Inneklimatstudie av Mölndals kommuns skolor 2000

Transkript

1 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Inneklimatstudie av Mölndals kommuns skolor 2000 Av: Sören Runsteen, SAMFAST Mölndals kommun Håkan Gillbro, DELTAte Hans-Åke Gustavsson, Stockholms stads utrednings- och statistikkontor Nils Åberg, avd pediatrik, Göteborgs Universitet

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 MEDVERKANDE 7 BAKGRUND OCH SYFTE 8 UNDERSÖKNINGENS UPPBYGGNAD 9 KAPITEL 1. TIDIGARE FORSKNING SJUKA HUS SYNDROMET (SBS ASTMASYMPTOM OCH ALLERGIER STÄDNINGENS BETYDELSE FÖR INOMHUSMILJÖN PASSIV RÖKNING INOMHUSMILJÖNS BETYDELSE FÖR SKOLPRESTATIONEN HÄLSOEFFEKTER AV MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER 12 KAPITEL 2. ENKÄTUNDERSÖKNINGARNA METODIK RESULTAT AV ENKÄTSVAR HELHETSBEDÖMNING AV INOMHUSKLIMATET PERSONALENS UPPFATTNING OM INNEKLIMATET SENASTE TRE MÅNADERNA ELEVERNAS UPPFATTNING OM INOMHUSKLIMATET SENASTE TRE MÅNADERNA HÄLSOBESVÄR ALLERGIFREKVENS SYMPTOM/HÄLSOBESVÄR DE SENASTE TRE MÅNADERNA TRIVSEL KOMPLETTERANDE HÄLSOFRÅGA INNEKLIMATET PÅ OLIKA SKOLOR INNEKLIMATET I GEMENSAMMA UTRYMMEN 46 KAPITEL 3. DE TEKNISKA MÄTNINGARNA TEKNISKA MÄTNINGAR MÄTINSTRUMENT METOD MÄTRESULTAT RESULTAT AV MOMENTANMÄTNINGAR RESULTAT AV MÄTNINGAR LÅNGTIDSLOGGNING JÄMFÖRELSE MELLAN OLIKA VENTILATIONSSYSTEM UPPLEVELSEN AV INNEKLIMATET PÅ SKOLOR MED OLIKA VENTILATIONSSYSTEM 68 1

3 KAPITEL 4. SÅ FUNGERAR OLIKA VENTILATIONSSYSTEM MÄTNINGAR UPPLEVELSE AV GOD LUFTKVALITÉ JÄMFÖRT MED PROJEKTERAT LUFTFLÖDE HUR FUNGERAR SYSTEMEN I DE TVÅ SKOLOR SOM HAR BÄSTA OMDÖMET OM LUFTKVALITÉN VINTERFALL V08 OCH V HUR FUNGERAR SYSTEMEN I DE TVÅ SKOLOR SOM HAR SÄMSTA OMDÖMET OM LUFTKVALITÉN? VINTERFALL V08 OCH V JÄMFÖRELSER AV LOGGNINGAR FRÅN FT/FTX-SYSTEM OCH MÖLNDALSMODELLEN FT-OCH FTX-SYSTEM FRISKLUFTSSYSTEMET MÖLNDALSMODELLEN SKILLNADER EMELLAN FT/FTX OCH MÖLNDALSMODELLEN VID UTFÖRDA LÅNGTIDSMÄTNINGAR VINTERFALLET V10 OCH V11, SOMMARFALLET V19 OCH V KAPITEL 5. RESULTAT AV SAMBANDSANALYSER STATISTISKA METODER OCH SÄKERHET I SAMBANDSANALYSER GRUNDSKOLEELEVER ÅRSKURS 5 TILL OCH MED GYMNASIUM ÅK UPPLEVELSE AV MÖLNDALSMODELLEN, ÅK 5- GYMN ÅK PÅVERKAN AV KOLDIOXIDHALT OCH RELATIV LUFTFUKTIGHET, ÅK 5- GYMN ÅK PÅVERKAN AV TILLUFTSTEMPERATUR OCH RUMSTEMPERATUR, ÅK GYMN. ÅK PÅVERKAN AV TORR LUFT, ÅK 5-GYMN ÅK PÅVERKAN AV STÄDNING, ÅK 5-GYMN ÅK PÅVERKAN AV NEGATIV STRESS OCH POSITIV TRIVSEL, ÅK 5- GYMN ÅK GRUNDSKOLEELEVER ÅRSKURS UPPLEVELSE AV MÖLNDALSMODELLEN, ELEVER ÅK PÅVERKAN AV KOLDIOXIDHALT OCH RELATIV LUFTFUKTIGHET, ELEVER ÅK PÅVERKAN AV TILLUFTSTEMPERATUR OCH RUMSTEMPERATUR, ELEVER ÅK PÅVERKAN AV STÖRNINGAR I VÄRMEKOMFORTEN, ELEVER ÅK PÅVERKAN AV STÄDNING OCH TRIVSEL I SKOLAN, ELEVER ÅK PERSONAL UPPLEVELSE AV MÖLNDALSMODELLEN, PERSONAL PÅVERKAN AV STÄDNING, PERSONAL PÅVERKAN AV NEGATIV STRESS OCH POSITIV TRIVSEL, PERSONAL PÅVERKAN AV TORR LUFT, PERSONAL SAMBAND MELLAN INNEKLIMAT OCH HÄLSA PÅ SKOLNIVÅ 152 2

4 KAPITEL 6. DISKUSSION UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING OCH SÄKERHET REFLEKTIONER ÖVER INNEMILJÖPROBLEMATIKEN I SKOLLOKALER NORMERNA OCH BRANSCHEN FORSKNINGEN ÄR MÄNSKLIG SAMVARO FARLIG? UTSPÄDNING, SKÄL FÖR HÖGA FLÖDEN? RUMSLUFTENS FUKTIGHET KLIMATSYSTEMETS UPPGIFTER VERKLIGT LUFTUTBYTE STRESS, TRIVSEL OCH STÄDNING 164 REFERENSER 165 TABELL OCH DIAGRAMFÖRTECKNING 169 TABELLER 169 DIAGRAM: 170 BILAGOR 172 PERSONALENKÄT FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. ELEVENKÄT ÅK 5-GYMN ÅK3 178 ELEVENKÄT ÅK CHECKLISTA FÖR MOMENTANMÄTNINGAR OCH FASTIGHETSDATA 185 3

5 Sammanfattning Studien omfattar skollokaler i Mölndals kommun. Undersökningen baseras på både omfattande tekniska mätningar och enkätunderökningar. I kommunens samtliga 28 st skolor har momentana mätningar och fastighetstekniska data insamlats för totalt 77 klassrum, vilket utgör ca 15% av totala antalet klassrum. I ytterligare 20 st salar har dessutom långtidsloggning av olika tekniska parametrar utförts under totalt 13 veckor under vintern/våren år Enkätundersökningarna har utförts för elever åk 1-4 (N=184, elever åk 5-gymn åk 3 (N=341 samt för skolpersonal (N=635. De tekniska mätningarna har analyserats och kopplats till klimatupplevelser och medicinska symptom. Mätresultaten visar också hur byggnader och tekniska system uppträder under längre mätperioder. Av särskilt intresse har varit att utvärdera Mölndalssystemets ventilation (friskluftsventilation jämfört med traditionellt FT/FTX system. Trots undersökningens begränsade omfattning av antal klasser sågs många starka samband och tendenser med statistisk signifikans. Några av undersökningens viktigaste resultat framgår enligt nedan: Allergier och SBS symptom Allergifrekvensen för elever grundskolans årskurs 5-gymnasieskolans årskurs 3 i Mölndal är något lägre än motsvarande grupp i Stockholm (N=3221 när det gäller astmatiska besvär, hösnuva och eksem. Det samma gäller även för skolpersonal där de astmatiska besvären också är lägre i Mölndal än i Stockholm (Miljö och hälsa i skolan Så kallade SBS symptom (sjuka hus symptom så som trötthet, koncentrationssvårigheter, irriterad, täppt eller rinnande näsa och torr eller rodnad hud i ansiktet är lägre bland elever i Mölndal än motsvarande grupp i Stockholm. Även personalgruppen i Mölndal har mindre av dessa symptom där framförallt heshet, halstorrhet, hosta torr eller rodnad hud i ansiktet är lägre än i Stockholm. Av alla klagomål på olika SBS symtom är trötthet, tung i huvudet och huvudvärk mest förekommande både i denna undersökning och i referensmaterialet från Stockholm och Uppsala. I jämförelse mellan olika system är klagomålen lägst i Mölndalsmodellen för dessa ofta förekommande symptom. Utredningen visar att hål i öronen ger trefaldig risk för metallallergi. Koldioxid Signifikanta samband kan påvisas i undersökningen mellan minskad koldioxidhalt och ökade besvär från elever åk 5- gymn åk 3 på allmänsymptom och typiska sjuka hus symptom såsom trötthet, tung i huvudet och koncentrationssvårigheter. Att lägre symptomförekomst uppvisas i skollokaler med högre koldioxidhalt än normerna är dock inget nytt vilket har visats i ett flertal tidigare undersökningar (bl.a. Norbäck D, Smedje G, 1996 och Byggforskningsrådets rapport , Det har också visats att sjuka hus symptom är vanligare i byggnader med mekanisk tilluftsventilation än i byggnader med självdragsventilation (Burge m.fl 1987; Finnegan m.fl 1984; Skov m.fl I tidigare undersökning på Mölndals förskolor hittades inga samband 4

6 alls mellan ökad koldioxidhalt och medicinska besvär (Edofsson M, Gillbro H, Runsteen S, Norbäck D, 1999 Inga samband kan påvisas mellan koldioxidhalt och allergiska, medicinska eller andra besvär eller hos elever i åk 5- gymn åk 3. Värdet av att dimensionera ventilationsanläggningar efter koldioxidnivån (1000 ppm kan därför ifrågasättas. Relativ luftfuktighet Besvär av astma hos eleverna ökade när den uppmätta luftfuktigheten minskade. Sjuka hus symptom som tung i huvudet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter ökade kraftigt då luftfuktigheten minskade. Symptombilden var den samma även när det gäller upplevelse av torr luft. Inga samband mellan uppmätt relativ luftfuktighet och slemhinnesymptom eller torr hud symptom kunde påvisas hos eleverna. Inte heller hittades några samband mellan uppmätt luftfuktighet och upplevelse av torr luft, dammig luft, instängd luft hos elever åk 5- gymn åk 3. Låg luftfuktighet återfinns under vinterhalvåret i skolor med FT/FTX system medan Mölndalsmodellens ventilationssystem uppvisar högre värden. En jämförelse visar också att elever i lokaler med Mölndalsmodellen uppvisar färre av ovanstående besvär. Luftkvalité och ventilationssystem De tekniska mätningarna visar på ett resultat som är i linje med hur systemen väntas fungera. Systemen FT/FTX med hög luftomsättning ger lägre koldioxidnivå och lägre relativ luftfuktighet samt har en högre tillufts- och rumstemperatur. Tilluftstemperaturen i denna typ av skolor är nära eller lika med rumstemperaturen. De två skolorna som av personalen får det bästa betyget på luftkvalité är diametralt olika avseende ventilationssystem. Den ena (FTX har undersökningens högsta luftomsättning (18 m 3 /m 2,timoch den andra (F undersökningens lägsta luftomsättning (3,6 m 3 /m 2,tim. Uppmätta koldioxidnivåer visar på extrema skillnader där de lägsta värdena är 600 ppm resp 900 ppm och de högsta 1100 ppm respektive 2300 ppm. Trots stora skillnader i ventilationssystemen och luftutbyte så påverkas inte personalens uppfattning av luftkvalitén. Vad som uppfattas som bra eller dåligt går inte att förutsäga genom att bestämma ett visst värde på luftomsättning. Både hög och låg luftomsättning upplevs bra. Av personalenkäten framgår att instängd luft är det som besvärar denna grupp mest. Detta gäller oberoende av ventilationssystem och luftutbyte. Största besvärsandelen när det gäller torr luft finns i skolor med mekanisk från- och tilluft (FT. När det gäller värmekomfort är personalens medelbetyg lägst för FT-systemen, dvs fler upplever besvär med anknytning till värmekomfort. 5

7 Mölndalsmodellen Eleverna gav Mölndalsmodellen överlag högst betyg jämfört med övriga system. Bland personalen upplevdes däremot ventilationssystemen mera likvärdigt (diagram 74 och 75. En kraftig minskning av symptom av huvudvärk, tung i huvudet och koncentrationssvårigheterna noteras i Mölndalsmodellen jämfört med övriga system. Även besvär av torr eller rodnad hud i ansiktet, varmt på eftermiddagen, för varmt på grund av solinstrålning är mindre i Mölndalsmodellen än i övriga ventilationssystem. Mölndalsmodellen visar under mätperioden högre koldioxidhalt än rekommenderade nivåer, samt högre relativ luftfuktighet och lägre rumstemperatur än övriga system. Temperatur Rapporterade besvär hos eleverna av trötthet, tung i huvudet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter ökar när tilluftstemperaturen ökar. Undertempererad tilluft bör därför eftersträvas och inblåsningstemperaturer i nivå med rumstemperatur undvikas. Städning I flera avseenden framkom att upplevelse av dålig städning samvarierade med flera innemiljöfaktorer. När eleverna upplever sämre städning av skollokalerna ökar deras klagomål på torr luft, dammig luft, instängd luft, stickande lukt, att luften luktat matos, avlopp, avgaser och tobaksrök. Upplevd sämre städning ökar även upplevelse av medicinska symptom som eksem, trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, klåda, sveda och irritation i ögonen, heshet, halstorrhet, hosta, torr och rodnad hud i ansiktet, torr kliande hud på händer. Upplevd bra städning ger ett signifikant samband med upplevelse av bra luftkvalité. Stress och trivsel Förutom den fysiska innemiljön beaktades det psykosociala klimatet i skolorna. Negativ stress och dålig trivsel i skolan ger signifikanta samband med ökande klagomål på så gott som alla övriga parametrar i inomhusmiljön. Inga andra frågor eller tekniska mätningar ger dessa starka samband. Detta gäller både elever i åk 5- gymn åk 3 och personal. Två av tre bland personalen upplever varje vecka att arbetet känns påfrestande stressigt. Nästan var fjärde att det gör det varje dag. Bland eleverna ökar känslan av stress i skolarbetet med stigande ålder. I mellanstadiet tycker 16% att skolarbetet är påfallande stressigt minst någon gång i veckan. I högstadiet är motsvarande andel 50% och på gymnasiet 67%. 6

8 Medverkande Denna undersökning har initierats och letts av Mölndals kommuns fastighetsförvaltning SAMFAST i Mölndals kommun. Sören Runsteen från SAMFAST har varit studiens projektledare och bidragit med texter, rapportutformning och utvärdering. Håkan Gillbro från VVS företaget DELTAte har svarat för insamling av alla tekniska mätningar och utvärdering av dessa. Hans-Åke Gustavsson från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor har svarat för databearbetning av enkäter och statistiska sambandsanalyser samt utformat tabeller, diagram och förklarande texter till dessa. Docent Nils Åberg har tillsammans med de andra tre i gruppen aktivt deltagit i studiedesign och utvärdering av undersökningens resultat. Tekniska mätningar har utförts av Paul Sönniksen och Henrik Johansson från ÅF-RNK under ledning av Håkan Gillbro och Kurt Möller från DELTAte. Projektgruppen vill rikta ett särskilt tack till fastighetsförvaltare Bo Ljungberg från SAMFAST vilken bidragit med stor fackkunskap om fastigheterna i Mölndal, samt Marie Hult White arkitekter, Stockholm för synpunkter på remissutgåva av rapporten. Mölndal Sören Runsteen Håkan Gillbro Hans-Åke Gustavsson Nils Åberg 7

9 Bakgrund och syfte Yrkesinspektionen har ålagt landets kommuner att kartlägga luftkvaliteten på sina skolor, fritidshem, förskolor och öppna förskolor. Mölndals kommun utförde tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala och konsultfirman ÅF-RNK en omfattande undersökning av Mölndals förskolor Våren 2000 har skolorna i Mölndal genomgått en liknande undersökning vilket utmynnat i denna rapport. Problem med huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, sjuka hus symptom och allergiska reaktioner rapporteras från många olika typer av verksamheter över hela landet. Inte minst gäller detta förskola och skola. Under årens lopp har många teorier om orsakerna till ökningen av dessa symptom framställts. Det man kan konstatera av hittills presenterad forskning och gjorda undersökningar är att det inte är en enskild faktor som kan pekas ut som orsaken till problemen. Tvärt om syns det vara en oerhört komplex bild av olika samverkande faktorer som orsakar olika besvär och symptom som sammankopplas med lokalerna man vistas i. Det kan handla om fuktskador, emissioner, olämpliga material, för höga innetemperaturer, för låg relativ luftfuktighet, elektromagnetiska fält, ventilation, städning, utformning av inredning, men även om psykosociala faktorer som trivsel, personliga förhållanden, arbetsklimat och stress samt om medicinska bakgrundsfaktorer, ökad allergisk benägenhet och rena medicinska besvär. Misstanken att lokaler och byggnader kan bidra till en ökande frekvens av dessa besvär föranleder varje seriös fastighetsförvaltare att delta i arbetet att söka lösning på dessa problem. I Mölndals kommun har innemiljöfrågorna under många år varit högt prioriterat. Förvaltningsavdelningen SAMFAST har under ledning av fastighetsförvaltare Bo Ljungberg arbetet fram en ny typ av ventilationsmodell kallad Mölndalsmodellen vilken givit mycket positiv respons från de skolor där den applicerats. Modellen bygger i korthet på att under skoldagen hålla konstant temperatur med individuell reglering i varje klassrum och låta detta vara dimensionerande, istället för att låta nivån på luftomsättning och koldioxidhalten vara dimensionerings bas. Modellen har spridit sig till många andra kommuner över landet och systemtänkandet har även fått internationell uppmärksamhet. I Norge har flera kommuner tagit efter svenskarnas nytänkande. Ett av syftet med denna undersökning är att se hur olika ventilationssystem och byggnadstyper fungerar i praktiken jämfört med teorin. Ofta studeras enskilda parametrar och faktorer i innemiljön och jämförs med något gränsvärde eller norm. Uppfyller man värdet är det frestande att tro att man gjort rätt. Det vi vill studera är helheten under en längre tid för att ge svar på frågan hur skolor byggda efter olika principer och med olika tekniska system fungerar under en längre tidsperiod. Kan det vara så att helheten blir fel trots att alla delarna är rätt enligt regelboken? Ett annat syfte är att undersöka om de positiva effekter som tidigare noterats av Mölndals modellens ventilationssystem kan noteras på ett större urval och om statistiskt säkerställd slutsatser kan dras med signifikanta samband mellan olika tekniska system och upplevelse av innemiljöfaktorer samt hälsosymptom. Ett tredje syfte är att ytterligare bidraga med kunskap om samband mellan koldioxid, relativ luftfuktighet, temperatur och dess påverkan på upplevelse av inomhusklimat, sjuka hus symptom och allergier. 8

10 I denna undersökning har vi tagit erfarenhet av tidigare forskning. Inte minst gäller detta undersökningen på Mölndals kommuns förskolor under åren (Edofsson M, Gillbro H, Runsteen S, Norbäck D, Omfattande mätningar utfördes av partiklar i tilluft, rumsluft och uteluft enligt den sk. Sempore metoden. Även flyktiga organiska ämnen VOC uppmättes tillika med ozon inne och ute samt formaldehyd och kvävedioxid. Ingen av dessa parametrar gav dock några resultat som gav oss anledning att fortsätta med dessa omfattande mätningar. Vi har därför utelämnat denna typ av mätningar i skolundersökningen. Undersökningens uppbyggnad Elever Elever Personal åk 1-4 åk 5 gymn åk 3 N=184 N=341 N=635 Enkät (N=139 Enkät (N=45 Enkät (N=247 Enkät (N=94 Enkät (N=635 Långtidsloggning 8 salar Långtids- Loggning 12 salar Jämförelse Momentanmätning 77 salar Fastighetsdata Fastighetsdata Fastighetsdata Fastighetsdata Sambandsanalys Sambandsanalys Sambandsanalys Utvärdering 9

11 Kapitel 1. Tidigare forskning Befolkningen i den industrialiserade världen tillbringar i genomsnitt ca 90% av sitt liv inomhus (Moschandreas, Merparten av denna tid tillbringas i hemmiljön, men det uppväxande släktet tillbringar även en relativt stor del av sin tid i förskola eller skola. Idag finns en stor brist på kunskap när det gäller det inre klimatet trots att många undersökningar gjorts genom åren. Frågorna har dock under de senaste åren lyfts fram i debatten både nationellt och internationellt. Här i Sverige proklamerades 1999 som innemiljöåret med en lång rad av seminarier, utbildning och utställningar i ämnet, något som ytterligare lyft dessa frågor upp på dagordningen. Nedan följer några resultat från studier som gjorts på senare år avseende inomhusmiljön. 1.1 Sjuka hus syndromet (SBS I mitten av 1980-talet definierades det s.k. sjuka hus syndromet (Sick Building Syndrome, SBS av en arbetsgrupp vid Världshälsoorganisationen (WHO. Syndromet omfattar irritation från ögon, hud och luftvägar, huvudvärk och trötthet (Akimendo m fl, Man brukar tala om att SBS förekommer när fler människor än förväntat (mer än 20% har dessa överkänslighetssymtom och när dessa symptom kan kopplas till en viss byggnad Typiskt är att symptomen uppträder efter en kort tids vistelse i byggnaden och ofta tilltar i styrka under vistelsen. Dessa symtom finns även beskrivna bland skolbarn (Andersson m fl, 1991; Norbäck m fl, Besvären tenderar att försvinna när man lämnar byggnaden under ett par dagar men återvänder då man kommer tillbaka till huset. Under det senaste decenniet har en rad studier av sjuka hus syndromet publicerats, där olika faktorers betydelse studerats. Tillgänglig litteratur har visat att organiskt sedimenterat damm och ytstora material (t ex heltäckningsmattor har ett samband med uppkomsten av sjuka hus syndromet (Norbäck och Torgen 1989; Skov m fl, Att lägre symptomförekomst uppvisas i skollokaler med högre koldioxidhalt än normerna har visats i ett flertal tidigare undersökningar (bl.a. Norbäck D, Smedje G, 1996 och Byggforskningsrådets rapport , Det har också visats att sjuka hus symptom är vanligare i byggnader med mekanisk tilluftsventilation än i byggnader med självdragsventilation (Burge m.fl 1987; Finnegan m.fl 1984; Skov m.fl Mikrobiell växt i luftbefuktare eller luftkonditioneringssystem (Burge m fl, 1987, liksom fuktskador i byggnader (Norbäck m fl, 1994 har också utpekats som en tänkbar orsak till den ökade symptomförekomsten i vissa byggnader. Hög rumstemperatur (Jaakkola m.fl., 1989, formaldehyd (Olsen och Dössing, 1982; Sundell, 1994, av flyktiga organiska ämnen,voc (Border m fl, 1993; Norbäck m fl 1990 a,b, och den respirabla dammhalten (Norbäck, 1990 b har också visats påverka förekomsten av sjuka hus symptom. I tidigare undersökning på Mölndals förskolor hittades inga samband alls mellan ökad koldioxidhalt och medicinska besvär medan lägre tilluftstemperaturer gav färre ögon symptom hos personal och färre förkylningssymptom hos föreskolebarnen (Edofsson M, Gillbro H, Runsteen S, Norbäck D, De flesta av dessa studier har dock begränsats till kontorsmiljöer, som ofta har god allmänventilation (Skov m fl; 1990; Sundell, Hittills har endast ett fåtal av de publicerade vetenskapliga undersökningarna omfattat skolmiljön samt ännu färre miljön på förskolor. 10

12 1.2 Astmasymptom och allergier Sjuklighet i lungor eller inre luftvägarna inkluderas ej i sjuka hus syndromet, men det finns indikationer om att även dessa delar av andningsvägarna påverkas av inomhusluftens kvalitet. De kända smittvägarna är annars direktkontakt mellan personer eller kontaktsmitta via föremål. Luftvägsastma är en vanlig, ofta livslång och ibland livshotande sjukdom. Under det sista decenniet har det kommit rapporter om ökad astmasjuklighet från flera länder, framförallt i den yngre delen av befolkningen (Allergiutredningen, 1989; Burnery m fl, 1990; Magnus m fl, 1991; Åberg, Det finns mycket få studier publicerade över sambandet mellan förskoleluftens kemiska och fysiska tillstånd och förekomsten av astmasymptom. Det har dock påvisats att relativa låga halter av flyktiga organiska ämnen av den typ som förekommer i inomhusluft kan ge upphov till inflammatoriska reaktioner i de övre luftvägarna (Koren m fl, 1992 Samband mellan astmarelaterade symptom och VOC halt i bostaden har påvisats (Norbäck m fl, 1995a samt samband mellan astma och mögelsporer (Burr m fl 1988 respektive bakterier (Björnsson m fl, 1995 i hemmiljön. Det har föreslagits att omgivningsfaktorer, som kan förorsaka inflammation i luftvägarna, kan vara en bidragande orsak till den ökade benägenheten att utveckla astma (Allergiutredningen Städningens betydelse för inomhusmiljön Det är sedan lång tid känt att städningen har en stor betydelse för inomhusmiljön. Damm inomhus kan härröra från material i byggnaden t. ex. från slitage av golv, mineralull från akustikskivor mm (Lundqvist, Det mesta av dammet inomhus alstras dock i lokalerna av personer och verksamhet. Damm inomhus i icke industriella lokaler består huvudsakligen av fiber från kläder, pälsdjursallergen, födoämnesrester och papper (Lundqvist, En del damm inklusive pälsdjurs allergen bär vi med oss från andra miljöer, exempelvis bostäder (Munir m fl Damm kan också vara bärare av olika kemiska föroreningar som kan härröra från verksamhet, emitterande byggnadsoch inredningsmaterial i byggnaden eller föras in utifrån (Gyltenberg m fl, Damm innehåller även mikroorganismer såsom virus, bakterier och mögel, som kan bildas i fuktiga byggnadsdelar, spridas av människor samt öka i omfattning vid felaktig städteknik (Nyman, Det är redan belagt att en ökad halt av respirabelt damm i luften sammanhänger med en ökad förekomst av luftvägsinfektioner och upplevelse av dålig luftkvalitet hos skolpersonal, samt rapporterad prestationsförmåga hos elever. I skolor med en ökad mängd sedimenterat damm på golv/bänkar/stolar ökade också klagomålen på dålig luftkvalitet och förekomst av luftvägsinfektioner hos personalen (Norbäck & Smedje, I den danska Rådhusundersökningen förelåg samband mellan s k ludenfaktor (total textil yta/rumsvolym samt hög s k hyllfaktor och SBS. Ju mer lättstädad miljön var, desto färre besvär hade de som vistades i de undersökta lokalerna (Skov m fl, Samband har också konstaterats mellan SBS och låg städfrekvens i kontorsmiljö. Vid städning mindre eller lika med två gånger per vecka i kontorsrum för 1-2 personer oavsett städmetod, förelåg ökad förekomst av SBS symptom bland de som vistades i lokalerna (Sundell m fl,

13 1.4 Passiv rökning En av de största kända inomhusmiljöföroreningarna är tobaksrök. En ökad grad av luftvägsinfektioner som leder till lunginflammation eller bronkit har konstaterats hos barn som utsätts för passiv rökning (Sundell J, Kjellman M, Passiv rökning är en mycket vanlig bakgrundsfaktor hos barn som utvecklar astma. Rökexponering kombinerad med boende i hem med fuktproblem ger en markant ökning av astma och allergi hos barn (Sundell J, Kjellman M, Inomhusmiljöns betydelse för skolprestationen Det finns få studier som undersökt samband mellan produktivitet och inomhusmiljö. I en studie bland kontorsanställda framkom dock att en stor del av ett slumpurval av kontorsanställda upplevde att prestationsförmågan försämrades av dålig inomhusmiljö på kontoren (Woods mfl, Ett samband mellan hög rumstemperatur och försämrad prestation har även påvisats i flera experimentella studier (Wyon, Däremot finns få studier som undersökt eventuella samband mellan prestationsförsämring och uppmätta föroreningshalter i skolmiljö, något som kan vara intressant att studera i framtiden. 1.6 Hälsoeffekter av miljöförbättrande åtgärder Det finns i den vetenskapliga litteraturen endast ett fåtal studier som systematiskt utvärderat den medicinska effekten av miljöförbättrande åtgärder i inomhusmiljöer (Mendel, Bland åtgärder som har haft en dokumenterad hälsoeffekt kan nämnas sänkt rumstemperatur (Jaakkola m fl, 1990 och ökad luftomsättning (Mendell, Det finns därför ett stort behov av att täcka denna informationslucka. 12

14 KAPITEL 2. Enkätundersökningarna 2.1 Metodik Enkäten som har använts är Stockholms skolenkät. Med denna bedömer personal och elever olika inneklimatfaktorer (luftkvalitet, värmekomfort, belysning, ljudnivå samt städning under den senaste tremånadersperioden. Frågor ställs även om allergiförekomst och om förekomsten av ett antal hälsobesvär som visat sig kunna ha samband med inomhusmiljön. Vid undersökningen i Mölndal kompletterades enkäten med ytterligare frågor om hälsobesvär. Personalen och elever from åk 5 fyller i en i princip likalydande enkät medan yngre elever besvarar ett enklare formulär. Stockholms skolenkät arbetades fram 1993 i samarbete mellan USK, Energi & Miljö (Stockholm Konsult, Stockholms fastighetskontor samt Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB. En referensgrupp med representanter från skolhälsovården, företagshälsovården och huvudskyddsombuden följde arbetet. Enkäten består av tre olika formulär; ett för personalen, ett för elever från åk 5 och uppåt samt ett för yngre elever. Under framtagandet provades enkäten på ett antal skolor i Stockholm innan den fick slutlig form. I enkäten ställs hälsofrågorna som används i Örebroenkäten men den är betydligt utförligare när det gäller beskrivningen av hur inneklimatfaktorer upplevs. Frågorna i enkäten knyts till klassrum/arbetsrum och lämpar sig därför väl för kartläggningar inför ombyggnad. Förutom en översiktlig redovisning av upplevelsen av inneklimatet på skolan ges också möjlighet till en rumslig beskrivning. Detta gör det möjligt att styra in mätningar till delar av skolan som upplevs ha problem. Stockholms skolenkät har använts i samband med ombyggnad av några skolor i Stockholm och övriga landet. Enkäten har också använts för kartläggning av hur förskolepersonalen upplever inneklimatet på samtliga förskolor i Stockholm, som verktyg i Miljöförvaltningens uppföljningsarbete. Enkäten har även använts av energikonsulter i Danmark. Genomförda undersökningar medför att ett tämligen omfattande referensmaterial är tillgängligt. För hälsofrågorna finns dessutom Örebroenkätens hela referensunderlag att jämföra med. Stockholms skolenkät besvaras vid ett frågetillfälle av personal och elever som vistas i skolan. Alla bedömer inneklimatet i det klassrum/arbetsrum man vistas i. Bland personalen på Mölndals skolor är det främst lärare som besvarat enkäten. Nästan fyra av fem (77% är kvinnor. Medianåldern är 49 år. 40-talisterna utgör den största åldersgruppen, 34%, medan 50-talisterna utgör 26%. 5% är äldre medan 14% tillhör 70-talistgenerationen. Enkäterna på Mölndals skolor genomfördes efter påsklovet våren 2000 och den tremånadersperiod som frågorna refererar till innebär januari till april. Totalt besvarades enkäten av 635 personer bland personalen, 341 elever i åk 5 och högre samt 184 yngre elever. Sammanlagt inkom svar. Skolor som ingår i undersök- 13

15 ningen och antalet svar på de olika skolorna för de tre enkäterna framgår av följande tabell. Tabell 1. Antalet enkätsvar på olika enkäter och skolor Skola personal Åk 5- gymn åk 3 Åk 1-4 totalt Almåsskolan 53 Almåsskolan Broslättsskolan 26 Broslätt Bosgårdsskolan Brattåsskolan Balltorpsskolan Eklandaskolan 19 Eklanda 44 Eklanda Fässbergsgymnasiet 71 Fässbergsgymnasiet Högenskolan 5 5 Hällesåkersskolan 4 4 Hallenskolan Hagåkersskolan 5 5 Kvarnbyskolan 33 Kvarnbyskolan Krokslättskolan 18 Krokslättsskolan 20 Krokslättsskolan Kålleredsgymnasiet 4 4 Kvarnhjulet 6 Kvarnhjulet Lindeviskolan 5 5 Lindhagaskolan 19 Lindhagaskolan Lackarebäcksskolan 29 Lackarebäck Pepperedsskolan 6 6 Rävekärrsskolan Skånhällaskolan 25 Skånhällaskolan Streteredsskolan Sinntorpsskolan 25 Sinntorpskolan 29 Sinntorpsskolan Sörgårdsskolan 43 Sörgårdsskolan Toltorpsskolan 23 Toltorpskolan Valåsskolan Västerbergsskolan 25 Västerbergsskolan 25 Västerbergsskolan Östergårdsskolan Summa 635 Summa 341 Summa Antalet svar på flertalet skolor är tillräckligt för att det ge en god bild av personalens uppfattningar. Några skolor är små med liten personalstyrka. På sex skolor är antalet svar mellan fyra och sex st. Det bör beaktas när resultaten för dessa tolkas. 14

16 2.2 Resultat av enkätsvar Helhetsbedömning av inomhusklimatet Ett bra inomhusklimat innebär att andelen bör överstiga 80% som tycker att inneklimatet i form av luftkvalitet, värmekomfort, belysning, ljudnivå och städning är acceptabelt eller bra. Eller tvärtom att andelen som tycker faktorerna är dåliga inte överstiger 20%. Gränsvärdena är de som används av WHO. I enkäterna frågar vi hur personal och elever tycker att luftkvalitet, värmekomfort, belysning, ljudnivå och städning i stort sett varit i klassrummet/arbetsrummet under den senaste tremånadersperioden. Svarsalternativen är mycket eller ganska bra, varken/eller (acceptabelt samt ganska eller mycket dålig. I resultatredovisningen sammanslås mycket och ganska bra till bra och ganska och mycket dålig till dålig. Diagram 1. Bedömning av inneklimatet de senaste tre månaderna (personal n=635 Luftkvalitet Värmekomfort Belysning Ljudnivå Städning Trivsel 0% 20% 40% 60% 80% 100% bra varken/eller dålig I diagrammen framgår hur personal och elever på det hela taget bedömer att inneklimatet varit i klassrum/arbetsrum. I diagrammen redovisas även en fråga om trivsel efter som denna kan påverka uppfattningarna om inneklimatet. Som framgår är trivseln god på Mölndals skolor. 15

17 Diagram 2. Bedömning av inneklimatet de senaste tre månaderna (elever åk 5 gymn. åk 3 n=341 Luftkvalitet Värmekomfort Belysning Ljudnivå Städning Trivsel 0% 20% 40% 60% 80% 100% bra varken/eller dålig Både bland personal och elever tycker mer än 80% att belysning och ljudnivå varit bra eller acceptabel. Bland eleverna gäller det även städningen medan personalen är något mera kritisk till denna. Att luftkvalitet och värmekomfort varit dålig under tremånadersperioden anser omkring var tredje bland personal och elever. I dessa avseenden når man inte gränsvärdet för bra inomhusklimat. I enkäten till de yngre barnen ställs frågor om hur de tycker att luften i klassrummet brukar vara; om det är dammigt, instängt eller luktar illa. En fråga ställs också om hur städningen av klassrummet brukar vara. Andelen som tycker att luften ofta brukar kännas instängd är 16% och 4% tycker att städningen brukar vara dålig Personalens uppfattning om inneklimatet senaste tre månaderna I personalenkäten har all personal (lärare tillfrågats. Sammantaget ger svaren därför en helhetsbild över uppfattningen om inneklimatet i skolans klassrum/arbetsrum. Elevernas svar täcker inte in respektive skola på samma sätt. Endast utvalda klasser ingår i undersökningen. Elevenkäterna redovisas därför i ett eget avsnitt. Bedömningen av luftkvaliteten varierar på de olika skolorna. På Lindeviskolan tycker alla svarande att det varit dåligt medan ingen på Högenskolan, Hagåkersskolan, Krokslättsskolan och Kvarnhjulet tycker att luftkvaliteten varit dålig. Av dessa fem skolor är fyra små med fem eller sex svar vilket snabbt ger genomslag i procentfördelningarna.. Krokslättsskolan har 18 svar. På 20 av de 28 skolorna överstiger andelen 20% som bedömer luftkvaliteten som dålig. Diagrammet på följande sida visar bedömningarna på olika skolor. Skolorna är där rangordnade efter andel som tycker luftkvaliteten varit dålig. 16

18 Diagram 3. Luftkvaliteten de senaste tre månaderna på olika skolor, (personal n=635 bra varken/eller dåligt Lindeviskolan Västerbergsskolan Kvarnbyskolan Hällesåkersskolan Kålleredsgymnasiet Bosgårdsskolan Östergårdsskolan Rävekärrsskolan Almåsskolan Valåsskolan Streteredsskolan Eklanda Skånhällaskolan Sinntorpskolan SAMTLIGA Lindhagaskolan Brattåsskolan Toltorpskolan Sörgårdsskolan Fässbergsgymnasiet Balltorp Broslätt Lackarebäck Pepparedsskolan Hallenskolan Högenskolan Hagåkersskolan Krokslättskolan Kvarnhjulet 0% 20% 40% 60% 80% 100% 17

19 Att vädra är ett sätt att komma tillrätta med dålig luftkvalitet. Eleverna har fått en fråga om klassrummet brukar vara vädrat när lektionen börjar och personal en fråga om hur ofta de brukar vädra klassrummet/arbetsrummet. Tabell 2. Hur vädrat klassrummet uppfattas vara när lektionen startar, elever Åk 5- gymn åk 3 (%. Alltid För det mesta Ibland Aldrig Summa Mölndalssystem Övriga system samtliga Diagram 4. Hur vädrat klassrummet uppfattas vara när lektionen startar, elever Åk 5- gymn åk 3 (%. % ibland för det mesta alltid 20 0 Mölndal F FT FTX Tabell 3. Hur ofta man brukar vädra klassrummet/arbetsrummet, personal (% Flera ggr/dag Ngn gång/dag Ngn g/vecka Mera sällan Ej svar Summa Mölndalssystem Övriga system samtliga

20 Två av tre vädrar dagligen. De flesta elever tycker också att klassrummen ibland (45% eller mestadels (31% känns vädrade när lektionen börjar. I enkäten frågar vi om man upplevt besvär av ett antal faktorer kopplade till luftkvalitet. Som framgår av diagrammet nedan är det främst instängd luft som upplevs besvärande, därnäst torr och dammig luft. Diagram 5. Andel ofta och ibland besvärade av faktorer kopplade till luftkvalitet, (personal n=635 torr luft dammig luft instängd luft stickande lukt mögellukt matos avlopp avgaser tobaksrök statisk elektricitet annat ja ofta ja ibland 19

21 Diagram 6. Värmekomfort de senaste tre månaderna på olika skolor, (personal n=635 bra varken/eller dåligt Lindeviskolan Valåsskolan Västerbergsskolan Rävekärrsskolan Streteredsskolan Almåsskolan Sörgårdsskolan Kvarnbyskolan Eklanda Östergårdsskolan SAMTLIGA Lindhagaskolan Fässbergsgymnasiet Lackarebäck Krokslättskolan Bosgårdsskolan Hällesåkersskolan Hallenskolan Skånhällaskolan Hagåkersskolan Brattåsskolan Toltorpskolan Broslätt Sinntorpskolan Kålleredsgymnasiet Pepparedsskolan Högenskolan Balltorp Kvarnhjulet 0% 20% 40% 60% 80% 100% 20

22 Hur värmekomforten bedömts på olika skolor redovisas i diagram 6. Även här ser vi en ganska stor skillnad mellan skolorna. På Lindeviskolan anser de svarande att inte bara luftkvaliteten utan även värmekomforten varit dålig under perioden. På fem skolor tycker alla att värmekomforten varit bra eller acceptabel. För 17 av de 28 skolorna överstiger andelen besvärade av dålig värmekomfort gränsvärdet 20%. De faktorer vi frågat om när det gäller värmekomfort framgår nedan. Diagram 7. Andel ofta och ibland besvärade av faktorer kopplade till värmekomfort, (personal n=635 Varmt på morgonen Kallt på morgonen Varmt på eftermiddagen Kallt på eftermiddagen Varmt pga solinstrålning Kallt vid golvet Drag från fönster Drag från dörr Drag från ventilationsinblåsning ja ofta ja ibland Ojämn temperatur är det som besvärat flest. Var fjärde har besvärats ofta av att det varit kallt på morgonen och var femte att det varit varmt på eftermiddagen. När det gäller drag har fönster och ventilationsinblåsning besvärat mer än drag från dörr. Följande två diagram visar upplevelsen av belysning och ljudnivå på det hela taget. 21

23 Diagram 8. Belysning de senaste tre månaderna på olika skolor, (personal n=635 bra varken/eller dåligt Hällesåkersskolan Lindhagaskolan Krokslättskolan Brattåsskolan Pepparedsskolan Sinntorpskolan Almåsskolan Fässbergsgymnasiet Valåsskolan Toltorpskolan Skånhällaskolan Rävekärrsskolan SAMTLIGA Kvarnbyskolan Hallenskolan Streteredsskolan Balltorp Eklanda Västerbergsskolan Kålleredsgymnasiet Östergårdsskolan Bosgårdsskolan Hagåkersskolan Kvarnhjulet Lackarebäck Broslätt Sörgårdsskolan Högenskolan Lindeviskolan 0% 20% 40% 60% 80% 100% 22

24 Diagram 9. Ljudnivå de senaste tre månaderna på olika skolor, (personal n=635 bra varken/eller dåligt Streteredsskolan Lindhagaskolan Almåsskolan Hällesåkersskolan Rävekärrsskolan Västerbergsskolan Balltorp Valåsskolan Sinntorpskolan Bosgårdsskolan SAMTLIGA Kvarnbyskolan Broslätt Toltorpskolan Brattåsskolan Fässbergsgymnasiet Krokslättskolan Hallenskolan Eklanda Sörgårdsskolan Skånhällaskolan Lackarebäck Kålleredsgymnasiet Östergårdsskolan Hagåkersskolan Kvarnhjulet Pepparedsskolan Högenskolan Lindeviskolan 0% 20% 40% 60% 80% 100% 23

25 Belysningen och ljudnivån bedöms betydligt positivare än luftkvalitet och värmekomfort. För belysningen är det bara två skolor där andelen som tycker det varit dåligt över stiger 20%. För ljudnivå ligger andelarna över 20% på sex skolor. Det kan noteras att samtliga svarande på Lindeviskolan tycker att belysning och ljudnivå varit bra. Även för belysning och ljudnivå frågar vi om personalen har besvärats av vissa faktorer. Diagram 10. Andel ofta eller ibland besvärade av faktorer kopplade till belysning och ljudnivå, (personal n=635 Svag belysning vid bänken/arbetsplatsen Svag belysning på tavlan Bländning av belysning Reflexer vid bänken/arbetsplatsen Reflexer/blänk på tavlan Ljud från ventilationen Ljud från värmeelementen Ljud utifrån Skrap från bänkar/möbler Ljud från angränsande rum Ljud från korridor Ljud från apparater i rummet ja ofta ja ibland Det är få som upplevt besvär av dålig belysning. I så fall har det varit svag belysning vid arbetsplatsen. Betydligt vanligare är det med besvär som har med ljudnivå att göra. Var tredje har ofta besvärats av ljud från korridorer. Därnäst vanligast är skrapljud i klassrummet från möbler. Apparater i rummen besvärar i mindre omfattning än ventilation. Efter luftkvalitet och värmekomfort är det städningen som får sämst betyg. I följande diagram ser vi att gränsvärdet 20% för upplevd dålig städning överskrids på drygt hälften av skolorna, 15 av de

26 Diagram 11. Städning de senaste tre månaderna på olika skolor, (personal n=635 bra varken/eller dåligt Toltorpskolan Streteredsskolan Broslätt Östergårdsskolan Kvarnbyskolan Västerbergsskolan Hagåkersskolan Krokslättskolan Bosgårdsskolan Sörgårdsskolan Rävekärrsskolan Brattåsskolan Valåsskolan SAMTLIGA Kålleredsgymnasiet Sinntorpskolan Kvarnhjulet Almåsskolan Fässbergsgymnasiet Eklanda Lackarebäck Skånhällaskolan Hallenskolan Balltorp Pepparedsskolan Lindhagaskolan Högenskolan Hällesåkersskolan Lindeviskolan 0% 20% 40% 60% 80% 100% 25

27 2.2.3 Elevernas uppfattning om inomhusklimatet senaste tre månaderna Elevenkäten för åk 5 och högre har besvarats för totalt 16 rum på 12 skolor. I detta avsnitt redovisas helhetsbedömningen av luftkvalitet, värmekomfort, belysning, ljudnivå och städning rangordnat efter andelen som tycker det varit dåligt. Diagram 12. Bedömning av luftkvalitet de senaste tre månaderna i skolor, elever åk 5 gymn åk 3 (n=341 bra varken/eller dåligt Skånhällaskolan, rum 5A (FT Almåsskolan, rum 312 (FT Eklandaskolan, rum 64 (Mö Fässbergsgymnasiet, rum 17 (FT Lindhagaskolan, rum 12 (FT Västerbergsskolan, sal 7 (FT SAMTLIGA Kvarnbyskolan, rum 34 (FT Sörgårdsskolan, rum A103 (F Eklandaskolan, rum 56 (Mö Krokslättsskolan, rum 208 (F Sinntorpsskolan, rum H8 (FTX Toltorpsskolan, rum 110 (Mö Kvarnhjulet, rum Gamma (FTX Fässbergsgymnasiet, rum H1 (Mö Fässbergsgymnasiet, rum 91 (FTX Lindhagaskolan, rum 11 (FT 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skånhällaskolan skiljer sig kraftigt från övriga skolor. I dess klassrum 5A tycker 26 av 29 elever att luftkvaliteten varit ganska dålig. För sju av de 16 klassrummen överstiger andelen dåligt 20%. I tabell 23 framgår vilka ventilationssystem som finns i de studerade klassrummen. Fyra klassrum har Mölndalsmodellen, nämligen Eklandaskolans rum 64 och 56, Toltorpskolan rum 110 och Fässbergsgymnasiet rum H1. De är markerade med (Mö i diagrammet. Övriga skolors ventilationssystem är markerade på motsvarande sätt, (F, (FT och (FTX. 26

28 I dessa klassrum har tekniska mätningar genomförts vilka redovisas i kapitel 3. Klassrummen blir föremål för en fördjupad sambandsanalys som redovisas i kapitel 5. Speciellt intresse finns att studera Mölndalsmodellen för ventilation. Diagram 13. Bedömning av värmekomfort de senaste tre månaderna i skolor, elever åk 5 gymn. åk 3, (n=341 bra varken/eller dåligt Fässbergsgymnasiet, rum H1 (Mö Fässbergsgymnasiet, rum 17 (FT Skånhällaskolan, rum 5A (FT Sörgårdsskolan, rum A103 (F Västerbergsskolan, sal 7 (FT Eklandaskolan, rum 64 (Mö Lindhagaskolan, rum 12 (FT SAMTLIGA Kvarnbyskolan, rum 34 (FT Lindhagaskolan, rum 11 (FT Fässbergsgymnasiet, rum 91 (FTX Almåsskolan, rum 312 (FT Kvarnhjulet, rum Gamma (FTX Krokslättsskolan, rum 208 (F Sinntorpsskolan, rum H8 (FTX Eklandaskolan, rum 56 (Mö Toltorpsskolan, rum 110 (Mö 0% 20% 40% 60% 80% 100% Även värmekomforten i klassrummet på Skånhällaskolan bedöms ha varit dålig av majoriteten. Sämst anser eleverna på Fässbergsgymnasiets rum H1 och 17 att det varit. I 10 av de 26 klassrummen bedömer mer än 20% av eleverna att värmekomforten varit dålig. Klassrum med Mölndalsmodellens ventilation hamnar både högst och lägst i diagrammet. Följande diagram visar på samma sätt bedömning av belysningen och ljudnivån de senaste tre månaderna. Den är betydligt positivare. 27

29 Diagram 14. Bedömning av belysningen de senaste tre månaderna i skolor, elever åk 5 gymn. åk 3, (n=341 bra varken/eller dåligt Fässbergsgymnasiet, rum 91 (FTX Västerbergsskolan, sal 7 (FT Sörgårdsskolan, rum A103 (F Fässbergsgymnasiet, rum 17 (FT Krokslättsskolan, rum 208 (F SAMTLIGA Eklandaskolan, rum 56 Mö Kvarnbyskolan, rum 34 (FT Skånhällaskolan, rum 5A (FT Lindhagaskolan, rum 12 (FT Toltorpsskolan, rum 110 (Mö Sinntorpsskolan, rum H8 (FTX Eklandaskolan, rum 64 (Mö Lindhagaskolan, rum 11 (FT Almåsskolan, rum 312 (FT Fässbergsgymnasiet, rum H1 (Mö Kvarnhjulet, rum Gamma (FTX 0% 20% 40% 60% 80% 100% 28

30 Diagram 15. Bedömning av ljudnivå de senaste tre månaderna i skolor, elever åk 5 gymn åk 3, (n=341 bra varken/eller dåligt Lindhagaskolan, rum 12 (FT Västerbergsskolan, sal 7 (FT Skånhällaskolan, rum 5A (FT SAMTLIGA Fässbergsgymnasiet, rum H1 (Mö Lindhagaskolan, rum 11 (FT Fässbergsgymnasiet, rum 17 (FT Eklandaskolan, rum 64 Mö Kvarnbyskolan, rum 34 (FT Toltorpsskolan, rum 110 (Mö Fässbergsgymnasiet, rum 91 (FTX Eklandaskolan, rum 56 Mö Krokslättsskolan, rum 208 (F Sinntorpsskolan, rum H8 (FTX Almåsskolan, rum 312 (FT Kvarnhjulet, rum Gamma (FTX Sörgårdsskolan, rum A103 (F9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inte i något rum pekar helhetsbedömningen på att det skulle vara problem med belysning och ljudnivå. Andelen dåligt överstiger 20% i två rum vardera. 29

31 Diagram 16. Bedömning av städning de senaste tre månaderna i skolor, elever åk 5 gymn. åk 3 bra varken/eller dåligt Västerbergsskolan, sal 7 (FT Eklandaskolan, rum 64 (mö Toltorpsskolan, rum 110 (Mö Almåsskolan, rum 312 (FT Eklandaskolan, rum 56 (Mö Sinntorpsskolan, rum H8 (FTX SAMTLIGA Kvarnhjulet, rum Gamma (FTX Fässbergsgymnasiet, rum 91 (FTX Fässbergsgymnasiet, rum 17 (FT Kvarnbyskolan, rum 34 (FT Sörgårdsskolan, rum A103 (F Skånhällaskolan, rum 5A (FT Fässbergsgymnasiet, rum H1 (Mö Krokslättsskolan, rum 208 (F Lindhagaskolan, rum 12 (FT Lindhagaskolan, rum 11 (FT 0% 20% 40% 60% 80% 100% I alla klassrum utom två tycker åtta av tio eller fler elever att städningen varit bra eller acceptabel. Jämfört med personalens uppfattning är eleverna betydligt mer nöjda. Enkäten till elever i lägre årskurser är som nämnts inte lika detaljerad. Bl a saknas frågorna om hur inneklimatet varit på det hela taget under de senaste tre månaderna. Istället ställs direkta frågor om hur eleverna uppfattar olika faktorer som har med luft, värmekomfort, belysning och ljudnivå att göra och om man brukar uppleva dessa ofta, ibland eller aldrig. Det finns dock en sammanfattande fråga om hur eleverna uppfattar att luften i klassrummet brukar vara. Svarsalternativen är gubbar som är glada, neutrala eller ledsna;,,. Som framgår av följande diagram är det eleverna i Eklandaskolans rum 156 som ger uttryck för att luften varit dålig. Det är bara var femte som tycker den varit bra. I övriga skolor överstiger andelen glada gubbar med något undantag 50%. Anledningen kan vara de problem med injustering av ventilationen som funnits på Eklandaskolan. Där har också kompostering inomhus medfört besvär av lukt. Ventilationssystem är markerat på samma sätt som i föregående diagram (åk 5 gymn. åk3. 30

32 Diagram 17. Uppfattning om luften i klassrummet, elever åk 1-4, (n=184 glad neutral ledsen Eklandaskolan, rum 156 (Mö Västerbergsskolan, rum 11 (FT Broslättsskolan, rum A2 (FT SAMTLIGA Krokslättsskolan, rum A309B (F Lackarebäcksskolan, rum P119 (Mö Lackarebäcksskolan, rum SK2 (FT Broslättsskolan, rum F1 (Mö Sinntorpsskolan, rum H5 (FTX Sinntorpsskolan, rum A1 (S 0% 20% 40% 60% 80% 100% När det gäller inneklimatet är det främst instängd luft och kalla golv som ofta brukar förekomma enligt de mindre barnen. Nedan ser vi hur det uppfattas i de studerade klassrummen. Diagram 18. Ofta instängd luft och kalla golv i klassrummet, elever åk 1-4 (%, n=184 instängd luft kalla golv Broslättsskolan, rum A2 (FT Broslättsskolan, rum F1 (Mö Eklandaskolan, rum 156 (Mö Krokslättsskolan, rum A309B (F Lackarebäcksskolan, rum SK2 (FT Lackarebäcksskolan, rum P119 (Mö Sinntorpsskolan, rum H5 (FTX Sinntorpsskolan, rum A1 (S Västerbergsskolan, rum 11 (FT SAMTLIGA I Eklandaskolans rum 156 anser 50% att det ofta brukar vara instängd luft och 59% ofta kalla golv. Driftstörningarna kan vara förklaring till detta. Broslättsskolans rum F1 och Västerbergsskolan rum 11 har också höga frekvenser elever som tycker att golven brukar vara kalla. 31

33 Hur eleverna ser på de olika förhållanden vi frågar om inom luftkvalitet, värmekomfort, belysning och ljudnivå kan sammanfattas i följande figur. Där redovisas andelen ofta respektive ibland besvärade bland skoleleverna i åk 5 och högre. Diagram 19. Andel ofta och ibland besvärade av ett antal inneklimatfaktorer, elever åk 5 gymn. åk 3, (n=341 ja, ofta ja, ibland Torr luft Dammig luft Ins tängd luft Stickande lukt Mögellukt Matos Avloppslukt Avgaser Tobaksrök Annat S tatis k elektricitet Varmt på morgonen Kallt på morgonen Varmt på eftermiddagen Kallt på eftermiddagen Varmt pga s olins trålning Kallt vid golvet Drag från föns ter Drag från dörr Drag från ventilations inblås ning S vag belys ning vid bänken/arbets plats en S vag belys ning på tavlan B ländning av belys ning R eflexer vid bänken/arbets plats en Reflexer/blänk på tavlan Ljud från ventilationen Ljud från värmeelementen Ljud utifrån S krap från bänkar/möbler Ljud från angräns ande rum Ljud från korridor Ljud från apparater i rummet När det gäller luftkvaliteten är det främst instängd luft som besvärar eleverna. Även eleverna besväras av att det är kallt på morgonen och varmt på eftermiddagen. Var femte uppger också att han/hon upplevt ljudstörningar utanför klassrummet, men även av skrap från möbler. Motsvarande bild från de lägre årskurserna framgår nedan. 32

34 Diagram 20. Uppfattning om hur olika inneklimatfaktorer brukar vara i klassrummet, elever åk 1-4, (n=184 ja, ofta ibland Dammig luft Ins tängd luft Luktar illa Stötar F ör varmt För kallt För kallt vid golvet Drag från föns ter Drag från dörr S vag belys ning Bländad av lamporna B länk/reflexer i böckerna B länk/reflexer på tavlan L jud utifrån Ljud från andra rum T al/rös ter från korridoren Ljud från apparater i rummet Att golven brukar vara kalla är det som förekommer mest ofta enligt eleverna. Därnäst är det att man hör ljud utanför klassrummet. Instängd luft är vanligast när det gäller luftkvalitet. 2.3 Hälsobesvär Allergifrekvens Allergiska besvär innebär en ökad känslighet för faktorer i inomhusklimatet vilka i värsta fall kan utlösa allergiska reaktioner. I enkäten ställs frågor om man har eller har haft astmatiska besvär, hösnuva eller eksem. Förekomsten av dessa besvär bland personalen och eleverna framgår nedan. 33

35 Tabell 4. Allergiska besvär bland personal och elever (%. Skolor i Mölndal samt referenser. Astmatiska besvär Hösnuva Eksem Ett eller flera av dessa Mölndal: Personal Elever åk 5-gymn åk Elever åk Referens Goda exempel: Personal Elever åk Referens Stockholm: Lärare Elever åk Referens Örebro: Personal Två av fem uppger att de har eller har haft åtminstone något av dessa allergiska besvär. Det är i stort sett lika vanligt bland äldre elever (Åk 5-gymn åk 3 och personal. De yngre barnen har en lägre besvärsfrekvens. Till en del kan det kanske förklaras av att de yngre får frågan om de har besvär medan övriga om de har/har haft. Men undersökningarna visar att allergiska besvär i regel ökar med barnens ålder. Allergifrekvensen relateras till referensvärden Goda exempel (Nordquist B, Byggforskningsrådet Allergiförekomsten bland personal är något högre än referensen, 40% jämfört med 34%. Överfrekvensen gäller främst hösnuva. För elever ligger allergiförekomsten något under referensen utom för hösnuva. Allergiförekomsten kan även jämföras med aktuella undersökningar i Stockholm 1 och en databas i Örebro 2. I Stockholm är astmafrekvensen 13% för personal och 14% för elever Åk 5-gymn åk 3, dvs. högre än i Mölndal. Även hösnuva är något mer frekvent i Stockholm bland personalen medan andelarna med eksem är lika stora i Mölndal och Stockholm både bland personal och elever. Jämfört med Örebroenkätens referenser är astmaförekomsten något lägre I Mölndal medan hösnuva och eksem är I stort sett lika frekventa. För de som har allergiska besvär ställs följdfrågor om det är något i skolmiljön som förvärrar besvären och om de förändras på ledigheter och lov. 1 Miljö och hälsa i skolan, Enkätstudie och teknisk inventering på 82 skolor i Stockholm , n= Örebroenkäten, stor databas, 232 skolor n=