Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga nämnden KALLELSE Nr 6:2008 Christina Kääriä Handläggare Fakultetsnämndens ledamöter Fackliga företrädare Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden Datum och tid: Plats: Onsdagen den 8 oktober, kl Konferensrum E208 Eskilstuna ( ) Ledamöter: Tjänstemän: Fackliga företrädare: Carl Anders Säfström Ulla Hillerdal Margareta Enghag Margareta Sandström Kjellin Jarmo Lainio Magdalena Rangne Roger Andersson Charlotta Lange Jenny Tselikis Margareta Forsberg Vakant Gunilla Eriksson Christina Kääriä Therese Welén Dan Landmark Dekanus Prodekanus Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Doktorandrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utb.-ledare, akademi UKK SACO Övriga: Peter Dobers Gunilla Engvall Monica Falk Roland Haglund Owe Lindberg Anette Sandberg Professor, akademi HST Extern gäst Handläggare, EER Extern föredragare, Örebro Universitet Extern föredragare, Örebro Universitet Utbildningsstrateg, akademi UKK Förhinder anmäls till l Christina Kääriä, e-post christina.kaaria@mdh.se 1 (3)

2 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL DAGORDNING nämnden Sammanträde 6: Ärende Beslut Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Beslutas 3. Fastställande av föredragningslista med Se förslag genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4 Anmälningar - Föregående mötesprotokoll Anmäls 1 - Dekanusbeslut Anmäls 5. Meddelanden Anmäls 6. Rapporter från utskott och arbetsgrupper - Biblioteksrådet - RUC Mälardalen 7 Fastställande av Utbildningsplan, Beslut 2a, 2b allmän del (föredras av Therese Welén) 8. Rapport från forskningsutskotten Information/ 3 Konferensmedel för forskare beslut (föredras av Gunilla Eriksson) 9. Komplettering av ledamöter till Beslut 4 utbildningsråd (föredras av Christina Kääriä) 10. Delegation av beslut om utbildningsplanernas planeringsdelar Beslut 5 (föredras av Christina Kääriä) 11. Rektorsutbildning Information 6a, 6b (föredras av Owe Lindberg, Monica Falk Roland Haglund) 12. Hållbar utveckling, Information högskolans profilområde (föredras av Peter Dobers) 13. Lärarlegitimation och Information auktorisation-remissvar (föredras av Anette Sandberg) 14. Allmän studieplan för forskarutbildningsämnet Beslut 7a, 7b matematik/tillämpad matematik (föredras av Gunilla Eriksson) 2 (3)

3 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL DAGORDNING nämnden Sammanträde 6: 15. Strategi diskussion Diskussion (föredras av Carl Anders Säfström) 16. Övriga frågor 17. Mötets avslutande 3 (3)

4 UTBILNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN PROTOKOLL Nr 5:2008 Sammanträdesdatum Datum och tid: , kl Plats: Mälardalens högskola i Västerås, konferensrum Ypsilon, R Ledamöter: Närvarande: 1-7, Tjänstemän: Närvarande: Övriga: Anmält förhinder Närvarande: 5 Carl Anders Säfström Ulla Hillerdal Margareta Enghag Margareta Sandström Kjellin Jarmo Lainio Magdalena Rangne Roger Andersson Charlotta Lange Jenny Tselikis Margareta Forsberg Gunilla Eriksson Ines Vikblom Therese Welén Gunilla Engvall Christina Kääriä Dan Landmark Louise Sund Dekan Prodekan Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Doktorandrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Forskningshandläggare Sekreterare, handläggare Utbildningsledare, akademi UKK Extern gäst Sekreterare, handläggare SACO Int. Koordinator, akademi UKK

5 Bilaga 1 Ordföranden förklarade mötet öppnat. 1 Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Beslut att fastställa föredragningslistan med justering av 4 och 5 som skiftar plats samt en anmälan om tre övriga frågor, dels om lärarutbildningens synlighet på webben, information om forskarskola dels information kring Comenius projektet. 2 Val av justeringsperson Beslut Nämnden beslutar att uppdra åt Margareta Enghag att jämte ordförande justera protokollet. 3 Anmälningar/meddelanden -Nämndens sekreterare informerade nämnden om fattade dekanusbeslut sedan senaste möte med. För vidare information se -Lärarrepresentant Jarmo Lainio informerade om forskarskolan LIMCUL. -MBL-information har ägt rum och den fackliga representantens synpunkter på dagens beslutspunkter nämndes. -Prodekanus meddelade att nästa Penta plus möte äger rum den 28 november. -Lärarrepresentant Margareta Sandström Kjellin informerade om möjligheten att läsa AU2 på engelska. Informerade även om EU-programmet. En ansökan om projektmedel för lärarfortbildning i grundskolan har lämnats in. Återkommer med rapport. -Studentrepresentant Tselikis informerade om studentkårens verksamhet samt presenterade Charlotta Lange som ny studentrepresentant vid. -Forskningshandläggaren meddelade att inte har tilldelats några regionala medel av Eskilstuna kommun för Västerås stad satsar i år på samhällsorganisationer och därmed valt att inte tilldela MDH några regionala medel. -Dekanus tackade Ines Vikblom för en god arbetsinsats. Informerar vidare att ett äskande om omfördelning av fakultetsmedel har gjorts av akademichefen vid UKK gemensamt med dekanus. Rapporterade från ledningsrådet om tappat tryck inom områden som teknik och biologi. MDH har även tappat forskare. Vidare informerade han att idén om en federation skall konkretiseras och en konsekvensanalys skall tas fram. Han berättade om Dimensioneringskonferensen som äger rum den oktober i Eskilstuna. För komplett program se am.4.539a949110f3d5914ec html -Nämndsekreteraren informerade om en överenskommelse om samarbete inom språkområdet mellan UU, SU, Södertörns högskola och MDH. Sign:

6 Hon berättade vidare om den kommande nämndgemensamma halvdagen om nämndernas kvalitetsarbete den 8 oktober. Bilaga 1 4 Internationalisering inom lärarutbildningen Ärendets behandling Louise Sund informerade om internationalisering inom lärarutbildningen. Diskussion. 5 Inrättande av utbildningsrådet Beslut - att inrätta ett utbildningsråd för lärarutbildning och didaktik. - att till utbildningsrådet för lärarutbildning och didaktik utse Anette Sandberg, utbildningsstrateg, UKK till ordförande, - att till utbildningsrådet för lärarutbildning och didaktik utse följande ledamöter; Therese Welén, utbildningsledare, UKK; Eva Skytt, utbildningsledare, HST; Margareta Enghag, nämnledamot, ; Annika Hofling, studievägledare, UKK; Monica Pettersson, utvecklingsledare och VFU-ansvarig, UKK, Jenny Tselikis, ordförande i Studentkårens utbildningsutskott, studentrepresentant. - att återremittera val av övriga ledamöterna till arbetsgruppen där jämställdhetsfrågan samt representant från HST skall beaktas i förslaget. - att ledamöterna i s utbildningsråd för lärarutbildning och didaktik utses under dekanens mandatperiod, till och med 30 juni att utbildningsrådets huvudsakliga uppdrag ska vara - att på s uppdrag arbeta med att säkerställa att nämndens strategi för MDHs lärarutbildningar förverkligas och att tydliggöra vad som skiljer MDH åt från andra lärarutbildningar. - Att med fokus på strategi, utveckling, avveckling, samordning och samverkan, föra fram ärenden till nämnden, som bidrar till förverkligandet av nämndens vision och strategi. - att utbildningsstrategens huvudsakliga uppdrag ska vara - att för nämndens räkning arbeta med strategisk utveckling - att ansvara för att strategiska underlag tas fram inför beslut om uppdrag - att vara föredragande i främst strategiska frågor kopplade till lärarprogrammets verksamhet - att delta i och återrapportera till utbildningsvetenskapliga nämnden från Lärarutbildningskonventet - att vara ordförande i utbildningsrådet - att uppdraget ska sammanfalla med dekanens mandatperiod, till och med 30 juni att uppdra åt UFO-sektionen, efter samråd med utbildningsråd och utbildningsstrateg, att med utgångspunkt i detta beslut om utbildningsråd och utbildningsstrateg bereda förslag till beslut om en arbetsordning och en beskrivning av arbetsfördelning mellan olika aktörer kring frågor rörande lärarutbildningen. Ärendets behandling Ines Vikblom föredrog ärendet. Sign:

7 Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 4 till kallelsen. Bilaga 1 Delges Akademichef, utbildningsledare, utbildningsstrateg, Annika Hofling, Monica Pettersson, (UKK), Akademichef, samt utbildningsledare (HST). 6 Interkulturalitet delrapport om nya kurser Ärendets behandling Margareta Sandström Kjellin rapporterade om arbetet med nya fortbildningskurser för lärare. Diskussion. Underlag I ärendet fanns bilaga 6 till kallelsen. 7 Praktikmaster i didaktik inrättandet av huvudområde och examen Beslut - att inrätta huvudområde i Didaktik och Filosofie master examen med huvudområdet Didaktik. - att uppdra åt en arbetsgrupp att utveckla kurser, innebärande inrättandedata för lämpliga kurser att ge under höstterminen 2009 (klart till 1 november), kursplaner, beskrivning av ordningsföljd för kurserna, specificera vilka kurser som är didaktik (examensmatris), förkunskapskrav och en tidplan för fortsatt utvecklingsarbete samt genomför en omvärldsanalys dvs hur många yrkesverksamma lärare/studenter är det realistiskt som kan komma att studera i regionen. - att uppdraget bör finansieras inom den ekonomiska ram på kronor som Eskilstuna kommun satsar på mastern inom didaktik (CF /07). - att en uppföljning sker vid utbildningsvetenskapliga nämndens möte den 13 november 2008 utifrån ovanstående uppdrag. - att arbetsgruppen som fick underlaget under sommaren fortsätter under hösten med uppdraget tillsammans med representanter från regionen. - att utifrån synpunkter framförda vid DURUC-mötet den 29 maj 2008, samt från externa bedömare, bör etappavgång med magisterexamen övervägas. Det ingår i arbetsgruppens uppdrag att ta fram underlag för en sådan ansökan. - att uppdra åt handledarkollegiet i Didaktik att tillsätta en styrgrupp. - att arbetsgruppen rapporterar till styrgruppen innan förslagen presenteras i utbildningsvetenskapliga nämnden. Ärendets behandling Ulla Hillerdal Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 7a och b, till kallelsen. Sign:

8 Bilaga 1 Delges Akademichef, utbildningsledare, utbildningsstrateg, Katarina Thorsell, Margareta Ax, Birgitta Norberg Brorsson, (UKK) samt Lennart Abrahamsson. 8 Lärarlegitimation och auktorisation remiss SOU 2008:52 Beslut - att inrätta en arbetsgrupp med representanter från utbildningsvetenskapliga nämnden för att avge synpunkter på sammanställningen av remissvaren. Ärendets behandling Gunilla Eriksson föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 8a och b, till kallelsen. 9 Ny extern ledamot Ärendets behandling Carl Anders Säfström informerade att Gunilla Engvall, utvecklingsledare i Västerås kommun, föreslås till extern ledamot i den utbildningsvetenskapliga nämnden. Beslut fattas vid nästa högskolestyrelsemöte. 10 DURUC Ärendets behandling Ulla Hillerdal informerade om DURUC, nytt möte äger rum 17 september. 11 Bibliotektsrådet Ärendets behandling Magdalena Rangne rapporterade att biblioteksrådet inte haft möte sedan nämndens senaste sammanträde, nytt möte äger rum 22 september. 12 Rapport från forskningsutskottet Beslut - att godkänna följande tillägg till kriterier avseende ansökan om bidrag för deltagande i konferenser ofullständig ansökan avslås Ärendets behandling Gunilla Eriksson rapporterade från forskningsutskottet. Underlag I ärendet gavs information under mötet som stöd för beslutet. Beslutet grundar sig på en jämförelse av ansökningsblanketten Ansökan om bidrag för deltagande i nationella och internationella konferenser, kongresser och symposier och informationsblanketten Deltagande i nationella och internationella konferenser, kongresser och symposier vilka återfinns på Sign:

9 Bilaga 1 13 Programutbud läsåret 2009/10 Beslut - att anta preliminärt programutbud för läsåret 2009/10 enligt bilaga och, - att ge dekanus i uppdrag att fatta det slutgiltiga beslutet den 30 september när utredning om Naturvetenskap och Teknik vid MDH inkommit. - att Biologi som andra inriktning för redan antagna studenter beaktas i det slutgiltiga beslutet. Ärendets behandling Therese Welén föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 13, till kallelsen. Delges Akademichefer (UKK, HST), Utbildningsledare (UKK, HST), Utbildningsstrateg (UKK) samt sektionschefer (INF, STC). 14 Antagningsstatistik för lärarprogrammet ht 08 Ärendets behandling Therese Welén presenterade aktuell antagningsstatistik för lärarprogrammet ht Lärarlyftet offertunderlag Skolverket Ärendets behandling Therese Welén informerade om de offererade kurser inom Lärarlyftet som Skolverket kontrakterade MDH gällande vt 09. Diskussion. Underlag Offert avseende fortbildning för lärare vt09, dnr :1948, bilaga 15a; Skolverket Dnr :3655, bilaga 15b; Skolverket, Mall för beskrivning av kurs, bilaga 15c till kallelsen. 16 Utseende av inriktningsansvariga från HST för samordningen av lärarprogrammet Beslut - att uppdra åt Akademi HST att inkomma med namn på utsedda inriktningsansvariga för inriktningar inom HST, så snart som möjligt, dock senast vid nästa nämndmöte 8 oktober. Ärendets behandling Therese Welén föredrog ärendet. Underlag I ärendet gavs information under mötet som stöd för beslutet. Delges Akademichef (HST). Sign:

10 Bilaga 1 17 Övriga frågor a) Lärarutbildningens synlighet på webben Ärendets behandling Margareta Enghag informerade om lärarutbildningens publicering på webben. Diskussion. b) Forskarskolan Ärendets behandling Jarmo Lainio informerade om senaste nytt från forskarskolan. Diskussion. c) Comenius projektet Ärendets behandlig Jarmo Lainio informerade om Comenius, ett multilateralt projekt, där MDH medverkar. Projektet pågår under två år med start den 1 december Mötets avslutande Ordförande förklarade mötet, som pågått mellan kl avslutat. Sign:

11 Bilaga 1 Vid protokollet:... Christina Kääriä Justeras: Carl-Anders Säfström Margareta Enghag Sign:

12 Bilaga 2a Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Therese Welén Fastställande av Utbildningsplan, allmän del Förslag till beslut: Att anta utbildningsplan, reviderad allmän del, för lärarprogrammet hp USE20 samt LÄRPE hp läsåret 09/10 enligt bilaga. Underlag: Bilaga 2b

13 Mälardalens högskola Bilaga 2b Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Therese Welén Underlag för revision av utbildningsplanens allmänna del. Utbildningsplan för Lärarprogrammet USE20 210/240/270/300/330 högskolepoäng Här ska det fasta poängtalen förtydligas. Innehåll**** I samråd med Gertrud Fager, UFO, behöver innehåll inte revideras för lärarprogrammet. Dock kan korrigeringar komma att finnas utifrån ordförandes beslut som fattas enligt nedan. Rubrik Inriktningsstudier Inriktningar för verksamhet i grundskolans senare år och gymnasieskolan förändras utifrån ordförandebeslut I detta beslut kommer ordförande ta ställning till huruvida inriktningarna biologi och naturvetenskap ska fortleva efter HSTs avveckling av ämnena biologi, kemi och kemiteknik. Mao detta måste bevakas innan nämndens möte. Inriktningen musik i grundskolan är ny och sker i samarbete med SMI och ska läggas till under inriktningar för verksamhet i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Rubrik Samverkan med partnerskola Länken i sista stycket är felaktig efter omorganisationen. Korrekt länk är: Särskild behörighet Utifrån ordförandebeslut måste särskild behörighet för ingång naturvetenskap bevakas. Internationalisering Länken i sista stycket är felaktig efter omorganisationen. Korrekt länk är: Kvalitetssäkring Ta bort sista stycket Den utbildningsvetenskapliga nämnden ansvarar tillsammans med Kansliet för lärarutbildning för utvärdering av programmet. Efter högskolans omorganisation finns inte KLU som enhet kvar. Övriga föreskrifter Ta bort sista stycket Kansliet för lärarutbildning är samordnare för lärarprogrammet på uppdrag av den utbildningsvetenskapliga nämnden. Efter högskolans omorganisation finns inte KLU som enhet kvar.

14 Bilaga 3

15 Bilaga 3 Utbildnings- och forskningssektionen Gunilla Eriksson Beslut om kriterier/principer för fördelningen av: Bidrag för deltagande i nationella och internationella konferenser, kongresser och symposier För att tilldelas medel krävs enligt dokumenten inför utlysningen: - Forskningskonferens - Området utbildningsvetenskap - Abstract antaget - Den utbildningsvetenskapliga relevansen ska tydligt framgå - Sökande är doktorand med placering eller antagen vid MDH (för doktorand krävs en första gång inte antaget aget abstract) eller - Sökande är tillsvidareanställd vid MDH - Två månader efter konferens (eller motsvarande) ska rapportering av hur medlen använts inges till utbildningsvetenskapliga nämnden (högst en A4) Några ytterligare kriterier/principer: - Samma person n kan bara tilldelas bidrag för en konferens/år - För global konferens tilldelas högst :- - För europeisk konferens tilldela högst :- - För inhemsk konferens tilldelas högst 5.000:- - Medlen tilldelas institutionen/akademin (genom internfakturering) sedan redovisning av kostnader för konferensdeltagandet inkommit tillsammans med ovan angivna rapport - Komplettering : 04: Ofullständig ansökan avslås Hämtat från s protokoll: o , Bilaga 13 o , Komplettering, 12 Namn Gunilla Eriksson

16 Bilaga 4 Utbildnings- och forskningsavdelningen Christina Kääriä Komplettering av ledamöter till utbildningsråd Förslag till beslut Fakultetsnämnden för den utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar - att slutligt fastställa utbildningsrådet med den ordförande och de ledamöterna som utsågs vid Utbildningsvetenskapliga nämndens föregående sammanträde Motivering Utbildningsvetenskapliga nämnden beslutade vid föregående sammanträde , att inrätta ett utbildningsråd för lärarutbildning och didaktik samt att utse en del av de föreslagna ledamöterna. Utbildningsvetenskapliga nämnden valde att återremittera val av övriga ledamöter till arbetsgruppen där jämställdhetsfrågan samt representant från akademin HST skulle beaktas i det nya förslaget. Akademichef på HST har tillfrågats om förslag på representant men avböjt att inkomma med ett förslag. Akademi HST anser att den redan utsedda ledamot, Eva Skytt, utbildningsledare för HST, fyller det behov av representanter från HST som behövs i utbildningsrådet. Även val av extern ledamot som representant för RUC återremitterades då man i det dagsläget inte hade någon person att föreslå. Syftet med utbildningsrådet är att rådet skall ha en rådgivande funktion. En extern ledamot måste få tid avsatt för ändamålet och ekonomisk ersättning vilket kan bidra till svårigheter att kunna bidra operativt i arbetsgruppen. har idag en bra sammansättning av grupp där prodekan är ordförande i RUC-Mälardalen och Gunilla Engvall, under förutsättning att högskolestyrelsen beslutar vid sitt sammanträde att förordna Gunilla som extern ledamot i, suppleant för Västerås Kommun i RUC-Mälardalen. Utbildningsrådet kan, istället för att utse en extern ledamot som representant för RUC, bjuda in externa representanter till utbildningsrådet från exempelvis RUC-Mälardalen när ett behov föreligger. Underlag Föregående protokoll, Protokoll Nr 5:2008, sammanträdesdatum

17 Bilaga 5 Utbildnings- och forskningsavdelningen Gunnel Eriksson Delegation av beslut om utbildningsplanernas planeringsdelar Förslag till beslut Fakultetsnämnden för den utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar - att delegera till dekanus att fatta ett för nämnderna gemensamt beslut i linje med nedanstående att-satser: - att delegera beslut om utbildningsplanernas planeringsdelar för läsåret 2009/2010 till akademichefen för den akademi som är värd för respektive förutbildnings-, nybörjar- eller påbyggnadsprogram, under förutsättning - att beslut om utbildningsplanernas planeringsdelar sker efter överenskommelse med de eventuellt övriga akademier som ansvarar för kurser som erbjuds inom ramen för programmet, - att beslut ska fattas senast den 20 november enligt huvudtidplan för utbildningsplaneringsprocessen (CF /06) och - att beslut om revidering av redan fastställd planeringsdel enbart får göras till följd av eventuellt nämndbeslut om inställande av kurs eller för att rätta till uppenbara skrivfel, - att besluten utformas så att de är förenliga med tillämpliga författningar, registreras i myndighetens registreringssystem (Accessia) och delges fakultetsnämnderna, övriga akademier, utbildnings- och forskningssektionen samt studentcentrum, samt - att akademichefen mottar delegationen enligt ovan. - att ge utbildnings-- och forskningssektionen i uppdrag att skapa enkla rutiner för akademierna att publicera beslutade planeringsdelar på högskolans webbplats. Motivering Utbildningsplanerna vid Mälardalens högskola är idag uppdelade i en allmän del och en planeringsdel. En översyn har initierats på utbildnings- och forskningssektionen (UFO) för att flytta över mer kursinformation in i den allmänna delen så att den ensam ska kunna utgöra Utbildningsplanen. Innehållet i en utbildningsplan finns reglerat i Högskoleförordningen (SFS 1993:100) där det anges att det ska framgå vilka kurser som ingår i programmet. Detaljnivån är inte helt klarlagd. Det är viktigt att nämnderna har möjlighet att granska omfattning och innehåll av ämnen och kurser i programmet. Tanken är inte att planeringsdelarna ska försvinna utan att de ska användas mer som ett planeringsinstrument för ett programtillfälle, ett första steg på väg mot kurschemaläggning. De ska också användas som programplan för studenterna där de kan se valmöjligheter, kurstillfällen, platsgarantier antier mm. Granskningen av planeringsdelarna görs bäst på akademinivå eftersom den bygger på lärarnas kompetens gällande i vilken ordning kurserna bör läsas. 1 (2)

18 Bilaga 5 Enligt rektors delegation av beslutsrätt inom Mälardalens högskola, beslutad av rektor den 12 december 2007 (dnr CF /07) har nämnderna inom sina ansvarsområden att besluta om utbildningsplaner och examenskrav (gäller även uppdragsutbildning). Förslaget till beslut innebär att vi tar ett första steg mot en utveckling av utbildningsplanerna enligt ovan genom att nämnderna delegerar beslutet att fastställa planeringsdelarna för programtillfällen läsåret 2009/10 till akademicheferna. Detta ärende har beretts inom utbildnings- och forskningssektionen i samråd med sektionschef Hans Berggren samt efter hörande av akademichefer, utbildningsledare och administrativa chefer. Gunnel Eriksson Utbildnings- och forskningshandläggare 2 (2)

19 Bilaga 6a CF /2008 DuC 2008/346/10 CF /08 Anbudsbeskrivning Allmänt De samverkande lärosätena Högskolan Dalarna, Örebro universitet och Mälardalens högskola inlämnar härmed ett anbud att gemensamt anordna den nya befattningsutbildningen - Rektorsprogrammet. De tre lärosätena, som bildat ett konsortium för uppgiften att handha Rektorsprogrammet, kan mönstra en kvalificerad vetenskaplig kompetens inom för utbildningen relevanta kunskapsområden, och har sedan tidigare stora erfarenheter av särskilda utbildningar för ledningspersonal inom skola och förskola. De tre lärosätena har också ett väl utbyggt kontaktnät med skolhuvudmännen i den omgivande storregionen - bl. a. via lärarutbildningen och Regionala utvecklingscentra (RUC). Organisation Inom konsortiet finns en arbetsfördelning där Örebro universitet har huvudansvaret för kunskapsområdet Skoljuridik och myndighetsutövning, Mälardalens högskola huvudansvaret för kunskapsområdet Mål- och resultatstyrning och Högskolan Dalarna huvudansvaret för kunskapsområdet Skolledarskap. Samordnande lärosäte och medelsmottagare är Högskolan Dalarna. Konsortiet leds av en styrgrupp med representanter för de samverkande lärosätena och samordnas på operationell nivå av Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD) vid Högskolan Dalarna. Chefen för utbildningen, som är underställs styrgruppen enligt en särskild ansvarfördelning mellan lärosätena, är sålunda placerad vid Högskolan Dalarna. Konsortiet är ett uttryck för lärosätenas ambition om ett gemensamt driftsansvar för Rektorsprogrammet. I övergripande kvalitetsfrågor, såsom beslut om utbildningsplan, är programmet underställd fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap vid Örebro universitet. Det närmare samarbetet inom konsortiet regleras av en avsiktsförklaring mellan parterna, som kommer leda till att ett samarbetsavtal utarbetas, om lärosätenas gemensamma anbud antas. Offerten har handlagts av Dick Åhman, utvecklingssamordnare vid Utbildnings- forskningskansliet, Högskolan Dalarna, telefon , e-post: dah@du.se. I det följande redovisas anbudet i enlighet med offertförfrågan från Myndigheten för skolutveckling ( ). Dick Åman är kontaktperson gentemot Myndigheten för skolutveckling, såvitt avser detta anbud.

20 Bilaga 6a 1. Deltagare Konsortiet kan inledningsvis ansvara för studerande per år. Om det finns behov kan utbildningen inom två år byggas ut med minst 50 %. Utbildningen är tänkt att genomföras med utgångspunkt i de medverkande lärosätenas lokalisering, d.v.s. Falun, Örebro och Eskilstuna/Västerås. Konsortiet förfogar över en väl utbyggd teknik och kvalificerad pedagogik för nätbaserad undervisning, varför upptagningsområdet vid behov kan utvidgas utöver de medverkande lärosätenas närregioner. 2. Förslag till uppläggning och sekvensering av Rektorsprogrammet Konsortiets förslag till uppläggning och sekvensering av Rektorsprogrammet avser att erbjuda fördjupning och expertkunskaper inom respektive kunskapsområde, i kombination med helhetssyn på skolledaruppgiften med utgångspunkt i skolledaren som resultat- och verksamhetsansvarig. Denna inriktning svarar mot de krav som i offertunderlaget framställs på samtliga tre kunskapsområden - att utbildningen ska uppmärksamma skolledares uppdrag i vid bemärkelse. Även om kunskapsområdena är definierade i offertens målbeskrivning finns det överlappande tillämpningsteman som förtjänar en särskild uppmärksamhet i förhållande till skolledarens funktion och ansvar. Tre sådana överlappande teman vill konsortiet lyfta fram i utbildningens samtliga block: mångkulturalitet och genus och dess konsekvenser för verksamheten i skolan, normkonflikter och etiska förhållningssätt i skolledararbetet och tvärsektoriellt samarbete, d.v.s. skolans relation till och samarbete med andra välfärdsinstitutioner såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård och de rättsvårdande myndigheterna. Utbildningen är tänkt att förverkligas via fem utbildningsblock, där det inledande och avslutande blocket fördjupar integrationen mellan de tre kunskapsområdena. Block 1. Skolledaren som resultat- och verksamhetsansvarig - programövergripande inledning Block 2. Skoljuridik och myndighetsutövning Block 3. Mål- och resultatstyrning Block 4. Skolledarskap Block 5. Skolledaren som resultat- och verksamhetsansvarig - programövergripande avslutning Block 1 och 5 handhas gemensamt av de tre samverkande lärosätena, medan huvudansvaret för block 2, 3 och 4 ombesörjs av ett visst lärosäte, enligt ovan angiven arbetsfördelning. Huvudansvaret är väsentligen ett regiansvar, vilket innebär att den praktiska undervisningen också kan komma att engagera lärare från de andra lärosätena i konsortiet, beroende på efterfrågad kompetensinriktning. I en särskild bilaga - Bilaga 1 Rektorsprogrammet - förslag till uppläggning och sekvensering - finns en specificerad beskrivning av hur utbildningen är tänkt att förverkligas i förhållande till offertunderlagets angivelser avseende vissa ramfaktorer. 2

21 Bilaga 6a 3. Förslag till uppläggning av de tre kunskapsområdena Förslaget på hur utbildningen skall genomföras operativt är anpassad till de tidsramar offerten angivit (se bilaga 1). Med tanke på kursdeltagarnas yrkesverksamhet (med speciella krav på framförhållning och planering) har en stor strukturlikhet på utbildningens olika delar eftersträvats. 3.1 Skoljuridik och myndighetsutövning (Block 2) Kunskapsområdet skall ge deltagarna kompetens inom en rad skilda delar av det juridiska systemet med särskild relevans för verksamheten i skolan. Urvalet har skett i syfte att erbjuda en utbildning som på ett sammanhängande och integrerat sätt speglar de krav och möjligheter som det rättsliga styrsystemet tillhandahåller för att säkra ett likvärdigt och rättssäkert utbildningssystem av högsta kvalitet. Kursen skall fokusera internationella och nationella regelverk till stöd för kompetens- och ansvarsuppdelningen, men också behandla samverkan mellan stat och kommun och belysa garantier för mänskliga rättigheter. De olika innehållsområdena skall knytas samman teoretiskt och praktiskt i ljuset av reglerna för myndighetsutövning. Studierna skall också stödja och stimulera deltagarna att utveckla sin förmåga att praktiskt hantera det rättsliga normsystemet och rättens instrument, genom att ge en viss förtrogenhet med lagstiftningens system och intentioner, domstolars/myndigheters praxis, tolkning av normer och argumentationsteknik samt allmänt om bedömningar och rättsliga lösningar. Detta skall ske i ett samspel med rättens värdegrunder och de etiska och pedagogiska principer som utgör grundvalar i svensk utbildning. Kursen skall vidare behandla de delar av det privaträttsliga systemet som har betydelse för skolans möjligheter att kvalitetssäkra verksamheten, genom att på ett korrekt sätt förse sig med personella och materiella resurser, samt uppfylla krav på skolans inre och yttre miljö. Kunskapsområdets målbeskrivning är tänkt att förverkligas via tre delområden: 1. Juridikens roll och skolans värld - Det juridiska systemets karaktäristika och juridiska metodfrågor - Samhälleliga tillsynsinstrument - Konstitutionella och internationella frågor, mänskliga rättigheter och Barnkonventionen i svensk rätt - Rätten till utbildning och rätt till stöd, juridiska perspektiv på kvalitetssäkringssystem inklusive uppföljning/utvärdering 2. Myndighetskraven på skolans verksamhet - Administrativa förfaranden, handläggning och principer till stöd för myndighetsutövning - Skollagstiftning, kommunalrätt, socialtjänst och vård av unga - Offentlighet och sekretess inom skolan - Principer och normer till skydd för elevers rättsäkerhet 3. Rätten som resurs i skolans vardag - Arbetsrätten i skolan - Arbetsmiljöfrågor och om inflytande för medarbetare och elever - Insatser till motverkande av mobbing och annan kränkande behandling 3

22 Bilaga 6a - Skolverksamhet i allmän och privat regi - Avtal och upphandlingsfrågor - Färdighetsträning i informationskunskap och praktiska övningar av kommunikationsförmåga inom det skoljuridiska området. 3.2 Mål- och resultatstyrning (Block 3) Kunskapsområdet skall utveckla studiedeltagarna kompetens att i en professionsstyrd verksamhet bedriva arbetet med kvalitet, målformulering och utvärdering inom skolan/kommunen, samt att kritiskt kunna granska förekommande kvalitetssystem och metoder för utvärdering. Utbildningen skall också ge deltagarna tillfälle att utveckla en fördjupad kunskap om begreppen kvalitet och utvärdering med utgångspunkt i skolans uppdrag och profession. Utbildningen skall vidare ge en förtrogenhet med de kvalitetsindikatorssystem och utvärderingsverktyg som är vanligt förekommande inom skolan. Kunskapsområdets målbeskrivning är tänkt att förverkligas via tre delområden: 1. Att styra skola och undervisning - Skolan och samhällsuppdraget - Styrning och styrdokument - Formulering och utvärdering av mål för skolan - Sammanställning, analys och tolkning av skolans resultat - rapportskyldighet 2. Utvärdering och kvalitetsarbete i teorin - Historik och perspektiv på kvalitet och utvärdering - Utvärdering och kvalitet - genomgång av begrepp och deras historiska bakgrund och tilllämpning i skolan - Varför kvalitet och utvärdering just nu? - Teoretisk förankring - forskning - Modeller och system för utvärdering och kvalitetsbedömning - Från kvalitet till meningsskapande 3. Tillämpning och förbättringsarbete i praktiken - Kvalitet på olika verksamhetsnivåer - organisation, ledning, pedagogik och service - Kvalitet och lärande i den pedagogiska praktiken i klassrummet - Kompetens och kvalitet i förskolan - Reflektion och självutvärdering - Att bedriva förbättringsarbete. 3.3 Skolledarskap (Block 4) Enligt anbudsunderlaget syftar kunskapsområdet Skolledarskap till att rektor ska utveckla sin kompetens inom områden som organisationsteori, organisationsutveckling, organisationskultur och (skol)ledarskap. Dessa områden sätter fokus på skolors vardagsnära arbete men även på skolans övergripande värdefrågor som har att göra med skolans samhälleliga uppdrag, mål, värdegrunder och omvärldsrelationer. Vad gäller ledarskapsfrågorna i en mer specifik bemärkelse handlar dessa om skolledarskap för organisering av elevers lärande, personalutveckling, konfliktlösning mm. Kunskapsområdets målbeskrivning är tänkt att förverkligas via tre delområden: 4

23 Bilaga 6a 1. Skolledarskapet som profession Inom delområdet studeras chefs- och ledarskap (inklusive spänningsförhållandet mellan dessa), pedagogiskt ledarskap (d.v.s. hur organiseringen av elevers lärande sker), situationsanpassat ledarskap och rektor som personalcoach (med speciell tonvikt på rektors stödfunktion i fråga om medarbetarprestationer), rektors etiska förhållningssätt m.m. 2. Skolledare som organisations-, skol- och personalutvecklare Området innehåller perspektiv på organisationer (med speciell tonvikt på skolan som en lärande organisation) och på skol- och kompetensutveckling, organisationens/skolkulturens betydelse för utvecklings- och förbättringsarbete. 3. Skolledares omvärldsrelationer Inom detta delområde behandlas skolledare som arbetsgivarföreträdare, och som bärare av skolans statliga och samhälleliga uppdrag och värdegrunder. Vidare behandlas områden med anknytning till skolledarens kommun-, närmiljö- och föräldrarelationer. 3.4 Genomförande Undervisningen inom respektive kunskapsområde kommer att genomföras i regi av det huvudansvariga lärosätet, men följa en gemensam uppläggning och sekvensering enligt nedanstående modell (med reservation för mindre kursspecifika avvikelser): Introduktion: Kunskapsområdet introduceras i anslutning den programövergripande introduktionen under en kursdag i form av föreläsningar och litteraturpresentationer. Läsanvisningar ges inför det första seminariet. Hemarbete: Kursdeltagarna förbereder det första seminariet genom litteraturstudier. Lärare handleder och besvarar frågor och deltagarna kommunicerar med varandra via Lärplattformen. Seminarium: Den granskade litteraturen seminariebehandlas och vid kurstillfället förbereds även kursdeltagarnas kommande hemarbete; där uppgiften är att studera den egna praktiken i förhållande till tillämpningsuppgifter som är kopplade till det kunskapsområde som studeras. Hemarbete: Reflektionsprocessen genomförs. Lärare handleder och besvarar frågor och kursdeltagarna kommunicerar med varandra via Lärplattformen. Seminarium: Resultatet av kursdeltagarnas hemarbete seminariebehandlas under en kursdag, som även innehåller en introduktion till kommande hemarbete. Hemarbete: Fördjupade litteraturstudier inom kunskapsområdet. Lärare handleder och besvarar frågor och kursdeltagarna kommunicerar med varandra - via Lärplattformen. Seminarium: De fördjupade litteraturstudierna seminariebehandlas under två kursdagar, som också innehåller förberedelser inför den kursområdesspecifika examinationen. Hemarbete: Kursdeltagarna genomför en individuell hemskrivning som innebär att varje kursdeltagare analyserar egen eller annan skolpraktik med utgångspunkt från vissa specifika frågeställningar inom kunskapsområdet. Visst handledningsstöd erbjuds även i denna process via Lärplattformen. 5

24 Bilaga 6a Examination: Deltagarnas hemskrivningar ventileras i seminarier. Examinationen omfattar 7, 5 av 10 hp och äger rum under två dagar. De kvarvarande poängen 3 x 2,5 poäng examineras i den programövergripande avslutande kursen, block 5 (se nedan). Examination: Kursen avslutas med att lärare granskar och kommenterar hemskrivningarna och återkopplar resultatet till kursdeltagarna via Lärplattformen. 3.5 Teori och praktik - progression och nivå Utbildningen skall präglas av ett nära samarbete mellan teori och praktik, bl.a. genom att tillämpningsuppgifter med utgångspunkt i studiedeltagarnas praktik skall utgöra centrala inslag i hemarbetsuppgifter och examinationer. 22,5 poäng skall examineras inom respektive kunskapsområdeskurs (block 2, 3 och 4) och 7,5 poäng skall examineras i en slutexamination under block 5, där de tre kunskapsområdena ytterligare integreras för att understödja en helhetssyn på skolledaryrket. Ansvarig examinator inom respektive kunskapsområde skall vara disputerad - om möjligt en senior forskare. Utbildningen skall ha en sådan progression att den kan anknytas till en akademisk påbyggnadsutbildning på masternivå inom kunskapsområdet utbildningsledning. Detta får inte bara konsekvenser för utbildningsinslag och hem- och examinationsuppgifter, utan också för den litteratur som skall studeras. Traditionellt vilar befattningsutbildningen mot en praxisinriktad handbokslitteratur som präglas av en hög grad av normativitet. Denna typ av litteratur försvarar sin plats även i Rektorsprogrammet, men den måste kompletteras med litteratur som speglar evidensbaserad kunskap och forskningsfronterna inom området. Det innebär bl.a. att vetenskapliga artiklar kommer att ges en ökad specifik vikt jämfört med dagens befattningsutbildning. Utbildningen skall också ge studiedeltagarna en viss förtrogenhet med de informationskällor - främst elektroniska tidskrifter och databaser - som är tillgängliga över Internet och som löpande redovisar forskningsresultat inom området. 3.6 Anknytning till akademisk påbyggnadsutbildning Konsortiet har ambitionen att möjliggöra för kursdeltagare inom Rektorsprogrammet som fullföljt utbildningen, att antas till fortsatta studier på avancerad nivå med masterexamen som mål. En kvalificerad akademisk påbyggnadsutbildning för skolledare är angeläget ur kvalitetssynpunkt för verksamhetsutvecklingen i skolan, men också önskvärt ur den enskilde skolledarens perspektiv för att befrämja utvecklingen i den egna yrkesrollen. Konsortiet har planer att erbjuda en sådan möjlighet för intresserade skolledare med utgångspunkt i det förslag till masterutbildning i utbildningsledning som utarbetats av Nätverket för ledning och skolutveckling. 1 Denna utbildning bygger på samma koncept som konsortiet utvecklat för Rektorsprogrammet - att utnyttja komparativa fördelar och samordna de specialistkompetenser som finns inom respektive lärosäte med stöd av en gemensam utbildningsledning och modern informations- och kommunikationsteknik. 1 Ett nätverk bestående av Högskolan Dalarna, Karlstad Universitet, Linköpings universitet. Stockholms universitet, Mälardalens högskola, Örebro universitet och pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet (adjungerad medlem). 6

25 Bilaga 6a 4. Ledning och samordning av utbildningen Samordnande lärosäte och medelsmottagare är Högskolan Dalarna. Utbildningen skall ledas av en styrgrupp med representanter för de medverkande lärosätena. Chefen för utbildningen, som är underställs styrgruppen enligt en särskild ansvarfördelning mellan lärosätena, är sålunda placerad vid Högskolan Dalarna. Ordförande i styrgruppen är dekanen för Fakultetsnämnden för Utbildningsvetenskap vid Örebro universitet. Vice ordförande är en senior forskare med gedigen erfarenhet inom området skol- och skolledarforskning. I övergripande kvalitetsfrågor, såsom beslut om utbildningsplan, är programmet länkat till fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap vid Örebro universitet. Till styrgruppen knyts en referensgrupp med nordiska representanter för chefs- och ledarskapsforskning med särskild relevans för ledningsfunktionen i skolan. I referensgruppen ingår också minst tre framstående företrädare för professionen. Referensgruppen skall bistå med en contrast and complete -ansats som hämtar stöd i forskning och verksamhetsbaserade erfarenheter, inklusive internationella kunskaper och erfarenheter inom området. Den operativa samordningen liksom programansvaret för utbildningen, sker genom Pedagogiskt Utbildningscentrum Dalarna inom Högskolan Dalarna med stöd av IKT- pedagogiskt Centrum, som via lärplattformen (se nedan) Fronters projektrum möjliggör samplanering, erfarenhetsutbyte, materialplanering och annan interaktion mellan ansvariga inom de samverkande lärosätena - utöver den verksamhet som bedrivs i kursrummet för programmet. I bilaga 2 återfinns en kort information om PUD och IKT- pedagogiskt Centrum. En särskild ansvarsfunktion skapas för kursansvaret för respektive kunskapsområde. Utbildningsplanen fastställs av fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap vid Universitetet i Örebro och kursplanerna för kunskapsområdena fastställs av berört kollegialt organ vid respektive huvudansvarigt lärosäte. 4.1 Samverkan med skolhuvudmännen Konsortiets tre lärosäten har alla mycket välutvecklade relationer till skolhuvudmännen inom sina respektive upptagningsområden/regioner, bl.a. via stora lärarutbildningar men också genom lärosätenas särskilda samverkansorgan för skolfrågor (RUC-organen). Om konsortiet får uppdraget att handha Rektorsprogrammet kommer de tre lärosätenas samverkansorgan att samordnas i frågor som gäller skolledarnas kompetensutveckling. Därmed kan ett mycket brett och varierat kursutbud erbjudas med utgångspunkt i de ingående lärosätenas specialiteter. Den teknik som skall användas för den nätbaserade undervisningen inom Rektorsprogrammet möjliggör också för skolledare utanför konsortiets omedelbara upptagningsområde att ta del av detta kursutbud. Samordningen av samverkansorganen kommer också att möjliggöra för konsortiet att erbjuda den ovan nämnda akademiska påbyggnadsutbildningen för skolledare på en återkommande och regelbunden basis, vilket är en förutsättning för att personal inom skolan skall kunna planera sitt deltagande på längre sikt parallellt med fortsatt yrkesverksamhet. 5. Lärplattform Inom konsortiet finns omfattande erfarenheter av nätbaserad undervisning och flexibla undervisningsformer, bl.a. inom mycket komplexa utbildningar såsom lärar- och sjuksköterskeutbildningar. IKT - pedagogiskt Centrum har stor vana att arbeta med den angivna lärplattformen Fronter och kommer att nyttja denna för att samordna utbildningen, integrera kursmaterial, sprida information, schema, nyheter och länkar till online-föreläsningar och olika diskussionsfora. En sär- 7

26 Bilaga 6a skild SMS-tjänst skall utvecklas för Rektorsutbildningen, för att möjliggöra en snabb återkoppling till studiedeltagarna. Fronter blir basen för utbildningens infrastruktur i kombination med föreläsningar och seminarier och andra digitala lärresurser via nätet. Allt material i digitalt format skall följa SCORM-standarden. I anslutning till kursstart ges möjlighet till en särskild introduktion av Fronter. Utöver introduktionen finns ett stort antal instruktionsfilmer och manualer för studiedeltagarna att vid behov ta del av. Till stöd för Fronter-användare finns också en särskild avdelning inom IKT-pedagogiskt Centrum som ger löpande handledning och support. Rektorsprogrammet kommer att utmärkas av en stor flexibilitet i undervisning och lärande, där studiedeltagarna ges möjlighet att ta del av olika typer av undervisningsinslag via modern informations- och kommunikationsteknik med syftet att också stimulera idéer och modeller för hur skolan kan utvecklas till en mer dynamisk och interaktiv lärmiljö. 6. Utvärdering och kvalitetsuppföljning Rektorsprogrammet kommer att utvärderas regelbundet via kurs- och programvärderingar i regi av styrgruppen och berörd kollegial nämnd inom konsortiet. Därtill ges referensgruppen ett särskilt uppdrag att processevaluera verksamheten, d.v.s. löpande granska olika valda aspekter av utbildningen, och på basis av dessa initiera förändringar och verksamhetsförbättringar. 7. Tidigare erfarenheter av ledningsutbildningar Inom konsortiet finns omfattande erfarenheter av ledningsutbildningar av olika slag, och det lärarkollegium som skall ombesörja undervisningen består av lärare som är verksamma inom ekonomutbildningar, teknikutbildningar, personal och arbetslivsutbildningar socialtjänstutbildningar, vård- och lärarutbildningar samt rättsvetenskapliga utbildningar - väsentligen verksamma inom kunskapsområdet ledning och organisation. Många förändringskoncept som genereras inom näringslivet sprids också till skolsektorn, och inom konsortiet finns det stor kompetens om hur dessa koncept på ett lämpligt sätt ska kunna anpassas och modifieras för att passa in i skolvärlden. Respektive lärosäte inom konsortiet har tidigare erfarenheter av särskilda utbildningar för skolledare (se nedan), och inom lärarkollegiet finns även erfarenheter av internationell utbildning och forskning inom skolledningsområdet - såväl inom Europa och USA som inom s.k. utvecklingsländer. Exempelvis har lärare/forskare inom lärarkollegiet medverkat i etablerandet och utvecklingen av det mycket omfattande europeiska nätverket för skolledarforskning och skolledarutbildningar ENIRDELM (European Network for Improving Research and Developing Education Leadership and Management). Örebro universitet Örebro universitet har med svenska mått mätt en lång historia inom skolledningsutbildningsområdet. Redan 1979 startade på initiativ av Bert Stålhammar kurser i skol- och utbildningsledning - den första akademiska utbildningen i landet för skolledare. 2 Efter tre år fanns en sammanhållen utbildningsgång om 60 poäng i skol- och utbildningsledning, den s.k. Skuta-utbildningen. Kurserna växte till en lokal linje och successivt uppstod nya utbildningsönskemål utvidgades Skuta till nätverket Skolledarhögskolan genom ett samarbete mellan dåvarande Högskolan i Örebro, Uppsala universitet och dåvarande Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Året efter blev 2 Prof. Bert Ståhlhammar, som är en nestor inom svensk skolledarutbildning, ingår i konsortiets lärarkollegium. 8

27 Bilaga 6a dåvarande Högskolan i Falun/Borlänge medlem i nätverket och 1991 formaliserades samarbetet i ett avtal som sedan förnyades Lärosätena var som parter i Skolledarhögskolan mycket självständiga men successivt kom en gemensam organisation och ledning att utvecklas. I avtalet från 1996 markerades Skolledarhögskolan i Örebro som central ledning och samordning för hela Skolledarhögskolans verksamhet. Under Skolledarhögskolan utvecklades en omfattande utbildningsverksamhet med en grundutbildning/magisterprogram som det sammanhållande kittet. Härutöver fanns också den s.k. påbyggnadsutbildningen, ett försök att utveckla en professionsutbildning för skolledare på vad vi idag skulle kalla avancerad nivå. Det utvecklades också en tämligen omfattande forskningsverksamhet inom Skolledarhögskolan - i Örebro bland annat manifesterad genom forskningsgruppen Arcus. Under 2000-talet har Skolledarhögskolan efterträtts av ett öppet samarbete kring skolledarutbildning och angränsande frågor i form av Nätverket för ledning och skolutveckling i vilket Högskolan Dalarna, Karlstad universitet, Linköpings universitet, Stockholms Universitet, Mälardalens högskola, Uppsala universitet samt Örebro universitet ingår. Verksamheten finansieras via ett särskilt uppdrag och särskilda medel i regleringsbrevet för Örebro universitet. Utöver denna direkta erfarenhet av skolledarutbildning liksom annan skolrelaterad ledarutbildning har Örebro universitet erfarenhet av ledarutbildning inom ett antal professionsområden som idrott, vård och hotell- och restaurangverksamhet samt inom discipliner som pedagogik, psykologi och sociologi. Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna har bedrivit utbildning mot skolledare/rektorer i olika former under närmare två decennier. Dels har Högskolan medverkat i och haft en samordnande funktion inom den s.k. rekryteringsutbildningen som skett i Kommunförbundets (idag Region Dalarnas) regi, dels har Högskolan bedrivit s.k. akademisk påbyggnadsutbildning för huvudsakligen verksamma skolledare i regionen. Den akademiska påbyggnadsutbildningen har till stor del skett inom ramen för nätverket Skolledarhögskolan, som under 90-talet och början 2000-talet hade en dominerande ställning i Sverige i fråga om akademisk utbildning och forskning inom skolledarområdet beslutade Skolverket att ge Karlstad universitet i samarbete med Högskolan Dalarna uppdraget att ansvara för befattningsutbildningen inom regionen Dalarna, Värmland och Närke. I samband med att Myndigheten för skolutveckling förlade ett regionkontor i Karlstad 2003, övergick en större del av det administrativa arbetet runt rektorsutbildningen till Karlstad universitet, även om ett antal lärare och forskare vid Högskolan Dalarna fortsatt varit engagerade i befattningsutbildningen. Under några år i början av 2000-talet bedrev Högskolan en utbildning om 60 poäng för yrkesväxling av officer till skolledare på uppdrag av Försvarshögkvarteret med anledning av ett antal regementsnedläggningar. Den nuvarande akademiska påbyggnadsutbildningen för rektorer och skolledare sker via flera olika utbildningar med såväl nationell som internationell inriktning. Exempelvis en processledarutbildning för chefer inom offentlig sektor som också engagerar skolledare och rektorer. Högskolan bedriver också en internationell skolledarutbildning - till stor del via nätbaserade studier - i form av en Bolognaanpassad One-year Master för studerande i Hanoi, Vietnam. Denna utbildning är tänkt att möta behovet av skolledares kunskaper om internationalisering/globalisering, och ett utvidgat samarbete kring denna utbildningsidé planeras tillsammans med universitetet i Uleåborg, samt lärosäten i Östeuropa och Afrika. 9