälsofrämjande aktiviteten inom fyra delområden: primärvård, utbildning, motion och idrott samt kommunledning. Inom varje delområde utvärderas kommunens olika dimensioner inom det hälso- och välfärdsfrämjande arbetet: engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser, gemensam praxis, delaktighet och övrig kärnverksamhet. Poängtalet för indikatorn som beskriver den hälsofrämjande aktiviteten (TEA) anger hur väl den hälsofrämjande aktiviteten förverkligas i kommunen. Indikatorn får värden på skalan 1 (bra resultat 75 1, bör förbättras 25 75, dåligt 24). Poängtalet utgör medelvärdet av de poängtal som beskriver dimensionerna hos den hälsofrämjande aktiviteten. Poängtalet 1 innebär att verksamheten till alla delar är förenlig med förmodad god praxis och god kvalitet. År 213 var TEA-indikatorns poängtal för kommunens ledning i Sibbo 47 och värdet var lägre endast i Lovisa, där det var 38. År 213 var hela landets TEA-poängtal 72 och nästan lika högt i Borgå, 7, där aktiviteten hade tagit stora kliv framåt under granskningsperioden. Även i de andra områdena ökade den hälsofrämjande aktiviteten under granskningsperioden, men inte lika mycket som i Borgå (Figur 27, Bilagetabell 18). Figur 27. Hälsofrämjande aktivitet (TEA) i kommunens strategiska ledning 211 och 213. I säkerhetsprogrammet specificeras säkerhetsriskerna för de olika målgrupperna. Barn och unga: Brist på föräldraskap, rusmedel, marginalisering av ungdomar Personer i arbetsför ålder: Trafiksäkerhet, arbetslöshet, misshandel och användning av rusmedel Äldre personer: En trygg närmiljö, åtgärder mot ensamhet och ökad delaktighet. 31

33 Sibbo kommuns välfärdsarbetsgrupp ansvarar för verkställandet av Östra Nylands säkerhetsprogram genom att använda programmets mål, åtgärder och uppföljningsmätare som grund för arbetet. Sibbo kommun utarbetar egna noggrannare åtgärdsplaner för att uppnå dessa mål och vidta de praktiska åtgärderna med beaktande av kommunens och kommuninvånarnas behov. En del av uppföljningsmätarna ingår i grundindikatorerna i Sibbo kommuns välfärdsberättelse (bl.a. skolhälsoenkätens uppgifter om alkoholkonsumtion och brister i föräldraskapet, statistik om mottagare av utkomststöd). De framtida välfärdsplanerna och välfärdsberättelserna kompletteras med säkerhetsprogrammets mål och åtgärder för de olika målgrupperna. Utöver Östra Nylands säkerhetsprogram följer man även upp genomförandet av Sibbos trafiksäkerhetsplan för att förbättra trafiksäkerheten genom att granska de förverkligade investerings- och underhållsåtgärderna Utkomst, jämlikhet och rättvisa Stora inkomstskillnader anses försvaga den sociala kohesionen, förtroendet och rörligheten, vilket har negativa konsekvenser för befolkningens välfärd och ekonomi. Låginkomstgraden beskriver hur stor del av befolkningen hör till hushåll vars inkomst underskrider den relativa låginkomstgränsen. Inkomsterna består av löne-, företagar- och kapitalinkomster samt erhållna och betalda inkomstöverföringar. Hushållets inkomster ställs i relation till hushållets konsumtionsenheter. Låginkomstgraden ökar om inkomstutvecklingen i nedre delen av inkomstskalan är svagare. Om inkomstutvecklingen är bättre i denna grupp, minskar låginkomstgraden. Låginkomstgraden kan också minska fastän det inte är fråga om en positiv inkomstutveckling. Detta hände under den ekonomiska lågkonjunkturen i början av 199-talet: trots att hela befolkningens inkomster minskade, minskade också låginkomstgraden. Det förekommer betydande skillnader i andelen låginkomsttagare under granskningsperioden. År 212 var låginkomstgränsen euro/konsumtionsenhet. År 212 var andelen låginkomsthushåll bland jämförelseområden lägst i Sibbo (6 %) och Tusby (7 %) och dubbelt så hög i Lovisa (13,2 %), där andelen dock var lägre än låginkomstgraden i hela landet (14,3 %). År 212 gjordes flera ändringar i beskattningen och socialskyddet, som framför allt påverkade låginkomsttagare. Inkomstnivån hos tiondelen med de lägsta inkomsterna ökade och medelinkomsttagarnas inkomstnivå sjönk en aning (Statistikcentralen 212, statistik över inkomstfördelning). Detta förklarar att den allmänna låginkomstgraden minskade år 212 (Figur 28 och Bilagetabell 19). Figur 28. Allmän låginkomstgrad områdesvis % Allmän låginkomstgrad områdesvis Sibbo Hela landet Kyrkslätt Borgå Lovisa Tusby 32

34 Ginikoefficienten är en av de mest använda mätarna för inkomstskillnader. Indikatorn anger fördelningen av den disponibla inkomsten i bostadshushållen. Vid beräkningen av ginikoefficienten delas bostadshushållets disponibla inkomst med bostadshushållets konsumtionsenhetstal. Den disponibla inkomsten bildas av löne-, företagar- och kapitalinkomsterna samt erhållna och betalda inkomstöverföringar. Ginikoefficienten varierar mellan och 1. Ju större koefficienten är, desto ojämnare är inkomstfördelningen. Skillnaderna i ginikoefficienten i de olika områdena var små under hela granskningsperioden, dvs. det förekommer inga stora skillnader i inkomstfördelningen i de olika områdena (Figur 29, Bilagetabell 2) Inkomstskillnaderna minskade år 212 såväl i hela landet som i granskningskommunerna till följd av att höginkomsttagarnas inkomster minskade och låginkomsttagarnas inkomster ökade (Statistikcentralen 212, statistik över inkomstfördelning). Figur 29. Ginikoefficienten områdesvis Sammanfattning av välfärdsuppgifterna för alla åldersgrupper Sibboborna deltar aktivt, deras hälsa är bättre än i genomsnitt i landet, det finns få låginkomsttagare och inkomstfördelningen är jämnare än i genomsnitt i landet. Enligt kommunens strategi är det viktigt att kommuninvånarna aktivt deltar och engagerar sig i utvecklingen av kommunen och en viktig del av utvecklingen av tjänsterna är att öka kommuninvånarnas delaktighet och förbättra deras interaktionsmöjligheter. Under de kommande åren utgör verkställandet av Östra Nylands säkerhetsprogram en del av välfärdsarbetsgruppens arbete. Vad gäller hälsofrämjande aktivitet finns det mycket att förbättra i kommunen fastän den hälsofrämjande aktiviteten i kommunens strategiska ledning har förbättrats. 33

35 Målet med Sibbo kommuns markpolitik och planläggning är att skapa förutsättningar för en mångsidig bostadsproduktion och företagsverksamhet. Sibbo kommun strävar efter att utveckla en modern kundservice med hjälp av digitala verktyg. Processerna för bygglov och miljötillstånd görs smidigare med hjälp av den elektroniska tjänsten Lupapiste.fi. Kommunens byggnadstillsyn har deltagit i piloteringen av tjänsten på riksomfattande nivå. Hyresbostäder i Sibbo erbjuds bl.a. av KAS Kunta-asunnot Oy, där Sibbo kommun är delägare. 3.2 Barn, yngre tonåringar och barnfamiljer Delaktighet och inflytande Då välfärdsplanen för barn och unga i Sibbo utarbetades år 213 ansåg man det viktigt att främja såväl de anställdas delaktighet som arbetar med barn och unga som föräldrarnas och organisationernas delaktighet samt synliggöra barns och ungas egna åsikter. Skolornas elever deltog i utarbetandet av planen bl.a. genom att rita teckningar som beskrev deras välfärd samt genom att berätta om sina erfarenheter vid välfärdsseminariet för barn och unga. Föräldrar som har barn i rådgivningsåldern fick också komma med skriftliga kommentarer (Välfärdsplan för barn och unga ). De ungas delaktighet främjas via ungdomsfullmäktige. Sibbo har haft ett ungdomsfullmäktige sedan år 21. Ungdomsfullmäktiges representant har yttranderätt i fullmäktige samt närvaro- och yttranderätt i social- och hälsovårdsutskottet, tekniska utskottet, bildningsutskottet, bildningsutskottets finska utbildningssektion, svenska utbildningssektion och fritidssektion. Barn och ungas delaktighet har också främjats i form av matjuryer. Matjuryer finns i fyra tillredningsoch centralkök och de består av elever från olika klasser (i åldern 6 18 år), lärare, skolhälsovårdare och andra vuxna i skolan. Köket och kostservicen representeras av kökets chef, en köksanställd samt servicechefen för matproduktionen. Även elevernas föräldrar är välkomna med i juryn. Matjuryernas elevmedlemmar fungerar som informationsförmedlare mellan eleverna och kostservicen genom att framföra elevernas önskemål till kostservicen och förmedla kostservicens svar på elevernas frågor. Juryerna behandlar också rekommendationerna för skolmaten och andra näringsmässiga faktorer som ska tas i beaktande då man gör upp menyerna och väljer livsmedel. Matjuryernas elevmedlemmar förmedlar uppgifterna till de andra eleverna. Matjuryerna har också diskuterat matsalarnas trivsel samt skollunchens tidtabeller för att undvika att köer uppstår. Matsalarnas trivsel har förbättras bl.a. genom att sätta upp affischer på väggarna. 34

36 3.2.2 Livskvalitet, trygghet samt hälsa och funktionsförmåga Skolhälsoenkäten samlar in uppgifter om levnadsförhållanden, skolförhållanden, upplevd hälsa, hälsovanor samt om elev- och studerandevård. Resultaten stöder läroanstalternas och kommunernas arbete för att främja de ungas hälsa och välbefinnande. Enkäten genomförs vartannat år för elever i årskurs 8 och 9 i grundskolorna och årskurs 1 och 2 i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. I små kommuner är resultatens slumpmässiga variation stor. Som indikator för livskvaliteten granskades förekomsten av en nära vän, som indikator för tryggheten brister i föräldraskapet och mobbning och vad gäller hälsa och funktionsförmåga granskades indikatorerna upplevt hälsotillstånd, rökning, alkoholkonsumtion, övervikt och sexuellt beteende. Gränsen för övervikt bestäms utgående från ålder och kön. Hos personer i åldern 18 år och äldre är gränsen 25 kg/m². I yngre åldersgrupper är gränsen lägre, till exempel 22,62 kg/m² hos pojkar i åldern 14 år och 23,34 kg/m² hos flickor i åldern 14 år. På frågan gällande förekomsten av en nära vän svarade 7,5 % av Sibboeleverna i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen år 213 att de inte har någon nära vän som de kan samtala förtroligt med. I hela landet var andelen 8,4 %. Det förekom inga skillnader mellan de olika områdena, men den minskade andelen tyder på en positiv utveckling av vänskapsförhållandena i Sibbo, i hela landet, i Borgå och i Tusby (Figur 3, Bilagetabell 21) Figur 3. Inga nära vänner, andel av eleverna i åk 8 och 9 områdesvis 28, 21 och 213. % Inga nära vänner, andel av eleverna i årskurs 8 och 9 områdesvis 28, 21 och 213 Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Vad gäller föräldraskapet frågades det i skolhälsoenkäten om föräldrarna känner elevens vänner, om föräldrarna vet var eleverna tillbringar veckoslutskvällarna, om eleven kan diskutera sina angelägenheter med föräldrarna och om eleven får stöd i hemmet när det uppstår problem i skolan. År 213 upplevde 18,6 % av eleverna i hela landet brister i föräldraskapet. I Sibbo var andelen 19,4 %. Andelen hade minskat en aning i alla områden sedan år 28, framför allt i Borgå och i Tusby var minskningen konsekvent (Figur 31 och Bilagetabell 22). 35

37 Figur 31. Brister i föräldraskapet, andel av eleverna i årskurs 8 och 9 områdesvis 28, 21 och 213. Brister i föräldraskapet, andel av eleverna i årskurs 8 och 9 områdesvis 28, 21 och % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby 213 Mobbningen tycks ha minskat en aning i alla områden under granskningsperioden. Cirka 5 % av eleverna i åk 8 och 9 hade blivit mobbade minst en gång i veckan (Figur 32, Bilagetabell 23). Figur 32. Mobbad i skolad minst en gång i veckan områdesvis , % av eleverna i årskurs 8 och 9. Mobbad minst en gång i veckan områdesvis , % av eleverna i årskurs 8 och 9 % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby På frågan om upplevt hälsotillstånd svarade 18,2 % av Sibboeleverna i årskurs 8 och 9 att de upplever sitt hälsotillstånd medelmåttligt eller dåligt. I hela landet var andelen i genomsnitt 15,9 %. Det förekom inga skillnader mellan granskningsområdena och ingen regelmässig utveckling kunde ses i förändringen av andelen med undantag av hela landet och Kyrkslätt (Figur 33, Bilagetabell 24). 36

38 Figur 33. Medelmåttligt eller dåligt hälsotillstånd, andel av eleverna i årskurs 8 och 9 områdesvis 28, 21 och 213. Medelmåttligt eller dåligt hälsotillstånd, andel av eleverna i årskurs 8 och 9 områdesvis 28, 21 och % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Vad gäller rökning och drickande i berusningssyfte tycks situationen utvecklas i en positiv riktning i alla granskningsområden. År 213 var andelen elever i årskurs 8 och 9 i hela landet som rökte dagligen cirka 14 % och i Sibbo var andelen mindre än 1 %. År 213 var andelen elever i Sibbo som dricker i berusningssyfte minst en gång i månaden mindre än 1 % och i hela landet i genomsnitt cirka 13 % (Figur 34 och 35, Bilagetabell 25, 26). Figur 34. Andelen elever som röker dagligen områdesvis , % av eleverna i årskurs 8 och 9. Andelen elever som röker dagligen områdesvis , % av eleverna i årskurs 8 och 9 % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby 37

39 Figur 35. Drickande i berusningssyfte områdesvis , % av eleverna i årskurs 8 och Drickande i berusningssyfte områdesvis , % av eleverna i årskurs 8 och 9 % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Andelen överviktiga elever i årskurs 8 och 9 var mindre i Sibbo och Kyrkslätt än i jämförelsekommunerna och i landet i genomsnitt. Andelen överviktiga i hela landet var cirka 16 % och i Sibbo och Kyrkslätt var andelen cirka 13 %. En liten ökning i andelen överviktiga kunde ses i alla områden (Figur 36, Bilagetabell 27). Figur 36. Andelen överviktiga områdesvis 28, 21 och 213, % av eleverna i årskurs 8 och 9. Andelen överviktiga områdesvis , % av eleverna i årskurs 8 och 9 % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Ungdomarna börja sällskapa något tidigare än förut. Över 13 % av ungdomarna har sitt första samlag då de är under 16 år och drygt hälften innan de fyller 18 år. Fastän det inte finns någon entydig definition för sexuellt riskbeteende betyder det i allmänhet oskyddat sex med olika partner eller tidig sexuell debut. 38

40 År 212 var andelen Sibboelever i årskurs 8 och 9 som haft samlag 19,2 % och andelen i hela landet i genomsnitt 22,4 % (Figur 37, Bilagetabell 28). Andelen för hela landet som ökat en aning sedan år 29 tyder på att ungdomar har samlag i en allt tidigare ålder, vilket kan utsätta ungdomarna för de risker som oskyddat sex och bristfällig prevention medför. Detta bör beaktas till exempel genom att tidigarelägga sexualundervisningen. Utgående från den gemensamma granskningen av ungdomar och unga vuxna i Sibbo kan man dock märka att antalet aborter bland personer under 25 år har minskat. Figur 37. Andelen elever som haft samlag (Sibbo och hela landet), % av eleverna i årskurs 8 och 9. 3 Andelen elever som haft samlag, % av eleverna i årskurs 8 och Sipoo Koko maa Utkomst, boende och miljö Låginkomstgraden hos barn visar den procentuella andelen för personer under 18 år som bor i hushåll med låga inkomster av alla personer under 18 år bosatta i området. Bland jämförelseområdena var låginkomstgraden hos barn minst i Sibbo. Endast drygt fem procent av barnen under 18 år bodde i hushåll med låga inkomster, då andelen i hela landet i genomsnitt var mera än dubbelt så stor, 14,3 %. Andelen barn som bor i hushåll med låga inkomster var mindre i alla jämförelsekommuner än i landet i genomsnitt och flest barn i hushåll med låga inkomster fanns i Lovisa, 12,4 % (Figur 38, Bilagetabell 29). 39

41 Figur 38. Låginkomstgrad hos barn , (personer under 18 år som bor i hushåll med låga inkomster, % av områdets personer under 18 år). Indikatorer för bostadsförhållandena är bland annat bostadens upplåtelseform (ägarbostad, hyresbostad), boenderymlighet, bostadens utrustning, boendekostnader och även boendemiljöns egenskaper. Den mest extrema indikatorn är hemlöshet. En bostad är trångbodd om det bor där mer än en person per ett rum exklusive köket. Ett barnbostadshushåll är ett bostadshushåll där det bor minst en person som är under 18 år. Då man undersöker boendet är till exempel regionala skillnader i bostädernas prisnivå och tillgången på bostäder viktiga faktorer som beskriver boendeförhållandena. År 213 var andelen trångbodda barnbostadshushåll i Sibbo 23,8 %, och nivån var den samma i Tusby. Andelen trångbodda barnbostadshushåll var betydligt högre i hela landet, 29,3 %, likaså i Lovisa, cirka 3 %. I en del av kommunerna verkar trångboendet öka, men i Sibbo, Tusby och Borgå har andelen minskat en aning under granskningsperioden (Figur 39, Bilagetabell 3). Figur 39. Trångbodda barnbostadshushåll områdesvis , % av alla barnbostadshushåll. % Trångbodda barnbostadshushåll områdesvis , % av alla barnbostadshushåll Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby 4

42 3.2.4 Tjänster för kommuninvånarna Tjänster för småbarnsfostran Cirka 7 % av barnen i skolåldern omfattas av Sibbo kommuns småbarnsfostran. Småbarnsfostran har som uppgift att stödja familjerna i deras roll som fostrare genom att ordna alternativa dagvårdstjänster och erbjuda verksamhet som stödjer barnets utveckling och föräldrarnas fostringsuppgift i samarbete med olika aktörer. Samarbetet mellan föräldrarna och dagvården är viktigt för att hitta gemensamma riktlinjer för fostran. Resultatenheten Tjänster för småbarnsfostran erbjuder lagstadgad, högklassig och mångsidig dagvård och förskoleundervisning samt öppen lek- och gruppverksamhet. Med hjälp av specialsmåbarnsfostran och familjearbetet inom specialsmåbarnsfostran skapas också heltäckande tjänster för familjer som har barn under skolåldern. Även hemvårdsstöd och privatvårdsstöd samt kommuntillägg hör till våra tjänster. Avsikten med vår verksamhet är att trygga barnens välbefinnande genom en fostringsgemenskap med föräldrarna. Eftersom Sibbo är en tvåspråkig och naturrik kommun lägger småbarnsfostran fokus på att främja språken, röra sig i naturen, stödja motion och idrott samt fästa uppmärksam vid glädje att lära sig. Tidigt stöd i barnens och familjernas olika situationer i samarbete med alla andra aktörer i kommunen är också viktigt i vår verksamhet. Antalet klienter hos uppfostrings- och familjerådgivningen per 1 under 18 år var under granskningsperioden år 213 högst i Lovisa, 94,9, då motsvarande antal i hela landet var 74,2. Skillnaderna mellan de andra områdena var små år 213 i jämförelse med variationen år 29. År 213 var antalet i Sibbo 54,3 per 1 klienter under 18 år (Figur 4, Bilagetabell 31). År 213 omfattade stödtjänsterna inom barnskyddets öppenvård 5,6 % av åldersgruppen under 18 år, vilket är samma andel som i Tusby. I hela landet var andelen 7,3 %. Andelen klienter som omfattas av tjänsterna har ökat inom alla granskningsområden, speciellt i Sibbo (Figur 41, Bilagetabell 32). Figur 4. Uppfostrings- och familjerådgivningens klienter områdesvis , antal per 1 under 18 år. Antal Uppfostrings- och familjerådgivningens klienter områdesvis , antal per 1 under 18 år Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby 41

43 Figur åringar som omfattas av stödtjänsterna inom barnskyddets öppenvård, % av befolkningen i samma ålder åringar som omfattas av stödtjänsterna inom barnskyddets öppenvård, % av befolkningen i samma ålder 7 % Sibbo Kyrkslätt Borgå Lovisa Hela landet Tusby Sammanfattning av välfärdsuppgifterna för barn, yngre tonåringar och barnfamiljer I ljuset av de socioekonomiska faktorerna ser situationen för barnfamiljerna i Sibbo minst sagt tillfredsställande ut. Antalet låginkomsttagare och trångbodda är lägre än i genomsnitt i landet. Uppfostrings- och familjerådgivningens tjänster används mindre än i genomsnitt i landet, likaså omfattas färre barn i åldern 7 år av stödtjänsterna inom barnskyddets öppenvård än i landet i genomsnitt. Fastän barnens situation ser stabil ut förekommer det dock vid sidan av de socioekonomiska faktorerna nya slags utmaningar i barnfamiljernas vardag. Många barn bor nuförtiden turvis hos mamman och pappan och till barnens familjer hör föräldrarnas nya partner och deras barn. Komplicerade vardagsvanor kan försvåra livet och vara belastande om till exempel föräldrarnas förhållande är motstridigt. Familjearbetet i Sibbo stöder barnfamiljer i olika livssituationer eller när föräldrarnas resurser är knappa. Tröskeln till det förebyggande familjearbetet ska vara låg. En typisk funktionsnedsättande orsak till att familjer behöver hemhjälp är föräldrarnas utmattning. Stöd tillhandahålls även i särskilda familjesituationer såsom vid föräldrarnas skilsmässa, vid förlossning, då en närstående insjuknar eller dör eller familjen har ett handikappat barn. Även för barnskyddets klienter ordnas vid behov hemservice, även om en klientrelation hos barnskyddet inte är en förutsättning för att få hemservice. Även familjerådgivningens tjänster erbjuds enligt lågtröskelprincipen. Familjerådgivningen är avsedd för föräldrar som har barn i åldern 17 år. Beträffande barnens hälsotillstånd har det skett en positiv utveckling vad gäller alkoholkonsumtion och rökning, men andelen överviktiga elever i årskurs 8 och 9 ökar även i Sibbo såsom på övriga håll i landet. Minskad fysisk aktivitet och mat som innehåller mycket fett och socker leder till övervikt hos barn. Cirka 15 procent av barnen är klart överviktiga. Siffran är nästan dubbelt så hög som för 2 år sedan. De hälsomässiga riskfaktorerna för överviktiga barn är de samma som för vuxna. Det 42

44 metabola syndromet, dvs. förhöjda fettvärden i blodet, avvikande sockermetabolism, nedsatt förmåga i musklerna att uppta insulin och förhöjt blodtryck, kan synas redan i tonåren. Övervikt ökar även risken för typ 2-diabetes och fettlever. Ett överviktigt barn kan lida av problem med självkänslan och övervikten kan väsentligt försämra barnets livskvalitet. För att förebygga och sköta övervikt hos barn krävs en omläggning av livsstilen som familjen ska förbinda sig till, och föräldrarna ska komma överens om att hela familjen övergår till hälsosammare matvanor. Skolbespisningen har en central roll i näringsfostran för barn, och till exempel matjuryernas verksamhet engagerar eleverna att delta i planeringen och utvärderingen av menyerna och är en bra kanal för att förmedla näringskunskapen via eleverna till sina kamratgrupper. I Östra Nylands säkerhetsprogram är målen gällande barn och unga tillräckligt föräldraskap, minskat missbruk bland ungdomar och stärkande av ungdomars livshantering. 3.3 Ungdomar och unga vuxna Avsaknaden av en nära vän är mera sällsynt hos gymnasister än hos elever i årskurs 8 och 9. År 213 var andelen elever som inte hade någon nära vän lägst i Sibbo (3,2 %) bland jämförelseområdena och andelen har minskat betydligt sedan år 28. I skolhälsoenkäten 213 svarade 6,4 % av hela landets elever i årskurs 1 och 2 i gymnasiet att de inte har någon nära vän som de kan samtala förtroligt med. Även i de övriga områdena har andelen minskat under granskningsperioden (Figur 42, Bilagetabell 33). Figur 42. Inga nära vänner, andel av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet områdesvis 28, 21 och Inga nära vänner, andel av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet områdesvis 28, 21 och 213 % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby 43

45 År 213 fick i genomsnitt,9 % av alla personer i åldern år invalidpension på grund av mentala problem eller beteendestörningar. Andelen var cirka en procent i alla områden och skillnaderna mellan områdena hade minskat en aning under granskningsperioden (Figur 43, Bilagetabell 34). Figur 43. Personer i åldern år som får invalidpension på grund av mentala problem eller beteendestörningar områdesvis , andel av åldersgruppen. % 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Personer i åldern år som får invalidpension på grund av mentala problem eller beteendestörningar områdesvis , % andel av åldersgruppen Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Hälsa och funktionsförmåga Som indikatorer för ungdomarnas och de unga vuxnas hälsa och funktionsförmåga granskades upplevt hälsotillstånd, rökning, alkoholkonsumtion, övervikt och sexuellt beteende. År 213 upplevde 13,5 % av Sibboeleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet sitt hälsotillstånd som medelmåttligt eller dåligt. Andelen ligger något under den genomsnittliga nivån i landet och på samma nivå som i Tusby. I de övriga jämförelsekommunerna var andelen något högre. Andelen som upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttligt eller dåligt var i regel mindre år 213 i jämförelseområdena än under tidigare år (Figur 44, Bilagetabell 35). Vad gäller det upplevda hälsotillståndet i genomsnitt i landet tycks utvecklingen vara lindrigt positivt. I kommunerna var utvecklingen varierande. Andelen gymnasister i Sibbo som röker dagligen är cirka 12 % och andelen tycks ha varit den samma under hela uppföljningsperioden. Enligt en utvecklingstrend som baserar sig på ett relativt stort observationsantal för hela landet verkar det som om rökningen skulle minska något bland ungdomarna (Figur 45, Bilagetabell 36). 44

46 Figur 44. Upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttligt eller dåligt, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet 28, 21 och 213. % Upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttligt eller dåligt, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet 28, 21 och 213 Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby Figur 45. Andelen elever som röker dagligen, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet, 28, 21 och 213. Andelen elever som röker dagligen, % av eleverna i årskurs 1 ch 2 i gymnasiet % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby 45

47 Mellan åren 28 och 213 verkar det ha skett en något positiv utveckling vad gäller drickandet i berusningssyfte. Andelen ungdomar som dricker sig rejält berusade minst en gång i månaden har minskat. Cirka 3 % av eleverna i årskurs 1 och 2 i Sibbogymnasierna uppgav att de dricker sig rejält berusade minst en gång i månaden. Sibbos resultat för år 213 visar att andelen ungdomar som dricker sig rejält berusade ar stigit. Resultatet avviker klart från utvecklingstrenden i de övriga områdena. Fastän det delvis kan vara fråga om en slumpmässig variation ger det dock kommunen en anledning att fundera över ungdomarnas alkoholkonsumtion och metoder för att stärka den positiva utvecklingen (Figur 46, Bilagetabell 37). År 213 var andelen överviktiga gymnasieelever i Sibbo cirka 15 %, vilket var ungefär samma andel som år 21, men avvek klart från andelen år 28, då andelen överviktiga enligt skolhälsoenkäten var påfallande stor, över 2 %. Den nuvarande situationen i Sibbo motsvarar ganska långt den genomsnittliga situationen i landet, och situationen är likadan i jämförelsekommunerna (Figur 47, Bilagetabell 38). Figur 46. Andelen elever som dricker sig rejält berusade områdesvis , % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet. Figur 47. Andelen överviktiga områdesvis , % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet Andelen överviktiga områdesvis , % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet % Sibbo Hela landet Kyrkslätt Lovisa Borgå Tusby 46