Repetition kärnfysik
|
|
- Stig Åkesson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Repetition kärnfysik
2 Egenskaper hos kärnan Massa Radie (ev. deformationsparameter) Relativ förekomst Sönderfallssätt (,,), halveringstid t 1/2 Reaktionssätt Tvärsnitt, spinn, magnetiskt/elektriskt dipolmoment
3
4 Naturens fyra fundamentala växelverkningar Gravitation Svag växelverkan 10 6 Elektromagnetisk 1/137 Stark växelverkan 1 (kärnkraft nuclear force) Kvarkar, bygger upp elementarpartiklar. Bl a upp kvark, ned kvark med tredjedels elementarladdningar: proton: +2/3 +2/3 1/3 ger q = 1 neutron: +2/3 1/3 1/3 ger q = 0
5 Experiment för att kartlägga kärnors egenskaper Kärnan består av p + och n. Hur fördelas de? Vi har elektrisk Coulomb/repulsion/attraktion. En mätning ger den s k laddningsradien, dvs protonernas fördelning. Den starka kraften är ett lim med kort räckvidd som håller ihop protoner och neutroner. Fördelningen av n och p, nukleonerna ges av potentialradien. Elektronerna påverkas inte av stark växelverkan, endast Coulombspridning. Antag att elektroner med 100 MeV i energi skjuts mot ett material. Elektronens debroglie våglängd ges av = h/p, vilket ger att < 10 fm, alltså storleksordningen på en kärna.
6 Elektronen kan beskrivas med e ik r ; p = k ger en interferens mot protonernas laddning. k in k ut Tolkning: hård kärna, konstant densitet, suddigt ytskikt.
7 Neutronernas fördelning då? Man måste göra spridningsförsök med partiklar som växelverkar starkt, t ex partiklar. Bekymret blir att de också växelverkar med Coulombrepulsion mot protonernas laddning i kärnan! Detta måste man korrigera för, dvs man tar hänsyn till det s k Rutherford tvärsnittet. Slutresultatet blir att protoner och neutroner är lika fördelade, blandade och kärnans radie ges av R = R 0, R 0 =1.23fm Kärnan är kompakt med en densitet av N = kg/cm 3.
8 Bindningsenergi Molekyler sitter ihop, atomkärnan binder elektroner som får en viss bindningsenergi, liksom komponenterna i kärnan och även nukliderna med sina kvarkar. Bindningsenergin brukar man definiera som den energi man behöver tillföra ett system för att bryta upp det i sina beståndsdelar så att man får fria komponenter. Bindningsenergin representerar en del av systemets massa genom E = mc 2. Exempel. Nukliden deuterium (tungt väte) består av en proton och en neutron. Bindningsenergin är 2.2 MeV, och vilomassan 2u motsvarar ca 2000 MeV/c 2. Bindningsenergins andel av massan blir här 0.1%. För tyngre kärnor växer kvoten upp till 0.8%.
9 Modellering av kärnans massa Kalla nuklidens massa M(Z,A), den är alltså mindre än summan av komponenterna: Z protoner och N neutroner. Man inför begreppet massdefekt: m = Z M( 1 H) + N M(n) M(Z,A) Bindningsenergi B = m c 2 Alternativt kan man använda begreppet massexcess (mass defect i Krane) M(Z,A) A c 2, c 2 = MeV/u T ex för 82 Rb med M(Z,A)= u (se Krane, Appendix C) ger ) [u MeV/u]= MeV Vad blir bindningsenergin? B = ( ) [u] [MeV/u] = = 709 MeV Bindningsenergin per nukleon: 709/82 = 8.6 MeV/nukleon. Vi har också separationsenergier för neutroner och protoner S n resp S p
10 Plottar man bindningsenergin/ nukleon som funktion av masstalet får man följande bild: Man noterar att B/A ungefär är 8 MeV/nukleon för en stor del av nukliderna.
11 Semi empiriska massformeln Man kan nu försöka modellera B/A med så enkel modell som möjligt, laddad vätskedroppe med ytspäning: Den starka vxl når bara nukleonernas närmsta grannar, ansätt komponent som är proportionell mot volymen, dvs A: a v A Det blev för högt, man måste ta hänsyn till att nukleonerna vid ytan inte har grannar: a s A 2/3 Coulombrepulsion mellan protoner minskar också bindningsenergin: a c Z(Z 1)/A 1/3 För lättare kärnor är N och Z ungefär lika, man introducerar en symmetriterm: a sym (A 2Z) 2 /A
12 Slutligen tar man hänsyn till att nukleonerna gärna parar ihop sig, man får tre fall: Z jämn,n jämn: = a p /A 3/4 Z udda, N udda: = a p /A 3/4 A udda = 0 Den semi empiriska massformeln: M(Z,N) = Z M( 1 H) + NM(n) B(Z,A)/c 2 med B= a v A a s A 2/3 a c Z(Z 1)/A 1/3 a sym (A 2Z) 2 /A +
13 Kärnspinn, paritet Varje nukleon rör sig i en bana i kärnan, och till det hör ett kvantiserat banrörelsemängdsmoment (orbital angular momentum) l. Dessutom har den ett egenspinn betecknat med s. Tillsammans kopplar de till rörelsemängdsmomentet j j = l + s s Om kärnpotentialen är central så är l och s l rörelsekonstanter. Totalt kärnspinn: = j 1 + j = ( 1 = m, m=(,.,+) MT Extra j = 1/2, 3/2, 5/2, ger att udda A kärna: halvtalig jämn A kärna: heltaligt. Paritet är en egenskap hos vågfunktionen, är den symmetrisk vid spegling i origo: jämn paritet, udda paritet annars. Läs också i Kvantboken eller kap 2 i Krane.
14 Sammanfattning Kärnans storlek Ingående komponenter, nuklid, beteckningar, Z, N, A, m, M Vågfunktioner snarare än massklumpar Relativistiska samband när? 4 fundamentala växelverkningar Kärnans täthetsfunktion: Laddningsradie (p + ) Coulombväxelverkan Potentialradie (n och p + ) Stark växelverkan R = R 0, R 0 =1.23fm N = kg/cm 3 Bindningsenergi Kärnans massa Semi empiriska massformeln Rörelsemängdsmoment och paritet j, l, s, I
15 Segré diagram protontal Z A Z+1X N 1 A Z X N A Z 1X N+1 A 4 Z 2X N 2 neutrontal N
16 Lagen om radioaktivt sönderfall Om man vid tiden t har N(t) radioaktiva kärnor med sönderfallskonstanten, blir ändringen av N under tiden t: N(t) = N(t).. t och om t går mot noll: dn(t) = N(t).. dt Detta är lagen om radioaktivt sönderfall
17 Lagen om radioaktivt sönderfall Lösning av ekvationen ger: N t N 0 e t där N(0) är antalet kärnor vid t = 0.
18 Terminologi för sönderfall Antalet sönderfall/tidsenhet kallas aktiviteten och ges av: A t N t Vid vanliga sönderfall gäller: dn dt N t N 0 Enheten för aktivitet är Becquerel (Bq) 1 Bq = 1 sönderfall / s (gammal enhet Curie, 1Ci = Bq) e t
19 Seriesönderfall 1(5) Ofta förekommande: nuklid A sönderfaller till en nuklid B, som i sin tur sönderfaller till en nuklid C som kan vara stabil. Denna typ av sönderfall kallas seriesönderfall. A B C
20 Seriesönderfall 5(5) Oftast är N B (0)= 0 vid (t = 0), vilket ger: N B t N A 0 A e A t e B t B A med aktiviteten A B t B N B t
21 Utbyte 1(3) Kärnan A bestrålas med a En radioaktiv kärna B bildas med sönderfallskonstanten B. Definition av utbytet U. Antalet bildade B kärnor/tid U= n a n A x n a = antalet projektiler/sekund n A = antalet A kärnor/volym x = tjockleken på strålmålet = träffytan (tvärsnitt, crosssection) U= N flödet [cm 2 s 1 ] N = antal atomer = tvärsnitt [cm 2 ]
22 Utbyte 2(3) Ändring av antalet B-kärnor/tidsenhet: dn B dt t U B N B t vilket har lösningen (med N B (0) = 0) N B t U 1 e B t B
23 sönderfall Alfa emission beror på Coulombrepulsion som växer som Z 2, medan bindningsstyrkan (stark vxlv) växer med A. Därför blir tyngre kärnor instabila. Det är en spontan effekt. sönderfallet är ett tvåpartikelsönderfall. Z A A4 4 X N Z2YN2 2He2 Q
24 Varför just? Ex; 232 U t 1/2 = 70 år. Vad blir energivinsten vid emission av olika partiklar? MeV n 7.26 H H He He Kärnor tyngre än A =190, och många mellan 150 och 190 är instabila! 6 Li 3.79
25 sönderfall Allmänt gäller för Q värdet: Q = ( m initial m final ) c 2 -partiklarnas energi är välbestämd: T T Y M Y M M Y Q och även rekylkärnans: M M M Y Q
26 Elektriska fältet = +Q Kärnpotential Arbetet att föra en laddning q mot Q: 1 4 Coulombpotentialen med qq = zze 2
27 Halveringstiden för sönderfall Samband mellan halveringstid och energi. Geiger Nuttals lag: log(t 1/2 ) = k 1 + k 2. E 1/2 där k 1 och k 2 är konstanter (bl.a. Z beroende)
28 Kärnpotential Kvantmekanisk tunneleffekt!
29 Sammanfattning alfasönderfall Diskret spektrum Halveringstid starkt beroende av Z, (barriärens höjd, tjocklek) tunneleffekt
30 Antal sönderfall Elektronens energispektrum kontinuerlig energifördelning från 0 till en övre gräns max. Inget linje spektrum som för partiklar. max energin motsvarar masskillnaden mellan moder och dotter nukliden.
31 Typer av sönderfall Varje typ av sönderfall ändrar laddningen på nukliden en enhet Nukliden flyttas successivt mot minimum av mass parabeln för aktuellt A. I söderfallet är det s.k. leptontalet konserverat. antalet leptoner före och efter sönderfallet skall vara det samma.
32 - - sönderfall Då får man: Q= M X M Y c 2 Alternativt: Q T Y T T T max A Z X A Z+1 Y Q
33 + sönderfall Elementär process: p n e e Q värdet ges av (obs kärnmassor, Y har Z 1) Q= m X m Y m e c 2 Lägg till Z elektroner på båda sidor för att få atommassorna: Q= m X Z m e m Y m e Z m e c 2
34 + - sönderfall Då får man: Alternativt: Q= M X M Y 2 m e c 2 Q T max A Z-1 Y A Z X 2m e c2 Q
35 Elektroninfångning (EC) Q värdet ges av (obs kärnmassor, Y har Z 1) Q= m X m e m Y Alternativt: c 2 -B e K Lägg till Z 1 elektroner på båda sidor för att få atommassorna: c 2 -B e K Q= m X Zm e m Y Z 1m e Då får man: Q= M X M Y Q T c 2 -B e K
36 Deexcitation av kärnor Vid och sönderfall lämnas ofta restkärnan i ett exciterat tillstånd. bundna exciterade tillstånd Tröskel för partikelemission Grundtillstånd Överskottsenergi kan avges på två sätt: emission inre konversion A ZX
37 emission Vid emission utsänds överskottsenergin i form av elektromagnetisk strålning. Kvantats energi blir: E = E i E f T R(ekyl) Rörelsemängd: p R =p =E /c Detta ger: E i E f = E (1+ E /mc 2 ) Rekylenergin i allmänhet försumbar: E = E i E f
38 emission Normala halveringstider är s. Vid övergångar ändras även spinn och paritet för nukliden. Storleken på spinnändringen är avgörande för livstiden för tillståndet. Stora spinnändringar ger långa livstider.
39 Inre konversion (IC) Ett alternativ till emission är s.k. inre konversion. Växelverkan mellan elektron från atomhöljet och multipolfält i kärnan. Excitationsenergin överförs till elektronen som emitteras. Elektronens energi blir: T e = E exc B e T R
40 Strålnings växelverkan med materia Strålnings växelverkan med materia Alfa och betastrålning (KF3) Alfa och betastrålning (KF3) Gammaspektroskopi (KF2, KF1) n Inducerad aktivitet (KF1) Strålnings växelverkan med levande materia dos, dosekvivalent gränsvärden, biologiska effekter Detektorer gas Inducerad aktivitet scintillations Gammaspektroskopi halvledar Alfa och betastrålning, Gammaspektroskopi
41 tunga partiklar... Den helt dominerande processen är växelverkan med de atomära elektronerna i materialet genom kollisioner. Den maximala kinetiska energi, T, en partikel kan överföra till en obunden elektron i en kollision ges klassiskt av: T max = 4. T. m e /M
42 Konsekvens: många kollisioner med en liten energiförlust i varje rätlinjig rörelse statistisk process, likartad räckvidd
43 Räckvidd Ett partikelexperiment. I är antalet registrerade partiklar efter en absorbator medan I 0 är antalet registrerade utan absorbator. Medelräckvidden R m och den extrapolerade räckvidden R e är utmärkta.
44 Räckvidd Energi-Räckvidds relationer beräknade för olika slags laddade partiklar i Si. Det lineära uppförandet i log-log plotten indikerar en relation av formen log(r) = A+B. log(e), där B nästan är partikel-oberoende.
45 Energi som funktion av inträngning E de/dx dx x Energiförlusten som funktion av penetrations-djupet i materia för en -partikel. BRAGG KURVAN!
46 Stopping power (energiförlust) Definition: S = - de/dx de dx z v 2 2 f ( Z, v) de dx k z e N 2 m v 0 Z 2 m ln I 0 v 2 f(z,v) varierar långsamt Bethe-Blocks formel där ze = partikelns laddning N = antal atomer/cm 3 i absorbatorn Z = absorbatorns atomnummer m e = elektronens vilomassa v = partikelns hastighet I = medelexcitationspotentialen
47 Växelverkan med elektroner Två principiella skillnader jämfört med tunga partiklars växelverkan: c v = ln ln 4 med f där f I E v m v m Z N e dx de k Kollisionsförluster: 1. Maximalt överförda energin är E e /2 2. Energiförlust genom bromsstrålning
48 Växelverkan med elektroner Totala energiförlusten ges av: s k Tot dx de dx de dx de Strålningsförluster: ln c m E c m e Z Z E N dx de s
49 Växelverkan med elektroner Den elektron energi där strålningsförlusterna är lika med kollisionsförlusterna benäms den kritiska energin.
50 -växelverkan En foton kan inte växelverka med materia på samma sätt som en laddad partikel, utan de typer av växelverkan som äger rum är följande: Fotoelektrisk effekt Compton spridning Parproduktion
51 Fotoelektrisk effekt Beräknat tvärsnitt för fotoelektriska effekten i bly. F ~ Z 5. E -7/2
52 Comptonspridning Kinematisk illustration av Comptonspridning p = p e + p E + m 0 c 2 = E e +E vilket ger: E = E E m 0 c 2. (1-cos())) C ~ Z. E -1
53 Parbildning Schematisk bild över parbildningsprocessen. Tröskelenergi: E > 2. m 0 c 2 = MeV F ~ Z 2. f(e )
54 -växelverkan Relativ betydelse av de tre typerna av -växelverkan med materia
55 Neutroners växelverkan med materia Typer av växelverkan en neutron kan genomgå: 1. Elastisk spridning (t ex mot väte, vatten) 2. Oelastisk spridning (excitation av kärna) 3. Neutroninfångning (kärnreaktion)
56 Joniserande fotonstrålning Den infallande strålningens energi överförs huvudsakligen till atomära elektroner Jonisation och excitation av atomer och molekyler längs elektronspåret
57 Biologisk effekt Processer Fysikaliska processer Jonisationer och excitationer Tidsförlopp s Kemiska reaktioner Fria radikaler s Biologiska effekter Akuta skador Sena skador Veckor, månader, år
58 Viktiga enheter Aktivitet, Bequerel (Bq) = antal sönderfall per sekund Tidigare Curie (1 Ci = Bq) Absorberad dos, Gray, (Gy) = J/kg Tidigare enhet rad: 100 rad = 1Gy Dosekvivalent, H Sievert, (Sv) Tidigare rem, 1 rem = 0.01 Sv
59 Viktfaktorn Q Tabell 7-1. Viktsfaktorer för olika strålslag. Strålslag Energi Q Fotoner Alla energier 1 Elektroner Alla energier 1 Neutroner <10 kev 5 10 kev100 kev kev2 MeV 20 2 MeV20 MeV 10 >20 MeV 5 Protoner >2 MeV 5 Alfapartiklar Alla energier 20 Fissionsfragment, tunga kärnor Alla energier 20
60 Fotoelektriska effekten Energispektrum
61 Comptonspridning
62 Parbildning
63 liten detektor (= normal)
64 Ge(Li) spektrum från 1719 kev gamma från 28 Al.
65
66
67
68
69
70 Neutronen Elektriskt neutral Vilomassa = u (>m p ) Halveringstid t 1/2 =10.6 min. Fermion
71 Neutroner klassificeras efter E n Högenergetiska Neutroner >10 MeV Snabba Neutroner 1-10 MeV Intermediära Neutroner 1 kev - 1 MeV Långsamma Neutroner Resonans Neutroner ev Epitermiska Neutroner < 1 ev Termiska neutroner ev (Kalla neutroner 1 km/s)
72 Neutronproduktion Neutroner framställs genom någon typ av kärnreaktion: -inducerad reaktion spontan fission accelerator reaktor
73 Neutroners växelverkan Dominerande växelverkan mellan neutroner och absorbator är den starka växelverkan. De viktigaste typerna är: Elastisk spridning ( n,n ) Ineleastisk spridning ( n,n ) Absorption ( n,a ) Spridningstvärsnittet s = n,n + n,n
74 Nedbromsning av neutroner Neutroner som rör sig i en absorbator bromsas ner till dess att: neutronen absorberas eller att: neutronen blir termisk (jämvikt)
75 Detektion av neutroner Neutronen ej EM vxv detektorer måste utnyttja växelverkan med atomkärnor. En laddad reaktionsprodukt detekteras
76 Fission Fission är en energetiskt tillåten process för många kärnor (jfr. -sönderfallet). Coulombbarriären hindrar fissionen (jfr. -sönderfallet).
77 Om man jämför bindningsenergierna för tunga element med element av ungefär halva massan, t.ex. i Weißäckers semiempiriska massformel, ser man att den tillgängliga energin/nukleon är nästan 1 MeV. Bindningsenergi
78 Enligt droppmodellen (semi empiriska massformeln) Två väsentliga parametrar för att beskriva kärnans energitillstånd är ytenergin och Coulombenergin = ZM H + NM n -a 1 A + a 2 A 2/3 + a 3 Z 2 /A 1/3 +...
79 Teori för fission Vid deformation ökar ytan och därmed ytenergin, medan Coulombenergin minskar. Vid små deformationer ökar normalt ytenergin mer än Coulombenergin minskar, men om deformationen blir tillräckligt stor blir minskningen i Coulombenergi starkast och deformationen fortsätter till kärnan delar sig.
80 Fissionsenergi En typisk fissionsreaktion är bestrålning av 235 U med termiska neutroner. n U 236 U* 140 Xe + 94 Sr + 2n + Från Weißäckers massformel fås: Q = = 208 MeV vilket är en typisk energimängd som frigörs vid fission.
81 Fissionsprodukter Massfördelningen av fissionsprodukterna har visat sig vara asymmetrisk för 233 U, 235 U och 239 Pu.
82
83
84 Varför gör man så här då?
85 BWR (kokarreaktor)
86 PWR (tryckvattenreaktor)
Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merLösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13
Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 03 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R r 0 A 3 får vi R. 6 3 3. 0 fm, R. 0 /
Läs merFöreläsning 2 Modeller av atomkärnan
Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan Atomkärnan MP 11-1 Protonens och neutronens egenskaper Atomkärnors storlek och form MP 11-2, 4-2 Kärnmodeller 11-6 Vad gör denna ovanlig? Se även http://www.lbl.gov/abc
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merRöntgenstrålning och Atomkärnans struktur
Röntgenstrålning och tomkärnans struktur Röntgenstrålning och dess spridning mot kristaller tomkärnans struktur - Egenskaper. Isotoper. - Bindningsenergi - Kärnmodeller - Radioaktivitet, radioaktiva sönderfall.
Läs merStudiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012
Frågor att diskutera Kapitel 4, The force between nucleons 1. Ange egenskaperna för den starka kraften (växelverkan) mellan nukleoner. 2. Deuterium är en mycket speciell nuklid när det gäller bindningsenergi
Läs merLösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett kvantum
Läs merLösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13
Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 0 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8 O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R = r 0 A 3 får vi R =. 6 3 = 3. 0 fm, R
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merLösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ
Läs merAtomkärnans struktur
Föreläsning 18 tomkärnans struktur Rutherford, Geiger och Marsden påvisade ~1911 i spridningsexperiment att atomen hade sin positiva laddning och massa koncentrerad till en kärna. I vissa fall kunde α-partiklarna
Läs merFöreläsning 11 Kärnfysiken: del 3
Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken
Läs merFrågor att diskutera och fundera över Kapitel 1, Basic concepts. Kapitel 3, Nuclear properties. Studiematerial till kärnfysik del I.
Frågor att diskutera och fundera över Kapitel 1, Basic concepts 1. I atomfysik finns en heltäckande teori som kan sammanfatta alla fenomen kvantelektrodynamik, men vilken är den motsvarande fundamentala
Läs merForelasning 13, Fysik B for D2. December 8, dar R 0 = 1:2fm. ( 1 fm = m) Vi har alltsa. ar konstant (R 3 = R 3 0A). 46.
Forelasning 13, Fysik B for D2 Thomas Nilsson December 8, 1997 Subatomar fysik kallas allt som beror strukturer mindre an atomer, alltsa med en mer traditionell uppdelning, karn- och partikelfysik. 46
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs mer4.4. Radioaktivitet. dn dt = λn,
4.4. Radioaktivitet [Understanding Physics: 21.4-21.9] Som vi tidigare konstaterat, är de flesta nuklider radioaktiva. De sönderfaller genom att spontant sända ut en partikel och alstra en annan kärna,
Läs merRadioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 013-05-30 fm Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merTvärsnitt. Tvärsnitt (forts) Föreläsning 19. Thin foil target
Föreläsning 19 Tvärsnitt Thin foil target Betrakta ett antal mindre cirklar ritade på en krittavla. Sannolikheten att föreläsaren träffar cirklarna med en pingisboll beror av cirklarnas och bollens gemensamma
Läs merKärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider Gudrun Alm Carlsson Department of Medicine and Care Radio Physics Faculty
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1
Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merFrån atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz
Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001
Läs merAtom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:
Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs merFysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 26.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 26 Delkurs 4 KÄRNSTRUKTUR I detta häfte ingår
Läs merLEKTION 27. Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS INNERSTA STRUKTUR
GÖTEBORGS UNIVERSITET Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 27 Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS
Läs mer3.7 γ strålning. Absorptionslagen
3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds
Läs merPRODUKTION OCH SÖNDERFALL
PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 10 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 20 Problem 42.1 Vad är det orbitala rörelsemängdsmomentet, L, för en elektron i a) 3p-tillståndet b) 4f-tillståndet? Det orbitala rörelsemängdsmomentet
Läs mer1.5 Våg partikeldualism
1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens
Läs merFöreläsningsserien k&p
Föreläsningsserien k&p 1. "Begrepp bevarandelagar, relativistiska beräkningar" 1-3,1-4,1-5,2-2 2. "Modeller av atomkärnan" 11-1, 11-2, 11-6 3. "Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall" 11-3, 11-4
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har
Läs merSönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o
Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs mer3.13. Supraledning. [Understanding Physics: 20.13, ] Den moderna fysikens grunder, Tom Sundius
3.13. Supraledning [Understanding Physics: 20.13,21.1-21.3] Supraledare kallas material som har en speciell ledningsförmåga, då de kyls ned under en temperatur, som kallas den kritiska temperaturen T c.
Läs merRelativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi
Föreläsning 13/5 Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi Antag att en observatör O följer med en kropp i rörelse. Enligt observatören O så har O hastigheten
Läs merIntroduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning
Introduktion till strålningens växelverkan. tomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall auger elektroner Röntgen strålning Radioaktiv strålning Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences
Läs merFöreläsning 09 Kärnfysiken: del 1
Föreläsning 09 Kärnfysiken: del 1 Storleken och strukturen av kärnan Bindningsenergi Den starka kärnkraften Strukturen av en kärna Kärnan upptäcktes av Rutherford, Geiger och Marsden år 1909 (föreläsning
Läs merFysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning
Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 3 Lösningar 1. Studera och begrunda den teoretiska förklaringen till supralednigen så, att du kan föra en diskussion om denna på övningen. Skriv även ner huvudpunkterna som
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merMedicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2
Medicinsk Neutron Vetenskap 医疗中子科学 yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2 Introduction Sames 14 MeV neutrongenerator Radiofysik i Lund på 1970 talet För 40 år sen Om
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merKärnfysik: kärnreaktioner och tillämpningar Inledande partikelfysik.
Kärnfysik: kärnreaktioner och tillämpningar Inledande partikelfysik. Kärnspinn, NMR och MRI Tvärsnitt Fission Fusion Partiklars växelverkan med materia Doser Inledande partikelfysik: - Kvarkar och leptoner
Läs merFöreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar
Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar Enheter och stråleffekter Strålnings växelverkan med materia Acceleration av partiklar Detektion av partiklar Se även: http://physics.web.cern.ch/physics/particledetector/briefbook/
Läs mer4.13. Supraledning. [Understanding Physics: 20.13, ] Den moderna fysikens grunder, Tom Sundius
4.13. Supraledning [Understanding Physics: 20.13,21.1-21.5] Supraledare kallas material som har en speciell ledningsförmåga, då de kyls ned under en temperatur, som kallas den kritiska temperaturen T c.
Läs merMarie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.
Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen
Läs merMer om E = mc 2. Version 0.4
1 (6) Mer om E = mc Version 0.4 Varifrån kommer formeln? För en partikel med massan m som rör sig med farten v har vi lärt oss att rörelseenergin är E k = mv. Denna formel är dock inte korrekt, även om
Läs merRSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I
RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merSUBATOMÄR FYSIK F3, 2004
LÄSHANDLEDNING SUBATOMÄR FYSIK F3, 2004 Kursbok: Introductory Nuclear Physics, K. S. Krane, J. Wiley & Sons, New York Nedan sammanfattas de delar av Kranes bok som ingår i kursen. Varje enskilt avsnitt
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 5 Lösningar 1. Massorna för de nedan uppräknade A = isobarerna är 27 Co 28 Ni 29 Cu 30 Zn 31 Ga 63,935812u 63,927968u 63,929766u 63,929146u 63,936827u Tabell 1: Tabellen
Läs mer4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella
KVANTMEKANIKFRÅGOR Griffiths, Kapitel 4-6 Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths.
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Onsdag 30 november 2013, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merAtomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian
Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------
Läs merMateriens Struktur II Del II Atomkärnan och kärnprocesser
Materiens Struktur II Del II Atomkärnan och kärnprocesser 2 Innehåll II Atomkärnan och kärnprocesser 5 II.1 Inledning....................................... 5 II.2 Kärnpartiklar....................................
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merFöreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen
Föreläsning Att uppbygga en bild av atomen Rutherfords experiment Linjespektra och Bohrs modell Vågpartikel-dualism Korrespondensprincipen Fyu0- Kvantfysik Atomens struktur Atomen hade ingen elektrisk
Läs merLösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet
Läs merStora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)
Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:
Läs merRepetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019
Repetition kärnfysik Heureka 1: kap. 14-15 version 2019 Kärnfysik Atomkärnan består av protoner och neutroner. Dessa har följande massor: partikel massa i u massa i kg elektron 0,0005486 9,109 10-31 proton
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2
Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen
Läs mer3.12. Kvantstatistik: bosoner
3.12. Kvantstatistik: bosoner [Understanding Physics: 20.12,20.13,21.1-21.3] På s. 297 visades, att för ett system av identiska partiklar vid temperaturen T gäller, att antalet partiklar i ett tillstånd
Läs merFöreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf
Föreläsning 3 Reaktorfysik 1 Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf 1 Fissionsfragment (klyvningsprodukter) kärnor som bildas direkt vid fissionen Fissionsprodukter
Läs merFöreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar
Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar Enheter och stråleffekter Reaktioner och tvärsnitt Strålnings växelverkan med materia Acceleration av partiklar Detektion av partiklar Se även: http://physics.web.cern.ch/physics/particledetector/briefbook/
Läs merPreliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,
Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs
Läs merNeutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik
Neutronaktivering Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Datum för genomförande: 2012-03-30 Medlaborant: Jöns Leandersson Handledare: Pieter Kuiper 1 av 9 Inledning I laborationen används en neutronkälla
Läs merParbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):
Parbildning Vi ar studerat två sätt med vilket elektromagnetisk strålning kan växelverka med materia. För ögre energier ar vi även en tredje: Parbildning E mc Innebär att omvandling mellan energi oc massa
Läs merMiljöfysik FYSA15 2015. Laboration 6. Absorption av joniserande strålning + Radioaktivitet i vår omgivning
Miljöfysik FYSA15 2015 Laboration 6 Absorption av joniserande strålning + Radioaktivitet i vår omgivning Förberedelser: Läs i Reistad & Stenström, Energi- och Miljöfysik (2015), Del 2 (eller motsvarande
Läs merInstuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7
Joakim Edsjö 15 oktober 2007 Fysikum, Stockholms Universitet Tel.: 08-55 37 87 26 E-post: edsjo@physto.se Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7 Teoretisk Kvantmekanik II HT 2007 Tanken med dessa frågor
Läs merAtom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a
Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merFöreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner
Föreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner Bevarandelagar i reaktioner MP 13-3 Elementarpartiklarnas periodiska system Standard Modellen och kraftförening MP 13-4 Vad härnäst? MP 13-5
Läs merJoniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?
Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning
Läs merInnehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Läs merFöreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner
Föreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner Bevarandelagar i reaktioner MP 13-3 Elementarpartiklarnas periodiska system Standard Modellen och kraftförening MP 13-4 Vad härnäst? MP 13-5
Läs merTheory Swedish (Sweden)
Q3-1 Large Hadron Collider (10 poäng) Läs anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. I denna uppgift kommer fysiken i partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) vid CERN att diskuteras.
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merHur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!
Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln
Läs merVäteatomen. Matti Hotokka
Väteatomen Matti Hotokka Väteatomen Atom nummer 1 i det periodiska systemet Därför har den En proton En elektron Isotoper är möjliga Protium har en proton i atomkärnan Deuterium har en proton och en neutron
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs merTentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014
Tentamen i fysik B för tekniskt basår/termin VT 04 04-0-4 En sinusformad växelspänning u har amplituden,5 V. Det tar 50 μs från det att u har värdet 0,0 V till dess att u har antagit värdet,5 V. Vilken
Läs merLösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Läs mer11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm
11 Kärnfysik 1101-1102. Se lärobokens facit. c 3,0 108 1103. a) f Hz 4,6 10 14 Hz 65010 9 b) E hf 6,6310 34 4,610 14 J 3,1 10 19 J 3,110 19 J 3,11019 ev 1,9 ev 1,6 1019 Svar: a) 4,6 10 14 Hz b) 3,1 10
Läs mers 1 och s 2 är icke kvantmekaniska partiklar? e. (1p) Vad blir sannolikheterna i uppgifterna b, c och d om vinkeln = /2?
FK003 - Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 7e mars 018, kl 17:00 - :00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror du klarar
Läs merGAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning
GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik
Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det
Läs mer