Användbarhet & tillgänglighet i kollektivtrafiken

Transkript

1 Användbarhet & tillgänglighet i kollektivtrafiken

2 Program Gerhard Wennerström, VD Samtrafiken Alan Björk, Sveriges Bussföretag Mikael Persson, Sveriges Bussföretag Heléne Jarefors, Transportstyrelsen Christina Östberg, Transportstyrelsen Thomas Brock, Jernhusen Romina Ramos, Myndigheten för delaktighet Tiina Ohlsson, Trafikverket Roland Palmqvist, Trafikverket

3 Gerhard Wennerström, VD Samtrafiken

4 Alan Björk, Sveriges Bussföretag

5 Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Branschgemensamma modellavtal, avtalsbilagor och allmänna villkor Mer trafik för pengarna Buss 2010/Buss 2014, avtalsbilaga till modellavtalen Grunden är lagstiftade krav på bussar, Reglemente R-107 Buss 2010/2014

6 Tillgänglighetsåtgärder i Buss 2010/2014 All information audiovisuell Kraftig utökning av antalet reserverade säten. Krav på maxhöjd podester Mycket brett remissförfarande 2010, positivt mottagande

7 Buss 2010/2014 Grunden är lagstiftade krav på bussar, Reglemente R-107 ( tidigare det sk Bussdirektivet) Branschgemensamma krav utöver lagkrav Göra bussen mer attraktiv för alla resenärer Skapa ökad harmonisering av upphandlingskrav=mer trafik för pengarna.

8 Mikael Persson, Sveriges Bussföretag

9 Passargerarättigheter och tillgänglighet Kommersiell Linjetrafik Samtrafiken

10 Lagen om passargerarättigheter för buss

11 Uppstartat projekt Sveriges Bussbranschförening aktier i bilprovningen gav bra utdelning Pengar kan användas till branschprojekt som stöder medlemmarna affärer och intressen

12 Projektets syfte Att stödja och underlätta medlemmars verksamhet när ny lagstiftning om passagerarrättigheter implementerats i enlighet med lagstiftningen. Att skapa en trovärdighet för branschen genom att föra en dialog och hitta branschförmånliga lösningar tillsammans med Konsumentverket. Att skapa ett förtroende för bussbranschen och dess medlemmar i relation till de största organisationerna som representerar resenärer med funktionsnedsättning. Att skapa en grund för fortsatt dialog om förordningen tillsammans med terminal- och hållplatsförvaltare.

13 Projektets mål Nya gemensamma villkor för reguljär linjetrafik i samarbete med Konsumentverket som stämmer överens med våra medlemmars intressen och som efterlever förordningen om passagerarrättigheter. Klar och tydlig information till medlemmar som ska presenteras på ett professionellt sätt som stödjer våra medlemmars affär och efterlever förordningens krav på information på hemsidor, bytespunkter och på själva resan. Klar och tydlig information till medlemmars personal som kan få frågor som berör förordningen vilket oftast omfattar kundtjänstfunktioner, reklamations-avdelningar och framförallt chaufförer. En acceptans för branschens nya villkor hos de största organisationerna för funktionsnedsatta. En mötesgrund med terminal och hållplatsförvaltare för gemensam framtidsbild över gemensamt arbete beträffande passagerarrättigheter.

14 Tar gärna emot hjälp och inspel i arbetet För att få en så bra projektleverans som möjligt kommer vi söka ett brett stöd av branschens olika intressenter.

15 Tack för intresset Mikael Persson

16 Heléne Jarefors, Transportstyrelsen

17 Väg- och järnvägsavdelningens arbete kopplat till funktionshindersfrågor och tillgänglighet Heléne Jarefors Väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen

18 Ett särskilt utredningsuppdrag pågår Denna presentation berättar dels om: den kartläggning som gjorts av avdelningens samtliga åtaganden inom funktionshinder- och tillgänglighetsområdet (ni får en överblick) förslag på hur avdelningen kan stärka och utveckla arbetet med funktionshinder- och tillgänglighetsfrågor (i utkastform)

19 Avgränsning uppdraget Uppdraget har avgränsats till att kartlägga TS ansvar kopplat till tillgänglighet till transporter. Transportstyrelsen har även ett ansvar kopplat till tillgänglighet till arbete (t.ex. som taxiförare, lokförare och busschaufför). Det ingår inte i kartläggningen

20 Regelgivning Föreskrifter om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Närmare föreskrifter om skyldigheter enligt passagerarförordningarna Föreskrifter om medicinska krav och alkolås EU-förordningen om tillgänglighet (konstruktionskrav på fordon och infrastruktur inom järnväg) med ev. tillhörande nationell reglering Föreskrifter om trafikantinformation och uppgiftsskyldighet Regler för tunnelbana, spårväg och annan kollektivtrafik Nationell och internationell reglering av bilar och bussar (konstruktionskrav)

21 Tillståndsprövning Godkännande av spårbundna system innan de tas i bruk Godkännande av bussar Dispens för ombyggnation av bilar Undantag från lokala trafikföreskrifter Undantag från medicinska krav pga. medicinska skäl

22 Tillsyn Tåg- och busspassagerarförordningarna Tillsyn över ibruktagna delsystem (fasta installationer och fordon, järnväg) Tillsyn enligt kollektivtrafiklagen Marknadskontroll av anpassade fordon Tillsyn av bussar samt marknadskontroll

23 Övrigt Uppdrag kopplat till regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Uppdrag kopplat till förordningen om tillgänglighet (nationell genomförandeplan, förteckning över tillgångar) Sista-instans överklagningsärenden Marknadsövervakning, omvärldsanalys, verksamhetsuppföljning Branschansvar Bilstödsutredning Forskningsprojekt för personer med synnedsättning Ny teknik i bilar versus trafikmedicinska dispenser Självkörande fordon Utveckling av ISO-standarder för utformning av personbilar

24 Förslag på förbättringar Projektet har identifierat ett tiotal förslag på förbättringar, rangordnat och resursuppskattat dem. Intern förbättring kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte, utpekade samordnare för funktionshindersfrågor, utveckla konsekvensutredningar Förbättra samverkan med andra myndigheter Göra TS mer tillgängligt

25 Vad händer härnäst? Rapporten inkl. förslag utgör ett inspel till höstens verksamhetsplanering för Rapporten i sin slutliga form lämnas 31 oktober till uppdragsägaren. Därefter diskussion i VJ ledningsgrupp och beslut angående vilka av förslagen som ska prioriteras och genomföras. VP uppdateras, dvs. beslutade åtgärder planeras in och resurssätts. I utförandefasen, med start 2016, följs åtgärderna upp löpande i samband med den vanliga verksamhets- och budgetuppföljningen. Värdering av extern nytta: bl.a. Trafikutskottet och MFD.

26 Christina Östberg, Transportstyrelsen

27 Transportstyrelsens ansvar för tillsyn och regelgivning vid sjöfart Christina Östberg Samtrafiken

28 Transportstyrelsens tillsynsansvar SJÖFS 1992:10 om handikappanpassning av passagerarfartyg SJÖFS 2004:25 om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder

29

30 Nybyggnation Samtrafiken

31 Årlig tillsyn på passagerarfartyg Kontrollera att arrangemang och installerad utrustning för personer med funktionshinder är intakta. Kontrollera att skyltning är intakt att färgmarkeringar är tydliga samt att relevant information finns anslagen. Gör en bedömning huruvida förflyttning med rullstol är möjligt. Samtrafiken

32 Förordning 1177/2010 om passagerarrättigheter Rättigheter: för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet vid en inställd eller försenad resa till information vid inställd eller försenad resa Hur klagomål hanteras Samtrafiken

33 EU- förordning om passagerarrättigheter (1177/2010) Gäller för persontrafik (offentliggjord tidtabell) avgår från en hamn inom EU ankommer till en hamn inom EU kryssningar Samtrafiken

34 Undantag <12 passagerare, >3 i besättningen eller <500 meter, utflykts- och sightseeingturer utan mekanisk framdrivning historiska fartyg < 36 passagerare Samtrafiken

35 Transportstyrelsens tillsynsansvar Artikel 14, Utbildning och instruktioner Transportörer och terminaloperatörer ska införa förfaranden för utbildning om funktionshinder, inbegripet instruktioner Samtrafiken

36 Vi skapar trygghet på land, till sjöss och i luften! Samtrafiken

37 Lunch!

38 Thomas Brock, Jernhusen

39 Ledsagningen 2014 Thomas Brock

40 Ledsagning 2014 Kunder i systemet Under året anslöt tre nya kunder till det nationella ledsagningssammarbetet och det förs dialog med ytterligare. Region Skåne Kalmar länstrafik MTR Express Kunder i ledsagningssammarbetet A-train Botniatåg SJ AB inkl SJ Norrlandståg Cityterminalen i Sthlm Jönköpings Länstrafik Skandinaviska Jernbanor Tågkompaniet UL SLL Kalmar Länstrafik Region Skåne MTR Express

41 Statistik Ledsagning 2014 Antalet ledsagningar har från start ökat med 3-4%/år trenden vek dock 2014 och slutade med en minskning med 1,4% i förhållande till Antal/år Osäkert vad i orsaken till minskningen ligger men en teori kan vara att det blivit svårare att boka när många biljettbutiker lagts ner under året

42 Ledsagning 2014 Fördelning av antalet ledsagningar över året jämfört med 2013 visar att trendbrottet med minskat antal ledsagningar kommer i augusti. Det ser ut som att antalet ledsagningar sedan återhämtar sig något. Variationen i övriga staplar kan troligtvis härledas till hur helger infaller i respektive månad Fördelat antal/månad jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec År

43 Ledsagning 2014 Det är ingen större skillnad från tidigare år i vilka orter som har de flesta ledsagningarna. Antal/ort Skillnaden mot tidigare år är att det är betydligt fler orter som kommer upp över 2% och orterna som seglar upp är i huvudsak från södra Sverige och beror på att Skånetrafiken och Kalmar kommit med i samarbetet. 29,6% 26,3% Stockholm C Göteborg C Uppsala C Linköping Katrineholm Örebro C Alvesta Lund 2,0% 7,2% Malmö C Sundsvall C 2,0% 2,1% 2,1% 2,2% 2,3% 2,4% 3,4% 2,9% 3,0% 2,6% Västerås C Hässleholm Nässjö

44 Ledsagning 2014 Resenären kan ange flera assistanskoder Angivna assistanskoder Skillnaden i fördelning av andelen angivna assistanskoder är marginell mellan åren. Den mest frekventa resenären som begär ledsagning har en synnedsättning eller har gångsvårigheter och behöver hjälp med bagage. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 29% 28% 26% 24% 11% 11% 11% 12% 24% 21% 1% 1% År 2013 År 2014

45 Ledsagning 2014 Antalet inkomna resenärssynpunkter har ökat marginellt. Synpunkter på ledsagaren minskar något medan synpunkter på trafikföretag har ökat markant Synpunkter från resenärer

46 Tack!

47 Romina Ramos, Myndigheten för delaktighet

48 Myndigheten för delaktighet Uppföljning av tillgängligheten och användbarheten i transportsystemet 2015

49 Innehåll Myndigheten för delaktighet Kort om uppföljningen Resultat från årets transportenkät Resultat från Rivkraft

50 Myndigheten för delaktighet Vi har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Vårt uppdrag styrs av mål och strategier för funktionshinderspolitiken. Dessa bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi arbetar gentemot och genom myndigheter, kommuner och landsting.

51 Kommun- och landstingsuppföljningen Det har tidigare saknats en samlad bild av hur arbetet med att skapa förutsättningar för ett samhälle på lika villkor oavsett funktionsnedsättning bedrivs på lokal nivå. Syftet med uppföljningen är att få en bild av situationen samt att hjälpa till att driva på utvecklingen framåt.

52 Om uppföljningen Sex enkäter skickas årligen ut med frågor om tillgänglighetsarbete till alla kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter gällande följande områden: arbetsmarknad utbildning kultur idrott fysisk tillgänglighet transport Arbetsgrupper har hjälp till att ta fram indikatorer och frågor till enkäterna: I arbetsgrupperna har enskilda kommuner, SKL och utvalda myndigheter ingått. Även Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), varit en del i processen med att ta fram indikatorer. Samråd med funktionshindersorganisationer.

53 Om uppföljningen Indikatorerna/frågorna ska mäta sådant som kommunerna/kollektivtrafikmyndigheterna själva kan påverka utvecklingen av. Indikatorerna/frågorna ska kunna fungera som ett verktyg i kommunernas/kollektivtrafikmyndigheternas utvecklingsarbete.

54 Transportenkäten 2015 Kollektivtrafikens och färdtjänsts tillgänglighet och användbarhet är en förutsättning för delaktighet i samhället i övrigt. Det handlar om att kunna ta sig till arbete, skola eller fritidsaktiviteter. Enkäten Besvarades i år av 18 av de 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter. De som svarat arbetar som myndighets- och sektionschefer, förvaltningschefer, strateger, handläggare.

55 Resultat Genomsnittlig poäng För att få en samlad bild har vi skapat ett poängsystem för alla enkätsvaren. Maxpoäng = indikation på att respondenten arbetar mycket med tillgänglighetsfrågor. Den genomsnittliga poängen för de medverkande myndigheterna 2015 var 25 poäng av 48 möjliga.

56 Resultat FN:s konventionen 83 % av myndigheterna använder i någon form FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i arbetet med att öka tillgängligheten och användbarheten för personer med funktionsnedsättning i transportsystemet. En ökning från 67 % 2014.

57 Resultat Mätbara mål 78 % av myndigheterna har mätbara mål för att öka den fysiska tillgängligheten och användbarheten i transportsystemet. Samma andel som % av dem följer upp arbetet mot målen. 14 % har inte påbörjat uppföljning då målen nyligen är antagna. Samtliga kollektivtrafikmyndigheter uppger att målen är förankrade i myndighetens politiska ledning.

58 Resultat Kompetenshöjande insatser Utbildningar för att öka kompetensen om bemötande, tillgänglighet och användbarhet i transportsystemet under de senaste 3 åren har genomförts i följande utsträckning: 61 % av myndigheterna har under de tre senaste åren genomfört utbildningar för chaufförer inom kollektivtrafiken, 44 % har genomfört utbildningar senaste året. 83 % har genomfört utbildningar för chaufförer inom färdtjänsten de tre senaste åren, 50 % har genomfört utbildningar senaste året. 56 % har genomfört sådana utbildningar med tjänstemän och personal på kundtjänst. 44 % har genomfört sådana utbildningar med den politiska ledningen. 28 % har genomfört sådana utbildningar för personalen på resecentrum under de senaste tre åren.

59 Resultat - Information 78 % av kollektivmyndigheterna har information om tillgänglighet och användbarhet för resenärer med funktionsnedsättning gällande fordonen (83 % 2014). 50 % har det för bytespunkter (56 % 2014). 44 % har det för informationssystem (50 % 2014). 39 % har det för biljettsystem och hållplatser (33 % 2014).

60 Resultat - Färdtjänst 75 % av de kollektivtrafikmyndigheter som ansvarar för färdtjänst följer upp hur många resor där färdtjänsten inte kommer alls 67 % följer upp hur många bokade resor inom färdtjänsten som är försenade.

61 Resultat Samråd med funktionshinderorganisationerna 33 % av myndigheterna fattar oftast beslut som berör tillgänglighet och användbarhet i samråd med funktionshindersorganisationer (44% gör det ibland ). Det är en förbättring sedan 2014 då andelen som oftast fattade beslut i samråd med funktionshindersorganisationer var 11 %.

62 Rivkraft - Kollektivtrafik En tredjedel av målgruppen åker kollektivt åtminstone någon gång i veckan 15% gör det varje dag och 19% gör det någon gång i veckan. 22% åker aldrig kollektivt. Drygt hälften av dem menar att kollektivtrafiken inte är tillgänglig för dem, vilket motsvarar 12% av hela målgruppen. Man hänvisar här i huvudsak till att det är problem att komma ombord eller att deras funktionshinder inte gör det möjligt att åka kollektivt. Det finns en stor efterfrågan på att kunna åka kollektivt oftare 47% av dem som åker kollektivt uppger att de vill kunna åka kollektivt oftare än vad de gör idag. Kollektivtrafiken kan bli bättre för personer med funktionsnedsättning Endast 8% är mycket nöjda med hur kollektivtrafiken fungerar i stort. 53% är ganska nöjda, men en tredjedel är antingen ganska missnöjda (25% eller mycket missnöjda 9%). Ju större hinder man upplever att man har i vardagen desto mer missnöjd är man med hur kollektivtrafiken fungerar. Uppfattningen om hur kollektivtrafiken är i princip densamma som för ett år sedan.

63 Rivkraft - Kollektivtrafik Vad krävs för att kollektivtrafiken ska bli bättre? Varierande svar. De vanligaste: tydligare och enklare information, lättare att köpa biljetter och att det blir bättre tillgänglighet på hållplatser och perronger. Mellan 35% och 38% nämner dessa faktorer Mellan 25% och 30% nämner också bättre tillgänglighet vid bytespunkter, bättre service och bemötande och bättre tillgänglighet på fordonen.

64 Rivkraft - Kollektivtrafik Tunnelbanan och spårvagn är de kollektiva färdmedel som fungerar bäst Om man har tillgång till olika kollektivtrafikfärdmedel där man bor har man fått svara hur det är att åka respektive färdmedel. 17% tycker det är mycket eller ganska svårt att åka tunnelbana och 18% tycker det är mycket eller ganska svårt att åka spårvagn. Motsvarande andelar för pendeltåg är 25% och för buss 32%. Det har skett en viss förbättring jämfört med för ett år sedan Jämfört med mätningen för ett år sedan så har andelen som upplever att det är mycket eller ganska svårt minskat med 3-6 procentenheter för tunnelbana, pendeltåg och spårvagn. För buss har dock andelen ökat med 3 procentenheter. Andelen som upplevt förändringar till det sämre är dock högre än de som upplevt förändringar till det bättre 17% har lagt märke till förändringar i kollektivtrafiken som föranlett att det fungerar sämre för dem att resa kollektivt. Andelen som lagt märke till förändringar som gjort att det fungerar bättre för dem är 11%. 24% har upplevt förbättringar, med de har varit av den karaktären att det inte påverkat deras resande till det bättre. Förändringarna har inte varit så positiva för dem som bor på landsbygden. Bara 6% av dem upplever att förändringar varit till det bättre för dem, medan 21% uppfattar förändringar som gjort att det fungerat sämre för dem.

65 Rivkraft - Färdtjänst En av tre av dem som har färdtjänst idag skulle vilja utnyttja tjänsten mer 32% av dem som har färdtjänst idag vill resa oftare med färdtjänst än vad de gör idag. Det är i princip samma andel som för ett år sedan (31%). Två av tio tycker det är svårt att åka färdtjänst 17% tycker det är ganska svårt och 3% tycker det är mycket svårt. 21% tycker det är mycket enkelt att åka färdtjänst. Det är framförallt personer med psykiska funktionsnedsättningar och de med lindrig utvecklingstörning som upplever det svår. 32% respektive 30% av dem tycker det. Färdtjänsten kan bli bättre 35% av dem som reser med färdtjänst idag är mycket (11%) eller ganska (24%) missnöjd med färdtjänsten. Endast 14% är mycket nöjda. Personer med lindrig utvecklingsstörning eller med psykiska funktionsnedsättningar är mer missnöjda med färdtjänsten än andra. 50% respektive 55% av dem är mycket eller ganska missnöjda. Missnöjet beror på flera saker. Man blir inte upphämtat i tid om man blir det alls, man får ett dåligt bemötande och inte den hjälp man behöver från chaufförerna. Det är svårt att beställa och det tar lång tid innan de kommer.

66 Myndigheten för delaktighet Tack för mig! Romina Ramos

67 Tiina Ohlsson, Trafikverket

68 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Funktionshinderspolitiska strategins genomförande 2015 Tillgänglighet i Kollektivtrafiken Tiina Ohlsson Trafikverket

69 Regeringsuppdraget En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Gemensamt uppdrag till Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket med årlig redovisning av läget Transportpolitiska Funktionsmålet Tillgänglighet 70

70 Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning 71

71 1. Bytespunkter inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna användas av personer med funktionsnedsättning ska etapp 2 av nätet åtgärdas. 2. Samverkan mellan berörda aktörer inom transportsektorn ska öka och effektiviseras för att uppnå inriktningsmålet. 3. Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att det har möjlighet att använda transportsystemet ska öka. 72

72 Delmål 1- Åtgärdande av bytespunkter under funktionshinderpolitiska strategiperioden, (och enl. nationell plan) Före Kvar 2015 Totalt Totalt till 2021 enl. nat. plan Stationer Busshållplatser

73 Arbetsgrupp med representanter från Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Jernhusen. Tidvis har även SKL deltagit. Gruppen samverkar även med Trafikanalys Ett kunskapsunderlag Samverkansmodell och indikatorer för delmål 2 är framtaget under Arbetet fokuserar på ett fåtal konkreta frågor som förutsätter gemensamma insatser, samverkan mellan aktörer och där det finns tydliga krav från omvärlden Varje aktör i arbetsgruppen ansvarar för och genomför överenskomna aktiviteter i syfte att uppfylla de gemensamt bestämda målen. 74

74 Uppföljning görs på följande sätt: Mätning av användbarheten i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning under utveckling, samarbete mellan Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Trafikanalys. Modell under uppbyggnad. Första mätning 2013, nu 2014, kommande 2015 Analyser av RVU 2013 jmf med RVU 2012, 2011 och RES 2005/06 Rivkraft Kollektivtrafik, webbaserad undersökningspanel via MFD, Myndigheten för delaktighet Europabarometer 420 ang. reseassistens gällande alla transportslag 75

75 Resultat RVU/RES Personer med funktionsnedsättningar reser mindre än övriga. Tendens till generellt minskat resande De med rörelsenedsättningar reser minst Val av färdmedel (samtliga) personbil som förare mest frekvent - därefter kollektiva färdmedel o personbil som passagerare Ärende för resan - fritidsaktivitet/besök vanligast f pers m fkn neds - bostad-arbete för övriga 79

76 Undersökningspanel Rivkraft kollektivtrafik Ca 1500 personer med olika funktionsnedsättningar 16 år-> uppåt Tema kollektivtrafik, frågor om resor med buss, tåg, tunnelbana, färja/fartyg Personer med olika funktionsnedsättningar Resultat: 15 % åker kollektivt varje dag, 19 % någon gång i veckan 47 % av dem som reser kollektivt skulle vilja åka oftare 8 % är mycket nöjda med kollektivtrafiken, 53 % ganska nöjda, 25 % ganska missnöjda, 9 % mycket missnöjda Förbättringsområden är: tydligare och enklare information, lättare att köpa biljetter, bättre tillgänglighet på hållplatser och perronger Tunnelbana och spårvagn fungerar bäst 80

77 Europabarometer 420 EU-kommissionens undersökning av användandet av transporttjänster utifrån passagerarrättigheter för flyg, tåg, båt/färja samt långfärdsbuss Reseassistens för personer med funktionsnedsättning 7 % har haft assistens 41 % mycket nöjda, 40 % nöjda med assistensen 81

78 Förordning 2001:526 det interna myndighetsarbetet TSD PRM Ledsagning tåg - buss Trafikinformation Praktikantprogram Standardisering Jämställdhet/mångfald Barnperspektiv Nordiskt samarbete Forskning och innovation, FOI Samråd 82

79 83 Jämförelse mellan myndigheter (MFD)

80 1. RTAF-råd, nationellt och 6 regionala 4 möten/år tillsammans med övriga aktörer inom transportsektorn samt funktionshindersrörelsen Dialog och kunskapsutbyte av erfarenheter mellan berörda aktörer och brukare Informationsutbyte Studiebesök Kunskapspåfyllnad 2. Nationell samordningsgrupp persontransporter, intern gruppering på Trafikverket 84

81 Fika

82 Roland Palmqvist, Trafikverket

83 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Fullt tillgängliga bytespunkter Roland Palmqvist

84 Bakgrund Lag (2010:1065) om kollektivtrafik Regionala kollektivtrafikmyndigheter inrättade Trafikförsörjningsprogram tas fram Vägledning för Trafikförsörjningsprogram 88

85 Vägledning för trafikförsörjningsprogram Initierat av Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Arbetet letts av SKL Publicerad i maj

86 Lag (2010:1065) om kollektivtrafik Trafikförsörjningsprogram ska innehålla redovisning av Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning, De bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer, samt 90 Omfattning av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten

87 Fullt tillgänglig Enhetlig definition saknas Individen avgör om det är tillgängligt 91

88 Lagar och föreskrifter Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap 4 EU-förordningar om passagerares rättigheter Bussdirektivet PBL Boverkets föreskrifter TSD VGU 92

89 Vad är rimligt? Om fordon och infrastruktur anpassas så att de blir användbara för de flesta som har nedsatt rörelseförmåga, hörselnedsättning, nedsatt syn och i viss utsträckning kognitiva funktionsnedsättningar (orienterbarhet), så har man kommit långt. Inte fullt tillgängligt! 93

90 Mål Trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla Tidsbestämda mål Åtgärder för anpassning 94

91 Hur prioritera? Utgå från resenären Inte nödvändigt att varje hållplats anpassas utmed en linje Var finns de som har störst behov? Var stiger de av och på? Hela resan! Tänka på helheten Samverka med berörda aktörer På bytespunkt Bytespunkt + fordon 95

92 Information Bilaga till programmet Databas Inte bara en lista Beskriv varje bytespunkt Individen kan själv avgöra 96

93 Tack för idag!