VINDKRAFTSPLAN 2011, Borgholms kommun och Mörbylånga kommun

Transkript

1 (70) VINDKRAFTSPLAN 2011, Borgholms kommun och Mörbylånga kommun KOMMUNENS UTLÅTANDE Planens Syfte Vindkraftsplanens syfte är att påvisa områden lämpliga för vindkraftsetablering men även områden som bör lämnas helt fria från etableringar. Fullt utbyggda etableringar i utpekade områden innebär att stora ytor lämnas fria från vindkraft. Vidare är syftet att klargöra och förankra riktlinjer för utformning, lokalisering och prövning för att på så sätt förenkla processen vid handläggning av vindkraftsärenden. Samråd Ett förslag till Vindkraftsplan med tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram av Miljö- och byggnadsförvaltningen på respektive kommun i samarbete. Samrådshandlingen daterad har varit föremål för samråd under tiden 10 maj - 31 augusti Tiden för samråd har annonserats i lokalpressen. Samrådshandlingarna har funnits tillgängliga på samtliga bibliotek, på kommunernas hemsida och på respektive kommunhus. Samrådsmöten har hållits för allmänheten vid fyra tillfällen i Glömminge, Löttorp, Södra Möckleby och i Borgholm. Utställning Utställningshandlingen daterad har varit ute på utställning under tiden 22 december 16 mars. Tiden för utställning har annonserats i lokalpressen. Utställningshandlingarna har funnits tillgängliga på samtliga bibliotek, på kommunernas hemsida och på respektive kommunhus. Det har inkommit 77 synpunkter under utställningen. Inkomna synpunkter har sammanfattats i ett kommunens utlåtande och bemötts med kommunernas kommentarer.

2 (70) Sammanfattning Yttranden där starka synpunkter både mot och för vindkraftsetableringar har inkommit. Vissa anser att det är vackert med verk som snurrar i horisonten och önskar fler tänkbara vindkraftsområden, andra anser att det bara är markägarnas intressen och vinster som det tas hänsyn till. De flesta av de inkomna synpunkterna berör område nr 4, Södvik, det anses att det planerade vindkraftsområdet har så höga natur- och rekreationsvärden att påverkan på miljö och människor som bor och vistas i området är alldeles för stora för att en etablering ska kunna komma tillstånd. Nr 4, Södvik ingår nu därför i Vindkraftsplanens uteslutna områden. Synpunkter har inkommit angående område nr 3, Persnäs-Hallnäs, att området inte bör tillhöra uteslutna områden då önskemål finns om vindkraftsetablering men på grund av de synpunkter som framkom under samrådet görs inga förändringar i Vindkraftsplanen. Gällande område nr 15, Kastlösa södra, finns ett starkt motstånd till att föreslagen områdesgräns pekar ut ett större område än det som idag är bebyggt samtidigt som det finns åsikter om att området bör utökas ytterligare. Eftersom områdesgränserna är schablonartade och en etablerings exakta utbredning avgörs i kommande prövning behålls utbredningen enligt utställningsförslaget. Det anses att Öland självklart ska hjälpa till att nå Energimyndighetens mål om 30 terawattimmar vindkraftsel till år Att vi ska vara med och ta ansvar för klimatet genom ren energi. Om vindkraften inte behövs i framtiden kan de monteras ned igen. Samtidigt som det anses att klimatmål med vindkraft inte är sant eftersom svensk elproduktion till 97,5% är koldioxidfri. Den industriella vindkraftens kostnader för samhället kommer att uppgå till 300 miljarder om den fullföljs i hela Sverige. Även dessa 97,5% koldioxidneutral energi orsakar påverkan på vår säkerhet och vårt ekosystem. Av yttranden framkommer att höjdangivelser inte är önskvärda. Med blotta ögat är det omöjligt att avgöra om ett verk är 100 m eller 130 m högt eller mer. Olika områden kan också ha olika höjd utifrån sina förutsättningar. Det är bättre att göra specifika ställningstaganden om bäst förutsättningar vindmässigt. Av andra yttranden framkommer att maxgränsen från samrådshandlingarna på 100 meters totalhöjd ska återinföras. Riktlinjerna är generella och Öland har trots sin ringa storlek en mycket varierad natur. I ett landskap med lite växtlighet uppstår mindre turbulens och därför ska varje etablering prövas utifrån platsens specifika förutsättningar. Gårdsverk ska enligt inkomna yttranden ges större frihet. Det ger lantbruksföretagen en möjlighet att minska sina energikostnader och tillåta gårdsverk med maxhöjd på 50 meter. Enligt riktlinjer kan gårdsverk uppföras med en högre navhöjd om särskilda skäl finns.

3 (70) Öland har ett rekommenderat minsta avstånd om 500 m från vindkraftverk till närmsta bebyggelse. Nu när högsta rekommenderade höjd tas bort och verken kommer bli allt högre anses det att Gotlands och flertalet andra kommuners riktlinjer om 1000 m till bebyggelse bör omfatta även Ölandskommunerna. Betydligt färre personer har då anledning att känna sig störda och överklaga beslut. Områdenas utbredning, avstånd till bostäder och riktlinjer är generella, varje enskild etablering prövas utifrån platsens specifika värden och ska anpassas till gällande riktlinjer för buller, ljus och skuggor. Förändringar inför antagande Södvik, område nr 4 var under utställningen ett föreslaget område men i processen har synpunkter från allmänhet och ny bakgrundsfakta visat på områdets olämplighet och Södvik, område nr 4, ingår nu i uteslutna områden. Ett avsnitt om riksintresse för totalförsvarets militära del infogas under rubriken Riksintressen och övriga områdesskydd Handlingarna förtydligas vad gäller avstånd mellan verk och luftledningar. Ordet generationsväxling beskrivs under rubriken Utredningsområden Borgholms kommun och Utredningsområden Mörbylånga kommun. En skallinjal förs in på kartorna för att öka förståelsen Handlingarna revideras angående synligheten hos skuggbildningen av ett verk och riktlinjer för den faktiska skuggpåverkan. Handlingarna revideras LFS 2008:74 har ersatts av TSFS 2010:155. Ullevi bedöms efter utställning som ett området helt i konflikt med försvarsmaktens intresse. Handlingarna revideras

4 (70) Inkomna synpunkter och kommunernas kommentar Detta avsnitt redovisar ett sammandrag av inkomna yttranden med kommunernas kommentarer under respektive yttrande. Numreringen har ingen inbördes rangordning. Yttrandena finns i sin helhet att tillgå på respektive kommun. 1. Länsstyrelsen, Kalmar län Repr; Eva Brynolf och Lennart Weiman Länsstyrelsens granskning Länsstyrelsen ska enligt 4 kap 9 plan- och bygglagen (PBL) under utställningstiden avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet skall framgå om 1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap miljöbalken (MB), 2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap MB inte följs, 3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling... (här ej aktuellt). 4. sådana frågor rörande användningen av mark och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnats på ett lämpligt sätt, och 5. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes eller övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. I de fall översiktsplanens detaljeringsgrad är sådan att ovannämnda frågor inte kan avgöras övergår denna bedömning till att klaras ut vid samråd i samband med detaljplaner eller tillståndsprövningar. De konkreta konsekvenserna är ofta inte heller möjliga att bedöma förrän vid enskild prövning. Länsstyrelsens granskningsyttrande ska enligt 4 kap 2 PBL efter antagandet fogas till planen. Allmänt Det tematiska tillägget till de båda kommunernas översiktsplaner är mycket väl genomarbetat och kommer att vara ett bra underlag för kommunernas och myndigheters prövning av enskilda vindkraftärenden. Tillägget är samtidigt av värde för vindkraftintressenternas agerande. Länsstyrelsen konstaterar att synpunkter vid samrådet från länsstyrelsen och statliga verk och myndigheter i allt väsentligt beaktats och arbetats in i det utställda förslaget.

5 (70) Synpunkter av redigerings- eller formuleringskaraktär redovisas i en bifogad PM. Frågor som länsstyrelsen enligt 4kap. 9 PBL särskilt ska behandla i granskningsyttrandet Tillgodoseende av riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken Riksintresse för vindkraft. Två områden av riksintresse för vindkraft i havet redovisas på sidan 34 i planen. På sidan 60 anges att Borgholms kommun är positivt till området öster om Ölands norra kust och på sidan 79 att Mörbylånga är positivt till utbyggnad av riksintresseområdet i Kalmarsund. Eftersom kommunerna är positiva till de båda områdena bör de redovisas på förslagskartan på sidan 55. Kommunernas kommentar: Eftersom områdena inte är utpekade av kommunerna anses det inte lämpligt att behandla dessa som övriga, av kommunerna, föreslagna områden. Försvarets intressen Under avsnittet om riksintressen (sid. 34 ff.) bör på lämpligt ställe infogas ett avsnitt om riksintresse för totalförsvaret enligt försvarsmaktens bifogade yttrande av den 8 mars 2011 (har även tillställts kommunerna direkt). Vissa av de i planen föreslagna områdena (2 Mellböda, 4 Södvik och 11 Dyestad i Borgholms kommun och 21 Ullevi i Mörbylånga kommun) är belägna så att de, enligt försvarets tidigare yttrande (vilket alltjämt gäller), antingen är helt i konflikt med totalförsvarets intressen eller att det finns risk för konflikt. Samma gäller för de alternativa områdena 13 Dörby och 19 Grönhögen. På sidan 60 anges under Utredningsområden Borgholms kommun att Mellböda, Södvik och Dyestad medtagits om framtida teknik möjliggör att vindkraftverk inte stör försvarets radarsystem och motsvarande resonemang förs på sid. 79 om områdena Dörby och Grönhögen i Mörbylånga kommun. De områden som på detta sätt för närvarande är osäkra bör ges särskilda markeringar på kartan på sidan 55 och skälen till att de medtagits även redovisas där. Kommunernas kommentar: Ett avsnitt om riksintresse för totalförsvarets militära del infogas under rubriken Riksintressen och övriga områdesskydd. Vid kartorna för föreslagna, alternativa respektive uteslutna områden finns en hänvisning till information om försvarets ställningstagande. Den informationen bedöms vara tillräcklig Övriga riksintressen enligt 3 kap. och 4 kap. MB har redovisats och beaktats på ett tillfredsställande sätt. Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken Länsstyrelsen bedömer att planen inte medför att någon gällande miljökvalitetsnorm kommer att överskridas. Mellankommunal samordning Eftersom planen utarbetats gemensamt av de båda kommunerna finns inget att erinra beträffande den mellankommunala samordningen. Frågor om hälsa och säkerhet och risken för olyckor

6 (70) Planen redovisar på sidorna på ett bra sätt frågor om beaktande av störningar i form av buller, skuggning och ljus samt säkerhets- och riskavstånd. Som nu kan bedömas har sådana frågor även beaktats vid överväganden om lämpliga lokaliseringsområden. Miljökonsekvensbeskrivningen Den till planen fogade miljökonsekvensbeskrivningen är väl genomarbetad och behandlar miljökonsekvenserna på ett för denna typ av fördjupning relevant sätt. Det sätt man valt för redovisning gör emellertid att det har blivit svårt att få samlad bild både av de samlade miljökonsekvenserna och av konsekvenserna för enskilda lokaliseringsområden. I bifogad PM redovisar Länsstyrelsen ett förslag till omstrukturering av miljökonsekvenskapitlet som främst skulle göra det lättare att samlat förstå förutsättningar och konsekvenser för enskilda områden. Kommunernas kommentar: Noteras. Övergripande information finns i beskrivningen och särskild information kan sökas i MKB. 2. Energimyndigheten Repr; Enhetschef Camilla Rosenberg och handläggare Weronica Andersson Energimyndigheten har redan yttrat sig om översiktsplanen , diarienummer Energimyndigheten anser att utställningshandlingen är mycket välutarbetad och genomtänkt, och att den behandlar de områden/frågor som bör krävas av en handling av detta slag, vilket är grundläggande och av stor betydelse för en väl avvägd lokalisering av vindkraftsanläggningar. Energimyndigheten noterar att planförslaget justerats delvis i enlighet med de synpunkter som lämnats, och anser att utställningshandlingen är i linje med Regeringens och Energimyndighetens intentioner avseende planering för förnybar energi. Kommunernas kommentar: Noteras. 3. Försvarsmakten Repr; Chef produktionsled. Infrastrukturavd. Anders Järn och handläggare Cecilia Häckner Synpunkter på texten På sid 34 finns en text om riksintresse enligt kap 3 och 4. Här bör det föras in en text om riksintresset för totalförsvaret. Ett förslag på kompletterande text följer nedan: "Riksintresset för totalförsvarets militära del Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset.

7 (70) I Borgholms och Mörbylånga kommuner finns inga områden av riksintresse för totalförsvaret som kan redovisas i översiktsplanen. Inom kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. " Det bör också framgå i anslutning till sista stycket, att om två riskintressen står i konflikt med varandra, ska totalförsvarets intressen går före. Kommunernas kommentar: Beaktas. Ett avsnitt om riksintresse för totalförsvarets militära del infogas under rubriken Riksintressen och övriga områdesskydd. Synpunkter på föreslagna vindkraftområden På sid 41 redovisas Försvarsmaktens tidigare lämnade synpunkter på föreslagna vindkraftområden. Dessa synpunkter gäller fortfarande. Kommunernas kommentar: Beaktas. 4. Skogsstyrelsen Repr; Lennart Hamrin, Skogsvårdskonsulent Ett ursprungligt förslag har föregående år varit föremål för samråd. Vid detta tillfälle klargjordes att skogsstyrelsen ser positivt på utbyggnaden av vindkraft, eftersom det är en förnybar energikälla samt kan minska människans påverkan på klimatet. Ett antal större områden har i vindkraftsplanen pekats ut som olämpliga för en vindkraftsetablering. Vissa områden har efter första samrådsomgången valts bort av olika skäl (natur, kultur och sociala värden, samt störningsrisker på försvarets radaranläggningar). Vid detta samrådstillfälle har skogsstyrelsen kontrollerat föreslagna områden mot befintliga naturvärdeskärnor (nyckelbiotoper, objekt med höga naturvärden samt områdesskydd beslutade av skogsstyrelsen). Inom områdena 10 (Ryd), 11 (Dyestad), 12 (Törnbotten) samt 21 (Ullevi) finns registrerade nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden. Inom områdena 10 och 21 finns endast ett i vardera område. Inom område 11 och 12 finns totalt 15 stycken registrerade värdekärnor. Skogsstyrelsen förutsätter att hänsyn tas till dessa värdekärnor vid en eventuell prövning av varje enskilt vindkraftsverk. Det finns inga, av skogsstyrelsen, beslutade områdesskydd. Kommunernas kommentar: Noteras. Vid eventuell prövning kommer hänsyn att tas till dessa värdekärnor. 5. Karlskrona kommun Repr; Ola Swärdh, plan- och bygglovchef och Helene Persson

8 (70) Miljö- och byggnadsnämnden har tidigare yttrat sig i ärendet under samrådet ( , 200). Utställningshandlingarna föranleder inte någon förändrad uppfattning eftersom alla föreslagna områden fortfarande är landbaserade och bedömningen är därmed att Karlskrona kommun inte påverkas nämnvärt. Karlskrona kommun har följaktligen inte något att erinra. Kommunernas kommentar: Noteras. 6. Oskarshamn kommun I planen redovisas inga områden som är i direkt eller nära anslutning till kommungränsen mot Oskarshamns kommun. Vid samrådet framförde Oskarshamns kommun att tidigare föreslagna områden i Böda Kronopark har bedömts innehålla höga natur- och kulturvärden och intressen för rekreation och rörligt friluftsliv, vilket bör beaktas framför eventuell vindkraftsutbyggnad. Böda Kronopark har efter samrådet utgått ur vindkraftsplanen. Kommunernas kommentar: Noteras. 7. Runsten-Långlöts centeravdelning Repr; Ulrika Lindh Runsten-Långlöts centeravdelning föreslår att till planen foga "att flera lämpliga områden för vindkraft inom kommunen kan komma i fråga", för att inte behöva göra ny plan om frågan skulle komma upp. Kommunernas kommentar: Noteras. De områden som prövas i vindkraftsplanen togs fram i Ölandsvind planeringsunderlag för lokalisering av vindkraft på Öland. Olika parametrar användes för att ta fram lämpliga områden som t.ex. 500 meter från alla hus, 1000 meter från alla kyrkor och fornborgar m.m. Restriktioner gjordes på naturreservat, Natura 2000 områden, försvarsområden m.m. Dokumentet har i arbetet med Vindkraftsplanen fungerat som ett underlag i framtagandet av lämpliga områden. 8. Centerpartiet i Mörbylånga kommun Vi är stolta över att bo på Öland, solens och vindarnas Ö. Vi har bland de bästa vindförhållandena i Sverige: Självklart ska vi då hjälpa till så att vi kan nå Energimyndighetens mål- 30 terawattimmar till Vi anser inte att vi ska binda oss för någon specifik höjd. Utvecklingen går framåt hela tiden och då är det dumt att binda sig vid speciella höjder. Med blotta ögat är det omöjligt att avgöra om det är 100 m eller 130 m höga eller mer. Olika områden kan också ha olika höjd utifrån sina förutsättningar. Det är då bättre göra specifika ställningstaganden om bäst förutsättningar vindmässigt och i övrigt. Kommunernas kommentar: Höjden skall prövas vid varje etablering utifrån landskapets förutsättningar. Vi vill att texten om att vindkraft förfular landskapsbilden tas bort helt. Det är personligt tyckande och hör inte hemma i en kommunal plan. Negativ beskrivning föder negativa inställningar! Vem säger att en sak är ful eller inte, att något är konst eller inte konst? Det ligger i betraktarens ögon. Vi tycker att det är vackert

9 (70) med vindkraft. Vi är också stolta att visa att vi är med och uppfyller det mål som satts upp på riksplanet. Att vi är med och tar ansvar för klimatet genom ren energi. Om vindkraften inte behövs i framtiden är det ju bara att montera ned den igen. Det måste ses som en tillfällig energikälla. Kommunernas kommentar: Noteras. Resonemanget om udda eller jämt antal är också en personlig reflektion och en personlig känsla. Det kan hämma utbyggnaden i de områden där det finns plats för ett visst antal verk. Punkten med udda eller jämnt antal verk ska tas bort. Kommunernas kommentar: Riktlinjen: Etableringar bör bestå av ojämnt antal verk, är en rekommendation ur ett perceptionsteoretiskt perspektiv som inte får hämma utbyggnaden. Vi ser också att det blir en utökning av områden aktuella för vindkraft. Det tas alldeles för stor hänsyn till kultur- och naturområden. Vi måste kunna verka och bo på vår ö också. Utvecklingen av södra Öland gynnas av en utökning och att flera vindkraftverk byggs. Det kommer att innebära investeringar och arbetstillfällen som ger skattepengar till kommunen. Kommunernas kommentar: Noteras. De områden som prövas i vindkraftsplanen togs fram i Ölandsvind planeringsunderlag för lokalisering av vindkraft på Öland. Olika parametrar användes för att ta fram lämpliga områden som t.ex. 500 meter från alla hus, 1000 meter från alla kyrkor och fornborgar m.m. Restriktioner gjordes på naturreservat, Natura 2000 områden, försvarsområden m.m. Dokumentet har i arbetet med Vindkraftsplanen fungerat som ett underlag i framtagandet av lämpliga områden.. Gårdsverk ska ges större frihet. Det ger lantbruksföretagen en möjlighet att minska sina energikostnader. Vi vill att Mörbylånga kommun ska anamma Borgholm kommuns mer positiva syn på vindkraft och tillåta gårdsverk med maxhöjd på 50 meter. Kommunernas kommentar: Noteras. Sammanfattningsvis alltså Det är vackert med vindkraftverk som snurrar i horisonten, inga personliga tyckanden i planen. Fler tänkbara vindkraftsområden och inga höjdangivelser! Punkten udda eller jämnt antal verk ska tas bort från vindkraftsplanen. Kommunernas kommentar: Noteras. 9. Lantbrukarnas riksförbund Inledning LRFs kommungrupp i Mörbylånga tycker generellt att det är bra - och på tiden - att en Vindkraftsplan för Öland kommer till stånd. Från LRF vill vi redan i inledningen lyfta betydelsen av att planen blir ett levande dokument som följer den utveckling som kommer att ske inom områden som berör vindkraftsplaneringen. Det dokument som vi härmed lämnar synpunkter på anser vi i vissa stycken är alltför statiskt och som vi anser bör ge ett större utrymme för visionär idéer om hur vi vill lösa den framtida energi försörjningen för Öland och ev även vårt omland.

10 (70) Kommunernas kommentar: Noteras. Som alla vet så har vinden på Öland alltid varit en tillgång med de mycket goda vindlägen som finns här på ön. Detta är ett faktum som historiskt sett varit ovärderligt när det nyttjats som kraft i väderkvarnarna och som i det nutida samhället uppgraderas till vindkraftverk. Vinden är en resurs som LRF förutsätter även fortsättningsvis ska ses som den stora resurs den är. Utvecklingen går ständigt framåt och så även vindkraft och vindkraftverken, som också kommer att utvecklas, uppgraderas, bli allt mer effektiva och samtidigt allt mer anpassas till omgivningens krav och förväntningar. Kommunernas kommentar: Väderkvarnar placerades samlade i grupper som följde riktningar i landskapet ofta med en nord-sydlig sträckning. Fördjupad motivering och diskussion kring vindkraftsplanen I Mörbylånga kommun har det funnits vindkraft sedan 1991, så det är med viss förundran vi konstaterar att det tagit väldigt lång tid att ta fram denna plan. LRF håller med om att det är bra att man har skaffat sig god kunskap om förutsättningar för vindkraft på Öland och att man prioriterar vissa områden för etablering. Däremot håller vi inte med om prioriteringarna och vi tycker att det är alldeles för få områden som ses som möjliga. Vi menar också att de prioriterade områdena inte kan innebära ett totalt nej för etablering av vindkraft på resten av ön utanför dessa områden. Prioriteringarna ska ses som vägledning, men det måste ske individuella bedömningar vid varje förfrågan. LRF har också full förståelse för att man förfrågningarna ibland är olämpligt och att man måste säga nej till etableringar, men det ska inte ske per automatik. Vi har full förståelse för att rekreation och tysta områden också är viktiga inslag på den öländska landsbygden, men för den skull får inte Öland bli ett rent musealt och pastoralt landskap - här lever och verkar människor idag liksom tidigare och så vill vi ha det även i framtiden. Självklart är det så att inte ens alla LRF-medlemmar är positiva till vindkraftverk och de närboendes synpunkter är något som man måste ha respekt för och beakta när man ger tillstånd. Samtidigt är vindkraften en av många utvecklings möjlighet för företagen och som ska tas tillvara av dem som har förutsättningar. LRF vill starkt poängtera att vindkraftverk är en tillgång för jordbruk och beteshävd och inte ett hot som Mörbylånga kommun hävdar i vindkraftsplanen. Istället är det så att utbyggnad av vindkraft är en hittills outnyttjad potential för lantbruksföretagarna på Öland. Lika självklart är det faktum att delar av Öland är ett världsarv är inget hinder för etablering av vindkraft. Utbyggnad av vindkraft måste ses som en utveckling av världsarvet. LRF menar också att det är av stor betydelse att hålla liv i planen och att inte låta andra planer bli ett hinder för etablering av vindkraftverk. Att sätta upp vindkraftverk tar förhållandevis lite plats i anspråk och det går att ta ner vindkraftverken och återställa området vid behov. Kommunernas kommentar: Vindkraftplanen utgör inget hinder för etablering av mini- och gårdsverk. Dessa kan placeras utanför utpekade områden, dock i anslutning till redan ianspråktagen mark.

11 (70) LRF upplever kartan på sidan 50 både skrämmande och beklämmande. Det finns så många bra vindlägen på Öland, så det borde verkligen gå att hitta större områden. Det finns många olika intressen och riksintresse på Öland, bland annat riksintresse för natur och kultur. Vi hoppas att man från kommunerna oftare vågar ställa olika riksintressen mot varandra för att pröva dem. Som exempel har vi svårt att förstå varför stranden per automatik ska skyddas, eller varför det är så farligt att bygga på alvaret. Vi anser att det finns stora möjligheter att bygga 2-3 rader vid av vindkraftverk vid någon del av mittmuren på stora Alvaret. Kommunernas kommentar: Riksintresse är ett mark- eller vattenområde av nationell betydelse för bevarande. Länsstyrelse och kommun ska i sin myndighetsutövning bevaka att dessa allmänna intressen beaktas enligt PBL 2 kap och MB 3 kap. Strandskyddets syfte, omfattning och ingrepp regleras i MB 7 kap 13, 14 och 17 I vindkraftsplanen talas det om möjligheten att bli självförsörjande på energi på Öland och det är en lovvärd vision som vi alla måste dra vårt strå till stacken för att förverkliga så långt det är möjligt. Vindkraftsel löser inte hela denna fråga, men kan bidra positivt. Om man menar något mer än bara pennans bekännelse med det man skriver, måste man på ett helt annat sätt se och ta tillvara på de möjligheter som vindkraften kan ge - och detta bör lyftas fram i planen. LRF upplever att planen inte lyfter fram och öppnar upp för de möjligheter som finns idag och de som kanske står runt knuten. Det saknas en visionära ansatts och detta gäller framför allt delarna om Mörbylånga kommun. Vi upplever att man från Borgholms kommun har ett betydligt positivare anslag i sitt behandlande av möjligheter och svårigheter kring vindkraftsutbyggnad. Kommunernas kommentar: I energi- och klimatstrategier föreskrivs vikten av en differentierad och säker energiproduktion. Idag producerar vindkraften på Öland ca 50 % av vår elkonsumtion. För att spetsa till frågan om att vara visionär, så lyfter vi ett "hypotetiskt" exempel- Om/när IKEA lanserar "husvindkraftsverket", ska dessa få säljas och sättas upp överallt utom i de öländska kommunerna eller är planerna så visionär att detta kan bli möjligt? Kommunernas kommentar: Vindkraftplanen utgör inget hinder för etablering av mini- och gårdsverk. Dessa kan placeras utanför utpekade områden, dock i anslutning till redan ianspråktagen mark. LRF tycker det är mycket tråkigt att förslaget till vindkraftsplan inte är mer positiv till gårdsbaserade vindkraftverk, som vi ser stora möjligheter med. Man föreslår i Mörbylånga kommun att begränsa gårdsverken till 20 m, medan man i Borgholms kommun föreslår 50 m. Vi förstår inte varför det är skillnad i bedömningarna mellan de båda kommunerna och dessutom är det ingen som längre sätter upp 20 m verk så detta förslag innebär en reell dödhand för gårdsverk i Mörbylånga kommun. Det finns även en del rykten och historier om att de gårdsbaserade verken förstör vindlägen för större verk. Om dessa problem skulle bli ett faktum så är de på intet sätt olösbara. Finns det vilja så finns det möjligheter. För så väl kommunen som lantbruks företagarna så borde det vara mycket intressant med investeringar även i de gårdsbaserade vindkraftverken. Dessa investeringar innebär skattepengar rakt in kommunkassan via vinster i företagen. Med gårdsbaserade vindkraftverk flyttar man hem skattekraften jämfört med

12 (70) investeringar gjorda av de stora företagen. Rätt planerat så finns det på Öland utrymme för så väl vindkraftsparker som enskilda verk. Kommunernas kommentar: Öland har trots sin ringa storlek en mycket varierad natur där det öppna landskapet med milslånga siktlinjer tillhör den södra delen. I ett sådant landskap uppstår mindre turbulens och alltså borde en lägre navhöjd vara tillräckligt för att utvinna vindenergin effektivt. Något som vi från LRF ser allvarligt på är förslagen om att när ett nytt område ska tas i bruk, så ska man ta ett annat område ur drift, eller tvärtemot - om ett område är bebyggt ska det inte vara ett hinder för att ett annat område ska få bebyggas. Vi hoppas att ni beaktar våra synpunkter och att ni återkommer för fortsatta diskussioner. Kommunernas kommentar: Noteras. 10. Ölands Ornitologiska Förening Allmänt ÖOF är generellt positiv till utbyggnad och utveckling av förnyelsebara energikällor och särskilt positiva till att de båda Ölandskommunerna nu framställer ett, sedan länge efterfrågat, dokument gällande vilka områden som ska vara tillgängliga för etablering av vindkraft och vilka områden som skall undantas. Vidare vill vi uppmärksamma kommunerna på att ÖOF har tagit fram en egen vindkraftspolicy ( Samtidigt vill ÖOF gärna fortsättningsvis delges information vid planeringsstadiet av ny vindkraftsexploatering. Kommunernas kommentar: ÖOFs vindkraftspolicy är uppmärksammad och läst. Lokalisering Område 4: Södvik Närheten till fågelskyddsområdet och Natura 2000-område samt även Hallnäsfjärden och Vässbyfjärden gör detta område mycket olämpligt för vindkraftsexploatering. En stor mängd gäss, och även tranor, födosöker på åkrarna där vindkraftsverken är tänkta att placeras. Gässen övernattar bland annat i Södviken-Hallnäsfjärden-Vässbyfjärden vilket gör att deras väg kommer att korsa vindkraftverken. I ÖOF's vindkraftspolicy står b1.a. följande som berör område 4-Södviken: ÖOF anser att vindkraft helt skall undvikas i områden som håller häckande, övervintrande eller sträckande populationer av mindre vanliga arter, i synnerhet sådana som är rödlistade eller finns upptagna inom fågeldirektivet. håller höga tätheter av flyttande eller övervintrande vadare och änder. Punkt ett i Södvikens fall kan gälla bl.a. arter som havsörn, ängshök, rödspov, sydlig kärrsnäppa och storspov.

13 (70) För t.ex. havsörn som är en art med hög riskfaktor att kollidera med vindkraftverk, finns rapporter om fler än 20 individer vid ett och samma tillfälle vid Södviken. Tack vare stora mängder änder och gäss födosöker havsörnar regelbundet i föreslaget område. Angående punkt två så är Södviken, förutom en viktig rastlokal under både vårsom höstflytt, en högklassig och viktig häcklokal för en mångfald av vadare och änder. ÖOF anser att vindkraft inte bör byggas på mark inom kustområden (<2km ifrån) och vid våtmarker som är naturreservat (inkluderat marina sådana) våtmarksområden upptagna och skyddade enligt Ramsarkonventionen (Östra Ölands kust, Ottenby) Natura 2000-områden fågel- och sälskyddsområden Område 4 strider således mot samtliga ovanstående punkter. Sverige har förbundit sig att följa fågeldirektivet vilket innebär att Sverige kan föras inför EU-domstol om vi negativt påverkar arter som står upptagna i detta direktiv. Kommunernas kommentar: Södvik, område nr 4 var under utställningen ett föreslaget område men i processen har synpunkter från allmänhet och ny bakgrundsfakta visat på områdets olämplighet och Södvik, område nr 4 ingår nu i uteslutna områden. Område 9: Gärdslösa ÖOF efterlyser en inventering av sträckande rovfågel i området innan exploatering då detta område är en välkänd lokal för att se sträckande rovfågel. ÖOF anser att vindkraft helt skall undvikas i områden som håller höga tätheter av termikflygande rovfåglar, i synnerhet om topografin kanaliserar deras rörelser mot verken. Vilket det föreligger stor risk för i detta fall. Kommunernas kommentar: Noteras. Område 2: Mellböda ÖOF anser att mark < l km från stranden vid östra Ölands kust norr om Gårdby måste undantas från vindkraftsutbyggnad. Havsörn ses mycket frekvent i området då de patrullerar kusten i jakt på föda. Gäss rastar under vår- och höstflyttning på åkrarna i området och utsätts för kollisionsrisk. Gällande övriga föreslagna områden ser ÖOF, enligt sin policy och kunskaper om fågellivet, inte några hinder för etablering i dessa områden. Föreningen anser dock att det skall göras en omfattande fågelinventering inför varje nyetablering. Kommunernas kommentar: Noteras. Synpunkterna beaktas, kommunerna anser att en fågelinventering bör göras inför varje nyetablering. 11. E.ON. Repr; Anders Fransson

14 (70) E.ON Elnät har framfört yttrande i samrådsskedet och vi kan konstatera att avstånd mellan vindkraftverk och kraftledning finns angivet i planhandlingen. Det förekommer inte sällan missförstånd när det gäller avstånd mellan vindkraftverk och kraftledning, där utgångspunkten istället för vindkraftsrotorns yttersta spets är tornet på verket. E.ON Elnät yrkar därför på att de angivna avstånden kompletteras med att avståndet avser sträckan mellan vindkraftrotorns yttersta spets och kraftledningen. Kommunernas kommentar: Noteras. Handlingarna kompletteras. 12. Elous Vind AB Repr; Martin Holmén Eolus Vind AB har i samrådsskedet inkommit med synpunkter på Vindkraftsplan för Öland. Dessa synpunkter kvarstår. Utöver detta vill vi ytterligare förtydliga vår synpunkt att område 18, VentIinge, bör få en annorlunda utbredning och därtill samordnas med område 19, Grönhögen, Kommunernas kommentar: Noteras. I dagsläget finns tretton mindre vindkraftverk vid Ventlinge (5 st) och Grönhögen (8 st). I vindkraftsplanen kan man läsa att kommunen ser positivt på generationsväxling i ett av områdena, primärt i Ventlinge. Detta är enligt vår åsikt inte en god hushållning med naturresurserna. Bättre vore att man istället pekar ut ett helt nytt område på alvarmark nordost om Grönhögen och sydost om Ventlinge och tillåter etablering även vindkraftanläggning här, mot att man avvecklar samtliga 13 gamla verk. På så vis kan man få en mer sammanhållen vindkraftetablering i området vilket till viss del kompenserar att de nya verken har en större totalhöjd. Kommunernas kommentar: Stora Alvaret är utpekat som riksintresse för naturmiljö. Riksintresse är ett mark- eller vattenområde av nationell betydelse för bevarande. Länsstyrelse och kommun ska i sin myndighetsutövning bevaka att dessa allmänna intressen beaktas enligt PBL 2 kap och MB 3 kap. Som förslaget på etableringsområde 18 ser ut idag kan man på grund av närhet till bostäder endast ersätta 5 gamla verk vid Ventlinge med 2-3 nya. Om en samordning sker mellan Ventlinge/Grönhögen kan upp till 10 nya verk ersätta 13 gamla. Produktionsvinsten skulle vara betydande medan påverkan på landskapsbilden endast skulle öka marginellt. Kommunernas kommentar: Noteras Vindkompaniet Repr; Staffan Niklasson Lämnar följande synpunkter och förslag till ändringar på föreliggande förslag till vindkraftplan och tillhörande MKB: Vindkraftplanen: s.40 Angående hänvisning till Luftfartsstyrelsens föreskrift LFS 2008: Vindkompaniet kommentar: Föreskriften har ersatts av ny föreskrift - LFS

15 (70) 2010:05. Kommunernas kommentar: LFS 2008:74 har ersatts av TSFS 2010:155. Handlingarna revideras. s.43 "Gränsen för hur långt en skugga genererar synlig påverkan anses ligga inom ett avstånd på ca två km". 02 Vindkompaniet kommentar: Beskrivningen av skuggpåverkan bör vara mer utförlig och nyanserad då detta varierar stort mellan årstid och vindkraftverkens storlek. Se exempel nedan: Kommunernas kommentar: Kommunerna anser att det är nödvändigt att skilja på maximal skuggutbredning och synlig skuggutbredning. Enligt Vindkraftshandboken sid 36 kan skuggor uppfattas som ett diffust ljus på 1,5 km avstånd och på 3 km avstånd uppfattas de inte alls. Handlingarna revideras. s.81 "Rönnerums (fornby är en övergiven stenåldersby) 02 Vindkompaniet kommentar: Ska vara järnåldersby. Kommunernas kommentar: Handlingarna revideras s.88 n Omr. 15 Kastlösa södra ligger inom riksintresse och Natura området Eckelsudde." 02 Vindkompaniet kommentar: N2000 och RI-N2000 ligger som närmast 500 m från området. Fågel- och sälskyddet följer samma gränslinje som N2000. Kommunernas kommentar: Handlingarna revideras MKB: s. 108 "Försvarsmakten har inget att erinra inom följande områden Ryd- Rönnerum, Törbotten, Skogsby, Kastlösa norra, Albrunna norra och Ventlinge. " 02 Vindkompaniet kommentar: Gäller även Kastlösa södra. Kommunernas kommentar: Handlingarna revideras s. 108 "Nya verk föreslås etableras eller ersätta befintliga inom eller i anslutning till utredningsområdena: Ryd, Törnbotten, Kastlösa norra, Albrunna norra, VentIinge och Skogsby. " 02 Vindkompaniet kommentar: Felskrivning. Ska vara Kastlösa södra? Kommunernas kommentar: Handlingarna revideras s. 120 Albrunna norra. Området berör landskapsbildskyddet enligt 19 NVL. "

16 (70) 02 Vindkompaniet kommentar: Utpekat område ligger utanför område för landskapsbildskydd. Se karta bilaga 1. Kommunernas kommentar: På grund av Ölands flacka landskap kan en vindkraftsetablering beröra ett mycket stort område. Kommunen anser att landskapsbildskyddet berörs trots att utpekat område ligger utanför. s. 141 "Antalet skuggtimmar bör inte överstiga 8 h/år eller teoretisk skuggtid 30 minuter/dygn. " 02 Vindkompaniet kommentar: Felskrivning. Ska vara: Antalet skuggtimmar bör inte överstiga 30 timmar per år teoretisk tid eller 8 timmar per år, max 30 minuter om dagen, faktisk tid. (Se Vindkrafthandboken, Boverket, s. 38). Kommunernas kommentar: Handlingarna revideras. s. 142 "På grund av landskapsbild, boendemiljöer samt natur- och kulturvärden bedöms de alternativa områdena Dörby, Kastlösa södra och Grönhögen ha begränsade förutsättningar " 02 Vindkompaniet kommentar: Felskrivning. Ska vara Kastlösa norra? Kommunernas kommentar: Handlingarna revideras Slutligen vill 02 Vindkompaniet påpeka angående området Kastlösa södra att områdets gränsdragning i norr troligen baserar sig på ett felaktigt antagande om ett bostadshus i området. Huset i anslutning till motorbanan och avfallsanläggningen utgörs av en klubblokal för motorklubben och bör därför inte klassas som bostadshus. Området är därtill redan ianspråktaget med hänsyn till såväl ljud som markpåverkan. 02 Vindkompaniet anser därför att Kastlösa Södra ska utökas och gränsen flyttas norrut fram till vägen som går i öst-västlig riktning ned till avfallsanläggningen. Se karta bilaga 2. Kommunernas kommentar: Områdesgränserna är schablonartade och en etablerings exakta utbredning avgörs i kommande prövning. 14. Genom Christer Svensson har en namnlista lämnats in, undertecknad av fastighetsägare i närområdet av projekt Vindkraftspark Lerkaka protesterar mot den planerade placeringen av vindkraftverken. Område nr 11 Dyestad. Synpunkter Vindkraftplan Vi, undertecknare av bifogade namnunderskriftslistor rörande Synpunkter bygglov dnr: L (bygglov vindkraftpark Lerkaka) anhåller att Borgholms kommun handlägger våra insända synpunkter kring vindkraftpark Lerkaka som synpunkter även gällande vindkraftplanen område nr 11 Dyestad. Vi har tydligt förklarat att vi anser att det är helt oacceptabelt att förlägga vindkraftverk så nära inpå vår boendemiljö som för oöverskådlig framtid kommer att belastas med dessa bullrande, blinkande och roterande maskiner. Till och med exploatören definierar våra bostäder som liggande inom olägenhetsområdet (bilagt). Dessutom anser vi att kommunen gör allt för att vilseleda genom att kalla området Dyestad i vindkraftplanen när det reala projektet kallas Lerkaka. Detta har även

17 (70) inom kommunens egen förvaltning och hos Försvarsmakten skapat problem som har påtalats av oss men ingen åtgärd. Kommunernas kommentar: Noteras. Vindkraftverken i Lerkaka innefattas av ett bygglovsärende som pågår, det är en egen process. I Vindkraftsplanen tar man ett större helhetsgrepp över hur framtida verk bör placeras. 14. Christer Svensson Begärda synpunkter på Vindkraftplan Borgholms kommun vill ha synpunkter på sin just nu utställda Vindkraftplan. Denna vindkraftplan lämnar mycket övrigt att önska. Bifogar en sammanfattning av Örnsköldviks kommuns vindkraftplan som innehåller 2 viktiga punkter. 1. Under förutsättning att det finns ett brett lokalt intresse och att motstående intressen är begränsade får vindkraftverk byggas. Tyvärr är det så idag att det är markägarens ekonomiska intresse som styr etableringarna. Synpunkter från närboende som får sin boendemiljö förstörd tas det ingen hänsyn till. 2. Örnsköldsviks kommun anser att de bullerberäkningar som normalt görs inte ger tillräckliga avstånd varför man liksom Gotlands kommun (mer jämförbar med Borgholm) har hänsynsavstånd till bostäder på minst 1000 m. Nygjorda erfarenheten och boendes protester visar tydligt att 500 meters gränsen är alldeles för snävt tilltagen. Jag anhåller att Borgholms kommun tittar in i Örnsköldsviks kommuns vindkraftplan och att ovan 2 beskrivna synpunkter beaktas vid framtagande av den nya översiktsplanen. Kontentan av Örnsköldsviks vindkraftplan är att inga klagomål hittills förts fram utom från markägare som inte får möjlighet att tjäna extrapengar på sin mark. Är inte detta ett mål för Borgholms kommun att sträva efter och målet går bevisligen att nå! Kommunernas kommentar: Noteras. Ölandskommunerna är positiva till vindkraftsutbyggnad och har gjort en rimlig avvägning mellan olika intressen. 15. Ruth Arvidsson Ang. Vindkraftplanen, tilläggsplan till översiktsplan, Östra Södvik Hallnäs. 1. Ingen information till berörda parter Kommunernas kommentar: Den översiktliga planeringen för vindkraftsetablering har pågått sedan år 2007 där området Södvik har ingått. I arbetet med Vindkraftsplanen har det annonserats om informationsmöte, samråd och utställning. Information har även funnits tillgänglig på kommunens hemsida. 2. Ingen skala till kartan. Kommunernas kommentar: Beaktas. Skalstock förs in på kartorna

18 (70) 3. Flytande gränser av området som ev. bebyggs av 5 vindkraftverk.,detta blir mycket diffust och ej komplett. 4. Tillägget planeras in efter översiktsplanen med fritidshus i Hallnäs, Jag äger Hallnäs S:12. Jag har inte tänkt mig att få 5 vindkraftverk så tätt på. Jag blir påverkad av detta, men inte informerad. 5. Även om ni tar hänsyn till buller och skuggfenomen, där man eventuellt skall bygga, har ni glömt att det finns utredningar som visar att även lågfrekventa bullerstörningar är skadliga, bl. a. kan hjärtbesvär förekomma. Markerat område, där vindkraftverken ev. skall byggas, kommer natur och djurliv att påverkas. Älgen har sitt vandringsstråk mellan norr och söder i detta område. Även jakten på rådjur kommer att påverkas. Södviks jaktklubb har jaktmarker som gränsar till detta område. Detta är Ölands smalaste del, 5 vindkraftverk kommer att bli väldigt påträngande de förfular hela området, till vad nytta? Skall det nödvändigtvis byggas kraftverk sätt dem i sjön. Olägenheter för den fasta befolkningen måste tas större hänsyn till även positiva naturupplevelser än att bygga vindkraftverk på fel ställe. Kommunernas kommentar: Södvik, område nr 4 var under utställningen ett föreslaget område men i processen har synpunkter från allmänhet och ny bakgrundsfakta visat på områdets olämplighet och Södvik, område nr 4 ingår nu i uteslutna områden. 16. Beje Dags montera ner den livsfarliga vindkraften för korta säkerhetsavstånd på 500 m föreslås på Öland då tänker man inte på hur höga dagens verk är eller vinghastigheten som är upp till 320 km eller m/s och hur lång delarna far då dom går sönder eller iskast!! som då far över 800 m bort!! fysikens lagar gäller även för vindkraften! Fysikens lagar gäller ju även vindkraften eller hur!? Pröva länken nedan DETTA ÄR FAKTA FÖR FÖREMÅL I LUFTEN hur långt dom far! tänk sedan medvind på detta så blir det ännu längre i verkligheten!! Tryck på länken Lägg in 70 ms (250 km) som är hastigheten på ett vindkraftverks vingar i änden normalt (kan vara ända upp till 320 km/tim alltså m/s lägg in det och då över 800 meter far det detta är fakta!!) Lägg in 45 graders lutning och pröva gärna med eller utan luftmotstånd detta är fakta!! Det far 500 meter och då står man på backen!? tänk då hur långt det far om du är 170 m upp!? säkert de dubbla, hur kan man då ha 500 meter som "säkerhetsgräns" för vindkraft och på Öland då detta bevisligen ar för kort avstånd för att inte få delar på sig från vingarna is m.m!? det har dessutom bevisligen hittats vingdelar 500 meter bort från havererade och rapporterade verk! (men dom orapporterade då!? hur långt har det farit delar från dom is m,m?) så ett argument på livsfarligt förkort säkerhetsgrans på 500 m är ett

19 (70) bra argument mot detta vansinne men då faller ju hela Öland som vindkraftsplats förmodligen? Fördubbla då hellre säkerhetsavståndet som på Gotland tex där 1000 m gäller eller uppåt landet där 1500 m vore mer rimligt! eller som i USA där dom har minst 2000 m som säkerhetsgräns!? och hur kan det komma sig dom värdesätter människors värde och hälsa mer där, vad kan vara anledningen, jo det är farligt vistas närmare än 1000 m från dessa monsterverk! Är vi mindre värda då som folk som ska riskera livet vistas ute vid våra hus på Öland om vindkraften byggs ändå med ynka 500m gräns till bofasta mfl? Påståendet att vi kan uppnå klimatmål med vindkraft är inte sant eftersom svensk elproduktion till 97,5% är koldioxidfri. Den industriella vindkraftens kostnader för samhället kommer att uppgå till 300 miljarder om den fullföljs i hela Sverige. Industriell vindkraft är förödande för det visuella intrycket i landskapet (gruppetablering av ca 200 m höga verk med 130 m vingdiameter. maxhastighet i vingspetsarna 320 km/tim) innebär med denna hastighet om is eller något lossnar så far det över 800 m!! detta är fakta enligt fysikens lagar och gäller även vindkraften!! hur kan man då ha 500 m som säkerhets gräns!!?? 482 olyckor med vindkraftverk Experten: Ja tycker man ska vara orolig Vindkraften är mer inne än någonsin. Men i år har flera farliga incidenter inträffat med rotorblad som slungas i väg. - Från 1990 fram till mars i år har 482 vindkraftsrelaterade olyckor inträffat i Europa, varav 47 dödsolyckor, enligt skotska organisationen Cwif. Av dödsolyckorna var 34 arbetsplatsolyckor och 13 med civila. I takt med att vinkraften byggts ut de senaste åren har också olyckorna ökat. Sverige har hittills varit relativt förskonat med bara en dödsolycka, en elektriker som avled efter att ha rätt ström i sig vid monteringsarbete i Kalmarsund I början av 2008 inträffade en otäck incident på Gotland. Rotorbladet på vindkraftverket Kulle 11 på näs på Gotland lossnade. "Som en ljudbang från flygplan" Det brakade till, så jag gick ut för att kolla om det var en ljudbang från ett flygplan eller kanske en bil som kört in i ett stentun, sa Einar Franson som bor i närheten till Gotlands Allehanda. - Det lossnade rotorbladet landade i en åker 40 meter från vindkraftverket, bonden var som tur var inte där med sin traktor. - Samtliga bultar i alla nio verken på Gotland byttes ut, bara för säkerhets skull efter incidenten, säger Örjan Hedblom. I slutet av februari havererade ett danskt vindkraftverk i Sidinge. Vingen slungades 100 meter bort innan den landade. Turligt nog skadades ingen människa eftersom haveriet inträffade tidigt på morgonen.

20 (70) Bara två dagar tidigare hade ett annat danskt vindkraftverk i Århus splittrats i kraftiga kulingvindar. Det haveriet filmades, videon visar hur verket löper amok i blåsten och vingarna slår i tornet och splittras. Resterna flög upp till 500 meter bort - men ingen människa träffades. Filmade haveriet Århushaveriet fastnade på en videofilm. Filmen visar hur verket börjar skena i den starka blåsten. Sedan slår vingarna i tornet som bryts. Vingarna splittras till småbitar av metall och glasfiberarmerad plast. Enstaka vrakdelar förs 500 meter bort med vinden. Förra veckan hände det igen - ett holländskt vindkraftverk havererade och vingen slungades i väg och landade på en bilväg. Turligt nog skadades ingen den gången heller. Kommunernas kommentar: Det är viktigt med service av vindkraftsverken vilket belyses i Miljkonsekvensbeskrivningen. 17. Rosita Gustafsson Jag välkomnar kommunernas initiativ till en ordentligt genomarbetad vindkraftsplan. Det behövs definitivt en mer detaljerad plan än den nuvarande för att möta de många ansökningar från vindkraftsbolag som vill investera på Öland. Dessa ökar markant och det vore högst olyckligt att okontrollerat bevilja etablering av verk lite varstans på vår smala, flacka ö. Vindkraftverken måste placeras med finess och med stor hänsyn till de närboendes miljö då de är tänkta att stå i många år. Det verkar klokt att verken i första hand ska placeras inom redan befintliga områden och därefter i föreslagna väl analyserade områden för att hålla stora ytor fria från vindkraft. Hoppas härmed också att vindkraftsplanen väger tungt i kommunernas beslut om bygglov gällande redan inkomna ansökningar på andra platser än i de föreslagna områdena. Jag vill dock invända mot att Borgholms kommun har ett rekommenderat minsta avstånd om 500 m från vindkraftverk till närmsta bebyggelse. Inte minst nu när högsta rekommenderade höjd tas bort och verken kommer bli allt högre. På Gotland och i flertalet andra kommuner är det 1000 m som gäller och med det tror jag man vinner mycket. Betydligt färre personer har anledning att känna sig störda och överklaga beslut. De allra flesta är i grunden positiva till vindkraft men det är en annan sak att ha det som nära utsikt från sitt eget fönster eller tomt. Kommunernas kommentar: Avvägningar har gjorts tillsammans med Länsstyrelsen. 18. Familjen Hans Tell Vindkraftsprojekt Dyestad-Lerkaka Vad kan vi närboende göra för att förhindra att en vacker och naturskön bygd ska förstöras. Vi frågar oss, varför måste detta ske? En by som hela tiden arbetar mycket aktivt för att leva och bo i Runsten/Bjärby, ska nu få 5 stora vindkraftverk

21 (70) som ingen vill ha utom markägarna. Det känns nästan som ett motorvägsbygge. Det kommer minst ett 25 årigt buller om dom snurrar. Men landskapet förändras varje dag. Det vill vi inte. Återigen, varför skall de planeras här? Om det utgjorde en del av finansieringen för alla bybor kanske en del skulle bli glada och de kommer att skapa stor nytta. Så kommer det inte bli om det inte blir någon politiker som törs ta det som sin sak att driva frågan. Återigen, varför planeras inte vindkraftverken till havs? Det kan inte bli dyrare över den livslängd som man pratar om. Vi har följt denna debatt som är i DN. Vi vet regeringens mål med vindkraft. Den är dyr och den får inte kosta vad som helst. På de områden som de är överens, bygg fler där. Tänk nu efter före, sedan är det för sent. Varför? Kommunernas kommentar: Noteras. Vindkraftsetablering till havs är dyrare både i etablering och framtida underhåll. Kommunerna har fått in ansökningar med landbaserad vindkraftverk som prövats enligt den demokratiska processen. 19. Dag Juhlberg och Anne Andersson Synpunkter på förslag till Vindkraftsplan Vi är permanentboende på fastigheten Östra Södvik 1:25 i Persnäs socken. Av följande skäl är vi helt emot en etablering av vindkraftverk i det föreslagna Område 4 Södvik. Tätbebyggt område Det föreslagna området är placerat mellan Östra Södviksvägen och Hallnäsvägen. Det är många bostäder, såväl permanent- som fritidshus som ligger precis intill eller i närheten av 500 meters gränsen ifrån inritat område för vindkraft. Vi anser att det är klart olämpligt att kommunen i sin Vindkraftsplan föreslår ett område där så många får sin boendemiljö påverkad av en industriell exploatering för energiproduktion med vindkraftverk. Industriområden brukar inte/ska inte förläggas intill bostadsområden. Skyddsavstånd I Vindkraftplanen anges att vindkraftverk ger upphov till störningar i form av ljud, ljus och skuggor. Mot bakgrund av dessa störningar anges i Vindkraftsplanen ett skyddsavstånd på minst 500 meter mellan vindkraftverk och bostäder. Flera andra kommuner i Sverige har i sina Vindkraftsplaner beslutat om att skyddsavståndet ska uppgå till minst 1000 meter mellan vindkraftverk och bostäder for att störningarna inte ska bli för besvärande. Som exempel kan nämnas Falu kommun och Gotlands kommun. I Falu kommun tog kommunfullmäktige i januari i år beslut om att ett respektavstånd (skyddsavstånd) om 1000 meter ska gälla. Gotlands kommun, som har mycket lång erfarenhet av vindkraftverk, har beslutat om ett skyddsavstånd om 1000 meter. Gotlands kommun skriver att "Riktlinjer