Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden

Transkript

1 Åtgärd svalsstudie Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie av barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Skapat av: EnviroPlanning AB. Medverkande konsulter: Anna Dahlén, Mattias Olsson. Bearbetad av Per Schillander, Trafikverket Foto framsida: Per Schillander, Mattias Olsson Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2013/17980 Projektnummer: Version: 2,0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Per Schillander Uppdragsansvarig: Jörgen Ryding Distributör: Trafikverket, Göteborg, telefon

3 Förord Vägars och järnvägars barriäreffekter är ett omfattande problem, inte minst i tätortsområden, och barriäreffekter har funnits med i Göteborgsområdets planarbete i närmare 40 år. Likväl har inte mycket gjorts för att komma till rätta med problemen. Allt efter som städerna expanderar och förtätas ökar behoven av att hantera bristerna. Med den växande insikten i betydelsen av rekreation i närmiljöer för folkhälsan kommer frågorna allt högre upp på dagordningen. Åtgärdsvalsstudie är ett förhållandevis nytt begrepp i planeringsarbetet. Denna åtgärdsvalsstudie är dessutom en av de första i sitt slag, då den inte i första hand ägnar sig åt den trafikala situationen, utan de effekter som trafiksystemet skapar i landskapet. Arbetet har präglats av kunskap och engagemang och mötts av glada tillrop i alla läger. Förhoppningsvis blir utfallet ett paradexempel på hur man bemästrar en komplex fråga i ett expansivt storstadsområde. Göteborg Per Schillander

4 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Målbild Åtgärder Måluppfyllelse Föreslagen inriktning Process Fortsatt arbete Bakgrund Problemets aktualitet Arbetsprocessen och organisering av arbetet Tidigare planeringsarbete Angränsande planering Avgränsningar Geografisk avgränsning Avgränsning av innehåll och omfattning Tidshorisont för åtgärders genomförande Befintliga förhållanden och förutsättningar Befintliga förhållanden friluftsliv Befintliga förhållanden naturmiljö Skyddade områden Viltolyckor Vägsystemet Potentiella passager för friluftsliv och fauna Söderledens funktion i transportsystemet Trafiksäkerhet Utvecklingstrender för området Problem och mål Problem Mål Målbild för åtgärdsvalsstudien Alternativa lösningar Analys enligt fyrstegsprincipen Tänkbara åtgärdstyper Studerade åtgärdstyper Uppfylls studiens målbild? Grönstråkets karaktär och val av åtgärder Åtgärdspaket Utvärdering av alternativen och måluppfyllelse Måluppfyllelse Bortsorterade åtgärder Uppskattning av kostnader Bedömd samhällsekonomisk nytta Samlad bedömning Förslag till inriktning och fortsatt arbete Beskrivning av övergripande åtgärder Nästa steg i planeringsprocessen Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning Referenser Bilagor... 69

5 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund Vägars och järnvägars barriäreffekter är ett omfattande problem, inte minst i tätortsområden, och barriäreffekter har funnits med i Göteborgsområdets planarbete i närmare 40 år. Under de senaste 10 åren har problemen återigen uppmärksammats i diverse rapporter och måldokument från både Mölndals stad, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Naturvårdsverket och Trafikverket. Barriäreffekter finns beskrivna för människor, djur och växter. In mot Göteborgs centrum går flera gröna kilar, som är värdefulla för friluftsliv, flora och fauna. Söderifrån går en stor kil från Sandsjöbacka naturreservat, via Änggårdsbergen och Botaniska trädgården till Slottsskogen. Denna gröna korridor är bruten av Söderleden och angränsande bebyggelse, vilket gör att Sandsjöbacka inte längre har en naturlig kontakt med Änggårdsbergen. Här sker årligen många viltolyckor med älg och rådjur, och Söderleden utgör en påtaglig barriär även för friluftslivet. Det finns en smal grön korridor kvar i Mölndals stad, som med rätt åtgärder vid Söderleden kan bli en viktig länk mellan de båda naturområdena. Mölndals stad expanderar i Fässbergsdalen och planarbete är aktuellt för Lilla Fässbergsdalen norr om Söderleden. Söderut finns utvecklingsplaner för verksamheter enligt den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen. Den redan idag smala gröna korridoren från Söderleden och norrut mot Änggårdsbergen riskerar att krympa i och med planerade exploateringar. I den fördjupade översiktsplanen uttrycks dock en klar vilja att bevara och utveckla detta gröna stråk. Om stråket blir för smalt riskerar det att förlora sin funktion att förbinda områdena norr och söder om Söderleden. Riksintresse för friluftsliv berör naturreservaten i Änggårdsbergen och Sandsjöbacka. Länsstyrelsen tittar nu på en utvidgning av riksintresset, så att det innefattar hela det gröna stråket tvärs Fässbergsdalen (figur 1). Syftet med åtgärdsvalsstudien är att beskriva Söderledens barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna samt att ta fram åtgärdspaket för att minska barriäreffekterna. Studien ska också utgöra underlag för fortsatt planering som minskar brister i tillgänglighet. 1.2 Målbild Målbilden för studien är att Söderledens barriäreffekt är minimerad. Hela området med den gröna korridoren blir lättillgänglig för boende i områdena norr och söder om Söderleden; bland annat Lilla Fässbergsdalen, Eklanda, Sisjön och Balltorp. Människor ges möjlighet att röra sig mellan Änggårdsbergens, Välens och Sandsjöbackas naturreservat samtidigt som den biologiska mångfalden kan utvecklas i Änggårdsbergen och Slottsskogen. En utveckling av friluftslivet i den gröna kilen skulle skapa rikare närnatur, fler naturupplevelser och förbättrad tillgång till områdena på båda sidor om Söderleden. 5

6 Grönstrukturens yttergränser (grönt), utvecklingsområden för verksamheter (lila) och bostäder (gult) och nytt förslag på riksintresse för friluftsliv (blått). 6

7 1.3 Åtgärder Ett antal åtgärder har studerats och paketerats i tre åtgärdspaket, där 3 är ett baspaket och de andra har olika ambitiösa passager över Söderleden: 1. En ekodukt för både människor och djur, viltstängsel, bullervallar samt flera anpassningsåtgärder för befintliga passager och Stora Ån. Här ingår även en rad åtgärder för att skapa fullgod funktion i hela det gröna stråket. 2. Bro eller port för gång- och cykeltrafik, viltstängsel, bullervallar, utveckling av det gröna stråket samt flera anpassningsåtgärder för befintliga passager och Stora Ån. 3. Viltstängsel och bullervallar samt flera anpassningsåtgärder för befintliga passager och Stora Ån. 1.4 Måluppfyllelse Av analysen framgår att flera alternativ bidrar till att minska Söderledens barriäreffekter, men att endast en komplett ekodukt, med stödåtgärder, ger en fullgod måluppfyllelse (tabell 1). För att kunna nå åtgärdsvalsstudiens samlade målbild måste ekodukt och grönstruktur ses som en helhet där effekterna för ekosystemen inte blir bättre än vad den svagaste länken medger. I detta sammanhang är det helt avgörande att det redan idag mycket smala grönstråket värnas och utvecklas i sin funktion för friluftsliv, flora, och fauna. 1.5 Föreslagen inriktning Trots den höga kostnaden förordar Trafikverket åtgärdspaket 1, med en komplett ekodukt och tillhörande gröna strukturer, då detta bäst bidrar till uppsatta mål. En förutsättning är att Mölndals stad i detaljplaner reserverar mark, så att ekodukten och omgivande korridorer skapar en funktionell helhet. För att ekodukten ska kunna motiveras fordras att grönstråket, oaktat ekodukten, utformas på ett för målarterna funktionellt sätt. 1.6 Process Det rörliga friluftslivet i hela sydvästra Mölndal och Göteborg har kontaktats under studiens gång. De personer och föreningar som medverkat i studien har framför allt representerat naturvård, men även kultur, idrott, turism och boende. Skriftliga synpunkter har inkommit från några idrottsföreningar. 1.7 Fortsatt arbete Denna studie förväntas kunna ligga till grund för en överenskommelse mellan Trafikverket och Mölndals stad, där åtgärder, åtaganden och finansiering preciseras. För att ta tillvara det regionala perspektivet är en medverkan från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) av stor vikt. Mölndals stad avser att omgående upprätta ett planprogram för det gröna stråkets funktionskrav och utformning. Åtgärder som minskar transportsystemets negativa påverkan på hälsa och miljö i befintlig statlig 7

8 infrastruktur är möjlig att finansiera inom den nationella planen för transportsystemet. Finansiering av åtgärder som ligger på annat vägnät än det statliga, men som krävs för att få ekodukten att fungera, får regleras i en överenskommelse. Tabell 1. Föreslagna åtgärdspaket och deras bidrag till uppfyllelse av målbilden. Grönt = åtgärdspaketet bidrar till stor del till måluppfyllelse. Gult = åtgärdspaketet bidrar till viss del till måluppfyllelse. Rött = åtgärdspaketet bidrar inte till måluppfyllelse. Åtgärdspaket Målbilder 1. Ekodukt inklusive GCväg, viltstängsel, anpassning av befintliga passager, åtgärder för Stora Ån, bullervallar och grönstruktur 2. GC-bro alternativt GC-port, viltstängsel, anpassning av befintliga passager, åtgärder för Stora Ån, bullervallar och grönstruktur 1. Söderleden begränsar inte tillgängligheten för boende i området Anpassa befintliga passager, viltstängsel, åtgärder för Stora Ån och bullervallar 2. Hela området blir en lättillgänglig tillgång för friluftsliv och rekreation för boende i Fässbergsdalen och invid den gröna kilen Sandsjöbacka- Änggårdsbergen 3. Bullerstörningarna från Söderleden är begränsade i utsträckning och påverkar inte friluftslivet eller djurs rörelsemönster Uppkomsten av näringsverksamhet kopplad till natur, friluftsliv och rekreation hindras inte av Söderleden Inga viltolyckor med älg och rådjur på Söderleden Den blå kilen Välen-Stora Ån- Fässbergsdalen är förstärkt och bara till liten del påverkad av Söderleden 7. Söderledens barriäreffekt är minimerad och bidrar inte till utarmningen av biologisk mångfald i Änggårdsbergen och Slottsskogen 8. Kommande naturreservat vid Välen har en god kontakt med naturreservaten Änggårdsbergen och Sandsjöbacka Summa

9 2 Bakgrund 2.1 Problemets aktualitet In mot Göteborgs centrum går flera gröna kilar, som är värdefulla för friluftsliv, flora och fauna. Söderifrån går en stor kil från Sandsjöbacka naturreservat, via Änggårdsbergen och Botaniska trädgården till Slottsskogen. Denna gröna kil är i tidigare utredningar benämnd Slottsskogen-Sandsjöbackakilen samt Sandsjöbackakorridoren. Den gröna korridoren är bruten av trafikstråket och angränsande bebyggelse vid Söderleden (figur 2). Denna åtgärdsvalsstudie visar hur den högtrafikerade Söderledens barriäreffekt kan minskas. Göteborgs gröna kilar med stor betydelse för rekreation och friluftsliv samt stora biologiska värden. Gul markering visar Söderleden. Modifierat efter Länsstyrelsen i Västra Götaland, Rapport 2003:53. Det finns flera mål i transportpolitiken som motiverar att barriäreffekter och andra brister i tillgänglighet minimeras. Effekterna av Söderledens barriär gör sig gällande för både människor, flora och fauna och åtgärdsvalsstudien behandlar barriärproblematiken och åtgärdsförslagen sett i ett brett perspektiv. Detta uppdrag initierades mot bakgrund av flertalet tidigare utredningar. Bland dessa kan nämnas regeringsuppdraget med fokus på tätortsnära barriärer (Vägverket/Banverket 2005), den nyligen avslutade förstudien kring faunapassagen över E6 vid Sandsjöbacka (Trafikverket 2013a), Mölndals stads arbete med detaljplan för Lilla Fässbergsdalen samt utredning om grönstråk i Fässbergsdalen (Mölndals stad 2012). 9

10 2.2 Arbetsprocessen och organisering av arbetet Åtgärdsval karakteriseras av en arbetsprocess i tidigt skede, som innebär en förutsättningslös analys av brister och åtgärder i transportsystemet, med en tillämpning av fyrstegsprincipen. Den principiella metodiken i en åtgärdsvalsstudie är indelad i fyra faser, som man bör hålla isär (figur 3). Arbetet i en åtgärdsvalsstudie är indelat i fyra skeden. Organisationen i denna studie bestod av en mindre arbetsgrupp med Trafikverkets projektledare och biträdande projektledare samt en konsult som genomförde all sammanställning och bearbetning av idéer och underlag. Till sin hjälp hade arbetsgruppen en referensgrupp med representanter från Göteborgs och Mölndals stad samt Göteborgsregionens kommunalförbund. Specialister inom respektive organisation har knutits till projektet för att bistå med sakkunskap. I processen att förstå situationen och pröva lösningar har Trafikverket anordnat två dialogmöten för att få klarhet i rådande problembilder samt diskutera förslag på lösningar. Inbjudna har varit olika föreningar som kunde tänkas bedriva någon sorts friluftsliv i området, skolor och övriga organisationer med intresse i frågan. Representanter vid mötena kom från Mölndals stad, Naturskyddsföreningen i både Göteborg och Mölndal, Göteborgs ornitologiska förening, Göteborgs Parkoch Naturförvaltning, Fässbergs jaktlag, Göteborgs Naturhistoriska museum, Svenska Turistföreningen och Göteborgs Botaniska Trädgård. Diskussionerna mynnade i tydliga problembilder och flera förslag på åtgärder arbetades fram. Några mail- och telefonsvar har bidragit till att klargöra intresseorganisationernas syn på Söderleden som barriär. 2.3 Tidigare planeringsarbete Studien har föregåtts av ett flertal utredningar om barriärproblematiken i Göteborgsregionen. Redan i Regionplaneförbundets arbete 1963/1964 lyfts frågor kring den gröna kilen som leder in mot Änggårdsbergen och Slottsskogen, kallad Sandsjöbackakilen (Regionplaneförbundet 1963/1964). Vägverket och Banverket gjorde inom ramen för ett regeringsuppdrag kring tätortsnära barriärer en utredning med syftet att identifiera de mest kritiska barriärerna för fauna och friluftsliv (Vägverket/Banverket 2005). I Göteborgsregionen identifierades ett antal sannolika platser där barriärerna behövde 10

11 överbryggas för att säkra natur/fauna och friluftsliv. En av punkterna (2) utgjordes då av Söderleden (figur 4). Karta över väsentliga barriärer (vägar) för friluftsliv och fauna i Göteborgsområdet. Inom ramen för regeringsuppdraget om storstadsnära barriärer var det dessa områden som gavs högsta prioritet för Göteborgsregionen. (Vägverket/Banverket 2005) I Vägverkets arbete med en regional bristanalys för hjortdjur, analyserades barriärer i landskapet och en prioriteringslista för eventuella åtgärder presenterades därefter (Vägverket Region Väst 2009). Bristanalysen innebär ett strategiskt arbete med att åtgärda de värsta barriärerna längs den befintliga infrastrukturen. I denna studie identifierades den aktuella sträckan längs Söderleden som en svår barriär för hjortdjur. Sträckan blev dock lågt prioriterad i jämförelser med andra längre sträckor med många svåra barriärer. 2.4 Angränsande planering Trafikverket Trafikverkets nyligen avslutade förstudie om faunapassage över väg E6 vid Sandsjöbacka gränsar innehållsmässigt och geografiskt till Söderledens åtgärdsvalsstudie (Trafikverket 2013a). Förstudien belyser de barriärproblem som väg E6 orsakar för friluftsliv och fauna. Förstudien beskriver en ekodukt samt en rad åtgärder och anpassningar för befintliga passager. I ett landskapsperspektiv är den framtida ekodukten över väg E6 ett viktigt steg i att knyta samman stora geografiska områden. Detta blir något av ett startskott för fortsättningen av Göteborgsregionens planeringsarbete med gröna frågor, där barriäreffekterna av Söderleden ingår. 11

12 Trafikverket och Mölndals stad för samtal om hur trafiksystemet kan behöva utvecklas i samband med den tänka exploateringen av Fässbergsdalen. Dessa idéer sammanfaller väl med de presenterade i översiktsplanerna för området (Mölndals stad och Göteborgs stad 2012). Se även figur 22. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har under 2013 gjort en översyn av befintliga riksintresseområden för friluftslivet. I uppdraget ingår att särskilt beakta det långsiktiga behovet av tätortsnära natur. I dagsläget ingår naturreservaten Änggårdsbergen och Sandsjöbacka i riksintresse för friluftsliv. Det nya förslaget, som under hösten 2013 gått ut på remiss, innebär en utökning med Lilla Fässbergsdalen och hela grönstråket mellan Änggårdsbergen och Sandsjöbackaområdet (figur 5). Efter remissen ska förslaget bearbetas och skickas till Naturvårdsverket. Gränserna har i förslaget ändrats så att de till större del sammanfaller med riksintresset för naturvård, dock inte helt, se även figur 15. Hela Slottsskogen är inkluderad genom att gränsen för riksintresse för kultur följdes med anledning av det tätortsnära läget och tillgängligheten. Lilla Änggården har också inkluderats. Länsstyrelsen påpekar i förslaget att värdena för friluftslivet kan skadas av bland annat markexploatering i form av bostadsbebyggelse. Under har Länsstyrelsen tilldelats särskilda medel för att arbeta med de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård i Göteborgsregionen. Ett program togs fram 2003 på särskilt uppdrag av regeringen (Länsstyrelsen 2003). Programmet ligger som ett av underlagen till översynen av riksintresset för friluftsliv. 12

13 Göteborgsregionen Grönstrukturernas yttre gräns, utvecklingsområden och nytt förslag på riksintresse friluftsliv. I strukturbild för Göteborgsregionen (GR) definieras viktiga komponenter för Göteborgsregionen, som utgör de grova dragen i området (GR 2008) (figur 6). I detta sammanhang är de gröna strukturerna tydliga och viktiga komponenter för regionens planering. Målet med GRs arbete är bland annat att tydliggöra och definiera betydelsen av dessa strukturer. Bland det som definierar Göteborgsregionen finns: Kärnan utgörs av innerstadens bebyggelse. Huvudstråken grovt sett de större lederna in och ut från kärnan, som förbinder Göteborg med Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. Kustzonen de kustnära områdena av fastlandet. De gröna kilarna de sammanhängande skogs- och jordbruksområdena som sträcker sig djupt in mot Göteborgs stad. 13

14 Strukturbild för Göteborgsregionen, som definierar Göteborgsregionens stora drag. (Göteborgsregionens kommunalförbund 2008) Ett LONA-projekt (lokala naturvårdsanslag statliga medel till naturvårdsprojekt) finns finansierat för Delsjön-Härskogenkilen. En kartläggning av ekosystemtjänster samt rekreations- och naturvärden kommer att göras utifrån känd kunskap, följt av en fördjupning där kommunövergripande kartor tas fram. Med ökad dialog och kunskap kan bebyggelse- och trafikplanering bättre integreras med arbetet att värna och utveckla den gröna kilens värden. Dialogen ska generera nya kunskapssammanställningar och peka på lösningar som långsiktigt bevarar och utvecklar kilens värden. LONA-bidrag söks i år för ytterligare ett projekt, som innebär att tillgängliggöra den gröna kilen Slottsskogen-Sandsjöbacka. Bakom ansökan står GR, Göteborgs Stad, Botaniska trädgården, Mölndals Stad och Kungsbacka kommun. Den definitiva inriktningen av det arbetet är i skrivande stund oklart. De gröna kilarnas värden är i många avseenden beroende av att grönområdena är stora och sammanhängande samt att det finns goda möjligheter att nå dessa områden. Det är angeläget att strategiska och attraktiva punkter kan nås med kollektivtrafik. Området inkluderas i Göteborgs tätort och är ett regionalt intressant utvecklingsområde. Det finns också inkluderat i utredningen om stomnätet för kollektivtrafiken i Göteborgs tätort. Många regioninvånare önskar bosätta sig i det öppna landskapet eller i skogsområden utanför tätortsområdena. Många små ingrepp kan på sikt ge betydande påverkan på jordbrukslandskapet och grönområdena, varvid andra värden av stor betydelse för regionens utveckling kan komma att hotas. Samtidigt kan det vara svårt att erbjuda alternativa resmöjligheter för dem som bosätter sig i dessa områden, vilket ökar trycket på regionens vägtrafiksystem. De gröna kilarna innehåller viktiga näringar, som jord- och skogsbruk. Samspelet mellan olika aktörer och myndigheter måste fungera för att lämpliga avvägningar ska uppnås mellan dessa intressen och intressen för bevarande och/eller rekreation. 14

15 Mölndals stad Merparten av utredningsområdet ligger i Mölndals stad och flera planarbeten påverkar den framtida grönstrukturen och förutsättningarna för åtgärdernas funktion. Översiktsplan I Mölndals stads översiktsplan betecknas området mellan Eklanda och Fässberg samt i Balltorp som ett utredningsområde, där en annan markanvändning kan bli aktuell i framtiden (Mölndals stad 2006). När översiktsplanen antogs i kommunfullmäktige påpekades att området mellan Eklanda och Fässberg, norr om Frölundagatan skall planeras för bostäder samt att Norra Balltorp/Lunnagårdsområdet utökas med verksamheter. Stora områden i Balltorp söder om Söderleden betecknas i ÖP som ny bebyggelse. Idag är dessa områden naturområden och utgör delvis den gröna kil som går mot norr från Sisjön/Sandsjöbacka och vidare mot Änggårdsbergen. För ett område nära östra Balltorp har en ny detaljplan antagits för cirka 200 bostäder. I översiktsplanen förutsätts att befintligt vägnät utgör huvudstruktur för trafiken, med utbyggnad av flera trafikplatser på Söderleden. Översiktsplanen redovisar reservat för kollektivtrafikleder utmed Söderleden alternativt utmed Idrottsvägen/Bifrostgatan/Frölundagatan. En sådan led skulle också kunna ligga söder om Söderleden. Det handlar här om att stärka och knyta samman kollektivtrafiken och stärka kopplingen till västra Göteborg och vidare in mot centrum. Om det kommer att bli aktuellt med ett genomförande är i dagsläget osäkert. Fördjupad översiktsplan I den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen har Göteborgs stad och Mölndals stad tillsammans tagit fram gemensamma strategier för den fysiska planeringen i området (Mölndals stad m fl. 2012). I planen redovisas även förslag till markanvändning, där merparten av området är tänkt att exploateras eller förtätas, se figur 7. 15

16 Föreslagen markanvändning med grönstråket mitt i bild. Detalj ur fördjupad översiktsplan för Fässbergsdalen. (Mölndals stad m fl. 2012) För teckenförklaring mm, se fullständig karta i bilaga 1. I rapporten redovisas den övergripande grönstrukturen i dalgången och tre stråk definieras; ekostråket, infrastråket och Stora Åstråket (figur 8). Ekostråket utgörs av de gröna ytor som kan sammanlänkas med en ekodukt över Söderleden. Infrastråket utgörs av Söderleden och dess trafikplatser, se vidare bilaga 1. Under 2012 fördjupades arbetet ytterligare för att beskriva de inneboende värdena i grönstråket. Syftet var att ge förslag till hur stråket kan utvecklas för att bli attraktivt för både flora, fauna och friluftsliv (Mölndals stad 2012). Grönstrukturprogram för Fässbergsdalen med de tre stråken inritade: det gröna eko-stråket, det blåa Stora Åstråket och det röda infrastråket. Det blåa stråket övergår i sydväst i Välen och Askimsviken. (Mölndals stad m fl. 2012) 16

17 Naturvårdsplan Mölndals stad har tagit fram en ny naturvårdsplan som i skrivande stund är ute på remiss (Mölndals stad 2013). Planen beskriver kommunens naturvärden, skötselinriktning och utveckling av dessa områden. När det gäller grönstrukturer tar planen upp vikten av att utveckla tätortsnära grönstråk för människor och natur, för att skapa bättre spridningsmöjligheter. Möjligheten till faunapassager för att kompensera för vägars barriäreffekter ska enligt planen tas till vara. Planen lyfter fram att ett av målen är att verka för en ekodukt över Söderleden. För att motverka fragmentering av miljöer fordras ett strategiskt arbete med skydd och återskapande av naturtyper och strukturer som binder samman landskapet. Detaljplaner Detaljplanen för Lilla Fässbergsdalen berör ett område vid Fässbergs by, norr om Söderleden, och omfattar enligt planprogrammet bostäder samt ny förskola (figur 5). Ytan utgörs av Fässbergs by, jordbruksmarken norr om Frölundagatan och väster om byn, samt större delen av Fässbergsåsen. Planen omfattar iordningställande/säkerställande av grönstruktur som del i grönstråket tvärs Fässbergsdalen. Det är i dagsläget inte klarlagt hur bred denna grönstruktur är tänkt att bli. I programförslaget från , står att mark ska reserveras för ett minst 50 m brett grönstråk från Änggården till Frölundagatan och vidare söderut. Länsstyrelsen har dock i sitt yttrande om planprogrammet meddelat att de rekommenderar bredden m. Området söder om Söderleden skall planläggas för verksamheter i tre etapper, enligt den fördjupade översiktsplanen. I Västra Balltorp väntas därefter flera bostadsområden och verksamheter anläggas. Utbyggnaden väntas ske etappvis och de bostäderna ska utgöras av en blandning av äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter. Stora ytor kommer då tas från nuvarande grönstrukturer och livsmiljöer, vilket bör beaktas vid planering av grönstråket och en eventuell ekodukt över Söderleden. Göteborgs stad Översiktsplan Stora delar av översiktsplanen markerar områden vid Söderleden som verksamhetsområden eller som bebyggelseområden (Göteborgs stad 2009). De största delarna av den gröna kil som finns kvar och som förbinder Sisjön/Sandsjöbacka med Änggårdsbergen ligger i Mölndals stad. Översiktsplanen har markerat Änggårdsbergen och stora områden på södra sidan Söderleden, Sisjön/Sandsjöbacka, som område med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och/eller kulturlandskap. Det finns också områden som planeras för framtida bebyggelse, bland annat bostäder i Sisjöområdet. Översiktsplanen uttrycker en vilja att verka för en attraktiv stad med möjligheter för dem som bor där att vistas i det gröna och vid vatten. Planen pekar på att stadscentrala grönområden, parker och naturområden är viktiga, inte bara för stadens identitet och ekologiska balans, utan också för människans rekreation och hälsa på flera olika sätt. 17

18 Detaljplaner Detaljplan för bostäder vid Sisjövägen syftar till att möjliggöra byggnation av 450 bostäder på tidigare obebyggd, kuperad skogsmark. Området ligger i direkt anslutning till Sisjö industriområde, vilket är tänkt att omvandlas till blandstad. Planen gränsar till Sisjön/Sandsjöbacka och utvecklingen av den är intressant för dess påverkan på den gröna kilen. Planen kommer troligen att antas under Övrig planering Planeringsförutsättningar för omvandling av Dag Hammarskjöldsleden till stadsboulevard identifieras under hösten Visionen är att koppla Änggårdsbergen till Slottsskogen med ett mycket brett övergångsställe för både människor och djur. Enligt visionen kommer passagen att vara placerad vid entrén till Botaniska trädgården. Denna passage gör arbetet med barriäreffekterna för Söderleden än mer motiverat och intressant eftersom det skulle medföra en koppling av det gröna stråket från Sandsjöbacka ända till Slottsskogen. En underlagsrapport om gröna lösningar för Dag Hammarskjölds boulevard har precis tagits fram (Göteborgs stad 2013a). Miljöförvaltningen i Göteborg har tillsammans med park- och naturförvaltningen och stadsbyggnadskontoret genomfört en pilotstudie om ekologiska landskapsanalyser för ett antal arter. Den utgör ett bra underlag till stadens fortsatta arbete med att främja den biologiska mångfalden och blir en bra grund till en kommande naturvårdsstrategi för staden (Göteborgs stad 2013b). Det finns ett behov av att se över hur friluftslivet i Göteborg ser ut och kan förbättras. Detta kommer Park- och naturförvaltningen att arbeta med under 2014 i framtagandet av ett Friluftslivsprogram. Välens naturområde har sent under 2013 beslutats omformas till ett kommunalt naturreservat. 18

19 3 Avgränsningar 3.1 Geografisk avgränsning Lokal skala Åtgärdsvalsstudiens utredningsområde sträcker sig från Järnbrottsmotet i väster till Åbromotet i öster, en sträcka om cirka 5,3 km (figur 9). Utredningsområdet har även en nordsydlig sträckning. Den utgörs av den enda gröna oexploaterade delen av Söderledens närområde den gröna kilen som går från söder med Sisjön och Lunnagården upp mot Änggårdsbergen i norr. Fässbergsdalen är en dalgång som domineras av öppna marker. I söder och norr är dalgången omgiven av höjdryggar med både löv- och barrskog. I norr sträcker sig skogarna från Änggårdsbergens naturreservat ner mot dalgången och dess bebyggelse. I söder möter den öppna dalgången en lövdominerad höjdrygg som hänger samman med Sandsjöbackas naturreservat. Utredningsområdet vid Söderleden mellan Järnbrottsmotet i väster och Åbromotet i öster samt grönstråket från Änggårdsbergen och Lilla Fässbergsdalen i norr mot Lunnagården, Balltorp, Sisjön och Sandsjöbacka i söder. Regional skala Göteborgsregionens naturområden sträcker sig in mot centrum som tydligt definierade gröna kilar, som delas av infrastrukturstråk och bebyggelse (figur 2). Dessa naturområden har stort värde för rekreation och de ekologiska värdena är dokumenterade i tidigare utredningar (Länsstyrelsen 2003). Definitionen av de gröna kilarna i den regionala planeringen har en lång historia och fanns med redan i 1963 års regionplan (Regionplaneförbundet 1963/1964). Under talet följde flera utredningar om de större frilufts- och naturområdena, som till 19

20 exempel Sandsjöbacka, Delsjöområdet (Göteborgs stadskollegion 1969), Härskogenområdet och Vättlefjäll-Svartedalen (Göteborgsregionen 1976). Idag har strukturbilden med de gröna kilarna in mot centrum fått en förnyad betydelse, då Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) leder den kommunövergripande planeringen. Göteborgsregionens kommunalförbund genomför utredningar och tar arbetet framåt i pågående och planerade projekt med Delsjö-Härskogenskilen och Sandsjöbackakilen. 3.2 Avgränsning av innehåll och omfattning Denna åtgärdsvalsstudie avgränsas till kartläggning och analys av hur Söderledens barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna kan minskas utan att väsentligt förändra vägtrafiksystemet. 3.3 Tidshorisont för åtgärders genomförande Det finns pågående kommunal planering som till viss del styr tidshorisonten för detta projekt. Framförallt gäller det detaljplanearbetet för Lilla Fässbergsdalen samt nytt vägsystem och verksamheter söder om Söderleden, därefter utvecklingen av bostäder i Västra Balltorp. De framtagna åtgärderna är möjliga att genomföra inom de närmsta tio åren. Ett kommande planprogram för grönstråket är tänkt att beskriva hur grönstråket ska utformas och hur dess utveckling ska samordnas med exploateringarna i området. 20

21 4 Befintliga förhållanden och förutsättningar 4.1 Befintliga förhållanden friluftsliv Den övergripande informationen kring det befintliga friluftslivet i området är mycket bristfälligt. Det har i studien varit svårt att komma i kontakt med föreningar, skolor och övriga organisationer som har antagits kunna ha någon form av aktiviteter på endera sidan om vägen. Det är dock väl känt att både naturområdena i Änggårdsbergen och Sisjön/Sandsjöbacka används frekvent av orienteringsklubbar, cykelföreningar, skolor och boende i området. De besöks också av boende i övriga delar av Göteborg. Besökarna använder cykel eller bil för att ta sig till området och promenera eller utöva andra former av friluftsliv i naturen. I Sandsjöbacka naturreservat gjordes under 2007 en undersökning av antalet besök i reservatet (Trafikverket 2013a). Den visade att de nordligaste områdena, kring Sisjön och Oxsjön, hör till de mest besökta i reservatet. De rörelser av människor som finns över Söderleden är dock inte friluftsliv, utan handlar om rörelser till och från bostad, arbete, skolor och handel. I den gröna kil som finns kvar, dvs. kilen från Lilla Fässbergsdalen och söderut mot Lunnagården och Sisjön/Sandsjöbacka, finns i dagsläget inga tydliga gångeller cykelstråk. Att vistas i Söderledens närhet i denna gröna kil är alltså i dagsläget inget man gör. Området är bullerutsatt och erbjuder inte någon natur som är inbjudande. Vid Söderleden finns däremot Sisjön golfbana. Den är trots närheten till bullrig miljö välbesökt. Banan är cirka 20 hektar stor, har 9 hål och 1500 medlemmar. Närheten till storstaden gör att det spelas omkring rundor varje år, vilket är många i förhållande till golfbanans storlek och medlemsantal. Övriga bidragande orsaker till det höga talet på antalet rundor kan vara generösa öppettider och att många väljer att spela två rundor åt gången. Söderleden uppfattas som en total barriär för friluftslivet. Befintliga passager för gående och cyklister ligger på delar av Söderleden som redan är exploaterade av olika verksamheter. Det gör att avståndet mellan naturområdena Änggårdsbergen och Sisjön/Sandsjöbacka blir för långt för att till exempel kunna nyttjas av mindre skolbarn, scoutföreningar och ridklubbar. Söderleden och dess barriäreffekt motverkar tanken om att kunna nyttja naturområden på båda sidor av leden. Möjligheten till näringsverksamhet kopplad till natur, friluftsliv och rekreation begränsas. Friluftslivets rörelser i området är hänvisat till de sex gång- och cykelpassager som finns tvärs Söderleden (figur 20). Dessa passager medger bra möjligheter till exempelvis arbetspendling med cykel, där kraven på en tyst miljö är underordnat. Ingen av dessa passager är anpassade för att skapa en tystare miljö kring passagepunkten. 21

22 4.2 Befintliga förhållanden naturmiljö Värdekärnor i det aktuella landskapet i Fässbergsdalen och strukturer som kan användas i en framtida grönstruktur har inventerats översiktligt av Mölndals stad (Mölndals stad 2012). Förutom en översiktlig inventering dokumenterades också kända fynd av växter och djur via artportalens webbplats. Målet var inte att totalinventera området på alla förekommande arter, utan snarare att se på landskapets värden och komponenter i det framtida grönstråket (rött område figur 10). Utredningsområde för grönstruktur inom röd markering. Den gula markeringen anger (det då avgränsade) detaljplaneområdet för Lilla Fässbergsdalen. Se även figur 1. (Mölndals stad 2012) Området norr om Söderleden Området norr om Söderleden är relativt ensartat, med åkervall och mindre skogsområden, som sträcker sig upp mot Änggårdsbergen (bilaga 1). I stort kan området delas in i tre delområden; skogsområdena i norr, åkervallen samt de fuktiga gräsmarkerna närmast norr om Söderleden. Skogen. Bergsområdena runt Västerberget, Valås och bergsbranterna ner mot Lilla Fässbergsdalen består av varierade skogsfragment av lövskog, barrskog och blandskog i olikåldriga bestånd. I kantzonerna ut mot de öppna markerna dominerar lövskogen, och längre upp på branterna och högplatåerna återfinns 22

23 täta granskogar, talldominerade områden och blandade bestånd av löv och barr. I bergsbranterna finns skogsbestånd på drygt 100 år, enligt Mölndals stads förvaltningsplan för kommunala skogar. Den skogsklädda Fässbergsåsen sträcker sig ner i grönstråket och bidrar med sin biotop och riktning en viktig komponent i grönstråket för de skogslevande arterna (figur 11). Åkervallen. Stora delar av de befintliga öppna grönområdena präglas idag av hästverksamheten i området. De öppna ytorna i dalgången ner mot Söderleden består nästan uteslutande av vallodling (figur 12). Den hårt gödslade åkermarken innehåller endast ett fåtal arter. I kantzoner och intill gångvägar växer rikligt med tistlar, vilka är viktiga för födosökande fjärilar. Omkring gårdsmiljöerna i Fässbergs by finns rapporter om igelkott, vilken är en art på tillbakagång i jordbrukslandskapet (Hof och Bright 2011, Olsson 2011). De största hoten för igelkotten är troligen att den dödas i trafiken och att den får sämre livsmiljöer genom landskapets allmänna omvandling från småbrutenhet till monokulturer (Olsson 2011). Från Västerberget kan man blicka söderut över det befintliga grönområde som Mölndals stad har för avsikt att utveckla för friluftsliv, flora och fauna. (Mölndals stad 2012) Fuktiga gräsmarker. I de södra delarna, närmast Jolengatan och Söderleden, återfinns ett fuktigare icke hävdat område med gräs- och buskmark. Här växer rikligt med tistlar. I dessa fuktiga höggräsmarker jagar tornfalk regelbundet och under inventeringen noterades brun kärrhök här. De fuktiga områdena utgör bra förutsättningar för en rik insektsfauna, som uppskattas av ladusvalor, buskskvättor med flera fågelarter. Här trivs också smågnagare, som är viktiga bytesdjur för mindre mårddjur, räv och en stor mängd rovfåglar och ugglor. 23

24 Området söder om Söderleden I området söder om Söderleden är andelen gröna strukturer större jämfört med området i norr (bilaga 2). Stora ytor upptas idag av en golfbana och träningsbanor för travverksamheten. Stora ytor intill Söderleden är fuktområden och här breder bladvassen ut sig. I stort kan området delas in i några större sammanhängande strukturer; åkervallen, vattendragen, fuktiga gräsmarker, området kring Lunnagården, lövskogen på Brudberget samt skogsmarken i söder. Åkervallen. Söder om Söderleden präglas stora delar av landskapet av stora öppna ytor med åkervall, men stora delar av området präglas också av hästskötsel och hästverksamhet (figur 12). I vallodlingen finns endast ett fåtal arter. Insprängd mellan åkervallen och gräsmarkerna ligger lövskogen på Brudberget. Området söder om Söderleden utgörs till stora delar av vallodling. Kantzoner runt åkermarken med buskar, tistlar mm är viktiga för en mängd arter. Foto mot norr där Eklanda syns till vänster och Fässbergs gård till höger. (Mölndals stad 2012) (Foto: Mattias Olsson) Lunnagården. Lunnagården och gårdarna runt omkring består av ett småskaligt landskap med små hästhagar med insprängda ledstrukturer av tät buskvegetation, trädridåer och stengärdesgårdar. Här finns förutsättningar för en rik biodiversitet med öppna betesmarker och skyddande ledstrukturer. Totalt sett är miljöerna omkring Lunnagården mycket värdefulla och varierade naturmiljöer, som är viktiga delar av grönstråket tvärs Fässbergsdalen. Skogsmarken. Söder om åkervallen tar skogen vid. I nordbranterna mot åkermarken finns en fin blandlövskog med stora värden. Andelen död ved är relativt hög och det finns gott om vedartade svampar. Bland arterna märks de ädla lövträden som ask, alm och ek, samt stora bestånd av björk och rönn. I kantzonerna finns mycket sälg, som med sin tidiga blomning är viktig för pollinerande insekter. 24

25 Längs Lunnagårdsbäcken, som är ett biflöde till Stora Ån, växer en tät trädridå som skapar en tydlig ledstruktur mellan Lunnagården och Stora Ån. (Mölndals stad 2012) (Foto: Mattias Olsson) Vattendragen. Den mest markanta ledstrukturen i de öppna markerna är Lunnagårdsbäcken med tillhörande trädridå. Bäcken sträcker sig i nord-sydlig riktning, förbi Lunnagården och norrut där den ansluter till Stora Ån (figur 13). Lövskogsmiljöerna längs vattendragen knyter an till de större lövskogsområden som återfinns i området kring Lunnagården, vilket innebär att det finns en befintlig struktur av lövskog i grönstråket. Intill Stora Ån finns Sisjöns golfklubb med en varierad struktur bestående av gräsytor och mindre träddungar av främst björk. Stora Ån är en näringsrik och långsamt flytande å som uppstår i vattendelaren mellan Fässbergsmotet och Åbromotet (figur 14). Stråket längs med Stora Ån är relativt vegetationsrikt men är idag svårtillgängligt och kan utnyttjas bättre för gång- och cykeltrafik. Ån är en viktig ledstruktur för både djur och växter. Många flyttfåglar använder ån som flyttstråk. Stora Ån passerar Söderleden på tre platser innan den rinner åt sydväst och mynnar i Välen och Askimsviken (se bilaga 1). Både Göteborgs och Mölndals kommuner är intressenter i ån, liksom omkringliggande verksamheter som släpper sitt dagvatten till ån. En dagvattenutredning gjordes i samband med den fördjupade översiktsplanen (2012). Den syftade till att klargöra den framtida dagvattensituationen i samband med den planerade exploateringen samt framtida klimatförändringar. Förslag till åtgärder är bland annat rening och fördröjning i dammar. Även Söderleden påverkar ån med föroreningar. Fuktiga gräsmarker. I området mellan Brudberget och Söderleden finns fuktiga höggräsmarker, som nu delvis förbuskas och växer igen med al. 25

26 Stora Ån, biflöden och föreslagna dammar. Röd streckad linje anger en ungefärlig vattendelare Stora Ån rinner åt sydväst ut i Välen och Askimsviken. (Mölndals stad m fl. 2012) Fågelfaunan i hela grönstråket Hela Fässbergsdalen, där områdena både söder och norr om Söderleden ingår, räknas som en viktig rast- och övervintringslokal för ett flertal fågelarter som rör sig i de öppna markerna. Bland de ovanligare arterna kan nämnas vinterhämpling (EN starkt hotad), hämpling (VU - sårbar), fjällvråk (NT nära hotad) och dvärgbeckasin. Viktiga områden utgörs av de öppna marker som inte hävdats under året och där fröställningar finns kvar som födobas för flertalet arter. I de öppna fälten häckar sånglärka (NT nära hotad), och gräshoppsångare (NT nära hotad). Tornfalk (LC - livskraftig) syns jaga regelbundet över de öppna fälten och är en karaktärsart för dessa öppna marker. Under 2010 och 2011 har nattskärra (NT nära hotad, rödlistad) observerats i och runt grönstråket, bland annat frekvent i Änggårdsbergen och Sisjöns Skjutfält samt med enstaka observationer vid Lunnagården och vid Åbromotet. Arten är starkt knuten till buskmarker, gles tallskog och hyggen och inte direkt till de biotoper vi idag finner i grönstråket. Nattskärran tycks ha missgynnats av förändringar i jord- och skogsbruket, som lett till tätare skog utan inslag av åkerbruk och betesmark och större andel gran på bekostnad av tall och lövträd. 4.3 Skyddade områden Norr om Söderleden breder Änggårdsbergens naturreservat ut sig. Området ingår i riksintresse för naturvård och friluftsliv (figur 15). Öster om Änggårdsbergen ligger Safjällets naturreservat. Söder om Söderleden finns Sandsjöbacka naturreservat som även är riksintresse för friluftsliv. Länsstyrelsen gör för tillfället en översyn över utbredningen av riksintresset för friluftsliv och förslaget är att utvidga riksintresset över Söderleden och binda ihop hela grönstråket Änggårdsbergen Sandsjöbacka (figur 5). 26

27 Skyddade områden och nuvarande riksintressen för natur och friluftsliv i Fässbergsdalens närhet. Strax utanför kartan i sydväst ligger det nya naturreservatet Välen. 4.4 Viltolyckor Idag passerar djur rakt över den starkt trafikerade Söderleden och det sker ett stort antal viltolyckor längs med utredningsområdet (figur 16). Från den cirka 5 km långa sträckan mellan Järnbrottsmotet och Åbromotet rapporterades totalt 14 älgolyckor och 43 rådjursolyckor under 1990-talet (tabell 1). Under perioden rapporterades 6 älgolyckor och 7 rådjursolyckor. Fem av de 14 olyckorna under 90-talet medförde personskador. Ingen dödsolycka har rapporterats från Söderleden. För att jämföra olika platser med varandra kan man beräkna medelantalet olyckor per mil och år. För den aktuella platsen blir det för älg cirka 3 olyckor och för rådjur cirka 7 olyckor per mil och år. En medelolycksfrekvens med älg på omkring 3 per mil och år är högt även i ett nationellt perspektiv, och beror troligen på den tydliga ledstruktur som finns i området. Tabell 2. Antal viltolyckor mellan Järnbrottsmotet och Åbromotet. (Nationella Viltolycksrådet 2012) Viltolyckor längs Söderleden Älg Rådjur Älg Rådjur Antal olyckor Antal per mil och år 2,8 8,6 3 3,5 27

28 Älgolyckor i Göteborgstrakten under perioden Röda cirklar anger de områden med högst antal olyckor. (Nationella Viltolycksrådet 2012) 4.5 Vägsystemet Söderleden är strategiskt viktig för regionen och i öster ansluter vägen till det nationella transportstråket, E6/20. I väster finns Högsbo/Sisjöområdet, som i stor omfattning utgörs av industri- och handelsområden. Söderleden är en viktig väg till ett av Västsveriges största arbets- och handelsområden, men här finns även bostadsområden och planen är att öka antalet bostäder ytterligare. Eklanda bostadsområde har sedan mitten av 1990-talet växt kraftigt, och fortsätter så att göra. 28

29 Den årliga trafikökningen på Söderleden har, sedan den öppnades i slutet av 1970-talet, varit i genomsnitt cirka 4 % per år, vilket kan jämföras med trafiktillväxten i Göteborg, som varit i medeltal 1,5-2 % per år (Hansson 2009). Årsdygnstrafiken (ÅDT) år 2010 var fordon mätt i en punkt mellan Fässbergsmotet och Sisjömotet (Trafikverket 2013 b) (figur 17). ÅDT (årsdygnstrafik) för Söderleden i några stickprovspunkter mellan Järnbrottsmotet och Åbromotet mellan år (Trafikverket 2013b) Parallellt med Söderleden, på norra sidan, finns två lokalvägar som också till viss del utgör barriärer i grönstråket. Det handlar om Frölundagatan och Jolengatan (figur 18). Dagens vägsystem i området runt Söderleden. (Mölndals stad m fl. 2012) 29

30 Gång- och cykelvägnätet är relativt väl utvecklat och följer i huvudsak det allmänna gatunätet. Separata cykelbanor är utbyggda utmed de flesta huvudgatorna. Söderleden kan korsas längs Kobbegårdsvägen, Sisjövägen, Bifrostgatan och Kungsbackavägen/Pepparedsleden. Dessutom finns en gångoch cykelpassage under Söderleden mellan Kobbegårdsvägen och Sisjövägen samt en provisorisk gångbro över Söderleden vid Åbyvägen (figur 19). Detalj ur Mölndals stads cykelkarta. 4.6 Potentiella passager för friluftsliv och fauna GC-banor går i alla riktningar och GC-nätet är relativt väl utvecklat. På södra sidan Söderleden finns möjlighet att cykla från Fässbergsmotet via Lunnagården/Balltorp och vidare till Sisjön. Friluftslivet är till viss del hänvisat till de GC-stråk och tillhörande broar och portar som finns i området. Det finns idag totalt tio passager för djur och människor tvärs Söderleden mellan Åbromotet och Järnbrottsmotet (figur 20). Sju av dessa är lämpade för gående och cyklister. Tre är kombinerade bil och cykelbroar (3, 6, 10), tre är GC-portar (1, 5, 8) och en är en gångbro (9) med trappor där man kan bära upp en cykel. Tre passager är för Stora Ån (2, 4, 7). Ingen av passagerna ligger i nära anslutning till det gröna stråk som sträcker sig från Lilla Fässbergsdalen och vidare söderut. Den närmsta GC-porten ligger cirka 900 meter från grönstråket (nr 8). Ingen av de befintliga passagerna bedöms ha någon betydelse för hjortdjur. Några av de mindre passagerna kan ha potentiell funktion för framförallt den mindre faunan. (Se även bilaga 3.) 30

31 Befintliga passager mellan Järnbrottsmotet och Åbromotet. Se bilaga 3 för bilder och beskrivningar. 4.7 Söderledens funktion i transportsystemet Vägen är av riksintresse och ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Vägen utgör en viktig länk för både persontrafik och godstransporter mellan väg E6 och Göteborgs Hamn samt industrierna på västra Hisingen. Vägen är utpekad för transport av farligt gods. Samtidigt har den stor betydelse för arbetspendling och som förbindelse till bostäder, handel och verksamheter längs leden. Många transporter till och från E6/E20 sker längs Söderleden. Vägen utgör även en viktig omledningslänk för tung trafik som annars tvingas gå genom Göteborgs centrala delar. I liggande förslag till nationell plan för transportsystemet anges att dagens trafiksituation i och runt Sisjömotet är problematisk (Trafikverket 2013c). Den kraftfulla och kontinuerligt pågående exploateringen av bland annat Sisjöområdet har bidragit till tidvis överlastning av både statligt och kommunalt vägnät. Den planerade utvecklingen av Fässbergsdalen kommer ytterligare att belasta leden. Trafikverket genomför en planerad utbyggnad av Söderleden, enligt figur 21. Söderledens befintliga struktur och tillkommande (add) körfält (kf) mellan Järnbrottsmotet i väst och Åbromotet i öst, enligt Trafikverket. Finansiering sker inom Västsvenska paketet (VäPa, grönt) respektive nationell plan (Nat plan, gult). 31

32 4.8 Trafiksäkerhet Olycksstatistiken för Söderleden är hämtad ur den nationella olycksdatabasen Strada. Längs Söderleden i Mölndals kommun har det mellan åren inträffat 66 olyckor. Enligt sjukvårdsrapporterad statistik inträffade inga dödsfall. Fyra olyckor ledde till fyra allvarligt skadade personer. Vid 39 olyckor av olika svårighetsgrad var det sammanlagt 44 måttligt till lätt skadade personer. Längs Söderleden i Göteborgs kommun har det mellan åren inträffat 83 olyckor. Enligt sjukvårdsrapporterad statistik inträffade inga dödsfall. Två olyckor ledde till två allvarligt skadade personer. Vid 56 olyckor av olika svårighetsgrad var det sammanlagt 70 måttligt till lätt skadade personer. Längs Frölundagatan har det mellan åren skett 30 olyckor. Enligt sjukvårdsrapporterad statistik inträffade inga dödsfall. En olycka ledde till en allvarligt skadad person. Vid 23 olyckor av olika svårighetsgrad var det sammanlagt 23 måttligt till lätt skadade personer. Längs Jolengatan har det mellan åren skett 28 olyckor. Enligt sjukvårdsrapporterad statistik inträffade inga dödsfall och inga allvarligt skadade personer. Vid 22 olyckor av olika svårighetsgrad var det sammanlagt 24 måttligt till lätt skadade personer. 4.9 Utvecklingstrender för området I Fässbergsdalen pågår det såväl omvandling av verksamhetsmark till handel, förtätning inom bebyggda områden och utbyggnad av bostäder, som planering för att ta jordbruksmark i anspråk för utbyggnad. Området påvisar en snabb befolkningstillväxt, då flera nya bostadsområden, som till exempel Eklanda, tillkommit under de senaste decennierna. På medellång sikt kommer antalet bostäder fortsätta öka, med nya tillskott av bostadsområden, bland annat i området kring västra Balltorp. En utbyggnad av nya bostäder och verksamheter kommer att medföra en ökning av trafiken till och från området. Flera nya mot och gator kommer att komplettera gatusystemet i Fässbergsdalen (figur 22). Till denna bild kan fogas att det i den fördjupade översiktsplanen även finns med ett reservat för spårburen trafik mellan Mölndals C och Frölunda. Framtida gatunät i Fässbergsdalen. (Mölndals stad m fl. 2012) 32

33 I samband med att den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen togs fram, gjorde WSP Analys och Strategi ett kunskapsunderlag kring framtida marknadstrender för området. Studien visar att Fässbergsdalen kan komma att få mellan 4000 och 9000 fler arbetsplatser år

34 5 Problem och mål 5.1 Problem Övergripande problem Infrastruktur som järnvägar och vägar kan utgöra hinder för att djur och människor ska kunna röra sig fritt i landskapet de har en barriärpåverkan (Helldin m.fl. 2010). Generellt gäller att ju större och ju mer trafikerade leder, desto större barriärer. Stora trafikleder kan upplevas som fysiska, psykiska eller sociala barriärer. För människor byggs gångbroar och gångtunnlar för att minska barriäreffekten, men det går också att överdäcka vägsträckor eller lägga vägar och spår i tunnlar. Gångtunnlar kan dock bli en psykisk barriär ifall människor känner sig otrygga vid dessa passager. Passager över stora leder eller motorvägar upplevs vanligen som dåliga miljöer att vistas i. De är mycket bullerutsatta och har dålig luft. Människor som bor nära trafikerade leder och har behov av att röra sig tvärs över leden mellan målpunkter eller för sin rekreation, tar om möjligt bil vid dessa passager i stället för att promenera eller cykla. Friluftsliv upplevs av många ha en stor betydelse för hälsa och livskvalitet, vilket resulterar i att friluftsliv kan bli en hälsofaktor av ökad betydelse. Friluftsliv utövas för det mesta i naturen och naturen kan i sig erbjuda en läkande kraft vid olika stresstillstånd (SOU 2000:91). Människan har idag ett stort behov av återhämtning genom vila och rekreation, vilket gör att natur, parker samt grönområden är platser som behövs i människans närhet. 34

35 Friluftsliv har stor betydelse för människors livskvalitet och påverkar vår hälsa positivt. (Foto: Per Schillander) Tätortsnära natur och gröna kilar är mycket viktiga för Göteborgsområdets invånare. Kilarna är sammanhängande strukturer med olika landskapskaraktärer, men alla har en kombination av natur-, kultur- och friluftslivsvärden. Ett områdes kvalitéer och funktioner för friluftslivet bestäms av många olika faktorer. Frihetskänslan, som stora sammanhängande områden ger, pekas ofta ut som en viktig egenskap. Den är särskilt viktig i dag när landskapet fragmenteras allt mer av exploateringar och en förändrad markanvändning. Naturen utgör en viktig social plats där människor möts och delar intressen. För att grönområden ska nyttjas regelbundet och ge förutsättningar för ett aktivt liv krävs att de ligger nära bostaden eller arbetet och att det går att ta sig dit till fots. Ju längre det är till grönområden och parker från arbetsplatsen eller hemmet, desto färre och kortare besök görs. Forskning har visat att 300 meter utan trafikerade vägar eller barriärer är en gräns för hur långt människor är beredda att gå till ett grönområde för att det ska nyttjas regelbundet (Naturvårdsverket 2013). Vägars barriärpåverkan beror på flera faktorer som avskräcker eller hindrar djur. De fysiska hindren som en väg innebär, som räcken, höga bankar och djupa skärningar, är det mest slående, men även trafikbuller, strålkastarljus, markvibrationer och liknande får djur att undvika zonen närmast vägen. Avsaknaden av vegetation och ett förändrat mikroklimat gör också att många (mindre) djur skyr trafikleder. De djur som ändå vågar sig upp på vägytan riskerar att dödas av trafiken (Helldin m fl. 2010). Vägars barriäreffekter påverkar vår fauna genom att både hindra och avskräcka från rörelser i landskapet. (Helldin m fl. 2010) Lokala problem Vägar med hög trafikbelastning, som till exempel Söderleden, betraktas generellt som i det närmaste absoluta barriärer för större däggdjur. Vid mycket tät trafik blir djuren så pass avskräckta att ta sig ut på vägbanan att dödligheten 35

36 minskar. Teoretiskt borde alltså djuren passera Söderleden i väldigt liten omfattning i och med den höga trafiktätheten. Situationen är relativt unik i och med den smala och tydliga gröna korridor som förbinder två naturområden (Änggårdsbergen och Sandsjöbacka). Djurens rörelser koncentreras därmed till ett begränsat område. De är tvungna att passera Söderleden för att röra sig i sina hemområden och för att kunna sprida sig. De lokala populationerna är dessutom vana vid fordon då störningen från mänsklig aktivitet generellt sett är frekvent i detta område, vilket troligen också påverkar hur de reagerar på höga trafikflöden. Vi kan alltså anta att djuren även i framtiden kommer att passera Söderleden relativt frekvent, trots att den utgör en kraftig barriär i landskapet (djuren hade troligen rört sig mellan Änggårdsbergen och Sandsjöbacka i högre omfattning om barriären varit mindre). Viltolyckorna kommer därför troligen successivt att öka i takt med att trafiken på Söderleden ökar. På lång sikt innebär det fortsatt höga samhällskostnader för viltolyckor på sträckan. Viltolyckorna och barriärpåverkan kommer att påverka faunan. De redan idag isolerade naturområdena norr om Söderleden kommer att isoleras ytterligare, vilket på lång sikt kan innebära att arter utrotas lokalt, eller kraftigt minskar i antal. Små isolerade områden lider ofta av stora populationssvängningar i och med att slumpen spelar en stor roll för arternas överlevnad. Viltolyckor och barriärpåverkan försvårar kolonisation och spridning av arter i båda riktningarna över Söderleden. Åtgärdsvalsstudiens problembild Mot denna bakgrund och i samråd med kontaktade parter har följande åtta problembilder identifierats: 1. Söderleden begränsar tillgängligheten för boende i området 2. Det gröna stråket Sandsjöbacka- Änggårdsbergen är avskuret, vilket helt delar upp friluftslivet i området 3. Söderleden och området intill är bullerstört och därmed inte trivsam att vistas i eller passera 4. Söderleden och dess barriäreffekt hindrar uppkomsten av näringsverksamhet kopplad till natur, friluftsliv och rekreation 5. Söderleden är en barriär för många djur. Antalet viltolyckor med älg och rådjur är 3-6 per år 6. Den blå kilen Välen-Stora Ån-Lilla Fässbergsdalen är delvis avskuren av Söderleden 7. Söderleden bidrar till utarmningen av biologisk mångfald i Änggårdsbergen och Slottsskogen 8. Den naturliga kopplingen mellan Välen, Änggårdsbergen och Sandsjöbacka är idag svag 36

37 5.2 Mål Barriäreffekter på friluftsliv, flora och fauna i en tätort strider mot många nationella, regionala och lokala mål. Här följer en sammanställning av de viktigaste samt en sammanfattning av de mål som formulerades vid det andra dialogmötet. Nationella mål Friluftslivets mål Regeringen beslutade anta tio mål för friluftslivspolitiken 2012 (Skr 2012/13:51). Ett av de viktigaste målen för människors möjlighet till friluftsliv är att det ska finnas tillgång till natur för friluftslivet. Det innebär att samhällsplanering och markanvändning ska ta hänsyn till friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap. Ett annat mål tar avstamp i att det ska finnas attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet. Det innebär att befolkningen har tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, naturoch kulturmiljövärden. Miljökvalitetsmål Målet En god bebyggd miljö står bland annat för att utformningen av infrastruktur är anpassad till människors behov samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Det ska finnas natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelse och med god kvalitet och tillgänglighet. Miljömålet Ett rikt växt- och djurliv, berör biologisk mångfald. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd. Det är av stor vikt att genflöden mellan populationer består, vilket kräver att landskapet är sammanhållet. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Målet Levande skogar trycker på att skogens biologiska mångfald ska vara bevarad och att arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Både målen Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap betonar vikten av att värden för friluftslivet ska värnas och bibehållas. Odlingslandskapet ska vara öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur. Det ska erbjuda livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. 37

38 Levande skogar har stora värden för friluftslivet (Foto: Per Schillander) Grön infrastruktur Naturvårdsverkets arbete med grön infrastruktur har upprättat en nationell plan för hur sammanhanget mellan några vanliga naturtyper skall upprätthållas (Naturvårdsverket 2012). Man har i landskapsanalysen fokuserat på skogslandskapen och odlingslandskapen, och i dessa landskap närmare definierat fem olika naturtyper. Syftet är att påvisa olika arters möjlighet att sprida sig inom det svenska naturlandskapet, och vilka hinder som finns för spridningsvägar mm. I utredningen betonas vikten av att minska barriäreffekterna för att få Sveriges naturområden att hänga ihop. Ett obrutet landskap är viktigt för att bevara den biologiska mångfalden men kan även lindra klimatförändringarnas effekter. Kan man bevara robusta ekosystem kommer dessa att vara mindre sårbara för variationer än vad utarmade system är. Grön infrastruktur är också ett viktigt verktyg i arbetet med klimatanpassning. I och runt tätorter levererar grön infrastruktur viktiga ekosystemtjänster, som fördröjning av dagvatten och svalka vid värmeböljor. Det finns ett behov av att utveckla den gröna infrastrukturen utifrån dessa aspekter, från den enskilda bostadsgården ut i det tätortsnära landskapet. Det är också viktigt att utvecklingen gynnar den biologiska mångfalden. Transportpolitiska mål Transportpolitikens övergripande mål är att transporter ska vara effektiva och långsiktigt hållbara för medborgare och näringsliv (Näringsdepartementet 2009). Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås, med särskilt fokus på begränsad klimatpåverkan, till minskad ohälsa och därtill underlätta fysisk aktivitet. Trafikverket har för Sverige som helhet identifierat att teknik- och bränsleutveckling i transportsektorn inte räcker för att klimatmålet ska nås. Personbilstrafiken behöver minska med 20 % fram till 2030 och tillväxten av godstrafik plana ut (jämfört med 2004) (Trafikverket 2010). Det visar på 38

39 behovet av en omedelbar och kraftfull omställning till en mer transportsnål samhällsplanering. Frågor som rör kopplingar mellan förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv och klimatförändringar har naturligtvis stor betydelse för biodiversitetens bevarande och ställer speciellt stora krav på regional planering, så att man kan vidta åtgärder som underlättar spridning. Kopplingen mellan biologisk mångfald och klimat har inte utretts i denna sammanställning. Regionala mål för gröna korridorer Göteborgsregionens kommunalförbund har arbetat fram en strukturbild för Göteborgsregionen som används i GRs övergripande arbete (GR 2008). Kommunerna i regionen är överens om att det är ett betydande gemensamt intresse att de större sammanhängande grönområdena bidrar till Göteborgsregionens attraktionskraft. Man är överens om att de gröna kilarna ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd/grönområden. Tätortsnära natur och grönstråk är viktigt för att uppnå målet God bebyggd miljö. (Foto: Per Schillander) 39

40 Mölndals stads mål Mölndals stad tolkning av miljökvalitetsmålet Levande skogar poängterar att växter och djur naturligt ska kunna sprida sig i landskapet genom lämpliga korridorer - nätverk (Mölndals stad 2007). Målet God bebyggd miljö handlar om att säkerställa behovet av lättillgänglig rekreation och tillgång till natur genom gröna stråk in i bebyggelsen. I samband med nybyggnation råder en generell försiktighet och återhållsamhet med exploateringar i vattenmiljöer, naturområden, parker eller friluftsområden avsatta för rekreation. För målet Ett rikt växt och djurliv är ambitionen att den biologiska mångfalden ska höjas och naturligt förekommande arter och naturtyper ska bevaras (Mölndals stad 2007). Göteborgs stads mål Göteborgs stads miljökvalitetsmål Ett rikt växt och djurliv, syftar till att 2025 ha ett landskap med en rik variation av naturtyper, gröna stråk, goda spridningsmöjligheter och fungerande ekologiska processer, så att den biologiska mångfalden inte minskar jämfört med Mål 2 i Göteborgs grönplan (remissutgåva) handlar om att staden ska vara grön med ett rikt växt- och djurliv, där ekosystemens tjänster tas tillvara (Göteborgs stad 2013c). Ett av delmålen är att undersöka om det finns möjligheter att skapa ekodukter eller faunapassager för att motverka barriäreffekter. Mål 3 handlar om att staden ska ha tydlig karaktär och stor variation bland parker och naturområden. Ett av delmålen handlar om att bevara och utveckla de regionala gröna kilarna, där en av dem är Slottsskogen-Sandsjöbackakilen. Vandringsleder kan binda ihop kilar och det är viktigt att förstärka kopplingarna mellan kilarna genom ekodukter eller parkodukter. 40

41 5.3 Målbild för åtgärdsvalsstudien Mot denna bakgrund och i samråd med kontaktade parter har följande målbild formulerats: 1. Söderleden begränsar inte tillgängligheten för boende i området 2. Hela området blir en lättillgänglig tillgång för friluftsliv och rekreation för boende i Fässbergsdalen och invid den gröna kilen Sandsjöbacka- Änggårdsbergen 3. Bullerstörningarna från Söderleden är begränsade i utsträckning och påverkar inte friluftslivet eller djurs rörelsemönster 4. Uppkomsten av näringsverksamhet kopplad till natur, friluftsliv och rekreation hindras inte av Söderleden 5. Inga viltolyckor med älg och rådjur på Söderleden 6. Den blå kilen Välen-Stora Ån-Fässbergsdalen är förstärkt och bara till liten del påverkad av Söderleden 7. Söderledens barriäreffekt är minimerad och bidrar inte till utarmningen av biologisk mångfald i Änggårdsbergen och Slottsskogen 8. Kommande naturreservat vid Välen har en god kontakt med naturreservaten Änggårdsbergen och Sandsjöbacka Utöver denna målbild har förslag på målbiotoper och målarter tagits fram: Målbiotoper föreslås vara ljung-gräshed, våtmark samt ädellövskog med brynbuskar. Dessa finns både i Änggårdsbergen och i Sandsjöbacka och bör utgöra funktionella, sammanhängande biotoper genom hela grönstråket. Målarter (utöver människa) föreslås vara älg, igelkott, hasselmus, ärtsångare, vanlig groda, hasselsnok samt fjärilarna puktörneblåvinge och påfågelöga, där dessa är knutna till ädellövskog, lövskogsbryn, våtmark respektive ljung-gräshed. För dessa målbiotoper och målarter behöver adekvata kontrollprogram utarbetas. 41

42 6 Alternativa lösningar 6.1 Analys enligt fyrstegsprincipen Trafikverket arbetar efter en fyrstegsprincip där förslag till lämpliga lösningar på identifierade problem i transportsystemet diskuteras och prövas förutsättningslöst. Fyrstegsprincipen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för transportsystemet och som en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. Åtgärder ur de lägsta stegen är mest resurseffektiva och ska därför prioriteras för att lösa identifierade problem (steg 1 och 2). Principen bygger på ett transportslagsövergripande synsätt och i denna åtgärdsvalsstudie har den varit ett stöd för att finna lämpliga åtgärder. 1. TÄNK OM Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. 2. OPTIMERA Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt transportsystem och transportmedel. Det handlar om styrning, drift, planering, trafikering och påverkan för att använda befintligt vägnät och fordon effektivare. 3. BYGG OM Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. 4. BYGG NYTT Omfattar större om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya sträckningar av väg eller järnväg. Värt att notera är att en åtgärd i ett av stegen ofta kan ge effekter i flera andra steg. Att till exempel bygga en cykelbana (steg 3 eller 4) kan sekundärt ge både effektivare utnyttjande av befintligt system (steg 2) och förändra val av transportsätt (steg 1). Många gånger omfattar den samlade lösningen för ett problem åtgärder i flera steg i fyrstegsprincipen (figur 27). Dessa kan samlas i åtgärdspaket, där åtgärderna kan samverka och förstärka varandra exempelvis åtgärder i steg 1, steg 2 och steg 3. 42

43 Fyrstegsprincipen och hur de olika stegens åtgärder varierar i tid och mängd. 6.2 Tänkbara åtgärdstyper Det finns en rad tänkbara åtgärder som skulle bidra till att mildra barriäreffekterna för friluftsliv, flora och fauna längs med Söderleden. Med stöd i fyrstegsprincipen kan man överväga åtgärder som påverkar trafiken eller de som drabbas av ledens barriäreffekt. Flera av dessa åtgärder skulle inte fungera fullt ut eller inte vara samhällsekonomiskt försvarbara. Några leder mer än andra till att uppfylla målen med studien. Med hänsyn till studiens avgränsningar handlar de flesta åtgärderna om att skapa någon form av passage för friluftsliv och djur. Därtill kan åtgärder längs med Söderleden förstärka passagerna och de olika stråken. 6.3 Studerade åtgärdstyper I denna åtgärdsvalsstudie formades tänkbara åtgärder vid ett andra dialogmöte, vilka beskrivs i detta avsnitt. Deltagarna fick i gruppdiskussioner gemensamt föreslå åtgärder enligt fyrstegsprincipens samtliga steg. Åtgärderna kopplades till studiens målbild (kap 5.3) som togs fram vid det första dialogmötet. Många av åtgärderna kan motiveras utifrån flera mål och de kan därmed bidra till en bättre måluppfyllelse. Flertalet av åtgärderna kan med fördel kombineras. Åtgärdsvalsstudien avgränsades dock till att omfatta åtgärder som inte innebär väsentligt förändrat vägtrafiksystem. Ekodukt kombinerad med grönstruktur och vandringsled En ekodukt är en bro som leder det omgivande landskapet över vägen/järnvägen. Den är relativt bred, bevuxen med vegetation och har strukturer för att locka olika djurarter (figur 28). Vegetationen på ekodukten ska vara samma som i det omgivande landskapet. En ekodukt är inte inriktad på någon specifik art utan är tänkt att kunna leda över hela ekosystem. Hela den omgivande sträckan förses med viltstängsel för att minska antalet trafikdödade djur, och för att leda dem till befintliga passager och ekodukt. En ekodukt är möjlig att konstruera både som passage för djur och för människor, men inte för 43

44 motorfordon. Bron kan delas upp i en grön beväxt del och en del med en grusad GC-väg. Bron förses med bländ- och bullerskydd för att förhindra att trafiken skrämmer bort djur som tar sig upp på bron. Bullerskydd gör också miljön mer trivsam för människor som passerar. Att utveckla omgivande grönstruktur med en attraktiv vandringsled i nordsydlig riktning, ansluten till ekodukten, främjar friluftslivet och rörelser över Söderleden. Mölndals stad har redan dessa planer i planprogrammet för Lilla Fässbergsdalen. Ekodukt vid Jyske Ås, Danmark. (Foto: Mats Lindqvist) GC-bro alternativt GC-port En gång- och cykelbro är en konventionell bro anpassad för cyklister och gående. Den är normalt sex meter bred och förses med räcke och belysning. Alternativet är att göra en GC-port, liknande de befintliga längs utredningsområdet. Båda konstruktionerna anläggs tillsammans med bullerskyddanden åtgärder mot Söderleden och kompletteras med GC-banor till den nya bron. Viltstängsel Viltstängsel hindrar djur från att komma ut på vägbanan. För att kunna leda djuren till lämpliga passager behöver det sluta väl an till de passager som finns. Om de förses med ett finmaskigt smådjursnät/faunastängsel i nederkant kan de förhindra mindre djur att ta sig igenom. Viltstängsel behöver oftast kompletteras med uthopp. Dessa är konstruktioner i viltstängslet som gör att djur, som av misstag har kommit in på vägen, har möjlighet att komma ut (figur 29). För Söderleden krävs en passage i from av en ekodukt för att det ska bli funktionellt med viltstängsel. Utan en ekodukt eller annan funktionell passage för större klövdjur, kommer viltstängslet att utgöra en större barriär än vägen gör idag. Viltolyckorna skulle dock minska liksom den biologiska mångfalden. 44

45 Uthopp och viltstängsel vid Tanum, E6. (Foto: Mattias Olsson) Utteranpassa befintliga passager vid vattendrag Det finns tre broar där Stora Ån passerar Söderleden. Passagerna kan enkelt anpassas för att fungera året om och då gynna landlevande djur, speciellt när vattendraget är fruset. Åtgärder kombineras ibland med ett lågt faunastängsel som är tätt mot marken och sätts m ut från passagen på båda sidor: För utter och andra mindre djur är det värdefullt med någon variant av torr passagen genom trumman eller under bron. Anlägga trädridåer efter vattendrag Åtgärden kan bli aktuell längs Stora Ån. En ridå av lövträd som till exempel al och ask skuggar vattendraget. Eftersom ljusinsläppet minskar blir produktionen av vattenväxter och alger mindre och vattendraget växer inte igen. Löv som faller ned blir till viktig föda för smådjur på botten som till exempel sländelarver. Smådjuren utgör sedan en viktig födokälla för fisk och fågel. Träden skuggar vattnet och håller på så sätt nere temperaturen. Vid lägre temperatur kan mer syre vara löst i vattnet och både smådjur och fisk trivs bättre. Fisk som öring kan gömma sig under alrötter och nedhängande grenar och kan på så sätt undgå att bli uppätna av till exempel rovfåglar. Trädridåer har ytterligare funktioner. Eftersom de kan bilda pärlband i landskapet utgör de viktiga spridningskorridorer för växter och djur, bland annat fågel. Trädrötterna binder samman åkanten, vilket motverkar erosionsskador och näringsläckage. Bullervall/bullerskärm/vegetation längs med leden Vallar konstruerade av överskottsmassor kan anläggas längs med Söderleden för att minska bullret. Ett alternativ är att sätta upp bullerskärmar eller att kombinera vallar och skärmar. Bullerskärmar ska anpassas till omgivningens karaktär och bör inte ge en monoton upplevelse för trafikanterna. Skärmens 45

46 höjd, färg, material och utformning kan varieras för att minska monotonin. Planteringar kan också användas för att variera det intryck som skärmen ger. Vegetation och mjuk mark kan med fördel användas för att förstärka bullerdämpning längs Söderleden. Gaturummet domineras vanligen av hårda material som reflekterar och förstärker trafikbullret. Med en större andel buskar och träd i anslutning till trafiken, kan istället en del av bullret reduceras. Stora Ån med dagvattendamm samt befintlig bullerskärm, norra sidan Söderleden, mellan Åbromotet och Fässbergsmotet. (Foto: Mattias Olsson) Utveckla våtmarker längs Stora Ån Våtmarker brukar beskrivas som naturens egna reningsverk och kan medverka till att förhöjda halter näringsämnen i vattnet reduceras. Naturliga våtmarker påverkar vattenbalansen i landskapet och verkar utjämnande på vattenflödet i ett vattendrag. Våtmarker hör till våra mest artrika miljöer, dessutom är ett stort antal hotade växt- och djurarter knutna till dessa marker. Det finns möjligheter att utveckla våtmarker längs Stora Ån. I den framtida exploateringen av området kommer det att krävas utjämningsmagasin eftersom översvämningsrisken är stor för ån. Då Mölndals stad och Göteborgs stad just nu planerar utbyggnader i Fässbergsdalen, från Frölunda till Åbro, blir det viktigt att granska planerna med dagvattenhanteringen till Stora Ån. Här finns möjligheter att utveckla det blå stråket. 46

47 Naturbuss En naturbuss kan överbrygga barriäreffekten och erbjuda god tillgänglighet till naturområden på båda sidor om Söderleden. Slingan för en naturbuss kan utformas med hänsyn till upptagningsområden, friluftslivets behov och lämpliga målpunkter i naturområdena. En naturbuss skulle även kunna erbjuda en naturguide som ger inspiration och förmedlar kunskap om naturområdets kvaliteter. Exempel på naturbuss finns i Skåne där en Natur- och kulturbuss finns etablerad sedan Målet där är att göra det möjligt för skola, allmänhet och turister att upptäcka Skånes naturomgivningar och intressanta kulturupplevelser på ett trevligt och miljövänligt sätt. Verksamheten bedrivs i samarbete med Skånetrafiken. Naturstig En naturstig kan förstärka friluftslivet i grönstråket och skulle kunna anläggas från Änggårdsbergen och ända till Sandsjöbacka. Naturstigen kan gå via befintliga passager och ansluta till redan befintliga stigar i de båda naturreservaten, och på så sätt bli ett långt sammanhängande vandringsstråk. Längs med stigen kan intressanta platser, sällsynt natur, speciella arter och fenomen beskrivas på skyltar eller i papperstryck. En möjlighet är att använda mobiltelefonens appar för information. En naturstig har både pedagogiska och upplevelsemässiga värden. Naturstigar finns utformade i ett flertal naturområden och naturreservat runt om Göteborg. Exempel är Sandsjöbacka, Änggårdsbergen och Bokedalen i Partille kommun. Övriga anpassningar av befintliga passager Passagerna längs sträckan kan anpassas till djurlivet för att göra dem mer lämpliga som faunapassager. Följande är exempel på anpassningar som kan göras: dämpa buller och ljus från leden genom att sätta upp skärmar på broräcken och räcken ovanför GC-portarna. Skärmarna bör vara cirka 2 m höga. plantera vegetation kring passagen bredda påfarten till passagen lägga ut sand eller grus på marken eller lämna en gräsbeklädd sträng på passagen skapa så kallade faunadepåer vid passagen, det vill säga att lägga ut sådana strukturer som finns i landskapet och som djuren behöver för spridning och skydd (exempelvis stenhögar, stenmurar, ris och stubbar) (figur 31). förstärkt viltstängsel, faunastängsel mm för att förbättra funktionen trummor under Söderleden kan användas av groddjur. Dessa behöver inte byggas om, men ledarmar bör anläggas för att leda in groddjuren till trummorna och för att förhindra att de går upp på vägen och blir påkörda (figur 32). 47

48 Faunadepå på ekodukt i Tyskland (notera ödlan). (Foto: Mattias Olsson) Trumma under Söderleden i jämnhöjd med Sisjöns golfbana. Passagen kan förses med ledarmar för hindra groddjur från att ta sig upp på vägbanan. (Foto: Mattias Olsson) 6.4 Uppfylls studiens målbild? För att avgöra om tänkbara åtgärder uppfyller den målbild som formulerats under 5.3 har en utvärdering gjorts i tabell 2. Åtgärderna har klassificerats i tre nivåer: grön innebär att åtgärden till stor del bidrar till måluppfyllelse, gult att åtgärden till viss del bidrar till måluppfyllelse och röd att åtgärden inte bidrar till måluppfyllelse. 48

49 Tabell 3. Studerade åtgärder och förhållandet till studiens ingående målbilder. Grönt = åtgärden bidrar till stor del till måluppfyllelse. Gult = åtgärden bidrar till viss del till måluppfyllelse. Rött = åtgärden bidrar inte till måluppfyllelse. Målbilder Åtgärder 1. Söderleden begränsar inte tillgängligheten för boende i området 2. Hela området blir en lättillgänglig tillgång för friluftsliv och rekreation för boende i Fässbergsdalen och invid den gröna kilen Sandsjöbacka- Änggårdsbergen 3. Bullerstörningarna från Söderleden är begränsade i utsträckning och påverkar inte friluftslivet eller djurs rörelsemönster 4. Uppkomsten av näringsverksamhet kopplad till natur, friluftsliv och rekreation hindras inte av Söderleden 5. Inga viltolyckor med älg och rådjur på Söderleden 6. Den blå kilen Välen-Stora Ån-Fässbergsdalen är förstärkt och bara till liten del påverkad av Söderleden 7. Söderledens barriäreffekt är minimerad och bidrar inte till utarmningen av biologisk mångfald i Änggårdsbergen och Slottsskogen 8. Kommande naturreservat vid Välen har en god kontakt med naturreservaten Änggårdsbergen och Sandsjöbacka. Ekodukt inklusive GC-väg, viltstängsel och ett grönt stråk GC-port alt GC-bro med bullerskydd Viltstängsel med smådjursnät i nederkant Utteranpassa befintliga broar över vattendrag Anlägga trädridåer efter vattendrag Bullervallar/skärm och vegetation längs med leden Utveckla våtmarker längs Stora Ån Naturbuss/utflyktsbuss Vandringsled Förstärka och anpassa befintliga passager för människor och djur 49

50 Av tabellen framgår att de flesta åtgärder ger ett litet eller obefintligt bidrag till måluppfyllelsen. Att kombinera stora och små åtgärder ger tillsammans en mer komplett uppfylld målbild. En ekodukt eller en GC-bro bidrar dock till störst måluppfyllelse. Studien har inte bedömt om några mål väger tyngre än andra. 6.5 Grönstråkets karaktär och val av åtgärder Flera mål handlar om friluftslivets rörlighet i området. En huvuduppgift måste därför vara att välja åtgärder och utforma stråket så att människors rekreation och friluftsliv underlättas. Sannolikt behöver det gröna stråket utformas som ett kontinuerligt, men varierat landskap, där varje del samtidigt är lockande för människor och funktionellt för faunan. Detta är inget som studien har ägnat större uppmärksamhet, men som bör väga tungt i det fortsatta arbetet. Växligheten utgör bas i ekosystemen och förutsättningarna för vilket djurliv som kan leva och röra sig i stråket. När det gäller växtlighetens möjligheter att utvecklas och spridas i stråket handlar det till stor del om anläggning och skötsel. Växter är normalt lättspridda i landskapet, men i de fall växter har en starkt begränsad spridningsmöjlighet kan väl utformade åtgärder underlätta spridningen. Det kan både handla om nord-sydlig spridning i det gröna stråket och öst-västlig spridning i det blå stråket. De åtgärder för faunan som föreslås för vägsystemet måste anpassas för de arter som finns i området. Groddjur har andra krav än rådjur vad gäller livsmiljö och utformning av faunapassage. I Mölndals stads utredning om grönstråk i Fässbergsdalen görs en ansats för att beskriva de målarter som man tänkte anpassa grönområdena till (Mölndals stad 2012). I och med att kvarvarande grönytor är begränsade bör man utveckla förutsättningarna för de arter som lever på relativt små ytor. Målarter har diskuterats och Mölndals stad har betonat vikten av en blomsterrik miljö för att skapa ett stort underlag för en rik insektsfauna med dagfjärilar mm. Mölndals stad vill också skapa mer variation i området med dungar, bryn, faunadepåer mm för att få en yta som attraherar fler arter. Vid dialogmötet diskuterades vilka målbiotoper och målarter som projektet skulle ha. Här nämndes ljunghed som målbiotop och nattskärra, hasselsnok och älg som målarter. Förslaget har sedan utvecklats till de biotoper och arter som nämns på sidan 40. En sammanlänkning i stråket kan ge förutsättningar för goda spridningsmöjligheter för dessa arter. En positiv utveckling för dessa arter blir därmed ett bra mått på stråkets funktionalitet. Arter som rör sig över stora ytor nyttjar området främst som vandringskorridor för att ta sig till större sammanhängande områden. Bland dessa arter märks till exempel älg. Därför bör delar av den gröna korridoren förses med mer skyddande växtlighet, så att de får skydd under sina vandringar. Dessutom är Söderleden ett problemområde för viltolyckor och hela stråket bör därför anpassas även för det större viltet. Viltstängsel bör användas för att leda dessa djur till passagen. Förutom målarter för den gröna korridoren har man inom Mölndals stad också utrett vilken funktion som området bör fylla. Den framtida funktionen för grönstråket kan beskrivas med tre viktiga perspektiv för den biologiska mångfalden i området: Att området skall ha en sådan kvalitet att det upprätthåller dagliga rörelsemönster för många av de förekommande arterna Att området fungerar som spridningskorridor för arter in till Änggårdsbergen. 50

51 Att det skall finnas goda och rika livsmiljöer i hela området för de förekommande arterna. För att tillgodose dessa tre nivåer bör grönstråket utvecklas från att idag i stort bestå av åkervall till en mer varierad miljö. Förslag ges till anläggande av småvatten som berikar mångfalden, nya skogsdungar och åkerholmar ger skydd och föda, faunadepåer av ris, stensamlingar, torra sandmarker mm för insektslivet. Frågorna om korridorens funktion finns med i utredningar som genomförts av Mölndals stad (Mölndals stad 2012). När det gäller den kritiska frågan om hur bred en korridor bör vara, finns det inga entydiga svar. Forskningen inom detta fält är relativt omfattande och resultaten varierar till stor del beroende på inriktning, definition av korridor och framförallt mål med korridoren. Inriktningen i arbetet, särskilt i ett för övrig exploaterat område, bör vara att göra korridoren så bred som det är möjligt. En passage kommer att bli avsevärt smalare än grönstråket och det är en förutsättning att grönstråket blir så pass brett att passagen blir hållbar för ovanstående tre funktioner. En ekodukt kommer att fungera som en flaskhals i stråket och chansen att ekodukten ska fungera som passage blir högre om grönstråket i övrigt ger utrymme för djur dagliga rörelser. Mångfalden kan öka om stråket är så pass stort att antalet miljöer blir många. Olika arter har olika krav på livsmiljö och variationen i landskapet är därför av stort värde. Länsstyrelsen har i sitt yttrande om planprogrammet för Lilla Fässbergsdalen betonat att den gröna korridoren bör vara minst m bred. Om en passage över Söderleden anläggs måste denna och grönstrukturen ses som en helhet, där effekterna för ekosystemen blir beroende av vad den svagaste länken medger. I det kommande planprogrammet ska grönstråkets funktion beskrivas, för att också klarlägga vilka krav som måste ställas på stråkets utformning (dimensioner och innehåll). I detta sammanhang är det helt avgörande att det redan idag mycket smala grönstråket värnas och utvecklas för friluftsliv, flora, och fauna. Om utrymme kan ges för samtliga krav för fauna och flora gynnar det på ett utmärkt sätt även friluftslivets förutsättningar. Det är också viktigt att placera och utforma de lokalgator som kommer att korsa stråket, så att stråkets funktionalitet säkras. 6.6 Åtgärdspaket Mot bakgrund i vad som framkommit vid dialogmöten, med avstamp i de preciserade projektmålen och i en bedömning i hur väl åtgärderna bidrar till målen har det skapats tre åtgärdspaket. Hur dessa paket stämmer med målen utvärderas i tabell 3. Följande tre åtgärdspaket har identifierats: Paket 1 Ekodukt inklusive GC-väg, viltstängsel, anpassning av befintliga passager, åtgärder för Stora Ån, bullervallar och grönstruktur Paket 2 GC-bro alternativt GC-port, viltstängsel, anpassning av befintliga passager, åtgärder för Stora Ån, bullervallar och grönstruktur Paket 3 Anpassa befintliga passager för både friluftsliv och fauna, viltstängsel, bullervallar samt åtgärder för Stora Ån 51

52 Dessa åtgärdspaket kan beskrivas som ett baspaket (3) påbyggt med en måttligt ambitiös passage (2) eller en komplett ekodukt (1) den senare inklusive hela det funktionella grönstråket, se figur 33. Schematisk bild över hur det föreslagna åtgärdspaketen förhåller sig till varandra. Paket 3 är ett baspaket som adderas med olika ambitiösa passager, en GC-bro i paket 2 och en komplett ekodukt i paket Utvärdering av alternativen och måluppfyllelse Paket 1 Ekodukt inklusive GC-väg, viltstängsel, anpassning av befintliga passager, åtgärder för Stora Ån, bullervallar och grönstruktur En viktig parameter för funktion och kostnad är längden på en ekodukt. I det sammanhanget vore det troligen bäst att samla (åtminstone) de tre större infrastrukturstråken Söderleden, Jolengatan och en planerad spårväg längs Söderleden, nära varandra vid platsen för ekodukten. Innan man bestämmer lokalisering och design bör man utreda om detta är byggtekniskt och ekonomiskt fördelaktigt. Minst mark går då åt till infrastruktur och man kan frisätta ytor som idag är skräpmark mellan infrastrukturstråken. I och med Jolengatans höga trafikvolym bör man se över möjligheterna för djuren att passera denna väg säkert, annars finns det risk att funktionen för en ekodukt över Söderleden blir kraftigt försämrad. Exakt detaljutformning av ekodukten kan dock först göras när man bestäms lokalvägarnas dragning och på vilken plats man vill anlägga ekodukten. I figur 34 och 35 visas exempel på befintliga ekodukter i Tyskland. Ekodukten bör designas och ha tillräckliga dimensioner för att det ska kännas som att naturmiljöerna leds över vägsystemen. Bredden på ekodukten bör därför anpassas så att det finns plats för skyddande vegetation uppe på ekodukten, samt öppnare ytor så att djuren kan se över till andra sidan. Vegetationen på ekodukten ska utgöras av på orten naturligt förekommande arter. Viltolyckorna på Söderleden motiverar viltstängsel och faunastängsel för att leda djuren till de olika passagerna och framför allt ekodukten. Utformningen av grönstråken på båda sidor av Söderleden anpassas delvis efter omgivande natur men behöver struktureras om för att passa för både friluftsliv, djur och växter. Mölndals stad har tagit fram ett förslag till utformningen av grönstråket (Mölndals stad 2012). Anpassning av befintliga passager handlar om att förstärka dessa för det rörliga friluftslivet och för djur som ska passera. I anslutning till passagerna görs bullerreducerande åtgärder samt att de blir mer tillgängliga genom att till 52

53 exempel förbättra GC-banor och eventuellt göra nya stråk. Passagerna kan därmed bli mer attraktiva att använda, både för den dagliga transporten mellan hem och arbete/skola och för rörelser mellan naturområden. Bullervallar på ömse sidor om vägen bör anläggas så att de smälter in i landskapet. Eventuellt behöver de förstärkas i höjdled med bullerskärm eller att vissa sträckor har bullerskärm och andra bullervall. En bullervall kan med fördel kompletteras med planteringar, som då kan förstärka ledstråken i landskapet. De stora passagerna för Stor Ån förses med hyllor eller landpassager för smådjur. Övriga mindre passager kan förses med ledarmar för groddjur. Övriga anpassningar för Stora Ån kan vara att anlägga våtmarker/utjämningsmagasin och att plantera träd längs åkanten. Göteborgs stad och Mölndals stad har ett samarbete kring översvämningsrisker i Stora Ån och tillrinnande bäckar. Utredningar kring kommande åtgärder för ån i samband med detaljplaneskeden bör även omfatta dessa perspektiv. Exempel på ekodukt vid Überling, Tyskland. (Foto: Mats Lindqvist) 53

54 Ekodukt vid Fahrenholz i Tyskland ligger i ett flackt jordbrukslandskap. Notera skogsfragmenten som finns utspridda i jordbrukslandskapet. Dessa utgör s k stepping stones, mindre enheter som utgör livsmiljöer och skydd när djuren rör sig i landskapet för att nå ekodukten. (Foto: Michael Henneberg) Effekter Att anpassa befintliga passager och anlägga en ny ekodukt kommer att förändra områdets karaktär och medföra nya möjligheter till friluftsliv. Det finns flera viktiga faktorer som kan förändra friluftslivets förutsättningar till det bättre om projektet genomförs. Effekter för friluftsliv 1. Möjlighet att anpassa nytt stråk för friluftsliv. Boende kring Söderleden har idag GC-stråken till förfogande för att röra sig över vägen, men inget av dessa stråk är speciellt anpassat för friluftsliv. Med en ekodukt och GC-stråk mitt i den gröna korridoren tvärs Fässbergsdalen skapas en mycket mer behaglig och intressant resa genom landskapet för både vandrare, ryttare och cyklister. Med en rätt utformad ekodukt med bullerskärmar och vegetation märks knappt motorvägens buller när man är uppe på ekodukten. Naturmiljöerna på en ekodukt kan göras intressanta och varierande. Vid ekodukten finns möjlighet att informera om de djur som använder bron genom att visa bilder eller filmer på de passerande djuren. På så sätt kan man få ökat lokalt intresse för den fauna och närmiljö som finns i grönstråket och närliggande naturområden. 2. Utökade verksamhetsområden. Det befintliga friluftslivet kan knyta kontakt med verksamheter i angränsande områden och på olika sätt utöka sitt verksamhetsområde till båda sidor av Fässbergsdalen. 54

55 3. Avstånden till attraktiva områden minskar. Med ett anpassat stråk för friluftsliv kan man förkorta avstånden mellan boendemiljöerna norr om Söderleden (Eklanda, Solängen, Fässberg) och till exempel Lunnagården, Sisjön och vandringslederna däromkring. En vandring från Eklandaskolan till Lunnagården via ett centralt GC-stråk och ekodukt skulle bli omkring 1,7 km. Idag är den kortaste vägen för en sådan vandring omkring 2,7 km. Ekodukten skulle också kunna öka antalet rörelser till fots eller med cykel mellan målpunkter på båda sidor om leden. Målpunkter kan vara handel, arbetsplatser och övriga verksamheter. 4. Tillgängligheten till naturområden ökar. Skolor och annan verksamhet för barn och ungdomar som ligger på inte alltför långt avstånd till ekodukten kommer enkelt att nå naturområdena på båda sidor om Söderleden. Till exempel kan en cykeltur till Sisjön längs en trygg och trevlig cykelbana bli möjlig samt en ridtur mellan Långeberga ridhus via Änggårdsbergen och ekodukten vidare till Askims ridhus (figur 36). 5. Välens och Änggårdsbergens naturreservat får kontakt. Tillgängligheten till grönområdet längs med Stora Ån kan göra det möjligt att följa den blå kilen mellan de båda naturreservaten. I Program Grönstruktur för Fässbergsdalen lyfts det blå stråket fram (Wingren 2009). Stora Ån ska i första hand fungera som ett rekreationsstråk för cykelturer, promenader, fiske och kanske också kanot och ridning. Åtgärder bör göras för att förstärka åns ekologiska kvaliteter. 6. Anpassningar av befintliga passager. Det rörliga friluftslivet är idag hänvisat att passera Söderleden via de GC-stråk som finns. Genom att sätta bullerskärmar på de två GC-portarna kan passerande människor uppleva en tystare miljö när de skall passera Söderleden. Eventuellt kan passagerna ytterligare anpassas genom att anlägga nya GC-banor som ansluts till befintliga passager. Ridväg på ekodukt i Tyskland. (Foto: Mattias Olsson) 55

56 Effekter för floran 1. Ökad biologisk mångfald. De befintliga passagerna tvärs med Söderleden är dåligt utformade för att gynna växternas naturliga etablering och spridning. En rätt utformad ekodukt, med genomtänkt etablering av arter och växtmiljöer, skulle därför kunna binda ihop ekosystemen på ömse sidor av Fässbergsdalen. Växtmiljöer och spridningsvägar längs med Söderleden och Stora Ån är inte lika uppdelade och brutna. Åtgärder skulle här kunna förstärka och utveckla livsmiljöer och spridningsvägar för en rad arter i det blå stråket. Med en ökad rörlighet för djuren tvärs Fässbergsdalen ökar även spridningsmöjligheterna för många växter, exempelvis de vars frön och sporer förflyttas med pälsdjur. Effekter för faunan 1. Ökad biologisk mångfald. De befintliga passagerna tvärs Söderleden uppfyller inte kraven för bland annat större hjortdjur, större rovdjur, fjärilar med flera arter. En ekodukt skulle därför binda ihop naturområdena på båda sidor om leden och stärka ekologiska samband. Åtgärder längs Stora Ån och för befintliga passager skulle kunna utveckla livsmiljöer och spridningsvägar för en rad arter. 2. Färre trafikdödade djur. Med viltstängsel minskar kollisionsrisken med djur och antalet trafikolyckor med allvarliga personskador eller dödsfall reduceras. Färre djur trafikdödas, med mer livskraftiga populationer som följd. För att uppnå de ekologiska målen krävs att det finns lämpliga passager där djur kan ta sig över leden, vilket möjliggörs med en ekodukt. Färre trafikdödade djur innebär också ökad möjlighet till utvecklad jakt i området. 3. Fler djur kan passera befintliga passager. En översyn visade att inom utredningsområdet finns sex befintliga passager (tre passager för Stora Ån och tre GC-portar) som identifierats som lämpliga för faunan (samt ett flertal mindre trummor som kan nyttjas av groddjur). Dessa används troligen redan idag av enstaka arter, som mindre mårddjur, räv, grävling och i viss mån rådjur. Ingen av dessa passager är dock anpassad för att medge förflyttning av hela ekosystemets arter. GC-portarna kan få en förbättrad funktion om de förses med ledarmar av faunastängsel, och om faunaskärmar (en skärm som reducerar visuella och bullrande störningar från motorvägen) anläggs på passagerna för att minska störningar från motorvägen (åtgärd för däggdjur). Finmaskigt faunastängsel kring dessa GC-portar kan medföra att dödstalet för småviltet lokalt reduceras, och att passagerna används mer av djuren. Trafikplatsernas broar över Söderleden är hårt trafikerade och svåra för djuren att nyttja. 56

57 Paket 2 GC-bro alternativt GC-port, viltstängsel, anpassning av befintliga passager, åtgärder för Stora Ån, bullervallar och grönstruktur En bro eller port på gång- och cykeltrafik i grönstråket kräver anpassning av omkringliggande GC-stråk. En naturstig genom grönstråket leder över bron och vidare genom grönstråket på andra sidan. Grönstråket anpassas delvis efter omgivande natur på båda sidor men behöver struktureras väl för att passa både för friluftsliv, djur och växter. Viltstängsel sätts upp längs med Söderleden för att minska viltolyckorna. Stängslet ansluts till den nya och de gamla passagerna. Strävan är att leda djuren till GC-passagerna (ej gångbron). I övrigt blir e I paketet ingår viltstängsel, faunastängsel, bullervallar samt anpassning av befintliga passager och åtgärder längs Stor Ån. Utformningen och effekterna av dessa åtgärder blir likvärdiga som i paket 1. Effekter Effekter för friluftsliv 1. Effekterna likvärdiga paket 1. En GC-bro eller GC-port i grönstråket kommer i stort sett att få samma effekter på friluftslivet som en ekodukt. GC-bron underlättar för människors rörelser över leden, både för friluftsliv och rörelser mellan målpunkter. Bron kommer till viss del att kunna binda ihop grönstråket rent tekniskt men de ekologiska sambanden blir fortsatt brutna. En GC-passage förstärker tillgängligheten, men ger en sämre upplevelse än en ekodukt då man rör sig tvärs över leden. Bullerreduceringen längs med Söderleden förbättrar dock upplevelsen av att vistas i vägens närhet. Effekter för floran 1. Något ökad biologisk mångfald. De befintliga passagerna tvärs med Söderleden är dåligt utformade för att gynna växternas naturliga etablering och spridning. Med en väl utformad grönstruktur norr och söder om leden kan avståndet mellan lämpliga växtplatser bli kortare, trots avsaknaden av en komplett ekodukt. Växtmiljöer och spridningsvägar tvärs Söderleden och längs Stora Ån är inte lika uppdelade och brutna. Åtgärder skulle här kunna förstärka och utveckla livsmiljöer och spridningsvägar för en rad arter i det blå stråket. Med en något ökad rörlighet för djuren tvärs Fässbergsdalen ökar även spridningsmöjligheterna för många växter, exempelvis de vars frön och sporer förflyttas med pälsdjur. Effekter för faunan 1. Något ökad biologisk mångfald. En viss del av den mindre faunan kan ta sig över via denna passage men den medför inte förflyttning av hela ekosystemets arter. Eftersom den nya passagen inte blir lämplig för större hjortdjur kommer ett viltstängsel att utgöra en barriär. Det riskerar att medföra en utarmning av bland annat älg- och rådjurspopulationen i framförallt Änggårdsbergen. 57

58 2. Färre trafikdödade djur. Med viltstängsel minskar kollisionsrisken med djur och antalet trafikolyckor med allvarliga personskador eller dödsfall reduceras. Eftersom en GC-bro inte lämpar sig som passage för större hjortdjur som älg, kommer dessa att fortsätta ta sig ut på Söderleden där viltstängslet upphör, bland annat vid moten. Det medför risk för påkörning och trafikolycka. 3. Fler djur kan passera befintliga passager. Åtgärder för fauna på redan befintliga passager kan få fler mindre djur att röra sig över leden. Med en väl utformad grönstruktur norr och söder om leden kan språnget över leden bli något kortare, trots avsaknaden av en komplett ekodukt. Samtidigt kvarstår barriäreffekterna för större klövdjur. Paket 3 Anpassa befintliga passager för både friluftsliv och fauna, viltstängsel, bullervallar, samt åtgärder för stora Ån Åtgärder för anpassningar av befintliga passager handlar om att förbättra dessa för det rörliga friluftslivet och för djur som ska passera. För dessa åtgärder, och åtgärderna avseende viltstängsel, bullervallar och längs Stora Ån, blir effekterna likvärdiga de i paket 1 och paket 2. Effekter Effekter för friluftsliv 1. Grönstråket blir fortsatt brutet. Boende kring Söderleden har idag GC-stråken till förfogande för att röra sig över vägen, men inget av dessa stråk är speciellt anpassat för friluftsliv. Grönstråket ligger för lång ifrån passagerna och den naturliga kopplingen mellan norra och södra sidans grönstråk uteblir. Med bullervallar blir det dock mer behagligt att vistas i vägens närhet. 2. Avstånden till attraktiva områden blir fortsatt långt. Söderleden kommer att fortsätta utgöra en barriär för att röra sig till fots, cykel eller till exempel ridning mellan naturområden på båda sidor. Avstånden blir fortsatt långa för de boende till målpunkter och naturområden. 3. Tillgängligheten till naturområden blir fortsatt dålig. För skolor och annan verksamhet för barn och ungdomar uteblir möjligheten att fritt röra sig i och mellan spännande naturlandskap. 4. Välens naturreservat och Änggårdsbergens naturreservat får delvis kontakt. Om tillgängligheten till grönområdet längs med Stora Ån ökar kan detta skapa möjlighet att binda ihop reservaten. Det förutsätter dock att det i grönstråket anläggs en vandringsled som knyter an till en redan befintlig passage. 5. Anpassningar av befintliga passager. Det rörliga friluftslivet är idag hänvisat att passera Söderleden via de GC-stråk som finns. Genom att sätta bullerskärmar på de två GC-portarna kan passerande människor uppleva en tystare miljö när de skall passera Söderleden. Möjligt kan 58

59 passagerna ytterligare anpassas genom att anlägga nya GC-banor som ansluts till befintliga passager. Detta motsvarar ungefär effekterna av paket 1 och 2. Effekter för floran 1. Något ökad biologisk mångfald. De befintliga passagerna tvärs med Söderleden är dåligt utformade för att gynna växternas naturliga etablering och spridning. Växtmiljöer och spridningsvägar längs Stora Ån blir mindre uppdelade. Åtgärder skulle här kunna förstärka och utveckla livsmiljöer och spridningsvägar för en rad arter i det blå stråket. Effekter för faunan 1. Färre trafikdödade djur men minskad biologisk mångfald. Med viltstängsel minskar kollisionsrisken med djur och antalet trafikolyckor med allvarliga personskador eller dödsfall reduceras. Barriäreffekterna ökar när viltstängsel kommer upp samtidigt som det inte finns någon lämplig passage för flertalet av de djur som rör sig i området. Eftersom en GC-bro inte lämpar sig som passage för större hjortdjur som älg, kommer dessa att fortsätta ta sig ut på Söderleden där viltstängslet upphör, bland annat vid moten. Det medför påkörningsrisk och trafikolycka som möjlig konsekvens. Barriären kvarstår för många djur och den biologiska mångfalden minskar, i framförallt Änggårdsbergen. 2. Fler djur kan passera befintliga passager. Åtgärder för fauna på redan befintliga passager kan få fler mindre djur att röra sig över leden. Samtidigt återstår barriäreffekterna för större klövdjur. 59

60 6.8 Måluppfyllelse Tabell 4. Föreslagna åtgärdspaket och deras bidrag till uppfyllelse av målbilden. Grönt = åtgärdspaketet bidrar till stor del till måluppfyllelse. Gult = åtgärdspaketet bidrar till viss del till måluppfyllelse. Rött = åtgärdspaketet bidrar inte till måluppfyllelse. Åtgärdspaket Målbilder 1. Ekodukt inklusive GCväg, viltstängsel, anpassning av befintliga passager, åtgärder för Stora Ån, bullervallar och grönstruktur 2. GC-bro alternativt GC-port, viltstängsel, anpassning av befintliga passager, åtgärder för Stora Ån, bullervallar och grönstruktur 1. Söderleden begränsar inte tillgängligheten för boende i området Anpassa befintliga passager, viltstängsel, åtgärder för Stora Ån och bullervallar 2. Hela området blir en lättillgänglig tillgång för friluftsliv och rekreation för boende i Fässbergsdalen och invid den gröna kilen Sandsjöbacka- Änggårdsbergen 3. Bullerstörningarna från Söderleden är begränsade i utsträckning och påverkar inte friluftslivet eller djurs rörelsemönster 4. Uppkomsten av näringsverksamhet kopplad till natur, friluftsliv och rekreation hindras inte av Söderleden Inga viltolyckor med älg och rådjur på Söderleden Den blå kilen Välen-Stora Ån- Fässbergsdalen är förstärkt och bara till liten del påverkad av Söderleden 7. Söderledens barriäreffekt är minimerad och bidrar inte till utarmningen av biologisk mångfald i Änggårdsbergen och Slottsskogen 8. Kommande naturreservat vid Välen har en god kontakt med naturreservaten Änggårdsbergen och Sandsjöbacka Summa

61 Merparten av åtgärderna (exempelvis viltstängsel eller naturstig) ger var för sig ett mycket litet bidrag till målbilden. Endast en kombination av flera åtgärder kan ge ett påtagligt bidrag till målbildens uppfyllelse. Kärnan är det gröna stråket och en komplett ekodukt. Med dessa på plats kan övriga åtgärder ge värdefulla bidrag till målbilden. Målbilden kan till stor del uppfyllas om en ny ekodukt anläggs, tillsammans med goda möjligheter att gå och cykla. Förstärks dessutom befintliga passager för både fauna och friluftsliv, samtidigt som åtgärder för Stora Ån vidtas, ökar måluppfyllelsen ytterligare (paket 1). Att endast anlägga GC-bro eller GC-port i det gröna stråket samt dessutom anpassa befintliga passager främjar dock inte rörelser av hela ekosystem och fungerar dåligt för större hjortdjur. Målbilden att minska barriäreffekterna, koppla samman den blå kilen samt naturreservaten nås bara delvis med GC-port eller GC-bro. Att förstärka den gröna strukturen bidrar till målbilden, men utan en ekodukt kvarstår merparten av barriäreffekten (paket 2). Paket 3 kan till vissa delar bidra till målbilden, men bidrar i mycket liten utsträckning till att minska barriäreffekten. Med bullervallar och viltstängsel ökar snarast barriäreffekten av Söderleden. 6.9 Bortsorterade åtgärder Några av de föreslagna åtgärderna har sorterats bort med anledning av att deras bidrag till målbilden är för litet. Naturbussen som ensam åtgärd uppfyller inte målbilden. Med en ekodukt eller en GC-bro tillför inte naturbussen något extra i detta sammanhang. Naturbuss i kombination med anpassning av befintliga passager är tänkbart, men otillräckligt för målbilden Uppskattning av kostnader I detta avsnitt har grova uppskattningar gjorts för de föreslagna åtgärderna, baserat på erfarenheter från liknande projekt. Utöver de reservationer som beskrivs finns risker att markförhållanden och andra okända förutsättningar gör eventuella byggnationer betydligt mycket dyrare. Paket 1 Ekodukt inklusive GC-väg, viltstängsel, anpassning av befintliga passager, åtgärder för Stora Ån, bullervallar och grönstruktur Söderleden är cirka 40 meter bred. Räknar man på en ekodukt som är cirka 30 meter bred och 40 meter lång blir produktionskostnaden för själva ekodukten omkring miljoner kr. Därtill kommer kostnader för projektadministration, projektering av arbetsplan/bygghandling, marklösen, arkeologiska utredningar, naturinventeringar mm (tabell 4). Avståndet mellan Söderleden och Jolengatan är cirka 130 meter. Om ekodukten skall sträcka sig över Jolengatan också, bör man anlägga två på varandra efterföljande ekodukter. Då fördubblas kostnaden förekodukt och kostnad för terränganpassning i området mellan vägsystemen och norr om Jolengatan tillkommer. Möjligheten att flytta Jolengatan söderut, intill Söderleden, bör övervägas, vilket kraftigt kan påverka kalkylen. I kommande skeden bör en mer noggrann utredning av och kalkyl för ny ekodukt göras. 61

62 Till en komplett ekodukt hör viltstängsel. Kostnaden för viltstängsel ligger idag på omkring kr per vägmeter (dubbelsidigt viltstängsel på båda sidor vägen). Anpassningarna av befintliga passager innefattar bullerskärmar vid GCportar, ledarmar för groddjur vid trummor, hylla för småvilt i passager för Stora Ån mm. Tabell 5. Grovt uppskattade kostnader för en 30 meter bred och 40 meter lång ekodukt inklusive kostnader för anpassningar för befintliga passager, viltstängsel samt övriga kostnader. Flera poster är starkt beroende av ambitionsnivå. Kostnadspost Bedömd kostnad (miljoner kr) Byggnadsverk ekodukt inklusive planering, projektering, administration och förarbeten Markarbeten, grundläggning, vegetation Övriga konstruktioner (viltstängsel, uthopp, anpassningar av befintliga passager, bullervallar, grönstruktur mm) Åtgärder längs Stora Ån Totalkostnad

63 Paket 2 GC-bro alternativt GC-port, viltstängsel, anpassning av befintliga passager, åtgärder för Stora Ån, bullervallar och grönstruktur Kostnadskalkylen har baserats på en 6 m bred och 40 m lång passage över Söderleden. Kostnaderna blir i stort sett samma för alternativet GC-port. En port är kortare än en bro men kostnaden är högre för trafikanordningen under byggtid (tabell 5). I övrigt som paket 1. Tabell 6. Uppskattade kostnader för en 6 meter bred och 40 meter lång GC-bro alternativt en 6 meter bred och 24 meter lång GC-port inklusive kostnader för anpassningar för befintliga passager, viltstängsel samt övriga kostnader. Flera poster är starkt beroende av ambitionsnivå. Kostnadspost Byggnadsverk GC-bro eller GCport inklusive planering, projektering, administration och förarbeten Markarbeten, grundläggning, vegetation Övriga konstruktioner (viltstängsel, uthopp, anpassningar av befintliga passager, bullervallar, grönstruktur mm) Åtgärder längs Stora Ån Totalkostnad Bedömd kostnad (miljoner kr)

64 Paket 3 Anpassa befintliga passager för både friluftsliv och fauna, viltstängsel, bullervallar samt åtgärder för Stora Ån Kostnadskalkylen baseras på att göra åtgärder vid de befintliga passagerna som är lämpade för människor och djur (tabell 6). Tabell 7. Uppskattade kostnader för att anpassa befintliga passager mm för både friluftsliv och fauna. Flera poster är starkt beroende av ambitionsnivå. Kostnadspost Anpassning av passager (viltstängsel, uthopp, anpassningar av befintliga passager, bullervallar, mm) Åtgärder längs Stora Ån Totalkostnad Bedömd kostnad (miljoner kr) Bedömd samhällsekonomisk nytta Området utgör idag en tydlig konfliktpunkt för viltolyckor i regionen. Med en ekodukt kommer viltolyckorna reduceras avsevärt. Trots viltstängsel går det inte att säga att olyckorna reduceras till noll, eftersom djur kan ta sig in på leden via trafikplatser där viltstängsel saknas. Det är framförallt olycksfrekvensen som går att räkna på med de metoder som används idag. Den övriga samhällsekonomiska nyttan som åtgärderna har spänner över ett stort område och ger inte bara direkta effekter utan även effekter på lång sikt. I en aktuell samhällsekonomisk beräkning för en ekodukt över E6 vid Sandsjöbacka påvisades att viltolyckorna som enda ekonomiska post inte fullt ut kunde göra projektet lönsamt. De positiva effekterna för biologisk mångfald är svårare att beräkna med metoden, i och med att mångfalden inte är prissatt idag. Arbetet med ekosystemtjänster kommer i framtiden att ge avsevärt mycket bättre underlag för att göra dessa beräkningar. Med en ny passage över Söderleden och anläggande av välkomnande natur i grönstråket, kommer barriäreffekterna för boende i området och för det rörliga friluftslivet att minska. Med en ekodukt flyter naturen tvärs Söderleden, vilket blir mer lockande än dagens passager. En cykeltur eller promenad längs en tätortsnära vildmarksled till arbetet eller andra målpunkter, blir livskvalitet för många. Möjligheten till den viktiga vardagsmotionen ger effekter på hälsa och välmående. Det i sin tur leder till en friskare befolkning, färre sjukdagar etc. Fler möjligheter till gång eller cykelstråk leder även till minskad användning av bilen. Detta ger i sin tur avkastning på både klimat och människors hälsa. Att bevara 64

65 och presentera naturen kan leda till att människor blir mer vårdande och intresserade av att värna om vår natur, vilket är viktigt för att förstå vad naturen kan ge oss i form av ekosystemtjänster. Både Göteborgs stad, Mölndals stad och Kungsbacka kommun kan marknadsföra en tätortsnära vildmarksled som startar i Sandsjöbacka naturreservat och som slutar i Botaniska trädgården eller i Slottsskogen. Dessa effekter är svåra att översätta i kronor, men ska inte underskattas Samlad bedömning Att endast göra anpassningar av befintliga passager över Söderleden är den minst kostsamma inriktningen, men leder inte till att uppfylla målbilden om att minska barriäreffekterna för friluftsliv, flora och fauna. Fortfarande kommer Söderleden att vara en trafikled som man inte gärna vistas vid. Älg och rådjur kommer att fortsätta ta sig ut på vägen och riskera både sitt eget och trafikanternas liv. En GC-bro i grönstråket kostar hälften så mycket som en ekodukt. Den kommer att minska barriäreffekterna för friluftslivet och för boende i området men Söderleden som barriär för flora och fauna kommer att bestå. Viltolyckorna kommer att minska något för de mindre däggdjuren men fortfarande kommer större hjortdjur som älg att ta sig upp på leden för sin rörelse i landskapet. Det får kostsamma följder och utgör en stor risk för trafikanterna. En ekodukt och tillkommande anpassningar är den dyraste åtgärden, men den åtgärd som bedöms ge överlägset bäst måluppfyllelse. Den samhällsekonomiska nyttan bedöms dock bli högre än för en GC-bro eller att endast anpassa befintliga passager. Nyttan för flora och fauna blir stor eftersom en ekodukt leder över hela ekosystem. För friluftslivet och boende kommer naturen nära, det blir enkelt och lockande att vistas och röra sig i naturen. Frihetskänslan leder till en förhöjd livskvalité, aktivitet och rörelse i naturen till lägre sjukfrånvaro. Mölndals stad expanderar i Fässbergsdalen och planarbete för Lilla Fässbergsdalen är aktuellt. Den redan idag smala gröna korridoren vid Lilla Fässbergsdalen hotas att krympa i och med planerade etableringar. Blir korridoren för smal förlorar den sin funktion för djurens förflyttningar. Riksintresse för friluftsliv berör naturreservaten i Änggårdsbergen och Sandsjöbacka. Länsstyrelsen tittar nu på en utvidgning av riksintresset, vilket kan komma att innefattar hela det gröna stråket tvärs Fässbergsdalen. Mölndals stad har exploateringsplaner vid Balltorp på södra sidan av Söderleden. Dessa planer av bebyggelse och fler lokalvägar påverkar funktionen av grönstråket och en eventuell ekodukt. Kommer spårreservatet på norra sidan Söderleden att bli aktuellt gäller det att hantera det klokt, så att det inte kommer i konflikt med det gröna stråket tvärs Söderleden. För att kunna nå studiens samlade målbild måste en eventuell ekodukt och grönstruktur ses som en helhet, där effekterna för ekosystemen inte blir bättre än vad den svagaste länken medger. I detta sammanhang är det helt avgörande att det redan idag mycket smala grönstråket inte krymper ytterligare av framtida exploateringar, utan värnas och utvecklas för friluftsliv, flora, och fauna. 65

66 7 Förslag till inriktning och fortsatt arbete 7.1 Beskrivning av övergripande åtgärder Mot bakgrund av det som framkommit i denna åtgärdsvalsstudie förordar Trafikverket åtgärdspaket 1 med en komplett ekodukt, då detta bäst bidrar till formulerad målbild. En förutsättning är att Mölndals stad i detaljplaner reserverar mark, så att ekodukten och omgivande korridorer skapar en funktionell helhet. För att ekodukten ska kunna motiveras fordras att grönstråket, oaktat ekodukten, utformas på ett för målarterna funktionellt sätt. 7.2 Nästa steg i planeringsprocessen Denna studie förväntas kunna ligga till grund för en överenskommelse mellan Trafikverket och Mölndals Stad, där åtgärder, åtaganden och finansiering preciseras. För att ta tillvara det regionala perspektivet är en medverkan från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) av stor vikt. Åtgärder som minskar transportsystemets negativa påverkan på hälsa och miljö i befintlig statlig infrastruktur är möjlig att finansiera inom Nationell plan för transportsystemet. Finansiering av åtgärder som ligger på annat vägnät än det statliga, men som krävs för att få ekodukten att fungera, får regleras i en överenskommelse. Det finns pågående kommunal planering som till viss del styr tidshorisonten för detta projekt. Framförallt gäller det detaljplanearbetet för Lilla Fässbergsdalen, verksamhetsområden söder om Söderleden, nytt vägsystem direkt söder om Söderleden och utvecklingen av bostäder i Västra Balltorp. De framtagna åtgärderna är möjliga att genomföra inom de närmsta tio åren. Mölndals stad avser att omgående upprätta ett planprogram för det gröna stråkets funktionskrav och utformning, vilket underlättar en samordning mellan det gröna stråkets utveckling och den fortsatta exploateringen. 7.3 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet En ekodukts funktion begränsas framförallt av de livsmiljöer som finns runt anläggningen. Detaljplanen för Lilla Fässbergsdalen är problematisk för den framtida funktionen av hela den gröna korridoren och anläggningen av en ekodukt. Projektet med bostäder tar stora ytor i förfogande i de norra delarna av nuvarande befintlig korridor. Bredden av den nuvarande gröna korridoren kommer minska avsevärt och detta kan få negativa konsekvenser för hur frekvent djur nyttjar både den gröna korridoren och den planerade ekodukten. Det kommande planprogrammet för grönstråkets funktion och utformning är därvid ett viktigt dokument för att klargöra dessa frågor. 7.4 Prövning enligt annan lagstiftning För arbeten i vattenmiljöer (Stora Ån) kan det bli aktuellt med anmälan eller tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken. Likaså kan prövning enligt miljöbalken behöva tillämpas vad gäller områdesskydd för till exempel konflikt med generella biotopskydd eller riksintresse friluftsliv samt enligt artskyddsförordningen. 66

67 8 Referenser Göteborgs stadskollegion Delsjöreservatet. En utredning för Göteborgs stadskollegium av konsultbyrån GAKO AB september Göteborgsregionen Göteborgsregionen Härskogen. Maj Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Strukturbild för Göteborgsregionen. Göteborgsregionens kommunalförbund maj 2008 Göteborgs stad Översiktsplan för Göteborg. Stadsbyggnadskontoret. Antagen Göteborgs stad 2013 a. Gröna lösningar i den täta staden. Exempel Dag Hammarskjölds boulevard Göteborgs stad 2013 b. Rapport 2013:8 Ekologisk landskapsanalys en pilotstudie. Miljöförvaltningen. Göteborgs stad 2013c. Grönplan. Park- och naturförvaltningen dnr 0480/11 Hansson Fässbergsdalen, underlag trafik. SWECO. Stadsbyggnadskontoret Mölndals stad och Göteborgs stad. Helldin J-O, Seiler A och Olsson M Vägar och järnvägar barriärer i landskapet. CBMs skriftserie 42. Hof A. och P.W. Bright Factors affecting hedgehog presence on farmlands as assessed by a questionnaire survey. Acta Theriologica, DOI /s y Länsstyrelsen Västra Götaland Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen. Program för skydd av tätortsnära naturområden. Regeringsuppdrag om tätortsnära områden för särskilt intresse för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003:53. Mölndals stad Översiktsplan Mölndals stad. Antagandehandling Mölndals stad Mölndals miljömål. Antagna av Kommunfullmäktige 20 juni Mölndals stad och Göteborgs stad Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen. Antagandehandling maj Stadsbyggnadskontoret, Mölndals stad och Göteborgs stad. Mölndals stad Grönstråk i Fässbergsdalen Befintliga naturvärden och förslag till utformning. EnviroPlanning AB. Rapport till Stadsbyggnadskontoret, Mölndals stad, Mattias Olsson EnviroPlanning AB. Mölndals stad Mölndals naturvårdsplan f4fa43114cd.html Nationella Viltolycksrådets databas för viltolyckor Naturvårdsverket Grön infrastruktur Redovisning av regeringsuppdrag. 67

68 Naturvårdsverket Friluftsliv i förändring. Resultat från ett forskningsprogram. Rapport Peter Fredman, Marie Stenseke, Klas Sandell och Anders Mossing. Näringsdepartementet Proposition 2008/09:93, Mål för framtidens resor och transporter. Olsson M Igelkottens populationsstatus i Fyrbodal. EnviroPlanning AB. Regionplaneförbundet 1963/1964: Regionplan för Göteborg med omgivningar. Skr 2012/13:51. Regeringens skrivelse 2012/13:51. Mål för friluftslivspolitiken. Beslut december SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. Nationella folkhälsokommittén Trafikverket, Trafikverkets trafikslagsövergripande planeringsunderlag energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan. Publikation 2010:095. Trafikverket 2013a. Väg E6, faunapassager vid Sandsjöbackaområdet. Förstudie Beslutshandling. Mölndals stad och Kungsbacka kommun. Trafikverket 2013b. Vägtrafikflödeskartan, Trafikverket Trafikverket 2013c. Förslag till nationell plan för transportsystemet Remissversion Vägverket/Banverket Vägverket Publikation 2005:75, Banverket Miljösektionen rapport 2005: Regeringsuppdrag Barriäreffekter. Barriäreffekter av vägar och järnvägar. Dokumentation av workshops den 15, 16, och 22 februari Stockholm, Lund och Göteborg, samt slutseminarium Stockholm 5 april Vägverket Region Väst Bristanalys för hjortdjur. Opublicerat, ytterligare bearbetning pågår. Wingren Program Grönstruktur Fässbergsdalen. Delrapport i Mölndals och Göteborgs gemensamma planeringsarbete för Fässbergsdalen. 68

69 9 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Fördjupad översiktsplan för Fässbergsdalen. Föreslagen markanvändning och utbyggd trafikstruktur. Naturtyper i grönstråket på norra sidan Söderleden. Naturtyper i grönstråket på södra sidan Söderleden. Sammanställning av befintliga passager för friluftsliv och fauna över Söderleden mellan Järnbrottsmotet och Åbromotet. 69

70 Bilaga 1 FÖP Fässbergsdalen markanvändning. (Mölndals stad m fl. 2012) 70

71 Bilaga 2 Naturtyper i grönstråket på norra sidan Söderleden Modifierad efter Grönstråk i Fässbergsdalen, Mölndals stad

72 Bilaga 3 Naturtyper i grönstråket på södra sidan Söderleden. Modifierad efter Grönstråk i Fässbergsdalen, Mölndals stad

73 Bilaga 4 Sammanställning av befintliga passager för friluftsliv och fauna tvärs Söderleden mellan Järnbrottsmotet och Åbromotet. Sammanställning av befintliga passager för friluftsliv och fauna. Numrering anger läge från väst till öst. Se figur 20 för det geografiska läget i utredningsområdet. 1. Namn, Knr Bro över GC-väg vid Järnbrottsmotet i Göteborg ( , ) Fauna och friluftsliv Dimensioner (Bredd x Höjd x Längd) ur djurens perspektiv. Relativ öppenhet (bxh/l) 6 x 3,5 x 54 Rel Ö = 0,39 Bild 2. Bro över Stora Å vid trp Järnbrottsmotet i Göteborg ( ) Fauna 8 x 2,5 x 23 Rel ö = 0,87 3. ( ) Bro över allmän väg i Kåbbelgårdsvägen Friluftsliv 73

74 4. Bro över Stora Å v Sisjömotet i Göteborg ( ) Flora och fauna 8 x 2,5 x 23 Rel ö = 0,87 5. Bro över GC väg v Sisjömotet Göteborg ( ) Fauna och friluftsliv 6 x 3,6 x 23 Rel ö = 0,94 6. Bro över allmän väg i Tpl Sisjömotet i Göteborg ( ) Friluftsliv 7. Bro över Balltorpsbcken vid Balltorp i Mölndal ( ) Fauna 4 x 2 x 24 Rel ö = 0,33 8. Bro över GC-väg i Söderleden O Fässbergsmotet i Mölndal ( , , ) Fauna och friluftsliv 6,0 x 3,6 x 23,0 Rel ö = 0,94 74

75 9. Bro över allmän väg vid Travbanemotet i Mölndal ( ) Friluftsliv 10. Bro över allmän väg i Kungsbackavägen i Tpl Åbromotet i Mölndal ( ) Friluftsliv 75