Bilaga FORSKNINGSPLAN FÖR PROJEKT HÄLSOCOACHER
|
|
- Arne Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FORSKNINGSPLAN FÖR PROJEKT HÄLSOCOACHER 1
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE SYFTE... 3 SPECIFIKA SYFTEN... 3 BAKGRUND... 3 TIDSPLAN OCH FINANSIERING... 6 DELTAGANDE LANDSTING, KOMMUNER OCH VÅRDCENTRALER... 6 PROJEKTBESKRIVNING... 8 Intervention... 8 Rekrytering, målgrupp och kriterier för inklusion och exklusion... 8 Sampel storlek och randomisering... 9 Datainsamling vid vårdcentral/landsting... 9 i. Medicinska prover/test (alla VC)... 9 ii. Enkät (alla VC) iii. Vårdkonsumtion (alla VC) iv. Kostnadsanalys (fyra VC) v. Intervjuer och fokusgrupper (fyra VC) Statistik DATAHANTERING OCH SEKRETESS PLANERADE ANALYSER PER VÅRDCENTRAL RESPEKTIVE I HELA STUDIEPOPULATIONEN STUDIENS BETYDELSE REFERENSER
3 ÖVERGRIPANDE SYFTE Syftet med uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser är att: Ge landsting och kommuner kunskap och inspiration om hur de tillsammans med den ideella sektorn kan bidra till ett hälsofrämjande arbetssätt för att äldre personer ska kunna känna välbefinnande, gemenskap och ha ett aktivt och hälsosamt åldrande. I Ottawamanifestet 1986 (WHO) formulerades att Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina strävanden och bli medvetna om dem, tillfredsställa sina behov och förändra eller bemästra miljön. Hälsa ska därför ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Öka förutsättningarna för äldre personer med lättare sjuklighet att förbättra hälsan genom hälsocoachning och ett brett aktivitetsutbud av meningsfulla aktiviteter. Landstingens uppgifter kan sammanfattas enligt följande; identifiering av försöks- och kontrollpersoner, objektiv och subjektiv uppföljning av hälsostatus, ge hälsocoachande samtal samt samverkan med kommun och ideell sektor. Kommunernas uppgifter kan sammanfattas som att organisera målgruppsanpassade mötesplatser. Det ska finnas tillgång till möjligheter för fysiska aktiviteter, aktiviteter kring mat och matlagning samt även sociala aktiviteter. Sociala aktiviteter bör bygga på att skapa nya relationer och gemenskap mellan de personer som deltar. SPECIFIKA SYFTEN Ett mer specifikt syfte med projektet är att beskriva genomförandet av uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser, som innefattar försöksverksamhet på vårdcentral samt på mötesplatser, genom att belysa: 1. Föreligger någon skillnad i hälsorelaterade livskvalitet mellan interventionsgrupp och kontrollgruppen? 2. Föreligger någon skillnad i medicinska värden och subjektivt skattade levnadsvanor mellan interventionsgrupp och kontrollgruppen? 3. Är interventionen kostnadseffektiv? BAKGRUND Demografi En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till riktigt hög ålder. Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män (1). En åldrande befolkningen innebär både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Till exempel visar en prognos att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040, men trots att Sverige har väl fungerande välfärdssystem ur ett internationellt perspektiv står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar framöver. En ökad andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre personer jämfört med yngre personer är de ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården genom hälsofrämjande och förebyggande insatser därför större per person för äldre än för yngre (1). 3
4 Hälsofrämjande perspektiv Ur ett hälsofrämjande perspektiv ses hälsa enligt WHO som individens förmåga att uppnå sin kapacitet och att samspela positivt med utmaningar i omgivningen. Hälsa är en resurs i vardagen och inte målet med livet; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser likaväl som fysisk förmåga (2). Hälsoförändringar under åldrandet kan bero på beteenden, vanor och ovanor som grundlagts under ett långt liv. Utöver att olika levnadsvanor påverkar hälsan så har vardagslivets villkor utifrån exempelvis utbildning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ekonomiska villkor samt förutsättningar för socialt deltagande stor betydelse för olika grupper i samhället. Att vara delaktig i samhället betyder mycket för det materiella, psykosociala och politiska medinflytandet, vilket i sin tur är grunden för social välfärd och jämlik hälsa. Ojämlikhet i hälsa Samtidigt som allt fler blir äldre är dock hälsan ojämnt fördelad. Denna ojämlikhet börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport 2009 att hälsan är ojämnt fördelad över olika sociala grupper och kön samt att det också finns regionala skillnader. Trots att kvinnors medellivslängd är högre jämfört med männens har kvinnor till exempel inte samma positiva åldersutveckling som män. Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet; genom hälsofrämjande och förebyggande insatser går det att både förlänga människors liv och förbättra livskvalitet och välbefinnande (1). En central målsättning i den nationella folkhälsopolitiken är att ge människor förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar. Detta är även en grundläggande tanke bakom den nationella värdegrunden inom vården och omsorgen om äldre. Den nationella folkhälsopolitiken understryker dessutom att ett effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan bland annat det offentliga och den ideella sektorn. En samverkan mellan det offentliga, ideella och privata ökar möjligheterna till att utveckla bättre och fler metoder för att förstå och påverka det egna hälsotillståndet. Det är därför mycket angeläget att satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom landsting, kommun och ideell sektor. Att öka förutsättningarna för utveckling av fler hälsofrämjande insatser kan leda till ett ökat välbefinnande och att funktionsnedsättningar hos äldre samt behovet av vård och omsorg kan skjutas upp (3). Social gemenskap Det finns flertal studier som visar att social gemenskap har stor betydelse för hälsan. Social gemenskap stärker den egna självbilden, ökar känslan av tillhörighet och kan också utgöra en hjälp att klara av vardagen. Det finns också studier som visar på att deltagande i sociala aktiviteter har positiva effekter på välbefinnandet, dessutom lyfter äldre själva den sociala gemenskapen som den viktigaste källan till god hälsa (4-6). Statens folkhälsoinstitut har i en omfattande litteraturgenomgång identifierat fyra hörnpelare för ett hälsosamt åldrande (social gemenskap, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor) där betydelsen av social gemenskap tydligt framkommer (7). Enligt den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor som utförs årligen minskar dock antalet sociala kontakter med stigande ålder, vilket exempelvis kan bero på att arbetslivskontakterna avtar och det sociala nätverket krymper p.g.a. olika orsaker (8). Av den anledningen är den sociala gemenskapen särskilt viktig att beakta i förebyggande och hälsofrämjande insatser till äldre. Mötesplatser överlag kan göra det möjligt för äldre att skapa nya kontakter och få ta del av social gemenskap och delaktighet vilket påverkar hälsan positivt. Samverkan mellan landsting, kommun och ideell sektor viktig En annan viktig utgångspunkt är att förebyggande och hälsofrämjande insatser i samhället bör vila på en samverkan mellan landsting, kommun och ideell sektor, något som idag kan utvecklas. 4
5 En ökad samverkan kan sannolikt bidra till ökade resurser i det hälsofrämjande arbetet bland äldre genom att exempelvis verksamhetens arbete nyttjas på ett mer effektivt sätt samt att frivilliga resurser tillvaratas. En breddad samverkan kan dessutom ge struktur för hur landsting, kommun och ideell sektor på ett effektivt sätt kan kommunicera och samordna arbetet kring äldres hälsa. En ökad samverkan leder också till ett mer integrerat samhälle vilket ökar delaktigheten som har positiv påverkan på det hälsosamma åldrandet (9). Det finns exempel på hur en gemensam överenskommelse mellan kommun och frivilligsektor kan utgöra en bra struktur för hur samverkan kan kommuniceras (10). Att bygga vidare på samverkan med frivilliga är givetvis värdefullt och det ligger också i linje med folkhälsopropositionens intentioner. Socialt stöd är en viktig faktor för att uppnå en varaktig livsstilsförändring (11) och en viktig utgångspunkt är därför att arbetet med hälsocoachning beaktar vikten av personliga möten mellan patient och primärvård och där mötesplatsen kan utgöra en plats för formandet av sociala relationer och livsstilsförändring. Ett sådant upplägg förmodas öka chanserna till att aktualisera det som känns mest angeläget och möjligt för patienten att förändra samt öka chanserna för att en livsstilsförändring påbörjas. Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet Det finns starka etiska argument för att vidta åtgärder så att äldre personer kan bibehålla en god hälsa, ha ett aktivt åldrande och kunna känna välbefinnande. En central målsättning i den nationella folkhälsopolitiken (prop. 2007/08:110) är att ge människor förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar. Det är även en grundläggande tanke bakom den nationella värdegrunden inom vården och omsorgen om äldre. Det är väl belagt att förebyggande och hälsofrämjande insatser har god potential att bidra till detta. Enligt forskningen bör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser främst ske inom fyra områden, de så kallade fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet, goda matvanor (2). Social gemenskap och stöd Det är många faktorer som påverkar välbefinnandet hos äldre. Socialt stöd och relationer med familj och vänner är betydelsefullt för ett gott åldrande. Därutöver behövs mötesplatser där de äldre kan uppleva social gemenskap. Sociala nätverk bidrar till att stärka individens självbild och ökar känslan av tillhörighet och meningsfullhet i det dagliga livet. Mötesplatser där äldre kan knyta nya kontakter kan därmed utgöra en stödjande miljö för äldres sociala deltagande. Detta kan även bli en ingång till fysisk aktivitet och goda matvanor. Meningsfullhet Alla människor vill ha en meningsfull tillvaro och känna sig delaktiga och behövda i samhället eller i en mindre krets. Annat som ger mening i vardagen kan vara att man klarar sig själv och har kvar sina tidigare, eller får nya, intressen i livet. Vad som upplevs som meningsfullt är självklart individuellt, men ofta kan vardagsrutiner till exempel handla, laga mat eller besöka vänner värderas högt. Fysisk aktivitet En av de insatser som har den största positiva effekten på människors hälsa är en ökning av den fysiska aktiviteten hos dem som rör sig för lite eller är helt inaktiva. Hälsovinsterna är i stort sett desamma för äldre personer som för övriga, bland annat förbättrad syreupptagningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre rörelsemönster och balans. Goda matvanor Maten och trivsamma måltider har stor betydelse för hälsa och välbefinnande i alla åldrar. Många äldre har redan bra matvanor och att främja goda matvanor ger stora vinster för människors välbefinnande. 5
6 Motiverande samtal Motiverande samtal, eller MI (förkortning av den engelska benämningen Motivational Interviewing), är en evidensbaserad samtalsmetod i syfte att stödja förändring av problembeteenden inom främst hälso- och livsstilsområdet. Målet är att förtydliga och förstärka klientens egen motivation och tilltro till att genomföra en förändring. Detta kan ställas i kontrast till ett mer konfrontativt förhållningssätt där klienten blir tillsagd vad han eller hon bör göra. MI har under de senaste drygt 25 åren vuxit fram ur kliniskt arbete och forskning och sprids idag över världen i en allt snabbare takt. Studier visar signifikanta effekter av endast en till två MI-samtal för att upphöra med exempelvis skadlig alkoholkonsumtion eller tobaksrökning. Det har gjorts mer än 200 randomiserade, kontrollerade studier om MI och det finns starka bevis för att MI är en effektiv behandlingsmetod, speciellt vid alkohol-, tobak och narkotikamissbruk men även vid andra beteendeförändringar. Exempelvis vet man att MI är mer effektivt än traditionell rådgivning (12) och om MI föregår annan behandling blir behandlingen mer långvarig och stabil. Effektstorleken av MI i kombination med annan behandling är d=0.6, ett år efter genomförd behandling (13). Vidare vet man att MI har effekt som ensamstående intervention (14) och att det är en kostnadseffektiv behandling eftersom metoden endast inbegriper enstaka samtal med en klient. Till exempel påvisar MI med fyra sessioner lika god reduktion i konsumtionen av alkohol som tolv-stegs-program och färdighetsträning (kognitiv beteendeterapi, KBT) på vardera tolv sessioner (15). TIDSPLAN OCH FINANSIERING Uppdraget är treårigt och för år 2010, 2011 och 2012 avsätts 14 miljoner kronor årligen. Fördelning av medel är enligt följande: Ersättning till landsting: sek Ersättning till kommuner: sek Ersättning till utvärdering: sek Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2013 till Socialdepartementet. DELTAGANDE LANDSTING, KOMMUNER OCH VÅRDCENTRALER Region Skåne Helsingborg kommun Malmö kommun Kristianstad kommun Sjöbo kommun Vårdcentralen Drottninghög i Helsingborg Vårdcentralen Påarp i Helsingborg Vårdcentralen i Sjöbo Vårdcentralen Näsby i Kristianstad 6
7 Vårdcentralen Östermalm i Kristianstad Vårdcentralen Kirseberg i Malmö Landstiget Sörmland Eskilstuna kommun Gnesta kommun Vingåkers kommun Skiftinge Vårdcentral i Eskilstuna Fröslunda Vårdcentral i Eskilstuna Vingåkers Vårdcentral i Vingåker Gnesta Vårdcentral i Gnesta Landstinget Jönköping Jönköpings kommun Mullsjö kommun Gislaved kommun Sävsjö kommun Tranås kommun Kungshälsan i Jönköping Rosenhälsan i Jönköping Sävsjö Vårdcentral i Sävsjö Mullsjö Vårdcentral i Mullsjö Tranås Vårdcentral i Tranås Gislaved Vårdcentral i Gislaved Smålandsstenar Vårdcentral i Gislaved Landstinget Värmland Hammarö kommun Kils kommun Sunne kommun 7
8 Säffle kommun Vårdcentralen Skoghall- Lövnäs Vårdcentralen i Säffle Vårdcentralen i Kil Vårdcentralen i Sunne PROJEKTBESKRIVNING Intervention Alla deltagare kommer att erbjudas sedvanlig primärvård baserad på den behandlingspraxis som finns vid respektive vårdcentral. Interventionsgruppen kommer dessutom att erbjudas mer omfattande hälsocoachning. Hälsocoachning baseras på motiverande samtal. Motiverande samtal (MI) är en evidensbaserad metod vars huvudsakliga mål är att hjälpa människor till förändring. MI innefattar såväl ett förhållningssätt som strategier. Metoden bygger på samarbete, där individens autonoma ställning är vägledande. Motivation och motstånd till förändring ses som något som uppstår i relation till kontexten, och kan därmed påverkas av behandlarens samtalsstrategier. MI har effekt när det gäller förebyggande arbete med livsstilsfrågor inom hälso- och sjukvård. Metoden kan användas vid såväl korta möten som längre interventioner. Motiverande samtal är en relativt välkänd och utbredd metodik, och kan därför förekomma också som en del i sedvanlig primärvård. I föreliggande studie kommer emellertid alternativet hälsocoacher att förfoga över radikalt mer resurser. Statens Folkhälsoinstitut ersätter vårdcentralerna med kronor per deltagare i interventionen hälsocoacher men endast med 3000 kronor per deltagare i sedvanlig primärvård. Rekrytering, målgrupp och kriterier för inklusion och exklusion Rekrytering sker genom annonsering, besök hos vårdgivare och/eller kallelse via patientregister. Patient som motsvarar inklusionskriterier erbjuds att ingå i studien, och randomiseras till hälsocoach eller sedvanlig primärvård. Målgruppen för försöksverksamheten är individer i åldern år med lättare sjuklighet. Kriterier för inklusion är ålder år och att patienten har ett eller flera av nedanstående problem: har förhöjt blodtryck ( /90 99) som inte behandlas med läkemedel, har förhöjt blodsocker (Hba1c mmol/mol) som inte behandlas med läkemedel, har lättare depression (12-20 poäng enligt MADRS självskattningsskala) som inte behandlas med läkemedel har ett midjemått ( 94 för män, 80 för kvinnor) ger informerat samtycke 8
9 Patient som vid inklusionen har ett eller flera värden högre än de ovan angivna gränsvärdena erbjuds sedvanlig behandling men ingår inte i projektet. Exklusionskriterier, utöver ovan sagda, är demens, psykisk sjukdom eller annan sjukdom som bedöms olämplig för deltagande. Sampel storlek och randomisering Totalt kommer 1500 patienter att rekryteras för intervention och 500 för sedvanlig behandling (ca 70 respektive 30 per vårdcentral). Randomiseringen görs vid varje vårdcentral. Patient får välja mellan slutna kuvert, vars innehåll är okänt för såväl patient som personal. Datainsamling vid vårdcentral/landsting i. Medicinska prover/test (alla vårdcentraler) Vid baslinjemätning och uppföljningar efter 3, 6,12 och 18 månader kommer nedanstående medicinska prov/test att genomföras. En detaljerad manual kommer att utarbetas i syfte att standardisera mätningar och kommer finnas tillgänglig för testpersonal som finns utsedd vid varje vårdcentral utifrån kompetens på området. Blodtryck Blodtrycket mäts efter 5 10 minuters vila. Patienten ska undvika kaffe, tobak eller tyngre fysiskansträngning 30 minuter före undersökningen. Personen ska sitta bekvämt med stöd för ryggen och fötterna på golvet (ej korslagda ben). Armen ska vila bekvämt med överarmen i hjärthöjd; oftast behövs ett särskilt stöd. Välj blodtrycksmanschett med adekvat bredd. En alltför smal eller alltför bred manschett ger en över respektive underskattning av blodtrycksnivån. Pumpa upp och palpera först det systoliska blodtrycket för att undvika en felaktig registrering(auskultatoriskt gap). Luften släpps ur blåsan med en hastighet av 2 3 mm Hg per pulsslag (sekund), och blåsan ska tömmas helt mellan registreringarna. Alla undersökningar ska baseras på medelvärdet av minst två registreringar avlästa på närmast jämna tal (för att undvika sifferpreferens) med någon minuts intervall. Vid stora variationer (>5 mm Hg) bör fler registreringar ske. Mät blodtrycket i båda armar första gången och välj armen med högst tryck (skillnad > 10 mm Hg) för fortsatta mätningar; vid lika tryck används enligt konvention höger arm. Mät blodtryck i stående efter 1 minut hos äldre och diabetiker eller vid misstanke om postural hypotension. Blodprov Innan provtagning rengörs huden med desinfektionsmedel före provtagningen. Provtagning ska föregås av tio timmars fasta (man får bara dricka vatten). 9
10 Blodprov tas med en kanyl från venblod via armvecket i syfte att kartlägga halten av kolesterol, LDLkolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider i blodet. Även undersökning av långtidsblodsocker (Hba1c) görs genom provtagning på venblod. Vikt Digital våg, som kalibreras inför mätning, avsedd för medicinskt bruk, kommer att användas. Då kroppsvikten varierar under dygnet kommer riktlinjer användas för hur och när vägningarna ska utföras. Vägning sker vid ungefär samma tidpunkt på dygnet, gärna på morgonen före frukost. Patienten bör vara klädd i underkläder och utan skor och vikten anges i närmaste 0,1 kg, alltså med en decimal. Längd Kroppslängden anges i cm. Korrekt kroppslängd mäts stående fullt uppsträckt, utan skor eller huvudbonad. Ryggen ska vila mot en vägg och huvudet vara framåtriktat. Midjemått Midjemåttet mäts med hjälp av ett måttband på ett standardiserat sätt. Det mäts efter en avslappnad utandning, cirka två centimeter ovanför naveln, vilket är precis under nedersta revbensbågen. 6 minuters gångtest Är ett sub-maximalt konditionstest som engagerar både central och perifer cirkulation, muskel och ledfunktion. Testet är standardiserat (16) och i enlighet med ATS Guidelines (17). Testet utförs på en 30 m lång sträcka i en korridor med så lite störningsmoment som möjligt. Upprepning av testet bör ske ungefär vid samma tid på dagen för att minska dygnsvariation. Instruktionen till patienten är att gå så långt som möjligt under 6 minuter och målet är att bli ordentligt ansträngd genom att gå fram och tillbaka på den uppmätta sträckan. Det är fritt att stanna och vila eller avbryta, men klockan går starta igen så fort patienten kan. Man bör ej samtala under testets gång. Testet inkludera Borgs skalor (CR 10 och RPE), varvid instruktion av dessa ska föregå testet (18). Patienten ska inte värma upp före test och ska ha suttit minst 10 minuter före teststart. Kontrollera/mät puls och notera behov av gånghjälpmedel. Ett stoppur behövs i utrustnings väg. Patienten meddelas då 3 respektive 1 minut återstår av testet. När sex minuter passerat sker skattning av Borgs skalor. Förutom detta noteras puls och gångsträckan i meter. ii. Enkät (alla vårdcentraler) En för alla vårdcentraler gemensam enkät kommer att utarbetas. Enkäten innehåller frågeblocken: 1. Bakgrundinformation (kön, ålder, födelseland, utbildning, sysselsättning, socioekonomi samt socialgemenskap). 2. Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D besvaras: baslinjemätning, 6,12 och 18 månader) 3. Levnadsvanor: tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, allmänt hälsotillstånd (baslinjemätning, 6, 12 och 18 månader). Frågorna tas från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 4. Frågor för att identifiera depression (MADRS, baslinjemätning tas från inklusionsrekryteringen) 5. Användning av läkemedel (baslinjemätning, 12 och 18 månader ) 6. Om och hur sociala mötesplatser använts (6,12 och 18 månader) 7. Nyttan av coachning (12 och 18 månader) 8. Nyttan av sociala mötesplatser (12 och 18 månader) 10
11 Individdata kommer att insamlas av och förvaras vid vårdcentral, efter informerat samtycke. Data kommer att avpersonifieras innan det överlämnas till utvärderingsgruppen. Proceduren är att utveckla en gemensam mall i Excel, och vårdcentralen fyller i alla efterfrågade data och levererar efter varje datafångst till utvärderingsgruppen. På Excel arkets rad 1 samlas data om person 1. De första uppgifterna avser baslinjemätning, därnäst adderas för person 1 resultat från tre månader osv. Därigenom garanteras utvärderingsgruppen tillgång till longitudinella individdata som avpersonifierats. Uppgifter om vårdkonsumtion hanteras med samma procedur. Det kommer således att finnas en kodnyckel på respektive vårdcentral, som kommer att förstöras när de sista data levereras 18 månader efter baslinjemätningen. Frågor avseende 6-8 ställs i en separat enkät som deltagarna får besvara och enkäten skickas därefter till Umeå universitet för analys. iii. Vårdkonsumtion (alla vårdcentraler) Nyttjande av öppen och sluten vård enligt landstingets register (12 och 18 månader) iv. Kostnadsanalys (fyra vårdcentraler) En vårdcentral, och därtill hörande sociala mötesplatser, i varje landsting kommer att väljas ut för kostnadsanalys. Urval sker utifrån parametrar såsom storstad, landsbygd, småstad, invandrartät och socioekonomi för att erhålla en bra representation. v. Intervjuer och fokusgrupper (fyra vårdcentraler) En vårdcentral i varje landsting kommer att väljas ut. Valet kommer att vägledas av en strävan mot variation (storstad glesbygd, hög låg andel invandrare, kvinnor-män, etc.). Fokusgruppsdiskussioner med 6-8 deltagare/gr kommer att kompletteras med enskilda intervjuer. Fokusgruppsdiskussionerna/intervjuerna kommer att genomföras vid tre tidpunkter: 0-3 mån, 9-12 mån samt 18 mån. Syftet med den kvalitativa datainsamlingen är att få en fördjupad förståelse av: attityder kopplade till levnadsvanor/levnadsvaneförändring, uppfattningar om hälsa samt upplevelser och nyttan av hälsocoachning och sociala mötesplatser. Statistik Vedertagna statistiska metoder används för att räkna ut medelvärde, standarddeviation (SD) och korrelationskoefficient (r) och variansanalys (ANOVA). Analyserna utförs med hjälp av mjukvaran Statistica 7.0 (StatSoft Inc., Tulsa, OK, USA). DATAHANTERING OCH SEKRETESS För att ingå i studien krävs informerat samtycke. Skriftligt informerat samtycke inhämtas när personen bedömts tillhöra målgruppen. All individbaserad information (medicinska test, enkätsvar) samlas in på vårdcentral och förvaras där. Innan data levereras till utvärderingsgruppen vid Umeå universitet kommer data att avidentifieras. Utvärderingsgruppen kommer att utarbeta en dataleveransmall i Excel, och den ifylls och levereras första gången vid baslinjemätning. Den kommer att innehålla kön, ålder, resultat från medicinska test och svar på enkätfrågor. Vid leveranstillfälle två och tre (efter 3 respektive 6 månader) lägger vårdcentralen in de nya resultaten för medicinska test etc. Vid 12 och 18 månader levereras också vårdkonsumtionsdata enligt denna procedur. Detta kommer att ge utvärderingsgruppen longitudinella men avidentifierade data. 11
12 Denna procedur kommer att tillämpas med ett undantag, nämligen nyttan av hälsocoacher. Dessa enkäter kommer att distribueras och bearbetas direkt av utvärderingsgruppen vid Umeå universitet. PLANERADE ANALYSER PER VÅRDCENTRAL RESPEKTIVE I HELA STUDIEPOPULATIONEN A. Per vårdcentral Beskrivning av deltagande patienter (kön, ålder, utbildning, etnicitet, inklusionskriterier mm) Antal tillfrågade patienter som tackat nej/bortfall samt vid vilken tidpunkt som man tackat nej (före inklusionsbedömning, efter randomisering, vid senare tidpunkt). Om och hur sociala mötesplatser använts? Nyttan av coachning (12 och 18 månader) Nyttan av sociala mötesplatser (12 och 18 månader) B. Hela studiepopulationen Hela studiepopulationen ( ) kommer att användas för att testa följande hypoteser: Skillnad i hälsorelaterade livskvalitet mellan interventionsgrupp och kontrollgruppen Interventionsgruppen har förbättrat sina medicinska värden och levnadsvanor mer än kontrollgruppen Hela studiepopulationen kommer att användas för den folkhälsoekonomiska analysen som görs i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Nettokostnaden för interventionen beräknas som kostnad för interventionen minus (plus) förändring i sjukvårdskonsumtion. Effekten kommer att beräknas som antalet vunna kvalitetsjusterade levnadsår under respektive uppföljningsperiod (12 månader och 18 månader). Kostnaden per vunnet levnadsår beräknas. STUDIENS BETYDELSE Det finns behov av att i större utsträckning arbeta förebyggande främst bland gruppen yngre äldre för att minska trycket på vården framöver. Detta utifrån perspektiven demografi, hälsooch sjukvårdskostnader, ojämlikhet i hälsa samt hälsosamt åldrande och dess betydelse för den enskilde individen. Denna studie baseras på samverkan mellan landsting, kommun och ideell sektor i gemensamt syfte att öka förutsättningarna för äldre personer med lättare sjuklighet att förbättra hälsan genom hälsocoachning och ett brett aktivitetsutbud av meningsfulla aktiviteter. Förhoppningen är att resultatet kan ligga till grund för ett nytänkande kring hälsofrämjande insatser i ett gemensamt grepp från involverade aktörer. REFERENSER 1. Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Rapport 2009:18. Östersund:Statens Folkhälsoinstitut. 2. Haglund B, Pettersson B, Finer D, Tillgren P. Public Health in action 3, Creating supportive environments for health Stories from the Third International Conference on Health Promotion Sunsvall, Sverige: Världshälsoorganisationen; En förnyad folkhälsopolitik. Proposition 2007/08:110 (2007). 12
13 4. Gabriel Z, Bowling A. Quality of Life from the perspectives of older people. Ageing & Society. 2004;24: Wiggins R, Higgs P, Hyde M, D. B. Qualtiy of life in the third age: key predictors of the CIRKASP 19 measure. Ageing & Society. 2004;24: Wilhelmson K, Andersson C, Waern M, Allebeck P. Elderly People s perspectives on quality of life. Ageing & Society. 2005;25: Agahi N, Lagergren M, Thorslund M, S W. Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning. 2005:6. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 8. Statens Folkhälsoinsitut, Nationella Folkhälsoenkäten Var med och Bestäm! Delaktighet och inflytande - en förutsättning för hälsosamt åldrande. Rapport 2008:11. Östersund; Statens Folkhälsoinstitut. 10. Simo T. Givande möten 10 år med frivilligcentralen i Umeå. Umeå: Tünde Simo and Premiss Förlag; Schäfer Elinder L, Faskunger J. Fysisk aktivitet och folkhälsa. R 2006:13. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 12. Rubak, S., Sandbaek, A., Lauritzen, T., & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis. Br J Gen Pract, 55(513), Hettema, J., Steele, J., & Miller, W. R. (2005). Motivational interviewing. [Meta-Analysis Review]. Annual Review of Clinical Psychology, 1, Lundahl, B., & Burke, B. L. (2009). The effectiveness and applicability of motivational interviewing: a practice-friendly review of four meta-analyses. [Review]. Journal of Clinical Psychology, 65(11), Babor TF, Caetano R, Casswell S, Edwards G, Giesbrecht N, Graham K, Grube J, Gruenewald P, Hill L, Holder H, Homel R, Österberg E, Rehm J, Room R & Rossow I (2003). Alcohol: No Ordinary Commodity Research and Public Policy. Oxford and London: Oxford University Press 16. Gyatt GH, Sullivan MJ, Thompson PJ, Fallen EL, Pugsley SP, Taylor DW, Berman LB. The 6-minute walk: a new measure of exercise capacity in patients with chronic heart failure. Can Med Assoc J 1985;132: American Thoracic Society. ATS statement: Guidelines for the six-minute walk test. Am J Crit Care Med 2002;166(1): Borg GAV. Psyscho-physical bases of perceived exertion. Med Sci Sports Exerc ;14:
Information till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merBilaga 1 FORSKNINGSPLAN FÖR PROJEKT "HÄLSOCOACHER
FORSKNINGSPLAN FÖR PROJEKT "HÄLSOCOACHER 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE SYFTE... 3 SPECIFIKA SYFTEN... 3 BAKGRUND... 3 TIDSPLAN OCH FINANSIERING... 6 DELTAGANDE LANDSTING, KOMMUNER OCH VÅRDCENTRALER...
Läs merHälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1
Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,
Läs merManual för dig som arbetar med projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande
Manual för dig som arbetar med projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Del 1. Läs detta först Denna manual beskriver hur datainsamlingen i studien Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande
Läs merupprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Projektnamn: Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Projektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Projektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merFysisk aktivitet och äldre
Fysisk aktivitet och äldre Kunskap, inspiration och exempel från tidigare och pågående uppdrag Therese Räftegård Färggren Eva Söderberg 2011-12-04 Sid 1 Hälsosamt åldrande 2011-12-04 Sid 2 Åldrandets fyra
Läs merSeniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan
Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 Fyra hörnpelare för hälsosamt åldrande... 3 Hälsoekonomi... 4 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande...
Läs merPROJEKTPLAN Processutvärdering av Uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser
1 juni 2011 PROJEKTPLAN Processutvärdering av Uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Beskrivning av processutvärderingen... 3 1.1. Processutvärderingens
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merProcessutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan. Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow
Processutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow Vad tycker de som medverkar i projektet? Tycker projektet har ett stort värde
Läs merSocialdepartementet Stockholm Att. Registrator
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Att. Registrator Handläggare Marita Friberg Vårt ärendenummer S2010/2056/FST (delvis) Datum 2015-12-21 1 (7) Folkhälsomyndighetens slutredovisning av regeringsuppdrag
Läs merSamverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04
Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Sid 2. 2014-09-04
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merStrategi för Kulturrådets arbete med
Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se
Läs merSamverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Regeringsuppdrag
Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Regeringsuppdrag 2010-2015 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Regeringsuppdraget Ge landsting och kommuner kunskap och inspiration
Läs merHälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget
Hälsocoach online hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Anna Cavrak, projektledare Hälsocoach online, hälsokoordinator Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Carl Lundberg, hälsoekonom,
Läs merDynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL
Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merEtt folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merEn hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus
En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus möjligheter och utmaningar i att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser Magnus Zingmark Hälsofrämjande arbete Den process som
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merFörsöksverksamhet med hälsocoacher! Utbildningsplan för verksamma inom försöksverksamheten. statens folkhälsoinstitut i samarbete med socialstyrelsen
Försöksverksamhet med hälsocoacher! Utbildningsplan för verksamma inom försöksverksamheten statens folkhälsoinstitut i samarbete med socialstyrelsen Bakgrund Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten
Läs merINLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merWhy you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?
Why you should love statistics - Alan Smith Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du? 30% Andel (%) av respektive kommuns befolkning som är under 15 år 25% 24,4% 20% 18,2% 18,4% 19,1% 18,4%
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merKommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67
Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merEtt exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merHur kan kommuner och landsting arbeta för att främja hälsan hos personer över 60 år?
Hur kan kommuner och landsting arbeta för att främja hälsan hos personer över 60 år? Slutrapport för regeringsuppdraget att utarbeta en vägledning för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande samt
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merMiljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merFolkhälsoplan 2014-2015
Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merLagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen
Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merÄrende 18. Motion om att utreda möjligheterna att inrätta en äldreombudsman
Ärende 18 Motion om att utreda möjligheterna att inrätta en äldreombudsman Tjänsteskrivelse 1(3) 2018-10-02 KS. 2018-00207 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Sandra Karlsson Svar på motion om
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs mer